Standardisering inom SEK/IEC 2008. Elforsk rapport 09:28

Standardisering inom SEK/IEC 2008 Elforsk rapport 09:28 ELFORSK Feb 2009

Standardisering inom SEK/IEC Elforsk rapport 09:28 ELFORSK Feb 2009

Förord Denna rapport beskriver standardiseringsarbetet inom det elektrotekniska området. Rapporten visar på samverkan inom utvalda kommittéer av SEK, IEC och CENELEC. Elektroteknisk standardisering är traditionellt ett område som karaktäriseras av stor internationell samverkan, samarbete mellan statliga organ, tillverkare och användare. Standardiseringsarbetet har tidigare varit en naturlig del i kraftbolagens verksamhet i samband med omfattande utbyggnadsverksamheter, egen konstruktionsverksamhet och för att allmänt upprätthålla en god kunskapsbas hos personalen. Att medverka i etableringen av standards har varit ett bra sätt att tillförsäkra sig om långsiktighet i gjorda investeringar och en garanti för öppen konkurrens mellan olika tillverkare. Underhållsinsatser har också kunnat minskas med hjälp av etablerade standards. Den allt snabbare tekniska utvecklingen har dock satt en ökad press på standardiseringsorganen, kommittéarbetet m.m. för att hinna med innan de facto standarder börjat tillämpas i alltför omfattande grad. Det senare gäller framförallt inom data och telekommunikationsområdena. Omregleringen på elmarknaden i Sverige har också medfört en skillnad beträffande standardiseringsarbetet. Allt fler av de experter som arbetat med standards är idag placerade vid kraftbolagens konsultverksamheter. Det som tidigare var en naturlig del i kraftbolagens interna kompetensförsörjning är idag utsatt för en kommersiell bedömning. Någon måste köpa tjänsten standardisering. Elforsk fick på ägarnas uppdrag under 1994 uppgiften att samordna kraftbolagens gemensamma standardiseringsarbete inom specifikt det elektrotekniska området. Efter en initial bedömning av verksamheten beslutades att ersättning skulle utgå till de ledamöter inom SEK, IEC och CENELEC som antingen medverkade i utvalda projekt med internationell prägel eller var antingen sekreterare eller ordföranden i svenska tekniska kommittéer (SEK). Under de senaste åren har en schablonersättningsmodell tillämpats. Projektet har drivits som ett normalt Elforskprojekt med projektledare och styrgrupp. Kostnaden för projektet under 2008 har varit 2,15 miljoner kronor. Några exempel på viktiga resultat kan ses på nästa blad.

Finansiärer har varit: Svensk Energi och Svenska Kraftnät Styrgruppens sammansättning under året har varit: Projektledare: Styrgrupp: Åke Sjödin Erik Thunberg, Svenska Kraftnät Per Norberg, Vattenfall Eldistribution AB ordf Thomas Pehrsson, Eon Elnät Syd AB Olle Hansson, Fortum Distribution AB Olle Corfitsson, Öresundskraft AB Sven Olof Kindstedt, Mälarenergi Åke Sjödin, Elforsk AB

Sammanfattning Energiföretagens branschgemensamma standardiseringsverksamhet inom SEK under 2008, kort beskrivning av kommittéerna samt utdrag ur Elforsk rapport 09:28. TK 4 - Vattenturbiner TK 4 - Vattenturbiner IEC TC 4 ansvarar för att utarbeta och revidera standarder och tekniska rapporter som behandlar konstruktion, tillverkning, idrifttagning, provning, drift och underhåll av vattenkraftmaskiner, dvs. turbiner, magasineringspumpar och pumpturbiner av alla slag inklusive tillhörande utrustning. Under året har TK4 haft sju möten samt deltagit med en ledamot i ett internationellt möte i Orlando tillsammans med IEC och ISO-delegater från olika länder. En databas har utvecklats och fyllts med data från olika länder. Både leverantörer och ägare har bidragit med data. Arbetsgruppen har även gjort preliminära analyser beträffande axelrörelser under drift som visar att näst intill alla aggregat utnyttjar mindre än 40 % av tillgängligt lagerspel. Data och analyser ska ligga till grund för en omarbetning av ISO-normerna 7919-5 (axelvibrationer) och 10816-5 (lagerhus). Under 2008 har även beslutats att dessa normer ska slås samman. Arbetet med att utveckla normer för att hantera de speciella frågeställningar som uppkommer vid renoveringar och upprustningar av äldre turbiner blev klar för utgivning januari 2009. TK 8 - Elenergiförsörjningssystem Referensgrupp för IEC TC 8 och CENELEC TC 8X. IEC TC 8 utarbetar internationella standarder med tonvikt på elförsörjningens systemaspekter och en godtagbar balans mellan kostnad och kvalitet för elanvändarna. Med elförsörjningssystem menas transmissions- och distributionsnät och anslutna installationer, såväl generatorer som laster. Driftsäkerhet, nätövervakning, ödrift och anslutningsvillkor är exempel på vad som ingår i kommitténs arbetsområde. CENELEC TC 8X skall utarbeta de standarder som behövs för att underlätta den avreglerade elmarknaden. TK 8 har haft två möten under året, i maj och september. Diskussionerna om standarden för spänningens egenskaper i elnät för allmän distribution har dominerat. Som ny svensk standard har, som nämnts, SS-EN 50160 utg 3 utgivits och dessutom SS-EN 50438, som utgörs av den engelska versionen av EN 50438:2007. Den sistnämnda standarden behandlar anslutning av smågeneratorer. En teknisk rapport IEC/TR 62510, Standardising the characteristics of electricity har också utgivits. Inom TC8XWG1 togs en ny version av EN 50160 fram under inverkan av intresseorganisationerna CEER och Eurelectric. TK 11 - Elektriska luftledningar för starkström Referensgrupp för IEC TC 11 och CENELEC TC 11. IEC TC 11 behandlar komponenter i kraftledningar (master, fundament, monteringsdetaljer) som inte behandlas av andra tekniska kommittéer. För ledare och isolatorer, som behandlas av TC 7 respektive TC 36, arbetar TC 11 bara med konstruktionsvillkor. TC 11 behandlar kraftledningens tillförlitlighet, liksom säkerhetsaspekter inklusive luftavstånd, mekanisk provning av master, fundament och monteringsdetaljer. Standarder för kraftledningar har tidigare varit rent nationella, men håller i Europa på att ersättas med gemensamma standarder som också innehåller särskilda avsnitt för tillämpning i de olika länderna p.g.a. olika elektriska koder, klimat och terrängförhållanden. Kommittén fick i början av 2007 också ansvar för de uppgifter som tidigare ålagts TK7. Utbyggnaden av det svenska elnätet fortsätter. Förstärkningar för ökad överföringskapacitet görs i en del fall på befintliga konstruktioner.

Nya tillämpningar, såsom optoinstallationer på kraftledningar är ett viktigt arbete som pågår. CENELEC har ställt krav på att det Svenska nationella normativa tillägget i standarden för Elektriska friledningar över 45 kv, EN50341, i större utsträckning skall anpassas till de gemensamma beräkningskraven, revisionsarbete pågår. TK 13 - Elmätare och utrustning för belastningsstyrning Referensgrupp för IEC TC 13 och CENELEC TC 13, BTWG 105 2. IEC TC 13 utarbetar internationella standarder för utrustning för mätning av elektrisk energi och för belastningsstyrning. Exempel på sådan utrustning är elmätare för aktiv och reaktiv energi, liksom kopplingsur, rundstyrningsmottagare och system för datakommunikation för avläsning av elmätare och för styrning av tariff och belastning. Åtta nya/omarbetade standards har tagits fram under 2008 ; IEC 62058-11: Electricity metering equipment Part 11: General acceptance inspection methods IEC 62058-21: Electricity metering equipment Part 21: Particular requirements for electromechanical meters for active energy IEC 62058-31: Electricity metering equipment Part 31: Particular requirements for static meters for active energy IEC 62055-52: Electricity metering Part 52: Standard transfer specification (STS) Physical layer protocol for a two-way virtual token carrier for direct local connection IEC 62059-31-1: Electricity metering equipment Dependability Part 31-1: Accelerated reliability testing Elevated temperature and humidity EN 62058-11: Electricity metering equipment- Part 11: General acceptance inspection methods EN 62058-21: Electricity metering equipment-part 21: Particular requirements for electromechanical meters for active energy EN 62058-31: Electricity metering equipment - Part 31: Particular requirements for static meters for active energy TK 17AC - Kopplingsapparater och kopplingsutrustning för högspänning Referensgrupp för IEC TC 17, SC 17A, SC 17C, TC 32 SC 32A, TC 71 och CENELEC TC 17A, TC 17C. IEC SC 17A och SC 17C utarbetar och underhåller standarder för kopplingsapparater respektive kopplingsutrustningar för högspänning, med tillhörande utrustning, för styrning, drivning, mätning och signalering. IEC SC 32A utarbetar och underhåller standarder för högspänningssäkringar. De viktigaste dokumenten som behandlats detta år var Use and handling of sulphur hexafluoride (SF6) som nu publicerats och kommer att föreslås antas av CENELEC också. (Remiss i jan 2009) High-voltage switchgear and controlgear - Part 100: High-voltage Alternating-current circuit-breakers färdig för publicering A. C. metal-enclosed switchgear and controlgear for rated voltages above 1 kv and up and including 52 kv. (Kapslade högspänningsställverk för spänningar från 1 till och med 52 kv) Gas-insulated metal-enclosed switchgear for rated voltages above 52 kv (Gasisolerade metallkapslade ställverk för spänningar over 52 kv) Standard för Effektbrytare avsedda för synkroniserad koppling med förskjutna poler. Circuit reclosers. I övrigt finns ett antal standarder under bearbetning som behandlar olika provningar exempelvis kapacitiv och induktiv brytning. TK 20 - Kraftkablar och installationskablar Referensgrupp för IEC TC 20 och CENELEC TC 20. IEC TC 20 utarbetar internationella standarder för konstruktion och provning - inklusive brandspridningsprovning - och rekommendationer (inklusive strömvärden) för isolerade kablar med tillbehör, för användning i lindningar och för generering, överföring och

distribution av elkraft. Tillämpningen omfattar alla spänningar och strömmar och innefattar tillämpningar där strömmen används för att alstra värme, t ex i värmekablar. Leif Olsson har under år 2008 gått i pension, och ersätts av Tony Kjellström, Göteborg Energi Nät AB. Under år 2008 har ett antal EN 50483-1 till -6 röstats igenom, med svenska avvikelser för temperatur vid typtest i kyla (där vi från Sverige krävt en provtemperatur på -25 C istället för -10 C). En projektgrupp med medverkan från Svensk Energi, Vägverket och SEK har därför sett över SS 424 14 37, Kabelförläggning i mark och under år 2008 kommit ut i ny utgåva 6. TK 36 - Isolatorer Referensgrupp för IEC TC 36, SC 36A, SC 36A, SC 36B, SC 36C och CENELEC TC 36. IEC TC 36 arbetar med standardisering av isolatorer och genomföringar för utrustning och installationer för högspänning, inklusive isolatorer med tillbehör för kraftledningar och ställverk. Den tekniska specifikationen för val och dimensionering av isolatorer i nedsmutsad omgivning, IEC 60815 revideras. Uttryck som används inom isolatorområdet har definierats i IEC 62223. Där har både de uttryck samlats som definieras i IEC 60050-471 och sådana som är allmänt använda i branschen. Standarden är nu publicerad. En reviderad utgåva av standarden för högspänningsgenomföringar, IEC 60137, har granskats och godkänts av kommittén. Framtagning av standarder för kompositisolatorer har från IEC framförts som ett prioriterat ämne. En standard för ljusbågsprovning av isolatorkedjor har slutbehandlats liksom standard för karakteristik hos ihåliga trycksatta och inte trycksatta isolatorer av keramik eller glas använda i elektrisk utrustning. Sekreterare i den svenska kommittén har varit Willy Lord. Från och med årsskiftet 2008-2009 ersätts han av Claes Ahlrot, Eon. TK 45 - Kärnteknisk mätutrustning Referensgrupp för IEC TC 45, SC 45A, SC 45B och CENELEC BTTF 113-1. IEC TC 45 utarbetar internationella standarder för elektrisk utrustning och elektriska system för instrumentering inom det kärntekniska området. TC 45 har en överenskommelse med IAEA. IEC SC 45A utarbetar standarder för elektriska och elektroniska funktioner och tillhörande system och utrustning för mätning och styrning i kärnkraftverk och i anläggningar för hantering och framställning av kärnbränsle och för omhändertagande och förvaring av använt bränsle och kärnavfall, i syfte att öka säkerheten och verkningsgraden. Standarderna omfattar systemens hela livscykel men tyngdpunkten ligger på system av betydelse för säkerheten i kärnkraftverk. Även utrustning för övervakning av kärnbränslehantering för undvikande av olovlig hantering behandlas. IEC SC 45B utarbetar standarder för mätinstrument för strålskydd och övervakning. Detta innefattar mätning av individuell exponering, av personals och allmänhetens exponering och av strålningsnivåer på arbetsplatsen och i miljön (inklusive livsmedel). För att branschen skall kunna dra nytta av nya eller reviderade standarder måste handläggningstiderna kortas. Ett arbete med att effektivisera verksamheten inom TC/SC 45 pågår sedan några år. Olika sätt att effektivisera prövas. En lösning, som vi från svensk sida aktivt stöder, är att utveckla samarbetet mellan olika standardiseringsorgan. Inom TC/SC 45 finns idag accept för att utveckla samarbetet mellan IEC och IEEE (USA). Idag finns rutiner för att adoptera nya standarder mellan dessa organ men regler för sammanslagning av befintliga standarder saknas. TK 45har under året haft inledande möten med sina nordiska kollegor från Finland och Norge. Samordningsmöjligheter finns, dels i form av bredare remisshantering, dels i utökad kompetens på SC 45B-sidan (där vi från svensk sida är lågt bemannade). TK 57 - Styrning av kraftsystem och tillhörande kommunikation Referensgrupp för IEC 57. IEC TC 57 utarbetar internationella standarder för utrustning och system för styrning av kraftsystem, inklusive EMS, SCADA, distansskydd och rundstyrning, för planering, drift och underhåll av kraftsystem. I det ingår system för styrning inom kontrollrum, ställverk och enskilda kraftstationer liksom utrustning och system för fjärrstyrning och databaser. De särskilda förhållanden som råder i högspänningsanläggningar beaktas särskilt.

De viktigaste resultaten under året har varit den fortsatta omarbetningen av version 2.0 av IEC 61850. Det finns i dagsläget ett flertal leverantörer som implementerat IEC 61850 stöd i sina produkter, erfarenheterna från fältet har lett till att det rapporterats in ett stort antal fel och brister i standarden. Dessa har nu åtgärdats i den version av standarden som varit uppe för diskussion under 2007, och nu under 2008 har förändringarna formellt behandlats i IECs standardiseringsprocess. För närvarande pågår studier om hur detta kan utökas för att omfatta felrapportering även från WG18, dvs. den grupp som arbetat med standardisering av automationssystem för vattenkraftstationer. Till Kommitten har anslutits Nicholas Etherden från STRI. TK 94/95 - Reläer och reläskydd Referensgrupp för IEC TC 94, TC 95 och CENELEC TC 94. IEC TC 94 utarbetar internationella standarder för icke-mätande reläer för användning inom alla områden inom elektrotekniken. IEC TC 95 utarbetar internationella standarder för mätande reläer och reläskydd, särskilt med avseende på att de i olika kombinationer används för att bygga upp system för skydd i elnät och samverkar med system för styrning och övervakning. Den svenska kommittén har under året haft två möten och svarat på tretton olika dokument. Branschföreträdare i kommittén deltar i följande internationella arbetsgrupper: TC95/MT1 (terminologi) TC95/MT3 (allmänna krav) Under året slutfördes arbetet med den uppdatering av störmiljöprovning som TC95 arbetat med under senare år. Under 2008 publicerades IEC 60255-22-2, IEC 60255-22-4 och IEC 60255-22-5 (delarna 22-1 och 22-3 publicerades under 2007). Vidare publicerades IEC 60255-26 (EMC-krav) TK 99 - Högspänningsställverk Referensgrupp för IEC TC 99 och CENELEC TC 99X. IEC TC 99 och CENELEC TC 99X utarbetar regler - särskilt avseende säkerhet - för elektriska anläggningar för högspänning för generering, överföring, distribution och användning av el, såväl inomhus som utomhus. Standarderna innehåller fordringar på anläggningarna och anvisningar för val och installation av elutrustning, så att säkerhet och korrekt drift säkerställs. Standarderna behandlar inte kraftledningar eller fabrikstillverkad och typprovad utrustning. Under 2008 har verksamheten i den svenska kommittén varit mycket liten. Reviderad utgåva av IEC standarden för kraftanläggningar, IEC 61936-1 samt en nyupprättad jordningsstandard från CENELEC har cirkulerats och ska behandlas av kommittén vid möte i Januari 2009. Ordförande i kommittén har varit Willy Lord som under våren 2009 kommer att ersättas av Lars Hansson, Elsäkerhetsverket. TK 106 - Elektromagnetiska fält - Gränsvärden och mätmetoder Referensgrupp för IEC TC 106 och CENELEC TC 106X. IEC TC 106 arbetar med standardisering av metoder för mätning och beräkning för bedömning av människors exponering för elektriska, magnetiska och elektromagnetiska fält. I uppgiften ingår: karakterisering av den elektromagnetiska miljön, vad avser människors exponering mätmetoder, instrument och rutiner beräkningsmetoder metoder för bedömning av exponeringen från bestämda källor grundstandarder för andra källor bedömning av osäkerhet Hela området från 0 Hz till 300 GHz omfattas. I arbetet ingår inte att bestämma gränser för exponering, eller metoder för att minska exponering. Measurement procedures for Electric and Magnetic Field Levels Generated by AC Power Systems with Regard to Human Exposure (IEC 62110) är en standard som Sverige kommer att rösta ja till när den kommer för omröstning 2009. Personer från Ericsson har varit med att ta fram två standardförslag, IEC 62209-2 och FprEN 62479.

För radio-/telesändare finns nu standarden EN 504 96 Determination of workers exposure to electromagnetic fields and assessment of risk at a broadcast site. Trots att ICNIRP inte har offentliggjort några nya riktlinjer än, har standardiseringsarbetet inom EMF-området fortsatt i ett högt tempo. Detta innebär att tiden fram till det att EUparlamentet fattar något nytt beslut används på ett bra sätt. TK EMC - Elektromagnetisk kompatibilitet Referensgrupp för IEC ACEC, TC 77, SC 77A, SC 77B, CISPR, CISPR A, B, C, D, E, F, G, H, I och CENELEC TC 210, BTTF 68 6. IEC TC 77 utarbetar standarder och tekniska rapporter inom området elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), med särskild inriktning på allmänna tillämpningar och för användning av produktkommittéer och inom industrin. Arbetet inom TC 77 omfattar immunitet inom hela frekvensspektrat, emission i frekvensområdet under 9 khz (t ex övertoner) och sådana fenomen i frekvensområdet däröver som inte behandlas inom CISPR. CISPR utarbetar internationella standarder som behandlar EMC i frekvensområdet från 9 khz till 400 GHz, till skydd för radiotrafiken. Standarderna inom elkvalitetsområdet har genom åren blivit allt bättre och mer heltäckande, vilket gör att nya utgåvor, uppdateringar och tillägg till befintlig standard utgör en stor del av arbetet. Fortfarande saknas ändå standard för viktiga områden såsom signalering på elnät (PLT, Power Line Telecommunications). Ett komplett regelverk behövs för det lägre frekvensområdet (upp till 95 khz) som har en viktig men inte problemfri tillämpning genom AMR (mätaravläsning). Av de mätstandarder i IEC 61000-4-serien som har behandlats under året är nya versioner av 61000-4-30 (elkvalitetsmätningar allmänt) 61000-4-7 (övertonsmätningar) och 61000-4-15 (flickermeter) viktigast för elbranschen. Inom TK EMC har aktiviteten med kompatibilitetsstandard varit låg under året, men diskussionen om standarden för spänningens egenskaper, EN 50160, har varit livlig även i år. Ett antal standarder inom TK EMCs område har fastställts under 2008: SS-EN 61000-3- 3, Utg.2, som sätter gränser för spänningsfluktuationer, blev uppmärksammad genom att den utsågs till Månadens standard för november. SS-EN 55014-2, Utg.1 behandlar immunitet för hushållsapparater. Nya standarder inom radiofrekvensområdet är SS-EN 55012 Utg2, SS-EN 55025 Utg2, ett tillägg A2 till SS-EN 55016-1-1 Utg2, A1 till SS-EN 55016-1-4 Utg2 och tillägg A1 till SS-EN 61000-4-3 Utg3.

Innehåll 1 Inledning 1 2 Kommittéer 2 2.1 TK 4 Vattenturbiner... 2 2.1.1 Syfte med standardiseringen... 2 2.1.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/- internationellt... 2 2.1.3 Redovisning av under året utfört arbete och dagsläget... 3 2.1.4 Viktiga framsteg... 4 2.1.5 Behov av fortsatt arbete... 4 2.2 TK 8 Elenergiförsörjningssystem... 5 2.2.1 Syfte med standardiseringen... 5 2.2.1 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt... 5 2.2.2 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 5 2.2.3 Viktiga framsteg... 6 2.2.4 Behov av fortsatt arbete... 6 2.3 TK 11 Elektriska luftledningar för starkström/tk7 Elektriska ledare... 7 2.3.1 Syfte med standardiseringen... 7 2.3.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt... 7 2.3.1 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 8 2.3.1 Behov av fortsatt arbete... 8 2.4 IEC TC11, Recommendations for overhead lines... 8 2.4.1 Syfte med standardiseringen... 8 2.4.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt... 8 2.4.1 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 9 2.4.1 Behov av fortsatt arbete... 9 2.5 CENELEC CLC/TC11, Overhead electrical lines EXCEEDING 1 kv AC (1,5 kv DC)... 9 2.5.1 Syfte med standardiseringen... 9 2.5.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt... 9 2.5.1 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 9 2.5.2 Viktiga framsteg... 9 2.5.3 Behov av fortsatt arbete... 10 2.6 TK 13 Elmätare och utrustning för belastningsstyrning... 11 2.6.1 Syfte med standardiseringen... 11 2.6.2 Redovisning av under året utfört arbete och dagsläget... 11 2.6.3 Pågående arbeten inom TK13... 13 2.6.4 Svenska aktiviteter... 15 2.6.5 Organisation... 15 2.7 TK 17AC Kopplingsapparater och kopplingsutrustning för högspänning.. 16 2.7.1 Syfte med standardiseringen... 16 2.7.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt... 16 2.7.3 Redovisning av årets händelser... 16 2.7.4 Planerade aktiviteter... 18 2.8 TK 20 Kraftkablar och installationskablar... 19 2.8.1 Syfte med standardiseringen... 19 2.8.2 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 20 2.9 TK 36 Isolatorer... 22 2.9.1 Syfte med standardiseringen... 22

2.9.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt... 22 2.9.3 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 23 2.9.4 Viktiga framsteg... 23 2.9.5 Behov av fortsatt arbete... 24 2.10 TK 45 Kärnteknisk mätutrustning... 25 2.10.1 Syftet med standardiseringen... 25 2.10.2 Värde av svenskt deltagande i internationell grupp... 25 2.10.3 Redovisning av dagsläget... 25 2.10.4 Viktiga framsteg... 26 2.10.5 Behov av fortsatt arbete... 26 2.10.6 Sammanfattning... 26 2.11 TK 57 Styrning av kraftsystem och tillhörande kommunikation... 27 2.11.1 Syfte med standardiseringen... 27 2.11.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/- internationellt... 27 2.11.3 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 28 2.11.4 Arbete i arbetsgrupperna... 28 TK 94/95 Reläer och reläskydd... 30 2.11.5 Syfte med standardiseringen... 30 2.11.6 Värde av branschens deltagande... 30 2.11.7 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 30 2.11.8 Viktiga framsteg... 30 2.11.9 Behov av fortsatt arbete... 31 2.12 TK 99 Högspänningsställverk... 32 2.12.1 Syfte med standardiseringen... 32 2.12.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt... 32 2.12.3 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 33 2.12.4 Viktiga framsteg... 33 2.12.5 Behov av fortsatt arbete... 33 2.12.6 IEC TC 99 MT4 Maintenance of IEC 61936-1... 34 2.12.7 CLC TC 99X WG Earthing Aspects... 34 2.13 TK 106 Elektromagnetiska fält - Gränsvärden och mätmetoder... 36 2.13.1 Syfte med standardiseringen... 36 2.13.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt... 36 2.13.3 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 36 2.13.4 Viktiga framsteg... 38 2.13.5 Behov av fortsatt arbete... 38 2.14 TK EMC Elektromagnetisk kompatibilitet... 39 2.14.1 Syfte med standardiseringen... 39 2.14.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/- internationellt... 40 2.14.1 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget... 40 2.14.2 Viktiga framsteg... 41 2.14.3 Behov av fortsatt arbete... 41

1 Inledning Från 1995 har Elforsk samordnat finansieringen av elföretagens medverkan i SEKs tekniska kommittéer och internationella motsvarigheter inom IEC och CENELEC. Finansieringen har gällt ordförande eller sekreterare samt deltagande i internationella arbetsgrupper. Det är av stor vikt att användarsynpunkter beaktas i standardiseringsarbetet. Detta projekt har gjort det möjligt för elföretagen att tillförsäkra sig att det finns användarrepresentanter i för dem viktiga kommittéer.

2 Kommittéer 2.1 TK 4 Vattenturbiner Motsvarar: IEC TC 4 Kontaktperson: Anders Bard Sekreterare: Ordförande: Peter Altzar, Fortum Generation AB Anders Bard, SWECO Energuide AB Niklas Dahlbäck, Vattenfall AB Vattenkraft Monica Engman, Statkraft Vattenkraft AB Åke Grahn, Vattenfall AB Vattenkraft Lars-Erik Lindeström, GE Energy (Sweden) AB Stefan Skarp, Skellefteå Kraft Jörgen Tyrebo, Waplans Mekaniska Verkstads AB Deltagare i fet stil finansieras helt eller delvis av branschen via Elforsk, fullständiga adresser se bilaga 1. Arbetsgrupper (Working Groups): Åke Grahn/Anders Bard Niklas Dahlbäck Niklas Dahlbäck Jörgen Tyrebo Anders Bard WG5 Vibrations in hydraulic machines (JWG1 ISO/IEC) WG14 Speed regulation systems WG18 Scale effects WG24 Discharge measurement methods evaluation WG25 Acceptance tests for hydraulic turbines WG26 Rehabilitation and performance improvement WG27 Revision of IEC 60609(1978): Cavitaion pitting evaluation in hydraulic turbines, storage pumps and pump turbines MT 28: Revision of IEC 60041 Field acceptance tests to determine the hydraulic performance of hydraulic turbines, storage pumps and pump-turbines WG 29: Particle Erosion 2.1.1 Syfte med standardiseringen IEC TC 4 ansvarar för att utarbeta och revidera standarder och tekniska rapporter som behandlar konstruktion, tillverkning, idrifttagning, provning, drift och underhåll av vattenkraftmaskiner, dvs turbiner, magasineringspumpar och pumpturbiner av alla slag inklusive tillhörande utrustning. TK4 är TC4s nationella motsvarighet. 2.1.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/- internationellt Den svenska turbinparken domineras av lågfallsanläggningar med kaplanturbiner till skillnad från den internationella som domineras av francisturbiner. Sverige har

även en uppdelning mellan ägare och servicebolag. Dessa och andra skillnader mot internationella förhållanden gör att en viktig funktion för TK4 är att påverka det internationella normarbetet med synpunkter som är viktiga ur svensk synvinkel. De internationella kommittéerna domineras av turbintillverkarna vilket gör att ägarnas synpunkter inte kommer fram i tillräckligt hög grad. Den svenska kommittén har en bra sammansättning vilket gör att vi kan påverka det internationella arbetet även med ägaraspekter. 2.1.3 Redovisning av under året utfört arbete och dagsläget Kommittén har vid årets utgång, sju medlemmar som representerar kraftbolag, leverantörer och konsulter. Under året har nio möten hållits i TK4 varav tre ordinarie och sju för vibrationsgruppen. Vi har även varit representerade på ett internationellt arbetsgruppsmöte. Den nationella arbetsgruppen för vibrationer som bildades 2006 har under 2008 haft hela sju möten samt deltagit med en ledamot i ett internationellt möte i Orlando tillsammans med IEC och ISO-delegater från olika länder. En databas har utvecklats och fyllts med data från olika länder. Både leverantörer och ägare har bidragit med data. Arbetsgruppen har även gjort preliminära analyser beträffande axelrörelser under drift som visar att näst intill alla aggregat utnyttjar mindre än 40 % av tillgängligt lagerspel. I absoluta tal betyder det ett värde under 60 mikrometer topp till topp per meter löphjulsdiameter. Arbetet fortsätter med att identifiera relevanta parametrar. Arbetsgruppen har löpande kontakt med Luleå Tekniska Universitet där forskning rörande rotordynamik bedrivs och där analyser av databasens data genomförts parallellt med arbetsgruppens analyser. Data och analyser ska ligga till grund för en omarbetning av ISO-normerna 7919-5 (axelvibrationer) och 10816-5 (lagerhus). Under 2008 har även beslutats att dessa normer ska slås samman. Arbetet med att ta fram nya metoder för att räkna om modellverkningsgrad till anläggningsverkningsgrad innebär en förfining av tidigare norm: Förlusterna i varje komponent behandlas separat vilket gör uppräkningsmetoderna speciellt användbara vid rehabiliteringar där enskilda komponenter byts till exempel löphjulet. Utgivning skulle egentligen skett 2007 men på grund av synpunkter från USA har vissa omarbetningar gjorts som resulterat i en omarbetning under 2008. Utgivning planeras därför till 2009. Sverige har en mycket aktiv roll i gruppen genom att vi har rollen som koordinerande sekreterare, i synnerhet i slutskedet när arbetet kom in på kaplanturbiner. Arbetet med att utveckla normer för att hantera de speciella frågeställningar som uppkommer vid renoveringar och upprustningar av äldre turbiner, har kommit in i slutskedet under året. Normen blev klar för utgivning vid januari 2009. Eftersom det sker fler och fler turbinrenoveringar är denna typ av norm intressant och viktig. En sådan norm saknas helt och behovet var därför starkt. Vi deltar även i ett arbete inriktat på småskalig vattenkraft. Arbete har bedrivits under året med att ta fram en standard för prestandaprov i samband med leveranser av mindre aggregat inkluderande både turbin och generator, så kallade Water to Wire garantier. Standarden ska behandla både impuls- och reaktionsturbiner upp till 15 MW och diameter 3 m. Provningar är indelade i 3 olika

ambitionsnivåer. Sverige deltar i arbetsgruppens arbete, och normen planeras vara klar för publicering under 2009. Under året har vi hållit kontakt med Claes Malcolm från TK57. Han deltog vid ett möte för att informera om TK57s arbete med IEC IEC61850. Under året har vi även hållit kontakt med TK2 samt Luleå Tekniska Universitet genom den nationella arbetsgruppen för vibrationer. Vi har även inbjudit Alf Olsson, SEK för att utveckla frågan om en revidering av ISO-normen för vibrationer på turbiners stationära delar. Alf har även administrerat en engelsk översättning av den ryska vibrationsnormen. Arbetet med en standard för jämförande indexprov har avstannat p.g.a. intensiteten i övrigt arbete men kommer förhoppningsvis att kunna återupptas i framtiden. Detsamma gäller utvecklig av riktlinjer för tillståndsbedömning av vattenturbiner. Kontaktpersoner inom de större kraftbolag som inte är representerade i TK4, kommer att informeras om kommitténs verksamhet en gång om året genom att texten i denna verksamhetsberättelse distribueras via e-post. 2.1.4 Viktiga framsteg Det som vi betraktar som de viktigaste framstegen under 2008 har strukits under i ovanstående text. 2.1.5 Behov av fortsatt arbete Förutom att det pågående arbetet i de internationella arbetsgrupperna (verkningsgradsuppräkning, vibration, småskaliga anläggningar och verkningsgradsmätning), måste slutföras, måste även det som är påbörjat nationellt slutföras t.ex: 1. Utgivningen av standarden för jämförande indexprov. 2. Riktlinjer för val av miljöanpassade smörjoljor 3. Riktlinjer för hantering av högre rusningsvarvtal pga löphjulsbyte.

2.2 TK 8 Elenergiförsörjningssystem Motsvarar: CENELEC TC 8X, IEC TC 8 Kontaktperson: Svante Skeppstedt Sekreterare: Stefan Arnborg, Svenska Kraftnät Björn Borgström, Turbec R&D AB Ulf Grape, Vattenfall Research and Development AB Daniel Kindblad, NIBE AB Faramarz Makvandi, Ericsson AB Maria Olsson, E.ON Elnät Sverige AB Anders Pettersson, Svensk Energi Swedenergy - AB Svante Skeppstedt, SEK Deltagare i fet stil finansieras helt eller delvis av branschen via Elforsk, fullständiga adresser se bilaga 1. 2.2.1 Syfte med standardiseringen Ett gemensamt regelverk och likartad tillämpning, nationellt såväl som internationellt, är givetvis angeläget inom TK8s arbetsområde. TK8 handlägger nominella värden, inklusive variationsintervall, på spänningar, strömmar och frekvenser i elsystem. Dessutom ansvarar kommittén för övriga kvalitetsparametrar och systemfrågor för elenergiförsörjning. I huvudsak speglas verksamheten inom IEC TC8 och CENELEC TC8X med arbetsgrupper. 2.2.1 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt Viktiga standarder, som reglerar bl.a. produkten el och anslutning av småskalig generering, behandlas av kommittén. Olika synpunkter förs fram från olika länder och intressegrupper, så det är angeläget att elbranschens intressen tillgodoses. 2.2.2 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget TK 8 har haft två möten under året, i maj och september. Diskussionerna om standarden för spänningens egenskaper i elnät för allmän distribution har dominerat. En ny svensk utgåva, SS-EN 50160 utg 3, publicerades i april. Den innehåller ett fåtal nyheter, såsom ett par nya termer, men den viktigaste nyheten är att intervallet för långsamma spänningsändringar nu är +/- 10 %, dvs möjligheten att tillämpa +6/-10 % finns inte längre i standarden. Vi har ändå möjlighet att tillämpa egna särregler för denna och andra frikostigt formulerade regler i standarden. Inom TC8XWG1 togs en ny version av EN 50160 fram under inverkan av intresseorganisationerna CEER och Eurelectric. Som en följd av svårigheterna att komma överens inom arbetsgruppen utsändes förslaget i form av en enkät. TK 8 diskuterade förslaget vid kommittémötena och ett särskilt möte med en Ad Hoc-grupp och det svenska svaret innebar en begäran om tydligare tillämpningsregler samt striktare nivåer, bl.a. snävare övertonsnivåer för mellanoch högspänning. Ambitionerna att komma vidare är starka, inte minst från

lobbyorganisationerna, så trots att det samlade svaret från nationalkommittéerna blev omfattande och motstridigt förväntas ett måttligt redigerat förslag presenteras för omröstning under 2009. Som ny svensk standard har, som nämnts, SS-EN 50160 utg 3 utgivits och dessutom SS-EN 50438, som utgörs av den engelska versionen av EN 50438:2007. Den sistnämnda standarden behandlar anslutning av smågeneratorer. En teknisk rapport IEC/TR 62510, Standardising the characteristics of electricity har också utgivits, trots att den svenska kommittén ansåg att den inte tillför någon värdefull kunskap. Övriga aktuella arbeten är revision av IEC 60038, 60059 och 60196, som reglerar spänningar, strömmar respektive frekvenser. Vid TC8-mötet i São Paulo beslöts om nya arbeten med distribuerad generering och behövlig definition av spänningsnivåerna låg- mellan och högspänning etc. 2.2.3 Viktiga framsteg Nya standarder har utgetts av vilka SS-EN 50438 (anslutning av smågeneratorer) bedöms vara den viktigaste. Kommittén har levererat genomarbetade synpunkter på den nya versionen av EN 50160, vilka förhoppningsvis till en del tillgodoses i den bearbetade versionen som presenteras 2009. 2.2.4 Behov av fortsatt arbete Det är angeläget att medverka i förändringsprocessen för CENELEC-standarder, främst EN 50160. Aktuella standarder för småskalig generering är också viktiga för svensk del.

2.3 TK 11 Elektriska luftledningar för starkström/tk7 Elektriska ledare Motsvarar: Kontaktperson: CENELEC TC 11/TC7, IEC TC 11/TC7 Jan Rydenstrand Ordförande: Sekreterare: Claes Ahlrot, E.ON Elnät Sverige AB Lillemor Carlshem, Svenska Kraftnät Ulf Carlsson, Svenska Elektrikerförbundet Arne Ernbo, TeliaSonera AB Networks and Production Lars Hansson, Elsäkerhetsverket Roger Jansson, Vattenfall Power Consultant AB Jörgen Martinsson, Necks Electric AB Sven-Olov Lång, Svensk Energi Swedenergy - AB Tommy Olausson, Svenska Elektrikerförbundet Jan Rydenstrand, Sweco Energuide AB Svante Skeppstedt, SEK Deltagare i fet stil finansieras helt eller delvis av branschen via Elforsk, fullständiga adresser se bilaga 1. 2.3.1 Syfte med standardiseringen Kommittén utger svensk standard för mekanisk dimensionering av luftledningar över 0,4 kv. Genom entydiga dimensioneringskriterier kan distributions- och transmissionsledningar utformas optimalt med hänsyn tagen till belastningar, design och materialval. Tillbehör standardiseras. På sikt leder denna standardisering till produktutveckling och därmed kostnadseffektivare elnät. På en avreglerad elmarknad är det viktigt att elnätskostnaderna hålls i schack. 2.3.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt Utbyggnaden av det svenska elnätet har på de senaste åren ökat. Det europeiska standardiseringsarbetet har också tagit ny fart med målsättningen att så långt som möjligt kunna likrikta olika länders dimensioneringssätt. Olika aktörer vill inte förändra den praxis som utvecklas i det egna landet. Man strävar efter att införa sin standard som europanorm. Eftersom Sverige har åtagit sig att harmonisera nationell standards så leder detta till att om TK 11 inte bevakar vad som sker inom luftledningar kan vi på sikt råka ut för extra kostnader i nyinvesteringar för att anpassa våra system till ny tvingande standard. Svenska kommittén deltar därför aktivt i det internationella normeringsarbetet. Det europeiska normarbetet för elektrisk standard sker i CENELEC som ger ut normativa tvingande standards. Det svenska elnätet skiljer sig från det kontinentalt europeiska främst genom de stora avstånden mellan produktion och förbrukning. Även yttre faktorer såsom klimat och markslag skiljer sig från kontinentala Europa och påverkar utformningen av ledningarna.

När det gäller upphandling av ledningsmateriel har det på senare år alltmer internationaliserats. Det är därför viktigt att svenska krav tillgodoses i det internationella arbetet. Omvänt är det viktigt att internationella rekommendationer inarbetas i de svenska normerna där detta är försvarbart. Genom gemensam europisk standard för kraftledningar kan konkurrensen vid nybyggnation och ombyggnation upprätthållas då fler aktörer ges möjlighet att lämna anbud. 2.3.1 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget Två möten har hållits under året där man bl.a. behandlat mindre frågeställningar angående nationella föreskrifter och standards. Frågeställningar angående europanormens svenska nationella tillägg behandlas under Cenelec TC11. 2.3.1 Behov av fortsatt arbete Utbyggnaden av det svenska elnätet fortsätter. Förstärkningar för ökad överföringskapacitet görs i en del fall på befintliga konstruktioner. Kommittén överväger därför att utarbeta riktlinjer för dimensionering vid ombyggnad av befintliga luftledningar. Behov av kriterier på hur åldring påverkar konstruktionen kan här vara en viktig parameter att studera. Verksamma ingenjörer i branschen måste också förstå de nya sannolikhetsbaserade beräkningsmodellerna. Med bättre kunskap om t ex vinddata och is kan elavbrott lättare undvikas. Övervägande delen av elavbrott orsakades dock av nedfallande träd på så kallade icke trädsäkra distributionsledningar men även överslag på grund av salt på isolatorer inträffar. I och med utbyggnaden av IT har behov av optiska fibrer i de elektriska friledningarna accentuerats. Detta medför att krav för installation av optiska ledare i elektriska friledningar måste implementeras i nuvarande standarder. En ytterligare revision av Starkströmsföreskrifterna har gjorts av Elsäkerhetsverket. Många av föreskriftens krav är överförda till svensk standard. Gudrun och Per har de senaste åren tagit oss med storm och mörklagt stora delar av södra Sverige i veckor. Detta är enligt kommittén helt oacceptabelt. Vi anser dock inte att någon översyn av vindlastkrav är nödvändig. Däremot är kommittén öppen för nya tekniska lösningar som till exempel att en säkerhetsutlösande säkring, brottlänk införs i normerna. Denna brottlänk skall begränsa skadorna vid extrema laster över normvärden. 2.4 IEC TC11, Recommendations for overhead lines 2.4.1 Syfte med standardiseringen Utforma internationella rekommendationer för luftledningar över 1 kv. Publikationerna är vägledande för de nationella normkommittéerna. 2.4.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt Det är beslutat att standarder som IEC utarbetar ska parallellröstas med CENELEC. Det innebär att för att kunna påverka utformningen av röstningsförslag måste svenska elbranschens representanter aktivt delta i detta arbete.

2.4.1 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget Arbetet har bestått av remissyttranden via korrespondens. Revideringscykeln är 6 till 10 år. 2.4.1 Behov av fortsatt arbete Arbete pågår kontinuerligt med revidering av nuvarande publikationer. Bättre kunskap, bättre beräkningshjälpmedel och bättre kvalitet i utförande gör att kraven förändras. Detta leder ofta till mer optimala anläggningar. Till detta kommer att ett väl utbyggt elnät är inte så känsligt för avbrott och haverier. Nya tillämpningar, såsom optoinstallationer på kraftledningar är ett viktigt arbete som pågår. 2.5 CENELEC CLC/TC11, Overhead electrical lines EXCEEDING 1 kv AC (1,5 kv DC) 2.5.1 Syfte med standardiseringen Gemensamma principer för elektrisk och mekanisk dimensionering av kraftledningar i Europa. I första skedet har arbetet inriktats på spänningar över 45 kv. 2.5.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt Om vi inte engagerar oss i detta arbete skulle vi inom en snar framtid tvingas acceptera en normativ standard som inte tar hänsyn till våra speciella krav och förutsättningar. 2.5.1 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget Den stora frågan under årets två möten har varit den svenska europanormens anpassning till den gemensamma europanormen. CENELEC har ställt krav på att det Svenska nationella normativa tillägget i standarden för Elektriska friledningar över 45 kv, EN50341, i större utsträckning skall anpassas till de gemensamma beräkningskraven i denna standard, den s.k. sannolikhetsbaserade beräkningsmetoden. Detta påverkar också den nya svenska europanormen för ledningar upp till 45 kv, SS-EN 50423. Den utredning som påbörjades under 2007 för att analysera vilka konsekvenser två alternativa anpassningsförslag medför, har kompletterats under våren 2008. Under hösten sändes förslaget ut på remiss och slutligt ställningstagande sker under 2009. För övrigt har kommittén deltagit i ett CENELEC-TC11 möte i Bryssel. 2.5.2 Viktiga framsteg Några mindre revideringar har gjorts under året.

2.5.3 Behov av fortsatt arbete Arbetet fortsätter med att varje nationell kommitté årligen skall revidera sina delar med inriktning på att minska de nationella avvikelserna och få en mer enhetlig europeisk standard. Med den nya ordföranden kan vi förvänta oss att kravet på att minska varje lands nationella avvikelser kommer att öka. Därför är vårt engagemang i den närstående utvecklingen viktigt.

2.6 TK 13 Elmätare och utrustning för belastningsstyrning Motsvarar: CENELEC BTWG 105-2, TC 13, IEC TC 13 Kontaktperson: Ulf Hagstrand Sekreterare: Ordförande: Kent Andersson, Garo AB Ulf Embretsen, ABB Automation Technologies AB, Nyköping Frank Erlandsson, Eldon Vasa AB, Nässjö (Nytillträdd i december) Ulf Hagstrand, Mätavdelningen Staffan Hjort, ES mätteknik (har utträtt ur TK13 under 2008) Thomas Pehrsson, E.ON Nät AB Kjell Rosenkvist, Vattenfall Eldistribution AB (avgått i december pga pension) Stefan Svensson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Carl Wanhainen, AB PiteEnergi (avgått i december) Deltagare i fet stil finansieras helt eller delvis av branschen via Elforsk, fullständiga adresser se bilaga 1. Arbetsgrupper: Thomas Pehrsson/Ulf Hagstrand WG11 Electricity metering equipment Stefan Svensson WG13 Dependability of electricity metering Equipment Staffan Hjort WG14 Data exchange for meter reading, tariff and load control (ES Mätteknik ) Ingen svensk representant WG15 Electricity metering- Payment system 2.6.1 Syfte med standardiseringen IEC TC 13 utarbetar internationella standarder för utrustning för mätning av elektrisk energi och för belastningsstyrning. Exempel på sådan utrustning är elmätare för aktiv och reaktiv energi, liksom kopplingsur, rundstyrningsmottagare och system för datakommunikation för avläsning av elmätare samt för styrning av tariff och belastning. 2.6.2 Redovisning av under året utfört arbete och dagsläget Arbetet har främst gällt yttrande och röstning på dokument, många är anpassningar av normerna till den nya numreringen av standards med gemensamma General requirements och underliggande mer detaljerade Particular requirement. Sammantaget har 37 TC13- dokument behandlats av TK13 under året samt 8 dokument hänförliga till andra TK. Tabell 1: Behandlade IEC TC13 dokument Totalt antal dokument För röstning FDIS För röstning CDV För röstning NP För Kommentarer CD, Q Övriga dokument Antal 37 6 1 5 0 25 FDIS= Final draft before International Standard

CDV= Committee draft for voting CD= Committee draft NP= New work item proposal Q= Questionnaire Övrigt= bla. Röstningsresultat, sammanställningar av kommentarer, Info. från centrala kontoret (IEC) mm. Tidsordningen för en standard är att ett NP, om det godkänns, kommer senare som en CD. Beroende på mängden och arten av kommentarer blir det en omarbetad CDV, om det är få och ringa kommentarer blir det en FDIS direkt. En godkänd FDIS blir en Internationell Standard IS. Tabell 2: Behandlade dokument hänföriga till andra TK s Berörd TK Område Totalt antal dokument För kommentarer Övriga dokument 3 Dokumentation och grafiska symboler 1 0 1 18 Elinstallationer i fartyg och offshore enheter 1 0 1 57 64 Styrning av kraftsystem och tillhörande kommunikation Elinstallationer för lågspänning samt skydd mot elchock 5 1 4 1 1 0 Mängden dokument för röstning och kommentarer har under året har legat på dubbla nivån mot föregående år, vilket är naturligt samma år som ett General Meeting. 2.6.2.1 Årets slutförda arbeten inom TK13 Åtta nya/omarbetade standards har tagits fram under 2008 ; IEC IEC 62058-11: Electricity metering equipment (AC) Acceptance inspection Part 11: General acceptance inspection methods IEC 62058-21: Electricity metering equipment (AC) Acceptance inspection Part 21: Particular requirements for electromechanical meters for active energy (classes 0,5, 1 and 2 IEC 62058-31: Electricity metering equipment (AC) Acceptance inspection Part 31: Particular requirements for static meters for active energy (classes 0,2 S, 0,5 S, 1 and 2) IEC 62055-52: Electricity metering Payment systems Part 52: Standard transfer specification (STS) Physical layer protocol for a two-way virtual token carrier for direct local connection IEC 62059-31-1: Electricity metering equipment Dependability Part 31-1: Accelerated reliability testing Elevated temperature and humidity CENELEC EN 62058-11: Electricity metering equipment (a.c.) -Acceptance inspection - Part 11: General acceptance inspection methods

EN 62058-21: Electricity metering equipment (a.c.) -Acceptance inspection -Part 21: Particular requirements for electromechanical meters for active energy (classes 0,5, 1 and 2 and class indexes A and B) EN 62058-31: Electricity metering equipment (a.c.) - Acceptance inspection - Part 31: Particular requirements for static meters for active energy (classes 0,2 S, 0,5 S, 1 and 2, and class indexes A, B and C) Cenelec normerna som även är svenska är de som ska användas vid acceptanskontroller. I grunden är de samma som IEC normerna men har harmoniserats gentemot EU:s Mätinstrumentdirektiv (MID). 2.6.3 Pågående arbeten inom TK13 2.6.3.1 WG11 (28 experter från 19 länder) Alla befintliga standards är nu infasade i den nya strukturen för standards. Ett möte har avhållits under året, där den nya säkerhetsstandarden diskuterades. För närvarande pågår följande, Säkerhetsaspekter på elektroniska elmätare. IEC 62052-31/Ed.1."Electricity metering equipment (AC) - General requirements, tests and test conditions - Part 31: Product safety requirements". Ett andra bearbetat röstningsförslag kommer till våren 2009 (CD), och en standard (IS) 2010. Anm: Ett behjärtansvärt initiativ att samla upp säkerhetsaspekterna i en sammanhållen standard. Idag finns detta utspritt i ett flertal olika standards. Men det innebär också att övriga standards i serien 62052 och 62053 behöver ses över så att säkerhetsaspekterna inte finns på mer än 1 ställe. Resultatet kommer att förenkla för elnätägare att ställa krav på samt att utvärdera mätutrustning vid köp av ny. Revision och omstrukturering av IEC/TR 60736:1982-01. Testutrustningar för Elektriska energi mätare. Arbetet kommer att ske i en ny standardserie (IEC 62057-xx) : del 1: Stationära mätartestsystem del 2: Portabel testutrustning och testprocedurer för installationer Anm: Ett intressant projekt vars 2:a del kommer att få betydelse för elnätföretagens utrustning för fältverifiering av mätpunkter. Arbetet leds av tyskland, och svensk expert i arbetsgruppen är Stefan Svensson (SP). Det av Sverige drivna arbetet med en utökad standard för reaktiva mätare IEC 62053-24 Static meters for reactive energy (classes 0.5 and 1) har nu återstartat med en ny arbetsgrupp. Ett fullgånget CD finns. Ett arbetsgruppsmöte är inplanerat i mars för att driva dokumentet till ett CDV. Anm: Arbetet leds av Stefan Svensson (SP), även Ulf Embretsen (ABB) ingår i arbetsgruppen som expert. Arbetet kommer även att medföra att befintlig standard för reaktiv mätning IEC 62053-23 (klass 2 och 3) kommer att ses över. Redan idag finns reaktiva mätare med nogrannhetsklasser bättre än 2, men det finns ingen standard (IS) eller TR att relatera dem mot. Om man avser att köpa sådana noggrannare reaktiva mätare bör man ställa krav som motsvarar dem som finns i förarbetena till IEC 62053-24. CENELEC TC 13 WG 1 Alla förändringar som sker av IEC standarderna ses över och harmoniseras mot MID. Detta sker genom att en kappa skrivs till IEC standarden. I kappan anges