Westerwikspartiet vill göra följande satsningar för kommunens bästa

Westerwikspartiet vill göra följande satsningar för kommunens bästa 2019-2020 Utreda möjligheterna att avveckla ränteswapparna under kommande budgetperiod 2020. Ett förslag skall presenteras i november 2019 Att satsa på barn med särskilda behov Avskaffa den borgensavgift som VKFAB idag tar ut av de kommunala bolagen Bygga om gamla Sparbankhuset i Ankarsrum och flytta brandstationen dit. Det skall prioriteras och bli klart under 2020. (2,7 mkr) Att Samhällsbyggnadsenheten får ett tillskott så att man kan projektanställa 2 planarkitekter som skall arbeta med att generellt ta fram nya detaljplaner för industri och bostadsmark samt förnya de befintliga, exempelvis ta bort prickad mark. 2021-2022 Flytta KUFOS från KS till en ny kultur o fritidsnämnd/förvaltning (2021) Att kommunens HR avdelning genomföras i dialog med de som arbetar i våra kärnverksamheter får i uppdrag att upphandla extern hjälp för att kommunen skall få en mer effektfull och kostnadseffektiv organisation. Våra kärnverksamheter skall bli bäst i landet och det skall vara fokus service, kvalité och resultat. Ett förslag skall presenteras innan det är dags att fastställa budgeten för 2020. Färdigt förslag skall kunna användas när budgeten för 2022 skall fastställas. Integrera IT enheten i våra verksamheter/bolag, för att satsningen på det digitala skall bli mer effektfullt och kostnadseffektivt (2020) Ta fram en handlingsplan för försäljning av Västervik Resort AB och upprätta ett förslag på markarrendeavtal för ny ägare eller arrendator(2021) Inventera nyttjandet av kommunens bilar samt göra en översyn om vi kan minska antalet fordon. Påbörja planeringen för en flytt av VBAB från Bryggaren till VMEAB på Lunnargatan 2022-2023 Nybyggnation av en 1 9 skola i norra staden och det behöver inte vara TFAB/VBAB som bygger. Kommunen skulle utvecklas mer om andra aktörer får bygga, äga och förvalta samhällsfastigheter som vi behöver till våra kärnverksamheter. Påbörja planeringen för en flytt av VBAB från Bryggaren till VMEAB på Lunnargatan Samhällsbyggnadsenheten får i uppdrag att utreda vad en flytt av resecentrum från stadskärnan till E22:an vid infarten till Mommehål skulle innebära, då detta redan har gjorts i Ankarsrum(R40), Gamleby(E22) och Valdemarsvik(E22). Försäljning av vissa fastigheter som VBAB och TFAB idag äger, exempelvis Ellen Key och Bryggaren. Det skulle förbättra kommunens ekonomi, framförallt nu när prognoserna visar på minskade skatteintäkter och att vi får allt färre personer i arbetsför ålder.

KS Att Ks satsar 2,7 Mkr redan (2020) för att bygga om Sparbankshuset i Ankarsrum till en ny brandstationen. Att Ks satsar 2,4 Mkr redan (2020) för att göra klart satsningen på ridskolorna. Att Ks istället kraftsamlar när det gäller Bökensved(sporthall, ishall, simhall och bostäder), men att man satsar 1 Mkr(2020) och 1 Mkr(2021) för att ta fram en ny detaljplan för hela området. BUN Att BUN skall följa Skolverkets riktmärke för hur många barn det skall finnas i åldersgruppen 1 3 år, de rekommenderar 12 stycken. BUN skall få ett tilläggsanslag på 4,3 Mkr(2020), 4,3 Mkr(2021) och 4,3 Mkr(2022) Att BUN skall satsa på barn med särskilda behov Att BUN skall få ett tilläggsanslag på 0,5 Mkr(2020), 0,5 Mkr(2021) och 0,5 Mkr(2022) för att minska de totala kostnaderna för sjukskrivningar. SOC Att SOC skall få ett tilläggsanslag på 0,5 Mkr(2020), 0,5 Mkr(2021) och 0,5 Mkr(2022) för att minska de totala kostnaderna för sjukskrivningar. Att SOC skall få ett tilläggsanslag på 0,5 mkr(2020), 0,5 Mkr(2021) och 0,5 Mkr(2022) för att ta reda på hur många det finns som idag har hemtjänst, men som skulle vilja bo i ett trygghetsboende. Att investeringen av komfortanläggningarna skall ingå i den hyra som SOC idag betalar till TFAB. Denna investering skall ses som en förbättring av arbetsmiljön och boendemiljön, livskvalité varje dag. Att SOC får ett tilläggsanslag 0,8 Mkr(2020), 08 Mkr(2021) och 0,8 Mkr(2022) för att kunna öppna upp ett anhörigcentrum och utöka dagens verksamhet med en heltidstjänst.

Driftsredovisning 2019-2022 Koncerngemensamma satsningar Budget Budget Planering Planering mnkr 2019 2020 2021 2022 Budget 2019 18,300 18,300 18,300 18,300 Ram 18,300 18,300 18,300 18,300 Kommunstyrelsen Budget Budget Planering Planering mnkr 2019 2020 2021 2022 Budget 2019 (exkl.ruf) 366,441 366,441 366,441 366,441 Sporthall Västervik (1,0 i ram 2019) 0,000 0,000 0,000 Bökensved (1,2 i ram 2019) 1,000 1,000 0,000 Satsning ridskolor (2,0 i ram 2019) 2,400 0,000 0,000 Dagvattenhantering 0,000 1,000 1,000 Riktlinjer kommunalteknisk infrastruktur 0,200 0,000 0,000 Simhallen 0,000 0,000 0,000 Valnämnden (0,6 i ram 2019) -0,600-0,600 0,000 Underhåll egna fastigheter 1,000 1,000 1,000 Projekt Detaljplan SBE 1,500 1,500 1,500 Drift Citybad 0,000 1,000 0,000 Rivningskostnader Överum 1,000 0,000 0,000 Förstärkning sommarskärgårdstrafik 1,500 0,000 0,000 Campus nybyggnation (0,2 i ram 2019) 0,000 2,500 2,500 Campus i Småland 1,500 1,500 1,500 Brandstation i Ankarsrum 2,700 0,000 0,000 Trädvård och inventering 0,000 0,000 0,000 Ökade kostnader entreprenadavtal 3,000 3,000 3,000 Ishallen, höjd hyra 0,600 0,600 0,600 Biblioteksplan (1,150 i ram 2019) 0,050 0,050 0,050 E-handellicens, beställarkompetens upphandling 1,000 1,000 1,000 Kulturskolan, sänkta avgifter 0,000 0,000 0,000 Kapitaltjänst utökade investeringar (1,0 i ram 2019)?? 4,000 5,000 6,000

Löneökning 2,5% 6,260 12,676 19,253 RUF, arbetsmiljöinsatser kulturenheten 0,380 0,000 0,000 Förbättringsarbete 1%. -3,936-7,912-11,951 Ram 366,441 389,995 389,755 391,894 Barn- och utbildningsnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr 2019 2020 2021 2022 Budget 2019 832,541 832,541 832,541 832,541 Volymjusteringar 10,587 21,290 26,415 Andra personalgrupper i skolan,utv.projekt (0,5 i ram 2019) -0,500-0,500-0,500 Minska kostnaderna för sjukskrivningar 0,500 0,500 0,500 Minskade barngrupper FSK 4,300 4,300 4,300 Kostsatsning 0,650 0,650 0,650 Växling statsbidrag, obl lovskola 1,200 1,200 1,200 Växling statsbidrag, undervisningstid lågstadiet 0,807 0,807 0,807 Teknikcollege (0,3 i ram 2019,hyra,avskrivning) 0,500 2,000 0,000 Löneökning 2,5% 16,574 33,562 52,593 Förbättringsarbete 1% - -8,672-17,635-26,820 Ram 832,541 858,487 878,715 891,686 Socialnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr 2019 2020 2021 2022 Budget 2019 (exkl.ruf) 884,323 884,323 884,323 884,323 Volymjusteringar 9,964 18,883 28,955 Minska kostnaderna för sjukskrivningar 0,500 0,500 0,500 Utredning från hemtjänst till Trygghetsboende 0,500 0,500 0,500 Anhörigcentrum 0,800 0,800 0,800 Komfortanläggningar 0,000 0,000 0,000 Nya säbo (1,7 i ram 2019),+ 679 Dalsgården från 2020 0,679 0,679 0,679 Säbo Gamleby 0,000 2,500 2,500 Löneökning 2,5% 21,696 43,935 66,729 RUF, uppstart Dalsgården 1,000 0,000 0,000 Förbättringsarbete 1%. -9,185-18,706-28,556

Ram 884,323 910,277 933,414 956,430 Miljö- och byggnadsnämnden Budget Budget Planering Planering mnkr 2019 2020 2021 2022 Budget 2019 14,009 14,009 14,009 14,009 Löneökning 2,5% 0,566 1,146 1,741 Förbättringsarbete 1%, -0,146-0,297-0,455 Ram 14,009 14,429 14,858 15,295 Revisionen Budget Budget Planering Planering mnkr 2019 2020 2021 2022 Budget 2019 1,633 1,633 1,633 1,633 Förbättringsarbete 1%, -0,016-0,033-0,049 Ram 1,633 1,617 1,600 1,584 Överförmyndare Budget Budget Planering Planering mnkr 2019 2020 2021 2022 Budget 2019 3,512 3,512 3,512 3,512 Löneökning 2,5% 0,057 0,116 0,177 Förbättringsarbete 1%, -0,036-0,072-0,109 Ram 3,512 3,534 3,556 3,580 Summa ramar 2120,759 2196,640 2240,198 2278,769 75,881

För Västerviks hållbara utveckling Vi vet att de kommande åren innehåller stora utmaningar utifrån demografi, stora pensionsavgångar och sämre ekonomiska förutsättningar. Det kommer att bli nödvändigt att effektivisera och jobba annorlunda. Det betyder dock inte att barnen, de äldre eller den kulturintresserade ska få det sämre. Tvärtom! Västerviks kommun behöver styras. Ledarskapet behöver bli tydligare, men inte genom att antalet chefer bli fler. Vi vill se en tydlig styrning där kärnverksamheterna prioriteras, där medborgarens behov och förväntningar sätts i fokus. En styrning där personalens erfarenheter och idéer utgör grunden i utvecklingen av verksamheten. Omställningen blir central och överordnad i vår budget. Vi behöver nå långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar för att kunna utveckla och höja kvaliteten i våra verksamheter. Grunden och det överordnade målet för omställningen och de satsningar som görs är en hållbar utveckling, socialt ekonomiskt miljömässigt, och vägledande för den lokala utvecklingen är de nationella agenda 2030 målen. Politik för lokal tillväxt som bidrar till hållbar utveckling Mål: Resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag Skattesatsen ska vara oförändrad Årligt tillskott med 10 miljoner för att bidra till effektiviseringar och ökad kvalitet inom välfärdsområdet. Satsningarna ska gynna perspektiven för hållbar utveckling Företagsklimatet ska förbättras så att topp 50 i Svenskt Näringslivs ranking nås Kommunstyrelsen får i uppdrag att: Effektivisera och sänka kostnaderna med ca 10 procent inom administration och OH. Effektivisera och sänka hyreskostnaden för verksamhetslokaler med ca 5 procent med bibehållen kvalitet. Utveckla ledarskapet för att stimulera och skapa förutsättningar för innovation och delaktighet i kommunens verksamheter. Se över kommunens styrmodell så att den främjar och ger utrymme för innovation och utveckling/tillämpning av ny teknik. I samverkan med näringslivet skapa lokal tillväxt och en hållbar utveckling, kommunen ska fokusera kärnverksamheterna. Att utifrån ovanstående mål och inriktning genomlysa verksamheten och återkomma med förslag till anslagsfördelning samt investeringsbudget senast under oktober månad.

Resultaträkning 2019 2020 2021 2022 Årets resultat enligt majoritetens förslag 28,1 20,6 20,8 38,4 Effektivisering administration, minst 10 mnkr 10 10 10 Effektivisering lokaler, minst 15 mnkr 15 15 15 Ökad kvalitet inom välfärdsområdet 10 10 10 Övriga justeringar Årets resultat 28,1 35,6 35,8 53,4 % 1,6% 1,6% 2,3%

Budget_KD_2020 Kristdemokraternas Yrkanden Budget 2020 (plan 2021-2022): Inledning Kristdemokraternas budgetförslag ska ses i förhållande till majoritetens förslag som innehåller många bra delar men också delar som inte kan sägas tillhöra kommunens kärnverksamhet. De signaler vi får från bland annat SKL innebär att kommunerna, inklusive Västervik, går mot kärvare tider och därför måste vi prioritera det som verkligen tillhör kommunens kärnverksamhet. För att kvalite n inom skolan och de olika omsorgerna ska kunna förbättras måste det effektiviseras inom andra områden. Det är den inriktningen vi försökt hålla i vårt förslag där vi prioriterat kommunens kärnverksamheter och det som omedelbart eller på sikt kommer att ge kostnadsbesparingar eller indirekta intäktsökningar till kommunen via skatten. Kommunen måste därför verka för att ha ett så gott företagsklimat som möjligt och i övrigt tillhandahålla en snabb och god kvalitet på servicen, även till våra innevånare och besökare. Nöjda invånare och företagare är de bästa ambassadörerna för vår kommun. Ett så positivt företagsklimat som möjligt är viktigt då det till mycket stor del är företagen och det antal anställda de kan ha, som skapar medel för att vår kommun skall kunna utvecklas och bedriva den välfärd vi vill ha. Vi är därför glada att Kf under våren fattat beslut om tjänstegarantier som vi kämpat för i flera år, nu dock med namnet servicelöfte eller servicegaranti. Kommunen måste vara återhållsam med investeringar och en genomgång och utvärdering av de nödvändiga investeringarna behöver snabbt genomföras så att beslut om HELA investeringsbudgeten kan göras senare i höst. Allmänt kan sägas att mål skall vara mätbara och tidsatta, vilket inte alltid klart framgår av budgetdokumentet men vi förutsätter att respektive nämnd, förvaltning och bolag gör det i sina underliggande detaljbudgetar. Koncerngemensamt Projekt genomförs inte alltid i enligt med beslutad projektmodell vilket kan leda till olika ej önskade effekter såsom exempelvis felprioriteringar, fördyringar och förseningar. Yrkande: Alla projekt ska vara grundade i och genomföras i enlighet med beslutad projektmodell. (Inledande Analys/Kalkyl, Tidsatt, Ekonomi, Ansvarig mm.) För att få ett helhetsgrepp på projekt för varje förvaltning/nämnd/bolag Yrkar vi att: varje förvaltning/nämnd ska upprätta en tidsatt projektplanering för kommande projekt samt en projektkatalog med alla pågående projekt. Yrkande: Till kommande Personalredovisningar skall också personalomsättning per förvaltning redovisas (exklusive ordinarie pensionsavgångar). Vid punkt 4 på sid 4 är en av målsättningarna att Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 5% till år 2020 jmf med 2019 från kommunkoncernens tjänsteresor. Men de tjänsteresor som aldrig behöver genomföras är de bästa. Utöver att vi då minskar utsläppen, sparar vi också tid och pengar samt även minskas risken för olyckor. Yrkande under ny punkt. Minska årligen resandet för administrationens tjänsteresor med i storleksordningen 10% mätt i kilometer, till förmån för E-möten. (Punkt 6 sid 5 delmål för antal platser för eftergymnasial utbildning för år 2020 saknas) För att i ett tidigt skede kunna undvika misstag i olika ärenden borde kommunen ha juridisk kompetens. Sida 1 av 5

Budget_KD_2020 Yrkande: Undersök möjligheten att dela en kommunjurist -tjänst med intilliggande kommuner. Klart senast våren 2020. Exempelvis IT/digitalisering borde finnas representerad i kommunledningskontoret som en mycket viktig funktion som går igenom alla verksamheter i kommunen genom exempelvis, digitalisering/effektivisering, it-säkerhet och informationssäkerhet. Liksom ekonomi, HR och näringslivet finns representerat i KLG borde också kompetensen IT-frågor vara representerad. Yrkande: Arbetssätt och organisation ses över framför allt för hela administrationen för samtliga nämnder, förvaltningar och bolag med ett effektiviseringsuppdrag på i storleksordningen minst -8 Mkr för år 2020. Klart i september/oktober 2019, därefter får nytt rambeslut fattas. För att bidra till ett bättre näringslivsklimat yrkar vi att kommunen ska underlätta och möjliggöra för externa aktörer att bygga ex. äldreboende och förskolor. Konkurrens på lika villkor. Kommunstyrelsen (Varför står det 3 Mkr för 2021 på Simhallen på s.10 då det står 2 Mkr på s.11) Vi yrkar avslag på tredje strecksatsen att utreda möjligheten att medfinansiera byte av räls på Tjustbanan, då det inte kan anses som en av kommunens kärnverksamheter. (Under uppdrag på s.13) Vi yrkar att sjätte strecksatsen i slutet kompletteras så att lydelsen blir: Alla förvaltningar och bolag ges i uppdrag att intensifiera arbetet med digitalisering och innovation. Växla över arbetet med Små steg stora förbättringar till att inriktas mot digitalisering och innovation i enlighet med digitaliseringsstrategin. (Under uppdrag på s.13) Man måste ha en helhetssyn vad gäller miljön. Inte endast koldioxidutsläpp just nu och här. En Total budgetkalkyl inklusive produktion och transporter borde göras så man får en uppfattning om helheten, annars yrkas avslag på koldioxidbudget 2020-2030. (Uppdrag fjärde strecksatsen från slutet s.13) För att ge ökad tydlighet vill vi ändra lydelsen i näst sista strecksatsen. Vi yrkar att lydelsen ska vara: Ta fram en ekonomisk analys för kommunens möjligheter att klara sina åtaganden för åren 2021 2027, inklusive en plan för nödvändiga investeringar i kommunens kärnverksamhet (förskola, skola, äldreomsorg samt handikappomsorg) med befintlig befolkningsprognos som grund. (Ge även en prognos/uppskattning för möjlighet för personalrekrytering). Klart våren 2020. (Under uppdrag på s.13) Yrkande: Ny strecksats direkt under ovanstående. Utifrån ovanstående analys skall kontroll göras av om befintliga detaljplaner på respektive ort med förskola och/eller skola och/eller äldreomsorg, möjliggör tillbyggnad och/eller nybyggnad vid behov. Klart hösten 2020. (Under uppdrag på s.13) Yrkande: Återhållsamhet vad gäller kommunala investeringar ska iakttas. Utred de närmaste årens nödvändiga investeringar eller investeringar som kan ge betydelsefulla effektiviseringsfördelar utifrån ekonomi, tid eller resurser. Redovisas senast i september/oktober 2019. Vi yrkar vidare att datum för beslut om investeringsbudgeten i sin helhet förskjuts till oktober. Sida 2 av 5

Budget_KD_2020 Att kommunen ska finansiera den största delen av en Södra infart kan inte räknas till kommunens kärnverksamhet. Ur ett säkerhetsperspektiv kan vi dock vara öppna för ett betydligt billigare alternativ till dragning. Vi yrkar avslag på 5 Mkr år 2020, 75 Mkr år 2021 och 75 Mkr år 2022 till en södra infart då extern medfinansiering på i storleksordningen ca. 75 % saknas. (Under Investeringar s.39) Redan idag finns en kö till kulturskolan. En halvering av avgiften kan möjligen ge en ännu längre kö men ger inte en enda plats mer i kulturskolan så fler elever får möjlighet att delta. Därför yrkar vi avslag på en halvering av avgiften till kulturskolan. + ca 0,4 Mkr/år Det stora Marknadsföringsbidraget på 0,8 Mkr till VIK (aktiebolag) togs från KS utvecklingsanslag. Storleken borde varit i paritet med motsvarande bidrag till speedwayen på 0,25 Mkr. Vi yrkar på en minskning av utvecklingsanslaget med -0,5 Mkr. Vi vill skapa ett näringslivsklimat som underlättar för, i första hand våra befintliga företag. Snabba, enkla och obyråkratiska beslutsvägar får företag att utvecklas i vår kommun. Beslut kring detaljplanearbete som efterfrågas av redan befintliga företag i kommunen ska prioriteras jämfört med nya projekt. Därmed inte sagt att det inte är viktigt med nya företag i vår kommun. Yrkande: När nya projekt med hög prioritet tillkommer, ska extra resurser sättas in, våra redan befintliga företag ska inte drabbas. Vid behov av extra resurser finansieras detta via utvecklingsanslaget. Barn- och Utbildnings Nämnden Vi Kristdemokrater har flera år yrkat ytterligare pengar för arbetet med stöd till barn med särskilda behov. Många barn och ungdomar far illa, redan från förskoleåldern och uppåt, och behöver särskilt stöd. Tidiga insatser kan ha enorm betydelse. Vi tror inte avvecklingen av resursskolorna varit bra för någon, varken för de barn som behöver det särskilda stödet eller för övriga barn, och i synnerhet då inte resurser tillförts i motsvarande grad i skolan. Majoriteten har nu utöver föregående års tillskott lagt till ytterligare 1 Mkr vilket är ett välkommet tillskott till det arbetet. Vi är dock inte främmande för att satsa en del av dessa pengar för att återöppna någon form av resursskola. En typ av stöd står de sk elevstödjarna för. För barn och unga som är i behov av vuxenkontakt och stöd, är tillit och kontinuitet mycket viktig. Endast ett fåtal av elevstödjarna har tillsvidareanställning. Övriga elevstödjare blir vanligtvis arbetslösa vid vårterminens slut och söker därför andra jobb. Den tillit som byggts upp under terminen/terminerna mellan eleven och elevstödjaren går till spillo då kontinuiteten bryts. Vi yrkar på ett tillskott på+0,4 Mkr så fler av elevstödjarna kan tillsvidareanställas för att skapa kontinuitet och tillit. Vi yrkar avslag på den sk. kostsatsningen med alternativt smörgåsmargarin. -0,65 Mkr (s. 15) Antalet anmälningar om elever som kränks av sina lärare har nästan fördubblats i landet på fem år. Det är en oroande utveckling som kräver att rollerna i skolan förtydligas. Lärarnas legitimitet och auktoritet riskerar att urholkas och gör till slut arbetssituationen omöjlig att hantera. Vi riskerar att få lärare som blir både osäkra och rädda och till slut leder det till att man inte kan upprätthålla ordning och en god undervisningsmiljö. Vi yrkar därför att BUN får i uppdrag att införa ett Föräldrakontrakt som tydliggör skolans förväntningar på föräldrarna samt klargör lärarens uppdrag. Klart våren 2020. Sida 3 av 5

Budget_KD_2020 Alla barn är inte lika och inte föräldrar heller. Därför behöver det finnas ett varierat utbud med olika möjligheter inom barnomsorgen. Olika barnomsorgsformer kan möjligen tillskapa fler barnomsorgsplatser genom en större variation av utövare utan att kommunen i motsvarande grad måste bygga nytt. Yrkande: Att BUN omedelbart tillser att relevant och lättåtkomlig information angående barnomsorgspeng läggs ut på kommunens hemsida så man samtidigt uppfyller lagens krav om lättåtkomlig information. Vidare yrkar vi: Att Kommunen garantera valfriheten i barnomsorgen och möjliggör för familjdaghem. Kvaliteten i förskolan är viktig, både för föräldrar och barn, men mest för barnen. Därför vill vi ha små barngrupper i förskolan med max 12 barn i småbarnsgrupperna. Yrkande: Se över hur barnomsorgen är organiserad. Kanske måste de minsta förskolorna med få barn läggas ned och där istället gå över till familjedaghem? Erbjud familjedaghem som alternativ även på de större förskolorna? Påbörja arbetet med mindre barngrupper! Tillägg 3 Mkr Den psykiska ohälsan bland barn och unga växer oavbrutet. En ökning på 150 % på 10 år. Vi vill att barn och ungdomar tidigt ska få hjälp. Utebliven insats kan få långtgående konsekvenser, för så väl den egna hälsan men också för möjligheterna att klara de kunskapskrav och mål som skolan har. Misstag i skolan kan få livslång verkan för den enskilde. Både tillgänglighet och bred kompetens är en förutsättning för att elever ska kunna få ett tillräckligt elevhälsostöd. Yrkande: Se över arbetssätt och organisation så att elever under skoltid får hjälp eller hänvisning till hjälp av elevhälsan inom 24 timmar efter att de sökt hjälp. Klart januari 2020. Socialnämnden Anhörigvårdare har oftast en tung och krävande livssituation. Utan deras insatser skulle det bli en hög kostnad för kommunen. Yrkande: Utöka anhörigvården med minst 0,5 tjänst. Tillägg + 0,3 Mkr Vidare yrkar vi att utredning ska ske om möjligheten att skapa ett anhörigcenter med samlingsrum och rum för enskilda samtal, för att anhöriga till personer med olika problematik och behov ska kunna göra spontana besök och få stöd samt träffa andra anhörigvårdare. Utred samtidigt möjligheten för samutnyttjande av lämplig kommunal lokal som kanske inte utnyttjas varje hel dag i veckan. Klart våren 2020. Miljö- och Byggnadsnämnden Om inte redan MoB redan börjat arbetet med införande av tjänstegaranti/servicelöfte/servicegaranti så förutsätter vi att MoB snarast startar detta arbete. Sida 4 av 5

Budget_KD_2020 Resultat jämfört med Majoriteten Budgeterat Resultat 2020 +20,6 Mkr Övergripande +8,00 Mkr KS ökning intäkt kulturskolan +0,40 Mkr KS minskning utvecklingsanslag +0,50 Mkr BUN fler fast anställda elevstödjare - 0,40 Mkr BUN inget alternativt smörgåsmargarin +0,65 Mkr BUN minskade gruppstorlekar - 3,00 Mkr SN utökning anhörigvård - 0,30 Mkr TOTALT: +26,4 Mkr Resultat i % av skatter och bidrag 1,2 % Sida 5 av 5

Västerviks kommun en kunskaps- och utvecklingsorienterad kommun i absolut framkant. Utbildning ökar livskvaliteten. Budget 2020, ekonomisk planering 2021 2022 Västerviks kommun ska vara en attraktiv kommun för innevånare, inflyttare, företag och turism. En kommun som är en verkligt attraktiv arbetsgivare med hög kvalitet på skola, barnomsorg, äldrevård, sjukvård med utvecklingsorienterade politiker och tjänstemän. Vi ska också göra ordenliga satsningar på förebyggande arbete när det gäller barn och ungdomar men också kompetenshöjande aktiviteter/utbildningar för personal, tjänstemän, chefer samt politiker. Att några få vet och kan mycket förändrar inte ett samhälle. Det är först när den kollektiva kunskapen, insikten och därmed också medvetenheten markant ökar, som vi skapar en konstruktiv och långsiktig utveckling i kommunen. Det gör vi som de flesta kommuner i Sverige, genom att höja den totala utbildningsnivån i Västerviks kommun. Detta är viktiga förutsättningar för en välmående kommun där kommunmedborgare upplever att livskvaliteten är hög. En kommun är inte ett företag. Verksamheten ska hålla sig inom den kommunala kompetensen och vi ska ställa höga krav på och kontroll av efterlevnad av detta. Kommunmedborgare, företag och företagare ska behandlas lika i sitt möte med kommunen, dess tjänstemän och förtroendevalda. Förtroendevalda och tjänstemän och övrig personal ska visa på serviceanda och fingertoppskänsla i alla processer, projekt och i kontakter med medborgare och företag. Västerviks kommun måste bli en attraktiv arbetsgivare där ledarskapskulturen på alla nivåer skall utvecklas och att vi fortsätter utvecklingen av kommunens HR/personalfunktion för kompetensförsörjning och kompetenshöjning. Med en särskild satsning på ledarskapsutvecklingsdagar. Livskvalitet innefattar i högsta grad att trivas på sitt arbete, där det finns ett underifrån perspektiv och ett kompetent lyhört ledarskap med fingertoppskänsla. För våra äldre, sjuka och omsorgstagare skall det vara en självklarhet att få uppleva livskvalitet genom att våra verksamheter har chefer och personal har hög kompetens kunskapsmässigt men också ur ett humanistiskt perspektiv.

En av de viktigaste grundförutsättningarna för både mänsklig och ekonomiskt tillväxt, för utveckling och attraktivitet är att höja utbildningsnivån i kommunen. En viktig del i detta är att höja kvalitén och resultaten i skolan. Därför är fortsatta satsningar på våra barn och ungdomar, på lärarlöner, fortbildning och arbetsförhållanden avgörande för att både behålla och att lyckas med rekryteringen av kompetenta och engagerade lärare/pedagoger till kommunens skolor. Vi måste också bli mycket bättre på att engagera föräldrar i sina barns skolgång så att barnen/ungdomarna redan i hemmet får vetskap om hur viktigt skolan är för deras framtid. Att barnen/ungdomarna är utvilade och förberedda på att anta den stora utmaningen som skolan innebär. Vi vill också få tillstånd en arbetsgrupp inom barn och utbildnings förvaltning och social förvaltningen att ta del utav ett arbete som startades i Skottland som ett projekt 2002 som numera är permanentat och implementerat med stor framgång i många skotska kommuner. Det går under namnet GIRFEC. En förkortning av Getting it right for every child. Det handlar om att samordna och ta bort alla stuprör i arbetet med barn och ungdomar i det skotska samhället. Arbetsgruppen bör inrättas för att se om vi i Västerviks kommun kan lära oss något av Skottland och deras sätt att arbeta med barn och ungdomar. Se bilaga 1 där en beskrivning av GIRFEC finns. Liberalernas budgetförslag tar utgångspunkt i majoritetens förslag med följande markeringar, tillägg och förändringar. Kommunstyrelsen Kulturlyft och blått varumärke! Som ett första led i en nysatsning på kulturen skall ett kulturutskott tillsättas, med ett fortsatt arbete inom något år, att återinrätta en kultur och fritidsnämnd. För att ge kultur- och föreningslivet bättre förutsättningar krävs kunniga, engagerade politiker med kultur som specialintresse. I en attraktiv kommun krävs goda förutsättningar för kultur- och föreningsliv. I kulturrankningen av Sveriges kommuner har Västervik hamnat alldeles för lågt. En kommun som inte förstår hur viktig kulturen och fritidssektorn är för samhällets utveckling och framtid och den livskvalitet som medborgarna upplever, begränsar sin utvecklingspotential. Till KS budget lägger vi en utökning med 950 000:- årligen till kultur och föreningslivet. Det finns nog ingen satsning i en kommun som ger så stor avkastning på insatt kapital, som ett aktivt och välmående föreningsliv. Tusentals ideellt arbetande samhällsmedborgare som lägger en ovärderlig mängd tid och energi i ett både socialt och hälsofrämjande engagemang/arbete. I vår attraktivitet som kommun ingår vår natur, vår miljö och vårt hållbarhetsarbete. Liberalerna har länge varit pådrivande i det arbetet med bl.a. fokus på havsmiljön och Östersjön. Vi menar att den Blå vision som förs fram i Vision 2030- Västerviks kommun är drivande i det gemensamma arbetet att skapa och bevara en levande Östersjö med ekosystem och livsmiljö i balans. - ska lyftas Sidan 2 av 8

fram och vara en viktig del i kommunens dagliga arbete på alla nivåer och i vårt varumärkesbyggande. Där Naturrum är en viktig del. Vårt läge vid Östersjön innebär både stora möjligheter för olika former av turism men också ett stort ansvar för miljön. Vi vill också att kommunen ser till att det skapas en större trygghet i finansieringen av Naturum, så att en kvalitetsmässig långsiktighet kan säkerställas. Till det lägger vi 250 000 kr. Uppdrag: Att Kommunstyrelsens förvaltning ges in uppdrag att tillsammans med naturum och Campus utreda och ge förslag på hur hav- och vattenanknuten forskning och högre utbildning kan kopplas till naturum, Campus och vår kommun. Barn- och utbildningsnämnden Inrätta en ny resursskola för de barn med en alvarlig grad av särskilda behov som den ordinarie verksamheten inte klarar av att hantera. De senaste mandatperioderna har olika majoriteter medverkat till nedläggning av kommunens resursskolor. Vi Liberaler har kraftigt motsatt oss denna neddragning på stödet till barn med särskilda behov. Ingen av de utvärderingar eller andra signaler som nått oss via BUN, lärarkåren eller föräldrar visar på att nedläggningarna varit lyckade och stödet och hjälpen till barn och ungdomar med en större grad av särskilda behov blivit bättre nu. Den allomfattande inkludering som blivit konsekvensen när resursskolorna lades ner, har varit ett svek mot barnen med de allra största behoven, men också mot övriga elever samt pedagoger och personal som inte haft tillräckligt med kompetens och resurser för att ta hand om dessa barn. I en rapport till BUN under förra året larmade det mobila teamet att läget var kaotiskt och att det finns ingen beredskap för de explosiva elever som är i allra störts svårigheter i kommunen idag (ett direkt citat från rapporten). Precis som det mobila teamet rapporterat till BUN är det ofta nu så att de som har minst utbildning har hand om de elever som har den svåraste problematiken. Antalet assistenter har ökat till drygt hundra i grundskolan vilket lett till skenade kostnader inom grundskolan. Det krävs den bäste personalen med den högsta kompetensen och utbildningen för att ta ha hand om dessa barn och säkra deras rätt till kunskap och utveckling. Det finns idag någonstans mellan 4 och åtta barn/elever årligen med en alvarlig grad av särskilda behov som den ordinarie skolan inte mäktar med att hantera. Barn som faller mellan stolarna. Liberalerna vill satsa 2 800 000 kronor på en ny resursskola för sex till åtta elever med en personalstyrka på fyra specialpedagoger/socialpedagoger. Där vi tar till vara den kompetens som finns i det Mobila Teamet och att vi tar lärdom av Linköpings kommun, som under många år, framgångsrikt drivit och utvecklat sådana resursskolor för att också kunna arbeta med barnens familjesituation. Liberalerna yrkar att BUN:s budget i ett första steg utökas med 2 800 000 kronor för personal och lokalkostnader. Vi vill också att vi i kommunen startar ett omfattande långsiktigt utbildningsprojekt, för att öka kunskapen om neuropsykiatriska tillstånd på grundläggande nivå för all skolpersonal och alla Sidan 3 av 8

skolledare som arbetar med barn/ungdomar eller som har ansvar för barn/ungdomars skolgång, vilket också inkluderar oss politiker. Till det lägger vi 700 000 kr med eventuell rullning till 2021. Uppdrag: Att en arbetsgrupp startas där barn och utbildningsförvaltningen förvaltningen tillsammans med social förvaltningen tar del utav det arbete som startades i Skottland under namnet GIRFEC. Se bilaga 1. Socialnämnden Liberalerna vill göra en utbildningssatsning med återkommande utvecklingsdagar för att höja kompetensen hos chefer, personal och vikarier inom äldre och LSS-vården. Till det lägger vi 700 000 kronor för 2020, med eventuell rullning till 2021. Uppdrag: Att en arbetsgrupp startas där social förvaltningen tillsammans med barn och utbildnings förvaltningen tar del utav det arbete som startades i Skottland under namnet GIRFEC. Se bilaga 1. Liberalernas budgetförslag för 2020 tar utgångspunkt i majoritetens förslag med följande tillägg: KS Liberalerna yrkar på Att KS budget får en utökning med 950 000 kr årligen till föreningslivet/föreningsbidrag. Att KS budget får en utökning med 300 000 kr årligen till kompetenshöjande aktiviteter såsom en återkommande ledarskapsutvecklings dag. Att ytterligare 250 000:- tillförs 2020 till Naturrum. Att budgeten för KF som för 2019 ligger på 2 mnkr behöver utökas med 800 000 kr d.v.s 400 000 kr dels med anledning av prognosticerat och förväntat utfall när vi övergått till dagsammanträden och att de tio möten vi enligt arbetsordningen ska kunna hålla tidigare inte varit finansierade. Sidan 4 av 8

BUN Liberalerna yrkar på Att omedelbart starta planering och rekrytering för ett inrättande av en resursskola med sex till åtta elever för uppstart senast höstterminen 2020. Att en utökning av BUN:s budget genomförs, i ett första steg med 1 600 000 kronor för planering, rekrytering till en resursskola under andra halvåret 2020 och därefter 2 800 000:- årligen för personal och lokalkostnader. Att vi i kommunen startar ett omfattande långsiktigt utbildningsprojekt, för att öka kunskapen om neuropsykiatriska tillstånd på grundläggande nivå för all skolpersonal och alla skolledare som arbetar med barn/ungdomar eller som har ansvar för barn/ungdomars skolgång, vilket också inkluderar oss politiker. Där vi kontinuerligt tar del av den senaste aktuella forskningen. Till det vill vi satsa 700 000 kronor under 2020. SN Liberalerna yrkar på Att en utbildningssatsning genomförs med återkommande utvecklingsdagar för att höja kompetensen hos chefer, personal och vikarier inom äldre och LSS-vården. Till det lägger vi 700 000 kronor för 2020. Liberalernas utökning av ramarna för 2020 med totalt 4,9 miljoner kronor finansieras i vårt budgetförslag genom en minskning av resultatet med motsvarande summa. Liberalerna i Tjust lägger också två skarpa markeringar. Markering nr 1: Att vi till kommande budgetar skall agera mer professionellt och starta upp budgetprocessen redan i januari, senast i februari för att slippa den stress och förvirring vi i år har fått uppleva. Markering nr 2: Att vi skall kräva att stat och regering skall skicka med mer pengar ut till kommunerna, så att kommunerna klarar av alla sina åtaganden och alla nya uppdrag som ständigt åläggs kommunerna. Sverige går bra ekonomiskt medan allt fler kommuner går på knäna. Västervik 2019-06-09 Liberalerna i Tjust. Sidan 5 av 8

Bilaga 1: GIRFEC exempel på arbete med samverkansfrågor kring barn och unga I Skottland omfattas alla barn och unga, deras föräldrar samt all personal som arbetar med barn och unga av GIRFEC (Getting it right for every child). GIRFEC är ett ramverk som tydliggör hur man ska arbeta med alla barn och unga och fånga upp de som behöver hjälp. GIRFEC togs fram 2002 för att hitta former för att nå de mest utsatta barnen. I ramverket betonas förebyggande och tidiga insatser och även hur samhällets skyddsnät ska kunna fånga upp de barn och unga (upp till 17 år) som behöver det. Genom att möta dessa barns behov skulle man även hitta sätt att möta de andra barnens behov. Integrerad service med barn och föräldrar i fokus Målet med förändringsarbetet GIRFEC är att komma ifrån stuprörsarbetet som verksamheter tenderar att fastna i när de ska samverka, minska antal möten, administration och få medarbetare att våga göra saker samt minska antal planer som barn med flera behov tenderade att ha. En av de stora förändringarna var att de inte bara skapade samverkansteam utan att också slog ihop olika budgetar så att budgetarna för socialt arbete, hälsa och utbildning samfinansierade arbetet. Utdrag av kärnkomponenter i GIRFEC Förskola och skola har en samordnande roll i allt arbete kring barn/unga och utgör en del av första linjen för barns psykosociala hälsa. Volontärer och socialarbetare finns på skolorna för att tillsammans med elevhälsan finnas för barnen/ungdomarna och stärka lärarnas möjligheter att bedriva undervisning. Wellbeing wheel en skiss som beskriver åtta områden av välmående som ett barn/ungdom behöver utveckla för att må bra. My world triangel redskap för att samla in och strukturera information samt bedöma och analysera information. Resilience matrix redskap för att samla in och strukturera information samt bedöma och analysera information. Föräldrastödsgrupper såväl för blivande föräldrar som de som fått barn. En sammanhållande chef för allt samverkansarbete mellan skola, socialtjänst och hälso-och sjukvård. Integrated service co-ordinators utgör länken mellan hälsa, utbildning och socialt arbetare. Skaffar sig en överblick över de olika institutionerna, vilka som gör vad samt utmaningar och förutsättningar för regionen. Integrated service officers socialarbetare finns i skolan som en del av socialtjänstens öppenvård. De ger råd om vad som är bra för barnen. I frågor där det finns oro kring ett barn bedömer de i vilket forum oron ska hanteras. Detta är ett mindre steg än att ta direktkontakt med socialtjänsten i ett ärende vilket skapade skillnad i skolornas inställning till sitt arbete då de började fokusera mer Sidan 6 av 8

på vad kan vi göra istället för att lämna över ärendet till den delen av socialtjänsten som arbetar med Child protection. Named person namngiven person för alla barn/ungdomar. Är en första kontaktperson i frågor när det finns oro för barnet/ungdomen och agerar utifrån detta. För de små barnen brukar det vara bvc-sköterskan för skolbarn är det oftast rektorn eller någon annan med överordnad funktion i skolan. När behov finns sammankallar named person till ett möte kring barnet och utser en lead professional. Lead professional utses av named person för att samordna insatser när barnet/ungdomen har behov av mer än en insats från skola, hälso- och sjukvård eller socialtjänst Childs plan när barnet/ungdomen behöver insatser från fler än en verksamhet ska en Childs plan upprättas. Planen är en gemensam dokumentation där verksamhetsföreträdare kan skriva och läsa hur man planerar kring barnet/ungdomen för att denne ska få sina behov tillgodsedda. Samtycke föräldrarnas samtycke om informationsdelning i childs plan löper från barnets födelse till dess att ungdomen är 18 år. Hur arbetet är organiserat Kommunen Perths arbete med barn och unga är organiserat med förskolan och skolan som bas. I samma organisation finns verksamheter för barn med funktionsnedsättning, kultur o fritid samt social barn-och ungdomsvård. Utanför organisationen ligger den del av hälso- och sjukvården som innebär inskrivning på sjukhus samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Dessa delar drivs av NHS (National Health Service). Övrig hälso-och sjukvård (primärvård) integreras i kommunens organisation. Samverkan med polis och NGO:s, (frivillig sektorn) utgör en viktig del i det kommunala samverkansarbetet. I kommunen ser de att gapen mellan myndigheter och olika aktörer har minskat. Gemensamma politiker med gemensam budget ger förutsättningar för att effektivt implementera GIRFEC. Utbildningar i gemensamma frågor genomförs i tvärprofessionella grupperingar över verksamhetsgränserna. En gemensam samsyn utvecklas mellan verksamheter och professioner och ett gemensamt språk har vuxit fram. Sidan 7 av 8

Sidan 8 av 8

Sverigedemokraternas förslag till budget 2020 och plan 2021-2022 Trygghet och Tradition 1

Inledning Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, präglat av trygghet och tradition, där alla medborgare är lika inför lagen, har lika möjlighet att påverka och att känna trygghet i livet och i sin identitet. Västerviks kommuns framtid tillväxt, trygghet och fokus på kärnverksamheten Västervik är en kommun med en stor och på många sätt ännu outnyttjad potential. Vi ser alla dess delar som viktiga, även de mindre orterna och landsbygden. Det mest väsentliga för Västerviks kommuns ekonomi och tillväxt är att vi kan få det privata näringslivet att växa och anställa fler personer. Det ger ett direkt tillskott till kommunens ekonomi. Det är näringslivet självt som har huvudansvaret att skapa jobb i kommunen. Kommunen och Västervik Framåt AB ska hjälpa till så långt som möjligt. Utmaningar i sammanhanget är att rationalisering, digitalisering, robotisering mm successivt kommer att minska antalet anställda. I gengäld kommer det skapas många nya, kvalificerade jobb för att driva den ökande digitaliseringen framåt. Småföretagen är viktigast för att öka sysselsättningen. Vissa arbetsuppgifter som inte är beroende av fysisk närhet till större orter, t.ex. utveckling av ITtjänster, kan med fördel utföras på mindre orter. Vi har en stor och svår uppgift i att minska utflyttningen från Västerviks kommun till storstäderna. Utveckling och tillväxt av Campus är en betydelsefull insats. Då det gäller skola, vård och omsorg, är det viktigt att kommunen koncentrerar resurserna till kärnverksamheten, både i tätorter och på landsbygden. Administration och ledning ska tjäna som stöd för verksamheten. Här ser vi dock att antalet tillsvidareanställda ledare, handläggare och administratörer sedan 2013 ökat från 238 till idag 283, d.v.s. en ökning med 19 procent. Inkluderat de visstidsanställda var ökningen från 2013 till 2018 från 242 till 294, d.v.s. 21 procent. Vi vill att kommunen effektiviserar sin verksamhet och utnyttjar digitaliseringen till att reducera kostnader för administration och ledning. Vi lägger för 2020 ett effektiviseringsuppdrag om 25 mnkr, från och med 2021 ökat till 33 mnkr. Ordning och reda i skolan Sverigedemokraterna sätter lärandet i centrum. Därför måste respekten för läraren och dennes yrkesroll återupprättas. Läraren ska kunna ägna sig åt det som är dennes uppgift: att bibringa barnen nyttiga kunskaper som de behöver för vidare utbildning, för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden och för att bli väl fungerande samhällsmedborgare. Västerviks kommuns resultat i både grundskolan och gymnasiet har förbättrats något, men är fortfarande inte acceptabelt. Vi måste arbeta för att höja resultatet i skolan och i gymnasiet. 2

Sverigedemokraterna vill omfördela resurser inom barn- och utbildningsförvaltningen för att förbättra förutsättningarna och arbetsmiljön för både lärare och elever. På så sätt kan läraren fokusera på sin uppgift och lärandet sätts i centrum. Jourklasser eller liknande lösningar ska införas för tillfälligt oroliga elever. Detta medför ökad arbetsro för motiverade elever och att läraren får mer tid att ägna sig åt undervisningen. Mobilförbud ska införas i klassrummen. Icke svensktalande elever ska gå i förberedelseklass för att först lära sig tillräckligt bra svenska. Sverigedemokraterna anser att ett system med klassmorfar / klassmormor i kommunens skolor bör införas. Det har i många kommuner varit en bra metod att öka vuxennärvaron på skolorna och många elever upplever det som en trygghet. Prioritering på våra äldre Resurserna till de äldre kommuninvånare som varit med att bygga upp vårt samhälle och vår välfärd ska värnas och stärkas. En viktig förutsättning för detta är att långsiktigt säkerställa att det finns tillräckligt med kvalificerad personal inom äldreomsorgen. För detta krävs strategiska satsningar. Sverigedemokraterna satsar från och med 2020 14 mnkr för att förbättra undersköterskornas löner i Västerviks kommun. Vi vill också införa fria arbetskläder för all personal i vård och omsorg. Sverigedemokraterna vill stärka möjligheterna till fler rörliga sociala aktiviteter, genom att kommunens fordonsflotta utnyttjas effektivare och systematiskt används för att möjliggöra fler utflykter och träffar för kommunens äldre och långtidssjuka. Kommunen ska ha det övergripande ansvaret och ge förutsättningarna, medan utformningen av aktiviteterna skapas av deltagarna tillsammans. Vi avsätter i budget 4 mnkr till denna Träffpunkt Västervik. Trygghet i samhället I Västerviks kommun ska vi alla känna att vi lever i trygghet. Kvinnor och äldre ska alltid kunna gå ut på kvällen utan att känna obehag. Risken för skadegörelse eller inbrott ska minimeras. De senaste tre åren har antalet anmälda skadegörelsebrott i Västerviks kommun per år varit 250-275, antalet narkotikabrott 100-170, antalet inbrott 190-300 och antalet misshandelsbrott 200-275. För oss Sverigedemokrater är detta oacceptabelt och vi kommer med kraft att bekämpa varje tendens att se en sådan situation som normal. Brottsbekämpning är i första hand polisens sak. En åtgärd som vi dock som kommun kan fatta beslut om är att inrätta en professionell kommunal vaktstyrka för att skapa större trygghet i samhället, inte minst på kvällar och nätter. Sverigedemokraterna avsätter från och med 2020 5 mnkr för en sådan vaktstyrka. Matchning till sysselsättning Ett grundläggande problem som kommunen måste ta sig an är den ofta dåliga matchningen mellan hur människor är utbildade och vad arbetsmarknaden vill ha. Vi ser samarbetet mellan skolor, kommunen, företagen och Arbetsförmedlingen som grundläggande. Skolorna måste 3

arbeta systematiskt för att etablera fasta kontakter med det privata näringslivet, både för att öka kontaktytorna mellan ungdomar och arbetsplatser och även för att direkt i grundskolan informera om det framtida arbetsmarknadsläget för olika yrken. Även om en allt mer specialiserad yrkes- och utbildningsnivå generellt krävs idag i arbetslivet så är det ett misstag att anta att alla kan, vill eller bör bli akademiker. Den stora skillnaden mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden är särskilt tydlig när det gäller företagens behov av yrkeskunniga personer. Kommunens skolor måste här inrikta sitt arbete för att mer aktivt söka prao och lärlingsplatser i kommunen. Vi föreslår en satsning inom barn- och utbildningsnämnden om 0,3 mnkr för att utveckla en arbetsmodell som ger bra förutsättningar att matcha grundskolans elever till utbildningar som leder till jobb. Invandrares och nyanländas anpassning till det svenska samhället - ny integrationsstrategi Sverigedemokraterna anser att den av de sju gamla riksdagspartierna sedan decennier förda invandringspolitiken försatt Sverige i en mycket svår situation, där själva omfattningen av invandringen, i kombination med kravlöshet och uppmuntran att odla sin kulturella särart, ökat segregationen, utanförskapet, arbetslösheten och på många håll även lett till stor social oro och ökad kriminalitet. Eftersom Västervik tagit emot många asylinvandrare de senaste åren och måste räkna med att få många anhöriginvandrare kan de ekonomiska problemen bli kännbara för Västervik. Kommunen är när det gäller invandringen i händerna på beslut inom riksdag och regering, eller av tjänstemän på Migrationsverket eller på Länsstyrelsen. Hittills har kommunen fått avsevärda bidrag från staten och migrationsverket. De kommer att minska framöver. Kommande konjunkturnedgång kan ge svåra konsekvenser för kommunens ekonomi. Riskerna för skattehöjning ökar med tiden avsevärt. Kommunens nuvarande integrationsstrategi följer den politiskt korrekta inriktningen satsning på mångkultur (mångfald) och utbildning i interkulturell kompetens för svenskarna. Syftet är att anpassa de svenska medborgarna till de utrikesföddas kultur via ett s.k. inkluderande mottagande. De nyanlända sätts i arbete på subventionerade jobb, industrispår eller omvårdnad. Dessa subventionerade jobb leder dock sällan till en riktig anställning. Kommunens mål är att 80 % ska ha jobb efter två år, vilket måste bedömas vara optimistiskt i överkant. De som har otillräcklig utbildning sätts i skolan. Där ska också 80 % gå i skolan efter två år. Därutöver bedriver kommunen olika typer av integrationsprojekt. Sverigedemokraterna vill ta ett helhetsgrepp om problematiken och införa ett helt paket med åtgärder för att stärka den generella sammanhållningen i Sverige däribland genom språkkrav, undervisning i samhällsorientering och införandet av medborgarplikt. För att stärka sammanhållningen vill vi understryka vikten av att kunna det svenska språket, då det är en förutsättning för att kunna bli en del av Sverige på riktigt. Denna princip brukas kallas assimilering. Därefter kan individen söka utbildning, praktik etc. som intresserar och som 4

efterfrågas av arbetsmarknaden. Vassare svenskundervisning för nyanlända Den viktigaste förutsättningen för de nyanlända som fått uppehållstillstånd att komma in på den svenska arbetsmarknaden och in i samhället i övrigt är att snabbt lära sig grundläggande svenska. Sverigedemokraterna uppdrar därför åt barn- och utbildningsnämnden att effektivisera SFI för nyanlända, och även för invandrare som varit här några år. Initialt behövs en redovisning av resultat och kvaliteten i SFI-utbildningen. Därefter en utveckling av undervisningsmetoder, eventuellt med försöksverksamhet. Vi vill att Västerviks kommun ur de planerade statsbidragen enligt flyktingvariabler reserverar en särskild satsning om 3 mnkr i syfte att vässa svenskundervisningen för nyanlända (både män och kvinnor) samt de som varit här några år. Det ska eftersträvas att språkinlärningen i ett senare stadium kombineras med arbetspraktik. Härigenom ökar också möjligheten att snabbare ta sig in på arbetsmarknaden. Inom verksamheter som vård och omsorg ska det vara ett krav att ha goda kunskaper i svenska språket. Det är därför också viktigt att den personal som redan arbetar inom vård och omsorg, men som anser sig ha otillräckliga språkkunskaper i svenska, får tillgång till ett språklyft, på betald arbetstid. Sverigedemokraterna avsätter från och med 2020 0,5 mnkr för detta ändamål. Sverigedemokraterna motsätter sig skattefinansierad hemspråksundervisning, så kallad modersmålsundervisning. Modersmålsundervisningen försvårar anpassningen till det svenska samhället. Då denna typ av undervisning fortfarande är en lagstadgad skyldighet vill vi utreda hur denna undervisning kan effektiviseras. Användning av distansundervisning och undervisning via internet är möjligt, vilket kan underlättas genom att flera kommuner slår sig samman då det gäller språk med få modersmålstalare. Vår kultur Förståelsen för svensk tradition, hembygden och vår gemensamma historia stärker sammanhållningen mellan människor. Även för våra invandrare är detta viktigt för att bli fullt delaktiga i samhället. Kommunens kultur- och fritidsverksamhet skall därför prioritera sådana satsningar som bidrar till att stärka tradition och gemenskap. Kommunens bibliotek, arkiv, museer och hembygdsföreningar är hörnstenar som alltid måste skyddas i första hand. Sverigedemokraterna i Västervik vill inrätta en kulturarvsfond. Vår kommun har en lång och varierad historia med ett mycket rikt kulturarv, som förtjänar att bättre tas tillvara och de människor som arbetar med detta ideellt är värda mer stimulans och uppmuntran. Vi avsätter i vår budget 1 mnkr årligen till kulturarvsfonden. Lika viktigt är att unga på ett tidigt stadium och på lika villkor får möjlighet att utöva kultur, både för att bli delaktiga i ett rikt kulturarv och för att kunna utveckla sina anlag för t.ex. konst eller musik. I Västerviks kommun är terminsavgiften till kulturskolan den högsta i länet. Sverigedemokraterna vill halvera avgiften. 5