Facit Övningsuppgifter Statistisk årsbok 2005 Befolkning

Facit Övningsuppgifter Statistisk årsbok 2005 Befolkning 1 79 Sveriges folkmängd var 8 975 670 den 31 dec. 2003. Det motsvarar 22 invånare per km 2. 8 975 670 /410 335 = 21,87 OK! Du har nog hittat rätt uppgift för din egen kommun. 2 84 Det fanns 1 200 personer som var 100 år eller mer i Sverige den 31 december 2003. 189 män och 1 011 kvinnor 3 85 År 2050 beräknas vi vara 10 630 800 invånare i Sverige. 4 93 Antalet levande födda var 99 157 år 2003. 83 Kolla på det år du föddes och läs av i tab. 83. (Det är dom två kolumnerna längst åt höger du ska kolla på.) 5 83 Det föddes flest antal barn (139 505) år 1909, och minst antal barn (85 020) år1933. 6 101 Den återstående medellivslängden vid födelsen var för födda 1966-1970: 71,93 år för männen och 76,83 år för kvinnorna. För födda 1999-2003 var motsvarande värden: 77,53 år för männen och 82,11 år för kvinnorna. Livslängden har alltså ökat med i runda tal 5 år för såväl männen som kvinnorna på 33 år. 7 106 1 078 075 av Sveriges totala folkmängd om 8 975 670 var utrikes födda. Andelen utrikes födda var: X/100 = 1 078 075 /8 975 670 ger X = 12%. 8 110 Under år 2003 invandrade 63 795 personer till Sverige samtidigt som 35 023 utvandrade. Det gav ett överskott i befolkningsförändringen för det året på 28 772 personer. 9 728 Städer utan förorter: Bombay (Indien) 11,9 milj., Sao Paulo (Brasilien) 10,4 milj., Moskva (Ryssland) 10,1 milj., Karachi (Pakistan) 10,0 milj. och Söul (Sydkorea) 9,9 milj. Storstadsområden: Tokyo (Japan) 26,5 milj., Söul (Sydkorea) 21,4 milj., New York (USA) 21,2 milj., Sao Paulo (Brasilien) 18,4 milj. och Mexico City (Mexiko) 18,3 milj. 10 734 Bland de europeiska länderna har männen längst medellivslängd i Island (77,8 år). För kvinnorna är det i Schweiz som kvinnorna har längst medellivslängd (82,5 år). Medellivslängden i Etiopien är 42,4 år för män och 44,3 år för kvinnor. Att den är så låg förklaras till stor del av den höga barnadödligheten. Japan är det asiatiska land som uppvisar högst medellivslängd för såväl män (77,2 år) som för kvinnor (83,8 år). 11 63 Nej, det är väl bara för år 1750 man kan tala om en riktig pyramid. 12 64 Runt 1930. Mindre än 10%. Över 80%. 13 66 Medellivslängden har ökat. Kvinnorna har längre medellivslängd än männen. 14 67 Spädbarnsdödligheten har minskat drastiskt sedan 1800-talets början. Spädbarnsdödligheten har alltid varit högre bland pojkar. 68 På grund av bättre hygien och ständiga landvinningar på läkekonstens område överlever allt fler. Att spädbarnsdödligheten däremot är tämligen konstant under det första dygnet kan förklaras av att de barn som inte överlever sitt första dygn är behäftade med så allvarliga fel att läkekonstens landvinningar

ändå inte hjälper i dessa fall. Att andelen ändå sjunker under senare delen av 1900-talet kan förklaras av att man nu bl.a. kan rädda allt fler av de som är för tidigt födda. 15 69 Runt 1930. Miljö och väder 1 22 70 av de 100 stationer har sommaren 2002 som den varmaste av de tre. 97 av 100 stationer har juli 2003 som den varmaste julimånaden av de tre jämförda (1997, 2002 och 2003). Observera att färgmarkeringarna inte är tillförlitliga. 2 26 Flest högsommardagar år 2003 hade Lund med 32 st. Högsommardag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då maxtemperaturen är lägst 25,0 0 C. Flest antal frostdagar hade Hede med 233 st. Frostdag är dygn (från kl. 19 till kl. 19) då minimitemperaturen är under 0,0 0 C. Flest dagar med nederbörd hade Storlien med 236 st. 12 av 94 redovisade stationer hade nederbörd mer än hälften av årets dagar. 3 710-52,60C i Vuoggatjålme 2 februari 1966. +38,0 0 C i Målilla 29 juni 1947 och i Ultuna 9 juli 1933. Åstrilt 1 631 mm år 1998. 4 27 Skogsmark 23 506 500 ha Berg, fjäll 5 597 500 ha Vatten 3 995 990 ha Myr 3 867 550 ha Jordbruksmark 3 466 562 ha Gräsbevuxen mark 3 229 960 ha Bebyggd mark 1 287 695 ha Täkter 47 300 ha Golfbanor, skidpistar 30 400 ha Totalt 45 029 480 ha Skogsyta: X/100 = 23 506 500/45 029 480 ger X=52%. Vattenyta: X/100 = 3 995 990/45 029 480 ger X=9 %. 5 28 15% av den bebyggda marken är fritidshus X/100=190 000/1 287 695 ger X=15 %. 6 31 28 Nationalparker. Yngst är Fulufjället. (Beslutsår 2002.) De fem största efter areal: Padjelanta, Sarek, Stora Sjöfallet, Muddus och Fulufjället. 7 27+31 X/100 = 699 830/45 029 480 ger X= 1,6 %. 8 32 Län med flest Naturreservat: Västra Götaland med 313 st. Störst areal Naturreservat: Norrbottens län 1 830 906 ha. 9 32 Antalet djurskyddsområden har ökat medan den sammanlagda ytan av dessa minskat. 10 38 Giftiga drivmedel: 4 590 000 ton. 11 35 Bechsteins fladdermus. Skåne.

12 41 Oljeutsläppen mätt i m 3 har minskat år från år. Man skulle inte kunna se det i antalet utsläpp, däremot skulle den totala mängden (m 3 ) utsläpp ha skjutit i höjden. 13 47 Klar minskning. Svaveldioxid har minskat kraftigast. 14 48 Däck. De fyra senaste åren har vi i Sverige återvunnit 100 % eller mer. Förklaringen ligger ju i definitionen. Man jämför där den återvunna mängden med den totala tillförseln samma år. Är då tillförseln låg samtidigt som man återvinner mycket blir resultatet således orimligt; i det här fallet över 100%. 15 21 Ja, kanske 1930-talet och 1990-talet var varma. 1860- och 1870-talet var kalla speciellt i norra Sverige. Jordbruk, skogsbruk och fiske 1 132 Skörden av matpotatis uppgick till 560 800 ton. 2 136 1 903 126 svin år 2003; 2 286 030 svin år 1998. 3 146 Antalet hästar har uppskattats till 225 500 och 285 000 4 145 96 904 älgar sköts år 2003. 5 147 År 2003 fanns det 2 830 veterinärer varav 1 477 var kvinnor. Så visst var det en jämn könsfördelning. 6 148 Störst andel skogsareal har Gävleborgs län och Västernorrlands län, båda med 79 %. Minst andel skogsareal har Skåne län, 31%. 7 157 1 968 ton torsk ilandfördes på Ostkusten år 2003. Totalt ilandfördes 14 181 ton torsk varav 663 ton i utlandet detta år. 8 158 1 863 yrkesfiskare år 2003. År 1970 fanns det 5 177. X/100=519/1 863 ger X = 28 %. 9 739 Kameler Indien 900 000 Bufflar Indien 96 900 000 Hästar Kina 8 090 000 10 740 Frankrike 17 % Spanien 17 % Italien 16 % Summa 50 % De tre stora vinproducenterna har alltså tillsammans hälften av världsproduktionen. 11 119 Brödsäd: I början av 1900-talet var råg vanligast som brödsäd. Runt 1925 tog vete över och dominerar nu helt. Fodersäd: I början av 1900-talet var havre det dominerande sädesslaget. Korn hade en låg nivå fram till 1950, varefter den ökade kraftigt och i början av 60-talet blev kornskörden större än havreskörden. 12 122 I början på 1900-talet var flottning helt naturligt det dominerande sättet att transportera timmer på. Från 1965 då vårt diagram börjar kan man se att järnvägstransport och biltransport tog över mer och mer. Efter 1990 finns knappast någon flottning att tala om. Efter det året kan man också se att transporten av timmer allt mer övergår från järnväg till landsväg. 13 124 246 kg.

Näringsverksamhet 1 168 40 375 000 kg falukorv, medisterkorv 132 988 000 liter glass. 2 168 22 117 lastbilar. 13 835 064 000 kr var saluvärdet (kr/lastbil) 13 835 064 000/22 117 ger ca 625 540 kr/lastbil 3 174 Verkstadsindustrin X/100=607 177/1 250 175 ger X = 49% 4 741 Irland 240 Ungern 192 Estland 176 Japan ligger kvar på i stort sett samma nivå som 1995. USA har haft en större industriproduktionsökning än Sverige under perioden ifråga. 5 740 Kanada 22 % USA 14 % Japan 10 % Sverige 6 % Summa 52 % 6 161 1992 års kapacitetsutnyttjande låg på ungefär 82%. 7 162 Stapeln för 1930 motsvarar ca 50; stapeln för 1960 motsvarar ca 200. Alltså en ökning på 4 gånger. Stapeln för 1960 är ju ca 200, och stapeln för år 2003 är lite över 800, dvs. ca 4 gånger högre. 8 163 Året var 1995. 10 000 000 kg år 1915. 9 165 År 1960 började en kraftig ökningsperiod. År 2000 bryts den långvariga trenden med ständig ökning. Energi 1 208 Lule älv 4 234 000 kw Ångermanälven 2 575 000 kw Indalsälven 2 097 000 kw Ume älv 1 747 000 kw Dalälven 1 133 000 kw Andelen av den utbyggda vattenkraften som kom från Norrland X/100 = (7 1163 + 6 110)/16 097 ger X = 82%. 2 204 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri, förlag, grafisk industri 22 179 milj. kwh Stål- och metallverk 7 634 milj. kwh Verkstadsindustri 7 022 milj. KWh 3 203 Följande tre bränslen visar på sänkt användning: Naturgas Dieselolja Eldningsolja 1 4 207 Andel av elenergin som producerats av kärnkraftverk: Räknat på brutto för Kärnkraft och Produktion får vi:

X/100 = 68 665/136 855 ger X = 50 %. Räknat på netto för Kärnkraft och Produktion får vi: X/100 = 65 458/132 544 ger X = 49 %. 5 205 Lägenhet 55,8 öre, Villa utan elvärme 50,7 öre, Villa med elvärme 48,0 öre. Under perioden 1998-2001 skedde inga större förändringar, men de tre senaste åren har priset stigit kraftigt. 6 742 Här är några länder som har nästan enbart vattenkraft. (Procentandelarna som anges har uträknats utifrån tabellvärdena.) Paraguay 99,9% Norge 99,4% Etiopien 96,8% Island 89,9% Brasilien 87,3% 7 744 30 länder har kärnkraftverk. 8 744 Frankrike 76% Litauen 74% Belgien 57% Slovakien 53% 9 744 Ryssland 16 %, Kina 1 % och USA 20 %. 10 197 I slutet på 60-talet eller början av 1970-talet. 704 23 mars 1980. 75,6 % av de röstberättigade röstade. 11 198 Grovt uppskattat utifrån diagrammet: Från 4 800 till 53 000, dvs. 11 gånger. Bostäder, byggande och bebyggelse 1 215 Totalt fanns 4 351 308 lägenheter, varav 2 365 747 i flerbostadshus och 1 985 561 i småhus. 2 217 1) 4 rum och kök 4 100 2) 3 rum och kök 3 578 3) 2 rum och kök 2 620 Ja, antagligen klagar du över att det inte är små lägenheter som toppar listan. Det är ju en liten lägenhet man behöver och har råd med som första lägenhet. Alltså efterfrågas nog en satsning på 1:a med kök. 3 218 6 725 av 19 986 lägenheter var hyreslägenheter 2003, dvs: X/100 = 6 725/19 986 ger X = 34 %. Året innan var 40 % hyreslägenheter: X/100 = 7 944/19 941 4 223 Årshyra för 1 rum och kök är 34 677 kr, dvs. 34 677/12 = 2 890 kr i månadshyra. Årshyra för 2 rum och kök är 46 838 kr, dvs. 46 838/12 = 3 903 kr i månadshyra. 5 224 Boendeutgiften i % av disponibel inkomst var enligt tabellen 22% år 2002. 6 226 26 250 lägenheter i flerbostadshus var lediga till uthyrning, vilket motsvarar 1,7 %. 7 211 Åren runt 1970. Miljonprogrammet. 8 211 Bostadsbyggande sjunker drastiskt. 212 Av de färdigställda lägenheterna ökar andelen som är i småhus. 9 214 Störst i norra glesbygden; minst i Stockholm. Helt naturligt. I norra glesbygden finns det gott om plats; i Stockholm ska mycket folk in på en begränsad yta.

Handel med varor och tjänster 1 224 11 449 butiker med en omsättning om 198 172 milj. kr inkl. moms. Omsättning per butik: 198 172/11 449 = ca 17,3 milj. kr. 2 248 7,0 liter 100-procentig alkohol. 3 249 Antal sålda cigg: 7 224 000 000, vilket enl. tabellen motsv. 979 cigg per år per invånare 15 år och äldre. Vi kollar: År 2003 fanns det 7 376 680 personer i den åldern (enligt t.ex. tabell 84). Vi får då 7 224 000 000/7 376 680 som blir just 979 cigg. Per dag blir det 979/365 = ca 3 st. Om vi nu antar att 20 procent av befolkningen i ålder 15 år och äldre är rökare, dvs. 7 376 680x0,20 = 1 475 336 personer så blir deras årsförbrukning 7 224 000 000/1 475 336 = ca 4 897 och dagskonsumtionen 4 897/365 = ca 13 cigg. 4 193 Hotell 1 765 Stugbyar 317 Vandrarhem 655 195 Antalet övernattningar var 26 915 190 Andelen svenska övernattningar var: X/100 = 20 876 871/26 915 190 ger X = ca 78 %. Norge, Tyskland, Danmark. 5 234 Endast ett år, nämligen 1982. 6 237 Vi importerar kläder för 21 345 000 000 kr. 240 Vi exporterar kläder för 7 022 000 000 kr. Importvärdet är 3,0 gånger så stort som exportvärdet. 7 237 Vi importerar fordon för vägar för 72 832 000 000 kr. 240 Vi exporterar fordon för vägar för 113 726 000 000 kr. Vi vann på bilaffärerna, närmre bestämt 40 894 000 000 kr. 8 239 Tyskland 125 999 000 000 kr. Danmark 60 713 000 000 kr. Storbritannien 54 173 000 000 kr. Norge 53 640 000 000 kr. Nederländerna 45 794 000 000 kr. Summa 340 319 000 000 kr. De fem ländernas andel av det totala importvärdet blir: X/100 = 340 319 000 000/673 263 000 000 ger X = ca 51%. 9 242 USA 94 722 000 000 kr. Tyskland 82 759 000 000 kr. Norge 69 156 000 000 kr. Storbritannien 64 046 000 000 kr. Danmark 52 777 000 000 kr. Summa 363 460 000 000 kr. De fem ländernas andel av det totala exportvärdet blir: X/100 = 363 460 000 000 /823 898 000 000 ger X = ca 44 %. 10 747 Export av tidningspapper Guld: Kanada Silver: Sverige Brons: Ryssland

Transporter och kommunikationer 1 263 423 307 km. Andel öppna för allmän trafik: X/100 = 213 307/423 307 ger X = ca 50%. 2 264 Totalt 159 mil motorväg. Ja fem län: Västerbottens län, Norrbottens län, Dalarnas län, Jämtlands län och Gotlands län. 3 264 75% av länsvägarna är belagda. Ja, i Gotlands län är alla länsvägar belagda. 4 266 4 075 414 personbilar i trafik år 2003. 269 Volvo var det vanligaste märket. X/1 000 = 980 767/4 075 414ger X = 241 st. 5 265 196 000 st. husvagnar. 6 268 962 bilar av 2004 års modell. Ja, enligt tabellen är 2 093 924 bilar av 1994 års modell eller äldre. Procentuellt blir det: X/100 = 2 093 924/4 042 792 vilket ger X = 52,0%. 7 274 Antalet dödade och svårt skadade har minskat, medan antalet lindrigt skadade har ökat. Säkerhetsförbättringar på bilar och vägar kan vara en orsak till denna förändring. 8 275 Flest antal dödsolyckor på 90-vägar. Flest antal olyckor med skadade på 50-vägar. 9 277 16 909 godsvagnar Antalet godsvagnar har minskat kraftigt. Från ca 26 500 år 1990 till ca 17 000 år 2003. 255 Det verkar som om en stor del av transporten gått från järnväg till lastbil, eftersom antalet lastbilar samtidigt ökade från ca 300 000 år 1990 till över 420 000 år 2003. 10 287 Göteborg, Brofjorden och Trelleborg. 11 290 Antalet ankommande och avresande passargerare var 15 015 982. På andra plats: Landvetter och på tredje plats Stockholm/Skavsta. 12 749 I USA fanns det 132 432 000 personbilar år 1999. X = 270 000 000/132 432 000 ger ca 2 personer per bil. X = 132 432 000/270 000 000 ger en halv bil per person. 13 749 Filippinerna som hade 1 422 000 bussar år 2000. X/1 000 = 1 422 000/ 75 000 000 ger X = 19 bussar på 1 000 invånare. 2000 hade vi 14 000 bussar i Sverige och våran folkmängd var då 8 882 792 (enl. exempelvis tabell 70). Det ger följande beräkning: X/1 000 = 14 000/ 8 882 792 ger X = 1,6 bussar på 1 000 invånare. Det fanns drygt 10 gånger fler bussar per 1 000 invånare i Filippinerna jämfört med Sverige. 14 748 Grekland har världens största handelsflotta oavsett om man ser till antal fartyg eller dödviktstonnage. Sveriges handelsflotta utgjorde 0,90 % av världens handelsflotta om man ser till dödviktstonnage. 15 751 20 456 508 + 239 296 = 20 695 804. Nej, det är svårt att se, eftersom det varit passagerarökning de flesta åren bortsett från åren 2001-2003.

16 252 Andra världskriget. Alla bilar som inte behövdes var avställda. 17 257 Man kan se en kraftig nedgång efter attentatet. Att minskningen inte är så stor i september 2001 har ju att göra med att nästan halva månadens flygtrafik hade skett före attentatet. Framförallt ser man att nedgången är speciellt kraftig till destinationsorter i USA (Chicago och New York). 18 255 Allt större del av godstransport sker nu med lastbil i stället för järnväg. Informations- och kommunikationsteknik 1 309 74,8 % hade tillgång till dator i hemmet. 2 312, 66,4 % hade tillgång till Internet i hemmet. 313 Flitigaste användare av Internet är ungdomar i åldern 16-24 år. 68,6 % av dem har använt Internet varje vecka. Männen använder Internet mer än kvinnorna; 53,7 % av männen och 38,4 % av kvinnorna använder Internet minst varje vecka. 3 321 90 % av befolkningen i åldern 9-79 år har mobiltelefon i hemmet. 4 317 För 25 902 000 000 kr år 2003 och för 2 835 000 000 kr år 1980. Ca 9-10 gånger större. 5 297 Ca 55 % skulle föredra att rösta via Internet. Mest kritiska till att rösta var de äldre (54-64 år) bara 32% av dem skulle föredra Internetröstning. Många av de äldre har inte dator eller har inte den kunskap som behövs; och dom saknar det med ålderns rätt. 6 301 1 800 000 000 SMS. 1 800 000 000/8 000 000 ger 225 SMS per abonnemang. Och det blir drygt ett halvt SMS (0,62 st.) per dag. 7 301 Ja, det har blivit allt vanligare med kontantkort. Nu är 60 % av alla abonnemang (inkl. kontantkort) kontantkort. Arbetsmarknad 1 370 Ja, så är det allt! Se bara på den genomsnittliga månadslönen för folk med olika lång utbildning: 19 100 förgymnasial utb. 19 800 gymnasial utb. 2 år 20 300 gymnasial utb. längre än 2 år 23 900 eftergymnasial utb. 3 år 28 000 eftergymnasial utb. längre än 3 år 37 300 forskarutbildning 2 367 Bland tjänstemän inom den privata sektorn har faktiskt kvinnorna högre lön än männen inom yrkesområdet: Kontors- och kundservicearbete ingående i näringsgrenen Banker och andra kreditinstitut. Kvinnornas månadslön var 19 600 kr mot männens 18 900 kr. 3 354 11,3 % av ungdomarna i åldern 16-19 år var arbetslösa år 2003. I hela befolkningen (16-64 år) var 4,9% arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten är alltid högre än för hela befolkningen i yrkesverksam ålder

Åren 1993 och 1994 var det speciellt svårt för ungdomar att ta sig ut på arbetsmarknaden. Men även åren 1995-1998 var relativt svåra. 4 343 50,8 %. Alltså, under ett år, gick mer än hälften av dom sysselsatta till arbetet två gånger eller mer fast dom borde ha sjukskrivit sig. 55,1 % tycker att dom har alldeles för mycket att göra. 43,8 % anser sig ha ett psykiskt påfrestande arbete. 20,1 % anser sig ha ett enformigt arbete. 72,3 % anser sig i det stora hela vara mycket nöjd med sitt arbete. 5 347 Sjukfrånvaron är högst under 1:a kvartalet. Chansen att gissa rätt är 25 %, eller 1 på 4. 4,2 % 1:a kvartalet 2004. 6 752 Arbetslösa 2003 Finland 9,0 % Danmark 5,5 % Sverige 4,9 % Norge 4,5 % Island 3,3 % (år 2002) Högst arbetslöshet år 2003 hade Polen med 19,7 %. 7 328 Ja, det är bara att läsa av. 8 323 23, Ja, det är en alldeles korrekt beskrivning av vad diagrammen säger. 324 Priser och konsumtion 1 395 0,02 kr, dvs. 2 öre. 2 395 0,33 kr, dvs. 33 öre. 3 395 0,43 kr, dvs. 43 öre. 4 395 1,00 kr. 5 395 1 kr år 1940 motsv. 21:05 i 2003 års priser. Alltså kostade Volvon din farfar köpte 12 500x21;05 kr i 2003 års priser, dvs. 263 125 kr. Och din far betalade 210 000 kr för sin Volvo år 2003. Slutsats: Farfars Volvo var dyrare. 6 395 1 kr år 1930 motsvarar 25:08 kr i 2003 års penningvärde. Och eftersom modern behövde betala 37 kr, så kan man säga att det var billigare förr; och det fast modern fått specialerbjudandet att gå för halva priset. Så egentligen var det betydligt billigare att gå på bio förr!!! 7 395 1 kr år 1960 motsv. 9,98 i 2003 års priser. TVn inköpt 1960 kostade då 1 100x9,98 kr i 2003 års priser, dvs. 10 978 kr. TVn inköpt 1990 kostade 8 645 kr i 2003 års priser (6 500x1,34), eftersom 1 kr år 1990 motsv. 1,34 kr i 2003 års priser. Dessutom vet vi att TVn inköpt 2003 kostade 8 000 kr. Slutsats: TV-apparaterna blir bara billigare och billigare. 8 398 Mjölkpriset i 2003 års priser: 1931-1955 låg priset runt 5 kr. Under 50-talets senare hälft och början av 60-talet steg mjölkpriset kraftigt och var uppe i 8 kr år 1962. Dyrast var mjölken 1972 då den kostade runt 8,25 kr. Under slutet på perioden fr.o.m. 1980 har priset legat mellan 6-8 kr. 399 Äggpriset i 2003 års priser: Fram till och med slutet av 40-talet steg priset på ägg och uppgick till ca 62 kr kilot år 1948. Därefter har kilopriset på ägg sjunkit kraftig och uppgår nu till 21,80 kr kilot.

400 En flaska rödvin i 2003 års priser: 1942 kostade en flaska rödvin över 77 kr, idag kostar motsvarande flaska ca 44 kr. Vin har alltså blivit betydligt billigare. Billigast var dock vinet år 1962 och under första halvan av 70- talet, då en flaska bara kostade lite över 30 kr. 401 En liter Renat i 2003 års priser: År 1931 kostade en liter Renat ca 67 kr i dag kostar den över 290 kr. Så om vinet har blivit billigare har istället spriten blivit allt dyrare. I slutet på 60-talet och under två år i början av 80-talet sprängde priset 300-kronorsvallen. 402 En m 3 eldningsolja i 2003 års priser: En kubikmeter eldningsolja är idag tre gånger dyrare än 1946. Under 50- och 60-talet sjönk priset på eldningsolja. Men i och med oljekrisen 1973 sköt oljepriset i höjden och var i mitten av 80-talet uppe i 5 000 kr kubikmetern. Sedan skedde ett kraftigt prisfall varefter priset ånyo har ökat för att år 2003 vara uppe i ca 6 800 kr. 403 Bensinpriset i 2003 års priser: År 1950 var bensinpriset uppe i 11 kr litern; år 2003 var priset 9,40 kr litern. 404 Biobiljettpriset i 2003 års priser: Under hela 30-, 40- och 50-talet låg biljettpriset på en tämligen konstant nivå runt 25 kr. Därefter skedde (med få undantag) en årlig ökning fram till 2003. En biobiljett är idag tre gånger dyrare än i början på 30-talet. En stor förklaring till denna prishöjning är ju hur filmmediet i sig har utvecklats. 405 Priset på snus i 2003 års priser: Under 30-talet kostade en dosa runt 5 kr. Under 40-talet steg priset till runt 9 kr, varefter priset sjönk under 50-, 60- och 70-talet till ett dospris om 7,50. Men efter 1980 ökade priset på snus drastiskt och år 2003 får man betala 22,90 kr för en dosa. Hälso- och sjukvård 1 567 Hälften (50 %) av alla män i åldern 16-84 år är överviktiga. Andelen överviktiga är störst, 63 %, i åldersgruppen 55-64 år. Andelen överviktiga män har ökat. 2 567 Mer än var tredje kvinna (37 %) i åldern 16-84 år är överviktig. Andelen överviktiga är störst, 53%, i åldersgruppen och 65-74 år. Andelen överviktiga kvinnor har ökat. 3 564 7 % av killarna i åldern 16-24 år var Trött för jämnan. 14 % av tjejerna i motsvarande ålder var det också. Alltså dubbelt så stor andel trötta tjejer som killar. 18 % av killarna och 27 % av tjejerna i åldern 16-24 år hade Besvär med sömnen. Alltså vanligare att tjejerna hade problem med sömnen. 4 566 En tredjedel av männen och hälften av kvinnorna lider av nackvärk. Om man jämför andelen med nackvärk åren 1980 och 2002-03 kan följande konstateras: Bland ungdomar har andelen med nackvärk fördubblats bland killarna och tredubblats bland tjejerna. En möjlig förklaring till denna kraftiga ökning kan vara allt sittande framför PC. 5 569 Antalet vårdplatser var 27 332. 6 568 Under år 2003 gjordes 24,8 miljoner läkarbesök. Ja, det har hela tiden legat på ca 25 miljoner. 7 570 26 400 läkare, vilket motsvarar 294 läkare per 100 000 inv. 8 574 Antalet apotek var 893 år 2003. 9 572 Rätt svar är 24 432 247 000 kr

Medelpriset per recept var 352:23 kr. 100-kronorsvallen sprängdes år 1984, 200-kronorsvallen sprängdes år 1992 och 300-kronorsvallen sprängdes år 1999. 10 579 107 män och 27 kvinnor, dvs. totalt 134 personer drunknade år 2002. Ja, försök förklara att det är nästan fyra gånger fler män än kvinnor som drunknar. Möjliga orsaker: simkunnighet, alkohol, fler män aktiva på, i och omkring vatten m.m. 11 579 352 män och 127 kvinnor, dvs. totalt 479 personer dödade i motorfordonsolyckor. Ja, försök förklara att det är nästan tre gånger fler män än kvinnor som omkommer i motorfordonsolyckor. Möjliga orsaker: fler män än kvinnor ute i trafiken, alkohol m.m. 12 558 Fler flickor än pojkar röker. År 2003 rökte ca 8% av pojkarna och 14% av flickorna. Däremot är andelen snusare betydligt större bland pojkarna än bland flickorna (5% bland flickorna och 25% bland killarna år 2003). Alkoholkonsumtionen har ökat under den betraktade perioden, men ändå sjunkit något de senaste åren. Vid senaste undersökningen uppgav 25% av killarna och 23% av tjejerna att de intensivkonsumerar alkohol någon gång per månad. I början av 70-talet var bruket av narkotika på en mycket hög nivå. Runt 15% av eleverna i åk 9 uppgav då att de använt narkotika någon gång. Andelen som brukade narkotika sjönk sedan fram till 1985, då mindre än 5% uppgav att de använt narkotika någon gång. På denna nivå låg sedan användningen av narkotika fram till år 1994, då bruket åter ökade och uppgår enligt senaste undersökningen till runt 8-9% av eleverna i åk 9. 13 559 Ja, utvecklingen är snarlik med en hög andel som använt narkotika under 1970-talet, en kraftig nedgång under 80-talet följt av en kraftig ökning under 90-talet. Nivån nu är ungefär av samma storleksordning som rådde på 70-talet. 14 561 Bland hela den vuxna befolkningen var andelen rökare större bland männen än bland kvinnorna fram till 1990, varefter en omsvängning skedde så att i dagens läge är rökning vanligare bland kvinnor. Men ser man över hela tidsperioden har andelen rökare minskat bland såväl män som kvinnor. Men minskningen har varit kraftigast bland männen. Bland ungdomarna (16-24) ser man samma mönster: andelen rökare har minskat bland såväl män som kvinnor. Men i motsats till vad förhållandet var bland hela befolkningen så har andelen rökare under hela perioden varit större bland tjejerna än bland killarna. 15 561 År 1980 var andelen rökare i åldersgruppen 16-20 år 25% bland killarna och 34% bland tjejerna. Tjugo år senare (år 2000) när dom var i åldern 36-40 år var andelen rökare 15% bland killarna som vuxit till män och 24% bland tjejerna som blivit kvinnor. År 1980 rökte 36% av männen som var i åldern 46-50 år. Tjugo år senare när dom var i åldern 66-70 var andelen rökare bara hälften så stor, nämligen 19%. För kvinnorna var motsvarande andelar ca 32% respektive ca 17%, dvs. även här var andelen rökare nästan nere i hälften av vad som rådde tjugo år tidigare. På motsvarande sätt för dom som var 51-55 år 1980: 38% av männen och 28% av kvinnorna rökte då. Tjugo år senare, när dom var i åldern 71-75 rökte bara 18% av männen och 14% av kvinnorna. Även bland

dessa personer minskade andelen rökare till hälften. Och gör vi samma sak för dom som var i åldern 56-60 år 1980, ser vi även där att andelen rökar minskat till hälften efter 20 år. Två orsaker till denna förändring kan vara: Många har fimpat. Högre dödlighet bland rökare. Rättsväsende 1 588 1 255 371 brott polisanmäldes under 2003. 189 gällde mord, dråp samt misshandel med dödlig utgång. 2 591 Ja, det är bara 2% av alla cykelstölder som klaras upp. 3 591 Vart tionde skadegörelsebrott klaras upp, dvs. 10%. 4 593 98 821 personer var misstänkta för brott år 2003. 5 600 10 721 personer varav 730 kvinnor fick gå i fängelse utan att passera gå. 6 600 2 312 personer fick boja runt fotleden år 2003. 7 608 4 409 ansökningar om prövningstillstånd behandlades. 96 st. bifölls och 4 313 avslogs. I procent blir det: X/100 = 96/4 409 ger X = 2,2 % bifallna och 100 2,2 = 97,8 % avslagna. 8 609 Under år 2003 avgjordes 643 ärenden, varav 603 avslogs. X/100 = 603/643 ger X = ca 94%. 9 586 Allt färre brott klaras upp. Med den definition som används kan mer än 100% av brotten klaras upp. Så här t.ex.: År 1 sker osedvanligt få mordbränder, bara 1 000 mot vanligtvis runt 2 000. Men däremot klaras ett stort antal (närmare bestämt 1 500) av förra årets 2 500 mordbränder upp. Uppklaringsprocenten för år 1 blir då: X/100 = 1500/1 000 ger X = 150%!!! 10 587 Nej, det hade varit bättre att börja med 1978, dvs. året efter att fylleri avkriminaliserats. Utbildning och forskning 1 618 28 % (6+7+14+1) av befolkningen i åldern 16-74 år hade eftergymnasial utbildning. 2 625 1 046 441 grundskolelever läsåret 2003/04. Ja, tre skolor hade mer än 1 000 elever. 3 647 Det fanns 110 200 lärare i grundskolan läsåret 2003/04. 4 628 Betygsfördelningen i engelska var: 39,8% G 37,0% VG 17,4% MVG och 5,8% hade ej uppnått målen. Betygsfördelningen i matematik: 53,5% G 28,2% VG 12,0% MVG och 6,3% hade ej uppnått målen. Matte verkar vara svårast. 5 629 141 930 av grundskolans elever hade annat modersmål än svenska. Procentuellt blir det: X/100 = 141 930/ 1 046 441 ger X = ca 14 %. Vanligaste språket vid sidan av svenska var arabiska. X/100 = 22 785/ 141 930 ger X = 16 %.

6 635 89,2 % hade uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskolor. Andelen var störst på Naturvetenskapsprogrammet, 95,7 %. 7 638 83 316 högskolenybörjare läsåret 2002/03. Andelen kvinnor bland nybörjare vid KTH var 26 %. 8 620 Utbildningskostnad för grundskolan år 2002: 68 303 000 000 kr. Antal elever i grundskolan: 1 046 441 (läsåret 2001/02). Kostnaden per grundskolelev blir: 68 303 000 000/1 046 441 = 65 271 kr. Utbildningskostnad för gymnasieskolan: 25 250 000 000 kr. Antal elever i gymnasieskolan: 333 928 (hösten 2002). Kostnaden per gymnasieelev blir: 25 250 000 000/333 928 = 75 615 kr. 9 617 Övre diagrammet: För varje redovisad avgångskull kan man se att allt fler fortsätter till högskolan. Ett år efter grundskolan har drygt 10% gått till högskolan och efter 10 år har över 40% påbörjat en högskoleutbildning. Mellandiagrammet: Övergångsfrekvensen inom ett år har legat i stort sett konstant för 90-talets avgångskullar. Däremot har övergångsfrekvensen inom tre år ökat från avgångskull till avgångskull (med undantag för avgångskullen 1994/95). Nedre diagrammet: Kvinnorna har en högre övergångsfrekvens än männen, men för bägge könen har övergångsfrekvensen ökat från avgångskull till avgångskull (med undantag för avgångskullen 1994/95). Kultur och fritid 1 669 65 322 000 (ca 65 miljoner) böcker lånades ut år 2003. Barnböcker stod för flest utlån (43% av samtliga lån). 2 676 Det fanns 166 dagstidningar år 2003. Av dessa var 93 st. borgerliga och 28 st. socialistiska. 3 679 Det fanns 817 biografer i Sverige år 2003. 229 filmpremiärer ägde rum under år 2003. 4 680 Totalt gjordes 16 142 330 besök under år 2002. 5 682 349 föreställningar på Operan under år 2002 med 237 320 besökare. 6 684 569 handbollsföreningar. 56 varpaföreningar. Förmodligen fanns övervägande delen på Gotland eftersom varpa mer eller mindre är nationalsport på ön ifråga. 7 685 Mest reste åldersgruppen 16-24 och 35-44 år. 69,1 % av dem hade gjort en semesterresa. Minst reste åldersgruppen 75-84 år. Endast 30,5% av dem hade gjort en semesterresa. Ensamstående utan barn. 57,3 % av dem har gjort en semesterresa. 8 686 45,1 % har tillgång till fritidshus. Socioekonomisk grupp med högst andel med tillgång till fritidshus var Högre tjänstemän 62,2 %. 9 661 Diagrammet visar på en kraftig nedgång fram till början av 90-talet. Sålunda minskade biobesökarnas antal från ca 55 miljoner år 1960 till 15 miljoner år 1990. Därefter har antalet legat på en tämligen konstant nivå runt 15 miljoner. Orsaken till den kraftiga nedgången är väl främst att TV och video tog över.

Medborgarinflytande 1 694 Riksdagsvalet år 2002: 6 722 163 röstberättigade varav 5 385 430 röstade, dvs. 80,1%. Riksdagsvalet år 1982: Röstberättigade 6 130 993 varav 5 606 603 röstade, Dvs. 91,4%. Valdeltagandet har sjunkit drastiskt, vilket kan ses som en försvagning av demokratin. Ofta talas det också om att det är politikerföraktet som ökat och gör sig gällande i lägre valdeltagande. 2 695 Mandatfördelningen efter 2002 års val: m 55, c 22, fp 48, kd 33, mp 17, s 144 och v 30. De tre valkretsarna utan utjämningsmandat var: Gotlands läns valkrets, Malmö kommuns valkrets och Västra Götalands läns östra valkrets. 3 704 Rusdrycksförbud (27 aug. 1922) Högertrafik (16 okt 1955) Pensionsfrågan 13 okt. 1957) Kärnkraften (23 mars 1980) EU (13 nov. 1994) Införandet av euron (14 sept. 2003) Resultatet av folkomröstningen om högertrafik gav följande resultat: För införande av högertrafik röstade 15,5% För bibehållande av vänstertrafik röstade 82,9% Blanka röster 1,6% Och av resultatet kan vi dra slutsatsen att folkomröstningar är rådgivande och inte beslutande. 4 705 Valdeltagande har varit extremt lågt (38 %)! Valdeltagandet var lägst i Blekinge län (32%) och högst i Stockholms län (42 %). 72 395 av 6 827 870 avgivna röster var ogiltiga vid EU-valet 2004, dvs: X/100= 72 395/6 827 870 ger X= 1,1%. 5 708 Lotteririksdagen eftersom många frågor fick avgöras med lottens hjälp. Detta eftersom mandatfördelningen efter valet 1973 blev 175 borgerliga platser och 175 socialistiska platser. Man sänkte antalet platser till 349. 6 690 På väg mot fifty fifty. 7 691 Sedan 1976 har valdeltagandet sjunkit val efter val.

Tio-i-topp 1 715 Erik som bärs av 314 318, men vanligaste tilltalsnamnet är Lars; 112 518 tilltalas så. 2 716 Maria som bärs av 449 958, men vanligaste tilltalsnamnet är Anna, 128 275 tilltalas så. 3 717 Nej, Johansson är det vanligast efternamnet. Svensson kommer först på nionde plats. 4 717 Lindberg på 21:a plats. 5 713 William, Filip, Emil. 714 Emma, Elin, Ida. 6 711 Den 25 juni föddes 348 barn. Konstigt det där med att nästan alla lördagar och söndagar kommer längst ner på listan. Och är det en vanlig vardag som kommer långt ner, så är det inte en vanlig vardag. Ta t.ex. den tisdag som kommer längst ner det är ju nyårsafton. Och nästa vardag nerifrån räknat är ju också en tisdag, men det är ju ingen vanlig tisdag utan julafton. 7 722 I Danderyds kommun för det är den kommunen där det finns flest antal personer med läkarutbildning per 10 000 kommuninnevånare. 8 720 Säter i Dalarnas län. Där är 30% pensionärer. 9 718 Stockholm 4 058, Sundbyberg 3 869 och Solna 2 994 inv./km 2. Sju kommuner har mindre än en invånare per kvadratkilometer. 10 712 Tisdagar. 11 712 November.