Open access och innovation

Relevanta dokument
KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

Open access Hur går det till att tillgängliggöra forskningsresultat för alla? Beate Eellend, Kungliga Biblioteket

Öppen tillgång Nationella riktlinjer

VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

Open Science. Hur arbetar vi nationellt och på SU med dessa frågor?

Gruppen för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Kallelse och dagordning för möte

Publicera open access utan avgift en guide till förbetalda publiceringsavgifter

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

Transformativa avtal - svårigheter och möjligheter

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open access ett nationellt perspektiv

Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU

Gruppen för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Anteckningar

Om open access och nya publiceringsvägar

Rapport om open accesspublicering hos fem forskningsfinansiärer:

Nationella förhandlingar med Elsevier - bakgrund, lägesbeskrivning, möjliga konsekvenser. Biblioteksrådet Magnus Velander

Statistik över publikationer med öppen tillgång

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt?

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering

OpenAccess.se aktuella frågor

Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata

Open Access i Sverige

Publicering med öppen tillgång - open access

Open access vid svenska lärosäten

Presentationen i korthet

Svensk Nationell Datatjänst

Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information

ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

OPEN ACCESS. den ideala formen för vetenskaplig publicering. Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering

Gruppen för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Mötesanteckningar

LUP = Mer pengar till forskning?

Projektdirektiv. SKONA: SND:s konsortie- och nätverksarbete

Open Access-policy på Chalmers

Open access och nya publiceringsvägar

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

En databas över förlagens policies

SwePub som källa för bibliometriska analyser

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR FAIR. Vetenskapsrådets uppdrag

Opportunities in Open Science Sammanfattning av seminariet 19 jan

Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september

Policy för vetenskaplig publicering

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Verksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek

Handledning Sherpa/RoMEO

Workshop Mötesplats Open Access 26 april Vad betyder Open access för vår organisation och hur integrerar vi det i organisationen som helhet?

SwePub. Framtid. Funktio ner. Bakgrund

Konstnärliga arbeten i det svenska ekosystement för forskningsinformation

FÖRFATTARAVGIFTER ISTÄLLET FÖR PRENUMERATIONER TANKAR KRING FRAMTIDA FÖRVÄRV

Mötesplats Open Access 2010

Open access Höstmöte - Framtidens forskning inom arbets- och miljömedicin

Open access från varför till hur

MOA Workshop: Att utveckla publiceringsstöd. Greta Quesada Richardsson, Ika Jorum, Karolina Karjalainen

Forskningsdata vid Stockholms universitet ursäkta röran, vi bygger om våra tjänster

Vision och strategisk inriktning för Swepub

SwePub, SweCRIS och Prisma i det digitala ekosystemet för forskningsinformation

SUHF Dialogseminarium

Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag

Vetenskaplig publicering

Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Utvärdering av Springer Compact halvårsrapport 1

Open access och nya publiceringsvägar

Utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinforma5on Workshop om forskningsinforma5onssystem, Högskolan i Halmstad, 5 december 2013

Bibliometri för utvärdering av forskning

SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering

Högskolans e-publicering från projekt till etablerad verksamhet

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

SwePub praxis och format. Presentation på uppstartsmöte för praxisgruppen Tuija Drake, Kungliga biblioteket

Högskolans e-publicering

OPEN SCIENCE, OFFSETAVTAL, LICENSKOSTNADER OCH FÖRFATTARAVGIFTER. Mats Almkvist Umeå universitetsbibliotek

Open Access guld och gröna skogar?

K2:s publiceringspolicy

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Open access hur påverkas vårdsektorn?

Mötesplats Open Access Abstractsamling

Open Access på Chalmers. SFIS höstkonferens 2012

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Inspel frå n Vetenskåpsrå det

KARTLÄGGNING AV OA-PUBLICERING OCH APC VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

VETENSKAPLIG LITTERATUR

Forskningsdata i öppna arkiv och universitetsarkiv

Verksamhetsberättelse 2018

Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

SwePub - en del av den nationella infrastrukturen

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Open APC Initiative Ett tyskt initiativ till internationell öppen APC-databas

specialbidrag som erhölls av undervisnings- och kulturministeriet. H e t p i and Ho c s H e

Minnesanteckningar från möte i Gruppen för Swepub

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering i. Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag. SUHF Forskningsadministration i fokus, 9 okt 2015

Open access för nordiska humanister och rättsvetare

Open access vid svenska lärosäten - en enkätundersökning. Aina Svensson, OpenAccess.se Nationell samverkan, Kungliga biblioteket

Remissyttrande över rapporten "Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)"

SND, Fair Data och vägen framåt

Transkript:

Open access och innovation Innovation by Collaboration 180918 Jonas Gilbert, bibliotekschef Södertörns högskola jonas.gilbert@sh.se

Upplägg Några milstolpar kring utvecklingen av open access. (En intressant innovationsprocess i sig!) Status och aktuella frågor för det nationella arbetet med öppen tillgång. Gärna en diskussion om hur stödet till olika aktörer kan utvecklas och förbättras för att forskningsresultaten ska stötta innovation och nyttiggörande.

Vague but exciting www konceptualiserades inom ramen för vetenskaplig informationshantering www fyller 30 år 2019!

arxiv.org Startat 1991 Cornell Univ Library ansvarigt 2011 1 miljon papers 2014 > 10 000 nya papers per månad

Lärosätenas öppna arkiv DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet - Startat 2001 (för e-publicering av avhandlingar) - Konsortium under ledning av UU - 47 organisationer + andra öppna arkiv (GU, LU, Chalmers, KI, SLU m fl)

Mega journals & andra OA-tidskrifter PLoS One startad 2006 - Peer review men utan beaktande av nyhetsvärde > 20 000 artiklar per år Scientific Reports idag den största tidskriften (utges av Springer Nature) Men också en stor mängd oseriösa tidskrifter ( predatory journals )

De traditionella förlagen Olika strategier för att möta omställning och krav på open access Uppstart av egna OA-tidskrifter Hybrider : prenumerationsavgifter men möjlighet att betala för att enskilda artiklar ska publiceras öppet med CC-licenser. APC = Article Processing Charges / publiceringsavgifter Krav på embargo/fördröjd publicering i öppna arkiv BIBSAM-konsortiet samordnas av Kungliga biblioteket och står för de flesta större avtalen. Krav på att förlagen tar fram modeller för en övergång till öppen publicering ( offset-avtal )

Elsevier

Kunskap i samverkan Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen. En övergång till öppen tillgång till forskningsresultat bör ske successivt för att säkerställa att det sker på ett ansvarsfullt sätt. Målbilden är att en omställning till öppen tillgång till forskningsresultat inklusive vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata bör vara genomförd fullt ut senast inom tio år. gemensamt ansvar för alla aktörer i forskningssystemet Prop 2016/17:50, s. 107. Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

Uppdrag till Kungl biblioteket från 2017 samordna arbetet med införande av principer för att främja publicering av vetenskapliga publikationer med öppen tillgång (open access). Rådgivande grupp för öppen tillgång: SUHF, finansiärer, Sveriges Unga Akademi, ordf: Astrid Söderbergh Widding. Flera utredningsgrupper som rapporterar i början 2019: meritering o medelstilldelning; finansiering av omställning till ett öppet system; stöd för böcker resp tidskrifter; uppföljning av krav på öppen tillgång.

Andel open access för sakkunniggranskade artiklar, 2010-2016, SwePub Kronman U (2017): Open Access i SwePub 2010-2016

Open access fördelat på forskningsområde, 2010-2016, SwePub Kronman U (2017): Open Access i SwePub 2010-2016

Lärosätena, SUHF & finansiärerna Stöd för OA-deklarationer (Berlindeklarationen) Lokala policies och krav på OA, ofta knutna till de öppna arkiven SUHF: rutiner för att sammanställa publiceringskostnader (APC) Finansiärerna: krav, men skiftande uppföljning (VR accepterar från 2015 endast OA-publicerade artiklar i återrapportering) September 2018: EU-initiativ att samla forskningsråden med krav att OA ska vara infört 2020 ( Plan S ). VR positiva men ändrar sin tidsplan.

Enligt de så kallade FAIR-principerna ska forskningsdata vara sökbara (Findable), tillgängliga (Accessible), kompatibla (Interoperable) och återanvändbara (Reusable). Kungliga Biblioteket och Vetenskapsrådet har under 2018 i uppdrag att ta fram kriterier för att kunna bedöma i vilken grad vetenskapliga publikationer och forskningsdata som helt eller delvis tagits fram med offentlig finansiering uppfyller FAIRprinciperna.

OA och öppen vetenskap som indikator Samhällspåverkan genom öppen publicering Andel publikationer som finns öppet tillgängliga VR (2018), Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla uppföljning av svensk forskning Styr- & resursutredningen. Förslag till överenskommelser Öppen vetenskap En viktig förutsättning för att forskningen ska bidra till samhällsutveckling och innovationer är att den är tillgänglig. [...] I underlaget inför dialogen ska lärosätet ange hur man konkret stödjer utveckling av området inom lärosätet, samt vilka strukturella hinder som finns. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/bilaga-1-%c3%96verenskommelser.pdf

EU har lyft fram öppen vetenskap som en grundprincip i strategin för den digitala inre marknaden, och öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är då hörnstenarna i den utvecklingen. Öppen vetenskap definieras av Europakommissionen som: the transformation, opening up and democratization of science and research through ICT, with the objective of making science more efficient, transparent and interdisciplinary, of changing the interaction between science and society, and of enabling broader societal impact and innovation.

Utmaningar för forskarna och lärosätena Arbetet med Open Access har varit och är en stor utmaning i sig, men när forskningsdata och öppen vetenskap kommer med i bilden innebär det en förändring i grunden av hur forskning bedrivs. Är forskarna förberedda och utbildade för detta? Hur kan lärosätena stötta bäst? Vilka samarbeten krävs mellan olika professioner och kompetenser? Exempel: kännedomen om upphovsrättsliga frågor & IP. Exempel: meriteringssystemet Vad bör vi på lärosätena prioritera för att forskningen ska få så stort genomslag som möjligt i samhället?