Medelmånadshyra efter region och finansieringsform april 2010, euro/m 2. 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Åland Mariehamn Landskomm.



Relevanta dokument
Hyresstatistik Boende 2009: Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel Hyresstatistik Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Gerd Lindqvist Boende och byggande 2004:1 Tel Hyresstatistik 2004

Tel Hyresstatistik Medelmånadshyra enligt region och finansieringsform april 2005, euro/m 2

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården

Hyresstatistik Gerd Lindqvist Tel Boende 2016: Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter

Hyresstatistik Statistik 2003:5

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

HYRESSTATISTIK FÖR ÅLAND ÅR Statistik 2002:2

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

1 RUM & KÖK 1 RUM & KÖK RÄTTVIS HYRA SÅ BERÄKNAR BOTKYRKABYGGEN DIN LÄGENHETS HYRA

Bostäder och boendeförhållanden 2017

1. Grundskolelever efter undervisningstyp, kön och stadium 2008

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Inkvarteringsstatistik för hotell

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

Inkvarteringsstatistik för hotell

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Bostäder och boendeförhållanden 2010

Bostäder och boendeförhållanden 2007

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

- Ålands officiella statistik - Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Byggnader och fritidshus 2015

EKONOMI- OCH EGENDOMSFÖRVALTNINGSPOLITIK FASTIGHETSEGENDOM 1.1. Bostadsbestånd 1.2. Administrering av bostadsfastigheter inom studentkåren

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se

Inkvarteringsstatistik för hotell

Rapportering till FORA 2016

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

Effekter av Pappabrevet

Boende enkät Söderby 2:14 hösten 2011

Arbetskraftflöden 2013

Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Verbala och fysiska kränkningar vanligast

Hushållens konsumtion 2012

BOSTÄDER OCH BOENDEFÖRHÅLLANDEN

Informationskvällar 18, 22 och 24 februari

Resultat av föräldraenkät våren 2009

Familjer och hushåll

Ombyggnad och rivning av flerbostadshus 2016 BO0102

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Kundundersökning Februari - april 2010 Genomförd av CMA Research AB

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Statistik 2015:3. Löner inom den privata sektorn 2014

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Medelpensioneringsålder

Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer

1 FRAMTIDEN. a Hur uppfattar du att stämningen bland invånarna i Munkedals kommun är? b Hur tycker du att dina framtidsutsikter i Munkedals kommun är?

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

Folkhälsa. Maria Danielsson

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Avlagda examina på gymnasialstadie- och högre nivå på Åland år

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Löneläget En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2015.

Enkät om köandet i SKB

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Tabell 1. Lärare efter utbildningsnivå, kön och medelålder 2011

Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar

Familjer och hushåll

Sjukfrånvaron i staten - kvartal

Familjer och hushåll

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl

Resor i Sverige. VTI notat VTI notat Redovisning av resultat från TSU92- åren

Månadslöner inom den privata sektorn

Spamarknaden. i Sverige. En ekonomisk genomgång

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter

Familjer och hushåll

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2014

Specialundervisning 2013

Dnr. U2008/5466/SAM

Enkät gällande detaljplanering och markanvändningsavtal riktat till markägare i Långvik området för att upprätta detaljplaneringsinitiativ

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning

Studerandes sysselsättning YH-studerande som examinerades 2014

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring , statistik

Familjer och hushåll

StatistikInfo. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2012:5.

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Flyttmönster hos examinerade före och efter Ky-utbildning

Rapport till Stoppakilometerskatten.se om kilometerskatt och höjd dieselskatt juni 2010

1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska

Transkript:

Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Boende 2010:2 16.12.2010 Hyresstatistik 2010 Medelmånadshyran i april var 8,35 euro per kvadratmeter Medelmånadshyran för de åländska hyresbostäderna var i april i år 8,35 euro per kvadratmeter. I medelhyran ingår också eventuella kostnader för varmvatten och uppvärmning av bostaden. Hyran för bostäder i Mariehamn är högre än i landskommunerna både vad gäller landskapsbelånade bostäder och frifinansierade bostäder. Sett till hela Åland har de landskapsbelånade bostäderna något högre medelmånadshyra än de frifinansierade, men det finns regionala skillnader. Medelmånadshyra efter region och finansieringsform april 2010, euro/m 2 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Åland Mariehamn Landskomm. Totalt Landskapsbelånade Frifinansierade Hyresnivån för undersökningens hyresbostäder i april i år är något högre än i april 2009 då medelhyran beräknades till 8,26 euro per kvadratmeter. Denna jämförelse baserar sig dock inte på hyran för samma hyresbostäder båda år. En jämförelse av medelhyran i april 2009 och april 2010 för exakt samma bostäder visar en hyresökning på 1,5 procent. - Ålands officiella statistik -

Beskrivning av statistiken Hyresundersökningens målpopulation 1 omfattar samtliga hyresbostäder på Åland, drygt 4 200 stycken. Av dessa finns över 2 800 i Mariehamn och drygt 1 300 i landskommunerna. Uppgifterna i statistiken gäller endast bostadslägenheter med central- eller elvärme som hyrs av en eller flera huvudhyresgäster. Publikationen upptar inte uppgifter om bostäder som används för yrkesutövning eller bostäder där hyran är lägre än normalt på grund av släktskap eller av liknande orsaker. Utöver den egentliga hyran omfattar hyresbegreppet vattenavgifter och värmekostnader som betalas separat. Till hyran räknas inte avgifter för bastu, tvättstuga och garage och inte heller el- eller telefonavgifter. Medelhyran beräknas genom att dividera hyresbostädernas sammanlagda totalhyra med deras sammanlagda yta. När jämförelse av medelhyran görs med året innan har samma bostäder använts båda åren. Sedan år 2004 räknas inte kök eller kokvrå som ett rum. Detta innebär t.ex. att begreppen tvårumslägenhet, tvårummare eller tvåa avser antingen en lägenhet med två rum och kök eller en lägenhet med två rum och kokvrå. I tidigare års hyresstatistik har köket, men inte kokvrån, räknats som ett rum. Undersökningen är baserad på hyran för april år 2010. Hyresundersökningen har gjorts i form av en urvalsundersökning. Årets urval består av samma bostäder som var med också i 2009 års undersökning, med undantag för de bostäder som i fjol visade sig vara bebodda av sina ägare. Urvalsmetoden är ett stratifierat 2 slumpmässigt urval. Populationen har stratifierats enligt bostadens storlek, var den är belägen samt efter hustyp. Hyresundersökningen skickades till 425 bostäder och 184 svar lämnades in, vilket ger en svarsprocent på 43 procent. Av de inkomna svaren förkastades 48 främst på grund av att bostaden ägdes av de boende, användes för yrkesutövning, hade nedsatt hyresnivå på grund av släktskap eller arbetsförhållande eller att den svarande inte bodde i lägenheten i april. Det innebär att 136 svar (drygt 32 procent) använts för sammanställning av statistiken. Endast 136 användbara svar innebär att materialet inte kan delas upp i så stor utsträckning som i vissa fall hade varit eftersträvansvärt. Medelhyran för enskilda bostadskategorier presenteras endast om minst fem observationer finns som grund. ÅSUB har publicerat hyresstatistik sedan 1995. Tidigare publikationer finns på ÅSUBs hemsida, www.asub.ax. Övrig statistik om boendet och byggandet finns också tillgänglig i excel- och PC-Axis-tabeller på hemsidan. Följande symboler och beteckningar används i tabellerna: - Inga observationer.. Färre än fem observationer Landskommunerna Alla kommuner utom Mariehamn 1 Den befolkningsgrupp som man vill studera 2 Indelning av populationer i delgrupper ur vilka sedan stickprov tas 2

Lägre medelmånadshyra i landskommunerna än i Mariehamn De åländska hyresbostädernas medelhyra i april i år var 8,35 euro per kvadratmeter. Medelmånadshyran för bostäder i Mariehamn är högre än i landskommunerna för såväl landskapsbelånade som frifinansierade bostäder. Ser man på hela Åland är medelhyran för de landskapsbelånade bostäderna något högre än för de frifinansierade, men tabell 1 visar att det finns regionala skillnader. I landskommunerna är hyran i de landskapsbelånade bostäderna högre än i de frifinansierade, medan situationen är den motsatta i Mariehamn. Tabell 1. Medelmånadshyra efter region och finansieringsform april 2010, euro/m 2 Finansieringsform Antal bostäder Åland Mariehamn Landskomm. i statistiken Totalt 8,35 8,69 7,43 136 Landskapsbelånade 8,39 8,68 7,56 87 Frifinansierade 8,27 8,73 7,18 49 Antal bostäder i statistiken 136 100 36 Hyresnivån för undersökningens hyresbostäder är lite högre i april i år än i april 2009 då medelhyran beräknades till 8,26 euro per kvadratmeter. I denna jämförelse ser man dock inte på hyran för samma hyresbostäder båda år. Bland hyresbostäderna i 2009 års undersökning fanns en högre andel lägenheter med tre eller flera rum, medan årets undersökning uppvisar en högre andel mindre bostäder. De landskapsbelånade bostäderna utgör en större andel av bostäderna i årets undersökning än i fjolårets och fler hade bott längre tid än tre år i sina hyresbostäder jämfört med 2009 års undersökning. Hyreshöjningen 1,5 procent för jämförbara bostäder Om man jämför medelhyran för exakt samma bostäder i april 2009 och april 2010 är resultatet en hyresökning på 1,5 procent. Tabell 2 visar att medelhyran har ökat med 1,4 procent i Mariehamn och med 1,8 procent i landskommunerna. Det bör dock observeras att antalet jämförbara uppgifter från landskommunerna är litet. De landskapsbelånade lägenheterna visar en något högre hyresökning, 2,1 procent, medan de frifinansierade bostädernas hyra nästan är på samma nivå som fjolårets. Tabell 2. Förändring i medelmånadshyra efter region och finansieringsform april 2009-2010 Region Ökning i Antal bostäder Finansierings- Ökning i Antal bostäder procent i statistiken form procent i statistiken Åland 1,5 86 Totalt 1,5 86 Mariehamn 1,4 71 Landskapsbelånade 2,1 52 Landskommunerna 1,8 15 Frifinansierade 0,3 34 3

Kraftig reell hyreshöjning från 1995 till 2010 Jämförelsen av hyresutvecklingen och förändringen av konsumentprisindex under tidsperioden 1995 2010 i diagrammet nedan visar en betydlig reell höjning för den åländska hyresnivån. Medan konsumentprisindex har ökat med drygt 25 procent sedan 1995 så har hyresnivån höjts med nästan 64 procent under samma tid. Motsvarande hyreshöjning för hela Finland är drygt 75 procent medan hyresnivån i Sverige under denna tidsperiod ökade med över 39 procent. Utveckling av medelmånadshyra och konsumentprisindex år 1995-2010, index 1995=100 Index 170 160 150 140 130 120 110 100 90 Hyresindex KPI Landskapsbelånade ettor i Mariehamn har högsta hyresnivån Av tabell 3 framgår att hyresnivån varierar beroende på antalet rum i bostaden. Tabellen visar medelmånadshyran efter antal rum och finansieringsform för bostäder totalt för hela Åland. För Mariehamn och landskommunerna visas inte uppgifter efter antal rum fullständigt eftersom det finns för få inlämnade uppgifter för regionernas bostäder efter rumsantal. Totalt sett är medelhyran högst för en etta och landskapsbelånade enrummare i Mariehamn har den högsta hyresnivån. År Tabell 3. Medelmånadshyra efter region, finansieringsform och rumsantal, euro/m 2 Region Totalt Rumsantal Antal Finansieringsform 1 2 3 4+ bostäder i statistiken Åland 8,35 9,01 8,43 8,01 8,43 136 Landskapsbelånade 8,39 10,07 8,34 8,24 8,23 87 Frifinansierade 8,27 8,40 8,60 7,44.. 49 Mariehamn Totalt 8,69 9,62 8,67 8,58 8,38 100 Landskapsbelånade 8,68 10,65 8,60 8,75 8,23 64 Frifinansierade 8,73 8,93 8,80 8,18.. 36 Landskommunerna Totalt 7,43 7,72 7,54 7,16.. 36 Landskapsbelånade 7,56.. 7,54 7,49-23 Frifinansierade 7,18 7,45...... 13 Antal bostäder i statistiken 136 27 62 36 11 4

En fjärdedel av bostäderna har en månadshyra över 9,37 euro per kvadratmeter Tabell 4 visar hyresnivåns spridning för samma bostadsstorlek. Kvartilerna innebär att materialet delas in i fyra delar. En fjärdedel av bostäderna har en kvadratmeterhyra under värdet för kvartil 1, d.v.s. 7,37 euro per kvadratmeter, en fjärdedel har en hyresnivå mellan kvartil 1 och medianen, d.v.s. mellan 7,37 och 8,44 euro, en fjärdedel av bostädernas kvadratmeterhyra ligger mellan medianen och kvartil 2, d.v.s. mellan 8,44 och 9,37 och en fjärdedel har kvadratmeterhyror som är högre än hyran som anges för kvartil 2, d.v.s. 9,37 euro. Följaktligen har en fjärdedel av ettorna i undersökningen en hyra på minst 10,25 euro per kvadratmeter, medan en fjärdedel av treorna har en månadshyra under 7,10 per kvadratmeter. Tabell 4. Hyresnivåns spridning efter rumsantal, euro/m 2 Kvartil Totalt Rumsantal 1 2 3 4+ Kvartil 1 7,37 7,48 7,43 7,10 7,76 Median 8,44 8,75 8,46 8,07 8,59 Kvartil 2 9,37 10,25 9,30 8,92 9,24 Högst hyresnivå i de allra nyaste bostäderna Husets byggnadsår inverkar på hyresnivån på så sätt att lägenheter i nyare hus tenderar att ha högre hyresnivå och lägenheter i äldre hus lägre hyresnivå, vilket man kan se i nedanstående diagram. De allra nyaste bostäderna, byggda 2001 eller senare, har en betydligt högre medelhyra än de bostäder som byggts tidigare. Att bostäderna byggda på 1950-talet har en något högre hyresnivå än de byggda från 1961 till 2000 kan bero på att eventuella renoveringar lett till högre hyror. Man bör också beakta att nästan alla undersökningens bostäder från just 1950- och 1960-talen finns i Mariehamn, medan bostäder i landskommunerna utgör minst en fjärdedel av underlaget i de övriga redovisade byggnadsperioderna. Medelmånadshyra efter byggnadsår april 2010, euro/m² 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00-1950 1951-1960 1961-1970 1971-1980 1981-1990 1991-2000 2001-5

I tabell 5 redovisas medelhyran enligt byggnadsår, region och finansieringsform. De frifinansierade bostäderna har en högre hyresnivå än de landskapsbelånade förutom när det gäller de bostäder som är byggda 1991 eller senare. För de nyare bostäderna är det en betydlig skillnad på hyran i de frifinansierade och i de landskapsbelånade bostäderna. I den här undersökningen är 79 procent av bostäderna byggda efter 1970. Tabell 5. Medelmånadshyra efter byggnadsår, region och finansieringsform, euro/m 2 Region Totalt Byggnadsår Antal Finansieringsform 1970 el. 1971-1981- 1991 el. bostäder i tidigare 1980 1990 senare statistiken Åland 8,35 8,16 8,02 8,46 8,77 136 Landskapsbelånade 8,39 8,11 7,88 8,44 9,09 87 Frifinansierade 8,27.. 8,23 8,47 7,95 49 Mariehamn Totalt 8,69 8,41 8,22 8,99 9,38 100 Landskommunerna Totalt 7,43.. 7,42 7,56 7,64 36 Antal bostäder i statistiken 136 29 43 25 39 För hela Åland är medelhyran i hus byggda 1991 eller senare 8,77 euro per kvadratmeter. För de bostäder som är byggda 1981 eller senare är hyresnivån i både Mariehamn och landskommunerna högre än medelhyran totalt sett i respektive region. Mariehamnsbostädernas hyresnivå är högre än landskommunernas oberoende av byggnadsår. Hyresförhållandets längd påverkar hyresnivån Hyresnivån varierar med hyresförhållandets längd. Hyresgäster som bott i hyreslägenheten en längre tid betalar i många fall en lägre hyra än hyresgäster som bott kortare tid i hyreslägenheten. En orsak kan vara att de som har ett äldre hyresförhållande inte bor i de nyast byggda lägenheterna, vilka har de högsta hyrorna. I årets undersökning är emellertid tyngdpunkterna av bostäderna för de som bott 7-10 år i lägenheten byggda 2001 eller senare, närmare bestämt tre tiondelar av dessa bostäder är byggda under det senaste decenniet. Motsvarande siffra för de som bott mindre än 3 år respektive 3 6 år är en tiondel. Medelmånadshyra efter boendetid april 2010, euro/m 2 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Mindre än 3 år 3-6 år 7-10 år Mer än 10 år 6

Högst kvadratmeterhyra i våningshus Medelhyran varierar också i olika typer av hus. Tabell 6 visar att kvadratmeterhyran är högst i våningshus, där nästan tre fjärdedelar av undersökningens bostäder finns. Då bostäderna i årets undersökning fördelar sig så att endast ett fåtal lägenheter i våningshus finns i landskommunerna och endast enstaka bostäder i radhus finns i Mariehamn så kan medelhyran för de olika hustyperna inte redovisas regionvis. Endast ett fåtal (under fem) av undersökningens bostäder utgjordes av egnahemshus varför dessa presenteras tillsammans med kategorin Annat, vilken omfattar bl.a. hyreslägenheter med serviceboende och äldre egnahemshus som byggts om till flera bostadslägenheter. Tabell 6. Medelmånadshyra efter hustyp, euro/m 2 Totalt Radhus Våningshus Egnahemshus o. annat Totalt 8,35 7,56 8,73 7,24 Antal bostäder i statistiken 136 28 98 10 I tre femtedelar av hyresbostäderna bor endast en person Exakta siffror om hyresbostadsbeståndet på Åland finns inte ännu tillgängliga för 31.12.2009, men baserat på siffrorna för 2008 är den största delen av bostäderna, drygt två femtedelar, tvårummare. Ungefär en fjärdedel av hyresbostäderna är trerummare, en femtedel är enrummare och övriga bostäder har fyra eller fler rum. När det gäller antal boende i hyresbostäder visar cirkeldiagrammet nedan att det i över tre femtedelar av undersökningens hyresbostäder bor endast en person, medan det i en knapp fjärdedel av hyresbostäderna bor två personer. Andel hyresbostäder efter antal boende i bostaden april 2010, procent 3 personer 10% 4 personer 4% 2 personer 24% 1 person 62% 7

Den vanligaste kombinationen av antal rum och antal boende i undersökningens hyresbostäder är att det i en tvårummare bor en person. Detta gäller 32 procent av hyresbostäderna. 59 procent av undersökningens bostäder har fler rum än antal boende personer medan endast ett fåtal av bostäderna, 9 procent, har ett större antal boende än antal rum. De flesta hyresbostäderna finns i våningshus Den övervägande delen, drygt 72 procent, av de åländska hyresbostäderna i undersökningen finns i våningshus medan kategorin radhus inhyser drygt 21 procent av hyresbostäderna. I egnahemshus och annat finns 7 procent av hyresbostäderna. Totala antalet hyresbostäder efter hustyp och region 31.12.2008 2 500 2 000 1 500 Landskommunerna Mariehamn 1 000 500 0 Egnahemshus Radhus Våningshus Annat Då uppgifter över hyresbostadsbeståndet på Åland 31.12.2009 inte ännu finns tillgängliga jämförs här urvalets fördelning på hustyper med det totala antalet åländska hyresbostäder den 31.12.2008. I urvalet har våningshus och radhus en större andel av hyresbostäderna än i det totala beståndet, medan kategorin egnahemshus har en betydligt lägre andel. Kategorin annat har ungefär samma andel både i urvalet och i det totala antalet åländska hyresbostäder. I Mariehamn var hyresbostäder i våningshus dominerande, medan hyresbostäderna i landskommunerna i första hand fanns i radhus och egnahemshus. En jämförelse av hyresboendet på Åland, i Finland och i Sverige 2008 visar att en större andel hushåll bor på hyra i Sverige än i Finland och på Åland. Av de åländska bostadshushållen bodde 31 procent i hyresbostäder år 2008 och andelen var lika stor för hela Finland. I Sverige bodde 40 procent av hushållen i hyresbostäder år 2008. 8

2