Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Text: Agneta Tjernström, 010-487 03 87 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 12 09

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Sysselsättningen ökar... 4... men arbetslösheten upphör att minska... 4 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 5 Konjunkturläget i Västerbottens län... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 8 Näringsgrenar... 11 Jord- och skogsbruk... 11 Industri... 12 Byggverksamhet... 15 Privata tjänster... 17 Offentliga tjänster... 20 Brist- och överskottsyrken... 21 Befolkning och arbetskraft... 23 Förändring av arbetskraftsutbudet... 24 Utbildning... 24 Pendling... 25 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 26 Arbetslöshetens utveckling... 26 Arbetslöshetens sammansättning... 27 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 32 Bilagor... 34 Bilaga 1. Metod och urval... 34 Bilaga 2. Definitioner... 36 Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 37

4 Sammanfattning Återhämtningen av den globala ekonomin förstärks sakta men säkert under 2016. USA agerar draglok för den globala tillväxten och Tysklands och Storbritanniens starka utveckling ger ytterligare draghjälp åt den svenska ekonomin. Tillväxtekonomierna med Kina i spetsen bedöms fortsätta att uppvisa en god tillväxt, även om tillväxtnivån har skruvats ned. Arbetslösheten i Europa är dock fortfarande mycket hög och i detta perspektiv utmärker sig den svenska arbetsmarknaden på ett positivt sätt. Vi har en lägre arbetslöshet och högre ekonomisk tillväxt jämfört med euro-området. Vi har i Sverige haft en god inkomstutveckling under lång tid vilket lett till en ökad privat konsumtion, som till stor del motverkat den låga exportefterfrågan. Den starka utvecklingen i USA, Tyskland och Storbritannien väntas innebära draghjälp för svensk ekonomi och hushållens konsumtion bedöms kunna fortsätta upprätthålla efterfrågan ytterligare under 2016. Sysselsättningen ökar I samband med finanskrisen föll sysselsättningen kraftigt, och 2009 fanns det i Sverige 146 000 färre personer sysselsatta jämfört med året innan. Detta innebar en sysselsättningsminskning på 3,5 procent på bara ett år. Sysselsättningseffekterna blev lindrigare i Västerbotten men minskningen var ändå 2,5 procent på ett år. Sedan dess har arbetsmarknaden i Västerbotten förbättrats i betydligt större utsträckning än i grannlänen i mellersta Norrland. Till skillnad från dem har Västerbotten sedan länge återhämtat den förlorade sysselsättningen. Därför framstår Västerbottens län som relativt starkt i ett regionalt perspektiv. Under 2016 väntas antalet sysselsatta öka med 0,8 procent. Det hamnar visserligen under riksgenomsnittets 1,4-procentiga ökning, men en stor del av denna starka utveckling svarar Sveriges tre storstadsregioner för.... men arbetslösheten upphör att minska Arbetslösheten i Västerbottens län är lägre än riksgenomsnittet. I oktober 2015 uppgick den till 6,9 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket motsvarar ca 9 000 personer. Arbetslöshetens minskning var relativt kraftig under 2014, men har mattats av under 2015. Under fjärde kvartalet 2015 beräknas knappt 300 personer färre vara arbetslösa jämfört med samma period 2014. Under fjärde kvartalet 2016 bedöms antalet totalt inskrivna arbetslösa förbli oförändrat jämfört med motsvarande period i år. Arbetslösheten bedöms då uppgå till 6,8 procent av den registerbaserade arbetskraften, eller drygt 9 000 personer. Det finns stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper. Under andra och tredje kvartalen hade männen en högre arbetslöshet än kvinnorna, då 7,4 procent av männen i arbetskraften saknade jobb medan motsvarande siffra för kvinnorna var 5,8. Ungdomsarbetslösheten i länet uppgick till 12,7 procent av arbetskraften i åldrarna 18 24 år. Det kan jämföras med riksgenomsnittet under samma period, som var 12,9 procent. Bland länets utrikes födda stod 22,7

5 procent utan arbete. Detta är marginellt högre än för riket i genomsnitt, där motsvarande andel var 21,1 procent av arbetskraften. Arbetslösheten är också betydligt högre bland personer utan gymnasieutbildning, jämfört med dem som har en avslutad gymnasieutbildning eller en eftergymnasial utbildning. Ju högre utbildningsnivå desto lägre arbetslöshet, kan man generellt säga. Var femte, eller 19,9 procent av arbetskraften, som saknar gymnasiebetyg är arbetslösa. Motsvarande siffra för personer med avslutad gymnasieutbildning är 6,5 procent, och för eftergymnasialt utbildade är siffran 4,0 procent. Utmaningar på länets arbetsmarknad Kompetenskraven ökar och vissa grupper på arbetsmarknaden hamnar allt längre ifrån arbetsgivarnas krav. Arbetsförmedlingen har identifierat de grupper som har svårare att hitta arbete och riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet: personer med högst förgymnasial utbildning personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga arbetslösa personer i åldrarna 55 64 år utomeuropeiskt födda personer I oktober 2015 bestod arbetslösheten i Västerbottens län till över hälften, eller drygt 60 procent, av personer som tillhör minst en av dessa grupper. Det är en viktig uppgift att stärka och stötta dessa personer på arbetsmarknaden för att öka deras konkurrenskraft och chans till ett arbete. I tider av svag arbetsmarknad kommer personer med färska kunskaper från arbetslivet att konkurrera med personer som står längre från arbetsmarknaden. Då är det viktigt att de arbetsmarknadspolitiska insatserna används fullt ut för att ge personer i utsatta grupper möjlighet att komma ut i arbete. Arbetslösheten bland utrikes födda personer är betydligt högre än för befolkningen i genomsnitt. Nära en fjärdedel, eller 23 procent, av länets utrikes födda är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för svenskfödda är 5 procent. Den höga arbetslösheten bland utrikes födda personer är ett samhällsproblem som kräver samverkan av flera aktörer på arbetsmarknaden, inte minst Arbetsförmedlingen, kommuner, näringsliv och andra myndigheter. Vår framtida försörjningsbörda, liksom vår framtida kompetensförsörjning, kommer i ökad utsträckning att falla på utrikes födda personer i yrkesverksamma åldrar. Om en fjärdedel av dessa inte kommer in på arbetsmarknaden ser länets framtid betydligt dystrare ut.

6 Konjunkturläget i Västerbottens län Återhämtningen av den globala ekonomin förstärks sakta men säkert under 2016 och 2017. USA agerar draglok för den globala tillväxten och Tysklands och Storbritanniens starka utveckling ger ytterligare draghjälp åt den svenska ekonomin. Tillväxtekonomierna med Kina i spetsen bedöms fortsätta att uppvisa en god tillväxt, även om tillväxtnivån har skruvats ned. De europeiska ekonomierna gynnas av fortsatt expansiv penningpolitik, en svag euro och låga oljepriser. Arbetslösheten i Europa är fortfarande mycket hög och arbetslöshetstiderna är långa, vilket indikerar en hög strukturarbetslöshet. I detta perspektiv utmärker sig den svenska arbetsmarknaden på ett positivt sätt. Vi har en lägre arbetslöshet, betydligt mindre inslag av långa arbetslöshetstider, en mycket hög sysselsättningsgrad och en låg andel ungdomar som varken är aktiverade i antingen arbete eller studier. Vi har en högre ekonomisk tillväxt jämfört med euro-området och har en av världens starkaste arbetsmarknader. Vi har i Sverige haft en god inkomstutveckling under lång tid vilket lett till en ökad privat konsumtion, som till stor del motverkat den låga exportefterfrågan. Trots att köpkraften bedöms urholkas något av ökad inflation och skattehöjningar, beräknas den privata konsumtionen ändå kunna fortsätta upprätthålla efterfrågan i ekonomin under 2016. En av orsakerna till detta är den växande befolkningen. Den starka utvecklingen i USA, Tyskland och Storbritannien väntas innebära ytterligare draghjälp för svensk ekonomi. Försiktig optimism Förväntningarna på de kommande sex månaderna ligger oförändrade och Arbetsförmedlingens indikator visar på ett förväntningsläge som motsvarar normalkonjunktur. Sommaren 2015 innebar något av en besvikelse för länets företag, då efterfrågeutvecklingen inte riktigt motsvarade förväntningarna i vårens undersökning. Av denna anledning är länets företag försiktiga i bedömningen om utvecklingen framöver. När det gäller förväntningarna på efterfrågeutvecklingen befinner sig Västerbotten bland de fem mest pessimistiska länen i höstens undersökning, både vad gäller vinterhalvåret 2015 16 som sommarhalvåret 2016. För vinterhalvåret tror 13 procent av de tillfrågade arbetsställena att efterfrågan kommer att minska. Det är den största andelen pessimistiska företag i hela riket, med Gotland som enda undantag. Mer än en fjärdedel av företagen, 29 procent, förväntar sig en ökad efterfrågan under perioden.

7 Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Västerbottens län, våren 2007 hösten 2015 1 Index 120 110 100 90 80 70 V H V H V H V H V H V H V H V H V H 2007 20072008200820092009201020102011201120122012201320132014201420152015 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Kapacitetsutnyttjande och varselutveckling Kapacitetsutnyttjandet i Västerbottens län är mycket högt i ett riksperspektiv. För många av företagen krävs inte alls några stora efterfrågeökningar innan det blir aktuellt med nyrekryteringar. Över en fjärdedel av arbetsställena, 27 procent, har nått sitt kapacitetstak och kan inte öka sin produktion alls utan att behöva nyrekrytera. Högst är kapacitetsutnyttjandet i byggverksamheter där två tredjedelar, eller 66 procent, av företagen utnyttjar sin fulla produktionskapacitet. I handeln samt hotell- och restaurangbranschen är det bara drygt 10 procent av företagen som har fullt kapacitetsutnyttjande. För verksamheter inom information och kommunikation är det bara knappt 2 procent som utnyttjar sin produktionskapacitet till max. På andra änden av skalan finns företag med ett större outnyttjat produktionsutrymme. En sjättedel av företagen i länet, eller 16 procent, kan klara relativt stora produktionsökningar, 20 procent eller mer, utan att nyrekrytera. Störst överkapacitet finns inom industrin samt finansoch företagstjänster, där över 20 procent av företagen har ett ledigt produktionsutrymme som överstiger 20 procent. Om konjunkturnedgångar blir kraftiga, som var fallet 2008, så stiger överkapaciteten mycket och snabbt. I dessa fall tvingas företagen till snabba produktionsanpassningar genom uppsägning av personal. Den mest märkbara effekten av finanskrisen var en kraftig ökning av antalet varsel. Under 12 månader från juli 2008 till juni 2009 varslades i länet fler personer än under de fem föregående åren sammantaget. Trots att länet har haft ett par större varsel under 2015, har Västerbotten under de senaste 12 månaderna (november 2014 till oktober 1 För information om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, se bilaga 2.

8 2015), inte ens nått en tredjedel av antalet varsel under varselvågen i spåren av finans- och skuldkrisen. De många varslen och den kraftiga sysselsättningsnedgången efter finanskrisen indikerar att länets företag anpassade sin storlek efter de kraftigt ändrade förutsättningarna, och att nuvarande överkapacitet huvudsakligen är en följd av det fortsatt svaga efterfrågeläget i ekonomin. Den svaga efterfrågan medför en relativt låg produktionsnivå med en svag sysselsättningsutveckling som följd. Det höga kapacitetsutnyttjandet, tillsammans med hushållens konsumtionsutveckling, innebär att vi ändå bedömer en fortsatt sysselsättningsökning i länet under 2016. Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta ökar Antalet sysselsatta i Västerbottens län omfattar sammanlagt ca 121 000 personer. I samband med finanskrisen föll sysselsättningen med drygt 5 000 personer inom loppet av ett år, och det dröjde till 2012 innan samma nivå åter kunde nås. Sedan 2009 har sysselsättningen i länet ökat med 6 procent, vilket motsvarar riksgenomsnittet. Orsaken till Sveriges relativt starka utveckling är att den svenska konjunkturen varit betydligt starkare än i eurozonen. Att antalet sysselsatta har ökat är också ett resultat av den starka arbetskraftsökningen under senare år. Även om företagen är avvaktande i sina förväntningar på framtiden, råder ändå en optimism i länet. Hushållens starka inkomstutveckling har bidragit till en ökad konsumtion av varor och tjänster och detta, tillsammans med förstärkningen i den globala ekonomin, bedöms medföra en ökning av sysselsättningen under prognosperioden. Sysselsättningen i länet bedöms öka med 950 personer fram till fjärde kvartalet 2016. Arbetslösheten upphör att minska Arbetslösheten ökade med nästan 5 000 personer under 2009, men under 2010 började den åter minska. Efter en marginell ökning under hösten 2012 har antalet inskrivna arbetslösa, sedan oktober 2012, minskat varje månad jämfört med motsvarande månad året dessförinnan. Arbetslösheten minskade relativt starkt under 2014, men under 2015 har minskningen mattats av. Under fjärde kvartalet 2015 beräknas minskningen vara knappt 300 personer jämfört med samma period 2014, och under fjärde kvartalet 2016 bedöms antalet totalt inskrivna arbetslösa förbli oförändrat jämfört med motsvarande period i år. Arbetslösheten bedöms då uppgå till 6,8 procent av den registerbaserade arbetskraften, eller drygt 9 000 personer.

9 Inskrivna arbetslösa 16 64 år i Västerbottens län kvartal 4, 2004 2016, prognos för 2015 2016 14 000 Antal 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Arbetsförmedlingen Stora regionala skillnader I samband med finanskrisen föll sysselsättningen kraftigt. År 2009 var 146 000 färre sysselsatta jämfört med året innan i Sverige. Det innebar en sysselsättningsminskning med 3,5 procent på bara ett år. Sysselsättningseffekterna blev mindre i Västerbottens såväl som Norrbottens län, men omfattade ändå en minskning på 2,5 procent på ett år. Medan sysselsättningen i Norrbotten och Västerbotten, såväl som riket, återhämtat sig sedan dess, har utvecklingen varit betydligt svagare för våra grannlän i mellersta Norrland. Antalet sysselsatta är fortfarande lägre än 2008 i såväl Västernorrland som i Jämtland och Gävleborgs län. I ett regionalt perspektiv framstår därför Västerbottens län som relativt starkt. Sysselsättningsökningen för 2016 beräknas bli 950 personer, vilket innebär en 0,8-procentig ökning. Vi hamnar visserligen under riksgenomsnittets 1,4-procentiga ökning, men en stor del av denna starka utveckling svarar Sveriges tre storstadsregioner för. I mellersta Norrland liksom i Norrbotten väntas sysselsättningsökningen under 2016 uppgå till 0,6 procent eller lägre. Den svagare utvecklingen på arbetsmarknaden innebär också att arbetslösheten är högre i mellersta Norrland än i riket som helhet och detta gäller i synnerhet Västernorrland och Gävleborgs län. Arbetslösheten i Västerbottens län bedöms ligga oförändrat på 6,8 procent mellan fjärde kvartalen 2015 och 2016. Det innebär att arbetslösheten alltjämt kommer att ligga på en lägre nivå i länet än i riket totalt. Under samma period bedöms nämligen arbetslösheten som riksgenomsnitt att minska från 7,5 procent under fjärde kvartalet 2015 och ned till 6,9 procent under samma period 2016.

10 Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16 64 år) mellan kvartal 4 2015 och kvartal 4 2016 Inskrivna arbetslösa 16 64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal 4 2016 AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

11 Näringsgrenar Under detta avsnitt redovisas resultatet från intervjuundersökningen för de större näringsgrenarna. Det gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster, aktuellt kapacitetsutnyttjande, exempel på upplevda bristyrken samt Arbetsförmedlingens bedömning av sysselsättningsutvecklingen till slutet av 2016. Sysselsättningsutveckling Även då företagens förväntningar är försiktiga råder ändå en netto-optimism i länet, och det är fler företag som tror på en ökad snarare än en minskad efterfrågan. Medan drygt hälften av de tillfrågade företagen bedömer en oförändrad efterfrågan, tror 38 procent på en ökning och endast 9 procent väntar sig en minskad efterfrågan på sina varor och tjänster på ett års sikt. Dessa andelar har varit i stort sett oförändrade under de senaste åren, även om andelen optimistiska företag har minskat och andelen pessimistiska företag har ökat något. Sammantaget bedöms företagens försiktighet, kombinerat med det höga kapacitetsutnyttjandet, medföra en ökning av sysselsättningen under prognosperioden. Sysselsättningen i länet bedöms öka med sammantaget cirka 950 personer fram till fjärde kvartalet 2016. Detta innebär en sysselsättningsökning omfattande drygt 0,8 procent för 2016. Jord- och skogsbruk Sammanfattning Låg produktion i jordbruket Minskad sysselsättning under 2016 Jord- och skogsbruket omfattar sammantaget strax över 2 procent av arbetsmarknaden i Västerbottens län, och sysselsätter ca 2 700 personer. Produktionen i jordbruket har sjunkit under flera år till följd av ökade produktionskostnader och pressad lönsamhet på den globala marknaden. Det är framför allt mjölk- och köttproduktion som har haft den sämsta lönsamheten. De sjunkande priserna förklaras av ökad produktion kombinerat med minskad efterfrågan på global nivå. Prisutvecklingen har varit svag även inom skogsbruket. Maskintekniken inom jord- och skogsbruket har utvecklats under lång tid. Det har medfört att kunskap och kompetens om de maskiner som används värderas högt. Många av dem som arbetar med maskinerna är egenföretagare med F-skattsedel. En annan yrkesgrupp som växer till följd av den tekniska utvecklingen är maskinreparatörer. Aktiviteten inom jord- och skogsbruket varierar kraftigt över året. Under sommarsäsongen ökar behovet av arbetskraft. Det gäller bland annat maskinförare och avbytare som kan täcka upp för semestrarna inom jordbruket.

12 Konjunkturen har varit svag även i skogsbruket och sjunkande timmerpriser har inneburit en låg avverkning. Den svaga konjunkturutvecklingen i branschen bedöms leda till minskad sysselsättning under perioden. Industri Sammanfattning Svag efterfrågan Hög teknikutveckling Ökade kompetenskrav Minskad sysselsättning under 2016 Länets tillverkningsindustri sysselsätter sammanlagt cirka 17 000 personer, vilket utgör drygt 14 procent av samtliga sysselsatta i länet. Till sysselsättningen i branschen tillkommer också arbetskraft anställda i privat tjänstesektor. En del av de yrkesaktiva i branschen är anställda av tjänstesektorn, främst genom bemanningsföretag, och utöver dessa tillkommer även arbetskraft från olika typer av konsultföretag inom IT, teknik- och ekonomitjänster. Detta innebär att sysselsättningen i branschen i praktiken är högre än 17 000 personer. Vindeln och Norsjö är de kommuner i länet som har den största andelen sysselsatta i tillverkningsindustrin. Nära en fjärdedel av sysselsättningen i dessa kommuner finns inom industrin. Lägst är inslaget av industri i Vilhelmina och Sorsele, där branschen står för knappt 7 procent av den totala sysselsättningen i kommunerna.

13 Andel förvärvsarbetande 2 inom industrin per kommun i Västerbottens län 2013 27 24 21 18 15 12 Procent 9 6 3 Västerbottens län Riket 0 Vindeln Norsjö Nordmaling Robertsfors Malå Dorotea Skellefteå Storuman Lycksele Åsele Umeå Vännäs Bjurholm Sorsele Vilhelmina Källa: SCB (RAMS) Antalet anställda inom industrin har minskat trendmässigt ända sedan 1960-talet. Länets industriföretag drabbades också hårt av finanskrisen och cirka 15 procent av sysselsättningen, eller 3 000 personer, har försvunnit från branschen bara sedan 2008. Ingen annan näringsgren har påverkats så mycket av de senaste årens svaga efterfrågan som industrin har. Den svaga efterfrågan har tvingat svensk industri att omstrukturera och fokusera på de mest lönsamma verksamhetsområdena. Såväl trä- och pappersindustrin som verkstadsindustrin och sågverken har under en längre tid haft en svag orderingång och har fått genomföra neddragningar som följd. Trots svag orderingång och fortsatt låg efterfrågan har länets industriföretag en hög teknikutveckling. Denna teknikutveckling innebär ett ökat behov av kvalificerad personal, främst inom ingenjörsyrken, och kompetenskraven har ökat även för andra yrkesgrupper. Svag efterfrågan från omvärlden kombinerat med ökad konkurrens innebär ett fortsatt tufft läge för länets industriföretag. Fortsatt svag utveckling för industrin I höstens undersökning har förväntningarna på den kommande 6-månadersperioden minskat från i våras, och ligger nu under det historiska genomsnittet för länet. 2 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-64 år.

14 Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader, Västerbottens län, våren 2007 hösten 2015 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 Nettotal Genomsnitt Västerbottens län Riksgenomsnitt V H V H V H V H V H V H V H V H V H 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 2015 2015 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Förväntningarna på framtiden är dämpade bland länets industriföretag och nettotalet för branschen uppgår i höstens undersökning till 16, att jämföra med 26 för riket totalt. Industrin är till stora delar starkt exportorienterad och därmed i hög grad beroende av utvecklingen i den globala ekonomin. Under 2016 bedöms efterfrågan från Europa förstärkas något, vilket kan komma att gynna de exportberoende industriföretagen. Näringen är tydligt präglad av de senaste årens lågkonjunktur, och trots att efterfrågan på arbetskraft sammantaget är låg har industriföretagen i länet ändå svårigheter att rekrytera nyckelpersonal. Störst är bristen på civilingenjörer inom maskin, elektronik och elkraft samt elingenjörer. För montörer är dock arbetsmarknaden tuffare och det finns betydligt fler arbetssökande än det finns jobb. Ju mer processtyrda verksamheterna blir, desto större blir behovet av underhåll och reparationer. Kompetenskraven ökar och de allra flesta yrken i branschen kräver någon form av eftergymnasial kompetens. En femtedel av industriföretagen i länet har ett ledigt kapacitetsutrymme som överstiger 20 procent. För en stor del av länets industriföretag skulle det därmed krävas relativt kraftiga efterfrågeökningar innan det blir aktuellt med nyrekryteringar. Sammantaget bedömer vi att sysselsättningen i branschen kommer att minska under prognosperioden.

15 Byggverksamhet Sammanfattning Dämpad byggaktivitet Stor brist på nyckelkompetenser Många arbetslösa lärlingar Något ökad sysselsättning under 2016 Dämpad aktivitet i byggbranschen Byggbranschen i länet sysselsätter nästan 9 000 personer, vilket utgör strax över 7 procent av den totala sysselsättningen i Västerbottens län. I samband med den snabba konjunkturnedgången 2008 2009 drabbades även byggbranschen av kraftiga efterfrågeminskningar. Under åren efter finans- och skuldkrisen har branschen befunnit sig i en återhämtningsfas med hjälp av den låga räntan, eftersatta bostadsinvesteringar, höga bostadspriser samt RoT-avdrag. Sedan 2013 har byggvolymerna i länet varit höga, men har dämpats något under hösten 2015. Andel förvärvsarbetande 3 inom byggverksamhet per kommun i Västerbottens län 2013 16 14 12 10 Procent 8 6 4 2 Västerbottens län Riket 0 Malå Vännäs Nordmaling Norsjö Vilhelmina Storuman Skellefteå Åsele Sorsele Umeå Lycksele Robertsfors Bjurholm Vindeln Dorotea Källa: SCB (RAMS) Byggbranschen är en mycket säsongskänslig bransch vilket gör det svårt att jämföra olika säsonger med varandra. Därför bör man vara försiktig med jämförelser av vår och höst. I nedanstående diagram kan vi ändå se hur förväntningarna på efterfrågeläget kommande 6 månader är positivare nu än hösten 2014. Höstens undersökning visar på en försiktig optimism, men förväntningarna ligger betydligt under riksgenomsnittet för branschen. 3 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 64 år.

16 Nettotalet för branschen uppgår till 13, vilket kan jämföras med riksgenomsnittets 27, och innebär att länets byggföretag är mer pessimistiska än genomsnittet. 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40 Nettotal Genomsnitt Västerbottens län Riksgenomsnitt V H V H V H V H V H V H V H V H V H 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 2015 2015 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Andel företag som uppger sig ha haft svårigheter att rekrytera rätt kompetens uppgår trots allt till 35 procent i höstens undersökning, motsvarande riksgenomsnittet för branschen. Även om efterfrågeutvecklingen bedöms bli något dämpad är byggaktiviteten fortfarande relativt hög och det finns ett fortsatt stort behov av nyckelkompetenser i byggbranschen. Störst är bristen på civilingenjörer i bygg och anläggning, VVS-ingenjörer och byggnadsingenjörer. Det finns även ett stort behov av betongarbetare och träarbetare/snickare. Svår arbetsmarknad för lärlingar Ett allvarligt problem i branschen förtjänar att nämnas separat. Det finns ett stort antal installationselektriker och anläggningsmaskinförare, men även träarbetare, som inte får möjlighet att färdigställa sin utbildning genom lärlingsanställning. Lärlingsproblematiken består i att det utbildas fler lärlingar än det antal som arbetsgivarna har behov av och möjlighet att anställa som lärling. Dessa ungdomar har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i och med att de inte får tillfälle att slutföra sin utbildning genom lärlingsperioden. Sammantaget bedöms sysselsättningen i branschen komma att öka något under prognosperioden.

17 Privata tjänster Sammanfattning Den dämpade utvecklingen i industri och bygg påverkar negativt Efterfrågan drivs av privat konsumtion Stor brist på nyckelkompetenser, främst inom IT Ökad sysselsättning under 2016 Privata tjänstenäringar sysselsätter ca 42 000 personer i länet och utgör drygt 35 procent av sysselsättningen. Tjänstesektorn består av såväl transportbranschen, handel, hotell- och restaurangbranschen, informations- och kommunikationsföretag, som finansiell verksamhet och företagstjänster. Andel förvärvsarbetande 4 inom privata tjänster per kommun i Västerbottens län 2013 Procent 50 Västerbottens län Riket 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Umeå Sorsele Skellefteå Storuman Vilhelmina Lycksele Dorotea Bjurholm Åsele Vännäs Malå Vindeln Norsjö Nordmaling Robertsfors Källa: SCB (RAMS) Umeå har den största koncentrationen av privata tjänstenäringar i länet. Här arbetar nära 40 procent av alla sysselsatta i privata tjänster. Den privata tjänstesektorn är en viktig sysselsättningsmotor på arbetsmarknaden. Det beror inte enbart på den stora omfattningen av verksamheterna, utan även på att sektorn är mycket sysselsättningsintensiv. En uppgång av efterfrågan är ofta svår att möta med produktivitetsförbättringar och medför därför snabbt ett ökat rekryteringsbehov. Efterfrågan på privata tjänster beror huvudsakligen av hushållens konsumtion, men också av industrins och byggnadsverksamhetens behov. Den fortsatt svaga efterfrågeutvecklingen inom industri innebär att det främst blir hushållens konsumtion som håller uppe efterfrågan inom de privata tjänsteverksamheterna även under 2016. 4 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 64 år.

18 Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader, Västerbottens län, våren 2007 hösten 2015 50 Nettotal Genomsnitt Västerbottens län Riksgenomsnitt 40 30 20 10 0-10 V H V H V H V H V H V H V H V H V H 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 2015 2015 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Ökad optimism I höstens undersökning uppgår nettotalet för sektorn till 17, vilket innebär en försämring sedan i våras. Framtidsbedömningarna skiljer sig dock åt mellan olika näringsgrenar i sektorn. Handeln utgör en stor del av privata tjänster och svarar för över en fjärdedel av sysselsättningen i privata tjänstesektorn. Det senaste halvåret har varit bra och inneburit ökad efterfrågan för över hälften av arbetsställena i undersökningen (57 procent). Förväntningarna på framtiden är dock försiktigare och endast tre av tio företag tror på en ökad efterfrågan under vinterhalvåret 2015 2016. Nettotalet för denna del av tjänstenäringen är 20, vilket innebär en dämpning från 36 i vårens undersökning. En del av denna dämpning kan dock förklaras av en viss oro inför öppnandet av IKEA och tillhörande handelsplats i Umeå. Detta kan komma att innebära en viss minskning av efterfrågan för andra handelsföretag i länet, men efterfrågan i handeln kommer sammantaget att öka relativt kraftig under 2016. Näthandeln har ökat för dagligvaruhandeln, vilket även gynnar transportnäringen. Arbetsgivarna i branschen har många timanställda som får arbeta mer när efterfrågan ökar. Av denna orsak kan det krävas en längre tids efterfrågeökning innan nyrekryteringar blir aktuella och sysselsättningen ökar. Sammantaget finns inga större rekryteringsproblem i branschen. Hotell- och restaurangbranschen utgör 8 procent av sysselsättningen i tjänstesektorn. Här har utvecklingen varit lite sämre. Det är fler arbetsställen som haft en minskad efterfrågan än som haft en ökad efterfrågan under de senaste 6 månaderna. Av denna anledning har förväntningarna på kommande 6 månader dämpats, och nettotalet har sjunkit från 33 i våras till 7 i höstens undersökning. Arbetsgivarna i branschen har mycket svårt att rekrytera kockar, men det finns på flera håll i länet även en efterfrågan på duktiga baristor, bagare och erfarna servitörer med god kunskap om mat och vin.

19 Transportbranschen svarar för strax under 14 procent av antalet sysselsatta i tjänstenäringarna. Efterfrågeutvecklingen har varit svag under flera år, inte minst till följd av den svaga utvecklingen inom industrin. Även i transportbranschen är det fler arbetsgivare som upplevt en minskad efterfrågan än en ökad under de senaste 6 månaderna. I bedömningarna inför vintersäsongen ses ingen ljusning. Nettotalet för branschen uppgår till -18, vilket är den mest pessimistiska bedömningen av den kommande efterfrågeutvecklingen. Transportbranschen fungerar som en spegling av den allmänna konjunkturen och konjunktursvängningar syns oftast tydligast på efterfrågeläget bland transportföretagen. En ökad aktivitet i ekonomin ger såväl fler varutransporter som ökad arbetspendling och de låga förväntningarna i branschen är ett tecken på att den ekonomiska aktiviteten i länet är relativt låg. Under senare år har inslaget av utländska förare ökat relativt kraftigt och dessa representeras inte i undersökningen, vilket kan orsaka en viss underskattning av aktiviteten i branschen. De största rekryteringssvårigheterna i branschen utgörs av taxiförare, lokförare och brevbärare. Branschen finansiell verksamhet och företagstjänster innefattar här kreditinstitut, försäkringsbolag, fastighetsbolag samt företag inom juridik, teknik, ekonomi, vetenskap, uthyrning och andra stödtjänster. Dessa verksamheter utgör den största delen av privata tjänster och svarar för nära en tredjedel, eller 31 procent av samtliga sysselsatta i tjänstenäringarna. Förväntningarna på framtiden har ökat något sedan i höstas och nettotalet har stigit från 23 till 29. De största rekryteringsproblemen gäller här redovisningsekonomer och revisorer. Informations- och kommunikationsverksamheter utgör 8 procent av sysselsättningen i tjänstesektorn. Här ingår data och IT-branschen. Förväntningarna på den kommande 6- månadersperioden har försvagats, och nettotalet har fallit från 60 i våras till 46 i höstens undersökning. Det är dock fortfarande den mest optimistiska delbranschen inom privata tjänster. I denna bransch är också kompetensbristerna stora och arbetsgivarna uppger att man bland annat har mycket svårt att hitta mjukvaru- och systemutvecklare, testare/testledare inom IT, drifttekniker inom IT och även helpdesktekniker inom IT. Inom callcenterverksamheter uppkommer ofta problem att rekrytera personal. Sammantaget inom den privata tjänstesektorn uppgav två av tio företag att de haft svårt att rekrytera rätt kompetenser. Särskilt svårt kommer det under prognosperioden att vara att tillsätta tjänster som mjukvaru- och systemutvecklare, testare- och testledare, redovisningsekonomer, olika typer av ingenjörer samt erfarna kockar. Sammantaget bedöms sysselsättningen i de privata tjänstenäringarna att öka under prognosperioden.

20 Offentliga tjänster Sammanfattning Fler asylsökande innebär ökad efterfrågan Stort behov av ersättningsrekryteringar Stora rekryteringsproblem Ökad sysselsättning under 2016 Offentliga tjänster utgör 40 procent av länets arbetsmarknad och sysselsätter drygt 48 000 personer. Över hälften av dessa, 54 procent, arbetar med omsorg och sjukvård medan en dryg tredjedel arbetar inom barnomsorg och utbildning. Såväl vårdval som friskolor har lett till ett större inslag av privata utförare av dessa tjänster. Andel förvärvsarbetande 5 inom offentliga tjänster per kommun i Västerbottens län 2013 Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Västerbottens län Riket 0 Vännäs Lycksele Vilhelmina Sorsele Umeå Åsele Robertsfors Bjurholm Nordmaling Storuman Norsjö Dorotea Skellefteå Malå Vindeln Källa: SCB (RAMS) Det är i Vännäs som inslaget av offentliga tjänster är som störst, och svarar här för 45 procent av samtliga sysselsatta i kommunen. I gymnasiet har det sjunkande elevantalet under de senaste åren inneburit en minskad sysselsättning. Nu börjar dock barnkullarna i dessa åldrar att öka igen, vilket innebär ett större behov av lärare. Ett ökat antal asylsökande innebär också en ökad efterfrågan på barnomsorgen och grundskolan. Det finns även stora behov av ersättningsrekryteringar. Efterfrågan på vuxenutbildning väntas öka till följd av ett ökat antal asylsökande och det finns en stor efterfrågan på SFI-lärare. 5 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 64 år.

21 Även inom vård- och omsorgsverksamheterna väntas efterfrågan att öka, inte minst inom äldreomsorgen. Vid sidan av den ökade efterfrågan på grundskola, barnomsorg och vårdverksamheter finns ett kontinuerligt stort behov av ersättningsrekryteringar i offentliga verksamheter. Många tjänster har varit svåra att tillsätta. I vårens undersökning uppgav över häften av verksamheterna inom vård och omsorg, grundskola och vuxenutbildning att de haft svårt att rekrytera rätt kompetenser. Svårast har det varit att tillsätta tjänster som läkare, tandsköterskor, operationssjuksköterskor, barnmorskor, barnsjuksköterskor, distriktssköterskor, akutsjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, psykiatrisjuksköterskor, geriatriksjuksköterskor, psykologer, medicinska sekreterare, behandlingsassistenter, biomedicinska analytiker, socialsekreterare, gymnasielärare, grundskolelärare, undersköterskor och förskollärare. Även om företagen i den privata sektorn har stora problem att hitta nyckelkompetenser, är det inom offentliga tjänster som den volymmässigt största bristen finns. En stor del av bristyrkena i länet är vårdyrken och behovet av kvalificerad vård- och omsorgspersonal ökar kontinuerligt, inte minst i samband med generationsväxlingen på arbetsmarknaden och den åldrande befolkningen. Intresset för vårdutbildningar är dock begränsat och bristerna bedöms därför kvarstå. Behovet av lärare är också mycket stort och även här utbildas för få för att möta efterfrågan från arbetsgivarna. Sammantaget bedöms sysselsättningen i offentliga tjänster att öka något under perioden Brist- och överskottsyrken Kompetensbristerna i länet är omfattande. Ett relativt stort antal arbetslösa till trots uppger 20 procent av de privata företagen, och hälften av verksamheterna i offentliga tjänster, att de har haft svårigheter att rekrytera personal. Det är grundskolan, gymnasieskolan samt vård- och omsorgsverksamheter som haft de största rekryteringssvårigheterna. Andelen arbetsställen som haft rekryteringsproblem är över 70 procent i grundskolan och gymnasieskolan, medan samtliga verksamheter inom vård och omsorg har haft svårt att rekrytera till lediga jobb. Minst var rekryteringsproblemen inom handel, transport, hotell- och restaurang samt inom informations- och kommunikationsverksamheter, där motsvarande siffra understeg 20 procent. Den vanligaste konsekvensen av rekryteringssvårigheterna i det privata näringslivet var att befintlig personal fick arbeta mer, följt av att man tackade nej till order och/eller att produktionen minskade. Inom offentlig verksamhet var den överlägset vanligaste konsekvensen att befintlig personal fick jobba mer. Över en tredjedel av arbetsställena som haft svårt att rekrytera uppgav detta som den vanligaste konsekvensen. Majoriteten av länets kompetensbrister finns i yrken som varit bristyrken i flera år. Arbetskraftsbristen har alltmer kommit att koncentreras till dessa traditionella bristyrken och här är rekryteringsproblemen i flera fall allvarliga.

22 För näringslivets del handlar det i huvudsak om ingenjörer och IT-specialister men kockar, bilmekaniker och lastbilsmekaniker är också mycket svårt att rekrytera. Bristerna i offentliga tjänster utgör betydligt större volymer. De största rekryteringssvårigheterna i offentliga tjänster handlar om högskoleyrken som sjuksköterskor, psykologer, olika typer av lärare och läkare men här finns också stora behov av vårdutbildade utanför högskoleyrkena. Medicinska sekreterare är mycket efterfrågade och undersköterskor med erfarenhet har mycket lätt att få jobb. Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Västerbottens län under 2016 Bristyrken Biomedicinska analytiker Byggnadsingenjörer/-tekniker Drifttekniker - IT Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare Ingenjörer Helpdesktekniker - IT Kockar Mjukvaru-/systemutvecklare Sjuksköterskor Överskottsyrken Administratörer/sekreterare Barnskötare/elevassistent Ekonomiassistenter Godshanterare och expressbud Lagerarbetare Montörer - metall, gummi, plast, fordon Städare Svetsare Truckförare Vaktmästare Vårdbiträden Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget våren 2016 för ett urval av yrken i länet. I tabellen ovan ryms endast yrken med de största kompetensbristerna. Arbetsgivarna i länet har rekryteringsproblem för betydligt fler yrken än dessa. Gemensamt för de flesta bristyrken är att de är specialistyrken som kräver flerårig högskoleutbildning. Yrken med ett överskott av arbetssökande är uteslutande yrken med enklare utbildningskrav. Många av överskottsyrkena är också viktiga ingångsyrken för ungdomar. De ökade kompetenskraven på arbetsmarknaden innebär att konkurrensen om jobben med lägre utbildningskrav har blivit hårdare. Detta drabbar inte minst ungdomar på väg in på arbetsmarknaden. Det finns dock ändå stora möjligheter att snabbt få jobb även för gymnasieutbildade, då flera av länets bristyrken inte kräver någon eftergymnasial utbildning. Detta avser dock uteslutande de som studerat på yrkesinriktade gymnasieprogram. Det är viktigt att inte välja en lång utbildning baserat på arbetsmarknadsläget idag. Förändringar kan ske snabbt och efterfrågan på arbetskraft ändras från år till år. Om man ändå ska ge rekommendationer om vilka yrken i Västerbottens län där det kommer finnas goda chanser till arbete, bör man lyfta fram IT-yrken, läraryrken, tekniska yrken och specialistutbildningar inom vård och omsorg. Här kommer det finnas stora behov av kvalificerad arbetskraft under de kommande åren. Med en högskoleutbildning inom dessa områden är möjligheterna till jobb högre än för genomsnittet.

23 Befolkning och arbetskraft Utbudet av arbetskraft består av den del av befolkningen i åldern 16 64 år som kan och vill arbeta. De kan sedan delas upp i de som har ett arbete och de som inte har ett arbete. Till den outnyttjade arbetskraften hör de öppet arbetslösa och de som deltar i program med aktivitetsstöd. Arbetskraftsutbudet följer normalt konjunkturläget det är fler personer som söker sig till arbetsmarknaden när det är högkonjunktur och omvänt när det är lågkonjunktur. Vid sidan av konjunkturläge påverkas arbetskraftsutbudet i länet framför allt av följande: befolkningsutvecklingen, ökning eller minskning av antalet personer i arbetsaktiv ålder ohälsa, ökar eller minskar utbildning, fler eller färre studerar arbetspendling Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Västerbotten ökade med ca 1 200 personer under 2014, varav Umeå stod för 97 procent av den sammantagna befolkningsökningen i länet. Den ökade folkmängden i länet är en effekt av inflyttade från utlandet och bestod till 86 procent av utländska medborgare. 6 Under de senaste 15 åren (2000 2014) har samtliga kommuner, med undantag av Umeå och Vännäs, haft en negativ befolkningsutveckling. Medan befolkningen i Vännäs varit relativt oförändrad, har Umeås befolkning ökat med 14 procent under perioden. Åsele och Sorsele har haft den största befolkningsminskningen med 22 respektive 20 procent under samma period. Merparten av inlandskommunerna i länet har, i likhet med andra inlandskommuner i landets skogslän, en negativ befolkningsutveckling som försvårar jobbtillväxten såväl som kompetensförsörjningen och kvaliteten i välfärden. Basen för utbudet av arbetskraft utgörs av befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna och i Västerbottens län uppgick antalet invånare i åldrarna 20 64 år till drygt 152 000 personer vid årsskiftet 2014/2015. 7 Det är 58 procent av länets totala befolkning, vilket är en något lägre andel än de 60 procent som är genomsnittet för riket. Befolkningen i länet har med andra ord en något ogynnsammare åldersstruktur i detta avseende. Det finns dock stora variationer bland länets kommuner. I Umeå utgör den arbetsaktiva åldersgruppen 62 procent av befolkningen, vilket får ett stort genomslag på länssnittet. I åtta av länets 15 kommuner utgör denna åldersgrupp 53 procent eller lägre, och i Bjurholm och Åsele utgör den arbetsaktiva åldersgruppen mindre än hälften av befolkningen. 6 SCB 7 SCB, Registerbaserad Arbetsmarknadsstatistik 2013

24 Det är även dessa båda kommuner som, tillsammans med Dorotea, har den största andelen personer över 64 år, då 30 procent eller mer eller nära en tredjedel av befolkningen är 65 år eller äldre. Denna andel kan jämföras med riksgenomsnittet som är strax under 20 procent. Av länets 15 kommuner är det bara 3 vars andel äldre understiger 25 procent, eller en fjärdedel av befolkningen. I andra änden av skalan finns Umeå där 62 av befolkningen befinner sig i den arbetsaktiva åldersgruppen 20-64 år och endast 16 procent av befolkningen har fyllt 65 år. En lägre andel i yrkesverksamma åldrar ger bland annat en negativ effekt på kommunernas skatteintäkter och därmed finansieringen av välfärden. Förändring av arbetskraftsutbudet Arbetskraftsutbudet, det vill säga antalet personer som står till arbetsmarknadens förfogande, är i Västerbottens län 132 000 personer. Arbetskraften har ökat med över 5 000 personer under de senaste 10 åren, vilket motsvarar ca 4 procent. Under samma tid ökade arbetskraften i riket med 360 000 personer, eller 8 procent. Den starka arbetskraftsökningen i Sverige förklaras huvudsakligen av en kraftig befolkningstillväxt, främst i form av ökad invandring. Hela tillskottet till de yrkesaktiva åldersgrupperna i Sverige består nu av utrikes födda. Därför är det mycket viktigt att invandrade personer bereds möjlighet till en effektiv integration på arbetsmarknaden. Med hänsyn till den rörlighet in och ut ur arbetskraften som påverkas av bland annat demografi, ohälsa, studiedeltagande och pendling beräknas arbetskraften öka med 750 personer under 2016. Ohälsotal Heltidsstuderande och personer som har sjukersättning på heltid räknas inte in i arbetskraften. En ökning i dessa grupper innebär ett minskat tillskott till arbetskraften. Ohälsotalet 8 under 2014 var i Västerbottens län 30,9, vilket är högre än riksgenomsnittet på 27,3. Ohälsotalet är väsentligt högre bland kvinnor än bland män. Under 2014 uppgick det till 38,2 för kvinnorna och 24,0 för männen. Ohälsotalet ökar inte oväntat med stigande ålder. Försäkringskassan uppger att den vanligaste diagnosen i den svenska sjukförsäkringen är psykiska sjukdomar, och det talas mycket i samhället om att exempelvis ungdomar mår allt sämre psykiskt. Hur väl underbyggd den tesen är har inte kontrollerats. Men om den står sig skulle det kunna påverka inflödet i arbetskraften. Utbildning I Sverige är det numera fler högutbildade än lågutbildade i yrkesverksam ålder. Över en fjärdedel, eller 26 procent, av befolkningen i åldersgruppen 25 64 år har minst en treårig 8 Källa: Försäkringskassan, ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år.

25 eftergymnasial utbildning, medan 13 procent har en förgymnasial utbildning. Länets befolkning är som genomsnitt än mer välutbildad. I Västerbotten utgör de högutbildade 28 procent av befolkningen, medan endast 10 procent saknar gymnasieutbildning. Variationerna inom länet är dock mycket stora. I 9 av länets kommuner utgör de högutbildade 15 procent eller mindre, medan denna grupp i Umeå utgör 38 procent. Globaliseringen innebär, tillsammans med teknikutvecklingen, att kompetenskraven på arbetsmarknaden blir allt högre. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökar, medan det blir allt svårare att hitta ett jobb för de som har en lägre utbildningsnivå. I Västerbottens län hade 2012 drygt 43 procent av 24-åringarna påbörjat eller slutfört en högskoleutbildning, vilket ligger nära riksgenomsnittets 44 procent. Andelen kvinnor som påbörjar högre utbildning är fortfarande betydligt större än andelen män. Vid 24 års ålder hade 50 procent av kvinnorna och 36 procent av männen i länet påbörjat studier vid universitet eller högskola. Det är också stora skillnader mellan kommunerna. Bjurholm, Vindeln, Dorotea och Vilhelmina hade de lägsta andelarna med en drygt en fjärdedel, medan Umeås 24-åringar till nästan hälften eller 49 procent bestod av personer som studerar eller hade studerat vid högskolan. 9 Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa och ett ökat antal i utbildning innebär en minskning av arbetskraften. Antalet länsbor som påbörjar högskolestudier någonstans i Sverige har pendlat mellan 2 600 och 2 900 under höstterminen de senaste 3 åren. Övergången till högre utbildning bedöms minska något under 2016, och alltså komma att bidra till en ökning av länets arbetskraft. Pendling Västerbottens län har en negativ nettopendling. Det är fler som pendlar ut till arbete i andra län, än som pendlar in. Under år 2013 var det ca 4 100 personer som pendlade in från ett annat län, medan utpendlarna var 5 800. Netto-utpendlingen är alltså ca 1 700 personer. Majoriteten av utpendlarna, en tredjedel, reser i första hand till Stockholms län. Norrbotten och Västernorrlands län är de andra huvudsakliga utpendlingslänen för länsborna. Inpendlingen kommer huvudsakligen från Norrbotten och Västernorrlands län. Pendlingsmönstret har i stort sett legat helt oförändrat under de senaste 7 åren och bedöms vara fortsatt oförändrat under prognosperioden. 9 Källa: Universitetskanslersämbetet, Statistisk analys 2013-09-24/8

26 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen I detta avsnitt beskrivs arbetslöshetens utveckling i Västerbottens län sedan mitten av 1990-talet. Tyngdpunkten i den senare delen av avsnittet kommer att ligga på de förändringar som skett mellan 2014 och 2105. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik utgör grunden till beskrivningarna. Benämningen inskrivna arbetslösa är summan av gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Historiskt sett har länet sedan 1990-talet haft en likartad eller marginellt högre arbetslöshet än rikets genomsnitt fram till 2012. Länets arbetslöshet har sedan finanskrisen 2009 sjunkit från 9,6 procent till omkring 6,9 procent, vilket innebär en minskning med ca 5 000 personer. I oktober 2015 var närmare 9 000 personer, eller 6,9 procent, av den registerbaserade arbetskraften i länet arbetslösa. Det kan jämföras med rikets 7,8 procent. Arbetslösheten har minskat sedan 2010, men minskningstakten har dämpats under 2015 och i oktober var arbetslösheten bara drygt 300 personer färre jämfört med motsvarande månad året innan. Arbetsförmedlingens bedömer att arbetslöshetens minskning avtar under 2016. Arbetslöshetsnivån kvartal fyra 2016 kommer att ligga på ungefär samma nivå som kvartal fyra 2015. Arbetslöshetsutvecklingen redovisas gruppvis dels under rubriken Arbetslöshetens sammansättning samt även i bilaga 3. Diagram 11: Inskrivna arbetslösa 16 64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, Västerbottens län, januari 1995 oktober 2015 16 Procent Västerbottens län Riket 14 12 10 8 6 4 2 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen. Säsongrensade data, trendvärden

27 Arbetslöshetens sammansättning De totala arbetslöshetsnivåerna visar endast en dimension av arbetslösheten. För att bättre förstå arbetslöshetens sammansättning behöver skillnader i arbetslöshetsnivåer bland olika grupper av arbetslösa analyseras. Diagrammet nedan jämför de relativa arbetslöshetsnivåerna fördelat på ålder, kön, födelseland eller utbildningsbakgrund för både länet och riket. I bilaga 3 redovisas dessa variabler även på kommunnivå. Arbetslösheten bland män Arbetslösheten bland män i länet uppgick som genomsnitt till cirka 5 000 personer under kvartal 2 och 3 2015. Det var 270 färre än vid samma period 2014, vilket motsvarar en minskning från 7,8 procent till 7,4 procent. Riket hade under samma period en minskning från 8,2 procent till 8,1 procent. Dorotea hade den största ökningen, från 9,6 procent till 10,6 procent och Sorsele hade den största minskningen, från 8,8 till 6,8 procent. Den lägsta arbetslösheten bland män i länet hade Robertsfors med 5,9 procent och den högsta hade Vilhelmina med 11,7 procent. Arbetslösheten bland kvinnor Kvinnornas arbetslöshet i länet uppgick som genomsnitt till närmare 3 600 personer under kvartal 2 och 3 2015. Det var cirka 240 färre jämfört med motsvarande period året innan. I andel var det en minskning från 6,2 procent till 5,8 procent. Riket hade en minskning från 7,3 procent till 7,1 procent. Den största minskningen i länet har skett i Bjurholm som minskade från 9,8 till 7,4 procent. Norsjö och Dorotea hade den största ökningen, från 7,1 till 8,0 procent. Den lägsta arbetslösheten bland kvinnor hade Sorsele och Umeå med 5,0 respektive 5,1 procent. Högst var arbetslösheten för kvinnor i Vilhelmina med 9,0 procent. Arbetslösheten bland ungdomar 18 24 år Ungdomsarbetslösheten i länet uppgick som genomsnitt till närmare 2 200 personer under kvartal 2 och 3 2015, vilket var drygt 420 personer färre jämfört med motsvarande period året innan. I andel var det en minskning från 14,8 procent till 12,7 procent. Riket hade en minskning med drygt 10 100 personer eller från 14,6 procent till 12,9 procent. Kraftigaste minskningen i länet kan noteras i Bjurholm där ungdomsarbetslösheten sjönk från 14,8 procent till 12,7 procent. Vindeln hade den största ökningen, från 11,7 till 13,4 procent. Det finns stora variationer i nivåerna på ungdomsarbetslösheten i länet, från Sorseles 8,6 procent till Nordmalings 18,6 procent. Arbetslösheten bland äldre 55 64 år Arbetslösheten i gruppen 55 64 år uppgick som genomsnitt till närmare 1 260 personer under kvartal 2 och 3 2015. Det var en ökning med 60 personer jämfört med motsvarande period året innan, vilket innebär en ökning från 4,4 procent till 4,7 procent. Arbetslöshetsnivån i gruppen är betydligt lägre än för de andra grupperna, men de som ändå blir arbetslösa i denna åldersgrupp har det svårt att komma in på arbetsmarknaden igen. Arbetslösheten för denna grupp ökade i riksgenomsnitt från 6 procent till 6,1 procent.