Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka
Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Hemsida: www.sportfiskarna.se Sportfiskarna 2010 Omslag: Tobias Fränstam vittjar fällan vid uppföljande provfiske i Snäckstaviks våtmark. Foto: Tobias Fränstam.
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 BAKGRUND 8 FÖRSLAG EXAMENSARBETE 11 Utvärdering av mängden lekfisk och studier av rörelsemönster/val av lekområde 11 Yngelproduktion och födoval 11 Förslag på tidigare undersökningar vid så kallade gäddfabriker: 12 Länktips tidigare undersökningar i avrinningsområdet: 12 TIDSPLAN 13 TILLGÅNG TILL MATERIAL OCH KRAV 14 Fångstredskap 14 Träfälla och ryssja för fångst av lekvandrande fisk 14 Yngelfällor 15 Övrig utrustning 15 Temploggning och flödesmätning 15 Krav 16 KONTAKTPERSON 17
Sammanfattning Sedan 2009 har ett omfattande arbete med att restaurera de kraftigt påverkade vattenmiljöerna i Snäckstaviksåns dalgång. Syftet är att återskapa de tidigare levande vattenmiljöerna med framförallt fisk- och fågelrika våtmarker. Som ett första steg restaurerades under 2010 den ca 7 hektar stora Snäckstavik våtmark strax uppströms åns mynning i Kagghamrafjärden. Åtgärden följdes upp med provfisken under våren 2011 och 2012. Under 2014 påbörjades arbetet med att återskapa den tidigare utdikade sjön Kyrksjön. Genom byggnation av en 600 m lång dammvall skapades ca 30 ha våtmark för fisk- och fågelproduktion. Som ett nästa steg i processen att öka naturvärdena och förbättra lek- och häckningsmöjligheterna för fisk och fågel planeras nu nästa etapp av restaureringen med trädavverkning, stubbfräsning och vegetationsbekämpning under 2016. Inom ramen för projektet planerars uppföljning av fiskproduktionen i vattensystemet under den närmsta treårsperioden med start våren 2016. Data som insamlas utgör ett bra underlag för examensarbeten på universitetsnivå. Föreliggande rapport utgör ett underlag med information om det pågående projektet och förslag på inriktning för en examensarbetare.
Inledning Sedan mitten av 1800- talet har över 70 % av de ursprungligen förekommande våtmarkerna försvunnit i det svenska landskapet. Dagens situation är resultatet av ett målmedvetet arbete där över 3 miljoner hektar våtmark har torrlagts i ambitionen att skapa mer produktiv jordbruksmark eller öka skogsbrukets avkastning. Under andra halvan av 1900-talet höjdes röster för att bromsa den snabba dräneringen av landskapet och de senaste decennierna har samhället till fullo börjat inse konsekvenserna av att de grunda vattenmiljöerna minskat liksom de värden i form av en lång rad ekosystemtjänster som gått förlorade. Tydliga sådana värden och ekosystemtjänster är bland annat fastläggning av närsalter, minskad risk för översvämningar samt rekreation kopplad till våtmarkernas ofta stora mångfald av fåglar och andra djur (Figur 1). Figur 1. Våtmarker bidrar till en ökad biologisk mångfald. Det grunda och varma vattnet utgör födosöksområde för många fågelarter och ett perfekt lekområde för gädda med flera fiskarter. Foto Micael Söderman. Med bakgrund av att Östersjöns bestånd av vårlekande fiskarter konstaterats minska påtagligt sedan mitten av 1990-talet arbetar Sportfiskarna, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund sedan 2010 länsöverskridande med att restaurera lek och- uppväxtområden för rovfisk längs med ostkusten. Restaurering av kustnära våtmarker utgör basen i denna verksamhet då våtmarkerna förutom att producera stora mängder fisk även bidrar till at minska övergödnigen i Östersjön, en faktor som pekas ut som en utav huvudorsakerna till de konstaterade minskningarna av fiskbestånden.
Sedan mitten av 2000-talet har även medvetenheten om kustnära våtmarkers betydelse för kustlevande fisk, framförallt gädda, ökat. Med rätt förutsättningar kan stora mängder fisk följa kustmynnande vattendrag och diken upp till de om våren snabbt uppvärmda sötvattensmiljöerna där de finner optimala förutsättningar för lek och den känsliga yngelperioden. Forskning har visat att dessa miljöer kan producera upp till 100 000 gäddyngel per hektar och år som under senvåren söker sig ut till kusten för fortsatt tillväxt. Trots att våtmarkerna minskat kraftigt har så mycket som 45 % av kustens gäddor visats vara födda i sötvatten. Forskning har även visat att gäddan liksom laxfiskar har ett starkt homingbeteende, en specifik population är alltså bunden till ett specifikt vattendrag. Som exempel på våtmarkernas ekonomiska värde för samhället kan nämnas restaureringen av Hemmesta sjöäng i Värmdö kommun där de samlade värdet av våtmarken beräknades till 20 000 000 SEK redan under det första året.
Bakgrund I norra Kaggfjärden i Stockholms södra skärgård mynnar Snäckstaviksån genom ett låglänt jordbrukslandskap (Figur 2). Ån avvattnar ett ca sexton kvadratkilometer stort avrinningsområde vilket i huvudsak består av jordoch skogsbruksmark. Snäckstaviksån har i flera etapper rätats, rensats och vallats in och sjöar i avrinningsområdet har sänkts. Allt för att få marken så torr som möjligt och därigenom öka produktionen inom jord- och skogsbruket. Avrinningsområdet är prioriterat för åtgärder i syfte att minska avrinningen av näringsämnen till utanförliggande kustvatten men hyser även en stor potential för ett rikt djurliv med hög biologisk mångfald om de kraftigt påverkade vattenmiljöerna restaureras. Sedan 2009 pågår ett omfattande arbete med att återskapa de stora naturvärden som tidigare funnits i området. Arbetet innebär samtidigt övergripande förändringar i landskapsbilden där det tidigare öppna kulturlandskapet längs med den flacka ån successivt framträder på nytt. Arbetet inom Snäckstaviksåns avrinningsområde är ett av de största naturvårdsprojekten inom Stockholms län på senare år. Genom ett tätt sammarbete mellan berörda markägare, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna), Botkyrka kommun samt konsulter från WRS AB har under perioden 2009-2014 nära 40 hektar våtmark återskapats. De hittills genomförda åtgärderna har bekostats genom anslag från Havsmiljöanslaget, Europeiska Fiskerifonden, LOVA, LONA (stängsling av Snäckstavik våtmark) samt genom bidrag från EUs landsbygdsprogram.
2 1 Figur 2. Snäckstaviksåns dalgång med Snäckstavik (1) respektive Kyrksjöns (2) våtmark. Som ett första steg restaurerades under 2010 den ca 7 hektar stora Snäckstavik våtmark strax uppströms åns mynning i Kagghamrafjärden (Figur 3).
Figur 3. Den ca 7 hektar stora Snäckstaviks våtmark restaurerades 2010 och utgör nu en välbesökt fågellokal och en viktig lekmiljö för gädda och annan fisk som om våren stiger från Kagghamrafjärden för att lägga sin rom i det grunda och snabbt uppvärmda vattnet. När våtmarken på sommaren sänks av betas de flacka strandängarna av kor. Foto: Tobias fränstam. Samtidigt inleddes projektering av fortsatta insatser uppströms i vattensystemet där förutsättningarna att återskapa den sedan förra sekelskiftet torrlagda slättsjön Kyrksjön med omgivande våtmarker utreddes. Efter att tillstånd från mark-och miljödomstolen och bidrag från EUs Landsbygdsprogram erhållits våren 2014 kunde projektets genomförandefas påbörjas under våren 2014 och våtmarken blev klar under hösten (Figur 4). Redan första året producerades stora mängder gädda och stora mängder fåglar observerades. Figur 4. Vy över den ca 30 hektar stora Kyrksjön, tagen våren 2015. Foto: Nils Ljunggren.
Förslag examensarbete Utvärdering av mängden lekfisk och studier av rörelsemönster/val av lekområde Genom fångst av vuxen fisk i fälla vid Snäckstaviks våtmark kan insamling av data för att utvärdera ökning av lekfisk jämfört med innan restaureringen göras. Det finns även utrymme att genomföra märkningsstudier med fokus på lekvandring, rörelsemönster, val av lekområde och fördelning av fisk mellan de olika lekområden, dvs. fördelning av fisk som leker i Snäckstavik kontra fisk som leker i Kyrksjön studeras. Detta görs genom märkning med någon form av utvändig märkning eller PIT-tag (Passive integrated transponder) vid Snäckstaviks våtmark. Fisken fångas sedan i ryssja vid Kyrksjön, alternativt placeras PIT-tagstationer ut längs sträckan upp till Kyrksjön för kartläggning med den metoden. Märkning av fisk lägger grund för fortsatt undersökning/uppföljning av beståndet samt studier av homing med nya inriktningar för framtida examensarbetare. Förslag på inriktningar/frågeställningar: 1. Populationstillväxt sedan restaureringen av Snäckstaviks våtmark? Jämföra könsfördelning? 2. Hur stor andel av de gäddor som stiger i vattensystemet väljer att stanna i Snäckstavik och hur stor andel simmar till Kyrksjön? Påträffas individer i båda våtmarkerna? Hur stor andel? 3. Könsfördelning för de individer som stiger till respektive våtmark? 4. Parametrar som styr lekfiskvandring? Temperatur? Flöden? 5. Hur stor andel av de märkta fiskarna återvandrar ett, respektive två år efter första märkning (homing)? Förekommer olika val av lekplats mellan år? Skillnad mellan kön i återvandring?* *Kan genomföras först våren 2017. Yngelproduktion och födoval Fångst av yngel i fälla vid Kyrksjön och Snäckstavik för utvärdering av produktionen i respektive våtmark. Data från tidigare år finns att tillgå som referens. Det finns även utrymme att genom stickprov insamla yngel för födoanalys på labb. Här finns det även jämförande data att tillgå från Österby myr, en gäddfabrik på Gotland. Det finns även utrymme att studera bortfall/predation av yngel mellan Kyrksjön och Snäckstavik. Förslag på inriktningar/frågeställningar: 1. Produktionsökningen av gädda i Snäckstavik jämfört med tidigare/innan restaurering? 2. Parametrar som styr yngelutvandring? Tempteratur? Flöden? 3. Hur stort är bortfallet av yngel längs sträckan mellan Kyrksjön och Snäckstavik?
4. Födoval hos ynglen? Skiljer födovalet mellan de olika våtmarkerna? Väljer de vanligaste förekommande? Val utifrån storlek på föda? 5. Skillnad i tillväxt hos ynglen mellan våtmarkerna? Förslag på tidigare undersökningar vid så kallade gäddfabriker: Olof Engstedts doktorsavhandling i Kalmarsund: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:435959/fulltext01.pdf Rickard Gustafssons examensarbete på kandidatnivå på Gotland: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:762582/fulltext01.pdf Länktips tidigare undersökningar i avrinningsområdet: Tobias Fränstam berättar övergripande om provfisket vid Snäckstavik: http://vatmarksguiden.se/projekt/snackstaviks-vatmark/ I bilaga 1 finns sammanställning av det provfiske som genomfördes efter restaurering av Snäckstaviks våtmark.
Tidsplan I och med omfattande arbete i fält med insamling av data är det lämpligt med ett större examensarbete (30 hp) alternativt flera examensarbetare med olika inriktning (lekfisk/yngel). Personal från Sportfiskarna kommer närvara vid uppstart och finnas tillgänglig under projektets gång för expertis, vägledning och praktisk hjälp vid behov i fält. Månad Moment Omfattning Mars* - maj Fångst av lekfisk i Dagligen fälla, märkning och insamling av övrig data Mitten av april - början Fångst av yngel i fälla Dagligen av juni April - början av juni Insamling av zooplankton 3 ggr i veckan och evertebrater Löpande/frivilligt Analys av data och sammanställning *När insamling av data påbörjas styrs av vårens antågande. Fiskfällan placeras ut så fort isen har lossnat i våtmarkerna.
Tillgång till material och krav Fångstredskap Träfälla och ryssja för fångst av lekvandrande fisk Sportfiskarna har tillgång till olika typer av redskap som kan tänkas vara användbara för insamling av data. Vid tidigare uppföljningar har en fiskfälla i trä och enklare ryssjor använts för att fånga lekfisk (Figur 5-6). Figur 5. Vid tidigare undersökningar har en fiskfälla tillverkad i trä använts. Fällan är effektiv och skadar inte fisken. Det krävs en del arbete för att placera ut den men den är enkel att vittja. Foto: Tobias Fränstam. Figur 6. Enklare ryssjor är effektiva redskap att fånga lekvandrande gädda i och är inte speciellt krävande att hantera. Foto: Rickard Gustafsson.
Yngelfällor Vid fångst av yngel har enklare yngelfällor bestående av plexiglasskivor och en fångststut försedd med en löstagbar burk framförallt använts(figur 7). Även smoltfällor, som är något större har använts. Figur 7. Yngelfällan placeras ut så att vattenströmmen koncentreras till den och vittjas enkelt genom att skruva loss burken som sitter i änden på fångststruten. Nätet framför fällan används för att hindra att större fisk ska simma in. Foto: Rickard Gustafsson. Övrig utrustning Vid en studie med märkning av fisk (PIT-tag) krävs mer omfattande utrustning. PIT-tags är relativt billiga märken men för att avläsa dessa krävs en scanner och ska det genomföras djupare studier av rörelsemönster krävs även stationer som placeras ut mellan lekområdena. Sportfiskarna har tillgång till märkutrustning samt en scanner, men saknar resurser för att i dagsläget erbjuda tillgång till stationer som kan placeras längs vattendraget. Övrig tänkbar utrustning som är användbar vid hantering av fisk som håvar, vågsäckar, mattor, våg, måttband m.m. finns att tillgå. Material för insamling av zooplankton och yngel finns att tillgå men kan behöva kompletteras. Temploggning och flödesmätning Sportfiskarna har tillgång till flera temploggar som kan placeras ut i olika delar av vattensystemet för att göra studier kopplade till temperatur. Det kan även vara av intresse att göra någon analys av flödet i systemet och se om det finns någon korrelation mellan detta och fiskvandringen. Utrustning för flödesmätning saknas.
Krav För märkning av fisk krävs en speciell utbildning. Årligen hålls en fiskmärkningskurs i Älvkarleby. Under 2016 hålls den 15-16 mars. Mer information i länken nedan: http://www.slu.se/sv/institutioner/akvatiskaresurser/miljoanalys/fiskmarknin g/kurs-i-fiskmarkning/ En förutsättning för att kunna utföra arbete vid Snäckstavik/Kyrksjön är tillgång till körkort. Tillgång till bil kommer sannolikt finnas via Sportfiskarna. Vid användande av egen bil utbetalas milersättning.
Kontaktperson Vid intresse eller frågor kontakta: Rickard Gustafsson Rickard.gustafsson@sportfiskarna.se 076-881 36 58