Mötesplats Open Access Abstractsamling

Transkript

1 Mötesplats Open Access April, Karlstads universitet Abstractsamling Keynotes Not all Networks: Toward Open, Sustainable Research Communities. Kathleen Fitzpatrick, Associate Executive Director and Director of Scholarly Communication, MLA, New York The recent sale of the Social Science Research Network to Elsevier, and the recent efforts of Academia.edu to find a viable business model, have at long last highlighted for the scholarly communication landscape something that s been visible in other forms of social media for a while: when it comes to networks, openness is a virtue, but other determinants matter as much or more. This talk will explore the importance for the future of network-based scholarly communication of developing open, sustainable scholarly communities, and the necessity that those communities be mission-driven and scholar-governed. My argument will focus on Humanities Commons, an interdisciplinary scholarly network being developed by the Modern Language Association in partnership with several other humanities-based learned societies. Humanities Commons will not simply be open but also mission-driven, ensuring that the network s development has serving its members needs as its primary goal. Our work points toward the need to rethink what we mean when we call a form of scholarly communication open ; too many of our experiments in open scholarly communication have gotten trapped in market-based logics. Open, sustainable scholarly communities will require us to develop an alternative intellectual economy, a collectivist network that scholars both support and lead. 1

2 European policies for the Open Library Vincent Bonnet, Director, European Bureau of Library, Information and Documentation Associations (EBLIDA), Haag, Nederländerna The concept of the Open Library places a strong focus on free access to information and knowledge and a significant political resonance. Since its inception as the European Economic Community in 1957, the European Union has grown substantially from 6 founding members to 28 (soon to be 27) member states. In this ever evolving political landscape, facing its first major challenge with Brexit, where does the library stand? Besides the European Union, another key element in the transformation of the library lies in the development of digital technologies. The increasing possibilities for ways of accessing information together with accelerating research opportunities in cutting edge areas (e.g. internet of things, artificial intelligence) and an explosion of big data challenge libraries in their very missions. Eventually, even if the EU doesn t have exclusive competence on libraries, the current agenda on research and innovation offers opportunities to be seized, especially in relation to Open Access and Open Science. But the current copyright reform discussions might interfere with the process. In such a context, the Open Library is not a given, and needs the commitment of all to become a reality. Presentationer Knowledge Exchange consensus on monitoring OA. Christian Hagen Thomasen, Knowledge Exchange Knowledge Exchange held a workshop in Copenhagen this November addressing both monitoring of OA publications and cost data for OA publications. Based on keynote presentations, country presentations from UK, France, Finland, Germany, Denmark, Netherlands and two breakout sessions involving 57 experts, the workshop lead to 48 concrete recommendations. The goal of the workshop was formulated as a push for transparency with the aim of influencing evidence based policy making and promote better outcomes of Open Access in negotiations with publishers. Some of the recommendations on monitoring OA publications are: Standards and common definitions are crucial, and do exsist to a large extent. If new standards are needed they should be added to the existing protocols. With the standards and definitions in place, policies and agreements can require publishers to deliver data in ways that make the workflows open and transparent. CRIS s can be used as sources for monitoring of OA publications and ensure that data are open through API s so that monitoring results can be validated, thus ensuring transparency and reproducibility. In this libraries should play an active role. Some of the recommendations relating to monitoring on cost data are: Accounting systems and CRIS s should be interoperable and aligned so that cost data at all levels can be easily retrieved. Data should be open and shareable, thus the DOI is a key tool giving Crossref an important role in the workflow. 2

3 Publishers should be required to enter all funder data in the publication metadata as well as in the publications themselves. Such requirements should be settled in offsetting or licensing contracts with the publishers avoiding non-disclosure regulations at all time. A transparent overview of the Total Costs of Publication (TCP) is a key concept and it s important to dissect these costs of publishing carefully. The APC does not necessarily cover all costs, e.g. administrative costs, infrastructural costs, special extra charges set by the publishers on a per publication basis. The contribution of Librarians to the Open Access movement in Universities in Uganda Helen Byamugisha, Ag. University Librarian, Makerere University Open access is the most recent undertaking to support institutional research activities by providing information at the right time in the right format. It is the free, immediate, online availability of research articles combined with the rights to use these articles fully in the digital environment. Open Access ensures that anyone can access and use the information to improve people s lives. In Uganda, Open access is especially important for research and academic libraries since all universities are research-intensive and a library's main mandate is to support the teaching, learning and research activities of their parent institutions. Librarians are especially positioned to be at the forefront of the open access movement. This paper will hence explore the contribution of librarians to the Open Access movement in Universities in Uganda. Framtida planer för tillgängliga forskningsdata: SND-konsortiets ansökan till VR Stefan Ekman, Svensk Nationell Datatjänst Under 2016 och början av 2017 har SND arbetat med att sätta ihop en ansökan till VR:s råd för forskningens infrastrukturer (RFI). Ansökan stöds av ett konsortium bestående av (åtminstone; andra kan fortfarande ansluta sig) GU, SLU, SU och UU och presenterar en ny version av SND samt förslag till de funktioner som krävs ute på lärosätena för att kunna uppfylla framtida krav på tillgängliggörande av forskningsdata. Den nya SND-infrastrukturen har som mål att möjliggöra långtidsbevarande av och tillgänglighet till högkvalitativa forskningsdata. Infrastrukturen avser även att erbjuda de redskap som behövs för att det svenska forskarsamfundet inom ramen för rådande lagstiftning ska kunna lagra data så att de är Findable, Accessible, Interoperable, and Reusable (FAIR) för svenska och internationella forskare. Jag skulle vilja presentera de huvudsakliga tankarna bakom det nationella SND-konsortiet och hur det är tänkt att interagera såväl med de funktioner på lärosätena som får som roll att stötta arbetet med tillgängliggörandet av forskningsdata som med andra viktiga aktörer inom området. Tilda - Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata vid Sveriges lantbruksuniversitet Tomas Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU-biblioteket. 3

4 Tildaprojektet vid SLU pågick och har syftat till att skapa en universitetsgemensam systemlösning för e-arkivering och publicering av SLU:s data från forskning och fortlöpande miljöanalys. Med start 2017 fortsätter nu arbetet i förvaltning med att bygga upp ett verksamhetsstöd för processen att arkivera och publicera data, såväl som med vidare utveckling av systemet. Presentationen tar sin utgångspunkt i ett eller ett par användningsfall från pilotverksamheter inom SLU, för att visa hur Tilda som system fungerar med fokus på publicering av öppen forskningsdata och e-arkivering av samma data. Vi ämnar också visa hur kopplingen mellan forskningsdata och publikationer fungerar i Tilda, samt berätta om lärdomar från projektet och vidare framtidsplaner. Hantering av forskningsdata på Karolinska Institutet resultatet av en förstudie. Helena Eckerbom och Nina Gennebäck, Karolinska institutet Under hösten 2016 genomfördes en förstudie på Karolinska Institutet (KI) med fokus på hantering av forskningsdata. Syftet med förstudien var att: Inventera hur hantering av forskningsdata görs idag på KI och ta fram en nulägesanalys. Kartlägga både KI:s institutioners och forskares egna behov och önskemål med hjälp av enkäter och intervjuer. Föreslå förbättringar i hanteringen av forskningsdata. Förstudien har skett på uppdrag av KI:s dekan för forskning och har genomförts av personal från Karolinska universitetsbiblioteket (KIB) och Universitetsförvaltningens Grant Office (GO). Förstudien visar att variationen i hur forskarna hanterar sina data är stor på KI, men det framträder vissa gemensamma nämnare utifrån de svar som kommit in. Det som tydligt har framkommit är att många efterlyser bättre och mer hjälp med allt från datahantering, lagring och arkivering till hur man delar sina data säkert, både inom samarbetsprojekt och kopplat till Open Access (OA). Redan idag finns stöd för detta inom ramen för verksamheterna på framförallt Grants Office (GO) och Biblioteket (KIB). För forskarna ska det dock vara tydligt vem som kan ge vilket stöd och det finns därför ett behov att samla alla de initiativ som finns på KI relaterat till forskningsdokumentation och hantering av forskningsdata. Detta föreslås genomföras via inrättandet av en virtuell organisation, ett så kallat Research Data Office (RDO). Ta kontroll över publiceringskostnaderna med Open APC Sweden Ulf Kronman, Kungliga biblioteket För att få överblick och kontroll över universitetens publiceringskostnader för Open Access (OA) har de tyska universiteten startat ett initiativ vid namn INTACT. Inom ramen för INTACT har de skapat ett system för rapportering och redovisning av publiceringsavgifter, med namnet Open APC som drivs av universitetsbiblioteket vid universitetet i Bielefeld. I systemet kan de tyska universiteten och forskningsinstituten redovisa sina publiceringskostnader via en samarbetsplats i systemet GitHub. 4

5 Storbritanniens Jisc deltar även i projektet och registrerar publiceringskostnader för de brittiska universiteten. Kungliga biblioteket har i samverkan med universitetsbiblioteket i Bielefeld skapat systemet Open APC Sweden enligt samma modell som det tyska Open APC. Systemet har börjat byggas upp inom ramen för ett pilotprojekt som inleddes i maj För närvarande rapporterar 6 svenska universitet in publiceringskostnader i systemet. Inrapporteringen av publiceringsavgifter har under projektets gång väckt en hel del frågor om hur avgifter för olika typer av OA ska samlas in och redovisas. Till exempel är det svårt att beräkna kostnaderna för OA-publicering för lärosäten med medlemskap som leder till rabatter på publiceringen. I vissa fall kostar även publiceringen i prenumerationsbaserade tidskrifter pengar och OA-avgiften är ett tillägg på grundavgiften, vilket gör det oklart vilken summa som ska redovisas. Ytterligare ett problem är att universiteten inte har någon samlad överblick och/eller centrala konton för publiceringsavgifter. Föredraget kommer att berätta om målet med systemet, den tekniska uppbyggnaden och några preliminära resultat, samt de problem och utmaningar vi stött på under pilotprojektets gång. Vår förhoppning är att föredraget ska leda till att fler organisationer blir intresserade av att delta i den fortsatta uppbyggnaden av Open APC Sweden. Article Processing Charges (APC) på SU och SLU Daniel Albertsson, SLU biblioteket & Frida Jacobson, Stockholms universitetsbibliotek Under 2016 startade KB ett pilotprojekt för kartläggning av APC-avgifter, Open APC Sweden, med syfte att undersöka möjligheterna för att skapa en databas över Sveriges open access-publicering. Hur stora kostnader rör det sig om totalt? Hur är kostnaden fördelad per förlag? Hur stor andel av APC:erna har bekostat publicering i guld open access-tidskrifter vs. hybridtidskrifter? Det här är några av frågorna som skulle kunna besvaras för enskilda lärosäten samt ge en nationell överblick. Att samla in relevant data har visat sig vara en utmaning. Biblioteken vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har varit med projektet sedan starten. Vid båda lärosätena har en konteringskod i respektive ekonomisystem införts, som ska underlätta insamling av data framgent. Däremot så krävs det andra metoder för att samla in historisk data. SUB och SLUB har valt lite olika tillvägagångssätt och berättar om erfarenheter, hinder men fram för allt möjligheter. Båda är överens om att det är såväl möjligt som rimligt att skapa en nationell APC-databas! Nationell samordning av öppen tillgång till vetenskapliga resultat. Hur går arbetet vidare? Beate Eellend, Kungliga biblioteket och Lisbeth Söderqvist, Vetenskapsrådet Ur regeringens forskningsproposition 2016/17:50: 5

6 Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen. Målbilden är att en omställning till öppen tillgång till forskningsresultat inklusive vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata bör vara genomförd fullt ut senast inom tio år. Inom flera vetenskapliga områden går utvecklingen dock betydligt snabbare än så och regeringen ser positivt på detta. Det är ett gemensamt ansvar för alla aktörer i forskningssystemet, t.ex. lärosäten och forskningsfinansiärer, att verka för att målbilden uppfylls. Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att Vetenskapsrådet bör ges ett nationellt samordningsansvar för fortsatt arbete rörande öppen tillgång till forskningsdata, dvs. data som tas fram i ett vetenskapligt syfte. Kungl. biblioteket bör få ett motsvarande uppdrag för vetenskapliga publikationer. Inom ramen för uppdragen bör Vetenskapsrådet och Kungl. biblioteket samråda med varandra samt med andra berörda myndigheter. 6