Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se
Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser och år Led 2000 2005 A 15 5 B 3 1 C 16 11 D 24 20 E 195 50 Figur: Fredrik Stendahl
Åkermolke Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser och år Led 2000 2005 A 20 0 B 3 0 C 5 13 D 7 4 E 26 9 Figur: Fredrik Stendahl
Kvickrot Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser och år Led 2000 2005 A 18 35 B 21 20 C 12 95 D 9 119 E 14 427 Figur: Fredrik Stendahl
Foto: Katarina Holstmark Förekomsten av åkertistel och åkermolke har minskat, medan förekomsten av kvickrot har ökat under det tredje växtföljdsomloppet 2000-2005
Foto: Katarina Holstmark Varför har förekomsten av åkertistel och åkermolke minskat? * Minskad odling av trindsäd i renbestånd * Övergång från odling av ärter till mogen skörd till odling av ärter till grönfoder * Noggrann ogräsbekämpning i sockerbetsgrödan * Vall
Skott/100 m2, i olika grödor medeltal över försöksplatser och år Gröda Kvickrot Åkertistel Åkermolke Vall 0 1 0 Höstsäd 1 7 1 Sockerbetor 7 1 0 Trindsäd i samodling Trindsäd i renbestånd 6 8 2 18 13 6 Potatis 95 9 6
Varför har förekomsten av kvickrot ökat? * Få tillfällen till mekanisk bearbetning * Milda vintrar * Konkurrenssvaga grödor * Ogräsharvning som skadar grödan
Vad kan vi göra åt kvickroten? 1. Ogräsharva måttligt och inte för sent 2. Så in vallfrö samtidigt som skyddssäden 3. Jordbearbetning, hackgrödor 4. Konkurrenskraftig gröda
1. Ogräsharva måttligt Ogräsharvning har bara effekt på fröplantor Ingen effekt på rotskott från fleråriga rotogräs Figur: Fredrik Stendahl
2. Så in vallfrö samtidigt som skyddssäden Sen sådd av vallfröet ökar risk för luckig valletablering. Efter skörd av skyddsgrödan kommer ogräs att etablera sig i dessa luckor. Arter som gynnas: Baldersbrå, skräppa, maskros, kvickrot, åkertistel, åkermolke Foto: Torbjörn Pettersson
3. Jordbearbetning, hackgrödor De höstar som växtföljden medger jordbearbetning: * Stubbearbeta så snart som möjligt efter skörd * Upprepa i 3-4-bladsstadiet * Plöj jämnt, om möjligt på våren Sockerbetor, plantlök, morot, potatis, raps
* Konkurrenskraftig gröda Vall Råg Hampa? * Bra etableringsförhållanden (dränering, markstruktur) * Omväxlande växtföljd * God växtnäringstillgång är avgörande för resultatet
Foto: Magnus Sandström
Foto: Magnus Sandström
oto: Magnus Sandström
Foto: Magnus Sandström
Kommande växtföljder Bollerup Risk för uppslag av åkertistel C D E Sockerbetor Hampa (?) Sockerbetor Blålup/havre Blålupin Blålupin Rågvete Spelt Havre ins Ärt/havre ins Havre ins Vitklöverfrö Vall Vall Vårvete ins Vall Vårvete Vall = risk för uppförökning av åkertistel
Kommande växtföljder Bollerup Jordbearbetning, radhackning och avslagning C D E R Sockerbetor Hampa Sockerbetor R Blålup/havre Blålupin Blålupin Rågvete Spelt Havre ins Ärt/havre ins Havre ins Vitklöverfrö A Vall A Vall A Vårvete ins Vall A* Vårvete Vall A = jordbearbetning R= Radhackning A= Avslagning A*=avslagning i andraårsvall
Kommande växtföljder Önnestad Grödans konkurrenskraft mot åkertistel C D E Morötter Sockerbetor Morötter Korn Havre/ärt rg Havre/vicker Plantlök Potatis Plantlök Vårvete ins Korn ins Korn Vall Vall Råg ins Vall Vall Rödkl.frö = risk för uppförökning av åkertistel
Kommande växtföljder Önnestad Jordbearbetning, radhackning och avslagning C D E R Morötter Sockerbetor Morötter Korn Havre/ärt rg Havre/vicker Plantlök Potatis Plantlök R R R R A R Vårvete ins Korn ins Korn Vall A Vall A Råg ins A* Vall Vall Rödkl.frö A* A = jordbearbetning R= Radhackning A= Avslagning A*=avslagning i andraårsvall
Några referenser Dock Gustavsson. A., 1997. Growth and regenerative capacity of plants of Cirsium arvense. Weed Research, 37, 229-236. Graglia E, Melander B & Jensen, R K, 2006. Mechanical and cultural strategies to control Cirsium arvense in organic arable cropping systems. Weed Research, 46, 304-312. Gundersen H, Rasmussen J & Nörremark M (2006). Tolerance of cereals to post-emergence weed harrowing. In: Third International Conference on Non- Chemical Crop Protection Methods, Lille, France, 70-78. Lundkvist, A., Salomonsson, L., Karlsson, L. & Dock Gustavsson, A., 2008. Effects of organic farming on weed flora composition in a long term perspective. Europ. J. Agronomy 28, 570-578. Odderskaer P, Topping C, Bruus Petersen M, Rasmussen R, Dalgaard T & Erlandsen M (2006). Ukrudtsstriglingens effekter på dyr, planter og ressourceforbrug. Bekaempelsemiddelforskning fra Miljöstyrelsen Nr. 105 Pekrun C & Claupein W, 2006. The implication of stubble tillage for weed population dynamics in organic farming. Weed Research, 46, 414-423