EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 15.12.2004 KOM(2004) 803 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 382/ rörande genomförande av projekt för att främja samarbetet och handelsförbindelserna mellan Europeiska unionen och industriländer i Nordamerika, Fjärran Östern och Australasien
1. INLEDNING Rådets förordning (EG) nr 382/ av den 28 februari (nedan kallad förordningen ) utgör den rättsliga ramen för utvecklingen av samarbetet och handelsförbindelserna mellan Europeiska unionen och följande länder: Förenta staterna, Kanada, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Gemenskapens insatser inryms inom följande två huvudkategorier av åtgärder: Åtgärder för att främja samarbete. Dessa kan, för vart och ett av de sex partnerländerna, täcka ett stort antal områden (utbildning, information, kulturella och akademiska band, miljö, energi, tull, vetenskap och teknik, etc.). Det allmänna syftet med åtgärderna är att, på ett sätt som är förenligt med de mål som fastställs i de olika bilaterala instrument (samarbetsavtal, gemensamma politiska förklaringar, handlingsplaner, etc.) i vilka förbindelserna mellan Europeiska unionen och vart och ett av partnerländerna struktureras, bidra till uppkomsten av ett klimat som gynnar förstärkning och utveckling av förbindelserna mellan unionen och partnerländerna. Åtgärder för att främja handelsförbindelserna. Dessa åtgärder gäller enbart Japan och Sydkorea. Syftet med åtgärderna är att komplettera de initiativ som medlemsstaterna tar för att öka de europeiska företagens kommersiella närvaro på och export till den japanska och den koreanska marknaden. Förordningen trädde i kraft i mars och gäller fram till slutet av 2005. I denna rapport redovisas resultatet av tillämpningen av förordningen under perioden. 2. ALLMÄN ÖVERBLICK Budgetmyndigheten anslog för åren följande summor till den berörda budgetposten (Samarbete med industriländer, nu kallad Samarbete med industrialiserade tredje länder) för åtaganden: 15 240 000 16 025 000 16 800 000 48 065 000 I och med att förordningen antogs blev det möjligt att integrera programmen för främjande av handelsförbindelserna och ett antal olika typer av verksamheter för främjande av samarbete vilka i regel bedrivits med de berörda industriländerna i form av pilotprojekt utan någon särskild rättslig grund. Förhållandet mellan de summor som under perioden användes för samarbetsfrämjande åtgärder och de summor som under den perioden användes för handelsfrämjande åtgärder (av storleksordningen en fjärdedel till tre fjärdedelar, se nedan) återspeglar på det hela taget den situation som rådde före. Av tabellen nedan framgår bl.a. fördelningen av medel (i euro) mellan de två typerna av åtgärder för varje budgetår: 2
Typ av åtgärder Samarbetsfrämjande 4.482.911 29,6% 3.174.913 19,8% 5.032.211 30,9% 12.690.035 26,8% Handelsfrämjande 10.647.557 70,4% 12.819.849 80,2% 11.268.525 69,1% 34.735.931 73,2% Genomförandegrad 15.130.468 99,30% 15.994.762 99,80% 16.300.736 97,00% 47.425.966 98,70% Vad beträffar främjande av samarbete består gemenskapens insatser i regel av stöd till enskilda projekt som både aktörerna (de som mottar stödmedlen och kommissionen) och partnerna (de berörda industriländerna och unionen) anser det angeläget att genomföra och som på grundval av specifikationer som kommissionen utarbetat föreslås, utvecklas och medfinansieras av organisationer eller andra inrättningar från de berörda industriländerna eller unionen. Vad beträffar främjande av handelsförbindelserna består gemenskapens insatser huvudsakligen i att kommissionen med hjälp av andra aktörer organiserar integrerade program och samordnar komponenterna i dessa. Europeiska företag, särskilt högre tjänstemän i dessa, får delta i dessa integrerade program under förutsättning att vissa kriterier för att komma i fråga för deltagande uppfylls. 3. ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA HANDELSFÖRBINDELSERNA Kommissionen ska i enlighet med förordningen sörja för att kampanjen Porten till Japan (nedan kallad Gateway to Japan ) finansieras och fortsätta att finansiera vissa program för ledarutbildning (nedan kallade Executive Training Programme eller ETP ). 3.1. Gateway to Japankampanjen 3.1.1. Andra Gateway to Japankampanjen Inom ramen för Gateway to Japankampanjen ges ett direkt stöd till små och medelstora europeiska företag som förbereder sig för att gå in på den japanska marknaden eller som försöker stärka sin ställning på den marknaden. Den andra Gateway to Japankampanjen var inriktad på tio ekonomiska sektorer och omfattade perioden 1997. För det sista året anslogs 2,2 miljoner euro från budgeten för och detta gjorde det möjligt att anordna sex affärsmissioner, med följande utgång: Sektor Antal deltagare från EU (små och medelstora företag) Antal företrädda medlemsstater Antal deltagare från Japan Byggmateriel 30 9 373 Informationsteknik 22 10 262 Medicinsk utrustning 17 7 239 Livsmedel och drycker 46 9 732 Fritid samt friluftsaktiviteter 21 8 375 Miljöteknik 17 9 375 3
3.1.2. Tredje Gateway to Japankampanjen Den tredje Gateway to Japankampanjen omfattar perioden 2006 och grundar sig på fyra årscykler av affärsmissioner som rör åtta sektorer 1. Målet är att sammanlagt ungefär 880 små och medelstora europeiska företag ska föras in på den japanska marknaden. Den sammanlagda maximala budgeten (med undantag för sådana ändringar som utvidgningen av unionen kan medföra) för den tredje kampanjen är ca 14,2 miljoner euro, vilket belopp delas upp på flera budgetår. Beloppet fastställdes med beaktande av resultatet av de anbudsinfordringar som anordnats i syfte att välja ut de aktörer i Europa och Japan som skulle få ingå kontrakt rörande genomförandet av kampanjen (uppgiften för aktörerna i Europa är att sprida information om kampanjen i medlemsstaterna, få fram kandidater för deltagande och förbereda företag inför deltagandet och uppgiften för aktörerna i Japan är att handha logistiken i samband med missionerna samt PR). Med de belopp som påfördes budgetåren och kan 19 affärsmissioner anordnas. Gateway to Japan III 6.024.307 2.278.514 8.302.821 Tvåhundra små och medelstora företag (bland de 380 kandidater som fanns) valdes ut för deltagande och deltog i någon av de första åtta missionerna under och. I samband med dessa missioner deltog även 1 634 potentiella japanska partner. Efter varje mission mäts det hur nöjda de europeiska deltagarna är med besöket i Japan. I genomsnitt förklarar sig 86 % av deltagarna vara nöjda eller mycket nöjda. Mer än 85 % tror att de kommer att kunna öka sin export till Japan och 45 % räknar med att de kommer att behöva göra nyinvesteringar till följd av de nya kontrakt som de ingått efter Gatewaybesöket. Sektor HC ICT CM INT YFD ET OUT F&D Kandidater 42 28 39 95 46 27 23 80 380 Deltagare 22 16 24 29 22 21 17 49 200 Individuella kontakter 191 91 524 455 i. u. 148 92 133 1.634 3.2. Executive Training Programme ETP är ett program för utveckling av mänskliga resurser vilket utformats i syfte att ge högre tjänstemän i europeiska företag möjlighet att tillägna sig sådana kunskaper som de behöver för att uppnå goda resultat på den japanska eller den koreanska marknaden. 3.2.1. ETP Japan ETP Japan skapades 1979 och är nu ett väl inarbetat program. Varje program pågår under 18 månader och deltagarna tillbringar hela den tiden i Japan. Flera omgångar Hälso och sjukvård (HC), Miljöteknik Inredning (INT), Friluftsaktiviteter (OUT) Kläder skapade av unga designers (YFD). (ET), Informations och kommunikationsteknik (ICT), Byggmateriel (CM), Livsmedel och drycker (F&D) och 4
av programmet löper parallellt under varje år, i olika utvecklingsfaser (varje omgång omfattar normalt en fas där det sprids information om programmet och kandidater rekryteras, en fas där deltagare i programmet utbildas samt en fas där deltagare tjänstgör i företag, under den sista delen av programmets löptid). Olika komponenter av flera omgångar av programmet finansieras alltså under varje budgetår. Gemenskapsfinansieringen av programmet under perioden gällde fyra programomgångar, enligt nedan: ETP21 5.564.748 57.119 5.621.867 ETP22 2.286.688 3.252.135 696.328 6.235.151 ETP23 2.143.568 4.735.863 6.879.431 ETP24 2.143.568 2.143.568 ETP2124 7.851.436 5.452.822 7.575.759 20.880.017 I fråga om deltagande kan det noteras att det fanns 89 kandidater för deltagande i ETP21 och att 43 valdes ut för att delta i den programomgången. De motsvarande siffrorna för ETP22 var 78 kandidater och 38 deltagare och för ETP23 82 kandidater och 37 deltagare. Fjorton av de femton medlemsstaterna var företrädda. Under ställde man i samband med en undersökning frågor till alla som deltagit i ETP sedan programmet inrättades (närmare 850 personer). Det framkom därvid att programmet hade haft bestående positiva verkningar, i fråga om karriärutveckling, personlig utveckling, utveckling av yrkesrelaterad kompetens samt förbättring av resultaten, i synnerhet på den japanska marknaden men även på den asiatiska marknaden rent allmänt. 3.2.2. ETP Korea ETP Korea, som lanserades under, är inspirerat av ETP Japan. Av enhetlighetsskäl organiseras informationen om programmet samt rekryteringen och urvalet av kandidater tillsammans med de motsvarande verksamheterna för ETP Japan. De pedagogiska komponenterna i programmet organiseras däremot separat. Budgetkonsekvenserna var följande under perioden. ETP1 ETP2 ETP3 ETP13 747.284 1.342.720 818.816 1.414.252 1.342.720 1.414.252 3.352.408 Det fanns 18 kandidater för deltagande i ETP1 och 11 valdes ut för att delta i den programomgången. De motsvarande siffrorna för ETP2 var 19 kandidater och 10 deltagare. 4. ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA SAMARBETE Vad beträffar åtgärder för att främja samarbete med partnerländerna har kommissionen strävat efter att koncentrera stödet från gemenskapen på ett begränsat antal områden och mål där man förväntar sig att största möjliga verkan kan uppnås. 5
Det högst prioriterade målet är att göra Europeiska unionen mer synlig i partnerländerna och att förbättra kunskaperna om unionen i de länderna och därigenom göra det lättare för människorna där att förstå sig på unionen och de bilaterala förbindelserna mellan denna och partnerländerna. Det viktigaste initiativet inom ramen för de samarbetsfrämjande åtgärderna med de länder som omfattas av förordningen utgörs av förstärkning och utvidgning av nätverket av EUcentrer i partnerländerna. Andra, mindre omfattande åtgärder kompletterar det initiativet. 4.1. EUcentrer Idén med EUcentrer började prövas ut i Förenta staterna 1998. Konceptet befästes där och utvidgades därefter till Kanada, Australien och Nya Zeeland och slutligen till Japan under perioden. Samtliga EUcentrer inryms i betydande universitet i partnerländerna, vilka medfinansierar driften av centrerna. Deras uppgift är att förbättra kunskaperna i partnerländerna om Europeiska unionen och dess institutioner, historia och politik, bl.a. genom inrättande och utveckling av undervisning med inriktning på europeiska frågor och stimulering av forskning med sådan inriktning, organisation av seminarier, konferenser och andra evenemang och utveckling av redskap som tillhandahåller information om Europeiska unionen, och utveckling av akademiska besöks och utbytesprogram. Inom ramen för detta initiativ har mer än 250 nya moduler och kurser med inriktning på europeiska frågor inrättats, över 1 700 forskningsarbeten offentliggjorts och över 450 doktorsavhandlingar gjorts. Man räknar med att över 42 000 studenter tack vare EUcentrerna har fått möjlighet att förbättra sina kunskaper om Europeiska unionen. Sammanlagt fick femton centrer i Förenta staterna, fem i Kanada, ett center i Australien, ett i Nya Zeeland och ett i Japan stöd från gemenskapen. Budgetkonsekvenserna av initiativet sammanfattas i tabellen nedan. Förenta staterna Kanada Australien Nya Zeeland Japan 1.784.656 219.977 743.237 238.153 2.986.023 1.775.976 219.527 1.995.503 4.2. Andra åtgärder för att främja samarbete 1.707.427 297.768 1.000.000 3.005.195 5.268.059 737.272 743.237 238.153 1.000.000 7.986.721 Vissa andra projekt tilldelades, med beaktande av prioriteterna för samarbetet med varje partnerland eller av de politiska dagordningarna med partnerländerna, också stöd från gemenskapen under perioden. De viktigaste av dessa projekt gällde stöd till initiativ på området offentlig diplomati (politiska studier och scenarier, konferenser, symposier, etc.) och till dialoger mellan viktiga aktörer i EU och i 6
partnerländerna (t.ex. konsumentorganisationer, fackföreningar eller näringslivsaktörer emellan eller mellan arbetsmarknadsparterna), och utveckling av kontakter från person till person, särskilt genom samarbete med Australien och Nya Zeeland på området högre utbildning. Även andra, mindre omfattande initiativ som togs med anledning av mer specifika prioriteter tilldelades stöd från gemenskapen (t.ex. en informationskampanj om euron och seminarier om utvidgningen). Budgetkonsekvenserna av dessa samarbetsfrämjande åtgärder under perioden sammanfattas i tabellen nedan. Andra åtgärder för att främja samarbete 1.496.888 1.179.410 2.027.016 4.703.314 4.3. Sammanställning rörande användningen av anslagen under perioden Typ av åtgärder Total % EUcentrer (Förenta staterna, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan) 2.986.023 1.995.503 3.005.195 7.986.721 16,8% Andra åtgärder för att främja samarbete 1.496.888 1.179.410 2.027.016 4.703.314 9,9% ETP 8.446.872 6.795.542 8.990.011 24.232.425 51,1% Gateway to Japan 2.200.685 6.024.307 2.278.514 10.503.506 22,1% Genomförandegrad 15.130.468 99,3% 15.994.762 99,8% 16.300.736 97,0% 47.425.966 98,7% 99,3% 5. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDERNA En utvärdering av programmen och initiativen utfördes under 2004. Denna inriktades på EUcenterinitiativet, ETP och Gateway to Japan, som tillsammans fick över 90 % av stödet från gemenskapen under den berörda perioden. Av utvärderingen framgår särskilt följande: EUcentrerna i Förenta staterna, Kanada, Australien och Nya Zeeland EUcenterinitiativet utvecklas på det hela taget på ett tillfredsställande sätt och avkastningen på de investerade medlen är hög. Initiativet bör drivas vidare och EUcenterkonceptet bör om möjligt utvidgas till andra länder och regioner. Executive Training Programme och Gateway to Japan De båda programmen ligger i linje med målet att öka exporten från EU till Japan och Korea och programmens effektivitet är på det hela taget tillfredsställande. Villkoren och affärsbruken på den japanska och den koreanska marknaden har förändrats men är fortfarande sådana att ett särskilt stöd till europeiska företag är berättigat. Gemenskapens initiativ kompletterar de initiativ som medlemsstaterna tar och utvidgningen av unionen ger nya möjligheter till utveckling för båda programmen. 7
De båda programmen är relevanta och bör drivas vidare. Kommissionen har börjat genomföra rekommendationerna i utvärderingen vad beträffar fullföljande och utveckling av de berörda programmen och initiativen. 8