Sparbankernas årsberättelse 2010. 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund

Sparbankernas årsberättelse 2010 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund

Sparbankernas årsberättelse 2010 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund I din hand håller du en gemensam årsberättelse för de 62 sparbanker som är medlemmar i Sparbankernas Riksförbund. Årsberättelsen är framtagen för att ge dig som kund, förtroendevald, sparbanksanställd, journalist, beslutsfattare eller bara allmänt intresserad en helhetsbild av de svenska sparbankerna. Utöver bankernas samlade ekonomiska resultat får du därför även bland annat ta del av exempel på sparbankernas samhällsengagemang, läsa om hur sparbankerna fungerar och styrs samt se vad några av sparbankernas kunder tycker om sina banker. Vi på Sparbankernas Riksförbund hoppas att du ska få både nytta och nöje av läsningen. På vår hemsida, www.sparbankerna.se, finns det ännu mer information om sparbankerna och vårt arbete. Om Sparbankernas Riksförbund Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för sparbanker och sparbanksstiftelser med uppgift att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen. Vi representerar medlemsföretagen gentemot myndigheter och organisationer och är också remissinstans och förhandlingspart i ärenden av betydelse för våra medlemmar. Om sparbankerna I Sverige finns totalt 64 sparbanker varav 62 är medlemmar i Sparbankernas Riksförbund. Sparbankernas Riksförbunds medlemsbanker har tillsammans närmare 3 400 medarbetare och cirka 2 miljoner privat- och företagskunder på totalt 258 bankkontor i fler än 120 kommuner. Efter de fyra storbankerna kommer sparbankerna sammantaget på femte plats när det gäller in- och utlåningsvolymer till allmänheten. Sparbankerna hade under 2010 tillsammans en balansomslutning på 217 miljarder kronor och gjorde ett samlat rörelseresultat på cirka 2 miljarder kronor. Sparbanksidéns särprägel En sparbank verkar för sparsamhet En sparbank har lokal kreditgivning En sparbank har lokal förankring I en sparbank kan ingen enskild person eller organisation göra anspråk på vinsten

4 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund

Innehåll 6 Sparbankerna 2010 i korthet 7 Vd har ordet Så fungerar sparbankerna Sparbankskunder Så styrs en sparbank Sparbankernas samhällsengagemang Sparbankernas historia och framtid Ekonomiska rapporter 8 Så fungerar sparbankerna 9 Skillnader mellan sparbanker och andra banker 10 Aktörerna i sparbankssfären 11 Relationen till Swedbank 12 Fyra av våra kunder 12 Nära relation till banken 13 Jag har bankens vd som min personlige bankman 13 Banken finns med överallt 14 Så styrs en sparbank 15 Uppdrag: huvudman 16 Företagsam ordförande i Tidaholms Sparbank 17 En vd som trivs 18 Sparbankernas samhällsengagemang 18 Från sparfrämjande till CSR 19 Det lönar sig att satsa på miljön 20 Jämställdhet för hållbar tillväxt 21 Tillväxt Öland 22 Ett stöd för att säga nej 24 Sparbanken Nord investerar i unga företagare 25 Fler exempel på sparbankernas samhällsengagemang 26 Sparbankerna mer än 190 år i lokalsamhällets tjänst 28 Dags för sparbanksaktier! 30 Ekonomiska rapporter 35 Kommuner med sparbanker

2010 i korthet Sparbankerna 2010 i korthet Inlåning från allmänheten, andel i procent Sparbankerna i siffror 2010 Tillsammans är sparbankerna Sveriges femte största bankaktör med 258 kontor på över 240 orter närmare 3 400 anställda cirka 2 miljoner privat- och företagskunder ett resultat exklusive jämförelsestörande poster som ökade med drygt 40% jämfört med år 2009, från 1259 mkr till 1771 mkr ett rörelseresultat på cirka 2 miljarder 217 miljarder i balansomslutning kreditförluster som minskade med 193 mkr från 550 mkr 2009 till 357 mkr 2010 utdelning till allmännyttiga ändamål och stiftelser på mer än 169 mkr Viktiga händelser under året Finansdepartementet påbörjade en utredning om förutsättningarna för införande av egetkapitalbevis för sparbanker, så kallade sparbanksaktier. Etablerandet av Tillväxtdagarna en mötesplats för alla som vill skapa bättre förutsättningar för lokal och regional tillväxt, entreprenörskap och företagsamhet. År 2010 hölls Tillväxtdagarna i Åre. Nytt samarbetsavtal med Swedbank. 8,3% 6,7% Sparbankerna 8,3% Swedbank 17,2% Handelsbanken 24,1% SEB 20,2% Nordea 15,1% Danske Bank 4,5% Övriga banker 10,6% Källa: Statistiska Centralbyrån, Finansmarknadsstatistik Utlåning till allmänheten inklusive bolån, andel i procent Sparbankerna 6,7% Swedbank 16,7% Handelsbanken 30,1% SEB 13,8% Nordea 15,0% Danske Bank 4,4% Övriga banker 13,3% Källa: Statistiska Centralbyrån, Finansmarknadsstatistik Andel kvinnor och män bland medarbetarna Andel privat- och företagskunder 40% Kvinnor Män 11% Privatkunder Företagskunder 60% 89% Kundnöjdhet privatkunder 2004-2010 80 Kundnöjdhetsindex, medelvärde på skala 0-100 Kundnöjdhet företagskunder 2004-2010 80 Kundnöjdhetsindex, medelvärde på skala 0-100 75 75,8 75 72,4 70 70 65 65 60 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 60 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sparbankerna Storbankerna Branschgenomsnitt Källa: Svenskt Kvalitetsindex Sparbankerna Storbankerna Branschgenomsnitt Källa: Svenskt Kvalitetsindex Nöjda privatkunder Den genomsnittliga kundnöjdheten bland sparbankernas privatkunder uppgår till 75,8. 2010 års kundnöjdhet är den bästa sedan mätningarna började 2004. Sparbankerna har varje år sedan 2004 haft nöjdare privatkunder än såväl branschgenomsnittet som snittet för de fyra storbankerna. Nöjda företagskunder Den genomsnittliga kundnöjdheten bland sparbankernas företagskunder uppgår till 72,4. Kundnöjdheten har sjunkit något jämfört med toppåret 2007. Sparbankerna har varje år sedan 2004 haft nöjdare företagskunder än såväl branschgenomsnittet som snittet för de fyra storbankerna. 6 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund

2010 i korthet Vd har ordet Trots att sparbanksidén har närmare 200 år på nacken är den mer aktuell i dag än någonsin. Det samhällsansvar som många företag har börjat ta på senare år har sparbankerna haft inbyggt i sin verksamhetsidé redan från början. Långsiktighet och lokal förankring har hjälpt landets sparbanker att stå starka trots finanskris och oro. Sparbankerna spelar en viktig roll för tillväxten och utvecklingen i Sverige, inte minst utanför storstäderna. Detta visar sig också tydligt i resultat och nyckeltal. Sparbankernas samlade rörelseresultat uppgick 2010 till närmare 2 miljarder. Om man räknar bort jämförelsestörande poster i form av engångsintäkter under 2009 så ökade sparbankernas samlade vinster med drygt 40 procent jämfört med 2009. Kreditförlusterna minskade med drygt 35 procent och inlåningen från allmänheten ökade. Och kanske allra roligast: 2010 var sjunde året i rad som sparbankerna hade nöjdare kunder än både storbankerna och branschen som helhet. Efter de fyra storbankerna är sparbankerna tillsammans den största bankaktören i Sverige, med 258 kontor i fler än 120 kommuner i 20 landskap. Sparbankerna är oftast marknadsledande i sina verksamhetsområden och delade tillsammans ut mer än 169 miljoner kronor till samhällsnyttiga projekt runt om i landet under 2010. Att sparbankerna finns är viktigt för konkurrensen och mångfalden på den svenska bankmarknaden, vilket i förlängningen gynnar både kunder, samhälle och marknad. Av ovanstående framgår att det är en angelägenhet för hela samhället att sparbankerna har bra förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Sparbankernas Riksförbund kommer därför att fokusera på två viktiga frågor under 2011: införandet av sparbanksaktier och proportionalitet i de nya regelverk som införs på finansmarknaden. För sparbankerna behövs, i dag mer än någonsin. Stockholm i maj 2011 Öivind Neiman Vd Sparbankernas Riksförbund Under 2010 uppmärksammade vi två viktiga årsdagar: Den 10 maj var det 200 år sedan Ruthwell Savings Bank, förebilden för de svenska sparbankerna, öppnade i Skottland. Det nya med sparbanken i Ruthwell var att vem som helst fick sätta in hur små belopp som helst och att de även fick behålla den fria dispositionsrätten över insatta medel dåtidens hjälp till självhjälp för mindre bemedlade. Den 28 oktober var det 190 år sedan Sveriges första sparbank, Göteborgs Sparbank, öppnade för allmänheten, och därmed den svenska sparbanksrörelsens 190-årsdag.

Så fungerar sparbankerna Sparbanker är inte vilka banker som helst. De har till exempel inga enskilda ägare som kräver vinstutdelning. De är lokala banker, till skillnad från andra banker som bara har lokala kontor. De gör inte heller riskabla utlandsaffärer. Däremot är de ofta marknadsledande på de orter där de finns och bidrar starkt till tillväxt och utveckling i hela landet. Sparbanken är en särskild associationsform som regleras i en särskild lag, sparbankslagen. Sparbankerna skiljer sig därför på flera sätt från såväl de stora affärsbankerna som från andra bankaktörer. En affärsbank är uppbyggd som ett vanligt aktiebolag och drivs med vinstintresse. Målet för aktiebolag och därmed även affärsbanker är att redovisa en så stor vinst som möjligt givet de risker som verksamheten är förknippad med. Den vinst som inte återinvesteras i verksamheten delas sedan ut till aktieägarna. Så fungerar det däremot inte hos de ursprungliga sparbankerna, som i dag är 50 stycken. En sparbank har inga egentliga ägare. Det inflytande som i affärsbanker utövas av aktieägare utövas i sparbanker i stället av så kallade huvudmän, som direkt och indirekt väljs av kommun- eller landstingsfullmäktige i sparbankens verksamhetsområde. Huvudmännen väljer bankens styrelse, som i sin tur utser vd. Det finns alltså en demokratisk kontroll och styrning av sparbankernas verksamheter. Att sparbankerna inte har några ägare medför även att ingen enskild person eller organisation kan ställa några krav på att få utdelning när sparbankerna gör vinst. I stället har sparbankerna möjlighet att använda en del av sin vinst till samhällsnyttiga verksamheter och projekt på de orter där de är verksamma, exempelvis genom att främja lokalt näringsliv, forskning, utbildning, idrott och kultur. Här hittar vi också skillnaden mellan affärsbankerna och sparbanksaktiebolagen, som i dag är tolv till antalet. Precis som affärsbankerna fungerar sparbanksaktiebolagen som vanliga aktiebolag, men de ägs av sparbanksstiftelser. Och eftersom sparbanksstiftelserna har samma syfte som de ursprungliga sparbankerna så kommer även sparbanksaktiebolagens vinster lokalsamhället till del. Att investera i allmännyttiga projekt i lokalsamhället kan tyckas ädelt, men det är också fullt rationellt. Sparbankerna är sjävständiga och lokalt verksamma banker och därför beroende av hur det går för området där de verkar, vilket skapar starka incitament för att bidra till lokalsamhällets Att investera i lokalsamhället kan tyckas ädelt, men det är också fullt rationellt. utveckling. Att sparbankerna bedriver bank lokalt innebär också en god lokalkännedom, vilket sannolikt bidrar till att sparbankerna oftast är marknadsledande inom sina verksamhetsområden. Sparbankernas verksamheter är dessutom typiskt sett mindre riskfyllda än de större affärsbankernas, mycket på grund av den starka lokala förankringen. De svenska sparbankerna har klarat sig bra i de kriser som har varit, från Kreugerkraschen till den som fortfarande påverkar oss. I den senaste krisen behövde ingen av de svenska sparbankerna delta i statens krisprogram för banker, tvärtom kunde de i stället som ansvarstagande långsiktiga ägare stötta Swedbank när banken var i behov av mer kapital. Sammanfattningsvis fyller sparbankerna en viktig funktion för den svenska ekonomin, särskilt vad gäller kapitalförsörjningen till små och medelstora företag och för samhällsutvecklingen i stort utanför storstadsregionerna. 8 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund

Så fungerar sparbankerna Skillnader mellan sparbanker och andra banker Det unika med sparbankerna är att en sparbank arbetar långsiktigt och att en sparbanks vinst stannar kvar i den lokala sparbanken. Därmed gör den nytta på den lokala orten där bankens kunder lever och verkar. Dessutom fattas alla viktiga beslut där sparbanken har sitt huvudkontor, inte i Stockholm. Så är det inte hos andra banker. En sparbank kan sägas leva i symbios med lokalsamhället. Är orten livskraftig går det oftast mycket bra för den lokala sparbanken, vilket innebär att det finns ett egenintresse för en sparbank att värna om den ort den verkar i. Öivind Neiman, vd Sparbankernas Riksförbund Sparbankerna har en gemensam värdegrund som bygger på vikten av en sund vardagsekonomi, eget sparande och hjälp till självhjälp. Sparbankerna är lokala banker, till skillnad från andra banker som har lokala bankkontor. Den lokala kreditgivningen och de demokratiskt valda lokala huvudmännen är exempel på vad det innebär att vara en lokalt förankrad bank. Sparbankerna delar inte ut vinst till enskilda personer eller organisationer. I stället stannar vinsten i den lokala sparbanken, vilket ger banken möjlighet att göra nytta på orten där den och dess kunder lever och verkar. Det svenska banksystemet På samma sätt som vi behöver vägar och järnvägar för att samhället ska fungera så behöver vi även en finansiell infrastruktur till exempel banker. Bankerna ser till att det finns pengar när de behövs, att vi kan köpa och sälja saker eller tjänster, att vi kan spara, låna, flytta och förvara pengar säkert och mycket annat. I Sverige finns det fler än 100 företag som har tillstånd att bedriva bankverksamhet. De kan delas in i fem huvudkategorier: svenska banker, utländska banker, utländska bankfilialer, sparbanker och medlemsbanker. Marknaden domineras av de fyra storbankerna: Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Sparbankerna är tillsammans den femte största bankaktören i Sverige.

Så fungerar sparbankerna Aktörerna i sparbankssfären Sparbankssfären förenas av en gemensam värdegrund, där grundstenarna är att värna om en långsiktigt hållbar ekonomi och om det lokala samhället. Sparbanker En sparbank är inte vilket företag som helst utan en unik associationsform som regleras av sparbankslagen. Den har huvudmän i stället för ägare och all vinst skapas och stannar i den lokala närmiljön. Genom ett aktivt engagemang för det lokala näringslivets utveckling bidrar sparbanken till det lokala samhällets sysselsättning, serviceutbud och tillväxt. Sparbanksaktiebolag Sparbanksaktiebolag fungerar i princip som andra sparbanker. De lyder däremot under aktiebolagslagen och kan därmed dela ut vinst till sina ägare. Sparbanksaktiebolagen ägs helt eller delvis av sparbanksstiftelser. Gemensamt för sparbanksaktiebolagen är att de värnar sparbanksidén, trots att de har valt en annan associationsform. Sparbanksstiftelser Sparbanksstiftelserna har två uppgifter: att förvalta rollen som ägare av en bank och att främja samhällsnytta i närområdet exempelvis näringsliv, forskning, utbildning, idrott och kultur. Deras verksamhet är koncentrerad till samma verksamhetsområde som gällde för den sparbank som ombildades i samband med stiftelsens tillkomst. Sparbankernas Riksförbund Sparbankernas Riksförbund är en intresseorganisation för sparbanker, sparbanksaktiebolag och sparbanksstiftelser med uppgiften att värna medlemmarnas gemensamma intressen. I det ingår bland annat att representera medlemmarna gentemot myndigheter och organisationer, att vara remissinstans och förhandlingspart i ärenden av betydelse för medlemmarna och att ta fram gemensamt informationsmaterial som exempelvis denna årsberättelse. SparbanksAkademin SparbanksAkademin är en ideell medlemsorganisation för sparbanker, sparbanksaktiebolag, sparbanksstiftelser och Swedbank med uppgiften att främja sparsamhet, värna om sparbanksrörelsens värderingar och historia samt att synliggöra forskning inom dessa och närliggande områden för medlemmarna. På så sätt verkar SparbanksAkademin även för det lokala samhällets utveckling och för en långsiktigt hållbar ekonomi. 10 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund

Så fungerar sparbankerna Relationen till Swedbank Myntet som gemensam symbol i logotypen, delvis gemensam historia, till stor del samma produkter det kan vara lätt att tro att Swedbank äger sparbankerna, men det är faktiskt precis tvärtom. Den som för första gången kommer i kontakt med en sparbank kan lätt anta att den är en del av Swedbank-koncernen. Det var inte så länge sedan Swedbank hette Sparbanken Sverige, och både sparbankerna och Swedbank har ett mynt i sina logotyper. Den gemensamma symbolen visar på samarbetet som finns mellan sparbankerna och Swedbank. De flesta sparbanker erbjuder exempelvis Swedbanks produkter och tjänster och det finns även ett nära samarbete gällande sådant som ITsystem, utlandstransaktioner och uttagsautomater. Det finns också ett mindre antal sparbanker som är delägda av Swedbank (se bilden nedan). Men om man ser till helhetsbilden är det de facto sparbankerna som äger Swedbank och inte tvärtom. Om man räknar samman enskilda sparbankers ägande är sparbankerna näst största ägare i Swedbank med cirka 8 procent av aktierna. Tillsammans med Folksam, som är största ägare, har sparbankerna och sparbanksstiftelserna tagit fram en ägarförklaring om långsiktighet och att man tillsammans ska äga minst 20 procent av aktierna i Swedbank. Sparbankernas Riksförbund (62 sparbanker, 258 kontor) 2 sparbanker, cirka 40 kontor Sparbanker (57 st) Sparbanker som delägs av Swedbank (5 st) 1 Sparbanker utan/ med begränsat avtal med Swedbank 2 Sparbankernas ägande i Swedbank: cirka 8% Riksbanksclearing IT-plattform Produkter och tjänster 1) Ölands Bank AB (60%), Sparbanken Rekarne AB (50%), Swedbank Sjuhärad AB (47,5%), Vimmerby Sparbank AB (40%) och Färs & Frosta Sparbank AB (30%) 2) Sparbanken Öresund AB och Sparbanken Syd

Sparbankskunder Fyra av våra kunder De svenska sparbankerna har tillsammans cirka två miljoner kunder, varav 89 procent är privatkunder och 11 procent är företagskunder. Här berättar några sparbankskunder om relationen till sina sparbanker. Nära relation till banken Jon Karlung och Lars Lindqvist känner inte varandra men de har mycket gemensamt. Båda driver företag och båda har aktivt valt att ha en sparbank som bank. Lars Lindqvist har hunnit med en hel del i sitt liv. Han började som jurist på Arbetsgivareföreningen, regeringskansliet och Sveriges Radio och har även arbetat med strategi och organisationsutveckling på Volvo. Med tiden kom jag in i en rad olika bolags-styrelser. Ett av bolagen ägde ett företag på Orust som satsade på att industrialisera trädgårds-näringen. Jag köpte det och startade sedan tillsammans med några kollegor Swedeponic, ett företag som utvecklade metoder för att odla färska kryddor i kruka, säger Lars Lindqvist. Swedeponic växte snabbt och blev snart ett av de största i Europa inom sin nisch. I dag omsätter företaget 400 miljoner kronor och har anläggningar i Sverige, Polen, England, Holland, Belgien och Tyskland. Orusts Sparbank hjälpte mig när jag köpte fabriken på Orust 1991 och sedan dess har vi haft ett mycket givande samarbete, säger Lars Lindqvist. 1998 såldes Swedeponic till kryddjätten Santa Maria, men Lars Lindqvist var inte riktigt färdig ännu. 2001 köpte han ett verkstadsföretag som bland annat bygger stora maskiner för plast-svetsning. Bolaget expanderar i Europa och har en omsättning på uppemot 40 miljoner kronor. Lars Lindqvist är fortfarande trogen kund i Orusts Sparbank. Jag har alla mina affärer där, både privat och för mina företag. Fördelen är att det är en liten, lokal bank med korta beslutsvägar. Jag har hela tiden haft att göra med samma personer och efter 20 år blir det så klart en stark relation med djup förståelse för varandras behov. Jon Karlung har en annan historia. Han en av grundarna till det börsnoterade IT-företaget Bahnhof, född och uppvuxen i Stockholm och bor i Täby. Han är även företagskund i Södra Dalarnas Sparbank, trots att Bahnhof aldrig har varit ett dalaföretag. Vi har valt Södra Dalarnas Sparbank för att de förstår våra utmaningar och är snabba med att komma med kreativa förslag. Även om vi finns i Stockholm träffar jag banken flera gånger om året, säger Jon Karlung. Som alla sparbanker spelar Södra Dalarnas Sparbank en aktiv roll för utvecklingen av sin region genom att återföra en del av bankens överskott till olika projekt. Förutom att sponsra olika föreningar och evenemang vill banken också stötta större initiativ, idéer och projekt som en dag kan leda till nya jobb i regionen. Den visionen delas av Jon Karlung. Han drivs av att hitta på nya saker och bygga nytt. Och då pratar vi inte friggebodar, utan snarare företag. Han tror på individens frihet och tar gärna strid för den. Men han uppskattar också naturen och njuter av att springa i skogen eller plocka svamp. Kanske är det därför han värdesätter bankens engagemang för att se till att det finns en framtid för unga i södra Dalarna. Jag ser ett stort värde i att banken engagerar sig i lokalsamhället. Att kommuner som Hedemora, Avesta och Säter satsar på de unga är oerhört viktigt. Det måste startas företag som de kan och vill jobba på, säger Jon Karlung. Namn: Lars Lindqvist, 69 år Bor: I egen hyresfastighet i Lysekil Familj: Tre utflugna barn Yrke: Ordförande och ägare till FIAB HF AB Kund i: Orusts Sparbank Namn: Jon Karlung, 46 år Bor: I Täby Familj: Gift, två små döttrar Yrke: Grundare till Bahnhof AB Kund i: Södra Dalarnas Sparbank Kort om Orusts Sparbank Affärsvolym cirka 14 miljarder Fyra kontor 49 anställda Cirka 32 000 kunder varav ca 18 000 bor utanför ön Grundades 1887 Kort om Södra Dalarnas Sparbank Affärsvolym cirka 7,5 miljarder Tre kontor 51 anställda Cirka 38 000 kunder Grundades 1837 12 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund

Jag har bankens vd som min personlige bankman Sparbankskunder Dzenan Sabic fick kontakt med Niclas Petersson på Ålems Sparbank när han 2004 flyttade från Malmö till Oskarshamn och började sälja pasta med olika såser från en vagn. Min ekonomi var väl inte så jättestark just då. Jag blev närmast överraskad över att jag fick ett lån. Att jag sedan inte behövde använda lånet tror jag bidrog till ett förtroende mellan mig och Niclas, berättar Dzenan Sabic. När han sedan ville expandera och bygga ett 100 kvadratmeter stort gatukök i Oskarshamn fick han hjälp av sparbanken med finansieringen. Nu har Dzenan Sabic ytterligare ett gatukök i centrum, tre anställda och funderingar på ytterligare expansion. Men fortfarande har han kvar Niclas Petersson som sin bankman. När han blev vd för banken trodde jag att jag skulle få en ny bankman, men Niclas tyckte att vi skulle ha kvar vår kontakt och det är jag mycket glad för. Att vara kund i en bank där man är känd och har samma kontakt över tiden är ovärderligt, säger Dzenan Sabic. Namn: Dzenan Sabic, 30 år Familj: Sambo, 6-årig bonusson Bor: Villa centralt i Oskarshamn Yrke: Äger och driver Pastaköket i Oskarshamn Kund i: Ålems Sparbank Kort om Ålems Sparbank Affärsvolym cirka 3,8 miljarder Tre kontor 20 anställda Cirka 14 000 kunder Grundades 1854 Banken finns med överallt Helena Mjörneståls första kontakt med sparbanken började med ett prao-jobb och ett Minuten-kort. När jag och Michael skulle flytta ihop var vi ganska unga, så jag tog med pappa till banken. Både han och hans företag var kunder sedan länge i Dalslands Sparbank så det var naturligt att vi vände oss dit, berättar Helena. I dag har familjen sina affärer i banken och Helena är också kund med sin butik. I Mellerud finns banken i hela samhället. I barnens skola sponsrar banken Kulturbruket, en aktivitet kring musik och teater. Familjens stora fritidsintresse kretsar kring Melleruds IF, som sponsras av Dalslands Sparbank. Och för säkerhets skull tränar Michael samma innebandylag som bankens vd Magnus Olsson. Det känns tryggt med en bank där man känner folk. Vi är jättenöjda med den hjälp och det stöd vi får. Och sen är det viktigt att banken verkar aktivt i lokalsamhället, säger Helena Mjörnestål. Namn: Helena och Michael Mjörnestål, 38 och 40 år Familj: Två barn: Emma, 16, och Simon, 14 Bor: Villa i Mellerud Yrke: Helena driver guldsmedsaffär, Michael är teknisk konsult på ÅF Kunder i: Dalslands Sparbank Kort om Dalslands Sparbank Affärsvolym cirka 9,5 miljarder Sju kontor 48 anställda Cirka 38 000 kunder Grundades 1870

Så styrs en sparbank En sparbank är inte vilket företag som helst och styrs därför inte heller som vilket företag som helst. Några av de unika inslagen är sparbankernas egen lag, sparbankslagen (1987:619), systemet med huvudmän som högsta beslutande organ och möjligheten att återinvestera en del av vinsten i lokalsamhället faktorer som alla bidrar till sparbankernas starka lokala förankring. Nedan beskrivs hur de styrande organen utses och på de följande sidorna berättar en huvudman, en styrelseordförande och en vd från olika sparbanker om sina uppdrag. Representanter för lokalsamhället I enlighet med sparbankslagen utses hälften av sparbankernas huvudmän av kommun- eller landstingsfullmäktige i bankens verksamhetsområde. Återstoden utses av huvudmännen själva bland insättarna i sparbanken. Samma förfarande gäller för val av huvudmän i sparbanksstiftelser. Huvudmän Enligt sparbankslagen ska en sparbank ha minst 20 huvudmän. Huvudmännen är sparbankernas motsvarighet till ägarna i ett aktiebolag. Mer information om vad en huvudman gör finns på nästa sida. Styrelse En av huvudmännens uppgifter är att välja ledamöter till sparbankens styrelse. Enligt sparbankslagen ska styrelsen bestå av minst fem ledamöter. Styrelsen har i sin tur i uppdrag att utse en eller flera verkställande direktörer för sparbanken. Vd Sparbankens vd utses av styrelsen och ska också ingå i styrelsen, men får inte vara ordförande eller vice ordförande. Vd utför de uppgifter som styrelsen delegerar till honom eller henne i särskild instruktion. Sparbankernas verksamhet och styrning regleras av sparbankslagen (1987:619). Här framgår bland annat att sparbankernas verksamhet ska vara lokal samt vilka styrande organ som ska finnas och hur de ska väljas. Sparbankerna omfattas även, precis som andra banker, av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, när det gäller exempelvis tillstånd att driva bankrörelse och andra frågor som är gemensamma för alla banker i Sverige. 14 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund

Så styrs en sparbank Totalt har Roslagens Sparbanks stiftelser sedan bildandet 2001 delat ut drygt 30 miljoner kronor till olika projekt. Uppdrag: huvudman En sparbank styrs inte av ägare utan av valda huvudmän. En av landets tusentals huvudmän är Britt-Marie Åhman i Norrtälje. Britt-Marie Åhman är en av 32 huvudmän i Roslagens Sparbank. När jag blev tillfrågad om att bli huvudman 1997 tyckte jag att det var både roligt och smickrande. Jag har ju ett brett engagemang i Norrtälje med många kontakter runt omkring och kände att jag kanske skulle kunna göra nytta, säger Britt-Marie. Nytt arbetssätt Arbetssättet för huvudmännen har ändrats en del sedan Britt-Marie började. Då bestod uppdraget i att närvara vid två möten om året, ett vid stämman och ett höstmöte. Nu har huvudmännen också möten kontorsvis, i Britt-Maries fall på huvudkontoret i Norrtälje. Totalt har banken fem kontor två i Norrtälje, ett i Rimbo, ett i Hallstavik och ett i Älmsta. Genom att mötas oftare får vi huvudmän tillsammans en mycket bättre insikt i affärsverksamheten, vilket naturligtvis ökar engagemanget för sparbanken. Och det är viktigt, för utöver de formella uppgifterna ska vi huvudmän också finnas i samhället som ambassadörer för banken och för sparbankstanken. Viktiga insatser för Roslagen Att hitta exempel på Roslagens Sparbanks insatser i lokalsamhället är inte så svårt, menar Britt-Marie Åhman. Banken har bland annat flera stiftelser som arbetar med just det. Ett exempel är Stiftelsen ungdomsboendet, som projekterar och uppför lägenheter för ungdomar kopplat till en ungdomssparform i banken. I den första etappen byggs 18 lägenheter. Stiftelsen har också uppfört 60 studentbostäder vid Campus Roslagen. Två andra exempel är Stiftelsen för utveckling av näringsliv och kultur samt Stiftelsen för forskning och utbildning, som båda arbetar med olika insatser för lokalsamhället i Roslagen. Totalt har stiftelserna sedan bildandet 2001 delat ut drygt 30 miljoner kronor till olika projekt. Att de intjänade pengarna på det här sättet stannar kvar i samhället är ett starkt motiv för att sparbanken är och förblir bygdens bank, säger Britt-Marie Åhman. Vad är en huvudman? I ett aktiebolag eller en vanlig affärsbank är aktieägarna på bolagsstämman det högsta beslutande organet. I en sparbank är det i stället huvudmännen som utser styrelsen, godkänner bokslut och vinstdisposition och fattar strategiska beslut. Detta regleras i sparbankslagen. Huvudmännen väljs av kommun- eller landstingsfullmäktige och bland insättarna i banken för en period på fyra år och ska representera ett tvärsnitt av befolkningen på orten. Varje sparbank ska ha minst 20 huvudmän. De sparbanksstiftelser som äger sparbanker som har omvandlats till bankaktiebolag styrs också av huvudmän. Totalt finns det i dag tusentals huvudmän runt om i landet som arbetar för sparbankernas och lokalsamhällets bästa. Namn: Britt-Marie Åhman, 65 år Bor: Bostadsrätt i Norrtälje Familj: Ja sex utflugna barn Uppdrag: Huvudman i Roslagens Sparbank, styrelseledamot i idrottsför-eningen, i hörselfrämjandet och i Estuna bygdegårdsförening samt ordförande i bostadsrättsföreningen och tills helt nyligen engagerad i politiken (C) med flera år både i fullmäktige och nämnder. Kort om Roslagens Sparbank Affärsvolym cirka 19 miljarder Fem kontor 96 anställda Cirka 49000 privatkunder och 6000 företagskunder Grundad 1859

Så styrs en sparbank Företagsam ordförande i Tidaholms Sparbank Maria Carlén är 35 år gammal, egen företagare och ordförande i styrelsen för Tidaholms Sparbank. Maria Carléns relation med sparbankerna började med att hon och hennes man blev kunder i Tidaholms Sparbank med företaget Carléns Fisk & Vätterkräftor. I dag är Maria ordförande i bankens styrelse. Jag gillar idén med närheten till kunderna, lokalkännedomen och att pengarna stannar kvar i verksamheten, säger hon. Maria är civilekonom, utbildad i Sverige och i Kanada. Hon började sin karriär på SEB:s kontor i Habo och Jönköping och har även hunnit med att arbeta som regioncontroller hos Lindex och att driva ett eget företag i turistbranschen. Erfarenheten av såväl ekonomi som bankverksamhet och företagande gjorde att hon rekryterades till styrelsen i Tidaholms Sparbank. Efter ett år i styrelsen utsågs hon till ordförande. Högst upp på styrelsens agenda står framtidsfrågorna. Det handlar om marknadsutveckling och om den ekonomiska utvecklingen både på hemmamarknaden och i världen. På sikt handlar det om att ge Tidaholms Sparbank bästa möjliga förutsättningar, säger Maria. Tidaholms Sparbank har i dag en affärsvolym på nära sju miljarder kronor och cirka 22 000 kunder fördelade på kontoren i Tidaholm, Mullsjö och Brandstorp. Marknadspositionen och den lokala förankringen är mycket stark. Som ett exempel kan nämnas att banken har cirka 14 000 privat- och företagskunder i Tidaholm, en ort med 12 500 invånare. Vi tycker att vi gör skillnad genom att stötta verksamheter på orten. Det är bland annat det som våra banktjänstemän kan ta upp när kunderna frågar vad som är skillnaden mot andra banker. De senaste åren har vi exempelvis delat ut fyra miljoner kronor till föreningslivet på orterna. Och jag är särskilt stolt över de stipendier vi delar ut till studerande på gymnasiet och på högskolenivå, säger Maria Carlén. Vi tycker att vi gör skillnad genom att stötta verksamheter på orten. Namn: Maria Carlén, 35 år Bor: I byn Nätebäcken vid Vätterns västra strand. Familj: Maken Anders och två barn Yrke: Egen företagare Uppdrag: Styrelseordförande i Tidaholms Sparbank, styrelseledamot i Habo Bostäder AB, Habo Kraft AB och Habo Energi AB. Kort om Tidaholms Sparbank Affärsvolym cirka sju miljarder Tre kontor 34 anställda Cirka 22000 kunder Grundad 1903 16 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund

Så styrs en sparbank En vd som trivs Efter närmare 20 år på en av storbankerna fick Christer Trägårdh upp ögonen för sparbanksrörelsen. Nu är han vd på Bergslagens Sparbank och stortrivs. Det var ett jobberbjudande som fick Christer Trägårdh att upptäcka sparbanksrörelsen. Jag har jobbat inom Handelsbanken i närmare 20 år och visste ärligt talat väldigt lite om sparbanksrörelsen. Men när jag fick ett jobberbjudande från sparbankssektorn 2007 började jag sätta mig in i tankebanorna och de lockade väldigt mycket. Däremot blev det inget av med just det jobbet, pendlingsavståndet hade blivit för stort, säger Christer Trägårdh. Men när Bergslagens Sparbank hörde av sig två år senare var läget ett annat. Jobbet var jätteintressant och pendlingsavståndet från familjen i Linköping inte oöverstigligt. Nu är jag mycket glad över att ha hamnat i sparbanksvärlden. Jag har tre tydliga uppdrag från min styrelse: öka affärsmannaskapet, öka lönsamheten och öka samhällsengagemanget. Och med en marknadsandel i vårt område på 60-70 procent har vi alla förutsättningar. Bergslagens Sparbank har sina rötter från mitten av 1800-talet genom Lindes, Kopparbergs och Fellingsbro sparbanker. Banken har tidigare samägts av Stiftelsen Bergslagen (52 procent) och Swedbank (48 procent), men förra året köpte stiftelsen ut Swedbank och är därmed ensam ägare. Samarbetet mellan Bergslagens Sparbank och Swedbank fortsätter som tidigare inom de olika verksamhetsgrenarna. I dag har banken kontor i Kopparberg, Storå, Nora, Frövi, Fellingsbro och Lindesberg. Allt det här innebär att vi i ännu större utsträckning kan fokusera på att utveckla banken och bygden, säger Christer Trägårdh. Och Bergslagens Sparbank har tagit initiativ som synts. Ett exempel är projektet Unga jobb som har spritt sig till hela sparbanksrörelsen. Nu står ett nytt spännande projekt för dörren. I sommar kommer Bergslagens sparbank att vikariatsanställa ett antal ungdomar som får möjlighet att arbeta med sina egna företag på arbetstid. Vi har också väckt liv i en slumrande hotellverksamhet i Lindesberg genom vårt samarbete med näringslivet. Numera är hotellet ofta fullbokat och de har en restaurang som är riktigt bra, säger Christer Trägårdh. Med en marknadsandel i vårt område på 60-70 procent har vi alla förutsättningar. Namn: Christer Trägårdh, 47 år Bor: I Linköping med familjen och i veckopendlarlya i Lindesberg Familj: Sambo, tre egna barn och två bonusbarn Uppdrag: Vd i Bergslagens Sparbank AB, styrelseledamot i Swedbank Fastighetsbyrå AB, styrelseordförande i Wilzéns Bygg AB, i Lindesbergs Arenabolag och Profilservice AB. Kort om Bergslagens Sparbank Affärsvolym cirka 11 miljarder Sex kontor 70 anställda Cirka 33000 kunder Grundad 1835

Sparbankernas samhällsengagemang De senaste åren har ord som hållbar utveckling, CSR, socialt entreprenörskap och grön ekonomi blivit allt vanligare både i medierna och i människors medvetanden. Att företag på ett strukturerat sätt tar ansvar för sin påverkan på människor, miljö och ekonomi är alltså ett relativt nytt fenomen. Sparbankerna däremot har haft samhällsengagemanget inbyggt i sin verksamhetsidé i närmare 200 år. Från sparfrämjande till CSR Idén att förena framgångsrik kommersiell verksamhet med verklig samhällsnytta har följt sparbankerna ända sedan 1820. I grunden handlar det om förtroende en faktor som har fått allt större betydelse inom näringslivet under senaste åren. För ett tiotal år sedan började förtroendet för såväl företag som finansiella marknader att krackelera efter en rad uppmärksammade företagsskandaler och demonstrationer från antiglobaliseringsrörelser. Enronskandalen och demonstrationerna i Göteborg är två kända exempel. För att återupprätta förtroendet lanserades idén om CSR, Corporate Social Responsibility. Syftet var att återvinna allmänhetens och kundernas förtroende genom att visa på att företagen gör nytta och att de lever efter samhällets normer. Enkelt uttryckt går CSR ut på att ta ansvar för frågor som rör företagens viktigaste intressenter, exempelvis anställda, kunder och det omgivande samhället. Vanliga frågor är förbättrade arbetsvillkor, säkrare produkter, minskad klimatpåverkan och ökad jämställdhet. För en bank kan det också röra frågor som in- kontra utlåningsräntor och krav på företag som ansöker om lån eller fonder banken investerar i. För att CSR-arbetet ska fungera måste det bottna i företagets värdegrund och historia och upplevas som naturligt av de som utför och tar del av det. Annars riskerar företaget att anklagas för hyckleri och satsningen att få motsatt effekt. Här har sparbankerna ett försprång jämfört med andra aktörer på finansmarknaden genom sin speciella ägandeform, sin nära 200 år långa historia av samhällsnyttigt arbete och sin starka lokala förankring. När den första sparbanken i Sverige öppnade 1820 var det med filantropiska syften: att genom sparfrämjande bidra till både individens och lokalsamhällets bästa. Med tiden tillkom utlåning och möjligheten att återinvestera en del av vinsten i samhällsnyttiga projekt inom bankens närområde, två faktorer som ytterligare stärkte bankens betydelse för det lokala näringslivet och samhället. Majoriteten av dagens drygt 60 sparbanker verkar i små och medelstora samhällen. Varje bank står självständig och har därför har inte råd att misslyckas i sin region. Enkelt uttryckt kan man se det som ett symbiosförhållande: ju bättre det går för samhället där sparbanken finns, desto bättre går det för banken och vice versa. Varje ort och region har sina utmaningar och det gäller också för de lokala sparbankerna. Många sparbanker har nyckelroller i satsningar på förändring och utveckling på små orter med stora utmaningar för tillväxt och nya jobb. Andra satsar på miljöprojekt, utvecklingsprojekt inom skolan eller vården, på drogförebyggande arbete eller på att minska ungdomsarbetslösheten. Varje sparbank väljer helt enkelt de projekt som banken bedömer ger mest nytta på lång sikt för den bankens närområde. Många delar av det som i dag kallas CSR har alltså ingått i sparbankernas verksamhetsidé sedan 100 år tillbaka eller ännu längre. Däremot anpassar sig sparbankerna naturligtvis till samhällsutvecklingen genom att ta till sig de CSR-initiativ som kommer från exempelvis FN och OECD samt genom att följa de regler och riktlinjer som gäller för exempelvis hållbarhetsredovisningar. Den mer än 190 år gamla sparbanksidén att kombinera framgångsrik kommersiell verksamhet med verklig samhällsnytta är mer aktuell än någonsin. 18 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund

Sparbankernas samhällsengagemang Annika Nelson, miljöansvarig på Sala Sparbank. Sparbankernas miljösamarbete Flera sparbanker, bland annat Sala Sparbank och Södra Dalarnas Sparbank, har utvecklat egna miljöutbildningar. Sparbankerna samarbetar även med Swedbank, vars miljöutbildning 2010 utsågs till Sveriges bästa e-learningutbildning. På erfarenhetsträffarna i sparbankernas miljögrupp delar sparbankerna med sig av sin kunskap och utbyter erfarenheter inom miljöfrågor. Sparbankernas kunder erbjuds sparande och placeringar med etik- och miljöhänsyn samt möjlighet till ansvarsfulla investeringar. Det lönar sig att satsa på miljön Sala Sparbank var tidigt ute med att bedriva ett aktivt miljö- och klimatarbete. 2002 blev banken Nordens första miljöcertifierade bank och 2010 certifierades banken som klimatneutralt företag. När Sala Sparbank 1998 började arbeta med sin miljöcertifiering var det framför allt industrier som var miljöcertifierade. Många undrade vad en bank skulle med ett miljöcertifikat till. Men förutom våra egna miljöbesparingar har certifieringen gett oss möjlighet att påverka och inspirera andra, säger Annika Nelson, miljöansvarig på Sala Sparbank. Efter certifieringen började banken bland annat att göra miljöanalyser av företagskunderna i syfte att få en bättre förståelse för deras risksituation. Miljöfrågor är en riskfaktor i många verksamheter. Företag som har ett långsiktigt miljöarbete klarar ofta kriser bättre än företag som inte har det, säger Annika Nelson. Bland privatkunderna fanns det de som klagade på att banken satsade på miljöprojekt i stället för att sänka räntan. Därför tar Sala Sparbank alla tillfällen i akt att prata med kunderna om sitt miljöengagemang. På Världsmiljödagen brukar vi bjuda på kaffe vid uttagsautomaten. Då får vi chansen att förklara sambandet mellan långsiktigt miljöarbete och lönsamhet. Miljöarbetet är ju något som gynnar alla bankens kunder och även resten av bygden, säger Annika Nelson. Som klimatneutralt företag arbetar Sala Sparbank aktivt med att minska sina klimatpåverkande utsläpp, bland annat genom att minska resandet och energianvändningen. Men de stora utmaningarna framöver är pappersförbrukningen och kontanthanteringen. Nya bestämmelser om information och dokumentation till kunder sätter ibland käppar i hjulet, men vi försöker arbeta på ett modernare sätt än att räcka över buntar med papper. Ett exempel är teckning av kapitalmarknadskonton. Genom att göra det via internetbanken sparar vi 18 sidor papper varje gång, säger Annika Nelson. Kort om Sala Sparbank Affärsvolym cirka 13,6 miljarder Fyra kontor 96 anställda Cirka 38 000 kunder Sala Sparbank miljöcertifierades 2002 enligt SS-EN ISO 14001 och certifierades 2010 som klimatneutralt företag. Grundad 1828 Miljöcertifierade sparbanker Falkenbergs Sparbank, Fryksdalens Sparbank, Mjöbäcks Sparbank, Norrbärke Sparbank, Orusts Sparbank, Roslagens Sparbank, Sala Sparbank, Sparbanken 1826, Sparbanken Alingsås AB, Sparbanken i Karlshamn, Sparbanken Lidköping AB, Sparbanken Nord, Sparbanken Rekarne AB, Sparbanken Skaraborg AB, Sparbanken Tanum, Sparbanken Tranemo, Swedbank Sjuhärad AB, Södra Dalarnas Sparbank, Sörmlands Sparbank, Tjustbygdens Sparbank AB, Tjörns Sparbank, Ulricehamns Sparbank, Varbergs Sparbank AB, Westra Wermlands Sparbank, Åse och Viste härads Sparbank och Ölands Bank AB (hängavtal).

Sparbankernas samhällsengagemang Jämställdhet för hållbar tillväxt Hälsinglands Sparbank driver under 2010 och 2011 ett jämställdhetsarbete lite utöver det vanliga. Projektet kallas Gen(us)vägar och är en kombination av praktiskt jämställdhetsarbete och genusforskning. Forskningen bedrivs tillsammans med de som berörs av arbetet, i det här fallet bankens anställda och chefer. Målet är en genusmedveten bank för både medarbetare och kunder. För oss är jämställdhet i grunden en värderings- och rättvisefråga, men det handlar också om vår framtida konkurrenskraft. Genom att ta till vara allas kompetens vill vi bli en attraktiv arbetsplats för kompetenta medarbetare. I förlängningen leder det till att vi blir effektivare och bättre på det vi gör, säger Eva Thorén, personalchef på Hälsinglands Sparbank. En viktig del i projektet är att synliggöra hur chefer gör genus i sin organisation för att sedan kunna arbeta med att förändra dessa mönster. Fokus ligger på de villkor cheferna sätter upp för medarbetarna genom sitt sätt att agera, exempelvis när de fördelar arbetsuppgifter. Utgångspunkten är att vårt kön påverkar vårt sätt att agera, och därför är det viktigt att få syn på och diskutera de mönster som finns. Projektet drivs av en processledare och en genusforskare. Cheferna lär sig att föra in ett genusperspektiv i sitt ledarskap och i utvecklingen av nya processer, produkter och tjänster. Utvecklingen följs av genusforskaren, som bland annat observerar möten och utvärderar alla avdelningars struktur och arbetssätt. Cheferna får återkoppling på observationerna ur ett genusperspektiv, i syfte att bidra till medvetenhet och utveckling. Cheferna kommer totalt att ha sex utbildningsdagar och medarbetarna har hittills haft en utbildningsdag. Projektet har redan gett konkreta resultat. Ett exempel är att fyra kvinnliga privatrådgivare har tagit steget till Swedsec-licensiering. Vi har också fått en genusmedvetenhet i organisationen som har gjort att frågan finns med i vardagen på ett helt annat sätt. Frågor som kommunikation och organisationsstruktur kommer i fokus mer än tidigare, säger Eva Thorén. Eva Thorén, personalchef på Hälsinglands Sparbank. Andel kvinnor och män bland sparbankernas medarbetare Andel kvinnor och män bland medarbetarna Kort om Hälsinglands Sparbank Affärsvolym cirka 11 miljarder Cirka 39 000 kunder Sex kontor 92 anställda Har nyligen bytt namn från Hudikvalls Sparbank Grundad 1848 40% 60% Sparbankerna hade tillsammans 3 388 medarbetare under 2010. Av dem var cirka 60 procent kvinnor och 40 procent män. Kvinnor Män 20 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund