Sjukdomspolicy 2013
Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår policy och våra riktlinjer med hjälp av artiklar från Vårdguiden och skriften: Smitta i förskolan utgiven av Socialstyrelsen. (http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-126-1) Smittor på förskolor Att barn på förskola oftare blir sjuka än när de endast vistas i hemmiljön är inte konstigt. Dels träffar de barn som bär på olika smittor, dels är de mer mottagliga eftersom immunförsvaret ännu inte byggts upp. På hösten kommer diverse sjukdomar och smittor som ett brev på posten. Barnen på förskola leker tätt tillsammans och är inte ute lika mycket som under den ljusare delen av året. Det finns en hel del du som förälder och vi på förskolan kan göra för att förebygga smittspridning, men självklart är det ingen garanti för att ditt barn inte ska bli sjukt. Tänk på att: Barnet har med sig kläder som klarar längre utomhusvistelse. När de är ute håller sig barnen lättare friska och smittar mindre. Inte vara för snabb med att låta barnet komma tillbaka till förskolan efter förkylning och feber. Även om barnet verkar piggt hemma kan det bli tröttare fortare på förskolan där tempot är ett annat. Barnet kan då lättare få ett nytt virus. Barnet ska tvätta sig före maten och när det varit på toaletten. Det är också viktigt att personalen är noga med handhygien och vid stor smittrisk använder tvättsprit samt att de byter underlägg på skötbordet vid blöjbyten.
Smittor som är vanliga på förskola: Förkylning Övre luftvägsinfektion är den vanligaste orsaken till att barn är sjuka. Det finns ett flertal virus som orsakar förkylning. Smittar vid direktkontakt och genom luften. Att kyla orsakar förkylning är en myt. När det är kallt ute går vi inomhus och smittar varandra i dåligt vädrade lokaler. Symtom: Det vanligaste är att barnet känner en allmän sjukdomskänsla, tillsammans med ett eller flera av följande symtom: nästäppa rinnande snuva irritation i halsen och ibland svårt att svälja rethosta ofta, men inte alltid, feber. Det är vanligt med feber några dagar hos barn som blir förkylda. Febern brukar ofta gå över av sig själv efter tre till fyra dagar. Övriga symtom försvinner som regel inom loppet av en till två veckor. Så minskar du smittpridning: Förkylning är svår att undvika eftersom den smittar någon dag innan den bryter ut. Att vara utomhus minskar risken. Barnet ska vara hemma så länge det har feber. Det ska inte gå till förskolan om det inte orkar med dagens aktiviteter. Feber Feber hos barn är oftast en naturlig reaktion på en infektion orsakad av bakterier eller virus. Feber är ingen sjukdom utan ett tecken på sjukdom. Feber är när kroppen är varmare än normalt. Orsaken till feber är oftast infektioner. För att undvika feber gäller det därför att på olika sätt skydda ditt barn från infektionssmitta. Så minskar du smittpridning: Låt ditt barn vistas mycket utomhus där smitta inte sprids lika lätt. Lär ditt barn att tvätta händerna ofta. Ge ditt barn bra och näringsriktig mat. Undvik att träffa personer som du vet är infekterade. Ha en rökfri miljö i hemmet. Låt ditt barn ha en feberfri dag innan den återgår till förskolan.
Ögoninflammation Vid ögoninflammation blir ögonvitan röd och ögat tåras. När barnet vaknar på morgonen kan ögonlocken vara igenklistrade och ögonen kännas grusiga. Den vanligaste orsaken är virus och då läker ögoninflammationen ut av sig själv. Kontakta vårdcentralen om ögoninflammationen inte ger med sig. Ögoninflammation är smittsamt. Så minskar du smittpridning: Låt ditt barn tvätta händerna ofta och använda egen handduk. Tvätta rent med ljummet vatten. Undvik att träffa personer som du vet är infekterade. Barnet ska vara hemma tills ögat inte längre är kladdigt och infektionen är över. Öroninflammation Plötslig öronvärk som ofta är kombinerad med feber och förkylning är ofta det första tecknet på en öroninflammation. Det är vanligt att symtomen startar efter att barnen lagt sig på kvällen. Vid en öroninflammation kan varbildningen i mellanörat göra hål på trumhinnan och varet rinner ut genom hörselgången. När trumhinnan spricker brukar smärtan minska. Öroninflammation smittar inte, men de bakterier som orsakar inflammationen kan vara smittsamma. Barnet kan återgå till förskolan om det är feberfritt och orkar delta i verksamheten. Magsjuka/Maginfluensa Magsjuka beror oftast på ett smittsamt virus och i vissa fall på bakterier. Virus- och bakterieinfektioner som ger magsjuka är ofta väldigt smittsamma. Maginfluensa smittar genom utandningsluften, kontakt med andra och via mat. Det är viktigt att ge barn tillräckligt med vätska eftersom de snabbt kan bli uttorkade. Magsjuka, eller maginfluensa, hos barn kan ge både diarré och kräkningar, ofta tillsammans med feber och allmän sjukdomskänsla. Kräkningarna brukar gå över efter ett dygn, men magsjukan kan hålla i sig upp till en vecka. Det kan ta upp till två veckor innan avföringen blir normal. Var noga med hygienen, tvätta händerna regelbundet och undvik i möjligaste mån närkontakt med den smittade. Tvätta händer och skötbord med tvättsprit vid blöjbyte. Vid maginfluensa är det särskilt viktigt att kräkningarna och de vattniga diarréerna upphört. Barnet kan ha lite lös avföring en period efter maginfluensan, med det hör inte till virusinfektionen utan till retningen av slemhinnan. Går barnet tillbaka till
förskolan för tidigt finns det risk för att sjukdomen går runt och att barnen blir sjuka flera gånger. Ett barn som haft maginfluensa ska vänta minst 48 timmar innan det går tillbaka till förskolan. Barnet ska ha ätit fast föda under en hel dag innan återkomst till förskolan. Om barnet har syskon som inte visar tecken på smitta så kan syskonet vistas på förskolan. Streptokocker Streptokocker är bakterier som bland annat orsakar halsfluss, scharlakansfeber och svinkoppor. Halsfluss, scharlakansfeber och ibland även svinkoppor behandlas med penicillin i tio dagar för att undvika komplikationer och ytterligare smitta. Kontakta din vårdcentral om du tror att ditt barn har smittats. Streptokockinfektioner är särskilt vanliga under förskole- och skoltiden. Infektionen sprids ofta inom familjen och i barngrupper. Många kan vara smittbärare utan att själva ha symtom. Smittar lätt genom direktkontakt och via leksaker med bakterier. Det är vanligt att barnet får ont i halsen, feber och röda utslag. Låt barnet var ute mycket, undvik storsamlingar och tvätta leksaker som barnet stoppar i munnen. Tvätta leksaker som barnet haft i munnen. Barnet bör ha inlett sin antibiotikakur och ätit medicin i två dagar innan det går tillbaka till förskolan igen, om allmäntillståndet tillåter. Höstblåsor Höstblåsor är en virusinfektion som är vanlig bland barn upp till tio år. Vuxna kan få höstblåsor men det är ovanligt. Blåsorna sitter i munnen, och ibland på händer och fötter. Feber kan förekomma. Sjukdomen är ofarlig och går över efter ungefär en vecka. Viruset sprids via näsa, svalg och blåsor. Smitta kan också föras vidare via avföring. Symtomen märks först en tid efter att smittan spridits. Kärt barn har många namn, höstblåsor kallas även höstsjuka eller enterovirus. Ibland kallas den också hand-, fot- och munsjuka vilket kan göra att den helt felaktigt blandas ihop med mul- och klövsjuka. Höstblåsor har inget med denna sjukdom att göra. Epidemier inträffar med några års mellanrum och smittorisken är då stor. Blåsorna i munnen svider och kan göra ont. Det kan därför vara svårt för barn att äta. Var noga med hygienen, tvätta händerna regelbundet och undvik i möjligaste mån närkontakt med den smittade. Barnet skall kunna äta vanlig mat och haft en feberfri dag innan återkomst till förskolan.
Svinkoppor (impetigo) Svinkoppor är en ytlig hudinfektion som orsakas av särskilda bakterier, streptokocker eller stafylokocker. Infektionen ger oftast inga andra symtom än utslag men kommer ibland i samband med en förkylning. Svinkoppor är inte farliga, men smittar vid hudkontakt. Därför är det särskilt vanligt bland barn som smittar varandra när de leker. Kopporna smittar så länge det finns sår som inte har läkt. Sprids vid direktkontakt, leksaker och handdukar. Att barnet tvättar händerna noga och är ute mycket kan minska smittspridning. Smittan kan spridas via textilier. Det är därför viktigt att byta örngott varje dag och tvätta handdukar och lakan ofta. Klipp barnets naglar korta, och försök se till att barnet inte kliar på sina sår, petar i näsan, biter på naglarna eller suger på fingrarna. Tvätta alltid händerna när du har varit i kontakt med barnets svinkoppor. Barn bör hållas hemma från skola och dagis tills kopporna har torkat ut och sårskorporna fallit av. Mask i magen (springmask) Springmasken är den vanligaste tarmparasiten i Sverige. Den är ofarlig, men orsakar en infektion som gör att det kliar i stjärten. Det är främst barn som får den, men masken förekommer även hos vuxna. De flesta barnfamiljer har någon gång drabbats. Risken är stor för spridning inom familjen. Därför bör hela familjen behandlas samtidigt. Springmasken lever i tarmen. Särskilt nattetid vandrar den vuxna honan till ändtarmen för att lägga sina ägg strax utanför ändtarmsöppningen ibland också i slidmynningen hos flickor. Barnet kliar sig i stjärten och infekteras när det stoppar fingrarna i munnen och sväljer äggen. Barn infekteras ofta igen av sina egna maskars ägg. Det går att se maskarna med blotta ögat. De är vita, sytrådssmala och sex till åtta millimeter långa. Var noga med hygienen, tvätta händerna regelbundet. Se till att barnets naglar är korta. Duscha barnet varje dag. Tvätta stjärten noga med vatten men undvik tvål. Byt kläder och lakan ofta. Använd flytande tvål och personliga handdukar. Rengör badrum och sovrum dagligen. Barn ska inte dela glas eller använda varandras tandborstar. Det finns receptfria tabletter på apotek. Medicinen dödar masken och larven, men äggen påverkas inte. Därför måste behandlingen upprepas efter två till tre veckor. Om inte tabletterna hjälper finns det receptbelagd medicin. Barnet ska ha fått sin första dos medicin innan det går till förskolan. Barnet kan vara där om personalen känner till smittan.
Vattkoppor Vattkoppor räknas till de klassiska barnsjukdomarna och är en mycket vanlig sjukdom. Vuxna som inte smittats som barn kan också insjukna. Symtom på vattkoppor är kliande vätskefyllda blåsor på bålen, i ansiktet, i hårbotten och sist på händer och fötter. Sjukdomen brukar gå över på ungefär en vecka. Vattkoppor orsakas av ett virus som är mycket smittsamt och sprids i luften när man hostar, nyser och andas. Det sprids sedan i kroppen via blodet och når huden, där det bildas vätskefyllda blåsor. Man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och fram till dess att blåsorna torkat in. Från smittotillfället tar det 14 21 dagar innan de första symtomen visar sig. Vattkoppor börjar med feber, lätt huvudvärk och trötthet. Sedan följer kliande utslag i form av små blekröda knottror. Utslagen börjar på bålen och i ansiktet och sprider sig sedan ut till armar och ben. De kan också uppträda i hårbotten och i munnen. Efter något dygn utvecklas utslagen till vätskefyllda, kliande blåsor. Olika utvecklingsstadier av blåsorna uppträder samtidigt på kroppen. Mängden skiftar, en del barn får blåsor över hela kroppen medan andra bara får ett par. Efter ett par dagar torkar blåsorna. Skorporna faller av efter ytterligare några dagar utan att lämna ärr. Blåsorna kan klia kraftigt, vilket gör att barnen lätt kliar sönder dem. Men det är ovanligt att blåsorna blir infekterade. Duscha barnet varje dag. Det är ovanligt att blåsorna blir infekterade, men det är bra att tvätta huden noggrant med tvål och vatten. Blåsorna kan ha ett grumligt innehåll. Det är naturligt och inget som ska behandlas. Du kan lindra klådan genom att stryka potatismjöl eller talk på barnets hud. Det kan också hjälpa att kyla huden med svalt vatten, kylbalsam eller zinksalva. Vid svår klåda finns det receptbelagda läkemedel. Det finns i dag vaccin mot vattkoppor. Vaccinet ingår dock inte i det allmänna vaccinationsprogram som barnavårdscentralen eller skolhälsovården erbjuder. Barnet ska stanna hemma från förskolan eller skolan fram till dess att blåsorna har torkat in, men behöver inte vara hemma tills alla sårskorpor fallit av. Efter 7 10 dagar brukar de flesta barn vara friska och smittfria. Barn som är smittfria kan gå till skolan eller förskolan så snart allmäntillståndet tillåter det.
Huvudlöss Huvudlöss är ett vanligt problem, särskilt bland barn. Det har inget med dålig hygien att göra, därför kan man heller inte "tvätta" bort huvudlöss. Lössen sprider inte sjukdomar. Huvudlöss är obehagliga, men går för det mesta lätt att bli av med. Huvudlusen är en gråsvart, två till tre millimeter lång platt insekt utan vingar. Den lever bland hårstråna på kroppen, oftast på huvudet. Djuren lever på blod från hårroten och biter sig genom huden. Det är betten som kliar och irriterar. Det kan vara svårt att upptäcka lössen i håret. Undersök först huvudet efter löss och ägg. Lössen lägger ljusa ägg som klistras fast på hårstråna intill hårbotten. Äggen kallas även gnetter. Det kan vara svårt att upptäcka lössen i håret. Lössen överförs från ett barn till ett annat via kontakt huvud mot huvud. Det är sällan nödvändigt att byta eller tvätta sängkläder och mössor oftare än vanligt. Lusen överlever bara något dygn utanför hårbotten. Det bästa sättet att förebygga spridning av löss är att med jämna mellanrum undersöka håret med hjälp av en luskam. Detta är särskilt viktigt vid terminsstart i skola och förskola där löss sprids lätt mellan barn. Titta särskilt noga i nacken och bakom öronen. Kamma håret över ett vitt papper så syns lössen tydligare. Använd lusmedel som också finns att köpa på apotek om ni hittar lös eller ägg. Undersök övriga familjen om någon fått löss. Barnet kan gå tillbaka till förskolan när det inte hittas några ägg eller löss. Barnet kan gå tillbaks till förskolan en dag efter första behandlingen.