Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas av, deras orsak, och hur man ska gå tillväga avseende barnets närvaro i förskolan. Om man är osäker om barnet ska närvara eller om man har andra frågor, samråda gärna med förskolan. För mer utförliga beskrivningar och råd, konsultera 1177 Vårdguiden (www.1177.se) eller din hälsocentral. Diarré och kräkningar Beskrivning: Magsjuka med kräkningar, lös avföring och sjukdomskänsla är vanligt hos barn i förskoleåldrar. Smittsamheten vid magsjuka är i allmänhet stor, både från kräkningar och från lös avföring. Särskilt om vinterkräksjuka (calicivirus) och rotavirus: Calici- och rotavirus har en kort inkubationsperioden (ca 0,5 3 dygn) och är mycket smittsamma och i princip omöjliga att inte sprida vidare utan karantän. De sprids genom kontakt, men även vatten och livsmedel som har rörts av infekterade personer. Kräkningar, diarré och ont i magen är de vanligaste symtomen, medan huvudvärk och muskelsmärtor förekommer mindre ofta. Vid rotavirusinfektion är feber vanlig. Barn får oftare kräkning medan vuxna enbart får diarré. Råd om närvaro i förskolan: Smittade och sjuka barn och vuxna ska inte delta i förskoleverksamheten när de har akuta symtom i form av kräkningar och/eller vattnig diarré. Smittade eller sjuka personer bör vara hemma i minst två symtomfria dygn. Även symptomfria barn som bor i hushåll där andra har haft sjukdomen bör helst stanna hemma under samma period om möjligt. Kontakta sjukvårdsupplysning eller hälsocentral om symtomen inte går över inom några dygn. Feber Beskrivning: Febern är oftast ett tecken på att barnet har någon slags infektion från främmande bakterier eller virus, t.ex. influensaviruset. En tumregel är att barnets temperatur är mer än 37,5 C på morgonen och 38,0 C på kvällen anses det vara en förhöjd temperatur. Kräkningar, trötthet, värk och frossa kan förekomma vid virusinfektioner som orsakar feber. Även om feberperioden är mycket kortvarig kan andra symtom som snuva, halsont eller ont i örat finnas kvar längre. Råd om närvaro i förskolan: Barnet ska ha en feberfri dag (utan febernedsättande medicin i kroppen) och gott allmän tillstånd innan det återgår till barngruppen. Om man vet att barnet har feber på grund av en icke-smittsam infektion t.ex. från öroninflammation bör allmäntillståndet avgöra om barnet kan närvara i förskolan.
Förkylning inkl. snuva Beskrivning: Förkylningar är vanliga, mindre besvärliga smittsamma virusinfektioner som varar i 1-2 veckor. Snuva, nästäppa och nysningar är de vanligaste symtomen, men ont i halsen, hosta och heshet, huvudvärk, feber och sjukdomskänsla kan också förekomma. Grön- eller brunaktig snuva brukar vara ett tecken på bakteriell infektion som kan lätt smitta andra. Klar snuva brukar förekomma vid virusinfektion. Råd om närvaro i förskolan: Allmäntillståndet hos barnet får avgöra om barnet ska vara hemma eller inte. För att återgå till barngruppen ska barnet vara feberfritt och orka med verksamheten under dagen, som också kan innebära utevistelse under flera timmar. Halsont Beskrivning: Halsont är ofta ett symtom bland andra vid luftvägsinfektioner. Bakterier streptokocker är en vanlig orsak till sådana infektioner. Vid en halsinfektion brukar någon del av halsen vara röd, antingen endast halsmandlarna (tonsillerna) som även kallas halsfluss, eller merparten av svalget. Besväret kan leda till minskat matlust. Särskilt om streptokockinfektion och Scharlakansfeber: Halsont på grund av bakterier streptokocker kan leda till kraftigare halssymtom och feber. Scharlakansfeber är en sådan sjukdom som präglas av feber och halsont, en gulvit övergående till rödprickig tunga (s.k. smultrontunga), samt utslag på armhålor och ljumskar. Dessutom är streptokockinfektioner särskilt smittsamma. Antibiotikabehandling är vanlig vid streptokockinfektioner för att undvika komplikationer men ibland kan de gå över av sig själva. Man är dock smittsam länge om man inte får antibiotikabehandling, i princip till alla symtom har helt försvunnit. Råd om närvaro i förskolan: Barnets allmäntillstånd får avgöra när det kan återgå till barngruppen, förutom vid misstänkt streptokockinfektion vilket bör klargöras i samråd med hälsocentral. Vid en streptokockinfektion eller Scharlakansfeber bör barnet stanna hemma minst två dygn efter inledd antibiotikabehandling, eller till symtom har helt försvunnit om man inte behandlas med antibiotika. Barnets allmäntillstånd bör också vara sådant att det orkar delta i barngruppens vanliga aktiviteter, som även kan innebära flera timmars utevistelse.
Hosta Beskrivning: Hosta är ett vanligt symtom vid förkylning och förekommer alltid vid luftrörskatarr och lunginflammation. Det är framför allt i början av en infektion som hostan är smittsam. Långdragen hosta, speciellt på natten, kan vara ett symtom på överkänslighet, astma eller kikhosta. Särskilt om RS-virus och krupp: RS-virus startar som en vanlig förkylning med hosta, snuva och feber, men vid svårare infektioner blir slembildningen i luftvägarna kraftigare, vilket kan orsaka andningsbesvär och mer ansträngd hosta. RS-virusinfektioner smittar lätt och varar längre än vanliga förkylningar, ibland i en månad. Krupp får man i samband med förkylning, men luftrören svullnar upp mer än vanlig och gör andningen mer ansträngd. Heshet och skällande hosta är typiska symtom. Det brukar gå över efter en vecka. Råd om närvaro i förskolan: Barn med hosta utan feber och med gott allmäntillstånd behöver inte vara hemma. Vid misstänkt RS-virus ska man inte närvara i förskolan. Krupp ska likställas med rådet om vanliga förkylningar (se längre upp). Klåda Nedan beskrivs några av de vanligaste orsakerna till klåda hos barn som är smittsamma. Det är dock inte uteslutande och klåda kan uppstå av andra orsaker än som listas här, så konsultera alltid hälsocentral eller 1177 om man är osäker. Huvudlöss: Huvudlöss lever i hår och hårbotten och sprids genom kontakt huvud mot huvud, då varken lössen eller deras ägg lever särskilt länge utanför håret. De orsakar vanligtvis klåda (men ibland inte), och ibland upptäcks som små svarta prickar eller pulver på huvudkudden, eller på huvudet som små röd, brun eller svarta prickar. Man kan även upptäcka löss eller deras ägg genom att kamma igenom håret med en ljus finkam med täta piggar över ett vitt papper. Man bör misstänka huvudlöss om det finns information om löss i omgivningen eller om barnet har omotiverad stark klåda i hårbotten. Huvudlöss behandlas med särskilda oljor eller receptfria läkemedel, eller med CE-märkta medicintekniska produkter man får från apoteket. Råd om närvaro i förskolan vid huvudlöss: Om diagnostik, behandling och uppföljning skett enligt ovan finns det ingen anledning att vara hemma. Meddela förskolan om ditt barn har fått löss, så att de kan informera övriga föräldrar att undersöka sina egna barn. Mask: Mask orsakar oftast klåda i stjärten hos barn (s.k. springmask), framför allt nattetid. Flickor kan också få klåda i slidöppningen av masken. Masken syns med
blotta ögat runt ändtarmsöppningen eller slidöppningen. Barn smittas av maskäggen som kan leva i flera veckor i miljön, t.ex. på textilier, i damm och på leksaker, men också via fingrar eller husdjurets päls. Barnet och vuxna infekteras genom att svälja ner äggen, och återinfektion är vanlig. Receptfri medicin i samband med mycket noggrann personhandhygien (särskilt händer och naglar, och kläder) krävs för att bli av med både masken och deras ägg. Vanligtvis behandlas hela familjer även om symtom inte finns hos alla. Råd om närvaro i förskolan vid mask: Barnet behöver inte vara hemma från förskolan, men informera personalen så att man kan uppmärksamma barnens handhygien och klädombytesrutiner extra noggrann. Utslag Nedan beskrivs några av de vanligaste orsakerna till utslag hos barn som är smittsamma. Det är dock inte uteslutande och utslag kan uppstå av andra orsaker än som listas här, så konsultera alltid hälsocentral eller 1177 om man är osäker. Höstblåsor: Höstblåsor är en virusinfektion som orsakar blåsor i munhålan, läpparna, kindernas insida, tunga och/eller gom som kan vara smärtsamma och som i sin tur kan bidra till att det sjuka barnet inte vill äta. Utslag kan också finnas på händer och fötter. Feber och illamående kan också förekomma. Ingen behandling finns, och det brukar gå över av sig själv inom en vecka. Råd om närvaro i förskolan vid höstblåsor: Barnet bör vara hemma de första dagarna man är sjuk (2-3 dagar). Sedan bör allmäntillstånd avgöra om det ska vara hemma. Svinkoppor (impetigo): Svinkoppor orsakas av bakterier och orsakar först kliande prickar som sedan utvecklas till vätskefyllda, gulaktiga såriga utslag runt näsa och mun samt på fingrar, armar, bål och ben, som slutligen blir honungsfärgade skorpor. Utslagen kliar inte och gör heller inte ont. Impetigo sprids mycket lätt via direktkontakt och objekt som leksaker och dörrhandtag. Barnet smittar tills såren är läkta. Personhygien är mycket viktig för att undvika spridning. Råd om närvaro i förskolan vid svinkoppar: Barn bör vara hemma till såren ser helt torra ut. Vattkoppor: Vattkoppor orsakas av ett virus som orsakar först feber och trötthet, följt av små vätskefyllda blåsor (koppor) som brer ut sig över kroppen med början på huvudet, sedan bålen och sist händer och fötter. Blåsorna kliar oftast, och smittsamheten är mycket stor från 1 2 dagar före till en vecka efter det att utslagen först syns på huden. Vanligtvis får man vattkoppor bara en gång i livet.
Råd om närvaro i förskolan vid vattkoppar: Barn ska stanna hemma till blåsorna börjar försvinna över hela kroppen, vanligtvis några dagar upp till en vecka. Allmäntillståndet får sedan avgöra när barnet kan återgå till barnomsorgen. Meningokockinfektion: Hudutslag som blåröda prickar eller blåmärken på armarna, fötterna eller bålen som inte försvinner vid tryck kan vara tecken på meningokocker. Om ett barn snabbt blir mycket sjuk, får feber, kräks, blir slö eller förvirrat och/eller klagar över huvudvärk eller värk i nacken kan det tyda på att bakterierna orsakat hjärnhinneinflammation. Detta är en akut fara. Råd om närvaro i förskolan vid meningokockinfektion: Sök vård omedelbart och informera förskolan om utfallet så snart man har fått återkoppling från den undersökande vårdverksamheten. Ögon- och öroninflammation Ögoninfektion: Ögon kletiga av gult sekret och igen klibbade ögonlock på morgonen signalerar att barnet har en ögoninfektion. Insidan av ögonlocket kan dessutom vara kraftigt rodnat och ögonlocket kan vara svullet. Det förekommer oftast vid förkylningar, men kan orsakas även av allergiska reaktioner eller små föremål som skräp i ögat. Förutsatt att orsaken inte är någon av de sistnämnda så brukar inflammationen gå över inom en vecka. Råd om närvaro i förskolan vid ögoninflammation: Barn bör stanna hemma vid kraftig varbildning från ögat, även om deras allmäntillstånd är gott. Förskolepersonalen bör inte ha som sin uppgift att torka barnets variga ögon. Öroninflammation (akut otit): Öroninflammation förekommer oftast då slemhinnorna blir mer känsliga för bakterier under virusinfektionen t.ex. förkylning, med varbildning i mellanörat som resultat. Feber och ont i örat är de vanligaste symtom, ibland även nedsatt hörsel. Öroninflammation smittar inte, men de bakterier som orsakar inflammation i mellanörat kan vara smittsamma, liksom förkylningen. De flesta inflammationer går över av sig själv efter några dagar, men ibland behövs antibiotika. Råd om närvaro i förskolan vid öroninflamation: Barnet kan närvara i förskolan om det är feberfritt, har gott allmän tillstånd och orkar delta i verksamheten. Källor: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-126-1), 1177 Vårdguiden (www.1177.se) samt Folkhälsomyndigheten (www.folkhalsomyndigheten.se)