MUN- & HALSCANCERFÖRBUNDET INFORMERAR

it il MUN- & HALSCANCERFÖRBUNDET INFORMERAR

ORSAK OCH UPPKOMST {f shh..f& s u #' ll t \ # q3 ^ *tf.+r s.! -t. Ya\e hr drabbas ungefår I 2OO personer ivärtlandav huvud- halscancer. Sjukdomen är vanligast hos äldre, men förekommer även hos yngre. Den är något vanligare hos män, men har ökat hos kvinnor, vilket kan bero päatt kvinnor börjat röka i alltldgre äldrar och i allt större utsträckning. ORSAK Munhälan och dess omgivning utsätts för många irriterunde ämnen, vilka kan bidra till uppkomst alr cancer. Tobaksrök och alkohol kan vara nhgra orsaker särskilt i kombination med varandra. Miljögifter kanvara en annan. Kroniska inflammationer

kan ocksil öka risken för cancer. HPV-virus är även en känd och vanlig orsak till cancer i munhåla och munsvalg. UPPTÄCKTEN Så snart man upptäckt en tumör i munhålan, måste man undersökas och utredas så att rått diagnos kan ställas. Detta för att resultatet av behandlingen skall bli så bra som möjligt. Cancer i huvud och halsområdet upptäcks oftast som sl-ullnader pä, halsen eller som sår i munnen som inte läker. I början av en cancer har man sällan värk eller mycket lätta symptom. Behandlingen sker på specialistavdelningar vid de större sjukhusen i storstäderna eller vid universitetssjukhusen ute i landet. En öron-/näsoch halslåkare har oftast det övergripande ansyaret för behandlingen, men det fu genom ett teamarbete mellan fleru olika specialistlakarc och annan sjukvärdspersonal som behandlingen planeras och utförs. OLIKA TUMÖRFORMER Cancer är en elakartad (malign) tumör som sitter i hud, slemhinna eller körtelvävnad. En elakartad tumör har förmäga att sprida sig. Det finn också godartade @enigna) tumörer, som inte sprider sig. Dä år det inte cancer.

BEHANDLINGSFORMER Det finns mänga olika behandlingsformer mot cancer. Strålbehandling, cytostatika eller kirurgi. Utvecklingen ay nya metoder går hela tiden fuamät. Strålbehandling Det finns fleru skäl till varför man strålbehandlar. Det går att krympa en elakartad tumör och ibland fä den att helt försvinna. Genom att rikta strålen mot tumören och dess omgivande vävnad, kan man förstöra tumörcellen. En onkologlåkarc, som är specialist på tumörsfukdomar och dess behandling, ansyarar för strålbehandlingen. Strålbehandlingen utförs oftast sä att patienten inte behöyer :rara på sjukhuset mer än vid sjalva strålningstillfållena. Vid behov kan patienten behöva ligga inne på sjukhuset en period av behandlingen om man fär svära biverkningar ay behandlingen eller inte klarar sig själv hemma. CYTOSTATI KA (cel lgiftsbehand I ing) Kallas även kemoterapi. För denna at:rsyarar onkologen, och syftet med cellgiftsbehandling är som vid strålbehandling att krympa tumören. KIRURGI Oftast ar det frägan om en kombination av de olika behandlingsformerna. Vanligast ff att man börjar med strålbehandling. Den ges under cirka sju veckors tid. Därefter görs nägra veckors uppehäll i behandlingen före operation. Genom operation avlagsnx öron-, näs- och halsläkaren tumören. I vissa fall måste man operera bort lymfkörtlar pähalsen för att minska spridningsrisken. När det kirurgiska ingreppet sker år patienten i regel inlagd på sjukhuset sedan nägra dagar. Värdtiden efter operationen varierar beroende pä operationens omfattning, patientens ålde r, allmanna tillständ och hur läkningen fortskrider. Efter ett ingrepp i munhålan räcker det oftast med en vårdtid pä en vecka. Vid en större operation kan man fä. stanna. betydligt längre.

Patienten måste vara i gott allmäntillstånd innan han eller hon skrivs ut. Alla operationer utförs av ett team av låkarc och annan personal. Narkosläklrefi söver patienten och öyervakar narkosen. Öron-, näs- och halsläkaren avlägsnar tumören. Ibland är det nödvändigt med trakeostomi för att patienten skall kunna andas obesvärat efter operationen. En kanyl sätts då in i luftstrupen via ett hål på halsen. Kanylen tas bort efter en tid. Vid mindre operationer räcker det att enbart sy ihop operationssåret. PLASTIKKIRURGI Vid större ingrepp ar det nödvändigt att ersättaborttagen vävnad med ny. Det görs av plastikkirurgen. Ibland deltar också en specialisttandläkare, en oralkirurg i återuppbyggnadsarbetet. En omfattande operation kanta flera timmar medan ett litet ingrepp kan utföras pä någon timme. Patienten vårdas efter en mer omfattande operation på en särskild övervakningsavdelning innan han eller hon kan ätervända till sin vanliga vårdavdelning. NYA METODER Utvecklingen inom plastikkirurgi hlar vafit mycket snabb under senare år. Genom så kallad mikrovaskulär kirurgi, en metod att operera aven i mikroskopiskt små blodkärl, har manfätt helt nya möjligheter att flyta hud-/ben- och muskelvävnad. När man skall ersätta slemhinna som tagits bort i munhålan använder man vanligtvis hud från underarmen. Denna vävnad har mycket god förmåga attlaka in på mottagarstället och ersåtta den som tagits bort frän munhälan. Ofta görs ltterligare en hudförflyttning, dä man tar tunn hud från läret för att tåcka "tagstället" på armen. Har man tagit bort en större del av käkbenet, ersätter man det ofta med en del av revben, benvävnad fuän höften eller underbenet. I ett senare skede kan man bygga en tandbrygga som ft.ster med titanskruvar i det inopererade benet.

FÖRBEREDELSER *\=. :' Innan en behandling påbörjas måste mänga olika undersökningar göras. Det gäller att noggruntkarrlagga cancertumören, ta teda på vilken cancertyp det rör sig om, vilken stodek, exakt var den sitter och om den eventuellt kan ha spridit sig. Patientens allmäntillstånd och sociala situation kartläggs och bedöms. När alla pro\tagningar och fakta sammanställts, traffas all expertis för att diskutera, planera och i samråd med patienten besluta om den kommande behandlingen. Eftersom munhålecancer varierar i storlek och spridning skiljer sig också behandlingen och konsekvenserna av den, från individ till individ.

Det ar viktigt att patieflten inför all behandling är i så god kondition som möjligt. Därtör kallas en av sjukhusets dietister in i ett tidigt skede. Dietisten väger patienten, kontrollerar näringsintaget och skriver vid behov ut kosttillagg, vitaminer och mineraler. Dietisten försöker också hjälpa patienten att inte gå ner i vikt, något som ar vanligt hos cancefpatientef. Efter en stöffe operation kan det bli aktuellt att under en tid inta flytande föda genom att en tunn slang (sond) förs ner i magen via näsan eller en sond som opereras in direkt i magsäcken. TANDLAKARBEHANDLING En av förberedelserna inför strålbehandlingenär ett besök hos sjukhusets tandlakare. Patienten genomgår en grundlig undersökning. Dåliga tänder som utgör en infektionsrisk tas bort. Hål lagas och tandsten skrapas bort. Beroende på tumörryp ms ett awryck för att en plastskena skall kunna tillverkas som sedan skall sättas över patientens tänder och används under sjaka strålningen. Skenan s ddar mot reflekterande strålning som annars uppstår frän guld- och amalgam4rllningar. Dessutom skall plastskenan anvåndas vid fluorbehandling av tånderna.

HEMMA IGEN ";ir4i*t* -i i;.j.:i. #. Sjukskrivningstiden efter en operation varierar beroende pä ingreppets omfattning, patientens ålder, yrke och återanpassningsförmåga. Färdtjänst brukar endast beviljas undantagsvis. De flesta yrkesverksamma htergär så småningom till arbetet, men ibland kan andra anpassningar bli aktuella. Kuratorn hjälper till med alla slags sociala frägor. KONTROLLER OCH EFTERYÅRD Den närmaste tiden efter utskrivningen ghr man på kontroll med en till två månaders mellanfl.rm. Kontroller sker hos öronlakarc eller onkolog, ibland hos båda vid samordnad mottagning. Rutinerna för

detta varierar något mellan sjukhusen. Återbesöken, som med tiden blir allt frrce, brukar päsä under minst fem års tid. Efter remiss från sjukhustandläkaren sker oftast den fortsattatandvärden hos patientens egen tandlåkare. STöDSAMTAL Mänga har behoy ay att tala med någon även efter sjukdomstiden. Reaktionerna pävad man har uppler,t kommer ofta då. Samtalsstöd kan ges av kurator eller psykolog på sjukhuset. Om inte kurator ingår i vårdteamet, vilket är det vanligaste, kan den ansvarige läkaren förmedla kontakt. SAMTALSGRUPPER Vissa sjukhus erbjuder sina patienter samtal i grupp. Samtalsgrupperna, som bestär av tidigare behandlade patienter, leds ofta av en kurator eller logoped. Till gruppertta inbjuds experter, som deltagarna kommit i kontakt med under sin sjukhusvistelse. De svarar pä frägor och får lyssna till erfarenheter och åsikter som fors fuam i gruppen. REHABI LITERINGSKON FERENSER Det förekommer också att siukhuset och den regionala Mun- och Halscanc erföreningen med jamna mellanrum arrangerar konferenser under två till tre dagar. Hit inbiuds patienter som behandlats under de föregående åren. Vid konferensen deltar olika experter och här får deltagarna möjlighet att under trevliga former ptata med varandta om sina erfarenheter. 10

KONSEIO/ENSER Vid strålbehandling påverkas spottkörtlar och slemhinnor. Spottkörtlarna producer ar i vanliga fall saliv, som har en s ddande effekt på slemhinnortta i munnen och på tanderna. Salivsekretionen ökar när man ater. Saliven blandas med fodan, vilket undedättar matsmältningen. Hur mycket salivproduktionen påverkas av strålbehandlingen beror på vilka körtlar som bestrålas och hur mycket. Förlorad salivproduktion kan i viss utsträckning ersättas med preparat som man kan skölja munnen med. Genom medicinering alternativt akupunktur går det att i någon mån stimulera de spottkörtlar som

N är s al:iapro duktionen mins kqr eller uppbör belt kan ma.n uppleoa a.tt munnen är som en öken. Då är det aiktigt att dricka mycket. Inte minstför tönder-nas skull har funktion kvar att öka sin salivproduktion. Den muntorrhet som uppstår efter strålbehandling gör att det låttarc bildas karies. Den framtida munhygienen fu dårför väldigt viktig för att undvika problem. Salivproduktionen kan emellertid förbättras successifi efter avslutad behandling. Förmågan att uppleva smak försämras ocksä under strålningen, men smakförmägan brukar komma tillbaka, helt eller delvis. ÄrR ocn TALA Munhålans beskaffenhet har betydelse för vårt tal och vär förmäga attrugga och svälja. Normalt formar vi språkljud med hjälp av tungan, lapparna, tänderna och gommen. Vi bearbetar födan, blandar den med saliv i munnen, innan vi, med hjälp ay tungan, för födan bakåt och sväljer den. Hur vi talar och äter påverkas i olika stor utsträckning av operationen i munlrhlan. Efter en opefation av en liten tumör, exempelvis pä ena sidan av tungan, får patienten vanligen inga pätagliga besvär. Ett stort ingrepp, som omfattar både tunga och munbotten, medför större svårigheter. Emellertid kan stora delar av tungan opereras bort utan att talet blir svårförstäeligt. Svårigheten med att tugga och svälja upplevs som det mest besvärande. Det beror, förutom pä det rent anatomiska förändringarna i munhålan, även på salivminskningen efter strålbehandlingen. Det finns mycket man kan göra för att förbättra situationen. Flera yrkesgrupper med sina unika specialkunskaper kan hjilpa patienten. TÄNDERNA En specialutbildad tandlakare (protetiker) och en tandtekniker hjälper den patient som fätt nägon del av gommen, överkäken eller underkäken borttagefl. De skräddarsyr en 12

pfotes (obturator) som utformas sä att den precis ersätter vad man tagit bort. Protesen görs till största delen i plast för att vara sä.lätt och bekväm som möjligt. Inprovningen sker successir,t över en längre tid eftersom de anatomiska förhållandena ändras något under läkningen efter operationen. Protesen som har betydelse for talet, utformas ofta i samråd med sjukhusets logoped. TALET Logopeden, som är specialist på talstörnin gar hji,.jper patienten med de röst- och talproblem som ibland uppkommer efter behandling. Trots stora ingrepp talar de allra flesta fullt förståeligt. Man bekantar sig med sina förändrade forutsättningar för tal. lämplig kost. När sonden tagits bort, äter man den första tiden endast flltande föda. Därefter forsätter man med pur6er, innan man kan ätergä till mer fast föda. Åven under den här tiden kan patienten behöva extra tillförsel av näringstillskott, för att undvika att gh ner i vikt. Genom dietistens försorg kan man få kosttillskott till reducerat pris med landstingsbidrag. Logopeden hjälper till att bedöma vilka konsistenser patienten kan ata pä ett säkert sätt utan att satta i halsen samt lär ut tekniker för att underlätta matintag eller träna upp sväljfunktionen. Maten är också mycket uiktig. Dietisten bar som uppgrfi att kontrollera aikten bos uarje patient. Vid alltfcir stor aiktmins kning måste närings tills kott s ritt a s in. MATEN Efter operationen fortsätter kontakten med dietisten, som ger råd om 13

EN BEHANDLAD BEnÄTTAR 2OO5 nyss,llda 56 ät kändes det som jag gick igenom en lång för lning eller infektion. Det stramade i halsen, jag fick syamp och blåsor i munnen. Sökte läkare lite överallt, men ingen kunde hitta felet! Så till slut i juni kom jag till en låkarc som tittade i munnen och kände och klämde. Hon skickade remiss till Sahlgrenska öron- näs- o hals. Efter en vecka blev jag kallad. En läkare undersökte mig och jag frhgadc Kan det Yara carrcer? Han tittade på mig och svarade det kan det vara. Fattade nog inte vad han sa riktigt, men nu följde undersökningar, röntgen och allt stod stilla i tankarna. Visst, jagbö\ade röka i L5 ärshldern och hade ofta tänkt sluta. Inte trodde jagattjag skulle drabbas av detta, inte jag, det var jubara andra där borta nänstans. Efter ca 1 vecka blev jag inlagd pä öron-näs-hals för att det skulle tas ett prov i munnen allt under lokalbedövning. Detta gjordes under morgonen och på eftermiddagen fick jag pruta med läkaren. Detta är cancer var orden, men på något konstigt sätt blev jag inte Ädd utan frägade bara "och när, eller hur länge ska jag teva"?? Han var jåttego, berättade om allt som skulle hända under den närmaste tiden. Hem till sönerna, det var nog det syåraste stunden i mitt liv attberatta detta. Men vipratade hela kvällen om allt och de stöttade mig till ll}%. Åven idag 5 är senare kan jag såga att utan dem hade det inte gått bra! Slutade röka samma dag beskedet om cancer kom, det Yar den24 augusti 2OO5, att dä stoppa in en cigarett i munnen Yore helt vansinnigt... Nu började den länga resan, mina näta o kara var med hela vägen, iväg till läkare. Behandlingen, cellgifter i två omgängat, med två veckors mellanrum. Under och mellan cellgifterna är immunförsyaret kraftigt nedsatt så minsta infektion kan bli mycket jobbig, vilket det också blev.

Tankarna flög omkring men all energi gav jagtill att göra allt för att bli frisk. Efter dessa behandlingar foljde strålningar i mun o halsomrädet det skulle ske tvä gånger per dag.lag bor ju nära sjukhuset så jag åkte dit vafie dag. Detta var tuffa behandlingar, men all denna underbara personal och dess förståendelakarc gjorde attiag orkade. Ibland blev det för mycket då blev jag inlagd Besöken på odontologen fortsätter hela livet på grund ay att jag strälats så mycket runt munnen att tandbenet tar skada av detta, men där sköter de om mig och jag kollas regelbundet. I början på december skulle så de sista externa strålningarna göras dä var jag t\-ungen ligga inne på sjukhus. Så kom dä 23 december och jag blev utskriven. Helt otroligt!!!!! Underbart nu skulle jagleva igen... Visst det tog tid läng tid. Men jag levde ju och kroppen ar ju en helt otrolig maskin som kan laka. Biverkningar flnns javisst, det blir så efter alla dessa behandlittgar, muntorrhet, svårigheter att svålja, alltid sist vid matbordet. Man lär sig varje dag, ja helt enkelt börja ett nygammalt liv. Av en händelse räkade jaghitta en skrift om munhålecancer och om tidningenlary. Gick hem och ringde upp ordforande pratade och sedemera gick jag på en månadstråff. Det har jag aldrig ångrat. Nu laar jagvarit medlem sen 2006. Stortrivs, hår fu vi alla lika. Kallar mig aktiv medlem, föreningen har hjälpt mig i mångt och mycket. Att vi dessutom gör resor och hittar pä olika saker gör ju inte saken sämre. Vi hjälpe r varandra så gott vi kan. Idag ar jag så tacksam för alla låkare och all underbar personal på Sahlgrenska Sjukhuset, ni har givit mig livet tillbaka. Lisbetb Månssom 15

,,,? 9 I bevakar och tillvaratar medlemmarnas intressen håller kontakt med myndigheter och serviceorgan arbetar aktivt för att hjälpa medlemmarna tillbaka till ett meningsfullt liv ordnar rehabiliteringsseminarier och resor ger ut tidningen (Mun&Hals) med aktuell information, artiklar och reportage har ute i landet ett tiotal läns- och regionsföreningar? t, 9?? t arbetar för att starta samtalsgrupper för både patienter och anhöriga antingen på sjukhusen eller i lokalföreningarnas regi har regelbundna kurser för förbundets och föreningarnas förtroendevalda tillhör Handikappförbunden, HSO är en av huvudmännen i Cancerfonden har förtroendeanslutna läkare, tandläkare, logoped, kurator och dietist har sitt säte i Solna Utgivare: MUN- & HALSCANCERFÖRBUNDET (MHCF). Reviderad och nytryckt 2011. Med bidrag från Laryngfonden. stämninssbilder: GARL-ANTON. Foro: IAN-ERIK ANDERSSON. Layout och tryck: ÅCRTNSHUSET PRODUKTION, Biästa