TCO GRANSKAR: SVENSK A-KASSA KVAR I STRYKKLASS #4/10



Relevanta dokument
Att lära av Pisa-undersökningen

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Högskolenivå. Kapitel 5

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

3 Den offentliga sektorns storlek

Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Pensionen en kvinnofälla

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Stockholms besöksnäring

PISA (Programme for International

Allmän information om försäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni Sammanfattning av uppdraget

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

STUDENTER I JOBBKRISEN

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Lönar det sig att gå före?

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

BenEx Flex Benefits for Expatriates

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Sveriges outnyttjade arbetspotential motsvarar 1 miljon jobb

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

KATARINA BENGTSON EKSTRÖM KASSAFÖRESTÅNDARE

Utbildningskostnader

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Vägledning för läsaren

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Är full sysselsättning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Arbetslöshet bland unga

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Migration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Allmänna försäkringsvillkor

Jobb för unga Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Om du bor eller arbetar utomlands

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

Anställningsformer år 2008

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

Ersättning vid arbetslöshet

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN

Socialförsäkring i förändring

Inkomstförsäkring för medlemmar i Vision

Utbildning och arbetsmarknad

Råd och tips vid varsel och uppsägning. Information om vilken hjälp du kan få och vad Handels gör

Transkript:

TCO GRANSKAR: SVENSK A-KASSA KVAR I STRYKKLASS #4/10 Svensk A-kassa kvar i strykklass Privatiseringen av arbetslöshetsförsäkringen 2010-04-29

Författare Thomas Janson Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO thomas.janson@tco.se tel: 070-481 91 20 Lena Orpana Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO lena.orpana@tco.se tel: 08-782 92 94

Innehåll Inledning 4 Sammanfattning och slutsatser 5 Svensk a-kassa försämras mest 5 De fackliga organisationerna tvingas ta ett allt större ansvar när försäkringen privatiseras 6 Slutsatser 7 A-kassa kvar i strykklass 8 Självbilden stämde inte 8 Svensk a-kassa i botten 10 De flesta länder i undersökningen höjer inkomsttaken men inte Sverige 10 Sverige bäst på försämringar av ersättningsnivån 12 Arbetslöshetsersättningen minskar även för barnfamiljer 16 Sverige fortfarande sämst i Norden 17 Täckningsgraden inte större i Sverige än i andra länder 18 Välfärdssystemet spelar stor roll för fattigdomsrisken 20 Övriga indikatorer 22 Stor ökning av privata arbetslöshetsförsäkringar 23 Omställningsavtalen 23 Inkomstförsäkringarna 24 Mot en grundtrygghetsmodell? 29 Det finns flera vägar 29 De små stegens tyranni 30 När blir det för sent? 32 Gör om medan tid är 34 Källförteckning 36 Bilagor 39 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 3

INledning De försämringar av arbetslöshetsförsäkringen som har varit ett av regeringens centrala teman utgår från självbilden att vi har världens generösaste arbetslöshetsförsäkring och bland världens mest stabila trygghetssystem. Det är uttalanden som är ämnade att skapa en bild av att försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen och andra trygghetssystem är marginella och i grunden endast innebär mindre justeringar av den svenska välfärdsmodellen. Sanningen är en helt annan. Ersättningsnivån i den svenska arbetslöshetsförsäkringen har det senaste årtiondet genomgått den största försämringen av alla i OECD-området. I inget annat OECD-land ser vi samma urholkning av det offentliga åtagandet att upprätthålla en rimlig ersättningsnivå, i inget annat OECD-land har man så grovt underlåtit att skydda försäkringen. Staten drar tillbaka sitt åtagande och de fackliga organisationerna har tvingats ta ett mycket stort ansvar för att upprätthålla en rimlig ersättningsnivå, men till ett pris där den solidariska finansieringen av välfärden urholkas snabbt. Försämringarna är inte marginella utan kommer att spela stor roll för den svenska modellens fortlevnad. Nästa regering står vid ett vägskäl. Görs inget för att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen kommer legitimiteten att raseras. Sverige glider sakta från en nordisk välfärdsmodell till en grundtrygghetsmodell där ökade klyftor, ökad utslagning och försämrad omställningsförmåga blir en trolig konsekvens. En stark a-kassa är en central grund i en modern arbetslinje. Sture Nordh, ordförande TCO 4 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

Sammanfattning och slutsatser TCO publicerade förra året en jämförelse av hur den svenska arbetslöshetsförsäkringen står sig i en internationell jämförelse. Bakgrunden var regeringens självbild att arbetslöshetsförsäkringen var en av världens mest generösa och att den väl skyddar den som blir arbetslös. Resultatet av TCOs jämförelse visade att den svenska arbetslöshetsförsäkringen var i strykklass bland de undersökta länderna. TCO har nu på nytt granskat data över arbetslöshetsförsäkringarnas utveckling inom OECD-området och mer specifikt i Sverige, Frankrike, Tyskland, Danmark, Norge, Finland, Storbritannien och Nederländerna. Granskningen visar att Sverige halkar allt längre efter. Vi är bland de få länder där inkomsttaket inte justeras kontinuerligt. Sverige är unikt i det att arbetslöshetsersättningens ersättning per automatik under hela 2000-talet täcker allt färre och med tiden exkluderar allt fler. Det sker en kontinuerlig överföring av risk från staten till enskilda individer, fackliga organisationer och företag. Svensk a-kassa försämras mest Även om det generellt skett försämringar av arbetslöshetsförsäkringarna i västvärlden har de sannolikt varit större i Sverige än i något annat land i OECD-området. Enligt OECD var den svenska nettoersättningsnivån för en medelinkomsttagare 67 procent år 2002 för att till 2008 ha sjunkit till 50 procent, ett fall som är störst i OECD-området. Nu befinner sig Sverige på plats 21 i OECD-ligan från att ha haft den femte högsta ersättningsnivån år 2002. Idag berörs även lägre avlönade löntagare av det låga inkomsttaket men försämringarna sedan 2002 drabbar medelinkomsttagarna mest. Från år 2002 då ersättningsnivån var som högst har medelinkomsttagaren förlorat knappt 20 procentenheter i ersättningsnivå medan den lågav lönade tappat 13 procentenheter och den högavlönade 12 procentenheter. Det innebär att en arbetslös person med medelinkomst har förlorat mer än 3 000 kronor netto per månad i tappad inkomsttrygghet i händelse av arbets löshet, en summa som individen själv måste täcka genom att kräva högre lön, använda besparingar, teckna individuella försäkringar eller omfattas av kollektiva, privata försäkringar. Även barnfamiljer drabbas mycket hårt av uteblivna höjningar av inkomsttaket. Från en nettoersättningnivå per familj på 82 procent vid arbetslöshet år 2002 faller den till 72 procent för 2008. Det innebär en skillnad med 10 procentenheter eller en inkomstförlust på ca 3 700 kronor per månad efter skatt. För en ensamstående förälder är fallet i ersättningsnivå mellan de två åren ännu värre, 12 procentenheter, från 80 procent 2002 till 68 procent s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 5

av en arbetsinkomst 2008. I bägge fallen har Sverige sänkt ersättningsnivån mest av alla OECD-länder. Inte heller om man tittar på andra indikatorer än ersättningsnivån framstår den svenska arbetslöshetsförsäkringen som speciellt generös. Istället är vi ett genomsnittligt land med relativt långa kvalificeringstider, ett land som ligger i genomsnittet vad gäller ersättningens längd men som har fler karensdagar än genomsnittet. Slutsatsen är således att i inga avseende vägs den låga ersättningsnivån upp av andra faktorer i arbetslöshetsersättningen. Det finns en tidpunkt när de gradvisa försämringarna inte går att ta tillbaka och ett systemskifte har genomförts. Därför måste det avsättas resurser för att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen till en som ger de allra flesta en godtagbar inkomsttrygghet. En prognos av ersättningsnivån visar att försäkringen vid tidpunkten för nästa val har privatiserats genom att den ger mindre än halva lönen i ersättning för stora grupper på arbetsmarknaden. Den stora majoriteten av medelklassen är då grovt exkluderad från en rimlig ersättningsnivå. Med nuvarande utveckling är den svenska arbetslöshetsförsäkringen om fyra år inte långt ifrån den brittiska i nivåer och profil. Då har den svenska försäkringen omvandlats till ett grundtrygghetssystem. Då kostar det kanske för mycket i politiskt och finansiellt kapital att reparera den till en acceptabel standard. De fackliga organisationerna tvingas ta ett allt större ansvar när försäkringen privatiseras Den nuvarande utvecklingen med allt lägre ersättningsnivåer, framför allt för medelklassen, har fått till följd att arbetstagarna genom sina fackliga organisationer tvingas teckna kompletterande inkomstförsäkringar. För att uppnå standardtrygghet i arbetslöshetsförsäkringen måste en arbetstagare med genomsnittsinkomst ofta ha tre olika försäkringar. Den statliga arbetslöshetsförsäkringen, kollektivavtalade omställningsförsäkringar med avgångsersättningar som ger ett skydd ovanför inkomsttaket och privata inkomstförsäkringar. Från att i början och mitten av 2000-talet endast ha omfattat några TCOoch SACO-förbund har nu majoriteten av förbunden tvingats teckna någon form av inkomstförsäkring för sina medlemmar. De förbund som inte har försäkringar är antingen förbund där medlemmar har väldigt låg risk för arbetslöshet eller mycket hög risk. Omställningsavtalen i de privata och statliga sektorerna är grunden för inkomstförsäkringarna och ett viktigt komplement till den offentliga arbetsförmedlingen. Problemet är att omställningsavtal saknas i den kommunala sektorn vilket innebär att många arbetstagare står utan de kompletterande tjänster som finns på den övriga arbetsmarknaden. Flera försäkringssystem på varandra minskar också genomskinligheten och rättssäkerheten. 6 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

Det finns flera tecken på att Sverige ifråga om arbetsmarknadspolitiken rör sig mot en grundtrygghetsmodell. Risker privatiseras och individualiseras. Staten drar sig tillbaka och överlåter åt marknaden att täcka hålen. På så sätt upprätthålls standardtryggheten för vissa, men till ett pris där den solidariska finansieringen av välfärden minskar. Det sker försämringar för de mest utsatta, ökade krav på att arbetslösa skall ta det första jobbet istället för det bästa jobbet, en fokusering på allt fler sanktioner för dem som inte följer reglerna, därtill en mytbildning om att det förekommer mycket fusk vilket i sin tur ökar stigmatiseringen av de arbetslösa. Välfärdssystemen måste vara långsiktigt stabila, skapa förtroende i samhället samt ha en bättre balans mellan belöning och sanktion än dagens system. Också a-kassorna och de privata aktörerna behöver en långsiktighet för att kunna planera de eventuella kompletterande system som finns. Utgångspunkten bör vara att staten måste ta ett större ansvar för arbetslöshetsförsäkringen och framför allt höja inkomsttaket. Framför allt är skälet att fördelningen av risk i händelse av arbetslöshet blivit allt mer absurd. De verktyg individen har haft för att minska sin arbetslöshetsrisk; främst arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning har begränsats, både i tillgång till utbildning och i form av nedskärningar av studiestöd anpassade för yrkesarbetande. Samtidigt har en stor del av den ekonomiska risken överförts från staten till individerna, nästan enbart genom att regeringen underlåtit att höja inkomsttaket i arbetslöshetsförsäkringen. Sverige har nu gått från ett i huvudsak statligt finansierat skyddsnät till ett grundtrygghetssystem där privata lösningar är nödvändiga för att uppnå en internationellt sett jämförbar skyddsnivå i arbetslöshetsersättningen. Arbetslöshetsersättningen förtjänar en stabilare grund. Slutsatser Avskaffa de differentierade a-kasseavgifter och höj samtidig takbeloppet. 10 prisbasbelopp är målet, höj till 7,5 prisbasbelopp (som sjukförsäkringen) i ett första steg. Finansiera maximalt 20 % av försäkringens kostnader med medlemsavgifterna. Idag finansierar medlemsavgifterna 30 40 % av försäkringens kostnader. Kvalitetssäkra övergångar till nytt jobb genom att inte anvisa till arbete som väsentligt understiger sökandes kvalifikationer under den inledande ersättningsperioden. Begränsa det kompetensmässiga sökområdet under de 180 första dagarna av arbetslöshet. Ge alla lika ersättningsperiod (300 dagar) och en utvecklad arbetsmarknadspolitisk garanti för arbetslösa som mister rätten till ersättning. s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 7

A-kassa kvar i strykklass Självbilden stämde inte TCO publicerade förra året en jämförelse av hur den svenska arbetslöshetsförsäkringen står sig i en internationell jämförelse. Bakgrunden var regeringens självbild att arbetslöshetsförsäkringen var en av världens mest generösa och att den väl skyddar den som blir arbetslös. TCO visste att uteblivna höjningar av a-kassans tak, lägre nominell ersättningsnivå och ökade relativa skatter för arbetslösa hade inneburit att den faktiska ersättningsnivån urholkats för många och framför allt för medelinkomsttagare. Men vi trodde aldrig att resultatet av jämförelsen av ersättningsnivån mellan de åtta länder vi granskade skulle bli så katastrofal för Sverige. Sammantaget var den svenska arbetslöshetsförsäkringen sämst bland de undersökta nordiska länderna när det gäller generositet och skydd mot inkomstbortfall för medelinkomsttagare och i strykklass bland de undersökta länderna. Det beror främst på att den har ett lägre inkomsttak än många andra länder vilket innebar att länder såsom Nederländerna, Frankrike och Norge, vid det tillfället, hade bättre ersättning för löntagare med genomsnittliga inkomster. Nu återkommer vi med en ny granskning. Förra årets rapport, Svensk a-kassa i strykklass, blev kritiserad av arbetsmarknadsministern för att bara ta upp en del av arbetslöshetsförsäkringen och att den därmed inte belyste mer positiva delar av den svenska arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom har det gångna året varit dramatiskt med en stigande arbetslöshet och negativ tillväxt. Krisen är den värsta sedan 1930-talet. Arbetslösheten i EU-området beräknas under de närmaste två åren ligga på nivåer som vi inte har sett på flera årtionden. Medlemsstaterna har vidtagit olika åtgärder för att motverka effekterna av krisen. En del av åtgärderna handlar om att hålla sysselsättningen uppe och arbetslösheten nere. Till dessa hör satsningar för att stimulera investeringar och satsa på särskilda arbetsmarknadsåtgärder. Vissa medlemsländer har förlitat sig på intern flexibilitet, t.ex. olika system för att minska antalet arbetstimmar, i kombination med utbildning. I andra länder har storskaliga uppsägningar ägt rum, delvis på grund av att möjligheter till intern flexibilitet saknats. Också arbetslöshetsersättningarna har använts för att minska krisens sociala konsekvenser. En del länder har förstärkt ersättningarna och sökt inkludera fler i systemen. Men ett problem är att under senaste årtiondet har välfärdssystemen varit föremål för förändringar som syftar till att skapa incitament för att delta i arbetslivet. Åtgärder på utbudssidan med nedskärningar av sociala förmåner och striktare bidragsregler anses minska arbetslösheten. Hur effektiv denna politik är kan diskuteras. Välfärdssystemen 8 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

har avgörande betydelse för att minska fattigdomen och utan godtagbara sociala förmåner kommer skillnaderna att öka och krisens sociala effekter att bli både snabbare och allvarligare. Denna rapport kommer därför också att diskutera vad detta kan tänkas betyda långsiktigt. Det vi bevittnar är steg på väg mot ett regimskifte i arbetslöshetsförsäkringen. För att ett sådant regimskifte ska urskiljas måste förändringarna ha pågått under viss tid och det är också viktigt att jämföra med andra länder för att få perspektiv på de svenska politiska besluten. s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 9

Svensk a-kassa i botten De flesta länder i undersökningen höjer inkomsttaken men inte Sverige I den första rapporten, Svensk a-kassa i strykklass, gick vi igenom de olika ländernas (Danmark, Frankrike, Finland, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Norge och Sverige) arbetslöshetsersättningar. Därför finns det ingen anledning till att upprepa beskrivningarna utan vi hänvisar istället till den 1 för en mer utförlig genomgång av villkor och ramverk. Syftet med nedanstående beskrivning är att följa upp om det skett några förändringar och så fall vilka. I Danmark har den högsta dagpenningsatsen ökat från 725 DKK till 752 DKK och inkomsttaket ökat från 18 970 DKK till 19 680 DKK 2 per månad. I Frankrike slöt arbetsmarknadens parter 3 förra året ett avtal (La convention d Assurance chômage) som sedan har varit grunden för en förändring av arbetslöshetsförsäkringen (ARE). Istället för fyra vägar att kvalificera sig for ersättning finns nu istället en enda. Ersättningstiden är lika med kvalificeringstiden dock högst 24 månader eller 36 månader för dem som är över 50 år. Den kortaste kvalificeringstiden är fyra månader. Inkomsttaket har ökat från 11 092 Euro per månad till 11 436 Euro per månad 4. I Finland 5 har man från januari 2010 förbättrat ersättningsnivån när en arbetssökande deltar i aktiva åtgärder och utbildning. En arbetslös kan ansöka om olika utbildningar och använda sin arbetslöshetsersättning för detta, om den offentliga arbetsförmedlingen har godkänt utbildningen. Ändringarna bygger på en överenskommelse som gjorts av arbetsmarknadsorganisationerna i januari 2009. Löntagarkassans medlemsvillkor uppfylls då personen har varit medlem i kassan, det vill säga försäkrad, åtminstone de närmast föregående 34 veckorna. Inkomsttaket har höjts från 2 306,70 euro till 2 691 euro per månaden. 1 http://www.tco.se/templates/ Page2 417.aspx?DataID=8710 2 http://www.adir.dk/ 3 Undertecknades d en 19 februari 2009 av tre arbetsgivarorganisationer som en facklig centralorganisation.. 4 http://www.pole-emploi.fr/file/mmlelement/pj/5d/8c/ab/63/flyer_de_are_moins_ de_50_ans_sept_2009_ref_63194.pdf 5 http://www.tyj.fi/ Arbetsvillkoret för löntagare uppfylls då personen har haft lönearbete under 34 kalenderveckor (tidigare 43) under medlemstiden och arbetstiden har varit minst 18 timmar per kalendervecka. Arbetet behöver inte vara sammanhängande utan kan samlas under granskningsperioden, det vill säga de närmast föregående 28 månaderna. Det fanns ett returvillkor (om man tidigare fått ersättning, arbetat och åter sökte ersättning) som tagits bort. Nu beräknas ersättningen alltid på nytt då arbetsvillkoret på 34 kalenderveckor uppfylls. Samtidigt börjar man räkna en ny maximitid på 500 dagar. Detta görs även om det skulle finnas obetalda dagar kvar av de 500 föregående dagarna. Den inkomstrelaterade dagpenningen är minst 80 procent av den tidigare inkomstrelaterade 1 0 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

dagpenningen utan barntillägg om maximitiden på 500 dagar inte har uppfyllts före omräkningen. I Storbritannien beslutade parlamentet om Welfare Reform Act i slutet av 2009. Den innehåller reformer av välfärden och bidragssystemet 6 för att förbättra stöd och incitament för människor att gå från bidrag till arbete genom att hänvisa bidragstagare till antingen Jobseeker s Allowance om de är arbetsföra eller Employment Support Allowence om de är förhindrade att söka jobb pga. t.ex. sjukdom. Man inför också hårdare regler för bland annat närvaro vid jobbcentren för att erhålla bidragen. Ersättningarna har höjts med cirka 6 procent 7 i genomsnitt. I Tyskland har rättigheten till en arbetsmarknadsutbildning tagits bort. Nu är det upp till den enskilda arbetsförmedlingen att besluta om de vill stödja den enskilde med en utbildning eller inte, och det sker om utbildningen kan förväntas leda till ett jobb. Inkomsttaket har höjts från 66 000 Euro per år till c:a 67 000 Euro per år. 8 I Norge har inkomsttaket höjts från 421 536 NOK till 437 286 NOK 9 per år. I Nederländerna har inkomsttaket höjts från 183,15 Euro till 186,65 10 Euro per dag. 6 Storbritannien har ett grundtrygghetssystem där bidragen inte är inkomstrelaterade utan utgår efter familjesituation dvs. liknande försörjningsstöder i Sverige. Därför pratar vi om bidrag. 7 http://www.direct.gov.uk/en/money- TaxAndBenefits/BenefitsTaxCreditsAndOtherSupport/Employedorlookingforwork/DG_10018757 8 http://www.pub.arbeitsagentur.de/selbst. php?jahr=2010#ergebnisse 9 www.nav.no 10 http://home.szw.nl/index.cfm?rubriek_ id=391818&hoofdmenu_item_ id=13826&link_id=181132 Tabell 1. Ersättningsnivå och inkomsttak. Medelinkomst 2008 enligt OECD Ersättningnivå Inkomsttak 2010 Inkomsttak 2009 som andel av medelinkomsten 2008 Inkomsttak 2010 som andel av medelinkomsten 2008 SE 80 352 470 SEK 224 400 64 64 FR 57,4 32 663 Euro 137 232 408 420 DE 60 41 400 Euro 72 000 159 174 NO 62,4 439 991 NOK 437 286 95 99 NL 75 43 514 Euro 49 276 111 132 DK 90 359 300 DKK 236 160 63 66 FI 61 37 273 Euro 32 292 74 87 Källa:www. pole-empoi.fr, www.pub.arbeitsagentur.de, www.nav.no, home.szw.nl, www.adir.dk, www.tyj.fi, OECD, egna beräkningar Tabell 1 visar ersättningsnivåerna i länderna, medelinkomsten 2008, inkomsttaken jämfört med 2008 års lön samt en uppskattning av avd vad den högsta ersättningen hade varit i Sverige om inkomsttaket hade varit som i de andra länderna. Storbritannien är exkluderad eftersom de har ett rent bidragssystem utan egentliga inkomsttak. Den nya översikten av arbetslöshetsförsäkringarna i Frankrike, Tyskland, Danmark, Norge, Finland Storbritannien och Nederländerna visar på skillnader och likheter mellan länderna. Det som skiljer ut Sverige från de andra granskade länderna är att inkomsttaket justeras kontinuerligt i de andra länderna. Det gör att arbetslöshetsersättningen i sin konstruktion tar hänsyn till löneökningar, s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 1 1

ger ett inkomstskydd för större delen av arbetstagarna och då också kan inkludera medelklassen. Den nominella ersättningsnivån (80% i Sverige) är av liten betydelse för det reella utfallet om inkomsttaket är lågt och det svenska inkomsttaket är idag lägst bland de undersökta länderna, förutom det brittiska som ju inte har en inkomstrelaterad ersättning. Sverige är också unikt i det att arbetslöshetsersättningens ersättning per automatik under hela 2000-talet täcker allt färre och med tiden exkluderar allt fler. Det sker en kontinuerlig överföring av risk från staten till fackliga organisationer och företag. 11 Se bland annat forskning av Stefan Svallfors och Joakim Palme I några länder (Frankrike och Finland i denna undersökning) förhandlar arbetsmarknadens parter med staten om hur ersättningssystemet skall konstrueras. Det ger naturligtvis också möjligheter för parterna att samlat förhandla om skatter, utbildning och ersättningsnivåer. Vidare har en del länder förstärkt arbetslöshetsersättningarna genom att göra det enklare för arbetstagare att kvalificera sig (liksom i Sverige förra året) samt förstärkt möjligheterna till utbildning (Finland). Men det har också skett begränsningar av utbildningsmöjligheterna (Tyskland). Sverige bäst på försämringar av ersättningsnivån Ett försvar, som framfördes av ansvariga politiker, för att inte höja inkomsttaket i den svenska försäkringen var att den ger ett hyggligt ekonomiskt skydd för låginkomsttagare. Det finns flera skäl till varför det argumentet är tveksamt och inte hållbart över tid. Det svenska välfärdssystemet är uppbyggt för att vara ett standardtrygghetssystem det vill säga ersättningen är relaterad till den inkomst som förloras. Ett standardtrygghetssystem ger flera fördelar framför andra typer av välfärdssystem och då kanske framför allt att det minskar klyftorna i samhället och ökar betalningsviljan hos medelklassen till välfärden eftersom även den täcks av socialförsäkringarna 11. Om utgångspunkten för den statliga arbetslöshetsförsäkringen är att endast låginkomsttagare skall få en rimlig ersättning för inkomstbortfall då frångås standardtrygghetsmodellen vilket innebär att medelklassen får söka sig andra försäkringslösningar. Det kommer att segmentera arbetsmarknaden och minska medelklassens betalningsvilja till de gemensamma socialförsäkringarna vilket i längden också drabbar låginkomsttagare. 1 2 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

Tabell 2. Nettoersättningsnivå Den initiala nettoersättningsnivån i procent för medelinkomsttagare olika år för en i ensamstående industrin 2001-2008. KLIPPT FRÅN 0209 och TJs nya medelinkomsttagare. inlagda 2007 + 2008 År 2001 % 2002 % 2003 % 2004 % 2005 % 2006 % 2007 % 2008 % 1 Luxemburg 86 Luxemburg 86 Luxemburg 86 Luxemburg 86 Luxemburg 86 Luxemburg 86 Luxemburg 87 Luxemburg 85 2 Portugal 83 Portugal 83 Portugal 83 Portugal 84 Portugal 84 Portugal 84 Portugal 84 Portugal 84 3 Schweiz 70 Frankrike 70 Schweiz 70 Schweiz 70 Schweiz 70 Island 71 Nederländ. 73 Nederländ. 73 4 Frankrike 70 Schweiz 70 Frankrike 67 Frankrike 67 Frankrike 67 Schweiz 70 Schweiz 70 Schweiz 72 5 Nederländerna 67 Nederländ. 67 Nederländ. 66 Nederländ. 66 Nederländ. 65 Nederländ. 69 Island 68 Frankrike 66 6 Sverige 65 Sverige 67 Sverige 66 Sverige 64 Norge 64 Frankrike 67 Frankrike 66 Island 65 7 Danmark 64 Kanada 64 Kanada 64 Kanada 64 Slovakien 64 Slovakien 64 Norge 64 Slovakien 65 8 Spanien 64 Danmark 63 Norge 64 Norge 64 Kanada 63 Italien 63 Slovakien 64 Norge 64 9 Norge 64 Norge 63 Danmark 63 Slovakien 64 Danmark 63 Norge 63 Ungern 63 Spanien 62 10 Kanada 64 Spanien 63 Spanien 62 Danmark 62 Italien 63 Kanada 62 Kanada 62 Kanada 61 11 Tyskland 60 Finland 62 Belgien 60 Spanien 62 Spanien 62 Danmark 62 Italien 62 Danmark 61 12 Finland 59 Japan 61 Tyskland 60 Tyskland 60 Sverige 62 Ungern 62 Spanien 62 Tyskland 60 13 Japan 59 Belgien 60 USA 60 USA 59 Tyskland 60 Tyskland 61 Tjeckien 61 Italien 60 14 Belgien 58 Tyskland 60 Finland 56 Belgien 58 Belgien 58 Spanien 61 Danmark 61 Belgien 59 15 Österrike 55 Österrike 55 Österrike 55 Finland 55 USA 58 Sverige 61 Tyskland 59 Ungern 59 16 Korea 55 Korea 55 Korea 55 Österrike 55 Österrike 55 USA 56 USA 56 Österrike 55 17 Slovakien 54 Italien 52 Italien 54 Japan 54 Finland 54 Österrike 55 Österrike 55 USA 55 18 USA 54 Slovakien 52 Japan 54 Italien 54 Japan 54 Belgien 55 Belgien 55 Japan 54 19 Tjeckien 52 USA 52 Slovakien 53 Korea 52 Polen 51 Korea 53 Japan 54 Tjeckien 53 20 Italien 52 Tjeckien 51 Tjeckien 51 Island 51 Tjeckien 50 Japan 53 Sverige 53 Finland 51 21 Polen 51 Polen 51 Polen 51 Polen 51 Korea 49 Finland 53 Finland 52 Sverige 50 22 Island 48 Island 50 Island 50 Tjeckien 50 Island 48 Polen 51 Korea 51 Korea* 49 23 Ungern 44 Ungern 42 Ungern 42 Ungern 44 Storbritannien 41 Tjeckien 50 Poland 47 Poland 45 24 Storbritannien 41 Storbritannien 41 Storbritannien 41 Storbritannien 41 Ungern 40 Turkiet 42 Turkiet* 40 Turkiet* 45 25 Nya Zeeland 40 Nya Zeeland 39 Grekland 39 Nya Zeeland 38 Nya Zeeland 38 Storbritannien 40 Storbritannien 40 Grekland 40 26 Australien 36 Australien 36 Nya Zeeland 39 Australia 34 Turkiet 38 Nya Zeeland 37 Nya Zeeland 37 Storbritannien 38 27 Grekland 36 Grekland 33 Australien 35 Grekland 34 Grekland 36 Grekland 35 Grekland 36 Nya Zeeland 35 28 Irland 24 Irland 24 Irland 30 Irland 30 Australien 33 Irland 34 Irland* 34 Australien 30 29 Irland 31 Australien 32 Australien 31 Irland* 30 Källa: OECD. Källa OECD sdv oe nk su k m ea n. kt ae st s a nk avm an r 2i 0s 0t 9r y k k l a s s 1 33

Även om det generellt skett försämringar av arbetslöshetsförsäkringarna i västvärlden är den samlade bilden att de sannolikt varit större i Sverige än i något annat land i OECD-området. Tabell 2 visar den inledande nettoersättningsnivån 12 för en ensamstående medelinkomsttagare för OECDländerna. Som synes var den svenska ersättningsnivån 67 procent 2002 för att till 2008 ha sjunkit till 50 procent, ett fall som är störst i OECD-området. Nu befinner sig Sverige på plats 21 från att ha haft den femte högsta ersättningsnivån år 2002. Dessutom har Sverige, liksom många andra länder, försämrat möjligheterna till inträde i a-kassan och kortat tiden för ersättning på ett sätt som framförallt drabbar dem med sämre fotfäste på arbetsmarknaden. Diagram 1. Den initiala nettoersättningsnivån 2008 i inkomstlägen från 70 till 150 procent av medelinkomsten för en ensamstående arbetslös person. 12 Vi använder oss av två slags ersättningsnivåer; bruttoersättningsnivå som är arbetslöshetsersättningen före skatt dividerat med den föregående inkomsten före skatt samt nettoersättningsnivå som är arbetslöshetsersättningen efter skatt dividerat med den föregående inkomsten efter skatt. På OECDs hemsida fi nns en kalkylator där man kan beräkna nettoutfallet mellan en inkomst och arbetslöshetsersättning. Att det är nettouppgifter betyder att det går att jämföra arbetslöshetsförsäkringar som är beskattade (t.ex. Sverige) med obeskattade (t.ex. Storbritannien), men gör också att utfallet blir beroende av i vilken mån OECD har gjort rätt beräkningar utifrån skatte- och avgiftssystemen i olika lönelägen. Källa OECD Som diagram 1 visar så berörs idag även lägre avlönade löntagare av det låga inkomsttaket. På grund av att taket inte höjts har det skett en kraftig försämring för alla grupper sedan 2002 då ersättningsnivån var som högst. Men det har också skett en stor försämring sedan 2006, vilket var det år som vi jämförde med i den förra rapporten. Jämförelsen mellan Sverige och de sju andra länderna för 2008 visar att inkomsttryggheten är sämre för fler inkomstskikt i Sverige än i något annat land förutom Storbritannien. För inkomstskikten från ca 90 procent av medelinkomsten (317 223 kronor/år i Sverige) och uppåt är ersättningsnivån sämre än alla länder förutom Finland och Storbritannien. För medelinkomsttagare (TCOs grupper och till exempel kvalificerade industrijobb) är ersättningsnivån markant lägre än i de länder som enligt den självbild som odlats borde ha en lägre ersättningsnivå. 1 4 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

Tabell 3. Nettoersättningsnivå för Sverige olika år i inkomstlägen från 70 till 150 procent av medelinkomsten. 70% 80 % 90 % 100 % 110 % 120 % 130 % 140 % 150 % 2002 81,8 81,3 74,8 67,5 62,8 58,9 55,4 52,4 49,6 2006 81,7 75,1 67,3 61,3 57,2 53,7 50,6 47,8 45,5 2008 69,3 61,3 55 50,3 47,2 44,4 42 39,8 37,9 Skillnad i nettoersättningsnivå mellan 2002 och 2008 Inkomstförlust (netto) per månad i den statliga a-kassan mellan år 2002 och 2008-13 -20-20 -17-16 -15-13 -13-12 -1948-3525 -3889-3692 -3571-3526 -3449-3423 -3335 Källa OECD, egna beräkningar Försämringarna sedan 2002 i den svenska arbetslöshetsförsäkringen är mest riktade mot medelinkomsttagarna och gruppen strax därunder. Från år 2002 då ersättningsnivån var som högst har medelinkomsttagaren förlorat ca 20 procentenheter i ersättningsnivå medan den lågavlönade tappat 13 procentenheter och den högavlönade 12 procentenheter. Det innebär att en arbetslös person med medelinkomst har förlorat mer än 3 000 kronor netto per månad i tappad inkomsttrygghet i händelse av arbetslöshet, en summa som individen själv måste täcka genom att kräva högre lön, använda besparingar eller teckna privata försäkringar. s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 1 5

Arbetslöshetsersättningen minskar även för barnfamiljer Tabell 4. Den initiala nettoersättningsnivån olika år för en barnfamilj bestående av två vuxna och två barn år 2002 och 2008. 2002 2008 Portugal 93 Luxemburg 92 Luxemburg 92 Portugal 92 Tyskland 91 Tyskland 89 Spanien 87 Schweiz 88 Schweiz 87 Spanien 87 Kanada 82 Slovakien 84 Frankrike 82 Island 82 Sverige 82 Österrike 81 Norge 81 Frankrike 81 Österrike 80 Nederländerna 81 Finland 80 Norge 81 Japan 80 Kanada 80 Nederländerna 80 Ungern 80 Tjeckien 79 Italien 79 Danmark 79 Tjeckien 78 Island 77 Danmark 77 Italien 77 Finland 76 Slovakien 74 USA 75 Korea 73 Japan 74 USA 73 Belgien 73 Belgien 72 Sverige 72 Ungern 70 Korea 69 Polen 68 Grekland 68 Australien 61 Irland 64 Irland 61 Polen 62 Grekland 60 Australien 60 Nya Zeeland 53 Nya Zeeland 56 Storbritannien 53 Storbritannien 56 Källa OECD I den förra rapporten koncentrerade vi oss på ersättningsnivån för ensamstående, beroende på att det är mest jämförbart mellan länderna. När vi undersöker hur det låga inkomsttaket påverkar barnfamiljers ersättningsnivå visar det sig att även barnfamiljer, där någon blir arbetslös, drabbas mycket hårt av uteblivna höjningar av inkomsttaket. Tabell 4 visar ersättningsnivån för en barnfamilj med två barn och två föräldrar, varav en arbetar och den andra är arbetslös 13 under 2002 och 2008. Från en nettoersättning på 82 procent vid arbetslöshet år 2002 faller istället nettoersättningsnivån till 72 procent för familjen år 2008. Det innebär en skillnad med 10 procentenheter eller en inkomstförlust på ca 3 700 kronor per månad efter skatt. För en ensamstående förälder är fallet i ersättningsnivå mellan de två åren ännu värre, 12 procentenheter, från 80 procent 2002 13 Här antas att en förälder har medelinkomst och den andra 67 procent av medelinkomsten 1 6 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

till 68 procent av en arbetsinkomst 2008. I bägge fallen har Sverige sänkt ersättningsnivån mest av alla OECD-länder. Sverige fortfarande sämst i Norden Liksom i den förra rapporten har vi räknat ut bruttoersättningsnivån 14 för de nordiska länderna i undersökningen. Vi jämför ländernas ersättningsnivåer enligt samma löneprofiler, som ovan, men uppräknat till 2009 års löne nivåer och ersättningsutfallet brutto första månaden enligt innevarande års regler (2010). 14 Vi har valt bruttoersättningen därför att det är enklare än att på egen hand räkna ut nettoersättningen. Risken för fel minskar även om resultatet inte blir lika rättvist. Det gör att vi kan beräkna den svenska a-kassan enligt dagens regler. Vi har också inkluderat eventuella karensdagar i beräkningarna. Det gör att vi kan bedöma ersättningen den första tiden i arbetslöshet. Diagram 2. Första månadens bruttoersättningsnivån 2010 inklusive karensdagar i inkomstlägen från 70 till 150 procent av medelinkomsten för en ensamstående arbetslös person den första månaden i arbetslöshet. Källa OECD, www.nav.no, www.tyj.fi, www.adir.dk, egna beräkningar Eftersom Sverige har ett allt lägre inkomsttak och många karensdagar hamnar vi också långt ner i ersättningsnivå när man skall uppskatta ersättningsnivån för medelinkomsttagaren den första månaden i arbetslöshet. Danmark har högst ersättningsnivå i de lägre lönenivåerna men den sjunker kraftigt vid måttliga inkomstlägen. Norge, med en relativt låg nominell ersättningsnivå, har dock en högre reell ersättning än Sverige den första månaden i alla inkomstlägen. Det visar på betydelsen dels av nivån på inkomsttaket, dels av antalet karensdagar som minskar ersättningsnivån i den svenska arbetslöshetsersättningen. Den finska dagpenningen (grundbeloppet utan tillägg) är lägre än den svenska för låga lönelägen, men för s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 1 7

medellönelägen är ersättningsnivån högre. De två tilläggen som finns i den finska ersättningen ger höjd ersättning för grupper av arbetslösa i Finland (se bilaga 3). Som data ovan visar har det skett en mycket stor överföring av risk och avgifter från staten till arbetsgivare och individer under 00-talet. Istället för att staten solidariskt sprider den ekonomiska risken för arbetslöshet mellan grupper av löntagare har istället risken segmenterats och individualiserats. Risköverföringen har skett både genom uteblivna höjningar av inkomsttaket och genom utformningen av avgiften till arbetslöshetsförsäkringen där de grupper som har störst arbetslöshetsrisk får högst avgift. För den enskilde innebär det högre premier och ett sämre skydd vilket för med sig att arbetslöshet kan få förödande privatekonomiska konsekvenser, framför allt för de grupper som har yrken där det är mycket dyrt eller omöjligt att upphandla en inkomstförsäkring. Det leder till att arbetstagarna blir mindre riskbenägna, kanske inte söker jobb som innebär en större risk för arbetslöshet eller inte heller t.ex. vågar protestera på arbetsplatsen av rädsla att i förlängningen bli uppsagd. Det finns också risk att de fack liga organisationerna i högre utsträckning anammar kontinentala strategier där tonvikten ligger på att bevara arbetsplatser och arbeten som kanske inte är produktiva samt att i större utsträckning kräva individkompensationer vid uppsägningar 15. Den samsyn som funnits i Sverige att hög produktivitet och kreativ förstörelse långsiktigt främjar arbetstagarna riskeras om arbetstagarnas arbetslöshetsskydd försämras kraftigt. Det finns dessutom risk att nuvarande politik försämrar produktiviteten och arbetskraftsutbudet totalt sett genom att även arbetssökande med en stark position på arbetsmarknaden pressas ta första bästa jobb istället för första rätta jobb, vilket kan leda till ökad inlåsning i fel jobb. Men det är inte bara så att arbetstagarna blir mindre riskbenägna. Också arbetsgivarna som (genom avsatt löneutrymme) betalar premier till omställningsförsäkringar blir allt försiktigare med vem de anställer 16. Från varo för individerna har blivit allt mer stigmatiserande på arbetsmarknaden. Dessa effekter förstärks under ekonomiska kriser och leder till långvariga problem även efter det att krisen är över. Internationella studier tyder på att det i genomsnitt kan ta mellan fyra till fem år innan arbetsmarknaderna har återhämtat sig efter djupare ekonomiska kriser. Samtidigt ökar kraven på arbetskraftens flexibilitet och produktivitet. Enligt en studie 17 TCO gjort är bara tolv av hundra arbetsgivare positiva till att anställa personer som är långtidsarbetslösa. Om både arbetstagare och arbetsgivare blir allt mindre benägna att prova nytt och allt mer benägna att sky risker då kommer också ekonomin på sikt att stagnera. 15 Edebalk beskriver hur det under senare delen av 1950-talet hade det vuxit fram en praxis om avgångsvederlag inom textilindustrin (som var utsatta för hårt förändringstryck), men det var arbetsgivarna som ensidigt bestämde dessa vederlag; villkor och ersättningsbelopp var godtyckliga. Textilarbetarna ansåg att detta borde regleras avtalsvägen. Efter förhandlingar gick SAF slutligen med på att inrätta en fond för avgångsvederlag. 16 TCO granskar Jakten på superarbetskraften III 17 Ibid Täckningsgraden inte större i Sverige än i andra länder Sedan regeringen genomförde förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen har a-kassorna tappat mer än 400 000 medlemmar netto mellan 2006 och 2010. Det stora tappet av medlemmar har skett på grund av avgiftshöjningen 18 och regeringens begränsningar av kvalificeringsvillkoren för att få arbetslös- 18 Anders Kjellberg i Dagens Nyheter. LOförbunden fortsätter att tappa medlemmar. Publicerat 2010-01-22 1 8 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

hetsersättning reser frågor om täckningsgraden för arbetslöshetsförsäkringen i Sverige jämfört med andra länder. Hur stor andel är av de arbetslösa får arbetslöshetsersättning 19, hur har utvecklingen sett ut och hur påverkar täckningsgraden risken för fattigdom? Andelen av befolkningen som hade arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomst ökade kraftigt i OECD-området från 1980-talet till mitten av 1990-talet. I Sverige var andelen, internationellt sett, mycket låg fram till 1990-talskrisen då det skedde en mycket kraftig ökning 20. 19 OECD Benefit Coverage Rates and Household Typologies: Scope and Limitations of Tax-Benefit Indicators 20 Ibid Vad gäller täckningsgraden kan man konstatera är att det är långt ifrån alla som är arbetslösa som får arbetslöshetsförsäkring. Enligt OECD 21 varierar andelen från ca 70 procent i Österrike, Belgien och Tyskland, till cirka 20 procent eller mindre i Grekland, Italien, Polen, Slovakien och Spanien. Endast i ett fåtal länder får mer än hälften av de arbetslösa arbetslöshetsersättning. Ungdomar och kvinnor är grupper som är mer utsatta och i DELSA/ELSA/WD/SEM(2004)5 lägre utsträckning får ersättning om de blir arbetslösa. Diagram 3. Andel Figure av 3.6. de arbetslösa Proportion of enligt ILO unemployed ILO definition receiving som unemployment mottar arbets benefitlöshetsersättning. A. Total unemployed 100 % 80 21 Ibid 1995 2001 60 40 20 0 Källa: OECD 100 Austria Belgium Czech Rep. Denmark Finland France Germany Greece Hungary Iceland Italy Luxembourg Norway Poland Portugal Slovak Rep. Spain Sweden Switzerland United Kingdom United States B. Unemployed persons with previous work experience OECDs % statistik visar också att den svenska täckningsgraden, det vill säga hur stor 80 andel av de arbetslösa som får arbetslöshetsersättning, inte på något av görande sätt skiljer sig från andra länder. Men vad som också kan utläsas 60är att andelen minskade från 1995 till 2001, i Sverige liksom i de flesta andra länderna. Minskningen var särskilt stor i Tjeckien, Danmark, Finland, 40 Sverige, Schweiz och Storbritannien. OECD tror att minskningen i många fall beror på inskränkningar av rätten till arbetslöshetsersättning. 20 Det kan i Sveriges fall ha berott på 90-talskrisen och att många som var arbetslösa hamnade i andra välfärdssystem än arbetslöshetsförsäkringen. 0 EU-kommissionen presenterade 2008 en studie 22 som även den uppskattade täckningsgraden för socialförsäkringar och socialbidrag (motsvarande). Studien pekar på att endast drygt hälften av dem som var arbetslösa i en till C. Unemployed tre månader persons och var without mellan previous 25 och work 49 år experience fick arbets löshetsersättning, medan ytterligare 7 procent fick andra typer av 100 bidrag % till exempel sjukförsäkring. 80 Austria Belgium Czech Rep. Denmark Finland France Germany Greece Hungary Iceland Italy Luxembourg Norway Poland Portugal Slovak Rep. Spain 22 The Social Situation in the European Union 2008 New Insights into Social Inclusion European Commission. Observera att dessa data och OECD data ej är jämförbara EU-SILC ger en indikation genom bland annat information om både sociala förmånerna och huruvida personer var arbetslösa under föregående år och i så fall hur många månader. Även om det inte är möjligt att koppla två uppgifter - att veta om dem som var arbetslösa fick fördel eftersom de var arbetslösa snarare än av någon annan anledning kan man åtminstone få en uppskattning av hur stor andel av de arbetslösa som fick bidrag. För att ta hänsyn till skillnader i välfärdssystem mellan länder begränsas inte data till de förmåner som märkts för arbetslöshet, utan omfattar alla sociala transfereringar utom familje- 1995 och barnbidrag. 2001 Sweden 1995 2001 Switzerland United Kingdom 60 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 1 9 40 20

Tabell 5. Tid I arbetslöshet samt ersättningsform för åldergruppen 25-49 år. 23 Arbetslöshetsersättning Sjuk/invaliditetsersättning Andra socialbidrag Åtminstone 1 av 3 ersättningar Länder/månader 1-3 4-6 7-12 1-3 4-6 7-12 1-3 4-6 7-12 1-3 4-6 7-12 i arbetslöshet Danmark 76 96 86 48 53 37... 85 98 93 Tyskland 92 91 85 7 7 1 12 24 38 94 96 92 Frankrike 65 72 66 15 7 7 12 15 31 75 81 90 Nederländerna 80 66 32 15 25 20 15 37 64 93 98 96 Finland 89 92 95 14 11 13 19 22 47 92 96 97 Sverige 53 60 46 26 25 22 9 15 23 73 79 70 Storbritannien 14 32 45 6 10 11 14 21 32 29 56 71 Not: Referensperiod för inkomst 2005 Källa: EU-kommissionen 23 Data för den äldre åldergruppen är osäkra på grund av litet urval vilket gör att vi ej redovisar denna grupp här. Jämför man de länder vi specialgranskar (förutom Norge som ej är med i EU) i rapporten är Tyskland och Finland de länder där arbetslöshetsersättningen har den högsta täckningsgraden för de personer som är arbetslösa. I Sverige får drygt hälften av de arbetslösa arbetslöshetsersättning, vilket är näst lägst. Endast Storbritannien kommer efter. Den högra kolumnen visar hur stor andel av de arbetslösa som åtminstone hade en typ av bidrag. Då har Nederländerna, Tyskland, Nederländerna och Finland den högsta täckningsgraden. Länder med frivilliga a-kassor (Sverige, Danmark och Finland) har lika hög täckningsgrad som de obligatoriska försäkringarna. Täckningsgraden handlar således inte om obligatorium eller ej utan om hur medlems- och arbetsvillkoren är utformade och om välfärdssystemets utformning generellt. Man kan också konstatera att Sverige, enligt denna undersökning, ligger lågt i täckningsgrad i förhållande till jämförelseländerna, och detta redan 2006 då datamaterialet samlades in. Idag är det förmodligen färre som omfattas beroende de striktare reglerna som den nuvarande regeringen införde 2007. Välfärdssystemet spelar stor roll för fattigdomsrisken Intuitivt tycks det finns ett samband mellan sämre ekonomi för de arbetslösa och arbetslöshet, enligt devisen hungriga vargar jagar bäst. Dålig ekonomi tvingar fram ett mer aktivt jobbsökande till lägre reservationslöner vilket i sin tur leder till kortare arbetslöshetsperioder. Om detta är korrekt borde de länder där arbetslösa anser sig ha sämre villkor också ha lägre arbetslöshet. 2 0 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

Diagram 4. Andel av dem som under de sju senaste dagarna är arbetslösa och sökt jobb som svarat att hushållsekonomin är god eller att man klarar sig samt jämförelse med arbetslöshet, år 2006. 24 24 Detta år var Polens arbetslöshet högre än senare år. Källa: ESS och OECD Diagram 4 kombinerar ESS-data och OECDs arbetslöshetsstatistik. Resultatet visar att de länder där de arbetslösa är missnöjda med sin ekonomiska situation generellt har högre arbetslöshet än de länder där de arbetslösa är mer nöjda med sin ekonomi. Det strider mot den intuitiva samband som beskrevs ovan. Det beror på att orsakerna till arbetslöshet många gånger är mer komplexa och inte bara relaterade till individuella orsaker. Lägre ersättningsnivåer skapar ofta istället större utsatthet. Tabell 6. Inkomstfördelning bland arbetslösa i relation till medianinkomsten <40% 40% <50 50% <60 60% Danmark 4 3 11 82 Tyskland 10 11 13 67 Frankrike 5 8 12 75 Nederländerna 2 7 19 72 Finland 4 8 16 72 Sverige 10 7 9 74 Storbritannien 23 17 12 48 EU 13 9 11 66 Källa: EU-kommissionen, data härrör från 2005 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 2 1

Det spelar stor roll för inkomsttryggheten hur villkoren för att kvalificera sig till arbetslöshetsförsäkring ser ut samt hur generös den är. Tabell 6 visar hur stor andel av de arbetslösa som faller under fattigdomsstrecket, 60 procent av medianinkomsten. I de flesta länder är en stor del av de hushåll som faller under fattigdomsstrecket hushåll där ingen har sysselsättning. Relativt få av de arbetslösa i t.ex. Sverige, Danmark, Finland, Frankrike eller Nederländerna faller långt ner i inkomst medan situationen ser helt annorlunda ut i Storbritannien som har ett grundtrygghetssystem. Men de arbetslösa i Sverige verkar dock inte, vid undersökningstillfället, ha haft mycket bättre ekonomiska förhållanden än i andra länder med goda ersättningssystem. Urholkningar av standardtryggheten i form av uteblivna höjningar av inkomsttaket eller snäva kvalificeringsvillkor till arbetslöshetsförsäkringen riskerar naturligtvis att driva allt fler till försörjningsstöd och allt större utsatthet. När man idag pratar om generositeten i ersättningssystemen är det viktigt att komma ihåg erfarenheterna från 90-talskrisen. Arbetslöshet drabbar inte några få utvalda. Under 90-talskrisen drabbades nästan 40 procent av dem som då befann sig i arbetsför ålder 1991 av arbetslöshet åtminstone någon gång under de följande åtta åren fram till år 2000. Det motsvarar ungefär 1 800 000 individer. För två tredjedelar av dessa blev arbets lösheten en återkommande händelse som sammantaget kunde vara i flera år. Arbetslöshetserfarenheterna under nittiotalet visade också ett starkt samband med levnadsförhållandena. Ju sämre utgångsläget var för de olika grupperna, desto mer arbetslöshet kom de också att drabbas av. Arbetslösheten förstärker sedan i sin tur skillnaderna. Den relativa utvecklingen av t.ex. löner och arbetsförhållanden visar att ju mer arbetslöshet en grupp har genomlevt desto mer har den också släpat efter 25. Ökade klyftor riskerar att förvärra effekterna av en arbetslöshetserfarenhet. 25 SOU 2001:53. Korpi och Stenberg Övriga indikatorer En kritik mot den jämförelse TCO gjorde förra året var att den fokuserade på ersättningsnivåerna och inte tog hänsyn till andra indikatorer. Hösten 2009 gjorde Institutet för Framtidsstudier en rapport 26 om socialförsäkringarna i EU-länderna för att användas på en konferens under det svenska EU-ordförandeskapet. I rapporten finns en genomgång bland annat av kvalificeringsperioder, karensdagar och hur länge en person är berättigad till ersättning. I ingen av dessa indikatorer framstår den svenska arbetslöshetsersättningen som speciellt generös. Sverige framstår istället som ett genomsnittligt land med relativt långa kvalificeringstider, ett land som ligger i genomsnittet av ersättningens längd men som har fler karensdagar än genomsnittet. Slutsatsen är att i väldigt få avseenden vägs den låga svenska ersättningsnivån upp av andra faktorer i arbetslöshetsersättningen. 26 Palme, Nelson, Sjöberg och Minas. 2 2 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

Stor ökning av privata arbetslöshetsförsäkringar Omställningsavtalen Den nuvarande utvecklingen med allt lägre ersättningsnivåer, framför allt för medelklassen, har fått till följd att arbetstagarna genom sina fackliga organisationer tvingats teckna kompletterande inkomstförsäkringar. För att uppnå standardtrygghet i arbetslöshetsförsäkringen måste en arbetstagare med genomsnittsinkomst ofta ha tre olika försäkringar. Den statliga arbetslöshetsförsäkringen som har en ersättningsnivå på 80 procent upp till 18 700 kronor, kollektivavtalade omställningsförsäkringar med avgångsersättningar som ger ett skydd ovanför inkomsttaket och privata inkomstförsäkringar som täcker upp till 80-procentsnivån. Omställningsavtalen, där avgångsersättningarna inkluderas, tillkom för den privata sektorn på 1970-talet 27. Det var SIF som efter en motion till sin stämma tryckte på om ett avtalsbaserat system med avgångsvederlag i stället för att arbetsgivarna, som ordningen var då, betalade avgångsvederlag efter förhandling i varje fall. Resultatet blev att SAF och SIF tillsatte en gemensam arbetsgrupp för trygghetsfrågor i början av 1969 dit representanter för arbetsledarna (SALF) och civilingenjörerna (CF) anslöts. Trygghetsavtalet omfattar de privatanställda tjänstemännen inom Privattjänstemannakartellens (PTKs) område. Tjänstemännens avgångsersättning (AGE) beslutades 1969 och trädde i kraft 1970. Förutsättningen för ersättning var, och är, att tjänstemannen fyllt 40 år, varit anställd vid företaget i minst fem år, det vill säga i praktiken tillsvidareanställd, och att friställningen lett till arbetslöshet. Ersättningsbeloppet sattes särskilt för varje arbetstagare i relation till tjänstemannens beräknade inkomstbortfall och någon övre gräns fastställdes inte. Tjänstemännens AGE kom senare att ingå i det trygghetsavtal som SAF slöt med den då nybildade PTK 1973. Trygghetsavtalet är intressant såtillvida att det representerade en ny utveckling mot en avtalsenlig eller privatiserad arbetsmarknadspolitik. 28 Till för fem år sedan var ersättningsnivån 70 procent och den längsta tiden för ersättning 30 månader. År 2005 förändrades 29 AGE och ersättningsnivån är cirka 70 procent av den tidigare lönen under de sex första ersättningsmånaderna och därefter 50 procent av den tidigare lönen. 30 Den längsta tiden för ersättning är idag 18 månader. Den statliga sektorn 31 täcks av Trygghetsstiftelsen vars verksamhet baseras på Trygghetsavtalet för statsanställda. Verksamheten startade 1990 i samband med att Trygghetsavtalet trädde i kraft. En uppsagd arbetstagare har rätt till bland annat inkomsttrygghetstillägg/löneutfyllnad om den nya anställningen skulle innebära lägre lön samt avgångsersättning (AGE) som är en komplettering till arbetslöshetsersättningen. Den som blivit uppsagd på grund av 27 Beskrivningen av hur AGE kom till baseras på Edebalk 28 Edebalk 29 Samtal med Lennart Alfredsson TRR 2010-02-08 30 www.ptk.se 31 www.trygghetsstiftelsen.se. Det finns fler omställningsavtal men dessa två är de största på arbetsmarknaden s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 2 3

arbetsbrist från en statlig anställning har rätt till avgångsersättning om denne har ersättning från arbetslöshetskassa. Kompensationsnivån måste enligt lag följa den ersättningsnivå som riksdagen beslutar och blir därför 80, 70 eller 65 procent av tidigare lön beroende på var man befinner sig i a-kasseperioden. AGE utgår för samma antal dagar som arbetslöshetsersättningen. Inkomstförsäkringarna Sedan början av 2000-talet har det skett en formlig explosion av fackligt upphandlade inkomstförsäkringar. Det hänger naturligtvis samman med att många på arbetsmarknaden har ett begränsat utbyte av arbetslöshetsförsäkringar givet dagens högsta dagpenning. I en kartläggning som utfördes av Inspektionen av arbetslöshetsförsäkringen (IAF) år 2004 framgick att ca 15 procent av löntagarna omfattades av inkomst- och tilläggsförsäkringar 32. Idag är det många fler som omfattas. 32 Olofsson Tabell 7. Förbund med inkomstförsäkringar. 33 33 http://www.bliwa.se/kundwebbar/ledarna/om-forsakringen/likvardig-forsakring/ Organisation Obligatorisk inkomstförsäkring från och med Säljarnas Riksförbund Jan 2003 SACO-förbundet Trafik och Järnväg Sep 2003 Sveriges Ingenjörer (Ingenjörsförbundet) Sep 2003 Civilekonomerna Maj 2004 Naturvetareförbundet Maj 2004 Sveriges Farmacevtförbund Maj 2004 Agrifack Juli 2004 Akademikerförbundet SSR Jan 2005 Jusek Jan 2005 Ledarna Maj 2005 SKTF Maj 2005 FTF Nov 2005 DIK Jan 2007 Finansförbundet Jan 2007 Kyrkans Akademikerförbund Jan 2007 Livs Apr 2007 Farmaciförbundet Juli 2007 SEKO Juli 2007 SRAT Sep 2007 Handels Okt2007 Transport Okt 2007 Elektrikerförbundet Jan 2008 Kommunal Jan 2008 Vårdförbundet Jan 2008 Byggnads Juli 2008 Journalistförbundet Juli 2008 Målareförbundet Jan 2009 Lärarförbundet Juli 2009 2 4 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s

Forts. Tabell 6: Lärarnas Riksförbund Juli 2009 Skolledarförbundet Juli 2009 ST Jan 2010 Unionen Jan 2002 (Sif) Mars 2006 (HTF) Källa: www.bliwa.se Tabell 7 visar de förbund som har inkomstförsäkringar och datum för när den obligatoriska delen av denna startade. Från att i början och mitten av 2000-talet endast ha omfattat några TCO- och SACO-förbund har nu majoriteten av förbunden någon form av inkomstförsäkring för sina medlemmar. Man kan notera att de förbund som inte är med på listan antingen är förbund med väldigt låg risk för arbetslöshet (Läkarförbundet) eller med mycket hög risk (IFMetall och Teaterförbundet). Det senare var också anledningen till att Byggnads sa upp sin inkomstförsäkring i förtid. Stigande arbetslöshet gjorde den för dyr 34. 34 Byggnadsarbetaren 2010-03-22 Tabellen visar också hur uteblivna höjningar av inkomsttaket slår på olika grupper. Först att introducera inkomstförsäkringar var förbund med medlemsgrupper där en stor andel finns ovanför inkomsttaket, men med icke försumbar risk för arbetslöshet. Det handlar om förbund som Sif, Civilekonomerna och SSR. Därefter har det tillkommit förbund som har en större andel lägre avlönade medlemmar (Kommunal och SEKO) och till sist förbund som har en låg risk för arbetslöshet (lärarförbunden). Från att enbart ha täckt TCO- och SACO-förbund har nu också många LO-förbund inkomstförsäkringar. Inkomstförsäkringar är också ett rekryteringsargument där förbund i konkurrensen om medlemmarna behöver ha bra erbjudanden att lägga på bordet. Tabell 8. Villkoren i utvalda inkomstförsäkringar. Unionen Sveriges ingenjörer Kommunal SKTF SSR SEKO ST Jusek Medlemsvillkor Medlem sedan 18 månader, ej över 62 år, Medlem sedan 18 månader Medlem sedan 12 månader, ej fyllt 64 Medlem sedan 12 månader, ej fyllt 64 Medlem sedan 18 månader Medlem sedan 12 månader, ej fyllt 64 Medlem sedan 12 månader. Får ej ha fyllt 61 Medlem sedan 18 månader Inkomsttak Arbetsvillkor Maxålder Ersättningstid Tilläggsdel Överförbart A-kassans arbetsvillkor 65 år 36 000 150 dagar Ja Ja A-kassans arbetsvillkor 62 år 100 000 120 dagar Ja Ja A-kassans arbetsvillkor 65 år 35 000 100 dagar Nej Ja A-kassans arbetsvillkor 65 år 60 000 200 dagar Ja Ja A-kassans arbetsvillkor 65 år 100 000 140 dagar Ja Ja A-kassans arbetsvillkor 65 år Ingen begränsning 100 dagar Nej Ja A-kassans arbetsvillkor 63 år 80 000 150 dagar Nej Ja A-kassans arbetsvillkor 62 år 80 000 120 dagar Ja Ja Källa: Förbundens hemsidor s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s 2 5

I tabell 8 jämförs villkoren för olika förbunds inkomstförsäkringar. Vi har valt ut förbunden därför att de representerar olika sektorer och olika centralorganisationer. Medlemsvillkoren är olika mellan förbund. En del som Unionen och SACO-förbunden har ett medlemskrav på 18 månader medan LO-förbunden och ST endast kräver 12 månaders medlemskap för att få del av inkomstförsäkringen. Det senare är samma krav som för den statliga a-kassan. De flesta förbund har någon form av ålderbegränsning där de försöker att inte ta in medlemmar eller att försäkringen inte omfattar medlemmar som är alltför nära pensionsåldern. Inkomsttaket avspeglar inkomstprofilerna i förbunden där LO-förbunden har relativt låga inkomsttak och SACO-förbunden högre. Det är naturligtvis så också att i kostnadshänseende är inkomsttaket tillsammans med antalet ersättningsdagar utbytbara, men det är också så att förbund med högre arbetslöshetsrisk har mindre möjligheter att erbjuda förmånligare villkor. Det gör också att en person t.ex. kan ha mycket olika villkor både i den statliga a-kassan och i inkomstförsäkringen även om utbildningsnivå, arbetsplats och annat är lika. Avgifterna och arbetslöshetsersättningen är för vissa mer en fråga om organisationstillhörighet och om arbetsgivaren har kollektivavtal än resultatet av en genomtänkt politik. Tabell 9. Inkomstförsäkringar hos danska fackförbund. Källa: Politiken 23 jan 2009 Länge var det bara svenska fackförbund som hade upphandlat inkomstförsäkringar. Men också i Danmark har arbetslöshetsersättningens värde urholkats och det finns en debatt om hur stor andel av arbetstagarna som egentligen täcks av försäkringens 80 procentsnivå. Konsekvensen är att ett flertal förbund nu har inkomstförsäkringar som i sin utformning ser lite olika ut och skiljer sig från de svenska. Oftast har de danska fackförbunden högre premier och sämre villkor i sina försäkringar. Det kan bero på att de inte är obligatoriska och därmed inte kan sprida risker lika väl samt att det inte finns omställningsavtal som täcker upp den första delen av gapet mellan den statliga arbetslöshetsersättningen och den privata inkomstförsäkringen. 2 6 s v e n s k a. k a s s a k v a r i s t r y k k l a s s