Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015

Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 20 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 24 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 25 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder... 28 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning... 29 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 33 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m... 49 1:3 Handikappersättningar... 56 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m... 57 1:5 Ersättning för kroppsskador... 60 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.. 62 2:1 Försäkringskassan... 64 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag... 66 1:2 Föräldraförsäkring... 68 1:3 Underhållsstöd... 82 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 87 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 89 1:8 Bostadsbidrag... 92 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2010 och 2011 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner

Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan senast den 28 oktober 2010 redovisa utgiftsprognoser för 2010 2014 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. I rapportens avsnitt om Föräldraförsäkring redovisas även regeringsuppdrag avseende prognos och utfall för jämställdhetsbonusen. Denna rapport är svar på regeringsuppdragen och redovisas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Diagrammet nedan visar prognoser för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde från och med år 2010. miljarder kronor 200 188 180 24 160 182 180 180 179 180 182 25 26 28 30 31 33 140 120 100 102 93 86 82 78 75 74 80 60 40 20 0 62 64 67 69 71 73 75 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 år Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn De totala utgifterna beräknas minska från 188 miljarder kronor år 2009 till 180 miljarder år 2011 för att sedan i stort sett ligga kvar på denna nivå resten av prognosperioden. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 102 miljarder år 2009 till 74 miljarder år 2015. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 24 miljarder år 2009 till 33 miljarder år 2015. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 62 miljarder år 2009 till 75 miljarder år 2015. 3

I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Belopp i miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,2 0,3 Anslagna medel 185,6 180,9 Summa tilldelade medel 185,4 180,6 Prognos, sakanslag 181,9 179,7 179,9 178,7 179,8 182,4 Avvikelse från anslagna medel +3,8 +1,2 Avvikelse från tilldelade medel +3,6 +0,9 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2010 är 185,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 181,9 miljarder kronor. Detta är 3,8 miljarder kronor, eller 2 procent, lägre än anslagna medel. I budgetpropositionen (2010/11:1) föreslås anslagna medel inom Försäkrings- kassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2011 till 180,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas nu till 179,7 miljarder kronor. Detta är 1,2 miljarder, eller 0,7 procent, lägre än förslaget till anslag. Behov av ytterligare medel för 2010 Av prognoserna framgår om tilldelade medel under 2010 beräknas ge ett anslags- bland annat detta. sparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. I tabellen Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2010 som återfinns i bilaga 1 anges för varje anslag (utom för anslaget 2:1 Försäkringskassan) och anslagspost Utnyttjade krediter påverkar tilldelade medel för 2011. För budgetåret 2010 beräknas följande anslagspost överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Avvikelse från Överskridande tilldelade av tillgängliga medel, medel, miljo ner kr miljoner kr 10-1:1.15 Närståendepenning 31,6 27,6 Försäkringskassan har vid två tillfällen under året hemställt om tilläggsanslag för denna anslagspost; i budgetunderlaget med 15 miljoner kronor och i augusti med 40 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om utökad anslagskredit för 2010. 4

De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i juli 2010 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jäm förelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor 2010 2011 2012 2013 2014 Föregående prognos 183 115 180 219 179 995 179 177 179 818 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande 76 10,0 +292 +241 +177 Volym- och strukturförändringar 1 177 475 1 099 1 381 895 Nya regeländringar +7,0 +699 +699 +699 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 30,0 +19,0 Övrigt 19,0 Ny prognos 181 862 179 722 179 887 178 706 179 817 Differens i miljoner kronor 1 253 497 109 471 1,0 Differens i procent 0,7 0,3 0,1 0,3 0,0 Prognoserna har sammantaget sänkts för hela prognosperioden. Jämfört med prognoserna i juli har förändringar av makroekonomiska antaganden höjt prognoserna för åren 2012 2014. Prognoserna inom föräldraförsäkringen har höjts till följd av att Konjunkturinstitutet nu bedömer att timlöneökningen blir högre främst i slutet av prognosperioden. Antalet sysselsatta antas nu bli fler, vilket har haft en sänkande inverkan på prognoserna för bostadsbidrag. Förändringarna i volym och struktur har sammantaget sänkt prognoserna för hela prognosperioden. De första åren i perioden beror sänkningarna till största delen på minskade volymer i tandvårdsförsäkringen. För åren 2012 2014 är det främst minskade volymer inom sjukförsäkringen som har orsakat sänkningen. Även för assistansersättning antas nu volymerna bli lägre i slutet av prognosperioden. Nya regeländringar som påverkat prognoserna är framför allt förslaget till höjda bostadsbidrag till barnfamiljer från år 2012, men också den nya möjligheten att få tillfällig föräldrapenning när ett barn avlidit. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 5

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljarder kronor 30 25 20 15 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 10 5 0 Tandvårdsförmåner Smittbärarpenning Sjukvård i internationella förhållanden Bilstöd Assistansersättning Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas minska något mellan 2009 och 2010 för att åren därefter öka. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet antas minska kraftigt år 2010 och upphöra från år 2012. Sammantaget beräknas utgifterna uppgå till 5,2 miljarder kronor under 2010 och öka till 6,6 miljarder år 2015. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgiften bli mycket lägre under åren 2010 2012. Prognosen har justerats eftersom de senaste utfallen pekar på att tandvårdskonsumtionen kraftigt överskattats i tidigare prognoser. Det ska dock betonas att prognosen är osäker. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Antalet personer som beviljas assistansersättning beräknas fortsätta, men i något lägre takt än tidigare år. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. Antal brukare beräknas öka med i genomsnitt 230 per år. 6

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljarder kronor 80 70 60 50 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 40 30 20 10 0 Sjukpenning och rehabilitering Aktivitets- och sjukersättningar Handikappersättningar Arbetsskadeersättningar Ersättning för kroppsskador Sjukskrivningsmiljarden Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitets- och sjukersättning åren 2010 och 2011. Med nu rådande förutsättningar är prognosen för sjukpenning att volymerna nu närmar sig en långsiktigt stabil nivå. Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 90 miljarder år 2009 till 79 miljarder år 2010 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 62 miljarder år 2015. Jämfört med prognosen i juli har prognoserna justerats ned med drygt en halv miljard kronor per år för 2012 2014. Prognoserna inom ohälsoområdet är osäkra bland annat på grund av förändringarna i regelsystemet. Jämfört med prognosen i juli har framför allt utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning höjts för år 2010 2011, med ca 300 miljoner kronor. För åren 2012 2013 har prognosen däremot sänkts med motsvarande belopp. Orsaken är att personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgränserna i regelverket nu bedöms komma tillbaka med ny sjukskrivning tidigare än vad som antogs i föregående prognos. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007. I december 2009 var det färre än 500 000 personer i beståndet. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att försvinna och även antalet personer med sjukersättning tillsvidare beräknas minska dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. 7

Jämfört med i juli har prognosen för nybeviljade sjukersättningar sänkts, detta som en följd av de senaste månadernas utfall. Även prognosen för medelersättningen för sjukersättning har sänkts. Den sammantagna effekten innebär en sänkning av prognoserna för hela prognosperioden. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet nybeviljade sjukersättningar minskat och bedöms fortsätta att minska. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljarder kronor 45 40 35 30 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 25 20 15 10 5 0 Allmänna barnbidrag Föräldraförsäkring Underhållsstöd Adoptionsbidrag Vårdbidrag Bostadsbidrag Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror dels på att antalet barn beräknas bli fler, dels på höjningen av flerbarnstilläggen. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 24 miljarder år 2010 till knappt 31 miljarder för 2015. Ökningen beror dels på att barnafödandet antas öka, dels på att för barn födda från och med 2002 har det lagstadgade antalet föräldrapenningdagar höjts från 450 till 480, samt på ökande timlöner. Prognosen har denna gång skrivits upp något främst som en följd av att timlöneökningen förväntas bli något högre. Även utgifterna för den tillfälliga föräldrapenningen beräknas öka under hela prognosperioden på grund av ökande antal barn och höjda timlöner. Från den 1 januari 2010 föreslås att tillfällig föräldrapenning ska kunna betalas ut i samband med att ett barn avlider, detta beräknas öka utgifterna med i genomsnitt 7 miljoner kronor per år. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna för tillfällig 8

föräldrapenning bli något högre. Justeringen är en följd av det ökade uttaget av dagar med tillfällig föräldrapenning under 2010. Utgiften för bostadsbidrag förväntas år 2010 öka till 3,5 miljarder kronor men för år 2011 minska till 3,3 miljarder kronor. Regeringen har föreslagit att ersättningen till barnhushåll ska höjas från år 2012. Detta beräknas höja utgifterna med 700 miljoner kronor per år, utgifterna beräknas till knappt 3,8 miljarder kronor år 2015. I sin senaste prognos har Konjunkturinstitutet höjt sin prognos för sysselsättningen för hela prognosperioden. Detta har haft en sänkande effekt på prognosen för bostadsbidrag. Eftersom bostadsbidrag är en inkomstprövad förmån innebär en högre sysselsättningsgrad att färre hushåll blir berättigade till bostadsbidrag vilket resulterar i minskade utgifter. Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2010 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2010 2014. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 3 Samverkansmedel uppdelat på de olika verksamheterna Förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda medel för anslaget 10:1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden Prognostiserat utfall för 2010 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2010 2015 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för åren 2010 och 2011 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs vad de statliga ålderspensionsavgifterna är samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. 9

Försäkringskassan ska vidare till regeringen redovisa prognoser avseende jämställdhetsbonusen. Dessutom ska antalet bonusdagar som uppkommit samt antalet föräldrar som kan komma att vara berättigade till bonus, rapporteras. Vid varje prognostillfälle ska preliminära månadsvisa resultat uppkomna under 2010 redovisas. Uppdraget redovisas under anslagsposten Föräldrapenning i avsnittet Föräldraförsäkring. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för september 2010 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst september 2010 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2010 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i juli beskrivs nedan. Prisbasbeloppet för 2012 beräknas bli 43 600 kronor vilket är 100 kronor högre än i beräkningarna till juliprognosen. Det har höjt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. För år 2014 däremot antas prisbasbeloppet bli 100 kronor lägre än i föregående prognos vilket har haft den motsatta effekten på prognoserna. Sysselsättningen antas nu bli högre under hela prognosperioden. Det har haft en sänkande effekt på prognoserna för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något högre i början av prognosperioden. Detta har haft effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldrapenning. Den ekonomiska utvecklingen 1 Det sker en successiv upprevidering av prognoserna för Sveriges ekonomiska tillväxt. Konjunkturinstitutets bedömning från september innebär att BNP växer med 4,3 procent 2010, en upprevidering med nära 2 procentenheter sedan ett 1 Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. 10

halvår tillbaka. I budgetpropositionen någon månad senare räknas med 4,9 procent. Lagerinvesteringar ger ett ovanligt starkt bidrag till tillväxten, en tillväxtfaktor som helt bortfaller under de närmast följande åren. Även utomlands ger lagerinvesteringarna ett betydande positivt bidrag till 2010 års tillväxt, vilket gör att den svenska exporten ökar mycket kraftigt. Av dessa skäl får Sverige en markant tillväxttopp 2010. För 2011 och framåt knyts förväntningarna om fortsatt god tillväxt i högre grad till en tilltagande ökning i hushållens konsumtionsefterfrågan. Utsikterna för tillväxten i omvärlden är osäkra, bl.a. beroende på den statsfinansiella oron på flera håll, både i Europa och USA. Oron hänger samman med den starkt expansiva finanspolitiken som vidtagits för att på kortare sikt hålla sysselsättningen uppe, men som förr eller senare måste läggas om i restriktiv riktning för att tillväxten på längre sikt ska kunna vidmakthållas. I detta ligger ett ekonomisk-politiskt dilemma och situationen är ömtålig. Problemet accentueras av den nästa unika situationen att ett det saknas utrymme för stimulans från det penningpolitiska hållet räntorna är nära noll och kan inte sänkas ytterligare. På sistone har tillkommit en nervositet beträffande den internationella valuta- och handelspolitiken, där Kina kritiseras av OECD-länderna för att hålla en valutakurs som försvårar deras export. BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet BNP-tillväxten i euroområdet väntas inte överstiga 2 procent före 2012. För USA:s del bedöms fortfarande tillväxten bli högre. Sverige står, med Konjunkturinstitutets prognoser, i särklass bland Västeuropas länder åren 2010 2012. Det vore vanskligt att räkna med en sådan positiv skillnad under lång tid framöver. Det har tidigare funnits länder som haft ett antal ekonomiskt mycket lyckosamma år, och på så sätt dragit stor uppmärksamhet till sig. Hit hör bl.a. Spanien och Irland, vilka just nu hör till de mest problemtyngda länderna. Det allt bättre stämningsläget i Sverige signaleras av nästan alla kvalitativa indikatorer. Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanfattar svar på frågor till företag och hushåll om deras syn på det ekonomiska läget, hade i september 2010 nått upp till de högsta nivåer som noterats historiskt. Barometer- 11

indikatorn är liksom många andra konjunkturindikatorer en s.k. ledande indikator, som ger utslag tidigt i det allmänna konjunkturförloppet. Variationerna sammanfaller tidsmässigt mycket nära med utvecklingen på aktiebörsen. Arbetsmarknaden ligger normalt däremot sent i konjunkturcykeln, ibland flera år efter aktiemarknaden. Konjunkturinstitutets barometerindikator, kursindex på Stockholmsbörsen samt sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin Barometerindikatorn har normalår = 100. Börsindex har december 1998 = 100 och är exkl. utdelningar. Sysselsättningsgraden är antalet sysselsatta i % av arbetskraften, dvs. 100 minus arbetslösheten. Prognoser för sysselsättningsgraden baserade på Konjunkturinstitutets junirapport 2010. Senaste månadsutfall för Barometerindikatorn och börsindex är september 2010. Arbetsmarknaden Antalet sysselsatta sjönk under det stora krisåret 2009, men betydligt mindre än vad BNP gjorde. Detta var i huvudsak en spegling av att produktiviteten minskade, dvs. att de sysselsatta producerade mindre. En faktor som också kan ha inverkat är att produktionsfallen var särskilt markanta i industrin, där personalintensiteten är förhållandevis låg, således en sammansättningseffekt. Under 1990-talskrisen minskade tvärtom antalet sysselsatta mer än vad BNP sjönk. Produktiviteten sjönk inte alls, utan ökade i ganska normal takt efter dåvarande historiska erfarenheter, och takten i produktivitetstillväxten steg rentav under krisens lopp. En bidragande orsak till skillnaden gentemot den senast genomlidna krisen är att arbetsgivarna under 1990-talskrisen mötte mindre motstånd mot personalminskningar. Arbetslösheten ökade, men därtill kunde många anställda också förtidspensioneras på socialt och ekonomiskt acceptabla villkor. De lämnade då definitivt arbetskraften. Detta tog sig uttryck i att arbetskrafts- 12

deltagandet (dvs. arbetsutbudet i procent av befolkningen i den normalt förvärvsaktiva åldern) sjönk till en nivå från vilken den sedan inte repat sig. Sveriges BNP-gap och utvecklingen på arbetsmarknaden BNP-gapet är faktisk BNP i procent av potentiell BNP enligt Konjunkturinstitutet. Sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet är mätta i procent av befolkningen 16 64 år. Arbetslösa är skillnaden mellan arbetskraft och sysselsättning. Att sysselsättningen inte föll så mycket under det senaste konjunkturbakslaget, dvs. att produktiviteten tog en större del av anpassningen till produktionsbortfallet, kan delvis ha berott på stramare regler och regeltillämpning i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Jobbskatteavdraget kan därtill ha ökat människors intresse för att hålla sig kvar på (eller söka sig till) arbetsmarknaden. Arbetsplatserna har tagit på sig en viss stimulanspolitisk anpassningsbörda som annars närmast hade fallit på staten. Genom att hushållen på detta sätt kunnat hålla inkomster och efterfrågan uppe bättre, kan dessutom krisens makroekonomiska effekter ha begränsats. Detta fenomen, som kallats labour hoarding, är inte en historisk nyhet: fram till 1980-talet var det vanligt att konjunkturvariationer ledde till liknande variationer i produktiviteten, och att sysselsättningsutvecklingen på så sätt blev stabilare. Konsekvensen är emellertid att företagen har ganska gott om arbetskraftsresurser att möta 2010 års konjunkturuppsving med. Trots den beräknade BNP-uppgången på 4,3 procent i volym, stannar ökningen i antalet sysselsatta vid 1,0 procent 2010. Arbetslösheten beräknas bli 8,5 procent av arbetskraften (marginellt högre än 2009). Först i och med 2013 väntas sysselsättningstillväxten tillta något. Ännu 2012 beräknas arbetslösheten ligga på 8,0 procent för att sedan successivt minska till 6,4 procent år 2015. 13

Till de angivna öppna arbetslöshetstalen kan läggas att Konjunkturinstitutet för 2010 räknar med att nära 8 procent av arbetskraften (alltså inte så långt ifrån den öppna arbetslösheten) kommer att finnas i arbetsmarknadspolitiska program, sysselsättningsprogram och utbildningsprogram. En del av dessa personer finns i arbetskraften som arbetslösa, däribland de som lämnar sjukförsäkringen och berörs av Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion. Aktieavkastningen och valutakurserna Avkastningen på finansiella placeringar har betydelse för de ekonomiska aktörernas förmögenhetsställning och därmed även för deras intresse att spendera pengar för realekonomiska syften. Även de disponibla inkomsterna påverkas direkt, inte minst för pensionärer, vilkas inkomster till en del är relaterade till kapitalavkastningen. Detta gäller numera också de allmänna pensionerna, där APfondernas avkastning via den automatiska s.k. balanseringen, har betydelse för de belopp som betalas ut. I förlängningen kan således, via variationer i den reala efterfrågan på varor och tjänster, kapitalavkastningen ha betydelse för bl.a. utvecklingen på arbetsmarknaden. Störst variationer i finansiella förmögenhetsvärden och avkastning finns normalt på aktiemarknaden. Under 2009 gav Stockholmsbörsen en avkastning (inkl. utdelningar) på över 50 procent. Hittills i år (till mitten av oktober 2010) har totalavkastningen varit nära 20 procent, varav en ökning i börsvärdena svarat för ca 16 procent. Förväntningarna om en stärkt växelkurs för kronan kan ha ökat det utländska intresset för att placera i Sverige, vilket medverkat till att driva upp de svenska börskurserna. Konjunkturinstitutet räknade i sin septemberrapport med en successiv kronförstärkning fram till utgången av år 2012, en förstärkning som i stort sett redan realiserats en dryg månad senare. På de internationella stora börserna har utvecklingen varit sämre. I New York steg Dow Jones börsindex under 2009 avsevärt mindre än Stockholmsbörsens index, och hittills under 2010 har uppgången begränsats till 6 procent. Inte någon av världens större börser har uppvisat ökningar på mer än 10 procent. 14

Avkastningsindex för Stockholmsbörsen och för den globala aktiemarknaden December 1998 = 100 Anm. Avkastning inkl. utdelningar. Senaste månad september 2010. Kronans förstärkning var betydande under 2009 och hittills under 2010, mot både dollar och euro. Följden av detta har blivit en dämpad avkastning i svenska kronor på sådana utländska placeringar som inte valutasäkrats. Under de första nio månaderna var den globala aktieavkastningen t.o.m. något negativ, mätt i kronor. 15

Kronans kurs mot US dollar och euro December 1998 = 100 Senaste månad september. Priser och löner Konsumentprisindex (KPI) beräknas av Konjunkturinstitutet i septemberprognosen stiga med 1,1 år 2010. Inflationstakten bedöms vara i tilltagande, och från och med år 2012 överstiga det långsiktiga penningpolitiska målet om 2 procent. Den tilltagande inflationen beror huvudsakligen åtminstone under de närmaste åren på ett antagande om successivt stigande räntor, vilket ökar hushållens bostadsutgifter. Höjd ränta har två effekter på inflationen, dels denna effekt uppåt via bostadsutgifterna, men också en motsatt effekt som verkar genom att den höjda räntan dämpar efterfrågan i ekonomin och därigenom begränsar inflationen. Den senare effekten antas vanligen vara den mest betydelsefulla, och utgör själva fundamentet för Riksbankens penningpolitik. Räknat exklusive räntornas effekt på bostadsutgifterna stiger inflationen mindre under de närmaste åren. Bakom detta antagande ligger delvis fortsatta genomslag nedåt på importpriserna av kronförstärkningen, men också antaganden om att efterfrågetrycket blir fortsatt rätt lågt och att lönehöjningarna blir lägre än tidigare. 16

Konsumentprisindex (KPI) Procentuella förändringar från motsvarande månad föregående år Det svaga arbetsmarknadsläget medför alltså att löneökningarna hålls tillbaka betydligt. Från och med 2010 gäller nya centrala avtal på nästan hela arbetsmarknaden. Dessa går i allmänhet ut första kvartalet 2012. Konjunkturinstitutet räknade i sin septemberprognos med att timlönerna i hela ekonomin ökar med 2,5 procent 2010 och 2011, och att en viss acceleration i löneökningarna kan komma att inledas 2012. Det bör påpekas att dessa tal avser de totala löneökningarna, även de som vanligen uppstår utöver de centrala avtalen (s.k. lokal lönebildning). Löneutvecklingen är det viktigaste inslaget i den reala delen av det inkomstindex som främst används i det allmänna pensionssystemet, men också inom socialförsäkringen, t.ex. på arbetsskadeområdet. Kopplingen mellan de procentuella ökningarna i inkomstindex och de ovan angivna löneökningarna är dock inte enkel. 17

Tabellen nedan ger en viss fördjupning (procentuella förändringar): Timlön, Timlön, Medel- Lön per KPI, Reallön 3 års medel- Inkomstkonj.stat. NR arbetstid person jun-jun (4) - (5) tal av (6), index (2)+(3) plus (5), nästa år (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) 2000 3,7 5,0 0,8 2001 4,4 4,3 1,1 3,2 2,7 0,5 2002 4,1 4,3 1,4 2,8 1,8 1,0 2003 3,5 3,4 0,7 2,7 1,6 1,1 5,3 2004 3,3 3,1 0,2 3,3 0,4 2,9 2,5 3,4 2005 3,1 3,5 0,2 3,3 0,6 2,7 2,1 2,4 2006 3,1 3,3 0,0 3,3 1,5 1,8 2,8 2,7 2007 3,3 3,0 1,4 4,4 1,9 2,5 4,0 3,2 2008 4,3 3,9 0,1 4,0 4,4 0,4 4,2 4,5 2009 3,4 3,0 0,3 2,7 0,8 3,5 5,7 6,2 2010 2,5 1,5 0,7 2,2 0,9 1,3 1,1 0,3 2011 2,5 2,8 0,0 2,8 1,7 1,1 2,4 1,9 2012 3,0 3,1 0,2 2,9 2,1 0,8 3,7 3,5 2013 3,5 0,2 3,3 2,8 0,5 3,2 3,3 2014 3,9 0,3 3,6 2,8 0,8 4,1 3,6 2015 3,5 3,5 De nyss refererade löneökningarna avser timlönerna enligt SCB:s s.k. konjunkturlönestatistik. Vissa löneelement ingår inte, exempelvis bonusar och andra skattepliktiga ersättningar. Dessa ingår däremot i lönerna enligt Nationalräkenskaperna (NR) och även i de pensionsgrundade inkomsterna, som är den slutliga basen för beräkningen av inkomstindex. Minskade sådana löneelement kan förklara den ovanligt stora skillnad i timlöneökning som enligt tabellen beräknas för 2010 mellan konjunkturlönestatistiken och NR (den senare för jämförelsens skull justerad för att det normala antalet arbetstimmar under året varierar av kalendariska skäl). I samma riktning kan ha verkat avvecklandet i början av 2010 av krisavtalen om arbetstidsförkortning i industrin som slöts 2009. Många anställda fick arbetstiden sänkt mer än månadslönen, vilket tillfälligt höjde timlönen enligt NR för 2009, men detta påverkade inte konjunkturlönestatistiken. Inkomstindex ska avse inkomst per person, inte per timme. I tabellen justeras löneutvecklingen per timme för medelarbetstidens förändringar, vilket resulterar i kolumn (4). En justering till real utveckling görs med inflationen i juni året ifråga, räknat från juni föregående år (detta enligt pensionssystemets regler). Ett treårigt glidande medeltal av dessa reala löneökningar beräknas, varefter en återuppräkning till nominella termer sker med hjälp av inflationen under det sista av de tre åren. Resultatet blir i princip förändringen i inkomstindexets lönedel nästa år, kolumn (7). Förändringen i det slutliga totala inkomstindexet avviker i regel något från den beräknade förändringen i dess lönedel. Detta har flera orsaker. För det första ingår även andra komponenter än löner i inkomstindex: sjukersättningar, a-kasseersättningar, m.m. För det andra görs i efterhand justeringar i inkomstindex när definitiva inkomstberäkningar föreligger det nu fastställda inkomstindexet för 18

2011 innehåller exempelvis preliminära beräkningar för två av de bakomliggande åren, 2009 och 2010. Detta kan påverka periodiseringen av förändringarna. För det tredje baseras kolumn (7) och (8) i tabellen på olika statistiska underlag: den första på nationalräkenskaperna och den andra på statistiken över pensionsgrundande inkomster. Prisbasbeloppet, som styr nivån på ett flertal socialförsäkringar, 2 sänktes från 42 800 kronor 2009 till 42 400 kronor 2010. Förändringen bestämdes av KPI:s förändring i juni 2009 räknat från juni året före, vilket innebar 0,8 procent. Med samma beräkningssätt prognostiseras prisbasbeloppet sedan stiga igen: 2009 42 800 kronor 2010 42 400 kronor 2011 42 800 kronor 2012 43 600 kronor 2013 44 500 kronor 2014 45 800 kronor 2015 47 100 kronor Ungefär 1,5 miljoner personer har ersättningar som styrs av prisbasbeloppet, varav hälften utgörs av ålderspensionärer med garantipension. 2 Det gäller aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, vårdbidrag, garantipensioner, äldreförsörjningsstöd och efterlevandestöd till barn; vidare ersättning till personer med sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, arbetsskadelivränta och föräldrapenning, som har sjukpenninggrundande inkomst över respektive tak (35 333 kr/mån för föräldrapenning och 26 500 kr/mån för övriga). 19

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 5 245 300 5 440 240 5 691 070 5 988 190 6 273 680 6 579 580 Analys Regeringen aviserar i propositionen 2010/11:1 sin avsikt att under mandatperioden vidta särskilda åtgärder för patientgrupper som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning har ökat behov av tandvård. För detta ändamål anslås 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012. I avvaktan på ett lagförslag har Försäkringskassan inte beaktat detta i denna prognos. Utgifterna för det nya tandvårdsstödet under perioden januari september 2010 blev 3 418 miljoner kronor, vilket var 9 procent högre än motsvarande period föregående år. Under juli augusti sjönk dock utbetalningarna väsentligt, vilket ska ses som en säsongsmässig effekt av semestermånaderna då mycket lite tandvård utförs. Utfallet för september indikerar att tandvårdskonsumtionen åter ökar något efter sommartiden och beräknas sammantaget bli högre för hela 2010 än föregående år. Detta illustreras av figuren nedan som visar månadsutfall samt prognos för perioden 2009 2010. Utfall och prognos för utgifter för det nya tandvårdsstödet. Belopp i 1000-tal kronor 700 000 600 000 500 000 400 000 SEK 300 000 200 000 100 000 - Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Det nya stödet Utfall_2009 Det nya stödet Utfall_2010 Det nya stödet Prognos_2010 20

Under samma period minskade utgifterna för det gamla tandvårdsstödet med hela 90 procent jämfört med motsvarande period året innan och väntas fasas ut nästan helt redan nästa år. Utgifterna för tandvårdsersättningen, inklusive det gamla tandvårdsstödet blir sammanlagt lägre än föregående år då merparten av utgifterna från det gamla tandvårdsstödet försvinner under 2010. Försäkringskassan har i sina tidigare prognoser beräknat att utgifterna för det nya tandvårdsstödet skulle öka markant under 2010 och åren efter. Utgångspunkt i denna analys har varit ett antagande om att en större andel av befolkningen skulle starta nya ersättningsperioder samtidigt som konsumtionen av den typ av tandvård som är dyrast skulle bli betydligt högre. De senaste utfallen pekar emellertid på att utvecklingen av tandvårdskonsumtionen kraftigt överskattats i de tidigare prognoserna. Tandvårdsefterfrågan har inte ökat i den utsträckning som tidigare förutspåtts. Det kan finnas varierande förklaringar till detta, men en bidragande orsak är sannolikt den djupa lågkonjunkturen under åren 2008 2009 och som starkt påverkat hushållens konsumtions- och sparbeteende. Enligt Konjunkturinstitutet var hushållens konsumtionsnivå som högst det fjärde kvartalet 2007, dvs. drygt åtta månader innan införandet av det nya tandvårdsstödet, och först det andra kvartalet 2010 nådde konsumtionen åter upp till denna nivå. Under perioden 2008 2009 minskade hushållens konsumtionsutgifter i betydande utsträckning. De senaste utfallen för utbetald tandvårdsersättning samt analysen av tandvårdskonsumtionen under de senaste löpande 12-månadersperioderna motiverar en kraftig sänkning av prognosen 2010 och framåt. Prognosen för 2010 sänks med 15 procent jämfört med föregående prognos, vilket medför ett nivåskift nedåt för hela prognosbanan. Tandvårdskonsumtionen antas dock trendmässigt öka under hela prognosperioden, i takt med att ekonomin, och i synnerhet hushållens konsumtion, växlar upp under 2011 och åren efter. 21

Tabell nedan visar de prognostiserade utgifterna uppdelat på åldersgrupp. Åld. Kategori 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Allmänt tandvårdsbidrag 20 29 140 150 144 330 147 880 150 630 152 330 152 380 30 49 222 540 223 480 224 050 224 010 223 290 222 790 50 64 185 680 184 170 183 260 183 100 184 340 186 080 65 74 104 580 109 310 113 570 117 260 120 110 122 500 75+ 135 380 136 080 137 080 138 670 140 730 142 720 Totalt 788 320 797 360 805 840 813 670 820 810 826 470 Högkostnadsskydd 20 29 102 470 111 510 114 260 116 380 117 700 117 730 30 49 704 840 781 430 809 940 844 200 841 470 839 610 50 64 1 761 890 1 881 810 2 029 410 2 212 880 2 429 180 2 672 460 65 74 1 138 200 1 225 850 1 292 910 1 354 980 1 408 820 1 458 380 75+ 602 520 614 970 638 680 646 060 655 690 664 920 Totalt 4 309 920 4 615 570 4 885 190 5 174 510 5 452 870 5 753 110 Totalt/åldersgrupp 20 29 242 620 255 850 262 140 267 020 270 030 270 110 30 49 927 370 1 004 910 1 033 990 1 068 220 1 064 760 1 062 410 50 64 1 947 570 2 065 980 2 212 660 2 395 980 2 613 530 2 858 540 65 74 1 242 770 1 335 160 1 406 470 1 472 240 1 528 940 1 580 890 75+ 737 900 751 050 775 770 784 730 796 430 807 630 Total utgift nya tandvårdsstödet 5 098 230 5 412 940 5 691 040 5 988 190 6 273 680 6 579 580 Total utgift gamla tandvårdsstödet 147 070 27 300 30 Anslagsbelastning 5 245 300 5 440 240 5 691 070 5 988 190 6 273 680 6 579 580 Anm. P.g.a. avrundningar summeras inte alltid delarna till slutsumman Sedan införandet av det nya tandvårdsstödet, som trädde i kraft den 1 juli 2008, har något mer än 5,3 miljoner personer i åldersgruppen 20 år eller äldre gjort drygt 21 miljoner besök. Detta motsvarar cirka 73 procent av populationen per den 31 december 2009. I figuren nedan visas antalet besök per månad sedan det nya tandvårdsstödet infördes i juli 2008. 22

Antalet tandvårdsbesök per månad under perioden juli 2008 tom september 2010 1 200 000 Antal besök 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 - jul-08 sep-08 nov-08 jan-09 mar-09 maj-09 jul-09 sep-09 nov-09 jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 Det framgår av figuren ovan att antalet tandvårdsbesök inte har ökat avsevärt sedan det nya tandvårdsstödet infördes, vilket delvis kan förklaras av att det nya tandvårdsstödet trädde i kraft mitt i en lågkonjunktur. Av figuren kan det dock skönjas en svag ökande trend med en tydlig säsongseffekt under sommartiden då väldigt lite tandvård utförs. Osäkerhetsanalys Försäkringskassans aktuella prognoser för tandvårdsersättningen är behäftade med stor osäkerhet och är mycket känsliga för nivåförändringar och trender i historiska data. Detta kan till en del förklaras av att tandvårdsprognoser i dagsläget inte explicit skattar samband med makroekonomiska variabler såsom inkomster och i viss mån pris. Det nya tandvårdsstödet infördes i juli 2008 och det är först nu under 2010 som inkomstuppgifter från taxeringsåret 2008 finns tillgängliga. Detta ger möjlighet till en vidareutveckling av den nuvarande prognosmodellen. Försäkringskassan planerar under 2011 att utvidga sin modell till att omfatta en ansats som belyser hur individers efterfrågan på tandvård kan påverkas av förändringar i inkomst och pris. 23

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2010 2011 2012 2013 2014 Föregående prognosbelopp 6 158 020 6 110 980 6 155 210 6 226 200 6 298 490 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 912 720 670 740 464 140 238 010 24 810 Ny regel Övrigt Ny prognos 5 245 300 5 440 240 5 691 070 5 988 190 6 273 680 Differens i 1000-tal kronor 912 720 670 740 464 140 238 010 24 810 Differens i procent 14,8 11,0 7,5 3,8 0,4 Volym- och strukturförändringar I denna prognos antas antal patienter uppdelat på olika åldersgrupper i stort följa befolkningsutvecklingen. De senaste utfallen dels för antalet patienter och dels för tandvårdskonsumtionen har inneburit en marginell nedjustering av prognosen för antalet patienter samt en kraftig sänkning av prognosen vad gäller fördelningen av tandvårdskonsumtionen (mätt i det ersättningsgrundande beloppet), vilket i sin tur gör att de beräknade utgifterna under prognosperioden blir lägre jämfört med den prognos som lämnades till regeringen i juli 2010. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 722 ¹ 483 ² 373 345 474 495 Preliminär avgift 642 ¹ 514 Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 80 ¹ 31 122 150 21 Prognostiserad avgift för respektive år 495 495 495 495 495 495 1 2 Fastställd av riksdag eller regering. Enligt förslag i budgetpropositionen. Analys Avgörande för utgiften är utbetalningarna av smittbärarpenning. Prognosen för detta görs av Socialstyrelsen, och de har gjort bedömningen att den bör sänkas 0,2 miljoner kronor per år från 5,2 miljoner till 5,0 miljoner kronor. 24

Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2010. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2011 2012 2013 2014 Föregående prognosbelopp 483 392 385 514 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 19 19 20 19 Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare 0,0 0,0 20 21 Övrigt Differens mot förslag i budgetpropositionen +19 Ny prognos 483 373 345 474 Differens i 1000-tal kronor 0,0 19 40 40 Differens i procent 0,0 4,8 10,4 7,8 Volym- och strukturförändringar Förändringen beror på att Socialstyrelsen ändrat sin prognos för smittbärarpenning. Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Justerat för att ta hänsyn till Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning samt anslaget för 2011 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 561 564 582 319 599 094 601 204 625 928 647 710 Analys Flera faktorer påverkar säkerheten i prognosen. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Exempelvis fastställs de genomsnittliga kostnaderna för pensionärer med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det finns även en fortsatt osäkerhet i debiteringstakten av såväl turist- som pensionärsvård. Utgifterna för anslaget följer således inte kostnaderna. En förändring av utgiftsprognosen betyder därför inte nödvändigtvis att bedömningarna i de bakomliggande kostnadsprognoserna är förändrade. Införandet av förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning, förordning 987/2009, medför dock en ökad förutsägbarhet i form av tydliga tidsfrister för introduktion och reglering av fordringar. Förordning 987/2009 innehåller även en möjlighet att kräva ränta på sena betalningar. De förändringar som kan komma att påverka anslaget med anledning av införandet av de nya förordningarna finns 25

beskrivna i Försäkringskassans anslagsuppföljning för åren 2009 2014 från 18 januari 2010. Utgiften påverkas även av konjunkturen och människors benägenhet att resa, flytta och arbeta inom Europa. Även det ökande antalet äldre kommer på sikt att få effekt på prognoserna. Främst till följd av fler pensionärer som bosätter sig utomlands, men även i form av ökade utgifter för turistvård eftersom fler äldre människor reser i större utsträckning Valutakursen påverkar utgiften, dels genom att den påverkar storleken på de krav som ställs på Sverige, men också genom att den kan antas påverka människors benägenhet att resa eller bosätta sig utomlands. Vid en relativt stark svensk valuta gentemot de flesta europeiska valutor, kan resandeströmmarna från Sverige antas bli större, medan resandeströmmarna till Sverige kan antas minska. I prognosen har använts en eurokurs på 9,55 SEK enligt Konjunkturinstitutets EUR-prognos för 2010. En sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika delarna inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden presenteras nedan. Utfall för 2004 2009 och utgiftsprognoser för 2010 2015 i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 125 101 111 118 141 145 149 154 160 166 172 179 66 46 65 111 56 136 223 197 199 186 193 201 104 155 172 209 112 243 132 214 222 231 242 249 15 37 34 52 84 57 17 18 18 19 20 296 317 385 472 361 608 562 582 599 601 626 648 Konventionsvård För konventionsvård förväntas kostnaden och utgifterna fortsätta öka under prognosperioden 2010 2011 med lite drygt tre procent årligen, för resten av prognosperioden är ökningen cirka fyra procent årligen. Prognosen har anpassats till de senaste årens inflation för hälso- och sjukvård i Sverige. Turistvård Utgiften för turistvård beräknas bli högre än tidigare prognostiserat för hela prognosperioden. Det beror främst på en ändring av Försäkringskassans tillämpning avseende ersättning i efterhand för nödvändig vård. Ändringen har medfört en utgiftsförskjutning från ersättningsområde Sjuk och tandvårdstjänster till ersättningsområde Turistvård. Mer information finns under rubriken Sjuk- och tandvårdstjänster. Under de tre första kvartalen 2010 har Försäkringskassan tagit emot ett större antal fakturor än tidigare från andra medlemsländer. Antalet inkomna fakturor antas bli högre än normalt även under 2011. Det ökade antalet inkomna fakturor antas bero på de antagna reglerna om återbetalning i Administrativa kommission- 26

ens beslut S7 3 (punkt III.1), Fordringar som gäller återbetalning på grundval av faktiska utgifter som tagits upp i borgenärsmedlemsstatens bokföring före den 1 maj 2010 ska omfattas av de finansiella bestämmelserna i förordning (EEG) nr 574/72. Dessa fordringar ska lämnas till förbindelseorganet i gäldernärsmedlemsstaten senast den 31 december 2011). Pensionärsvård Kostnadsprognosen för ett år bygger på kunskap om hur många skuldmånader som senast blivit debiterat för ett helår i det vårdgivande landet multiplicerat med den genomsnittliga kostnaden. Den beräknade genomsnittliga kostnaden antas öka med i snitt 4 procent per år. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen, ändringarna av prognosen för pensionärsvård beror på två saker: valuta, framför allt förändringen av förstärkningen av kronan gentemot euron samt nya skuldmånader. Sjuk- och tandvårdtjänster Utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster har minskat på grund av två ändringar av Försäkringskassans tillämpning avseende ersättning i efterhand för nödvändig vård som har getts i ett annat EU/EES-land. Från våren 2010 ersätts nödvändig vård som har getts hos allmänna vårdgivare endast med stöd av förordning 987/2009. Den ändrade tillämpningen har medfört en utgiftsförskjutning från ersättningsområde Sjuk- och tandvårdstjänster till ersättningsområde Turistvård. Utgiftsförskjutningen är knappt 25 miljoner kronor under år 2010. År 2011 beräknas utgiftsförskjutningen till knappt 51 miljoner kronor. För de efterföljande åren har utgiftsförskjutningen skrivs upp med en volymfaktor samt ECB:s inflationsprognos. Från och med mitten av september ersätts inga ärenden avseende nödvändig vård med stöd av EUF-fördraget. Bakgrunden till ändringen är dom C-211/08 från EU-domstolen. I domen fastslår EU-domstolen att det inte finns någon skyldighet för ett land att betala ersättning för nödvändig vård som getts i ett annat EU/EES-land med stöd av artikel 56 i EUFfördraget. Den nya tillämpningen innebär att Försäkringskassan inte längre ersätter nödvändig vård som har getts hos privata vårdgivare i ett annat EU/EES-land. Ersättning för nödvändig vård hos allmänna vårdgivare kan dock även fortsättningsvis betalas ut med stöd av förordning 987/2009. Förändringen innebär en beräknad minskning av utgiftsprognosen för sjuk- och tandvårdstjänster med 31 miljoner kronor under 2010. År 2011 beräknas minskningen till 74 miljoner kronor. För de efterföljande åren har minskningen justerats med en volymfaktor samt ECB:s inflationsprognos. Ändringarna av Försäkringskassans tillämpning innebär att ersättningsområdet Sjuk- och tandvårdstjänster fr.o.m. mitten av september endast avser ersättning i efterhand för planerad vård med stöd av artikel 56 och 57 i EUF-fördraget. 3 Administrativa kommissionens beslut nr S7 av den 22 december 2009 om övergången från förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 till förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 och om tillämpningen av återbetalningsförfarandena. 27

Antalet ärenden avseende personer som fått planerad vård i annat EU/EES-land och sedan sökt ersättning i efterhand ökade mellan införandet i början av 2004 till 2006 men har sedan planat ut. I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2010 Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2010 2011 2012 2013 2014 Föregående prognosbelopp 570 880 603 425 625 618 632 928 660 601 Överföring till/från andra anslagsposter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ändrade makroekonomiska antaganden 4 788 +419 5 067 8 657 9 821 Volym- och strukturförändringar 4 528 21 525 21 457 23 067 24 852 Ny regel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt Ny prognos 561 564 582 319 599 094 601 204 625 928 Differens i 1000-tal kronor 9 316 21 106 26 524 31 724 34 673 Differens i procent 1,6 3,5 4,2 5,0 5,2 Ändrade makroekonomiska antaganden Valutaförändringar står för en stor del av de makroekonomiska förändringarna, men även schablonbeloppen för Pensionärsvården har fluktuerat en hel del. En förändring av KPI föranleder sänkning av prognosen. Volym- och strukturförändringar Turistvården stod för den enskilt största ökningen medan Sjuk- och tandvårdstjänster stod för den största minskningen. Dessa volymförändringar beskrivs under rubriken Sjuk- och tandvårdstjänster. 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 263 000 251 868 264 622 269 339 272 388 275 585 Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionshinder är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Hittills under 2010 har antalet grundbidragsärenden ökat med 64 stycken (8 procent) jämfört med motsvarande period 2009. Antalet anpassningsärenden har ökat med 177 stycken (13 procent) jämfört med motsvarande period 2009, men antalet anskaffningsärenden har däremot minskat med 37 stycken (18 procent) jämfört med motsvarande period 2009. Antalet grundbidragsärenden har justerats ned jämfört med föregående anslagsuppföljning, detta på grund av utfallet hittills i år. 28