Innehåll. Landstingets organisation 4. året i korthet 6. landstingsstyrelsens ordförande 8. landstingsdirektören 9. landstinget i omvärlden 10

Årsredovisning 211

Innehåll Landstingets organisation 4 året i korthet 6 landstingsstyrelsens ordförande 8 landstingsdirektören 9 landstinget i omvärlden 1 förbättringsarbetet 11 måluppfyllelse 12 En god och jämlik hälsa 16 En livskraftig region 19 Nöjda och trygga medborgare 21 En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet 26 Stolta och engagerade 32 En stark och uthållig ekonomi 38 Bolag och gemensamma nämnder 52 Driftredovisning 55 investeringsredovisning 56 Resultaträkning 58 Kassaflödesanalys 58 Balansräkning 59 Noter 6 Redovisningsprinciper 64 Revisionsberättelse 66 I denna årsredovisning ligger fokus på uppföljningen av landstingsplanen ur ett befolkningspers pektiv. Beskrivningarna är i allt väsentligt landstingsövergripande. Detaljerade redogörelser för förvaltningarnas verksamhet och ekonomi framgår av deras egna årsredovisningar, som finns på landstingets webbplats www.ltv.se. Förvatningsberättelse April 212 Produktion: Michael Hjelt AB Foto: Pia Nordlander, BildN

4 landstingets organisation 5 Landstingets organisation 211 Landstingets samlade verksamhet sjukvårdsutskott landstingsfullmäktige landstingets revisorer landstingets samlade verksamhet patientnämnd folkhälsoutskott regionalpolitiskt utskott demokratiberedning landstingsstyrelse styrelsen för tärna folkhögsjkola arbetsutskott landstingsrådsberedning landstings Koncernen Landstingets uppdragsföretag Gemensamma nämnder Hjälpmedel och samverkan med kommunerna i Västmanland Samverkan med landstinget Sörmland, DU-nämnd Varuförsörjningsnämnden (fem landsting) Kostnämnden med Landstinget i Uppsala län Primärvård, psykiatri och handikappverksamhet Primärvård Handikappverksamhet Västmanland Barn- och ungdomspsykiatri Västmanland Vuxenpsykiatri Västmanland Västmanlands sjukhus Västmanlands sjukhus Västerås Västmanlands sjukhus Köping Västmanlands sjukhus Sala Landstingsdirektör Landstingsgemensamma funktioner Centrum för: Hälso- och sjukvårdsutveckling Regionutveckling Ekonomi och verksamhetsanalys HR Kommunikation Administration IT Styrs av gemensamma kostnämnden för Landstinget Västmanland och Landstinget i Uppsala län. samordningsförbund Norra Västmanland Västra Mälardalen Västerås Folktandvården Barntandvård Vuxentandvård Specialisttandvård Landstingsdirektörens stab Kostverksamhet Patientmat Försäljning Aktiebolaget Folktandvården ägs till 1% av Landstinget. Landstingets förvaltning Koncernföretag INGÅR i den sammanställda redovisningen: Folktandvården Västmanland AB Västmanlands Lokaltrafik AB INGÅR INTE i den sammanställda redovisningen: Almi Företagspartner AB Teater Västmanland Västmanlands Samtrafikförbund Västmanlands tolkservice samägda företag utan betydande inflytande Inera AB Kommunförbundet Västmanlandsmusiken Kommuninvest Västmanlands Kommuner och Landsting Stiftelsen Västmannaturism entreprenörer Achima Care AB: Sala Norra Vårdcentral, Akvedukten i Västmanland AB, Apalby familjeläkarenhet AB, Carema AB: Carema Vårdcentral, Vallby, Carema Vårdcentral, Västerås, Grindberga familjeläkarenhet, Mitt Hjärta i Bergslagen AB: Bergslagssjukhuset i Fagersta, Mitt Hjärta Vårdcentral, Köping, Praktikertjänst AB: Byjorden familjeläkarenhet, Citypraktiken,Familjeläkarna Önsta-Gryta,Kolbäcks familjeläkarenhet, LäkarGruppen, Odensvi läkarmottagning, Prima familjeläkarmottagning, Ängsgården vårdcentral, Servicehälsan i Västerås AB, Virsbodoktorn, Vivalla Vårdbolag AB: Kungsörs Vårdcentral, Åbågens Nya Vårdcentral. Dessutom har landstinget avtal med: 9 Kiro praktorer, 15 Naprapater, 19 Psykoterapeuter, 68 Sjukgymnaster, 16 Specialistläkare. Förtroendemannaorganisation Kärnverksamhet Stödfunktion Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet/landstinget Västmanland

6 Året i korthet 7 året i korthet Ny organisation och regionförsök Här kommer ett urval händelser 211. Beroendecentrum för bättre missbruksvård i hela länet Det nya beroendecentrum i Västmanland startade sin verksamhet i psykiatrins lokaler. Tio miljoner kronor satsades för att få en högspecialiserad beroende- och missbruksvård genom att samla kompetenserna för olika beroendeproblem. Ny rättspsykiatrisk klinik för modern vård Den 28 mars flyttade Rättspsykiatri Västmanland in i nya lokaler i Sala. Därmed blev de möjligt att öka antalet vårdplatser för rättspsykiatrisk vård i Västmanland från 4 till 55. All vård är samlad under ett tak och lokalerna är anpassade för modern rättspsykiatrisk vård. Start för kliniskt träningscenter, KTC Nyanställda sjuksköterskor var de första som fick prova på landstingets nya kliniska träningscenter, KTC. KTC är en ny mötesplats för all sjukvårdspersonal där de kan träna och vidareutveckla sin kompetens inför mötet med patienter. Ny strålbehandlingsmaskin invigdes Den 23 maj 211 invigdes Onkologiklinikens nya strålbehandlingsmaskin, en så kallad linjeaccelerator för 22 miljoner kronor. Fördelarna: Färre biverkningar och bättre precision. Ny sjukvårdsorganisation Den 1 maj upphörde den tidigare divisionsuppdelningen inom landstinget och ersattes med två nya förvaltningar under landstingsstyrelsen: Västmanlands primärvård, psykiatri och handikappverksamhet Västmanlands sjukhus som omfattar sjukhusen i Västerås, Sala och Köping Den nya organisationen innebär ökade möjligheter att använda kompetens, vårdplatser och andra resurser så effektivt som möjligt. Utbudet förändras inte vid något av de tre sjukhusen. Däremot blir det lättare att stödja processer och flöden inom sjukhusen, vilket på sikt kan leda till högre kvalitet. Beslut om att flytta hemsjukvården till kommunerna De flesta patienter i hemsjukvården är äldre personer med flera olika diagnoser och symtom. För att bättre tillgodose deras behov krävs det specifik kompetens och samordning av medicinska och sociala insatser. Under 211 kom länets kommuner och landstinget överens om att föra över hemsjukvården till kommunerna från och med den 1 september 212. Den 1 januari 212 genomfördes en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna. Fler nöjda i årets medarbetarenkät Antalet nöjda medarbetare, det så kallade nöjdmedarbetarindexet (NMI), ökade från 68 procent till 71 procent, jämfört med resultatet från 29. Några resultat från medarbetarenkäten: Kvinnor är något mer nöjda än män. Äldre, 5+, är mer nöjda än yngre. Meningsfullt arbete och vetskap om vad man ansvarar för (86 procent). Trivs på arbetet (77 procent). Tycker om nya arbetsuppgifter (81 procent). Prioriteringskonferens Den 6-7 oktober var Landstinget Västmanland, tillsammans med Prioriteringscentrum, värd för den sjätte nationella prioriteringskonferensen. Deltagare från hela Sverige samlades för att diskutera prioritering av hälsooch sjukvård. Ett försök i regionfrågan Under 211 planerade de tre landstingen i Sörmland, Västmanland och Örebro för en gemensam ansökan om att bilda en region, Region Mälardalen. I mitten av januari 212 stod det klart att planerna skulle spricka på grund av att det inte fanns en politisk majoritet i Landstinget Sörmland. Tanken var att kunna ha den nya regionen på plats från och med den 1 januari 215. Fler våningar än planerat från början Landstingsstyrelsen gav klartecken till om- och påbyggnad av hus 5 vid Västmanlands sjukhus Västerås. Lägre byggkostnader gör det möjligt att bygga tre nya våningsplan i stället för två. Därmed blir det lättare att få tillräckligt med vårdplatser för framtida behov.

8 landstingets ordförande och direktör 9 landstingsstyrelsens ordförande Ett år präglat av samarbete och stora beslut landstingsdirektören Vi har mycket att vara stolta över årets resultat uppgår till -43.9 miljoner kronor. Detta beror till stor del på så kallade jämförelsestörande poster som vi inte kan påverka. Ett beslut på nationell nivå om sänkt diskonteringsränta (RIPS7) med,75 procentenheter medför en engångskostnad på 159 miljoner. Pengar som måste tas i bokslutet för att värdesäkra pensionsmedelsportföljen. På den positiva sidan har Landstinget Västmanland fått ett skadestånd från SJ på 31 miljoner, samt en realisationsvinst på 16 miljoner vid försäljning av fastigheter. Nettot blir då -125 miljoner. Om hänsyn tas till de jämförelsestörande posterna så har Landstinget Västmanland gjort ett resultat på 81.3 miljoner - vilket är 2 miljoner bättre jämfört mot budget som var 6 miljoner. Men det är oroande att nettokostnadsutvecklingen fortfarande är hög; 3,3 procent jämfört med budget 2,2 procent. Framförallt har de sjukvårdande verksamheterna ett rejält underskott. För Västmanlands sjukhus och Primärvård, psykiatri och Handikappverksamhet uppgår underskottet till nära 2 miljoner. Denna utveckling har pågått i tre år och mycket arbete har lagts ned på att bryta trenden. Men alla åtgärder har inte gett förväntat resultat, eller ätits upp av ökade kostnader på annat håll. Försämringen beror delvis på att staten dragit tillbaka det tillfälliga konjunkturstödet som betalades ut 21. Skatteintäkterna ökade i viss mån, men inte tillräckligt. De ökade kostnaderna beror bland annat på ett större inflöde av patienter till sjukhusvården, vilket har bidragit till att antalet arbetade timmar har ökat. De senaste årens stora och nödvändiga satsningar - för att få nya och moderna lokaler - har lett till ökade hyreskostnader. Som ett led i att bryta kostnadstrenden beslutades om en ny styr- och ledningsprocess. I det beslutet ingick även en förändring av organisationen där den gamla divisionsindelningen slopades. Den 2 maj 211 trädde den nya organisationen Västmanlands sjukhus (VS) och Primärvård, Psykiatri och handikappverksamhet (PPHV) i kraft. ter och stort ansvar för att utveckla kollektivtrafiken. Hemsjukvårdens framtid blev klar. Vi kom överens med kommunerna om deras uppdrag och nivån på skatteväxlingen. Jag är övertygad om att beslutet kommer leda till bättre kvalitet. En kulturplan för länet och landstinget antogs. Planen är väl förankrad i kommunerna och ligger till grund för hur de statliga kulturmedlen ska fördelas. Regionbildning var en stor fråga under året. Målet var en ansökan om region mellan Västmanland, Sörmland och Örebro - och förhoppningsvis Uppsala. Dessvärre fanns det ingen total enighet i frågan i vårt landsting liksom i Sörmland. Ett bakslag ja, men jag hoppas att vi även utan region ska fortsätt samarbeta med våra grannar, som till exempel med den gemensamma upphandlingsorganisationen med Sörmland under DUnämnden. Trycket har varit stort på sjukvården under året och många Västmanlänningar har fått ett gott omhändertagande och god vård. Detta hade aldrig kunna åstadkommas utan det goda och engagerade arbete våra medarbetare har utfört. Jag vill här passa på och tacka alla medarbetare för den goda arbetsinsatsen och året som gått. DENISE NORSTRÖM (S) Landstingstyrelsens ordförande Andra viktiga händelser under 211: 1 januari 212 blev Landstinget Västmanland myndighet för kollektivtrafik i länet. Det blev resultatet efter intensiva diskussioner inom VKL, Västmanlands kommuner och landsting. Det innebär både stora möjlighenu summerar vi 211 och jag kan konstatera att vi åstadkommit mycket som är till gagn för västmanlänningarna och att vi har mycket att vara stolta över! Årets Öppna jämförelser visar på fortsatt god medicinsk vård inom flera områden cancersjukvård, kirurgisk vård och strokevården för att ge några exempel. Det finns också gott om exempel på verksamhetsutveckling som är värd att uppmärksamma. Leanarbetet inom den landstingsdrivna primärvården är ett exempel. Det framgångsrika arbetet med att reducera tvångsåtgärder inom vuxenpsykiatrin ett annat. Arbetet med att förbättra vårdprocesserna fortsätter. Ett av flera glädjeämnen är framgången för processen kring djup ventrombos. På bara några månader minskade ledtiden för patienten från 24 till 3 timmar - ett fantastiskt resultat! Vi visar också upp allt bättre resultat i mätningar inom patientsäkerhetsområdet och under hösten hade vi landets lägsta förekomst av vårdrelaterade infektioner. Allt detta visar att fokuserat och uthålligt arbete lönar sig! Som ett led i att stärka styrning och ledning fick sjukvården under året en ny organisation. Den innebär att landstingsägd hälso- och sjukvård drivs som två förvaltningar under landstingsstyrelsen Västmanlands sjukhus och Västmanlands primärvård, psykiatri och handikappverksamhet. Samtidigt startade ett arbete för att precisera förvaltningarnas uppdrag då det gäller vad som ska utföras för tilldelade resurser. Även resurs- och ersättningsmodeller ska utvecklas för att styra mot önskvärda resultat och effekter. Förändringarna var en följd av de stora kostnadsökningarna i den sjukvårdande verksamheten. För är det något som vi inte lyckats med så är det att vända den negativa utvecklingen av ekonomin. En rad åtgärder har vidtagits men hittills har det ekonomiska utfallet varit klent. Och de kostnadsreduktioner som åstadkommits har ätits upp av andra kostnadsökningar. De sjukvårdande verksamheternas underskott har accelererat de senaste åren och hamnade vid årets slut på nästan 2 miljoner kronor. Vi går därför in i 212 med betydligt större kostnader än vi kommer att ha intäkter för, eftersom landstinget inte kan räkna med samma ökningstakt av skatteintäkterna kommande år. Det gör att det ekonomiska läget är ytterst allvarligt. Under året har vi reviderat vårt samverkansavtal och med gemensamma ansträngningar mellan arbetsgivare och fackliga organisationer har vi nu en bra grund för att tillsammans möta de utmaningar som redan är här. Vi ska klara ett fortsatt högt inflöde av patienter med bibehållen säkerhet för patienterna och en god arbetsmiljö för våra medarbetare samtidigt som vi måste förbättra tillgängligheten och sänka kostnadsnivån - en tuff utmaning utan enkla lösningar. Förändringstrycket är således högt och det är därför glädjande både att sjukfrånvaron fortsätter att sjunka och att årets medarbetarenkät visade att vi trivs allt bättre i landstinget. Under slutet av året genomförde vi omfattande förberedelser för en ny uppgift för landstinget fr.o.m. 212 är vi kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för att planera och säkerställa tillgången till en väl fungerande kollektivtrafik för västmanlänningarna en både utmanande och stimulerande uppgift. Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till alla medarbetare för allt gott arbete och alla goda insatser under året! Monica berglund Landstingsdirektör

1 omvärldsanalys och förbättringsarbete 11 landstinget i omvärlden Globala samband förbättringsarbetet Ett arbete utan slut Landstingets planering av verksamhet och ekonomi är mycket beroende av vad som händer i omvärlden både nationellt och internationellt. I en allt mer globaliserad värld blir sambanden ännu starkare. 211 - bra tillväxtår som tappade på slutet Landstinget Västmanland påverkas i hög grad av hur samhällsekonomin utvecklas. Uppgång i konjunkturen innebär normalt ökade skatteintäkter och mer pengar att bedriva vård för. Under 211 utvecklades den svenska ekonomin starkt, trots stor oro i omvärlden. Sverige hade en stark ekonomi i förhållande till många andra västländer och lyckades dra nytta av detta under året. Tillväxten var långt över det historiska genomsnittet och arbetslösheten sjönk under året. Mot årets slut kom dock allt fler signaler om en kraftig inbromsning i konjunkturen. Det var den stigande oron i omvärlden, framförallt skuldkrisen i Europa, som fått genomslag även i Sverige. Konsekvensen av detta blev att de flesta konjunkturbedömare förväntar sig en låg tillväxt under 212. Osäkerheten kring konjunkturen är väldigt stor. Nuvarande situation är speciell i den mening att skuldsättningen i västvärlden är högre än vad den varit vid något annat tillfälle de senaste 7 åren. För många länder och dess invånare väntar många år av sparande och amortering på skulder. Det begränsar tillväxtmöjligheterna också för Sverige, vilket i sin tur riskerar att medföra låga intäktsökningar för landstinget de kommande åren. Samtidigt förväntas inflationen och därmed räntor och löneutveckling hålla sig på låga nivåer. Allt fler Västmanlänningar Folkmängden i Västmanlands län fortsätter att öka. Under 211 har befolkningen ökat med 1 51 personer. Västerås har en trendmässigt stabil befolkningsökning och planerar för 2 invånare år 25. Befolkningsmängd och befolkningsförändring Arboga 13 32 +17 Fagersta 12 553 +11 Hallstahammar 15 224 +6 Kungsör 8 86-3 Köping 24 87-98 Norberg 5 725 +2 Sala 21 568 +33 Skinnskatteberg 4 412-33 Surahammar 9 871-78 Västerås 138 79 +152 Summa 254 257 +1 51 Något färre arbetslösa under 211 Antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd minskade med 4,2 procent under 211, från 12 692 till 12 155 personer. Den 31 december 211 var 6 255 personer öppet arbetslösa. 5 889 var sökande i program med aktivitetsstöd. Det är fortfarande svårt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Dock har antalet arbetslösa som varit arbetslösa mer än sex månader minskat i åldern 18-24 år. 254 257 är nuvarande befolkningsmängden i länet. Befolkningen har ökat stadigt de senaste åren. Ökningen 211 var 1 51. En allt snabbare medicinsk utveckling ställer allt större krav på sjukvården att använda sina resurser på bästa sätt. Det handlar om att ständigt fråga sig: Hur gör vi bättre? Hur arbetar vi smartare utifrån patientens perspektiv? För ett ännu bättre landsting Under 211 fördjupades förbättringsarbetet. Översyn av fler processer påbörjades och positiva resultat kunde ses från de första pilotprocesserna som hade startat tidigare. Till exempel kunde väntetiden för patienter med blodpropp i benen kortas med 87 procent. Inom allt fler verksamheter pågår det förbättringsarbeten. Tydligare styrning och helhetstänkande i förbättringsarbetet Den 1 maj fick Landstinget Västmanland en ny organisation. Den tidigare divisionsdelningen upphörde och två förvaltningar tillkom: Västmanlands primärvård, psykiatri och handikappverksamhet. Västmanlands sjukhus som omfattar sjukhusen i Västerås, Sala och Köping. Organisationsförändringen var en del av ett beslut om att vidareutveckla styrning och ledning av landstinget. Det innebär också tydliga roller när det gäller ansvarstagande. Det är också viktigt att hålla samman förbättringsarbetet med ledningen av landstinget. Det gäller särskilt tre områden: Tydligare styrning; roller, uppdrag/uppföljning, resursfördelning och ersättningssystem. Förändrad organisation för att stödja flöden utifrån patientens perspektiv och bättre tillvaratagande av resurser. Intensifierat arbete med organisationskultur, verksamhets- och ledningsutveckling. Start för översyn av nya processer Under året avslutades de tre pilotprocesserna brösttumör, djup ventrombos (blodpropp) och endoskopi. Därmed gick förbättringsarbetet in i en ny fas där nya processer ska tas fram kontinuerligt. Under 211 startade översynen av processerna: Stroke Administrativa huvudprocessen Akutkirurgiska processen Vårdgarantiprocessen Vårdplanering Vuxenpsykiatri Västerås Västmanlandsmodellen föds I början av året la koncernledningen upp strategier för det fortsatta förbättringsarbetet. Man slog fast att det är viktigt att få hårdvara och mjukvara att hänga ihop: Hårdvaran är processutveckling och översyn av arbetsflöden. Mjukvaran är stödet till ledare och medarbetare, och frågor som rör gemensamma värden. Det ena kan inte fungera utan det andra. En insikt som fick Landstinget Västmanland att välja en unik väg; samtidig integration av processutveckling och ledningsutveckling. Det integrerade förbättringsarbetet har ibland kallats för Västmanlandsmodellen. Under hösten 211 började de första ledningsgrupperna utbilda sig. Intranätet som forum för förbättringsarbetet I maj fick förbättringsarbetet en egen plats på landstingets intranät. Under rubriken Så arbetar vi för ett ännu bättre landsting samlas erfarenheterna från processöversynerna, men även från andra förbättringsarbeten. Där ska landstinget vara år 215 Under och mellan de ledarforum som hölls vidareutvecklades Målbild 215. Vid ledarforumet i augusti tog ett par hundra deltagare fram önskade tillstånd för landstinget i mitten av 21-talet. Det var chefer och nyckelpersoner som tillsammans försökte konkretisera målen i landstingsplanen. Resultaten bearbetades av koncernledningen till ett måldokument som kunde presenteras vid ledarforumet i november.

12 Måluppfyllelse 13 måluppfyllelse Nådde vi fram? Landstinget Västmanland utgår från sex övergripande målområden när de mätbara målen tas fram i landstingsplanen. Målen ligger sedan till grund för landstingets verksamheter och bryts ned till verksamhetsspecifika uppdrag och mål. Resultatet av målen i landstingsplanen redovisas här. En god och jämlik hälsa Andelen unga vuxna och särskilt unga kvinnor med god psykisk hälsa ska ha ökat 212 jämfört med 28. Resultatet i 21 års Liv & Hälsa ung visade på en svag förbättring. Olika befolkningsundersökningar visar en nationell trend där den psykiska ohälsan bland unga vuxna tycks öka istället för minska. Planerade och genomförda åtgärder inom landstinget är stöd till kommuner liksom stödjande insatser genom Hälsocenter. Skillnader i hälsa avseende kön, sexuell läggning, etnicitet, social tillhörighet, funktionsnedsatta och geografisk hemvist ska ha minskat, till det bättre, senast vid utgången av 213 jämfört med 28. Kommentar/åtgärd: Hälsoläget visar (Liv & Hälsa 28) att gapet i ohälsa kvarstår vilket också tenderar att öka mellan grupper, mellan länsdelar och mellan kommuner men också inom kommuner. Har målets nåtts/ Förväntas målet nås ja nej Andelen vuxna som har fått frågor av vårdpersonalen om och råd att förändra sina levnadsvanor (motion, kost, rökning och alkohol) ska till 212 ha ökat jämfört med 28. Kommentar/åtgärd: Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder förväntas medföra ett mer hälsoinriktat arbetssätt inom hälso- och sjukvården så att patienter med behov av livsstilsförändringar kan identifieras i samband med vårdkontakt. Genom Hälsocenter fr o m 212 förväntas fler individer få tillgång till råd och stöd i levnadsvaneförändring. Har målets nåtts/ Förväntas målet nås ja nej En livskraftig region Kollektivtrafikmyndighet från 212. Kommunalförbunden för musik och teater ska ha en budget i balans. Teater Västmanlands utbud till barn och ungdomar i hela länet ska öka 211 i förhållande till 21. Andelen föreställningar som spelas utanför Västerås teater har reducerats. Skolorna i länet har i stället kommit till teaterhuset i Västerås. VL ska 211 öka antalet resor i regional trafik i förhållande till 21. Mätningen gäller endast busstrafik (tåg finns ej). Variation mellan linjerna men totalt är resorna oförändrade. Orsak kan vara att antalet skolresor minskar. ALMI Västmanlands utlåningsvolym ska öka i förhållande till år 21. Har målets nåtts/ Förväntas målet nås Nöjda och trygga medborgare Minst 85 procent av befolkningen ska 211 göra bedömningen att de har tillgång till den vård de behöver. Minskade från 79 procent till 75 procent i Vårdbaromtern mellan 211 och 21. Se sidan 24. Minst 75 procent av befolkningen ska 211 hysa förtroende för hälso- och sjukvården. Under 211 svarade 62 procent att de har förtroende för hälso- och sjukvården i stort, vilket är en ökning från 56 procent år 21. Se sidan 24. Under 211 ska minst 9 procent av landstingets patienter vara nöjda med de tjänster som landstinget erbjuder. Kommentar/åtgärder Nationell patientenkät är genomförd inom akutmottagningar, barnsjukvård och primärvård. Resultatet av den patientupplevda kvaliteten ligger nära riksnivån. Förbättringsarbete pågår inom verksamheterna. Se sidan 22. Under 211 ska landstinget uppfylla den nationella vårdgarantins mål till minst 9 procent Efter den dipp för väntetider som var under sommarmånaderna har verksamheterna totalt inte uppnått landstingets 9 procent mål under hösten. Se sidan 21. Har målets nåtts/ Förväntas målet nås ja nej ja nej

14 måluppfyllelse 15 En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet Stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare En stark och uthållig ekonomi Har målets nåtts/ Förväntas målet nås Har målets nåtts/ Förväntas målet nås Har målets nåtts/ Förväntas målet nås Har målets nåtts/ Förväntas målet nås ja nej ja nej ja nej ja nej Vårdrelaterade infektioner (VRI) i samband med vård och behandling ska minska till < 5 procent före utgången av 212. Genomsnittligt värde under 211 är ca 6 procent Se sidan 29. Läkemedelsberättelser ska vara införda i primärvård och slutenvård före utgången av 212. Läkemedelsberättelserna omfattar endast slutenvården. Antalet fallskador bland äldre > 7 år ska ha minskat senast 211 jämfört med 29. På grund av tidigare underrapportering har antalet redovisade fallskador ökat vilket ligger i linje med patientsäkerhetsarbetet. Se sidan 29. Landstinget ska delta i de nationella kvalitetsregister som är relevanta för respektive verksamhet. Inom flertalet kvalitetsgregister finns en hög täckningsgrad, medan andra har sämre. Förbättringsarbete pågår. Riskrapporterade avvikelser ska före utgången av 211 ha ökat med minst 3% jämfört med 29. Ökning med över 4 procent. En gemensam elektronisk journal ska vara införd i hela landstinget före utgången av 212. Införandet är försenat till år 213. Alla medarbetare i landstinget ska känna till Barnkonventionens fyra huvudprinciper. Planering för omfattning och aktiviteter pågår för genomförande under 212. De vårdprocesser som utvecklats fram till 21 ska vara implementerade senast 211. Exempel på implementerade vårdprocesser är endoskopi och djup ventrombos. Kostnaden för skadegörelse ska minska med 1% varje år under planperioden. Den totala sjukfrånvaron ska vid utgången av 212 ha minskat med 1 procentenhet jämfört med 29. Den totala sjukfrånvaron år 29 var 5,8 procent och år 211 5,3 procent. Se sidorna 34-35. Lönespridningen ska öka med 15 procent under planperioden. Målet har uppnåtts av vissa grupper. Nöjd medarbetarindex enligt medarbetarenkät ska nå 7 procent 211. NMI i medarbetarenkäten 211 uppgick till 71 procent. Se sidan 35. Landstinget ska uppfattas som en professionell upphandlare och avtalspart av vårdgivare och andra leverantörer. Mätningar har inte kunnat genomföras. Det ekonomiska resultatet ska uppgå till minst 6 miljoner kronor 211. Se sida 38. Verksamhetens nettokostnader mätt som andel av skatter och statsbidrag ska för varje år under planperioden vara 99 procent eller lägre. Se sida 44. Arbetad tid ska minska under 211 i förhållande till 21. Se sida 44. Den totala låneskulden får vid utgången av respektive år uppgå till högst 5 miljoner kronor. Se sida 44. Medel för framtida pensioner ska avsättas till extern förvaltning med minst lika mycket som pensionsskulden årligen ökar i balansräkningen. Se sida 44. Samtliga verksamheter ska ha fungerande källsortering av avfall. Källsortering har införts inom några verksamheter och det källsorterade avfallet är 27,9 procent. Se sidan 31.

16 Målområde En god och jämlik hälsa 17 MÅLOMRÅDE En god och jämlik hälsa Med en god och jämlik hälsa menar vi att hälso- och sjukvårdens insatser ska ha människans behov av integritet och valfrihet som grund och bygga på sambandet mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. Den enskilde individen har naturligtvis ett eget ansvar för sin hälsa men landstinget har en viktig roll för att sprida kunskap kring och stödja ett hälsosamt liv och uppmuntra till hälsosamma val. (Från landstingsplanen 211-213) Folkhälsopolitiken har lyckats men inte för alla Utvecklingen av hälsan bland västmanlänningarna är motstridande: Å ena sidan har den självskattade hälsan* förbättrats mellan åren 2-28 hos de flesta vuxna. Å andra sidan är ojämlikheten i hälsa stor. Den har till och med ökat mellan vissa grupper, till exempel mellan förvärvsarbetande och arbetslösa, samt mellan förvärvsarbetande och förtidspensionärer. Detta framgår av rapporten Har hälsan blivit mer jämlik? där långtidstrender i befolkningsundersökningen Liv & hälsa belysts. Rapporten presenterades på konferensen Folkhälsopolitiken har lyckats men inte för alla, som Kompetenscentrum för hälsa genomförde i juni 211. Syftet var att sprida kunskap om ojämlikhet i hälsa samt att stärka det lokala och regionala folkhälsoarbetet i Västmanland. Ojämlikhet i hälsa diskuterades även utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv. Vid konferensen presenterades också resultat från ungdomsenkäten Liv och hälsa Ung 21. Riskfaktorer leder på sikt till ökad konsumtion av vård Det finns klara samband mellan riskfaktorer och konsumtion av vård: Livsvillkor såsom nedlåtande behandling, betungande hemarbete och arbetslöshet samt levnadsvanor, i synnerhet dåliga motionsvanor, utgör starka riskfaktorer för en dålig självskattad hälsa. En ökning eller minskning av andelen med en viss riskfaktor leder till en ökad eller minskad andel med dålig självskattad hälsa i befolkningen. Detta i sin tur medför en ökning eller minskning i vårdkonsumtion vilket får påtagliga ekonomiska konsekvenser. Slutsatsen är att det är viktigt med stödstrukturer för att minska ojämlikheten i hälsa. Dessa stödstrukturer finns både på samhällsnivå (till exempel barn och ungas uppväxtvillkor, fullföljd gymnasieutbildning och förankring på arbetsmarknaden) och på grupp- och individnivå (till exempel socialt stöd, att bli respektfullt bemött och att få stöd att förändra sina levnadsvanor). De flesta ungdomar känner trygghet och tillit Kompetenscentrum för hälsa publicerade ett nyhetsbrev om socialt kapital och tillit bland ungdomar. Socialt kapital handlar om gemenskap, solidaritet och tillit - definierat som tillit både till samhället och till andra människor. Enligt resultaten från ungdomsenkäten Liv och hälsa Ung 21 känner de flesta elever i Västmanland sig trygga och upplever tillit. Men eleverna i årskurs 9 känner mindre tillit än eleverna i årskurs 7, i synnerhet bland flickorna. Fler flickor än pojkar sover för lite Ett annat nyhetsbrev handlade om sömn. Enligt undersökningen Liv och hälsa Ung 21 rapporterade fler flickor än pojkar att de sover mindre än sju timmar per natt under vardagarna. Nästan var tredje flicka och drygt var fjärde pojke i årskurs 9 svarade att de sover mindre än sju timmar per natt. Starkaste samband med upplevelsen av att få för lite sömn har följande faktorer: Kön och ålder, Gräl mellan föräldrar Föräldrars drogbruk Tidigare rymningar från hemmet Utsatt för nedlåtande behandling Skolk Utfryst av kamrater Rädsla för våld bland äldre kvinnor, men få utsatta En rapport om äldres hälsa i Västmanland publicerades våren 211. Syftet var att ge en översiktlig bild av äldres hälsa i Västmanland samt beskriva de livsvillkor och levnadsvanor som påverkar deras hälsa. Rapporten baserades mestadels på enkätundersökningen Liv & hälsa 28, som besvarades av 2 49 personer i åldersgruppen 65-84 år i länet (svarsfrekvens 75 procent). Två tredjedelar av de äldre i åldern 65-84 år i Västmanland bor tillsammans med make, maka eller sambo. Äldre kvinnor bor i större utsträckning ensamma än vad äldre män gör. Vanligaste fritidsaktiviteterna bland de äldre är att titta på TV eller läsa tidningar eller böcker. Att umgås med släkt och vänner är också vanligt. Många äldre, i synnerhet kvinnor, anger att det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli rånade eller överfallna. Mycket få har dock blivit utsatta. Äldre lever hälsosammare än yngre vuxna I rapporten om de äldres hälsa framgår att de i genomsnitt har hälsosammare levnadsvanor än yngre vuxna. De röker mindre och dricker alkohol i mindre utsträckning. Två tredjedelar av 65-74-åringarna uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra. allmäntillstånd bland äldre 1 75 5 25 8 6 4 2-9 Kvinnor 1-19 Kvinnor 65-74 2-29 Män 3-39 Män 4-49 5-59 75-84 Andel (procent) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland äldre i Västmanland år 28 uppdelat på kön och ålder. antal vårdtillfällen i sluten vård för skador 6-69 7-79 8+ Antal vårdtillfällen i sluten vård för skador bland kvinnor och män i Västmanland år 28 uppdelat på ålder. Hälften av 75-84-åringarna uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Andelen med bra hälsa ökade från år 2 till år 28. Högt blodtryck vanligaste sjukdomen hos äldre De vanligaste hälsoproblemen bland äldre: Högt blodtryck är det vanligaste långvariga hälsoproblemet. Nästan varannan man och kvinna i åldern 65-84 år är drabbad. Omkring hälften av de äldre lider av nedsatt hörsel, fler män än kvinnor. Cirka fem procent av samtliga personer 65 år eller äldre drabbas årligen av ett olycksfall som kräver vård på akutmottagning. Vanligast orsak är halkolyckor med fall och vanligaste skadan är lårbensbrott. Äldre med bra ekonomi har bättre hälsa och tandhälsa än äldre med dålig ekonomi. Läkemedelsbruket är högt och vårdbesök är vanliga bland äldre. Fysisk aktivitet och balansträning samt läkemedelsgenomgångar hos äldre med många mediciner är några av de viktigaste åtgärderna för att förebygga skador hos äldre. * Självskattad hälsa har i ett stort antal studier visat sig förutsäga framtida sjuklighet och dödlighet. Den biologiska bakgrunden till detta fenomen är relativt okänd. Det finns dock teorier om att det kan finnas kopplingar till hormonella och immunologiska markörer. När immunförsvaret aktiveras i samband med exempelvis en infektion, lösgörs signalprodukter som påverkar hjärnan på ett karakteristiskt sätt. Källa: Självskattad hälsa, immunsystemets sjukdomssignaler och arbetsförmåga, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetetenskap, FAS.

18 Målområde En livskraftig region 19 Studier om hälsa Två studier om hälsa har påbörjats under år 211. Studie 1: Hälsosamtal som motivation Under 211 startade en studie om hälsosamtal i samband med hälsoundersökning hos ett antal 55-åringar i länet. Syftet är att se om samtalen leder till ökad motivation att förändra sina levnadsvanor. Studien omfattar 1 3 västmanlänningar som är födda 1956-57 och genomförs på fem vårdcentraler i länet under 211-212. Studie 2: Kultur som hälsoförebyggare Under året startade också en studie för att undersöka om kulturaktiviteter kan förebygga och minska ohälsa. Cirka 6 långtidssjukskrivna västmanlänningar med psykisk ohälsa erbjöds att delta. Hälften får under tio veckor vara med i olika kulturaktiviteter, såsom musik, teater, bio (kvalitetsfilm), dans och utställningar. Den andra hälften är kontrollgrupp. Därefter jämförs de båda grupperna med varandra för bland annat upplevelsen av hälsa och välbefinnande. Utbildningar i motiverande samtal i det förebyggande arbetet Under 211 har personal erbjudits utbildningar i motiverande samtal* (MI) för att kunna stödja patienter med behov av livsstilsförändringar. Detta som ett led i att implementera Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 211, som innehåller rekommendationer för att förebygga sjukdom och ohälsa. Genom att motivera och stödja patienterna till att förändra sina levnadsvanor såsom tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, så kan en rad sjukdomar både förebyggas och minimeras. Ett mer aktivt implementeringsarbete kommer att påbörjas under 212. Riktlinjerna har också varit utgångspunkt för Program för bättre hälsa, som från och med juni 211 även finns i en populärversion. Populärversionen är basen för de handlingsplaner som verksamheterna i hälso- och sjukvården har fått i uppdrag att ta fram och redovisa under 212. Hälsocenter i Fagersta och Bäckby permanentas När det nya uppdraget för primärvården 213 ska tas fram så kommer det hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande perspektivet att tydliggöras ännu mer. I juni 211 beslutade Landstingsfullmäktige att Hälsocenter i Fagersta och Bäckby (Västerås) ska permanentas från och med 212. Hälsocenter ska vara en resurs såväl för befolkningen som för hälso- och sjukvården i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. * Motiverande samtal (MI, Motivational interviewing) har sitt ursprung i en terapiform som utformades av psykologerna William R. Miller och Stephen Rollnick. Metoden bygger på att man accepterar att människor som behöver förändra sitt beteende påbörjar sin terapi med varierande grad av förutsättningar och vilja till förändring. Man försöker göra klienten medveten om problem som kan uppstå med det aktuella beteendet, och om vilka konsekvenser och risker som beteendet för med sig. En möjlig strategi kan även vara att hjälpa klienten med att föreställa sig en bättre framtid, och på så sätt öka dennes motivation. Strategin är sålunda att skapa nya tankebanor runt beteendet, och slutligen föreställa sig vad som går att vinna på en förändring. Vägledning är det som skiljer motiverande samtal från konventionell klientcentrerad psykoterapi. Källa: Statens folkhälsoinstitut. MÅLOMRÅDE En livskraftig region Med en livskraftig region menar vi en region som har en långsiktigt hållbar regional utveckling, ett rikt kulturliv och befolkningstillväxt. Arbetet med regional utveckling är utformat utifrån att regional utveckling och kultur är betydelsefulla delar i ett långsiktigt hållbart samhälle såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt. Regional utveckling och kultur är betydelsefulla delar i ett långsiktigt hållbart samhälle såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt. Demokrati och folkhälsa är två viktiga grundbultar. Ett av de projekt som drivs inom landstinget är Kultur och hälsa. Projektet syftar till att stimulera olika gruppers hälsa genom kulturupplevelser. Projektet samordnas av Kompetenscenter för Hälsa, det vill säga landstingets folkhälsoarbete. Regionfrågan i fokus under 211 Regional samverkan och frågan om framtida regionkommuner får stor betydelse för framtidens Västmanland. Redan i dagsläget finns ett stort behov av regional samverkan inom en rad verksamheter. Året har präglats av det utökade samarbetet mellan landstingen i Stockholm, Sörmland, Västmanland och Örebro. Året har även präglats av arbetet för en Region Mälardalen. Men i början av 212 sprack dessvärre planerna att ansöka om att få bilda regionkommun tillsammans med landstingen i Sörmland och Örebro. I det perspektivet är det viktigt för Landstinget Västmanland att fortsätta utvecklingen av samverkan med angränsande län. Nya ALMI ett lyft för företagsamheten Att stödja små och medelstora företag är en viktig strategi för regional utveckling. Under året har ALMI Mälardalen AB* etablerat sin verksamhet. Sammanslagningen mellan ALMI-bolagen har möjliggjort ökad effektivitet och djupare kompetens i arbetet med bland annat utlåning. Under 211 har ALMIs roll som finansiär till företag stärkts väsentligt. Landstinget blir myndighet för kollektivtrafiken År 21 antog riksdagen en ny kollektivtrafiklag som innebär att det ska bildas en kollektivtrafikmyndighet i varje län/region. Under 211 samarbetade landstinget med Västmanlands kommuner och landsting, VKL, för att organisera den nya myndigheten. Det ledde fram till att landstinget blir kollektivtrafikmyndighet i länet från och med den 1 januari 212. En särskild nämnd och förvaltning ansvarar för det fortsatta arbetet med kollektivtrafik. Under 211 påbörjades en utredning om bland annat styrning och kostnadsutveckling för SAM-trafiken.** (Från landstingsplanen 211-213) Utredningens arbete samordnas av Centrum för regional utveckling. Regional kulturplan för Västmanland Målet för landstingets kulturpolitik är ett levande kulturliv i hela länet. Nyckelorden är mångfald, kvalitet och tillgänglighet. Ett rikt utbud av kulturella aktiviteter gör Västmanland attraktivt att leva och arbeta i. Åren 21 och 211 utarbetades en gemensam regional kulturplan för Västmanland där länets kommuner deltog genom VKL. Den regionala kulturplanen för Västmanlands län är en del av länets regionala utvecklingsarbete och utgör ett program för utveckling av kulturen i länet 212-214 och antogs av Landstingsfullmäktige hösten 211. Planen innehåller en regional kulturpolitisk vision, inriktning och mål samt kulturpolitiskt prioriterade områden. Landstinget Västmanland fördelar statliga bidrag till regional kulturverksamhet utifrån den regionala kulturplanen. * Almi Mälardalen AB bildades under år 21 för att bedriva verksamheter i Västmanland och Örebro. Landstinget Västmanland och Regionförbundet Örebro äger vardera 24,5 procent av aktiekapitalet i bolaget medan staten äger 51 procent. ** Västmanlands SAM-trafikförbund är en gemensam organisation för planering och drift av landstingets sjukresor och kommunernas färdtjänst.

2 Målområde nöjda och trygga medborgare 21 MÅLOMRÅDE Nöjda och trygga medborgare Med nöjda och trygga medborgare menas att västmanlänningarna har förtroende för hälso- och sjukvården och övrig verksamhet som landstinget ansvarar för. Västmanlänningarna ska uppfatta att de samlade resurserna används på ett klokt och rättvist sätt. (Från landstingsplanen 211-213) Tillgänglighet God tillgänglighet är ett prioriterat område inom Landstinget Västmanland. Patienterna ska inte behöva vänta på sin vård i onödan. Tillgänglighet något under riksgenomsnittet I primärvården gjordes under 211 två nationella mätningar av tillgängligheten. Vid höstens mätning var telefontillgängligheten 87 procent (för riket 89 procent). Vårdgaranti och väntetider i vården Från 1 juli 21 ingår vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagen. Den nationella vårdgarantin uttryckt som 7 9 9 anger de maximala väntetidsgränserna i antal dagar. Primärvård dagar Kontakt med primärvården i telefon eller på plats ska erbjudas samma dag. 7 dagar Bedömer primärvården att det krävs ett läkarbesök där, ska det erbjudas inom högst sju dagar. Specialiserad vård 9 dagar Efter medicinsk bedömning ska tid för besök erbjudas senast 9 dagar efter beslut om remiss. 9 dagar Om behandling beslutas ska den erbjudas senast 9 dagar efter beslut. Andelen patienter som fick komma på läkarbesök inom sju dagar var 87 procent. Motsvarande siffra för riket var 93 procent. För den specialiserade vården gjordes nationella mätningar varje månad. Sammanställningen den 3 november 211 visade att andelen patienter (av totalt antal väntande) som fått vård inom vårdgarantin var 89 procent för nybesök och 88 procent för operation/åtgärd. För riket var siffrorna 91 procent respektive 88 procent. Landstinget klarade några av målen för kömiljarden Kömiljarden är en prestationsbaserad ersättningsmodell för planerad specialiserad vård (sjukhusvård). En miljard kronor fördelades under 211 mellan de landsting som lyckades ge sina patienter vård i tid. För att få del av kömiljarden ska minst 7 procent av patienterna inom specialiserad vård ha väntat mindre än 6 dagar på ett nybesök, och minst 7 procent av patienterna ha väntat 6 dagar eller kortare på beslutad behandling, operation/ åtgärd. Ersättningen baseras på väntetiderna varje månad för sig. Landstinget Västmanland klarade kömiljardens mål för nybesök under sex av årets månader; februari, mars, april, maj, oktober och november, och fick därmed cirka 5,7 miljoner kronor i statliga stimulansmedel. Särskild satsning på kortare väntetider i barn- och ungdomspsykiatrin En särskild satsning med prestationsbaserad ersättning görs för att öka tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

22 Målområde nöjda och trygga medborgare 23 Under 211 fördelades 17 miljoner mellan de landsting som nått målet att minst 9 procent av patienterna har väntat 3 dagar eller kortare på ett första besök. Ytterligare 17 miljoner fördelades mellan de landsting som nått målet att minst 8 procent av patienterna har väntat 3 dagar eller kortare på behandling/fördjupad utredning. Ersättningen baserades på den faktiska väntetiden* för september och oktober. Landstinget Västmanland klarade satsningens mål för nybesök och fick därmed drygt tre miljoner i statliga stimulansmedel. Bättre tillgänglighet med hjälp av IT Tillgänglighet omfattar bland annat bättre telefontillgänglighet och möjligheter att exempelvis boka tid via en e-tjänst. Det sistnämnda sker via Mina Vårdkontakter, en portal där medborgare kan hantera vårdärenden via IT. Under 211 förbättrades Mina Vårdkontakter ytterligare: Tidbokning för mammografi. Tidbokning för ungdomsmottagningen i Köping (finns i Västerås sedan 29). Reumatiker kan nu registrera mätningar i Svenska Reumatoid Artrit-registret. Därmed får de en översikt av hela sjukdomsförloppet i registret, som de delar med sin läkare på Reumatologmottagningen. Förberedelser startade för att kunna beställa klamydiatest. Förberedelser startade för att kunna tidboka gynekologisk cellprovtagning. Antalet konton i Mina vårdkontakter har fördubblats på två år (från 21) och idag har drygt 1 procent av invånarna i Västmanland ett konto. Antalet ärenden som invånarna skickat till vården har ökat från cirka 8 (januari 21) till cirka 2 (januari 212). Genom att bygga ut portalen med flera tjänster och samtidigt marknadsföra dessa, ökar användandet och därmed tillgängligheten. Fler tjänster på 1177.se Utbyggnaden av webbplatsen 1177.se bidrar också till ökad tillgänglighet. 1177.se är ett nationellt samarbete där besökare får råd och kunskap om hälso- och sjukvård. En stor del av informationen är gemensam för hela landet, men det finns också en regional ingång där det nationella materialet kompletteras med information som riktar sig till medborgare i Västmanland. Två nya temaområden publicerades på webbplatsen under 211: Cancer samt Barn och föräldrar. Statistiken visar att allt fler hittar till 1177.se På 1177.se finns också tjänsten Hitta och jämför vård, som under året utökats med en tjänst för att jämföra tandvårdsavgifter. Nationell patientenkät Nationell patientenkät (NP) är ett samarbetsprojekt mellan landets landsting och regioner om en återkommande mätning av patientupplevd kvalitet. Resultaten ska användas för att utveckla och förbättra vården samt vara ett underlag för jämförelser och vårdval. Under 211 har nationella undersökningar genomförts för första gången vid akutmottagningarna och barnsjukvården, samt för tredje gången inom primärvården. Lång väntan på akutvård Närmare 6 västmanlänningar gav akutmottagningarna i länet ett likartat betyg som patienter i andra landsting. Inom länet fick akutmottagningen i Köping något högre omdömen än mottagningen i Västerås. Patienterna är nöjda med bemötandet och de har förtroende för läkare och sjuksköterskor. De upplever också att de har haft nytta av besöket och skulle i hög grad rekommendera akutmottagningen till andra. Tillgängligheten är ett tydligt förbättringsområde. Många tyckte att de fick vänta för länge. De efterlyste löpande information om ungefärlig tid för att träffa läkaren. De ansåg också att det var svårt att få veta i vilken ordning patienterna tas omhand. Primärvård - nära riksgenomsnittet men missnöje med tillgänglighet Det var närmare 3 patienter som svarade på enkäten om sitt senaste läkarbesök i primärvården. För primärvården visar resultatet att Landstinget Västmanland ligger nära, men något under riksgenomsnittet. Västmanlänningarna är mest nöjda med bemötandet och nyttan av besöket samt frågan om förtroende för läkaren de träffat. patientupplevd kvalitet, Akutmottagningar Ett viktat värde** där maxvärdet är 1 Indikator Fråga Västmanland Riket Bemötande Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 87 88 Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 69 73 Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? 74 77 Hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen? 47 52 Kände du förtroende för de läkare som du träffade? 83 85 Anser du att dina aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosedda vid ditt besök på sjukhuset? 81 82 Rekommendera Skulle du rekommendera den här akutmottagningen till andra? 82 84 Beträffande tillgänglighet ligger landstinget fortfarande under resten av riket. Resultaten är i stort sett lika dem från 29, både för Västmanland och riket. Något färre Nationell patientenkät, primärvården Ett viktat värde** där maxvärdet är 1 Indikator Fråga Landstinget Riket Bemötande Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 88 9 Delaktighet Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 76 78 Information Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? 76 78 Tillgänglighet Vad anser du om tiden du fick vänta? 77 81 Förtroende Kände du förtroende för den läkare som du träffade? 82 85 Upplevd nytta Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen? 81 83 Rekommendera Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? 78 83 patientupplevd kvalitet, Barnsjukvården Ett viktat värde** där maxvärdet är 1 Barn öppenvård Barn slutenvård Barn akutvård Indikator Fråga Västmanland Riket Västmanland Riket Västmanland Riket Bemötande Kände du att ditt barn blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 95 94 94 92 86 88 Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta patienter säger sig vilja rekommendera mottagningen jämfört med 29. Bra bemötande men lång väntan inom barnsjukvården I den nationella patientenkäten inom barnsjukvård ger föräldrar och barn barnsjukvården i Västmanland överlag gott betyg. 53 barn/föräldrar som besökt antingen akut- * Faktisk väntetid definieras som den tid som gått mellan beslut om remiss för första bedömning eller beslut om fördjupad utredning och behandling till den dag detta sker eller påbörjas. ** Viktat värde Endast viktade svarsalternativ ingår i värdet. Varje svarsalternativ har viktats i förhållande till sin allvarlighetsgrad. För att räkna fram värdet används följande formel: (Vikt * Antal svar per frågealternativ)/ Antal viktade svar. Resultaten från varje svarsalternativ adderas, multipliceras med 1 och avrundas uppåt till närmaste heltal mellan och 1. Kände du dig delaktig i beslut om ditt barns vård och behandling, så mycket som du önskade? 86 84 78 81 75 77 Fick du tillräcklig information om ditt barns tillstånd? 86 85 75 82 79 81 Vad anser du om tiden ditt barn fick vänta? 84 83 67 88 56 58 Kände du förtroende för den läkare som ditt barn träffade? 93 9 82 87 8 84 Anser du att ditt barns aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosedda vid ditt besök/vistelse? 88 87 82 91 82 83 Rekommendera Skulle du rekommendera den här avdelningen/ mottagningen till andra? 91 91 89 9 75 78

24 Målområde nöjda och trygga medborgare 25 mottagningen, barnakuten, öppenvården, slutenvården eller neonatalavdelning svarade på enkäten. Mest nöjda är barnen/föräldrarna med bemötandet. Det stora flertalet anser att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Minst nöjda är de svarande med tillgängligheten. Många tycker att de fick vänta för länge på sin vård. Av de olika vårdenheterna får öppenvården bäst betyg. Där ligger omdömena överlag över betyget i andra landsting. Övriga enheter ligger i nivå med eller strax under riksgenomsnittet. Vårdbarometern Låg tilltro till vården jämfört med resten av riket Påståendet Jag har tillgång till den vård jag behöver är den mest övergripande frågeställningen i Vårdbarometern, en årlig mätning av svenskarnas attityder och upplevelser av hälso- och sjukvården. 211 svarade 75 procent av de tillfrågade i Västmanland att de har tillgång till den vård de behöver, jämfört med 79 procent 21. Västmanland hör därmed till de landsting där tilltron till vården är lägst. Samtidigt är det fler som svarar att de har mycket eller ganska stort förtroende för vården. 62 procent anger att de har förtroende för hälso- och sjukvården i stort (56 procent 21). antal registrerade ärenden hos patientnämnden 21 211 könsfördelning mellan anmälare i procent Kvinnor Män Orsak att kontakta patientnämnden 1 321 1 391 6 4 21 211 Framföra kritik 85 Efterfråga rättigheter 12 Övrigt* 3 * Består till stor del av frågor kring patientförsäkringen, läkemedelsförsäkringen eller blanketter för att anmäla ärenden till Socialstyrelsen. 62 procent har förtroende för familjeläkarmottagningarna (59 procent). 67 procent har förtroende för sjukhusen i länet (63 procent). Allt fler anser också att väntetiderna i vården är rimliga: 72 procent svarar att väntetiden till vårdcentralen är rimlig (63 procent 21). 41 procent anger att väntetiden till sjukhus är rimlig (35 procent). 82 procent tycker att det var lätt att komma fram till 1177 på telefon (73 procent). Hemsjukvård Föreberedelse för kommunal hemsjukvård 211 beslutade Landstinget Västmanland och länets kommuner att kommunalisera hemsjukvården från och med den 1 september 212. Syftet är att skapa en tydlig organisation och ett tydligt ansvar. Förberedelserna startade under 211 och fortsätter under 212. Tandvård * Nödvändig tandvård erbjuds personer med stort personligt omvårdnadsbehov och innebär att patienten betalar samma avgifter som för övrig hälso- och sjukvård. Uppföljning av tandvård liten ökning av antalet vårdade Landstingets uppföljning av tandvårdsstöd visar på en liten ökning av antalet personer som fått vård, jämfört med 21. Ökningen är störst inom uppsökande verksamhet och tandvård som led i sjukvårdande behandling. Den största ökningen av tandvård som led i sjukvårdande behandling består av behandling med apnéskenor som används av dem som har många och svåra andningsuppehåll under sömnen. Skenorna står för 4 procent av kostnaderna inom området. Övrigt om uppföljning av tandvård: Andelen som får nödvändig tandvård* är i Västmanland 64 procent jämfört med 74 procent i riket. Antalet som fått nödvändig tandvård inom Folktandvården har minskat de senaste åren. Dialog har förts med Folktandvården för att förbättra situationen. Den låga frekvensen innebär att det finns ett överskott på 6,9 miljoner kronor för ändamålet. Barn och ungdom har god tandhälsa. Det finns dock en något högre kariesfrekvens bland sexåriga pojkar. (Västmanland: 27 procent - riket 23 procent). Övriga åldrar ligger på eller bättre än genomsnittet. Landstingsstyrelsen beslutade att överföra specialisttandvården från Folktandvården Västmanland AB. Överföringen genomfördes den 1 januari 212. Under 211 startades ett tvåårigt projekt för tandvård för hemlösa. Dock har få hemlösa utnyttjat projektet hittills. Patientnämnden Stöder patienter och bidrar till vårdkvaliteten I varje landsting och kommun ska det finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter. Nämnden ska verka självständigt i förhållande till de som beslutar inom hälso- och sjukvården. Patientnämndens verksamhet regleras i Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet med mera. Utifrån synpunkter och klagomål ska nämnden stödja enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling i hälsooch sjukvården genom att: Hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen i hälso- och sjukvården. Främja kontakten mellan patienter och personal. Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet. Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse till vårdgivare och vårdenheter. Patientnämnden har tecknat avtal med samtliga kommuner i Västmanland om den sjukvård som bedrivs i särskilda boendeformer. Tandvårdsfrågor som rör patienter hos folktandvården handläggs av patientnämnden, medan patienter som har privata tandläkare vänder sig till Privattandvårdsupplysningen. Nämnden gör inte medicinska bedömningar och har inte heller några sanktionsmöjligheter gentemot verksamheterna i landstinget. Verksamhetsidé, vision och uppgift Patientnämndens verksamhetsidé är att bidra till att stärka patientens ställning genom: Information Annat stöd Annan hjälp Patientnämndens vision, som ligger till grund för det förbättrings- och utvecklingsarbete som sker i det dagliga arbetet, är: Att patientnämnden ska vara känd hos länets vuxna invånare samt hos anställda och förtroendevalda i landstinget och kommunerna. Att det ska vara en självklarhet för landstinget och kommunerna att patientnämnden är en del i processen för kvalitetsutveckling. Att patientnämnden ska upplevas som patientens vägledare. Uppgifterna är tydligt formulerade: Informera Främja Hänvisa Återrapportera Inte fler ärenden trots nya anmälningsrutiner Från och med den 1 januari 211 gör patienter och anhöriga anmälningar direkt till Socialstyrelsen. En del av dessa anmälningar hade tidigare skickats till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Nytt är också att anmälan nu kan riktas mot en händelse, även om man inte vet vem eller vad som orsakat den. Patientsäkerhetsutredningen bedömde att det skulle leda till fler ärenden till patientnämnderna, något som emellertid inte märkts i Västmanland. Fasta rutiner för varje ärende Det flesta kontakterna med patientnämnden sker fortfarande via telefon, men e-posten ökar i omfattning. En och samma handläggare följer ett inkommet ärende från början till slut, vilket underlättar för dem som tagit kontakt. Ärenden som presenteras i nämnden ska vara av hög kvalitet, vilket innebär att varje ärende utreds enligt fastställda rutiner oavsett vem som är handläggare. Fler ansökningar om stödperson inom tvångsvård Under året har fler patienter inom den psykiatriska tvångsvården ansökt om stödperson. En av patientnämndens uppgifter är att utse dessa stödpersoner som regelbundet, på sin fritid, besöker tvångsvårdspatienter. På grund av den ökade efterfrågan nyrekryterades stödpersoner under hösten 211. En utbildningsdag ordnades för de nya stödpersonerna där både en psykiatriker och en kurator deltog. Som en del av utbildningen ingår en särskild träff där stödpersoner som har haft uppdraget i många år delar med sig av kunskap och erfarenheter. Regelbundna stödpersonsträffar har också hållits under året med syftet att bygga upp ny kunskap och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte. Programinnehållet utformas utifrån stödpersonernas förslag och önskemål. Förändringar 211 När det gäller statistiken kan patientnämnden konstatera en minskning mellan 21 och 211 för ärenden om bemötande. Ärenden som rör organisation och regler, där bland annat frågor kring vårdgarantin och valfrihet ingår, har också minskat i antal.

26 Målområde en säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet 27 MÅLOMRÅDE En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet Med en säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet menar vi en verksamhet som är baserad på aktuell kunskap och evidens, som är jämlik, som inriktas på det som är värdeskapande för patienten och som genomsyras av säkerhetstänkande och smidiga flöden - på att arbeta med rätt saker på rätt sätt. Detta förutsätter systematiskt kvalitets- och säkerhetstänkande såväl som ansvarstagande för en hållbar utveckling och miljö. (Från landstingsplanen 211-213) Kvalitet Västmanländsk vårdkvalitet hävdar sig väl i Sverige Den västmanländska hälso- och sjukvården hävdar sig överlag väl jämfört med andra landsting, och inom flera områden blev det toppbetyg. Särskilt goda är resultaten inom: Kirurgisk behandling Cancersjukvård Strokesjukvård Hjärtsjukvård Det framgår av de två genomlysningar som gjordes under 211 av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Dels en om sjukvården totalt sett, dels en enbart om cancersjukvården. Öppna jämförelse-rapporten om sjukvården totalt sett kom för sjätte året i rad med jämförelser av kvalitet och effektivitet. Omfattningen av olika indikatorer hade ökat med 37 och uppgick till totalt 173. Samtidigt visar jämförelserna på att det finns områden som kan förbättras: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande områden Tillgänglighet till vård Vissa delar av psykiatrisk vård Nationella riktlinjer en grund för kunskapsstyrd vård Socialstyrelsens nationella riktlinjer är en viktig del i kunskapsstyrningen av landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Dessa riktlinjer baseras på analys och värdering av det bästa vetenskapliga underlaget. Syftet är att rekommendera åtgärder för en god och säker vård. Arbetet med att förverkliga riktlinjerna sker i samverkan mellan politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare. För att ta fram lokala och regionala anpassningar har Landstinget Västmanland samarbetat med landstingen i Uppsala-Örebroregionen, vilket ger möjlighet till gemensamma vårdprogram. Det finns behov av att utveckla metoder och indikatorer som kan ge landstingsledningen bättre underlag för att följa upp effekterna. För varje nationell riktlinje arrangeras regionala kunskapsseminarier för informationsutbyte, diskussion och samverkan sker mellan förtroendevalda, verksamhetsföreträdare och tjänstemän. Ett sådant seminarium hölls kring Socialstyrelsens utvärdering av strokesjukvården. Under 211 låg fokus på följande riktlinjer: Komplettering av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Strokesjukvård Vuxentandvård För 212 planeras aktiviteter för: Sjukdomsförebyggande metoder Diabetesvård/kost Rörelseorganens sjukdomar Ledningssystem - ett verktyg för ordning och reda Under 211 fortsatte arbetet med att revidera landstingets ledningssystem. Systemet ska: Kunna användas av både chefer och medarbetare Visa vilka krav som ställs på medarbetare och chefer i landstinget Visa hur man ska arbeta för att klara dessa krav och nå uppsatta mål Bidra till god kvalitet och frigjord tid Vara enkelt att använda och förstå En viktig del i ett fungerande ledningssystem är IT-stöd för dokumenthantering och processbeskrivning. IT-stödet Öppna Jämförelserapporten: fem års överlevnad vid bröstcancer Kvinnor 1 75 5 25 1 75 5 25 91,% 88,8% Västmanland Västmanland Riket Andel ljumskbråck som inte omopererats inom 5 år 99,4% 97,5% Riket upphandlades under våren 211 och under hösten sattes systemen upp samtidigt som pilotverksamheten förbereddes. Efter utvärdering av pilotverksamheten, som startade i andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt 4 3 2 1 2 15 1 5 8 6 4 2 12,5% 12,9% 13,1% 13,8% Västmanland Kvinnor Västmanland Kvinnor Västmanland Kvinnor Män Antal döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke Män Män Riket 2,1% 17,6% 22,2% 21,5% Riket fem års överlevnad vid ändtarmscancer 68,5% 66,8% 64,3% 6,% Riket

28 Målområde en säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet 29 januari 212, kommer införandet av ledningssystemet att påbörjas i hela landstinget. Projektet kommer att avslutas som planerat vid årsskiftet 212-213. Social ställning och tidig död - frågan om jämlik vård När det gäller dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom och cancer har sociala faktorer som låg inkomst och låg utbildning större betydelse än var i landet man bor. De sociala skillnaderna märks också när det gäller vårdinsatser, till exempel behandling med läkemedel och remittering till specialist. Likaså finns det skillnader mellan män och kvinnor både vad gäller behandlingsbara sjukdomar och antalet dödsfall. Liknande skillnader finns även mellan Sverigefödda och utlandsfödda. Det finns således mycket kvar att göra för att nå lagkravet på en jämlik hälso- och sjukvård. Under 211 utbildade Landstinget Västmanland chefer och förbättringsledare i genus- och mångfaldstänkande. 212 breddas insatsen så att fler få ta del av kunskaperna. Regional samverkan utvecklar cancersjukvården Bildandet av regionala cancercentra är en del av en nationell cancerstrategi som tagits fram med anledning av de stora utmaningar som svensk cancersjukvård står inför. Antalet patienter med cancer förväntas bli dubbelt så stort inom en tjugoårsperiod, och studier visar att det finns geografiska skillnader i insjuknande och dödlighet. För att komma tillrätta med dessa ojämlikheter, klara av den ökade cancerbördan och förbättra vårdens kvalitet, bildas regionala cancercentra i var och en av Sveriges sex sjukvårdsregioner. I december 211 invigdes Regionalt Cancer Centrum för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, RCC, som har sitt säte vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. RCC kommer att ha ett övergripande ansvar för att samordna, utveckla och kvalitetssäkra cancersjukvården i den egna regionen. Arbetet kommer att ske i nära samarbete med bland annat länssjukvård, primärvård, patientföreningar, anhöriga och forskare från universitet och högskola. Palliativt register för en bättre vård vid livets slut Allt fler vårdavdelningar uppmärksammar och dokumenterar nu hur patienter mår i livets slutskede. Det är en del av ett arbete med att göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Det kan gälla smärtlindring, stöd vid oro och att närstående också får hjälp. Sedan sommaren 211 registreras dödsfall i ett register, Svenska palliativregistret. Det är sjukvårdspersonal som svarar på en enkät med frågor om bland annat symtomlindring och stöd till anhöriga. Svaren sammanställs i Palliativregistret som ett stöd för utvecklingen av den palliativa vården. Idag är nästan samtliga av Landstinget Västmanlands 26 avdelningar anslutna till registret. Patientsäkerhet Patientsäkerhet - från individfokus till systemfokus Säker vård handlar till viss del om enskilda individer men framför allt om rutiner, processer och strukturer. Med säkrare system och god säkerhetskultur får personalen bättre förutsättningar att göra rätt i vårdarbetet. Den nya patientssäkerhetslagen från den 1 januari 211 innebär ytterligare fokus på patientsäkerhet. Bland annat krävs att landstingen upprättar en patientsäkerhetsberättelse för varje år, där det systematiska patientsäkerhetsarbetet redovisas. Under 211 enades regeringen och SKL om en prestationsbaserad ersättning för att stärka patientsäkerhetsarbetet i landstingen genom ekonomiska incitament - och med patientens behov i centrum. Utgångspunkten: Minska antalet vårdskador, en nollvision för undvikbara skador. En patientsäkerhetskultur som kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan, samt ett förebyggande arbetssätt. Landstinget fick åtta miljoner kronor i stöd för sitt patientsäkerhetsarbete, som hade lyckats bra med kläd- och hygienrutiner samt mätning av patientsäkerhetskultur. Däremot nådde man inte målet om tio procent mindre förskrivning av antbiotika. Pengarna kommer att återinvesteras i patientsäkerhetsarbetet. Mätning av patientsäkerhetskulturen En enkätundersökning har genomförts i samtliga verksamheter för att mäta patientsäkerhetskulturen. 4 16 enkäter skickades ut och svarsfrekvensen var 6 procent. Den handlade om attityder och förhållningssätt till patientsäkerheten. Resultatet visade att informationen om avvikelser fungerar bra i verksamheterna, men att det fortfarande sker en underrapportering. Arbetet med att skapa handlingsplaner för förbättring kommer att påbörjas under 212. Ny patientsäkerhetsorganisation Under 211 har landstingets nya patientsäkerhetsorganisation fastställts. I det centrala patientsäkerhetsteamet ingår fyra chefläkare, en chefsjuksköterska och en systemförvaltare för avvikelsesystemet Synergi. Den centrala patientsäkerhetsenheten har bland annat ansvar för anmälningar enligt Lex Maria. Dessutom hanteras klagomålsärenden (fd HSAN-ärenden) via den centrala patientsäkerhetsenheten. Enheten arbetar även med patientsäkerhetsfrågor utifrån en tidigare handlingsplan som togs fram med anledning av Socialstyrelsens tillsynsbeslut i början av 21. Nya framsteg för patientsäkerheten Under 211 togs några väsentliga steg för att förbättra det systematiska patientsäkerhetsarbetet: Lokala patientsäkerhetsteam i verksamheterna Årliga patientsäkerhetsronder Medicinteknisk rond* vartannat år Patientsäkerhet i landstingets chefsutbildning Landstinget bättre på hygien och VRI än riksgenomsnittet Landstinget arbetar på flera sätt för att minska vårdskador. Exempel på prioriterade områden: Vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Fallskador Trycksår Minimering av läkemedelsfel i vårdens övergångar Varje månad mäts förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) samt hur grundläggande hygienrutiner och klädregler följs. I båda dessa jämförelser har landstinget bättre resultat än rikets genomsnitt. Senior Alert landstinget bäst i landet Fall, trycksår och undernäring är ett stort problem för äldre patienter. Kvalitetsregistret Senior Alert är ett hjälpmedel för att identifiera risker bland äldre. Nyckelorden är systematik och struktur. Målet är att förebygga skador. Senior Alert ska också underlätta överföringen av information mellan olika vårdhuvudmän, och både Landstinget Västmanland och länets kommuner är anslutna sedan hösten 21. Vid utgången av 211 fanns 51 aktiva användare - vilket är bäst i landet. Under 211 gjordes 2 864 riskbedömningar. Målet för 212 är att hälften av alla inneliggande patienter 7 år och äldre ska ha riskbedömts under den tid de vårdas. Minskad antibiotikaförskrivning Totalt minskade förskrivningen av antibiotika med två procent i Västmanland under 211. Landstinget har jobbat intensivt med information om riskerna med omotiverad antibiotikamedicinering, bland annat med hjälp av buss- och TV-reklam, debattartikel och annonsering. Under 211 inrättades en fast Strama**-organisation med läkare som arbetar inom både primärvård och sjukhusvård för en mer rationell användning av antibiotika. Undvika läkemedelsfel mellan vårdens övergångar Arbetet med att minimera antalet läkemedelsfel mellan vårdens övergångar har tagit ett viktigt steg i och med att den elektroniska journalen Cosmic är införd. Efter ett lyckat pilotprojekt införs läkemedelsberättelse i landstinget. MiniQ ett IT-baserat verktyg för säker läkemedelsanvändning används på samtliga offentliga vårdcentraler. Kostnadseffektivitet Bästa möjliga vård för varje satsad krona God hushållning är en hörnpelare i Landstinget Västmanlands verksamhet. Det innebär att verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Därför måste de pengar som satsas i vården värderas mot de mål man satt upp. Och då räcker inte traditionell ekonomisk redovisning, eller mätningar av volym, till exempel antal läkarbesök, vårdtillfällen, vårddagar och operationer. Bättre metoder behövs för att kunna beskriva både det medicinska innehållet och de resurser som krävs för att uppnå en viss prestation, till exempel att operera in en höftledsprotes. Sedan några år använder sig Landstinget Västmanland av måtten Diagnosrelaterade grupper (DRG), och Kostnad Per Patient (KPP). DRG är ett grupperingssystem som beskriver vård- * Medicinteknisk rond Genomgång av all medicinteknisk apparatur så att den är säker. Men även att personalen vet hur den ska användas på ett patientsäkert sätt. ** Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens ett nationellt nätverk som bildades 1995 med flera lokala undergrupper, däribland i Västmanland.

3 Målområde en säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet 31 tyngd* och patientsammansättning på ett sätt som både är enhetligt och nationellt jämförbart. DRG beskriver det medicinska innehållet i vården genom att bilda grupper av diagnoser som är medicinskt och resursmässigt homogena. Inom slutenvården finns cirka 55 grupper. Med hjälp av KPP-data från ett stort antal sjukhus, kan varje DRG viktas och därmed beskriva resursåtgången i relation till andra DRG uttryckt i DRG-poäng. KPP är ett beskrivningssmått som utifrån nationella antal vårdtillfällen för de fem vanligaste diagnosrelaterade grupperna 2 15 1 5 2 15 1 5 Vaginal förlossning, DRG 373 29 Höft/ knäledprotes, DRG 29A 29 Buksmärtor/ gastroenterit, DRG 183 21 Vaginal förlossning, DRG 373 21 Hjärtsvikt, DRG 127 Bröstsmärtor, DRG 143 211 Hjärtsvikt, DRG 127 211 Höft/ knäledprotes, DRG 29A de fem mest resurskrävande diagnosrelaterade grupperna Buk smärtor/ gastroenterit DRG 183 Kärlsjukdom hjärna, komplicerad DRG 14A principer ger information om den faktiska mängd resurser som används på enskilda patienter eller grupper av patienter. KPP mäter skillnader mellan de åtgärder som behöver sättas in hos olika patienter. I Västmanland används KPP inom den slutna somatiska vården och inom vuxenpsykiatrin. Under 212 kommer KPP även att börja tillämpas inom den somatiska öppen vården. Genom DRG och KPP blir det således möjligt att jämföra kostnader för sjukvård inom landet. Måtten kan även användas för jämförelser inom ett landsting eller en region. Normal förlossning den största DRG-gruppen Vid en jämförelse av antal vårdtillfällen är normal förlossning den största DRG-gruppen i Västmanland, liksom i resten av riket. Därefter följer patienter med buksmärtor/gastroenterit. De övriga grupperna i topp är hjärt-kärlsjukdomar, samt höft- och knäledsproteser. Höft och knäledskirurgi mest resurskrävande DRG gör det också möjligt att se vilka grupper av patienter som utnyttjar mest vårdresurser relativt sett. Genom att räkna samman volym (antal) med DRG-vikt, får man en DRG-poäng. Ju högre poäng desto mer resurskrävande. Högst DRG-poäng inom den somatiska vården gäller för gruppen höft- och knäledsoperationer. Detta förklaras genom många vårdtillfällen som kräver operationsresurser och dyra ledproteser. * Vårdtyngd Många patienter kan behöva fler vårdåtgärder; till exempel dropp, respirator, urinkateter, och blir därmed tyngre att vårda. ** Ballongvidgning av kranskärl eller PCI - Percutan Coronar Intervention, är en behandlingsmetod som används när hjärtats kranskärl blir förträngda av åderförkalkning eller blodpropp *** Skalskydd Skydd av de icke offentliga delarna av landstinget egendomar/fastigheter från obehörigt tillträde. Andra resurstunga patientgrupper: Vaginala förlossningar Olika hjärt- och kärlsjukdomar Buksmärtor/gastroenterit Som framgår av stapeldiagrammen skiftar flera av DRGpoängen från ett år till ett annat. Volymförändringar får ofta stort genomslag när det gäller DRG-poäng. Så jämförs patientkostnaden mellan Västmanland och andra landsting Om slutenvårdskostnaden i Västmanland jämförs med andra länssjukhus, med hjälp av KPP, noteras följande: Kostnad på genomsnittet, eller strax under: Knäprotesoperationer Förlossningar Kranskärlsvidgning (PCI)** Kostnad över riksgenomsnittet: Höftprotesoperationer Livmoderoperationer Galloperationer Dessa uppgifter finns i rapporten Öppna jämförelser 211. Jämförelsen baseras på de sjukhus som lämnade uppgifter till den nationella KPP-databasen under 21, vilket motsvarar 99 vårdtillfällen. Det motsvarar i sin tur 7 procent av alla vårdtillfällen inom slutenvården i landet. Några faktorer som kan förklara skillnader mellan sjukhusen är vårdtidens längd, patientsammansättning, bemanning och behandlingspraxis. Kostnadsberäkningarna enligt KPP-metoden bygger på enhetliga grundprinciper, men lokala skillnader kan ändå förekomma. Yttre och inre säkerhet Sprinklersystem och tryggare servrar Under våren 211 fick landstinget en ny datahall för servrar och annan viktig datorutrustning. Tidigare användes en av Västerås stads datahallar vid Carl Hennings gata. Problemet var bara att lokalerna låg för lågt i förhållande till Svartåns vattenlinje om det skulle bli en mycket kraftig vårflod. Den nya datahallen uppfyller däremot alla högt ställda säkerhetskrav. Andra säkerhetsåtgärder under året var bland annat avskaffad kontanthantering, uppdaterat skalskydd*** med beröringsfria passerkort och installation av sprinklersystem, bland annat på operationskliniken. Miljö Landstinget - allt bättre på att registrera kemikalier Landstinget verkar för att minimera negativ miljöpåverkan. Det som är bra för miljön är också bra för människorna och också bra för ekonomin på lång sikt. En förutsättning för att göra ett effektivt miljöarbete är att göra rätt från början. Alla verksamheter i landstinget har en påverkan på miljön. Miljöarbetet under 211: Källsortering, även vad gäller biologiskt avfall, har införts i den nya vårdbyggnaden och i landstingshuset. 27,9 procent av avfallet källsorteras, vilket är en minskning med 1,9 procent. Flertalet av verksamheterna i Landstinget som hanterar kemikalier har nu registrerat dessa i kemikaliedatabasen Kemia. Under hösten och vintern 211 har miljöombuden erbjudits utbildning. Det finns 15 miljöombud registrerade varav 92 har genomgått miljöutbildningen. En ny avfallshandbok har tagits fram och delats ut till cirka 25 verksamheter. Miljö har fått en egen publiceringsplats på intranätet. I jämförelse med år 21 så har det farliga avfallet minskat med 8,3 procent. Ekologiska livsmedel har ökat från två procent till 17,5 procent under perioden 29-211. Den ekologiska andelen innefattar både patientmat och livsmedel. Andelen ekologiska livsmedel till patientmaten är 9,6 procent och andelen till övriga livsmedel är 23,1 procent. Inga livsmedel har upphandlats som producerats enligt certifierade etiska och socialt godtagbara förhållanden. Antibiotikaförskrivningen har minskat med två procent jämfört med 21. Informationsblad har delats ut till allmänheten om vikten av att returnera läkemedel man inte använt. Fossilanvändningen minskar I Landstingets central för upphandling av leasingbilar finns nu 14 bilar. Utav dessa bilar drivs 79 procent med förnyelsebart bränsle och 21 procent av icke förnyelsebart bränsle. Bilarna har tankats med 55 procent förnyelsebart drivmedel och 45 procent icke förnyelsebart. Utöver bilarna ovan finns det ytterligare cirka 3-4 leasingbilar i landstinget som leasas av olika verksamheter. För dessa bilar är siffrorna sämre. Andelen förnyelsebart bränsle är 7,4 procent och andelen icke förnyelsebart bränsle 92,6 procent. Slår man ihop dessa båda grupper av bilar blir siffrorna för förnyelsebart drivmedel 24 procent och för icke förnyelsebart drivmedel 76 procent. Det finns dock ett mörkertal eftersom all tankning inte har kunnat kontrolleras. Men totalt sett så har inköp av förnyelsebart drivmedel ökat från sex procent till 24 procent under perioden 27-211. Under år 211 kördes 134 363 mil med egen bil i tjänst. Det var en ökning med 57 mil från år 21. Ambulansen körde 149 877 mil år 21 och 19 142 mil år 211. Det innebär en ökning med cirka 27 procent. Minskning för uppvärmning, el och fjärrkyla Den totala användningen av energi för uppvärmning, el och fjärrkyla under perioden 29-211 har minskat med 2,8 procent per m 2 bruksarea. Under samma period har elanvändningen minskat med 2,7 procent och värmeanvändningen har minskat med 2,8 procent. Landstingets totala energiförbrukning var 23 kwh/m 2 år 211.

32 Målområde stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare 33 MÅLOMRÅDE Stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare Med stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare menar vi medarbetare inom landstinget och hos entreprenörer som tar ansvar för och medverkar till att förbättra den verksamhet som landstinget har ansvar för. (Från landstingsplanen 211-213) Anställda Liten ökning under 211 Antalet medarbetare uppgick den 31 december 211 till totalt 6 41. Siffrorna är exklusive timanställda. Detta innebär en ökning med 7 medarbetare jämfört med föregående år. Ett antal av våra medarbetare arbetar deltid så antalet årsarbetare* var 5 7 stycken. Antalet hel- respektive deltidsanställda uppgick till 79 respektive 21 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 94,4 procent. Av antalet medarbetare var 7,5 procent visstidsanställda. Totalt 4 853 kvinnor (8 procent) och 1 188 män (2 procent) var anställda vid årsskiftet. Av de medarbetarna var 4 procent över 5 år och var fjärde anställd var över 56 år. Personalens genomsnittsålder under 211 var 46,7 år. Den arbetade tiden har ökat med 1,4 procent sedan 21, vilket motsvarar 121 962 timmar. Justering för organisatoriska förändringar är inkluderade. Ökningen har skett både för arbetad tid utförd av inhyrd personal och av anställda. Ökningen motsvarar cirka 45 miljoner kronor. Detta betyder att landstinget inte nådde sitt mål att den arbetade tiden ska minska. anställda totalt 21 211 Anställda 5 971 6 41 Årsarbetare 5 623 5 7 Kompetensförsörjning Rätt kompetens blir allt viktigare i den utveckling hälsooch sjukvården genomgår, med en snabb medicinsk utveckling, en allt äldre befolkning och begränsade ekonomiska förutsättningar. Landstingets efterfrågan på kompetens beskrivs i ny rapport I en rapport om landstingets kompetensförsörjning ges inblick i framtiden om vilka utmaningar landstinget står inför när det gäller kompetensbehov och förutsättningar för att möta det behovet. Slutsatsen är att det inte räcker med rätt kompetens; det krävs även en väl genomtänkt användning av medarbetarnas kompetens. Då skapas goda förutsättningar för en hållbar utveckling av organisationen och här måste Landstinget Västmanland bli bättre. Samtliga chefer och politiker samt de fackliga representanterna i Centrala samrådsgruppen, CSG, har fått rapporten. Syftet med rapporten är att skapa underlag för diskussion och planering av kompetensförsörjning, vilket också flera verksamheter börjat med. * En årsarbetare innebär en heltidsarbetare under ett år. Två tjänster, dvs två medarbetare, kan bli 1,5 årsarbetare om den ena tjänsten är en heltid och den andra en halvtid. Rapporten har också rönt intresse hos bland annat länsstyrelsen, Västmanlands kommuner och landsting (VKL), Mälardalens Högskola och andra landsting. Sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor Undersköterskor, skötare m fl Ledning, administratörer och handläggare Läkare Rehabilitering och förebyggande arbete Hantverksarbete, kök, städ m fl Biomedicinska analytiker, laboratoriearbetare m fl Teknik Skola och kultur Andel anställda Omställning för kompetensförsörjning Omställning är en viktig strategi både för kompetensförsörjningen och för att landstinget uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Omställningsarbetet har fortsatt och under år 211 tog 12 personer del av omställningsmedel, varav 68 personer för en utbildning som ger en kompetenshöjning. anställda fördelade på yrken och kön Andel kvinnor Ledning, administratörer och handläggare 86% Läkare Sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor Undersköterskor, skötare m fl Biomedicinska analytiker, laboratoriearbetare m fl Rehabilitering och förebyggande arbete Skola och kultur Teknik Hantverksarbete, kök, städ m fl 47% 89% 84% 94% 88% 84% 21% 67% 5 1 15 2 Antal anställda heltid och deltid Andel deltid Ledning, administratörer och handläggare 12% Läkare Sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor Undersköterskor, skötare m fl Biomedicinska analytiker, laboratoriearbetare m fl Rehabilitering och förebyggande arbete Skola och kultur Teknik Hantverksarbete, kök, städ m fl 7% 29% 39% 25% 18% 21% 5% 16% 4 8 12 16 2

34 Målområde stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare 35 Arbetsmarknadskunskap och karriärrådgivning Tillsammans med föreningen Jobba i Västerås* har landstinget inlett två projekt: Arbetsmarknadskunskap, som går ut på att både informera och locka ungdomar att arbeta i vårdsektorn. Landstinget är en av huvudaktörerna och lyfts fram i marknadsföringen av projektet. Karriärrådgivning, som på försök erbjudits en grupp medarbetare inom landstinget. Projektet går ut på att ge kunskap om arbetsmarknadens behov och hur planeringen kan se ut för att vara attraktiv såväl på den nutida som på den framtida arbetsmarknaden. Två öppna föreläsningar genomfördes, varav en filmades och gjordes tillgänglig för alla medarbetare via intranätet. Det var också möjligt att delta i enskild karriärrådgivning, vilket blev mycket populärt. Samtliga platser fylldes snabbt. Arbeta effektivt och strukturerat med kompetensförsörjning En modell för ett strukturerat arbetssätt vid kompetensförsörjning (STARK) utarbetas och provas inom Centrum för Åldersfördelning 211 8 6 4 2-2 21-25 26-3 Kvinnor 31-35 36-4 Män 41-45 46-5 51-55 Pensionsavgångar vid 65 års ålder 56-6 61-65 66 IT på uppdrag av Centrum för HR. Avsikten är att få fram ett arbetssätt som både är strukturerat och effektivt när det gäller kompetensförsörjning, och som sedan kan tillämpas i resten av organisationen. En vinst är möjlighet till bättre planering och budget. Arbetsmiljö och hälsa Reviderat samverkansavtal för inflytande och ansvar Den 1 juli trädde det nya samverkansavtalet i kraft, ett kollektivavtal mellan Landstinget Västmanland och de fackliga organisationerna. Samverkan ska genomsyra det dagliga arbetet på alla nivåer; från medarbetarsamtalet till förhållandet mellan fackliga organisationer. Avtalet beskriver medarbetarnas förutsättningar för inflytande, samt möjlighet att påverka och ta ansvar. Samverkan ska även vara en integrerad del i landstingets styr- och ledningsprocess. Avtalet började implementeras under andra halvåret 211 under rubriken: Så arbetar vi tillsammans för att nå landstingets mål. Färre rapporterade skador, tillbud och risker Jämfört med året innan noteras en markant minskning av antalet rapporterade händelser inom arbetsmiljöområdet. Arbetsskador: 351 (445) Tillbud: 197 ( 311) Risk/iakttagelse: 426 (582) Minskningen av antal registrerade ärenden kan vara ett mått på rapporteringsvilja, färre * Föreningen Jobba i Västerås (JiV) är en nationell partner i arbetsmarknadsfrågor med huvuduppgift att arbeta för att arbetsgivare kan finna rätt kompetens nu och i framtiden. Det är en ekonomisk förening med medlemmar i form av företag och organisationer i Västmanland. utbildningstillfällen i avvikelsesystemet Synergi samt nya avvikelsesamordnare. Det är viktigt att fortsätta uppmuntra rapportering och en fortsatt noggrann registrering/ klassificering i Synergi. Det är också viktigt med regelbunden återkoppling på arbetsplatser och samråd av anmälda olyckor och händelser, tillbud och risker, samt av de åtgärder som vidtagits. Verksamheterna gör fler riskbedömningar i förebyggande syfte än tidigare, vilket också kan vara en förklaring till minskningen. Sjukfrånvaron fortsätter att minska Under 211 minskade den totala sjukfrånvaron något; minus,2 procentenheter. Sjukfrånvaron har minskat bland både män och kvinnor, men fortfarande skiljer det mycket mellan könen. Kvinnors sjukfrånvaro är 2,7 procentenheter högre än männens. Sjukfrånvaron har minskat i alla åldersgrupper, utom bland dem över 5 år, där den är oförändrad. Långtidssjukfrånvaron minskade med en procentenhet under året. Som långtidssjuk räknas den som är sjukskriven under en sammanhängande tid av 6 dagar eller mer. Under 211 reviderades Chefsstödet angående Sjukfrånvaro och arbetslivsinriktad rehabilitering. Chefsstödet är en handledning och manual för chefer där tyngdpunkten ligger på tidiga insatser för att hjälpa den sjukskrivne. Frisknärvaron uppgick under år 211 till 3,2 procent vilket i stort sett är detsamma som föregående år. Med frisk närvaro menas de anställda som inte haft någon frånvaro för egen sjukdom under kalenderåret. Landstingshälsan är en intern företagshälsovård som skall bidra till hälsofrämjande arbetsplatser samt vara ett stöd i rehabiliteringsprocessen. Landstinget har idag 23 friskvårdsinspiratörer i hela länet. Deras uppgift är att tillsammans med sina chefer sprida kunskap om friskvård och hälsa på arbetsplatsen. Under året har det genomförts grund- och fortbildningsdagar för friskvårdsinspiratörer. Landstingets träningsanläggningar, hälsolyften, erbjuder gratis träning till alla medarbetare. Hälsolyften finns i hela länet och har varit välbesökta. Cheferna är förebilder för medarbetare då det gäller att skapa förutsättning för ett hållbart arbetsliv. Därför har det genomförts utbildning för cheferna hur man främjar hälsa och friskvård hos medarbetare. NMI blev 71 procent, vilket är ett bra resultat när man jämför med andra stora organisationer. Både svarsfrekvens och NMI översteg de uppsatta målen. De allra flesta frågeområden fick ett bra resultat. Flertalet av medarbetarna upplever att de har ett meningsfullt arbete, att de har ett stort förtroende för sin chef och upplever också att den egna chefen är positiv till medarbetarnas förbättringsförslag. Det finns dock utrymme för förbättringar. Nytt för i år var att chefer, utöver den vanliga enkäten, fick besvara ett antal chefsfrågor. Nöjdchefsindex blev 78 procent vilket är ett bra resultat som visar att våra chefer i stort trivs i sin chefsroll. Medarbetarenkäten är ett betydelsefullt instrument för att åstadkomma förbättringar i verksamheten. Därför är det viktigt att den följs upp på arbetsplatserna. Dialogverktyg för reflektion på arbetsplatsen Ett så kallat dialogverktyg togs fram under året. Det består av ett antal övningar som kan användas på en arbetsplats för att diskutera skilda sorters utmaningar i jobbet. Syftet med verktyget är utveckla medarbetarskapet och skapa delaktighet genom dialog och reflektion. Satsning på kompetensutveckling för ledare Ett nytt chefs- och ledarutvecklingsprogram implementerades under 211. Det handlar om att utveckla ett ledarskap som stödjer och utvecklar kunskaps-, process- och värdestyrningen i landstinget. I det ligger att skapa stor delaktighet att bemyndiga medarbetarna och att som ledare verka som coach och lärare. I det ingår också att ha ett helhetsperspektiv, kunna tydliggöra mål och riktning, uppnå resultat och att ha patient- och invånarperspektiv. Modulutbildningarna är en del i landstingets nya chefsoch ledarutveckling och behandlar ämnesområden som är centrala i chefs- och ledarskapet i landstinget. Utgångspunkten i utbildningarna är chefens vardag. Satsningen på kompetensutveckling grundas på riktlinjen Förväntningar och krav på ledarskap och medarbetarskap. 2 15 1 5 212 213 214 215 216 217 218 219 sjukfrånvaro i % 21 211 Total sjukfrånvaro 5,5 5,3 Långtidssjukfrånvaro 38,5 37,5 Kvinnor 6 5,9 Män 3,3 3,2-29 år 4,4 4,2 3-49 år 5,4 5,1 5-5,8 5,8 Frisknärvaro 3,2 3,1 Ledarskap/ medarbetarskap Bättre resultat i medarbetarenkäten Fler medarbetare än tidgare är nöjda med att jobba i Landstinget Västmanland. Det visar resultatet av medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 211 och besvarades av 73 procent av landstingets medarbetare. Det så kallade Nöjdmedarbetarindex, 2,55 procent. Det blev det totala utfallet i löneöversynen 211.

36 Målområde stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare 37 Jämställdhet Nej till kränkande särbehandling och trakasserier Ingen form av kränkande särbehandling eller trakasserier accepteras inom Landstinget Västmanland. Det framgår av en ny policy som togs fram under året. Utifrån policyn har en handlingsplan tagits fram där det bland annat framgår vart man kan vända sig om man upplever sig kränkt eller trakasserad, samt att alla har ett ansvar att motverka och stoppa kränkande särbehandling. En jämställdhetsplan har också tagit fram för landstinget. Utifrån planen ska förvaltningarna göra egna kartläggningar och handlingsplaner för jämställdhet. Lönebildning En utvärdering efter löneöversynen 211 visade att processen fungerat tillfredställande på de flesta håll. Det finns dock potential för förbättring av lönespridning, lönesamtal, lönekriterier och medarbetarsamtal. Det bekräftas också i medarbetarenkäten 211. Andel av lönekostnader 33% 23% 7% 8% 16% 13% Kartläggning av osakliga löneskillnader Under hösten 211 startade landstinget och de fackliga organisationerna en kartläggning enligt diskrimineringslagen. Vart tredje år ska arbetsgivare kartlägga och analysera osakliga löneskillnader. Om sådana upptäcks måste de åtgärdas och förhindras. Resultatet av kartläggningen kommer att bli klar under första delen av 212. Lönebildning - en del av helheten I framtiden är det tänkt att lönebildningen ska vara en del av landstingets verksamhetsplanering och budgetprocess. Ett utvecklingsarbete med det målet har inletts under 211 och kommer att fortsätta under 212. Utbildning Förslag till ny utbildningsorganisation Landstingets huvudsakliga uppgift är tredelad: hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Utbildningsuppdraget är omfattande och varje år tar landstinget emot cirka 1 2 studenter. Det finns dock ett behov av att tydliggöra, samordna och effektivisera såväl organisation som ledning av den högre utbildningen. Därför anlitades en extern utredare som tog fram ett förslag till ny utbildningsorganisation, vilket sedan vidareutvecklades av landstinget. Till exempel föreslås att en central enhet inrättas för ledning och styrning av landstingets del inom högre utbildning. Inom ramen för Lärcentrums uppdrag har det tagits initiativ till att organisera ett kliniskt träningscenter som ska bidra till ökad patientsäkerhet. Rapport om verksamhetsförlagd utbildning, VFU Det behövs åtgärder inom områdena organisation, samverkan och kompetens för att nå en hållbar struktur av VFU. Det framgår av en rapport som tagits fram om Verksamhetsförlagd utbildning i nutid för framtid, i samverkan med landstingen i Stockholm, Sörmland och Västmanland samt Mälardalens högskola, Karolinska Institutet och enskilda högskolor i Stockholm. Rapporten kommer att ligga till grund för fortsatt utvecklande av lärandemiljöer, både när det gäller högskolemässiga lärandemiljöer för studenter under deras VFU, och alla miljöer där det dagliga lärandet sker för medarbetare. Små steg mot ökad lönespridning Ökad lönespridning är en prioriterad fråga i landstingsplanen. Tanken är att det inom en yrkesgrupp ska finnas större löneskillnader mellan individer utifrån arbetsuppgifter och prestation. Vägen dit stavas lokal och decentraliserad lönebildning. En förutsättning för ökad lönespridning är att det finns skillnader mellan arbetsuppgifter. Andra faktorer är att cheferna har förmåga och kunskap att sätta olika löner, liksom att medarbetarna tar ansvar för och utvecklar verksamheten. Viktiga principer i processen: Lönebildningen ska vara kopplad till verksamhetens mål och vara en del i planeringen. Lönekriterierna ska vara väl förankrade bland medarbetarna. Lönekriterierna ska kunna brytas ner för varje enhet inom en verksamhet. Sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor Ledning, administratörer och handläggare Medianlöner Läkare Undersköterskor, skötare m fl Rehabilitering och förebyggande arbete Övriga 211 21 Sjuksköterska grundutbildad 23 85 23 25 Barnmorska avd. 29 4 29 Distriktssköterska 27 43 26 785 Ambulanssjuksköterska 26 35 25 55 Operationssjuksköterska 29 7 29 45 Psykiatrisjuksköterska 28 65 28 Psykolog 36 1 32 15 Biomedicinsk analytiker 25 95 25 25 Kurator 27 4 26 7 Sjukgymnast 25 5 24 95 Arbetsterapeut 25 165 24 7 Läkarsekreterare 21 48 21 Städerska 2 75 2 42 Undersköterska avd 22 21 6 Skötare avd 21 722 21 45 Överläkare 69 6 66 8 Distriktsläkare 69 3 67 325 Specialistläkare 55 7 54 3 St-läkare 4 5 4 1 Statistiken baseras på månadsavlönade per den 1 april 211. I statistiken ingår ej chefer.

38 Målområde En stark och uthållig ekonomi 39 MÅLOMRÅDE En stark och uthållig ekonomi Med en stark och uthållig ekonomi menas att landstinget ska uppnå och behålla en styrka i landstingets ekonomi, som leder till långsiktig ekonomisk uthållighet. De ekonomiska marginalerna ska vara tillräckligt stora för att landstinget ska kunna bedriva sin verksamhet av egen kraft - utan lån eller neddragningar - även vid lågkonjunktur. En viktig del är att skapa positiva ekonomiska resultat under planperioden. Hur stort resultat som krävs bedöms utifrån behovet av investeringar samt ökningen av pensionsskulden. Kortsiktigt mål: Det ekonomiska resultatet ska uppgå till minst 6 miljoner kronor 211. Landstingets ekonomiska resultat 211 uppgår till -43,9 miljoner kronor vilket ska jämföras med det budgeterade resultatet på 6 miljoner - en negativ avvikelse på -13,9 miljoner. Resultatet har påverkats negativt av engångshändelser på totalt 125,2 miljoner. Detta uppvägs dock till stor del av högre skatteintäkter än beräknat. Obalanserna i kärnverksamheterna består. Underskottet för Västmanlands sjukhus uppgår till -182,2 miljoner, vilket är en ökning i förhållande till tidigare år. De ekonomiska utmaningarna för Landstinget Västmanland inför framtiden kvarstår. Och de har dessutom ökat. I resultatet ingår jämförelsestörande poster, vilka är händelser som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. De jämförelsestörande posterna är både positiva och negativa, vilket framgår av tabellen nedan, med ett netto på -125,2 miljoner. Realisationsvinster 16, Skadestånd SJ 31,1 Omställningskostnader -13,6 Ripsränta -158,7 Totalt -125,2 Om hänsyn tas till dessa jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 81,3 miljoner. Landstinget Västmanland har via Tåg i Bergslagen fått ett skadestånd på 31 miljoner kronor från SJ. Bakgrunden är ett avtal avse- (Från landstingsplanen 211-213) ende tågtrafiken i Bergslagsregionen för perioden 21-29. Efter ett mångårigt processande vid domstol träffade parterna under 211 en förlikning. RIPS Styrelsen i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderade år 27 sina medlemmar att beräkna den kommunala pensionsskulden enligt regelverket riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS 7. Enligt RIPS 7 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa (Om man exempelvis ska betala ut 1 kronor om ett år, så räcker det att sätta av 95 kronor om räntan är 5 procent medan om räntan är 2 procent behöver man sätta av 98 kr, ju lägre ränta desto högre skuld.) En ändring av diskonteringsräntan har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har varit oförändrad sedan RIPS infördes år 27, men till följd av kraftigt sjunkande räntor de senaste åren fattades under 211 beslut om sänkning av diskonteringsräntan från 4,5 procent till 3,75 procent. Ökade pensionskostnader SKL har fattat beslut om sänkning av diskonteringsräntan med,75 procentenheter från 212. Diskonteringsräntan är den grund på vilken landstingens pensionsskuld beräknas. Enligt beräkningar från pensionsadministratören KPA, innebär det att Landstinget Västmanland får ökade kostnader med 159 miljoner. Dessutom innebär det en ökning av ansvarsförbindelsen med 312 miljoner. Fortsatt stora underskott i verksamheterna Det samlade underskottet i verksamheterna uppgår till 17 miljoner. För Västmanlands sjukhus samt Primärvård, psykiatri och handikappverksamhet uppgår underskottet till nästan 2 miljoner men detta uppvägs av överskott inom Landstingsgemensamma funktioner. Effekterna av de beslutade åtgärderna för ekonomisk balans i sjukvårdsverksamheterna har varit mycket begränsade. Och de effekter som har uppnåtts har ätits upp av andra ökade kostnader. Förvaltningsledningen i Västmanlands sjukhus har konstaterat att nya åtgärder måste till för att bromsa kostnadsutvecklingen - ett arbete som pågår. Inom Primärvård, psykiatri och handikappverksamhet har en plan tagits fram för att uppnå balans 212. De bristande ekonomiska effekter som redovisas av planerade åtgärder innebär att landstinget befinner sig i en besvärlig ekonomisk situation. Under 211 fattade landstingsdirektören beslut om avvikelser från budget Positiva Negativa Mkr effekter effekter Verksamheternas samlade resultat -17, Skatteintäkter 94,6 Generella statsbidrag och utjämning 4,4 Finansnettoavvikelse centralt -174,2 Övriga gemensamma kostnader och intäkter 78,3 Totalt 177,3-281,2 årets resultat Mkr Budgeterat resultat 6, Positiva effekter 177,3 Negativa effekter -281,2 Årets resultat 211 43,9 att landstinget ska vara restriktivt när det gäller att anlita externa konsulter. Bokslutet visar att konsultkostnaden för 211 är 16 miljoner lägre jämfört med 21. Avvikelser från budget i 211 års resultat Bokslutet innebär en avvikelse jämfört med budget på -13,9 miljoner. I sammanställningen nedan framgår avvikelserna för olika delar. Det samlade resultatet för verksamheterna uppgår till -17 miljoner se vidare under rubriken Verksamheternas resultat. Skatteintäkterna är 94,6 miljoner högre än budgeterat. När Skatteverket (RSV) fastställt utfallet för den beskattningsbara inkomsten 21 blev den högre för riket än SKL:s prognos i december 21, vilket innebär en justering på 22,8 miljoner. För 211 bedömer SKL att skatteintäkterna kommer att bli högre än de preliminära skatteinbetalningarna. Orsaken är att lågkonjunkturen inte blivit så djup som bedömningen var när regeringen fastställde uppräkningen av skatteunderlaget för 211. Se vidare tabellen nedan. Generella statsbidrag och utjämning överstiger budgeterat belopp med 4,4 miljoner, se vidare tabellen nedan. I inkomstutjämningen ingår statsbidraget för HPV-vaccin med 2,5 miljoner (vaccinering av unga flickor mot livmoderhalscancer). Dessa medel har överförts till 212. Även från 21 finns 2,5 miljoner av statsbidraget för HPV-vaccin reserverat. skatter och statsbidrag 211 Mkr Budget Utfall Avvikelse Preliminära månatliga skatteinbetalningar 4 635,3 4 626,5-8,8 Preliminär slutavräkning 211 22, 12,6 8,6 Slutavräkningsdifferens 21 22,8 22,8 Summa skatter 4 657,3 4 751,9 94,6 Inkomstutjämning 48,9 474, -6,9 Kostnadsutjämning 39,7 35,6-4,1 Regleringsbidrag 22,5 23,,5 LSS - Råd och stöd samt Tolktjänst 4, 4,1,1 Statsbidrag för läkemedelsförmånen 64, 635, -5, Sjukskrivningsmiljarden från tidigare år 9,5 9,5 Sjukskrivningsmiljarden 211 1,3 1,3 Summa statsbidrag 1 367,1 1 371,5 4,4 Summa skatter och statsbidrag 6 24,4 6 123,4 99,