Beskrivning av föroreningsförhållanden för Södra området SVALÖVS KOMMUN Malmö 2015-05-11, reviderad 2015-05-27
Beskrivning av föroreningsförhållanden för Södra området Datum 2015-05-11, reviderad 2015-05-27 Uppdragsnummer 61671253024 Elisabet Hammarlund Lisa Gunnemyr/David Friberg Louise Larborn Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 3 1.1 Orientering... 3 1.2 Övergripande syfte... 3 1.3 Avgränsning... 3 1.4 Underlag... 4 1.5 Osäkerheter huvudstudierapport 2011... 4 1.6 Kompletterande undersökningar 2012 2015... 6 2. Förekommande föroreningar... 9 2.1 Översikt... 10 2.2 Egenskaper... 13 2.3 Nedbrytningsvägar... 15 3. Föroreningar i jord... 16 3.1 Underlag... 16 3.2 Områdesindelning avseende föroreningar i jord... 17 3.3 Beskrivning... 19 3.4 Djupfördelning av föroreningar i jord... 21 4. Föroreningar i betong... 22 4.1 Betong ovan mark... 22 4.2 Betong under mark... 23 4.3 Resultat laktester av betong under mark... 25 5. Föroreningar i grundvatten i jordlager... 29 5.1 Underlag... 29 5.2 Områdesindelning... 30 5.3 Beskrivning av halter i övre jordmagasin... 32 5.4 Beskrivning av halter i undre jordmagasin... 33 6. Föroreningar i grundvatten i berggrund... 35 6.1 Underlag... 35 6.2 Beskrivning... 36 7. Föroreningar i spill- och dagvatten... 37 7.1 Bakgrund... 37 7.2 Underlag... 37 7.3 Beskrivning... 39 7.4 Sammanfattande bedömning av påverkan på spill- och dagvatten... 41 i
8. Föroreningar i Braån... 41 9. Föroreningsmängder... 41 9.1 Jord... 41 9.2 Betong ovan mark... 46 9.3 Betong under mark... 46 9.4 Grundvatten i övre jordmagasin... 47 9.5 Grundvatten i undre jordmagasin... 48 9.6 Grundvatten i berg... 48 10. Totalmängder och fördelning... 49 11. Bedömning av osäkerheter... 51 Referenser... 53 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3.1 Bilaga 3.2 Bilaga 3.3 Bilaga 3.4 Bilaga 4.1 Bilaga 4.2 Bilaga 4.3 Bilaga 4.4 Provtagningspunkter jord Provtagningspunkter vatten Sammanställning föroreningshalter i jord (enskilda ämnen), tabellformat Sammanställning föroreningshalter i betong (enskilda ämnen), tabellformat Sammanställning föroreningshalter i grundvatten i det övre jordmagsinet (enskilda ämnen), tabellformat Sammanställning föroreningshalter i spill- och dagvatten (enskilda ämnen), tabellformat Summerade halter av fenoxisyror i jord, redovisning i plan Summerade halter av klorkresoler i jord, redovisning i plan Summerade halter av klorfenoler i jord, redovisning i plan Halter av dinoseb i jord, redovisning i plan Bilaga 5.1.1 Djupfördelning summerade halter av fenoxisyror i jord (0,0 6,0 m) Bilaga 5.1.2 Djupfördelning summerade halter av fenoxisyror i jord (6,0-11,0 m) Bilaga 5.2.1 Djupfördelning summerade halter av klorkresoler i jord (0,0 6,0 m) Bilaga 5.2.2 Djupfördelning summerade halter av klorkresoler i jord (6,0-11,0 m) Bilaga 5.3.1 Djupfördelning summerade halter av klorfenoler i jord (0,0 6,0 m) Bilaga 5.3.2 Djupfördelning summerade halter av klorfenoler i jord (6,0-11,0 m) Bilaga 6.1.1 Bilaga 6.1.2 Bilaga 6.1.3 Bilaga 6.1.4 Bilaga 6.2 Summerade halter av fenoxisyror i grundvatten jord Summerade halter av klorkresoler i grundvatten jord Summerade halter av klorfenoler i grundvatten jord Halter av dinoseb i grundvatten jord Summerade halter av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler i grundvatten i berg ii
Sammanfattning Inför den planerade efterbehandlingen av den södra delen av BT Kemi-området pågår en uppdatering av tidigare utförd huvudstudie från 2011 (Sweco Environment AB, 2011a). Följande rapport utgör en uppdaterad beskrivning av föroreningssituationen och utgör underlag för riskbedömning och utredning rörande åtgärdsalternativ. Den tidigare beskrivningen av föroreningssituationen har uppdaterats med resultat från undersökningar utförda under perioden 2012-2015. Undersökningarna har till stor del varit inriktade på att klarlägga spridningen av föroreningar ut från området, varför det framför allt är information om föroreningar i grundvatten utanför området samt i och omkring ledningar som tillkommit. Utförda undersökningar i jord har främst varit inriktade på att undersöka områden som inte kunnat undersökas tidigare på grund av ovanliggande byggnader. Syftet med undersökningarna har varit att öka säkerheten avseende avgränsningen i sidoch djupled i de av Sweco tidigare definierade delområdena. För att utreda spridningen av föroreningar från de ytliga jordlagren och det övre grundvattenmagasinet i jord har det även utförts kompletterande provtagningar och analyser av grundvatten i det undre grundvattenmagasinet i jord och i bergmagasinet. Inom det södra BT Kemi-området beräknas det finnas totalt 1,7 3,6 ton föroreningar av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler i olika matriser (jordlager, betong i undermarkskonstruktioner och grundvatten). Av totalmängden utgör ca 40 % klorkresoler, medan resterande del fördelas lika mellan klorfenoler (ca 30 %) och fenoxisyror (ca 30 %). Merparten (ca 90 %) av föroreningarna i jord finns inom och i anslutning till de två sydliga betsvämmorna samt under och i anslutning till f.d. Lans Mekaniska Verkstad. Områden med höga eller mycket höga föroreningshalter (nedan benämnda röda och gula områden) omfattar en total yta av ca 8 700 m 2. Mängden förorenad jord (inom de röda och gula delområdena) bedöms uppgå till ca 67 000 ton och mängden förorenad betong till ca 6 800 ton. Den totala mängden dinoseb har uppskattats till 17 45 kg, som huvudsakligen återfinns under och i anslutning till f.d. Lans Mekaniska Verkstad. Dioxiner förekommer ställvis i höga halter i jord, främst inom Lans Mekaniska Verkstad (upptill 13 500 ng/kg TS) och inom svämmorna (upptill 600 ng/kg TS), men analysunderlaget är inte tillräckligt omfattande för att mängderna ska kunna beräknas med noggrannhet. Jordlagren inom södra området är i viss utsträckning även påverkade av antimon, men påvisade halter är måttliga, högst inom svämmorna (upptill 60 mg/kg TS). Utöver nämnda ämnen förekommer ställvis föroreningar i höga halter av xylen, olja och PAH. Huvuddelen av föroreningarna är bundna till den fasta fasen, men andelen fenoxisyror i löst fas (grundvatten) är förhållandevis hög (ca 8 %). Motsvarande andel för klorfenoler och klorkresoler uppgår till endast ca 1 %. 1 av 53
I grundvattenproven har ett väsentligt större antal enskilda ämnen påvisats jämfört med vad som påvisats i jordprov, vilket kan förklaras av den lägre detektionsgränsen vid vattenanalyser (typiskt ca 0,1 µg/l i vatten jämfört med ca 50 µg/kg TS i jord). Den mest frekventa fenoxisyran i såväl jord som grundvatten är fenoxisyran MCPP. Bland klorkresolerna har 4-klor-2-metylfenol påvisats mest frekvent i jord och grundvatten. Den mest frekventa klorfenolen i grundvatten är 2,4+2,5-diklorfenol och i jord klorfenolerna 2,4,5-triklorfenol och 3,4,5- triklorfenol. Merparten av de lösta föroreningarna bedöms finnas i det övre grundvattenmagasinet i jord. Undersökningar utförda under 2014 och 2015 har dock visat att det även förekommer ett undre grundvattenmagasin i jord. Få prover har tagits ut från detta magasin, men analyserna antyder att halterna av framför allt fenoxisyror är mycket höga. Eftersom så få prover tagits ut av grundvatten i det undre jordmagasinet och eftersom kunskapen om detta lagers utbredning är bristfällig, är dock osäkerheterna stora avseende föroreningens utbredning och spridning. Osäkerheterna är också stora avseende mängden föroreningar i grundvatten i berggrunden. Osäkerheterna beror dels på att få prover tagits ut av berggrundvattnet, dels på att filtret i vissa av rören delvis kan vara placerade i det undre jordamagasinet. Den beräknade totalsumman av föroreningar i jord är ca 300 kg högre än i tidigare huvudstudie. Den största anledningen till skillnaden är främst att de nya undersökningarna omfattat provtagningar och analyser av jord på större djup i anslutning till de stora betsvämmorna och att dessa visat på förhöjda halter av föroreningar ned till 8 meter under markytan. Detta har medfört att bedömningarna avseende avgränsningen på djupet har förändrats i jämförelse med tidigare bedömningar. Den tidigare bedömningen baserades på att utbredningen av föroreningar i djupled avtog redan ca 5 meter under markytan under de stora betsvämmorna. 2 av 53
1. Inledning 1.1 Orientering I föreliggande rapport redovisas en sammanfattande beskrivning av föroreningsförhållanden inom det södra BT Kemi-området. Beskrivningen av föroreningsförhållandena omfattar sammanställningar av påvisade halter i jordlager, dag- och spillvatten, betong i konstruktioner under mark samt grundvatten. Vad gäller föroreningar i jordlager har en indelning gjorts i fyra delområden (röda, gula, blå och gröna) beroende på föroreningsgraden. Vidare har beräkningar utförts av föroreningsmängder i jordlager och betongkonstruktioner under mark inom de tre förstnämnda områdena. Beskrivningen av föroreningsförhållandena och föroreningsmängderna grundvatten i jord baseras på en indelning av det södra BT Kemi-området i två delområden utifrån bedömda grundvattendelare. Beskrivningen är en uppdatering av kapitel 4 i bilaga 3 från den tidigare huvudstudien (Sweco Environment AB, 2011a) och följer i stort samma disposition och upplägg. Den tidigare beaktade dock även föroreningar i byggnader, något som inte längre är aktuellt då byggnaderna nu är rivna med undantag av golvkonstruktionerna. Vidare ingår inte beskrivning av föroreningsspridning i denna rapport. Detta kommer i stället att behandlas i riskbedömningsrapporten. Rapporten har uppdaterats med resultat från undersökningar utförda av Ramböll och Tyréns under perioden 2012-2015. Dessa undersökningar har till stor del varit inriktade på att klarlägga spridningen av föroreningar ut från området, varför det framför allt är information om föroreningar i grundvatten utanför området samt i och omkring ledningar som tillkommit. Utförda undersökningar i jord har främst varit inriktade på att undersöka områden som inte kunnat undersökas tidigare på grund av ovanliggande byggnader. Syftet med undersökningarna har varit att öka säkerheten avseende avgränsningen i sid- och djupled i de av Sweco tidigare definierade delområdena. För att utreda spridningen av föroreningar från de ytliga jordlagren och det övre grundvattenmagasinet i jord har det även utförts kompletterande provtagningar och analyser av i det undre grundvattenmagasinet i jord och i bergmagasinet. 1.2 Övergripande syfte Syftet med denna rapport är att beskriva förekomsten av föroreningar i olika medier inom det södra BT Kemi-området. Avsikten är att rapporten ska utgöra underlag för riskbedömning och åtgärdsutredning. 1.3 Avgränsning I figur 1 redovisas utbredningarna av undersökningsområdet och det södra och den norra delen av BT Kemi-området. Inom undersökningsområdet har det utförts provtagningar och analyser av jord, betong, grundvatten, dag- och spillvatten samt ytvatten. 3 av 53
Figur 1. Undersökningsområde 2012-2015 samt det norra och det södra BT Kemiområdet. 1.4 Underlag Beskrivningen baseras på bilaga 3, kapitel 4 från tidigare huvudstudie (Sweco Environment AB, 2011a) samt information som har tillkommit i samband med utförda undersökningar under perioden 2012-2015. Analys- och mätdata finns samlade i BT Kemi-projektets geo- och miljödatabas, från vilken huvuddelen av informationen har hämtats (Sweco Environment AB, 2015). Information har även hämtats från fältprotokollen från de utförda undersökningarna. I kapitel 4.3 redovisas resultat från utförda laktester på betong från det Södra BT Kemi-området. Dessa resultat är hämtade från rapporten Metodik för provtagning och analys av betong. Denna rapport har sammanställts av Sweco under 2014 (Sweco Environment AB, 2014). I bilaga 1 redovisas tidigare provpunkter och nu utförda provpunkter för uttag av jordprover och betongprover. Provtagningspunkter för dag-, spill-, yt-, och grundvatten redovisas i bilaga 2. 1.5 Osäkerheter huvudstudierapport 2011 I den tidigare utförda beskrivningen av föroreningsförhållandena i det södra BT Kemi-området (bilaga 3 till tidigare huvudstudierapporten (Sweco Environment AB, 2011a)) konstaterades att det förelåg en rad osäkerheter i underlaget som beskrivningarna baseras på. 4 av 53
Representativitet Osäkerheter beträffande representativitet redovisades på följande vis: När det gäller bedömning av föroreningshalter i jord bör man beakta att prov för analys har systematiskt valts ut från nivåer där påverkan bedömts ha varit högst. I flera punkter där inga indikationer på föroreningar har förekommit, har prov i flera fall inte tagits ut för analys. Detta innebär att de sammanställningar av halter och de mängdberäkningar som redovisas ovan ger en överskattning av föroreningsnivån". Föroreningarna är mycket ojämnt fördelade i såväl jord som grundvatten. Sannolikheten att områden med höga föroreningskoncentrationer missats bedöms vara hög, vilket medför en underskattning av föroreningsnivån. Denna underskattning kompenseras helt eller delvis av den överskattning som valet av prov för analys medfört. Avgränsningar Osäkerheter beträffande avgränsningar redovisades på följande vis: På grund av den stora spridningen i föroreningshalter är det svårt att med större precision avgränsa lager, skikt och delområden med höga halter av föroreningar. Avgränsningar i röda, gula, blå och gröna områden har gjorts, men det bör framhållas att områdena inte definieras av strikta haltgränser utan indelningen bygger i hög grad på kvalitativa bedömningar baserade på historisk information och observationer vid undersökningar. Syftet med denna områdesindelning är att avgränsa områden där merparten av föroreningarna finns från dem som är belastade av föroreningar i mindre utsträckning. Områdesgränserna som redovisas på kartor och figurer i detta och andra tillhörande dokument bör betraktas som ungefärliga. Man bör vara medveten om att kunskapen om föroreningsförhållandena inte är fullständig. Ställvis har det inte har varit möjligt att utföra provtagning t.ex. inom delar av Lans Mekaniska Verkstad, där man kan befara betydande påverkan av jord och grundvatten. Mängden förorenade massor Osäkerheter beträffande mängden förorenade massor redovisades på följande vis: Osäkerheter i gränsdragningen medför osäkerheter i beräkningen av mängden förorenade massor och mängden föroreningar. Mängden föroreningar beror i avgörande grad också av vilka karaktäristiska halter som väljs som underlag för mängdberäkningen. För i synnerhet föroreningar bundna till jord ger mängdberäkningarna resultat inom stora intervall. 5 av 53
Spridningen av föroreningar Osäkerheter beträffande spridningen av föroreningar från området redovisades på följande vis: När det gäller spridningen av föroreningar finns en rad osäkerheter. Huvuddelen av det vatten som dräneras från det södra området torde fångas upp av ledningar som leder vattnet vidare till Landskronas avloppsreningsverk, men det är oklart hur vattnet från det mest förorenade området vid betsvämmorna dräneras. Det finns tecken på att Braån tidvis tar emot föroreningar via den dagvattenledning från Teckomatorp, som avvattnar det södra BT Kemi-området, men det har inte kunnat verifieras genom mätningar och provtagningar att föroreningstopparna i Braån härrör från BT Kemi-området. 1.6 Kompletterande undersökningar 2012 2015 Syftet med de kompletterande undersökningarna som har utförts mellan åren 2012 och 2015 har varit att minska osäkerheterna i bedömningarna från den tidigare utförda beskrivningen av föroreningsförhållandena som utfördes 2011 (se kapitel 1.5). Undersökningsomgång 1a, hösten 2012 Syftet med de undersökningar som utfördes vid undersökningsomgång 1a var att undersöka potentiella spridningsvägar för föroreningar ut från området. Fokus låg på spridningen via ledningsgravar och undersökningarna omfattade följande moment: Provgropsgrävning i fyra punkter i anslutning till spill- och dagvattenledningar. Installation av grundvattenrör i provgroparna för uttag av grundvattenprover. Undersökningsomgång 1b, hösten 2013 Observationer från utförda provgropar längs med spill- och dagvattenledningar under provtagningsomgång 1a antydde att det inte finns något ledningsgravsmaterial kring dessa ledningar. Halterna av föroreningar i uttagna jordprover kring ledningarna var dessutom låga. Bedömningen gjordes att ledningsgravarna kring dag- och spillvattenledningarna inte utgjorde betydande spridningsvägar (Ramböll, 2013). Vidare undersökningar inriktades istället på att kartlägga spridningen och förekomst av föroreningar i det övre jordmagasinet. Även spridningen av föroreningar i dagvattenledningar i samband med plötsliga regntillfällen bedömdes vara prioriterat att undersöka. Syftet var även att undersöka jord och betong under rivna byggnader samt att avgränsa utbredningen av föroreningar i plan och djup i de områden där osäkerheterna bedömdes vara som störst. 6 av 53
Undersökningarna omfattande följande moment: Provgropsgrävning i 5 provgropar i anslutning till f.d. Lans Mekaniska verkstad. Syftet med dessa undersökningar var att avgränsa spridningen av föroreningar till jorden från de underjordiska konstruktionerna under den f.d. byggnaden samt att analysera betongmaterialet i grundkonstruktionen. Skruvprovtagning av jord i 13 provtagningspunkter under betonggolven i de rivna byggnaderna som redovisas i figur 2. Syftet med dessa undersökningar var att öka kunskapen om föroreningssituationen i jorden under de f.d. byggnaderna. Skruvprovtagning i 26 provpunkter i de områden där osäkerheterna beträffande föroreningssituationen bedömts vara som störst. Skruvprovtagning av jord i 3 provpunkter utanför det södra BT Kemiområdet. Syftet var att utreda föroreningssituationen söder om dag- och spillvattenledningarna som ligger söder om det södra BT Kemi-området. Provtagning av betongmaterial i 13 provpunkter från överytan av betonggolven i f.d. Lans Mekaniska, f.d. klorlagret och f.d. färdigvaru- och emballagelagret, se figur 2. Syftet med dessa undersökningar var att utreda om föroreningar från den tidigare verksamheten i byggnaderna har trängt ned i betongmaterialet. Provgropsgrävning (1 grop) längs med spill-och dagvattenledning inne på området. Syftet var att möjliggöra provtagning av eventuellt fyllnadsmaterial kring ledningen. Analys av grundvatten från 13 nya grundvattenrör och 36 befintliga grundvattenrör. Syftet med undersökningarna var att erhålla mer information kring föroreningssituationen i grundvatten i det övre jordmagasinet. Passiv provtagning och stickprovtagning av dagvatten i 3 punkter. Undersökningsomgång 2, våren 2014 Ett av syftena med av inriktningarna med undersökningsomgång 2 var att öka kunskapen om föroreningar i bergmagasinet och därför installerades ett antal grundvattenrör ned i berg. Efter undersökningsomgång 1a och 1b kvarstod även frågetecken kring föroreningsspridningen i det övre grundvattenmagasinet varför ett antal kompletterande rör installerades även i detta magasin. Även spridningsförutsättningar i ledningsgraven kring den sk Säbyholmsledningen undersöktes genom provgropsgrävning. Vidare gjordes kompletterande provtagning av dag- 7 av 53
och spillvattenledningar, denna gång under en period som ej sammanföll med ett plötsligt regntillfälle. Undersökningarna omfattade följande moment: Analyser av grundvatten från 6 nyinstallerade grundvattenrör i berg. Det är dock osäkert om alla grundvattenrör verkligen drevs ned till berg samt hur filtret är placerat, se vidare kapitel 5.1 och 6.1. Provgropsgrävning i 1 provpunkt omfattande provtagning av jord samt installation av grundvattenrör intill Säbyholmsledningen (för bedömd lokalisering se figur 2). Skruvprovtagning i 5 punkter öster om det södra området, strax norr om den stora villan. Provtagning och analys av grundvatten från 10 nyinstallerade grundvattenrör. Stickprovtagning av dagvatten i 3 punkter och av spillvatten i 4 punkter. Undersökningsomgång 3, vintern 2014/2015 Då undersökningsomgång 2 antydde att det fanns höga föroreningshalter i bergmagasinet inom det södra området inriktades de fortsatta undersökningarna på att undersöka om det skedde spridning i bergmagasinet ut från området. Syftet var även att avgränsa utbredningen av föroreningar på större djup i anslutning till betsvämma 1 och 2 (se figur 2) samt i anslutning till området där BT Kemihuvudbyggnaden tidigare återfanns. Undersökningarna omfattade även uppföljande provtagningar och analyser av grundvatten för att utreda hur halterna av föroreningar varierar över tid. Undersökningarna omfattade följande moment: Kolvprovtagning av jord (RotoSonic-metod) i 8 provpunkter varav 2 stycken borrades ned till bergets överyta. Installation av grundvattenrör utfördes i 2 av dessa provpunkter. Installation av ytterligare 4 brunnar ned till berg. Tre av dessa brunnar placerades på det norra BT Kemi-området. Brunnen 201 (som är borrad ned till berg) rensades och funktionstestades, denna brunn är lokaliserad på det norra BT Kemi-området. Provtagning och analys av grundvatten från samantaget 9 brunnar med filterintag helt eller delvis i berg. Kompletterande analys av grundvatten från 2 grundvattenrör i det övre jordmagasinet på det södra BT Kemi-området för att utreda hur föroreningshalten varierar beroende på omsättningsvolym innan provtagning. 8 av 53
2. Förekommande föroreningar I detta kapitel redovisas en översiktlig beskrivning av förekommande föroreningar i jord och grundvatten. I tabell 1 redovisas en sammanställning av de viktigaste kemiska produkterna som hanterades vid BT Kemi. Tabell 1. Vid BT Kemi framställda halvfabrikat och produkter. Ämne 4-klor-2-metylfenol 2,4-diklorfenol 2,4,6-triklorfenol MCPA, 2-metyl-4-klor-fenoxiättiksyra MCPP (mecoprop), 2-metyl-4-klorfenoxipropionsyra 2,4-D, 2,4-diklor-fenoxiättiksyra 2,4-DP (diklorprop), 2,4-diklor-fenoxipropionsyra 2,4,5-T, 2,4,5-triklor-fenoxiättiksyra 2,4,5-TP, 2,4,5-triklor-fenoxipropionsyra Dinoseb (DNBP), dinitrobutylfenol Kommentar Råvara vid framställning av MCPA och MCPP Råvara vid framställning av 2,4-D och 2,4-DP Träskyddsmedel, mindre produktion Herbicid, framställd på egenframställd 4- klor-2-metylfenol Herbicid, framställd på egenframställd 4- klor-2-metylfenol Herbicid, framställd på egenframställd 2,4-diklorfenol Herbicid, framställd på egenframställd 2,4-diklorfenol Herbicid, framställd på inköpt 2,4,5- triklorfenol Herbicid, framställd vid enstaka tillfälle på inköpt 2,4,5-triklorfenol Framställd på inköpta råvaror. Produktionen pågick under knappt 5 år (1966-1971) De kvantitativt mest betydelsefulla färdigprodukterna var fenoxisyrorna MCPA, MCPP och 2,4-D. En lång rad kemikalier inköptes som råvaror och insatsvaror för produktionen samt för formulering av såväl egenproducerade som inköpta produkter. Stora kvantiteter av bl.a. aromatiska kolväten (såsom fenol, 2-metylfenol och xylen) samt organiska syror (monoklorättiksyra och monoklorpropionsyra) användes vid framställningen av råvarorna och färdigprodukterna. En utförligare redovisning av produktionen och de kemiska produkter som användes ges i huvudstudierapporten från 2004 som omfattar både de norra och de södra BT Kemi-områdena (SWECO VIAK, 2004). De använda kemiska produkterna samt deras nedbrytningsprodukter ger större eller mindre avtryck som föroreningar i jord och grundvatten inom området. I inköpta råvaror fanns dessutom orenheter och vid produktionen uppstod biprodukter som också utgör möjliga föroreningar. Exempel på orenheter är dioxiner, som var vanligt förekommande i bl.a. 2,4,5-triklorfenol. Exempel på 9 av 53
nedbrytningsprodukt av 2,4-DP och 2,4,5-TP är 4-CPP, 2(4 klorfenoxi)propionsyra, som också utgör en biprodukt till dessa fenoxisyror. Här bör tilläggas att man även köpte in andra bekämpningsmedel som användes i kombination med egenframställda produkter. I figur 2 redovisas var på området fabriksbyggnaden för tillverkning av bekämpningsmedel tidigare återfanns tillsammans med underjordiska konstruktioner som härrör från den tidigare betsaftfabriken. I samma figur redovisas även lokaliseringen av f.d. Lans Mekaniska verkstad och den f.d. bilskroten. Figur 2. F.d. byggnader samt konstruktioner under mark (byggnadernas grundkonstruktioner är kvarlämnade). Lokaliseringen av Säbyholmsledningen är ej fastställd i detalj. 2.1 Översikt I tabell 2 redovisas en sammanställning över samtliga jordanalyser av fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler, dioxiner, dinoseb och antimon inom det södra BT Kemiområdet, se Figur 1. I samma tabell redovisas även resultaten från de utförda grundvattenanalyserna inom samma område. I de provpunkter där mer än en analys av grundvatten har utförts har analysen med den högsta halten valts ut från perioden 2000-2015. Underlaget utgörs av analyser av grundvatten från installerade grundvattenrör i jordlager och berg. Eftersom rapporteringsgränserna har varierat redovisas inte halter under den högsta rapporteringsgränsen som varit 0,1 mg/kg respektive 0,1 µg/l. 10 av 53
Tabell 2 Sammanställning av jord- (1998 2014) och grundvattenanalyser (2000 2015). Halter i mg/kg TS resp. µg/l, dioxiner anges i ng/kg TS (TEQ- WHO). n = antal analyser och % = andel prov med påvisad halt. Vid beräkningen av medelvärden har prov med halt under rapporteringsgränsen tilldelats ett värde som motsvarar halva rapporteringsgränsen. Ämne /ämnesgrupp Jordprov Grundvattenprov n % medel median max n % medel median max Dinoseb 286 9 2,4 <0,05 646 72 11 0,80 <0,10 40 Σ Dioxiner 38 100 38 3,2 13 536 0 - - - - Antimon 63 100 4,1 0,56 60 0 - - - - MCPA 374 19 8,2 <0,05 200 73 42 205 <0,10 9600 MCPP 374 39 34 <0,05 10 200 74 84 1715 7,95 71 000 2,4-D 374 21 4,7 <0,05 1 200 52 42 201 <0,10 12 000 2,4-DP 374 28 47 <0,05 9 700 74 58 414 0,50 14 000 2,4,5-T 374 17 0,21 <0,05 25 75 27 23 <0,10 570 2,4,5-TP 343 10 0,09 <0,05 8,6 64 42 22 <0,10 1 100 MCPB 260 2 0,02 <0,05 0,95 61 7 0,34 <0,10 1,8 2,6-DCPP 93 2 0,05 <0,10 0,25 52 54 34 0,54 620 2,4-DB 260 2 0,02 <0,05 0,27 60 3 0,33 <0,10 1,25 4-CPP 321 17 0,10 <0,05 4,6 71 72 379 1,10 21 000 2-monoklorfenol 367 8 0,17 <0,10 8,5 74 30 23 <0,10 860 3-monoklorfenol 362 7 0,11 <0,10 5,3 74 30 23 <0,10 860 4-monoklorfenol 357 16 0,84 <0,10 78 74 38 85 <0,10 3 300 2,3-diklorfenol 366 0,3 0,05 <0,10 0,05 74 3 0,08 <0,10 1,1 2,4+2,5-diklorfenol 356 23 0,61 <0,10 58 71 49 43 <0,10 1 500 2,6-diklorfenol 397 16 0,26 <0,10 26 74 42 20 <0,10 840 3,4-diklorfenol 367 16 0,55 <0,10 32 74 32 31 <0,10 920 3,5-diklorfenol 366 0 0,09 <0,10 0,10 72 1 0,09 <0,10 2,7 2,3,4-triklorfenol 366 2 0,06 <0,10 2,8 74 7 0,16 <0,10 2,2 2,3,5-triklorfenol 366 0,3 0,05 <0,10 0,15 74 7 0,21 <0,10 6,8 2,3,6-triklorfenol 356 3 0,07 <0,10 3,0 74 12 0,54 <0,10 12 2,4,5-triklorfenol 398 24 4,0 <0,10 1 200 74 32 18 <0,10 610 2,4,6-triklorfenol 398 20 1,20 <0,10 130 74 32 15 <0,10 640 3,4,5-triklorfenol 398 24 4,0 <0,10 1 200 74 5 0,13 <0,10 4,4 2,3,4,5-tetraklorfenol 373 1 0,05 <0,10 0,94 74 4 0,12 <0,10 4,1 2,3,4,6-tetraklorfenol 382 9 0,42 <0,10 71 74 15 0,88 <0,10 35 2,3,5,6-tetraklorfenol 355 2 0,05 <0,10 0,56 74 7 0,16 <0,10 2,8 pentaklorfenol 398 2 0,04 <0,10 0,32 74 12 0,15 <0,10 2,4 4-klor-2-metylfenol 332 48 4,0 <0,10 160 71 63 192 1,20 6 000 6-klor-2-metylfenol 331 19 0,47 <0,10 50 71 56 36 0,16 960 Färgkoder 0-5% >5-15% >15-30% >30% 11 av 53
Ett klart mönster kan utläsas ur tabellen, nämligen att andelen påvisade ämnen generellt sett är väsentligt högre i grundvattenprov jämfört med jordprov. Exempel på sådana ämnen är fenoxisyrorna 2,4,5-TP och 2,6-DCPP. Samma förhållande gäller för vissa klorfenoler, t.ex. 2- och 3-monoklorfenol. För jordproven gäller att ämnen som har påvisats i högre andel av proven generellt sett förekommer i högre halter (maxhalter) än de ämnen som påvisats mindre frekvent. Samma förhållande tycks gälla även för grundvattenproven. Ämnen som förekommer mer frekvent i jord uppträder också i högre halter i grundvatten. De dominerande fenoxisyrorna i jord är MCPP, 2,4-DP följt av 2,4-D, MCPA samt 4-CPP, 2,4,5-T och 2,4,5-TP. Fenoxisyran 4-CPP kan vara både en biprodukt till och nedbrytningsprodukt av MCPP, 2,4-DP och 2,4,5-TP. Bland klorfenolerna i jord dominerar 2,4,5-, 3,4,5-triklorfenol och 2,4+2,5- diklorfenol följt av 2,4,6-triklorfenol. Av monoklorfenolerna påvisades 4-monoklorfenol i flest jordprov. Därutöver förkommer pentaklorfenol och olika tetra-, tri- och diklorfenoler, men i mindre omfattning. Klorkresolerna domineras av 4-klor-2-metylfenol i jord. För grundvattenproverna har sammataget fyra fenoxisyror påvisats i mer än 50 % av de analyserade proverna. De dominerande fenoxisyrorna i grundvatten är MCPP samt 4-CPP följt av 2,4-DP och 2,6-DCPP. Bland klorfenolerna i grundvatten dominerar 2,4+2,5- och 2,6-diklorfenol följt av monoklorfenolera 4-, 3- och 2- monoklorfenol samt triklorfenolerna 2,4,5- och 2,4,6-triklorfenol. Övriga klorfenoler har påvisats i mindre omfattning i grundvatten. Både 4-klor- och 6-klor-2-metylfenol har påvisats i mer än 50 % av de analyserade grundvattenproverna. Det kan konstateras att flera ämnen utöver de kända halvfabrikaten och produkterna förekommer i jord och grundvatten inom området. En del av dessa kan utgöra råvaror eller nedbrytningsprodukter, medan andra kan ha förekommit som orenheter i inköpta produkter eller kan ha bildats som biprodukter vid produktionen vid BT Kemi. Dessutom bör man beakta att de uppgifter som framkommit vid kemikalieinventeringarna i samband med nedläggningen av BT Kemi sannolikt inte har varit fullständiga. 12 av 53
2.2 Egenskaper Av tabell 3 framgår det att de enskilda BT Kemi-typiska ämnena har mycket varierande fysikaliska och kemiska egenskaper. Vattenlöslighet Klorfenolerna och klorkresolerna har en betydligt högre löslighet i vatten jämfört med exempelvis fenoxisyrorna. I saltform (som anjon) har dock fenoxisyrorna en mångfalt högre löslighet jämfört med klorfenolerna och klorkresolerna. I naturen förekommer fenoxisyrorna nästan uteslutande i saltform vilket medför att ämnena ofta påvisas i höga halter i grundvatten (Toxnet, 2015). Baserat på sammanställningen som redovisas i tabell 2 kan det konstateras att fenoxisyrorna är den ämnesgrupp som har påvisats i högst halter i grundvattnet inom det södra BT Kemi-området. Klorkresolen 6-klor-2-metylfenol har en löslighet i vatten som är 6 ggr högre än klorkresolen 4-klor-2-metylfenol vid samma temperatur (25 C). Vid en jämförelse med de uppmätta halterna av klorkresoler i tabell 2 framgår det att 6-klor-2- metylfenol har detekterats i fler provpunkter för grundvatten jämfört med klorkresolen 4-klor-2-metylfenol. Den något mindre lösliga klorkresolen 4-klor-2- metylfenol har detekterats i 2,5 gånger fler jordprover än den lättlösliga 6-klor-2- metylfenol. Skillnaderna i vattenlöslighet kan vara en förklaring till varför 6-klor- 2-metylfenol detekterats i en större andel av de analyserade vattenproverna och i en lägre andel av de analyserade jordproverna, se tabell 2. Av klorfenolerna har pentaklorfenol och 2,3,5-triklorfenol lägst löslighet i vatten. Högst löslighet i vatten har 3-monoklorfenol och 4-monoklorfenol. Ångtryck Jämfört med klorkresolerna och klorfenolerna har fenoxisyrorna lägre ångtryck. Detta indikerar att klorkresolerna och klorfenolerna med större sannolikhet bör påträffas i gasfas jämfört med fenoxisyrorna. I samband med framtida åtgärder som med största sannolikhet kommer att omfatta urgrävningar av massor inom BT Kemi-området bör riskerna vara större att exponeras för ämnen med ett högre ångtryck. K OC K OC -värdet anger ett ämnes adsorption till organiskt kol. Ett högt värde betyder starkare adsorption. Generellt sätt har fenoxisyrorna ett lägre K OC -värde jämfört klorkresolerna och klorfenolerna. Detta betyder att fenoxisyrorna har en svagare adsorption till organiskt material, och därmed också till jordpartiklar, och en större benägenhet att transporteras via grundvattnet jämfört med klorkresolerna och klorfenolerna. K OC -värdet för fenoxisyrorna påverkas dock av i vilken form fenoxisyrorna föreligger i. 13 av 53
Tabell 3. Fysikaliska och kemiska egenskaper för påträffande ämnen inom BT Kemi-området (Toxnet, 2014), (Kemakta, 2004). Ämne Fenoxisyror: MCPA MCPP 2,4-D 2,4-DP 2,4,5-T 2,4,5-TP 2,6-DCPP 4-CPP Löslighet i vatten (mg/l) Ångtryck (mm Hg) K OC (l/kg) 630 5,90E-06 29* 620 2,33E-03 8* 677 8,25E-05 46* 350 7,50E-08 100* 278-98* 71 9,97E-06 80* - - - 1470 2,28E-04 - Klorkresoler: 4-klor-2-metylfenol 4 000 0,024 718* 6-klor-2-metylfenol 24 000 0,041 - Klorfenoler: 2-monoklorfenol 11 300 2,53 98* 3-monoklorfenol 26 000 0,125-4-monoklorfenol 27 000 0,087 85* 3,4-diklorfenol 9 260 0,017 794* 2,6-diklorfenol 1 900 0,033 427* 2,4-diklorfenol 4 500 0,116 347* 2,5-diklorfenol 2 000 - - 2,3,4-triklorfenol - - - 2,3,5-triklorfenol 90 0,022-2,3,6-triklorfenol - - - 2,4,5-triklorfenol 1 200 0,008 2 291* 2,4,6-triklorfenol 800 0,008 2 951* 2,3,4,6-tetraklorfenol - 4,23E-03-2,3-diklorfenol 3 600 0,058-3,4,5-triklorfenol - - - 2,3,4,5-tetraklorfenol - - - 2,3,5,6-tetraklorfenol - - - pentaklorfenol 14 1,10E-04 - Övriga Dinoseb 52 1 195* Dioxin 4,00E-07 - - Antimon - - - *Värden hämtade från (Kemakta, 2004). 14 av 53
2.3 Nedbrytningsvägar Det har inte utförts några studier kring nedbrytning av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler inom ramen för BT Kemi-projektet. Däremot har ett stort antal andra studier gjorts kring detta. Huvuddelen av undersökningarna avser nedbrytning under aeroba förhållanden, medan enbart ett mindre antal har utförts under anaeroba förhållanden. En god översikt över nedbrytningsvägar för 2,4-D, diklorprop (2,4-DP), MCPA och MCPP samt föroreningar i och nedbrytningsprodukter av dessa fenoxisyror ges av Reitzel et al (2004) vilken återfinns i bilaga 3:3 till den tidigare huvudstudien (Sweco Environment AB, 2011a). I artikeln konstateras att samtliga av nämnda fenoxisyror har visat sig nedbrytbara under aeroba förhållanden. Under anaeroba förhållanden har 2,4-D visat sig kunnat omvandlas till klorfenoler, som dock inte brutits ned ytterligare. Tidigare utförda kolonn- och fältundersökningar har inte visat att nedbrytning sker av MCPA, MCPP och 2,4-DP, men vid laboratorieförsök utförda av Reitzel et al (2004) kunde dock anaerob omvandling av 2,4-DP och av 4-CPP påvisas. (4-CPP är en vanligt förekommande förorening i MCPA och MCPP, som har påvisats i betydande omfattning inom BT Kemi-området). Föroreningarna inom BT Kemi-området förekommer i huvudsak i anaerob miljö, och förutsättningarna för naturlig nedbrytning är därför inte särskilt gynnsamma, men det utesluter inte att anaerob nedbrytning sker. Föroreningarna har funnits på platsen under mycket lång tid, varför populationer av mikroorganismer med potential att omvandla även fenoxisyrorna MCPA och MCPP med stor sannolikhet kan ha utvecklats. 15 av 53
3. Föroreningar i jord 3.1 Underlag Undersökningar har utförts vid olika tillfällen från 1970-talet fram till dags dato. De äldsta analyserna utfördes innan saneringsåtgärder genomfördes och huvudsakligen på prov som togs i randområdena för att verifiera att spridning av föroreningar inte hade skett från BT Kemi-området. Vid databearbetningen har samtliga analysresultat av jordprov medtagits från det södra BT Kemi-området (avgränsning - se figur 1) och som bedöms kunna ge information om den aktuella föroreningssituationen. Det innebär att äldre analyser från 1970-talet inte har medtagits. Vidare har analyser, som har utförts på jord som grävts ur i samband med saneringsåtgärder vid senare tillfällen, uteslutits från resultatsammanställningarna. I bilaga 4.1-4.4 samt i figur 6 redovisas vilka områden som omfattades av testsaneringar 2008/2009. I vissa områden grävdes jord ur för att därefter läggas tillbaka i samma område, dessa områden redovisas ej i bilagorna. Andra områden är markerade som slutsanerade. Områden som ej har slutsanerats men där massor ha omhändertagits är markerade som delsanerade. Områden där betong har omhändertagits är markerade omhändertagande av betong (Sweco Environment AB, 2009a). I tabell 4 redovisas en sammanställning av det analysunderlag som har använts som bedömningsunderlag. Av tabellen framgår att ca 300 jordprov har analyserats, i stort sett genomgående med avseende på fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb. Huvuddelen av analyserna har utförts i samband med undersökningar och delsaneringar under perioden 2007-2009. Tabell 4. Analyser av jordprov från södra området som har använts som underlag för att beskriva föroreningssituationen i jord. Ämnesgrupp Totalantal analyser 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet Fenoxisyror 325 19 0 191 115 Klorfenoler 346 18 6 210 115 Klorkresoler 301 0 0 186 115 Dinoseb 238 11 0 186 41 Dioxiner 33 0 0 18 15 Antimon (kungsvatten) 52 0 0 37 15 PAH 25 0 0 5 20 Aromatiska kolväten (BTEX) 25 0 0 5 20 Oljekolväten 25 0 0 5 20 16 av 53
3.2 Områdesindelning avseende föroreningar i jord I den tidigare huvudstudien (Sweco Environment AB, 2011a) upprättades en karta över det södra området indelat i fyra delområden med olika grad av påverkan av föroreningar, se figur 3. Figur 3. Tidigare bedömd indelning i delområden baserat på påvisade halter av föroreningar i jord och i grundvatten (Sweco Environment AB, 2011a). Baserat på resultaten från de kompletterande undersökningarna har områdesindelningen justerats, se figur 4. Jämfört med de tidigare bedömningarna baseras indelningen i delområdena enbart på föreningssituationen i jord. Underlaget för de nya bedömningarna utgörs av analysresultat från tidigare (innan 2010) och nu utförda kompletterande undersökningar (efter 2010) samt lukt- och synobservationer vid provtagningar samt uppgifter om anläggningskonstruktioner och BT Kemis verksamhet. 17 av 53
Figur 4. Ny indelning av delområden baserat på föroreningssituationen i jord. Inom områdena som är markerade med streckad linje har förändringar av områdesindelningen utförts jämfört med tidigare bedömningar (se figur 3). Delområdena, som redovisas i figur 4 kännetecknas av följande: Röda områden Områden med höga eller mycket höga föroreningshalter i jord ca 4 500 m 2, varav 3 800 m 2 vid de stora betsvämmorna, ca 350 m 2 under byggnad 5, ca 200 m 2 längs betkulverten och ca 150 m 2 vid den lilla betsvämman i anslutning till byggnad 1, se figur 2. Gula områden Områden med måttliga, ställvis höga, föroreningshalter i jord ca 4 200 m 2. Blå områden Områden med låga, ställvis måttliga, föroreningshalter i jord ca 34 000 m 2. Gröna områden Områden med låga eller mycket låga föroreningshalter i jord ca 23 000 m 2 (samma bedömning som tidigare, se figur 3) Det bör betonas att gränsdragningen inte är exakt utan bygger på bedömningar. I bilaga 4 redovisas en schematisk bild av påvisade och halter för de summerade halterna av fenoxisyror, klorkresoler, klorfenoler och dinoseb i jord. 18 av 53
3.3 Beskrivning En statistisk sammanställning av halter av fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler, dinoseb, dioxiner och antimon i jord, inom de tre olika delområdena röd, gul och blå, redovisas i tabell 5. Utbredningen av respektive delområde redovisas i figur 4. En sammanställning över enskilda ämnen inom respektive delområde redovisas i bilaga 3.1. I bilagan återfinns även en figur som visar andelen jordprov per område där enskilda ämnen har påvisats. Tabell 5. Sammanställning av halter i jord inom olika delområden. Halter i mg/kg TS utom för dioxiner som anges i TEQ-ekvivalenter per kg TS WHO. Analyserna är utförda mellan åren 1986 och 2014. Vid beräkningen av medelvärden har prov med halt under rapporteringsgränsen tilldelats ett värde som motsvarar halva rapporteringsgränsen. Område Röda Gula Blå Ämne/ ämnesgrupp Antal analyser Andel påvisade (%) Median Medel Max Fenoxisyror 110 73 0,35 6,9 1 23 000 Klorkresoler 129 67 0,56 8,7 170 Klorfenoler 120 58 0,96 6,5 120 Dinoseb 114 14 <0,05 0,2 2 646 Dioxiner 11 100 3,2 73 3 14 000 Antimon 37 100 0,87 6,3 61 Fenoxisyror 39 74 0,22 2,2 34 Klorkresoler 46 61 0,23 6,8 110 Klorfenoler 50 30 <0,9 4,0 87 Dinoseb 36 3 <0,05 0,1 1,7 Dioxiner 6 100 3,7 8,5 34 Antimon 9 100 0,40 1,0 5,5 Fenoxisyror 37 24 <0,05 0,3 8,6 Klorkresoler 161 37 <0,10 0,6 15 Klorfenoler 179 22 <0,9 0,6 4 1200 Dinoseb 121 6 <0,05 <0,05 0,4 Dioxiner 21 100 3,1 6,3 40 Antimon 17 100 0,43 0,8 3,6 1 ) extremvärde utelämnade (tre fenoxisyror) 2 ) extremvärde utelämnat (ett för dinoseb) 3 ) extremvärde utelämnat (ett för dioxin) 4 ) extremvärde utelämnat (två klorfenoler) Som framgår av kommentaren i tabellen har sju extremvärden utlämnats vid beräkningarna av medelvärdena eftersom de bedömdes ge en orimligt stor tyngd. Med extremvärdena skulle medelhalten för fenoxisyror och dinoseb vara ca 40 respektive ca 30 gånger högre. Medelvärdet för dioxin skulle med extremvärdet inkluderat vara ca 20 gånger högre och medelvärdet för klorfenoler ca 15 gånger högre. 19 av 53
Analysomfattningen har varierat något, men huvuddelen av analyserna (från 2007-2009) omfattar sju olika fenoxisyror, 17 klorfenoler och två klorkresoler. Utvalda prov har dessutom analyserats med avseende på dioxiner och antimon samt med avseende på aromatiska, polycykliska aromatiska (PAH) och alifatiska kolväten. Fenoxisyror, klorkresoler och klorfenoler I bilaga 4.1, 4.2 och 4.3 redovisas kartor över de påvisade maxhalterna i jord av summa fenoxisyror, summa klorkresoler och summa klorfenoler i respektive provpunkt. Baserat på informationen som redovisas i dessa bilagor samt i tabell 5 kan det konstateras att spridningen av föroreningshalter inom de olika delområdena är generellt sett stor. Högst medel- och maxhalter av föroreningar i jord har påvisats inom de röda delområdena. Med undantag för den påvisade maxhalten av summa klorfenoler är de påvisade medel- och maxhalterna av de summerade halterna av fenoxisyror, klorkresoler och klorfenoler högre i det gula delområdet jämfört med de påvisade halterna i det blåa delområdet. Dinoseb Höga halter (överstigande 1 mg/kg TS) har påvisats i tre provpunkter i jord under golvet inom Lans Mekaniska Verkstad, främst byggnad 5 (halter från 0,6 till 650 mg/kg TS) samt vid betkulverten under byggnad 3 (halter från 0,1 till 1,7 mg/kg TS). I bilaga 4.4 redovisas en karta över påvisade halter av dinoseb i jord. Dioxiner Dioxiner har analyserats i ett förhållandevis litet antal jordprov (38, varav 11 inom sanerade områden). Klart högst halter har påvisats inom röda områden, där ställvis höga dioxinhalter förekommer. Tre värden överskrider 200 ng/kg TS med ett maxvärde på 13 500 ng/kg TS. Halterna inom sanerade områden var låga, högst 16 ng/kg TS. Skillnaderna mellan gula och blå områden är små. Antimon Antimon har analyserats framför allt inom röda områden. Den påvisade maxhalten (analyserad efter uppslutning i kungsvatten) inom det röda delområdet uppgår till 60 mg/kg TS och medelhalten till 6,3 mg/kg TS. Som jämförelse kan nämnas att medelhalten i sanerade och borttransporterade jordmassor inom norra området uppgick till 55 mg/kg TS. Jordlagren inom södra området är således i viss utsträckning påverkade av antimon, men i förhållandevis liten grad. I de gula och blå delområdena är medelhalterna av antimon 1,0 respektive 0,8 mg/kg TS. Xylen Xylen (och andra aromatiska kolväten) har analyserats i 29 punkter där lukt eller andra observationer tydde på möjlig förekomst av lösningsmedel. I fyra av dessa jordprover uppmättes halter över metodens rapporteringsgräns mellan 0,1 och 240 mg/kg TS. Den högsta halten uppmättes i en punkt sydost om Lans Mekaniska inom det gula området på nivån 2,5 3,0 m. 20 av 53
Oljor och PAH Oljekolväten har noterats i mätbara halter i sammantaget sju jordprov inom det södra BT Kemi-området. Alifater i fraktionen C16-C35 har påvisats i högst halt (46 mg/kg TS) inom området i provpunkten PG0801A SV S på nivån 0,0 2,0 m. Denna provpunkt återfinns under den nybyggda sorteringshallen, söder om betsvämmorna 1, se figur 2. Den högsta påvisade halten av PAH uppmättes i provpunkten PG0801A. Där påvisades en halt av summa cancerogena PAH om 4,4 mg/kg TS. Detta prov togs ut på nivån 0,0 0,1 m. En viss mängd tydligt oljeluktande massor har omhändertagits i samband med provsaneringar, men en del massor innehållande kreosot vid Lilla betsvämman (se figur 2), som inte kunde grävas upp på grund av närheten till den dåvarande byggnaden, har lämnats kvar. Prov av kreosothaltiga massor som omhändertogs innehöll 650 mg/kg TS PAH och ca 500 mg/kg TS oljekolväten, främst aromatiska kolväten >C10-C35. I samband med tidigare utförda provtagningar har oljeluktande massor påträffats i ett fåtal borrpunkter inom det gula och blå området. Jordprov från dessa har dock inte analyserats. 3.4 Djupfördelning av föroreningar i jord I bilaga 5.1, 5.2 och 5.3 redovisas de påvisade halterna av fenoxisyror, klorkresoler respektive klorfenoler i olika djupintervall. För de analyser som har utförts på samlingsprover har ett medeldjup antagits. För en analys som utförts på ett samlingsprov som tagits ut på nivån 3,0 4,0 meter under markytan har djupet för den aktuella analysen således ansatts till 3,5 meter under markytan. För att utreda föroreningsutbredningen på större djup har det utförts provtagningar av jord i 4 provpunkter ned till ca 12 meter under markytan i anslutning till betsvämmorna, se figur 2. Avgränsningen av föroreningar på större djup har främst omfattat detta område mot bakgrund av osäkerheterna i det tidigare underlaget. Dessa provtagningar av jord (kolvprovtagning) utfördes under provtagningsomgång 3. Baserat på informationen som redovisas i bilagorna kan det konstateras att det förekommer föroreningar (10-tals mg/kg TS) i djupintervallet 1 8 m inom röda områden. Ställvis förekommer höga halter inom djupintervallet 0,2 1 m djup (bl.a. under byggnad 5 vid F.d. Lans Mekaniska Verkstad). På nivåerna under 8 meter under markytan i samma område har det ej påvisats några halter av fenoxisyror, klorkresoler eller klorfenoler som överskrider 1,9 mg/kg TS. Inom gula områden förkommer förhöjda halter inom djupintervallet 1 4 m och inom blå inom djupintervallet 1 3 m. 21 av 53
4. Föroreningar i betong 4.1 Betong ovan mark Underlag Mängden kvarlämnad betong ovan mark inom det Södra BT Kemi-området uppskattas till 1 800 kg. Betongen återfinns i kvarstående konstruktioner helt ovanför markytan, främst i bottenplattor till rivna byggnader. Mellan 3 och 18 betongprover på kvarlämnad betong ovan mark analyserats med avseende på de kända BT Kemi-ämnena, den fullständiga analysomfattningen redovisas i tabell 6. I figur 5 redovisas provpunkternas placering. Huvuddelen av proven är uttagna i ytliga betongprover (medeldjup 0,0-0,2 m). Figur 5. Provtagningspunkter ytlig betong 2007-2013. Beskrivning Föroreningshalterna redovisas i tabell 6 med median, medelvärde och maxvärde för summerade grupperna av fenoxisyror, klorkresoler, klorfenoler och dinoseb. Påvisade halter av samtliga enskilda ämnen redovisas i bilaga 3.2. 22 av 53
Tabell 6. Sammanställning av påvisade halter i betong ovan mark från BT Kemi (halter i mg/kg TS, utom för dioxiner som anges i ng/kg TS). Vid beräkningen av medelvärden har prov med halt under rapporteringsgränsen tilldelats ett värde som motsvarar halva rapporterings-gränsen. Ämne/ ämnesgrupp Antal analyser Andel påvisade (%) Median Medel Max Fenoxisyror 18 83 13 37 147 Klorkresoler 17 35 <0,1 2,76 33 Klorfenoler 17 59 1,0 1,9 1 102 Dinoseb 8 50 <0,1 0,12 0,48 Dioxiner 3 100 2,5 23 64 1 ) extremvärde utelämnat (klorfenol) Det ämne som påträffades i högst halt (120 mg/kg TS) och uppmättes mest frekvent i halter över laboratoriets rapporteringsgräns var fenoxisyran 2,4-D. Provet med den högsta halten är uttaget i den ytliga delen av betongplattan (0,0 0,09 m) vid f.d. Lans Mekaniska verkstad. Av klorfenolerna påvisades 2,4+2,5-diklorfenol mest frekvent (i 59 % av de analyserade proverna). Jämförs förekomsten av detekterade ämnen i jord inom det röda och gula området med förekomsten i betong kan det konstateras att flertalet av ämnena påträffas mer frekvent i betong jämfört med frekvensen i jord. Orsaken till denna skillnad kan troligen förklaras av hur proverna har tagits ut. Merparten av betongproverna är uttagna i det ytliga betongskiktet där sannolikheten att påträffa förhöjda halter av föroreningar kan förväntas vara som högst. 4.2 Betong under mark Underlag Uppskattningsvis 5 000 ton betong finns kvarlämnad under mark i form av mer eller mindre intakta anläggningskonstruktioner och betongavfall företrädesvis från betsaftfabriken. Huvuddelen av denna betong finns inom röda och gula områden. Mellan 12 och 13 betongprover på betong under mark har analyserats med avseende på de kända BT Kemi-ämnena, den fullständiga analysomfattningen redovisas i tabell 7. I figur 6 redovisas provpunkternas placering. Huvuddelen av proven är uttagna i material i anslutning till betsvämmorna. 23 av 53
Figur 6. Provtagningspunkter betong under mark 2008-2013. Provpunkter inom sanerade/delsanerade delar är ej inmätta med GPS. Beskrivning Föroreningshalterna redovisas i tabell 7 med median, medelvärde och maxvärde för de summerade grupperna av fenoxisyror, klorkresoler, klorfenoler och dinoseb. Påvisade halter av samtliga enskilda ämnen redovisas i bilaga 3.2. Tabell 7. Sammanställning av påvisade halter i betong under mark från BT Kemi (halter i mg/kg TS, utom för dioxiner som anges i ng/kg TS). Vid beräkningen av medelvärden har prov med halt under rapporteringsgränsen tilldelats ett värde som motsvarar halva rapporteringsgränsen. Ämne/ ämnesgrupp Antal analyser Andel påvisade (%) Median Medel Max Fenoxisyror 13 100 2,5 5 17 Klorkresoler 13 85 4 15 87 Klorfenoler 12 92 9,8 11 31 Dinoseb 13 38 <0,1 0,40 4,7 24 av 53
Det ämne som påvisades i högst halt var klorkresolen 4-klor-2-metylfenol (86 mg/kg TS). Detta prov är uttaget söder om saneringsgrop A söder om de stora betsvämmorna som redovisas i figur 6. Det ämne som påvisades mest frekvent i de analyserade proverna var fenoxisyran MCPP. Av klorfenolerna påvisades 2,4+2,5-diklorfenol mest frekvent (i 85 % av de analyserade proverna). Jämförs andelen påvisade ämnen inom respektive ämnesgrupp i betong ovan- och under mark kan det konstateras att andelen påvisade ämnen i betong under mark är betydligt högre jämfört med andelen påvisade ämnen i betong ovan mark. Med undantag för medelhalten av fenoxisyror i betong ovan mark är medelhalterna inom de olika ämnesgrupperna högre i betongmaterial under mark. 4.3 Resultat laktester av betong under mark Förorenat bygg- och rivningsmaterial hanteras i många av landets saneringsprojekt. För att förbättra kunskapen och bedömningsunderlaget inom detta område har ett flertal olika aktörer finansierat det s.k. betongprojektet, bl.a. SBUF, Avfall Sverige och. I följande kapitel redovisas resultaten från fyra laktester (kolonntester) som har genomförts på betongmaterial från konstruktioner under mark inom det södra BT Kemi-området. Materialet i det utförda laktestet utgjordes av en blandning av material från fyra olika betongprover D4B, D5, D6N och D13. Fastfashalterna för dessa prover redovisas i tabell 8. Förutom kolonntest genomfördes även ph-statiska tester. Resultaten från dessa tester redovisas ej i denna rapport. Samtliga texter och resultat i detta kapitel (kapitel 4.3) är hämtat från rapporten Metodik för provtagning och analys av förorenad betong (Sweco Environment AB, 2014). Kolonntest BT Kemi Kontinuerligt urlakningstest i kolonn genomfördes enligt standard pren 14405. Provuttag gjordes vid L/S 0,1, 0,5, 2 och 10. Standarden är inte till för analys av organiska ämnen vilket innebär att avsteg gjordes. Kolonnerna som användes var i akryl (plexiglas) och var den bredaste storleken som tillåts i standarden (höjd 30 cm och innerdiameter 10 cm). Tygon -slangar användes till att pumpa vatten in i kolonnen från en dunk av polyeten HD och till att leda lakvätskan till en uppsamlingsdunk av polyeten HD. Alla laktester genomfördes av Eurofins. Analys av lakvätskor Lakvätskorna från BT Kemi analyserades för ph, konduktivitet, fysikalisk-kemiska parametrar och metaller som omfattas av mottagningskriterierna för avfall enligt NFS 2004:10, fenoxisyror samt klorkresoler. 25 av 53
Resultat fastfashalter före laktest I tabell 8 nedan redovisar påvisade halter (förutom för metylfenoler). Flertalet värden låg under rapporteringsgränsen. Högsta uppmätta halt var 5,3 mg/kg TS och avsåg 6-klor-2-metylfenol. Tabell 8. Halter av organiska ämnen i betong från BT Kemi. Halter redovisas i mg/kg TS. Ämne D4B D5 D6N D13 2,4-D 0,04 0,06 <0,01 1,2 2,4-DB <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 2,4,5-T 0,06 <0,01 <0,01 0,16 MCPA 0,02 0,13 <0,01 1,7 2,4-DP <0,01 0,044 <0,01 0,40 2,4,5-TP <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 MCPB <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 MCPP 0,01 0,11 <0,01 1,6 2-MCP <0,10 <0,10 <0,10 0,46 3-MCP <0,10 <0,10 <0,10 0,95 4-MCP <0,10 <0,10 <0,10 1,0 2,4+2,5-DCP <0,10 <0,10 <0,10 3,2 2,6-DCP <0,10 <0,10 <0,10 0,54 3,4-DCP <0,10 <0,10 <0,10 0,39 2,4,5-TCP 0,14 <0,10 <0,10 1,5 2,4,6-TCP <0,10 <0,10 <0,10 1,2 Sum CP 0,14 <0,90 <0,90 9,2 Resultat urlakade mängder Den mängd förorening som lakades ut ur betongen jämfördes med den totala mängd som fanns i betongen enligt totalhaltsanalyserna. Endast totalhalter för fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler användes. En teoretisk blandning av all betong användes. Vid beräkningen av totalhalt i betongen användes även analyser som gjorts i tidigare utredningar inom BT Kemi-projektet. I Tabell 9 nedan redovisas en rangordning av ämnenas halter i det fasta materialet respektive i lakvätskan. Totalhalterna gäller för en blandning av de fyra material som studerades i kolonntestet (D4B, D5, D6N och D13) i denna studie med materialen som analyserades i en tidigare studie (Sweco Environment AB, 2009b). Bland de fem ämnen som hade högst totalhalter förekom tre bland de ämnen som urlakades mest. Generellt var överensstämmelsen mellan de ämnen som har hög totalhalt och de ämnen som lakades ut relativt god. Några tydliga undantag finns dock, till exempel 2,4,5-T, vilket hade bland de lägsta totalhalterna men lakades ut i relativt stora mängder. 26 av 53
Tabell 9. Efter halter rangordnade ämnen i betong och lakvatten från kolonntester med betong från BT Kemi. Rangordning totalhalt Totalhalt [mg/kg] Rangordning kolonntest L/S 10 Utlakad mängd [mg/kg] 2,4+2,5-diklorfenol 1,1 2,4-D 53 6-klor-2-metylfenol 0,63 MCPA 38 4-klor-2-metylfenol 0,53 MCPP (mekoprop) 37 MCPP (mekoprop) 0,52 2,4-diklorfenol 13 MCPA 0,49 2,4,5-T 7,0 2,4,6-triklorfenol 0,40 2,4,5-triklorfenol 5,3 2,4,5-triklorfenol 0,32 2,6-diklorfenol 4,2 2,4-D 0,31 2,4,6-triklorfenol 4,1 3-monoklorfenol 0,27 4-klor-2-metylfenol 3,1 4-monoklorfenol 0,27 6-klor-2-metylfenol 1,6 2,6-diklorfenol 0,26 2-monoklorfenol 0,75 2-monoklorfenol 0,23 4-monoklorfenol 0,61 3,4-diklorfenol 0,22 3-monoklorfenol 0,37 2,4-DP (diklorprop) 0,22 2,3,5-triklorfenol 0,24 2,3-diklorfenol 0,21 2,4,5-TP (fenoprop) 0,23 2,3,4,5-tetraklorfenol 0,20 2,4-DB 0,21 2,3,4-triklorfenol 0,20 MCPB 0,21 2,3,5,6-tetraklorfenol 0,20 3,4-diklorfenol 0,12 2,3,5-triklorfenol 0,20 2,3,5,6-tetraklorfenol 0,11 2,3,6-triklorfenol 0,20 2,3,6-triklorfenol 0,10 3,4,5-triklorfenol 0,20 2,3,4-triklorfenol 0,02 3,5-diklorfenol 0,20 2,3,4,6-tetraklorfenol 0,01 pentaklorfenol 0,20 sum 2,5-/3,5-diklorfeno 0,01 2,3,4,6-tetraklorfenol 0,19 2,3-diklorfenol 0,005 2,4,5-T 0,18 pentaklorfenol 0,003 2,4,5-TP (fenoprop) 0,13 2,3,4,5-tetraklorfenol 0,002 MCPB 0,13 3,4,5-triklorfenol 0,001 2,4-DB 0,11 2,4-DP (diklorprop) ej analyserat 4-klor-3-metylfenol 0,10 2,4+2,5-diklorfenol ej analyserat 3,5-diklorfenol ej analyserat 4-klor-3-metylfenol ej analyserat 27 av 53
I tabell 10 redovisas kvoterna mellan utlakad mängd och totalhalter uppmätta i betongen. Tabell 10. Kvoter mellan utlakade mängder och mängder beräknade med utgångspunkt från halter i betong från BT Kemi efterbehandling. Parameter Kvot 2,4-D 170 MCPA 77 MCPP (mekoprop) 72 2,4,5-T 39 2,4,5-triklorfenol 17 2,6-diklorfenol 16 2,4-diklorfenol 12 2,4,6-triklorfenol 10 4-klor-2-metylfenol 6 6-klor-2-metylfenol 3 2-monoklorfenol 3 4-monoklorfenol 2 3-monoklorfenol 1 2,3,5-triklorfenol 1 Utlakad mängd av framförallt fenoxisyrorna verkade vara många gånger större än den uppmätta totalhalten. Detta resultat tyder på att antingen analyser av ämnena i lakvatten överskattades eller totalhalter underskattades. En betydligt mycket större mängd betong användes för utlakningen än som användes för att mäta totalhalten (hundratals gram jämfört med ett till några enstaka gram). På grund av alkaliniteten och relativt höga salthalter antas att betong utgör en komplicerad matris att mäta de organiska föroreningar i. Således dras slutsatsen att det är mera sannolikt att totalhaltsanalyserna underskattar totalhalten av framförall fenoxisyror i betong (Sweco Environment AB, 2014). 28 av 53
5. Föroreningar i grundvatten i jordlager 5.1 Underlag Underlaget utgörs av analyser av grundvatten från perioden 2000-2015. I ett antal punkter har mer än en analys utförts men endast analysen med den högsta halten har medtagits i sammanställningen. Vid provtagningen av grundvattenrör (i jordlager) under 2013 visade det sig att analyserade halter i många fall skiljde sig väsentligt från föregående provtagning. Av 29 provtagna rör var halterna i mer än hälften av rören lägre än vid föregående provtagning. I några av rören var skillnaderna mycket stora, t ex 0786 (ca 30 000 ggr). Orsaken till de, i vissa fall, mycket stora skillnaderna, är oklar. En möjlighet som har diskuterats är att skillnader i hur många gånger rören har omsatts kan ha påverkat resultaten. Andra förklaringar kan vara förändringar i spridningsmönster och grundvattennivåer, större utspädning på grund av mer nederbörd, mindre andel hårdgjorda ytor och/eller nedbrytning. Även nerbrytning under lagring av prover mellan provtagnings- och analystillfället har framförts som en möjlig förklaring då denna tid i vissa fall blev lång på grund av laboratoriets begränsade kapacitet. Eftersom orsaken till de lägre halterna är oklar har valet gjorts att redovisa den högsta halten i de rör där mer än en analys utförts. I rapporten om geologiska och hydrogeologiska förhållanden (Ramböll, 2015a) beskrivs att det finns två grundvattenmagasin i jordlagren, ett övre i lagerenheterna fyllning och övre morän och ett undre magasin i lagerenheten undre glaciala sediment. Det undre glaciala sedimentet underlagras av en undre lermorän som i sin tur underlagras av berg. De flesta av grundvattenrören varifrån prover tagits är placerade i det övre jordmagasinet. Två av punkterna, BB140010 och BB140012 (se Figur 8) har dock sitt filter helt eller delvis i det undre jordmagasinet. Vid borrningen av rören BB140001-BB140006 (se Figur 8) under undersökningsomgång 2 gavs brunnsborraren instruktionen att borra 2 meter ned i berg, att förse rören i botten med filter med en längd av 2 m och att fylla på med sand 0,5 m ovan filtrets ovankant. Filtret skulle placeras i det mest vattenförande skiktet och tätning skulle göras mot ovanliggande jordlager. Anledningen till instruktionen var att inte riskera att missa det översta skiktet av berget som, utifrån tillgänglig geologisk information, bedömdes vara uppsprucket och därmed det mest vattenförande skiktet. Vid tidpunkten för borrningen fanns ingen kännedom om att det förekom ett lager med vattenförande grovsediment ovan den undre lermoränen. I samband med vibrationsborrning under provtagningsomgång 3 i betsvämmeområdet och i det tidigare fabriksområdet påvisades vattenförande grovsediment ovan den undre lermoränen i samtliga punkter. Det ligger därför nära till hands att dra slutsatsen att lagret förekommer vid åtminstone punkten BB140004 men också med stor sannolikhet vid BB140006. Detta betyder troligen att filtret till delar kan vara placerat i det vattenförande grovsedimentet och till delar i berg. Om brunnarna fångar upp vatten från två magasin utgör det ett blandvatten av 29 av 53
berggrundvatten och vatten från det undre jordmagasinet. Analyser från BB140004 och BB140006 har därför tagits med i beskrivningen av föroreningssituationen i det undre jordmagasinet. De flesta av grundvattenproven har analyserats med avseende på fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb. Aromatiska kolväten (bl.a. xylen), oljekolväten och PAH har analyserats i 8 prov. Dioxin har analyserats i 2 prov. 5.2 Områdesindelning I bilaga 6.1.1 till 6.1.4 visas en sammanställning av de högsta halterna i grundvatten i det övre och det undre jordmagasinet under perioden 2000-2015 av fenoxisyror, klorkresoler, klorfenoler och dinoseb. De högsta halterna av fenoxisyror, klorkresoler och klorfenoler påträffas centralt i området, vid betsvämmorna, vid betkulverten samt vid det gamla fabriksområdet. Vidare kan konstateras att det inte förekommer föroreningar i grundvattnet söder om det södra området samt att det generellt inte förekommer föroreningar öster om det södra området. Undantaget är ett grundvattenprov vid den stora villan där fenoxisyror och klorfenoler påvisats i två provpunkter. Föroreningar har även detekteras väster om det södra området. Halterna är här dock mycket låga, under 1 µg/l. Utifrån bilagorna har en avgränsning gjorts av områden där grundvattnet bedöms vara påverkat av föroreningar och där det bedöms vara opåverkat eller marginellt påverkat av föroreningar. Det förorenade området har i sin tur delats upp i en nordlig del (brunt område) och en sydlig del (lila område), se figur 7. Gränsen utgörs av den grundvattendelare som går genom området. Norr om denna grundvattendelare strömmar vattnet mot dräneringsledningen på det norra området och söder om grundvattendelaren strömmar vattnet mot spill- och dagvattenledningar. I öster finns ett område där strömningen troligen sker direkt mot Braån. I detta område har inga föroreningar påvisats. 30 av 53
Figur 7. Identifierade vattendelare möjliggör en indelning av södra området i tre delområden. I figuren redovisas även indelningen av delområden med avseende på föroreningar i grundvatten (brunt och lila delområde). 31 av 53
5.3 Beskrivning av halter i övre jordmagasin En sammanställning av halterna av fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb inom de båda delområdena redovisas i tabell 11. Vid beräkningen av medelvärden har prov med halt under rapporteringsgränsen tilldelats ett värde som motsvarar halva rapporteringsgränsen Tabell 11 Sammanställning av grundvattenanalyser inom olika delområden under perioden 2000-2014. Halter i µg/l. Område Lila Ämne/ ämnesgrupp Antal analyser Andel påvisade (%) Median Medel Max Fenoxisyror 32 91 32 3200 41000 Klorkresoler 30 67 2,0 490 6700 Klorfenoler 31 65 1,7 580 6400 Dinoseb 31 19 <0,1 1,7 40 Fenoxisyror 24 96 13 24 172 Brun Klorkresoler 23 96 2,3 5,7 59 Klorfenoler 24 63 <0,1 1,1 6 Dinoseb* 24 8,3 <0,1 0,04 0,13 *Vid beräkning av medel-, median och maxvärde har en analys sorterats bort; ett odetekterat värde med rapporteringsgräns <2,5 µg/l som är mycket högre än det högst uppmätta värdet. En statistisk sammanställning av påvisade halter av enskilda ämnen i grundvatten i övre jordmagasin återfinns i bilaga 3.3. Fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler Fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler har påvisats i stort sett samtliga provtagningspunkter. De högsta halterna av fenoxisyror (ca 2 000 40 000 µg/l) förekommer i två olika områden, i samt intill betsvämma 1 och 2 samt intill den rivna fabriksbyggnaden. De dominerande fenoxisyrorna i dessa områden är MCPP, 2,4-D, 2,4,5-T, 2,4,5-TP samt 4-CPP. I samma områden påträffas även de högsta halterna klorfenoler (100-6 000 µg/l) och klorkresoler (200-7 000 µg/l). Dominerande klorfenoler är 2,4,5-triklorfenol, 2,4 + 2,5-diklorfenol, 3-monoklorfenol, 4-monoklorfenol samt 3,4-diklorfenol. Dominerande klorkresol är 4-klor-2-metylfenol. Dinoseb Dinoseb har påvisats i 8 punkter. Högst haltnivå har uppmätts i den västra delen av betsvämmeområdet. I de övriga 7 provpunkterna är halterna låga, under 1 µg/l. 32 av 53
Xylen Totalt 8 grundvattenanalyser av xylen har utförts, med påvisbara halter i 2 prov (högst halt 4 µg/l). Höga halter har även påvisats i prover från länshållningsvatten från schaktgropar i betsvämmorna. Den högsta halten på 71 000 µg/l påvisades i en schaktgrop i betsvämma 2 där även fri fas observerades. Flera punkter i betsvämma 1 och 2 uppvisade tydlig xylenlukt, och xylen har påvisats både vid svämmornas östra och västra ände, i halter mellan 90 och 170 µg/l. Oljor och PAH Oljekolväten har analyserats i 8 grundvattenprov med påvisbara halter i 3 prov. (mer än ca 40 µg/l som summa alifatiska (>C5-C35) och aromatiska kolväten (>C8-C35)). Punkter med påvisbara halter finns längs områdets norra gräns i anslutning till järnvägen. Halter av oljekolväten har även påvisats i länshållningsvatten från schaktgropar. Den högsta halten på 4 000 µg/l har påvisats i betsvämma 2, i samma punkt där högst xylenhalt observerades. Halter har även påvisats i tre punkter nordost om Lans Mekaniska verkstad (totalhalt 1 800 µg/l respektive 110-180 µg/l) i två punkter inom f.d. bilskrotsområdet (alifatiska kolväten 60 190 µg/l), samt strax öster om betsvämma 2 och i betsvämma 3 (totalhalter 100 200 µg/l). PAH har analyserats i totalt 7 grundvattenprov med påvisbara halter i fyra punkter. I tre prov (där även oljekolväten har påvisats) varierade totalhalten mellan 2-4 µg/l. Den högsta PAH-halten (610 µg/l) har noterats i den mest oljeförorenade punkten enligt ovan (i järnvägens närhet, nordost om Lans Mekaniska Verkstad). Dioxin Dioxin har analyserats i två punkter. En punkt är belägen i den östra delen av det södra området medan den andra är belägen ca 80 m söder om det södra områdets södra gräns. Inte i någon av punkterna har ämnesgruppen påvisats. 5.4 Beskrivning av halter i undre jordmagasin Som nämnts i kapitel 5.1 har endast två prover med säkerhet tagits ut av grundvatten från det undre jordmagasinet, BB140010 respektive BB140012. Punkternas placering framgår av Figur 8 samt av bilaga 6.1.1 till 6.1.4 och uppmätta halter av tabell 12. BB140010 och BB140012 innehåller mycket höga halter av framför allt fenoxisyror (ca 10 000 µg/l respektive ca 90 000 µg/l). Det kan noteras att halterna av fenoxisyror i punkten BB140012 är mer än dubbelt så höga som de högst uppmätta halterna i det övre jordmagasinet. De ämnen bland fenoxisyrorna som förekommer i högst halter är MCPP, 4-CPP, 2,4-DP samt 2,6- DCPP. Högst halter av klorkresoler och klorfenoler har påvisats i den västra delen av betsvämmeområdet, BB140010 (ca 1 000 µg/l respektive 100 µg/l). Halterna är betydligt högre än i BB140012. Av klorkresolerna är det 4-klor-2-metylfenol som 33 av 53
dominerar. Bland klorfenolerna dominerar 2-monoklorfenol, 3-monoklorfenol. 4-monoklorfenol, 2,4+2,5-diklorfenol samt 2,6-diklorfenol. Punkterna BB140004 samt BB140006 (se bilaga 6.1.1 till 6.1.4) har som nämnts i kapitel 5.1 delar av sitt filter placerat i berg och delar i det ovanliggande jordlagret. Då det bedöms sannolikt att grovsediment förekommer vid dessa rör kan detta prov därmed vara ett blandvatten av berggrundvatten och vatten från det undre jordmagasinet. Av tabell 12 framgår att halterna av fenoxisyror är höga i dessa rör, ca 6000 µg/l respektive ca 3 000 µg/l. Dinoseb har inte uppmätts alls i det undre jordmagasinet. Tabell 12 Uppmätta halter av fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb i grundvatten från det undre jordmagasinet under perioden 2014 till 2015. Observera att punkterna BB140004 och BB140006 har delar av sina filter i berg och delar i jord och att provet därmed kan vara ett blandvatten. Halter i µg/l. Ämne/ ämnesgrupp BB140010 BB140012 BB140004 BB140006 Fenoxisyror 10 700 94 000 5 900 3 300 Klorkresoler 1 200 25 7,1 51 Klorfenoler 120 1,6 3,0 2,0 Dinoseb <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 34 av 53
6. Föroreningar i grundvatten i berggrund 6.1 Underlag För att få mer information om föroreningsförhållanden i berggrunden installerades sex stycken rör med hammarborrning under provtagningsomgång 2 (BB140001-BB140006), se figur 8. Det visade dock vara svårt att med hammarborrning bestämma berggrundsytans läge varför det är osäkert om dessa rör verkligen når ned till berggrunden eller ej. Vidare har filter och/eller grusning i flera av rören placerats så att de når upp i ovanliggande jordlager. Anledningen till utförandet förklaras under kapitel 5.1. På grund av filterplaceringen kan det inte uteslutas att prover tagna från dessa rör till delar även representerar grundvatten från det undre jordmagasinet. Detta gäller i synnerhet rören BB140004 och BB140006 som innehåller mycket höga halter av framför allt fenoxisyror. Dessa rör beskrivs därför under kapitel 5.4. Under provtagningsomgång 3 installerades ytterligare ett rör på det södra området (BB140019) samt även tre rör i det norra området (BB140016, BB140017 samt BB140018). Dessa grundvattenrör är installerade med filter i bergets övre delar och prover från dessa rör bedöms därmed med större säkerhet representera berggrundvatten. I samband med installationen renspumpades även ett äldre rör installerat under 1970-talet, rör 201. Figur 8. Läge för rör som tar vatten från berget och/eller det undre grundvattenmagasinet i jord. Osäkerheter finns kring filterplacering i vissa rör och om man nått berget vid borrningarna, se vidare kap 5.1 och kap 6.1. Samtliga grundvattenprover från berg har analyserats med avseende på 35 av 53
fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb. Redovisade halter representerar den högst uppmätta halten under perioden 2013 till 2015. Provet från brunn 201 är från år 2007 då detta var det år då högst halt uppmättes i brunnen. 6.2 Beskrivning Uppmätta halter i berggrundvattnet framgår av tabell 13 samt av bilaga 6.2. Av de rör som med största sannolikhet har sitt filter i berggrundsmagasinet har halter av fenoxisyror påvisats i BB140019, BB140016 och 201. De två sistnämnda är belägna på det norra området. Det kan konstateras att halterna är betydligt lägre än i ovanliggande jordlager. Klorkresoler och klorfenoler har endast påvisats i rör 201 på det norra området. Av de rör där filterplaceringen är osäker har högst halter av fenoxisyror uppmätts i röret BB140005 (ca 500 µg/l). Även i rör BB140001, BB140002 har fenoxisyror påvisats, men i betydligt lägre halter (ca 2 till 15 µg/l). Klorkresoler och klorfenoler har endast påvisats i rör BB140005. Dinoseb har inte påvisats i något av proven tagna från berggrundvattnet. Tabell 13 Uppmätta halter av fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb i grundvatten från bergmagasinet under perioden 2013 till 2015. Provet från brunn 201 är från 2007. Halter i µg/l. För rör markerade med * råder osäkerhet om huruvida provet endast representerar berggrundvatten eller om det är ett blandvatten. Halter i µg/l. Ämne/ ämnesgrupp BB 140001* BB 140002* BB 140003* BB 140005* BB 140016 BB 140017 BB 140018 BB 140019 201 Fenoxisyror 15 3,4 <1 638 2,4 <1 <1 1,1 3,0 Klorkresoler <0,1 <0,1 <0,1 6 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0,8 Klorfenoler <1 <1 <1 2,0 <1 <1 <1 <1 1,9 Dinoseb <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 36 av 53
7. Föroreningar i spill- och dagvatten 7.1 Bakgrund Vid enstaka tillfällen under perioden 2002-2006 förekom höga halter av framför allt fenoxisyror i Braån nedströms BT Kemi-området (provpunkt Braån E i Figur 9). Då provpunkten ligger nedströms en kommunal dagvattenledning som avbördar vatten från det södra BT Kemi-området väcktes misstanken att topparna kunde bero på utläckage till dagvattenledningen från den södra delen av BT Kemiområdet. Nedan sammanfattas de försök som har gjorts att påvisa ett samband mellan de noterade föroreningstopparna i Braån och utläckande förorenat dagvatten. 7.2 Underlag Figur 9. Provtagningspunkter i Braån. Provtagningar 2009-2010 Under vintern 2009-2010 utfördes totalt tre försök att med hjälp av passiva provtagare bestämma medelhalter av fenoxisyror och dinoseb i vatten i spill- och dagvattenledningar utanför området (Sweco Environment AB, 2011b). Provtagning utfördes i dagvattenledningen uppströms och nedströms BT Kemi samt i spillvattenledningar uppströms och nedströms BT Kemi, se figur 10. Provtagning utfördes vid tre tillfällen, där exponeringstiden varierade mellan 19 och 30 dygn. Vid ett par tillfällen under den passiva provtagningen togs även stickprov av ytvatten. Flöden uppskattades baserat på data från NSVA samt på beräkningar från Ekologgruppen. Baserat på uppmätta halter och uppskattade flödesmängder under mätperioderna gjordes en bedömning av totalmängden transporterade föroreningar. 37 av 53
Provtagningar 2013-2014 Under årsskiftet 2013 till 2014 gjordes försök att med hjälp av passiva provtagare bestämma medelhalter av fenoxisyror i dagvattenledningar inom och utanför BT Kemi-området. Provtagningar utfördes uppströms och nedströms BT Kemiområdet i den kommunala dagvattenledningen (DV001 samt DV004) samt i den dagvattenledning som går från BT Kemi-området och som ansluter till den kommunala ledningen (DV003), se figur 10. Upptagningen av provtagarna skedde efter ett större regntillfälle. I samband med upptagningen noterades stark lukt av BT Kemi-typiska ämnen i provtagningspunkten DV003. I samband med upptaget uttogs också stickprov i de punkter där provtagarna varit placerade. I juli 2014 gjordes en stickprovtagning i samma punkter som nämnts ovan men denna gång togs även prover uppströms och nedströms BT Kemi-området i den kommunala spillvattenledningen (SNB0009, SNB0026 samt SNB0001) samt i den spillvattenledning från BT Kemi-området, som ansluter till den kommunala spillvattenledningen (SNB0007). Vid provtagningen gjordes ett försök att uppskatta flödet i ledningarna. I dagvattenledningen inne på området (DV003) stod vattnet nästan stilla och i spillvattenledningen (SNB0007) uppskattades flödet till ca 0,03 l/s. Flödet i den kommunala dagvattenledningen (DV001) uppskattades till ca 2 l/s och i den kommunala spillvattenledningen till 1 l/s. Provtagningen utfördes vid torrt väder. Figur 10. Provtagningspunkter för spill- och dagvatten under 2013-2014. 38 av 53
7.3 Beskrivning Provtagningar 2009-2010 Slutsatsen av undersökningarna från 2009-2010 var att det finns en påverkan av flera fenoxisyror (främst MCPP) i avloppsvattnet och dagvattnet nedströms BT Kemi-området. Halterna var dock tämligen låga (max 0,3 μg/l under snösmältningsperioden och ca 10 ggr lägre under de två andra mätperioderna med lägre flöden), endast svagt över de detektionsgränser som används vid stickprovtagning. Provtagningen bedömdes därmed inte ge belägg för att de höga halter som tidvis har observerats i Braån med säkerhet härrör från BT Kemi. Provtagningar 2013-2014 Dagvattenledningar I bilaga 3.4, tabell 1 visas resultaten från provtagningen med passiva provtagare i dagvattenledningar under perioden 2013-12-19 till 2014-01-13. I bilaga 3.4, tabell 2 redovisas beräknade medelhalter av ämnen med kända upptagskonstanter. Utifrån den passiva provtagningen kan konstateras att vattnet i dagvattenledningen inne på området (DV003) är påverkat av fenoxisyror. De ämnen som mättes upp i högst totalmängder var 2,4,5-T och MCPA. Medelhalter kan endast beräknas för ämnen med kända upptagskonstanter och av dessa ämnen är det MCPA som uppmätts i högst halter (ca 3 μg/l). En jämförelse av totalmängder och medelhalter uppströms och nedströms i den kommunala dagvattenledningen visar att halterna av fenoxisyror var något högre nedströms (DV004) än uppströms (DV001). Haltökningen av summa fenoxisyror uppgick till storleksordningen 0,02 μg/l. Halterna var lägre i den kommunala dagvattenledningen (DV004) än i dagvattenledningen inne på området (DV003) vilket visar, som förväntat, att det förorenade dagvattnet från BT Kemi-området späddes ut i den större ledningen under den aktuella provtagningsperioden. I bilaga 3.4, tabell 3 visas resultatet av stickprovtagningen som utfördes i samband med upptagningen av de passiva provtagarna. Även stickprovtagningen visar att halterna av fenoxisyror var högre nedströms (DV004) än uppströms (DV001) i den kommunala dagvattenledningen. Noterbart är att det är halterna av fenoxisyran 2,6-DCPP som är högst nedströms (detta ämne omfattas inte av den passiva provtagningen). Detta ämne påträffas inte i dagvattenledningen inne på området (DV003) så tillskottet till den kommunala dagvattenledningen måste komma från ett annat håll. Stickprovtagningen visar även att dagvattnet nedströms (DV004) innehåller högre halter av klorfenoler och klorkresoler än uppströms (DV001). En jämförelse mellan beräknade medelhalter i de passiva provtagarna med halter från stickprovtagningen visar generellt på högre halter i de passiva provtagarna (undantaget 2,4-DP i provpunkt DV004). Detta kan bero på att de passiva provtagarna fångat upp ett pulsvist utflöde av föroreningar som skett till följd av en period med rikligt regn. 39 av 53
I bilaga 3.4, tabell 4 visas resultaten av stickprovtagningen som utfördes i juli 2014. Resultaten överensstämmer med dem i januari 2014, på så sätt att dagvattnet nedströms BT Kemiområdet (DV004) innehöll högre halter än dagvattnet uppströms området (DV001). Haltökningen av summa fenoxisyror uppgick till storleksordningen 1 μg/l. Noterbart är att halterna av MCPP och 4-CPP är betydligt högre i provpunkt DV004 än vid provtagningen i januari. Halterna i DV004 är också betydligt högre än i provpunkten DV003 inne på området. Detta visar att det inte enbart är den anslutande dagvattenledningen inne på området som bidrar med föroreningar till den kommunala dagvattenledningen utan att det troligen även sker ett läckage av grundvatten direkt till den kommunala dagvattenledningen. Anledningen till detta är att den kommunala dagvattenledningen ligger under grundvattenytan och verkar dränerande på grundvattnet söder och väster om det södra området (se rapport om geologiska och hydrogeologiska förhållanden (Ramböll, 2015a). Sammanfattningsvis kan konstateras att BT Kemi-området bidrar med föroreningar och då främst fenoxisyror till den kommunala dagvattenledningen. Föroreningar kommer från dagvattenledningen inne på området men även via tillflöde från grundvattnet. Dominerande ämnen är MCPA, MCPP, 4-CPP samt 2,6- DCPP. Halttillskottet varierar med årstiden och rådande flöden. Passivprovtagningen visar att halttillskottet mätt över en längre period är tämligen lågt, i storleksordningen 0,02 μg/l. Stickprovtagningen i juli visar dock en större skillnad uppströms och nedströms, ca 1 μg/l. Spillvattenledningar I bilaga 3.4, tabell 5 visas resultatet av stickprovtagningen som utfördes i spillvatten-ledningen inne på området i den kommunala spillvattenledningen i juli 2014. Jämförs spillvattnet inne på området (SNB0007) med dagvattnet inne på området (DV003) kan konstateras att fler ämnen har påvisats i spillvattnet jämfört med dagvattnet. Halterna är också betydligt högre än i dagvattnet. De ämnen som påvisats i högst halter i spillvattenledningen inne på området är MCPP och 4-CPP. Den kommunala spillvattenledningen innehöll något högre halter av fenoxisyror nedströms (SNB0001) än uppströms (SNB0026 och SNB0009) vilket visar att BT Kemi-området bidrar med föroreningar till den kommunala spillvattenledningen. Dominerande ämnen är fenoxisyrorna MCPP och 4-CPP. Föroreningar till den kommunala spillvattenledningen bedöms främst komma från den anslutande spillvattenledningen inne på området, men även via ett direkt tillflöde av grundvatten, då spillvattenledningen ligger under grundvattenytan och verkar dränerande på grundvattnet väster om det södra området. Halterna i den kommunala spillvattenledningen är dock mycket låga, vilket tyder på att utspädningen blir stor i ledningen och/eller att tillskottet är litet. Även i spillvattnet bedöms halttillskottet variera med årstiden och rådande flöden, men variationer 40 av 53
bedöms inte vara lika stora då flödet i en spillvattenledning är mer konstant över året än i en dagvattenledning. Baserat på stickprovtagningen i juli bedöms halttillskottet av fenoxisyror maximalt uppgå till storleksordningen 0,1 μg/l. 7.4 Sammanfattande bedömning av påverkan på spill- och dagvatten Provtagningar och luktintryck utförda under 2013 och 2014 visar att BT Kemiområdet tillför föroreningar, främst fenoxisyror, till både den kommunala spillvattenledningen och den kommunala dagvattenledningen. Haltökningen i dagvattenledningen uppgår till storleksordningen 0,02-1 μg/l och i spillvattenledningen till maximalt 0,1 μg/l. Haltökningen är av samma storleksordning som den som kunde påvisas vid provtagningarna 2009-2010. Inläckaget till ledningarna sker främst inne på området, men ett visst tillskott kan även ske av grundvatten till ledningarna nedströms området. Sammantaget ger de båda provtagningarna inga tydliga belägg för att det sker pulsvisa utsläpp till Braån från BT Kemi-området idag. Dock går det inte att utifrån provtagningarna dra slutsatsen att det inte sker pulsvisa utsläpp eller att topparna från perioden 2002-2006 inte var ett resultat av ett pulsvist utsläpp. För att helt utesluta att pulsvisa utsläpp förekommer krävs kontinuerlig provtagning under lång tid där läckage vid olika flödesregimer fångas upp. 8. Föroreningar i Braån För beskrivning av föroreningssituationen i Braån hänvisas till rapporten Riskbedömning för Braån (Ramböll, 2015b) samt till Redovisning av miljökontroll för perioden januari 2010-2013 (Sweco Environment AB, 2013). 9. Föroreningsmängder Nedan redovisas beräknade mängder av fenoxisyror, klorkresoler, klorfenoler och dinoseb i jord, betong under mark och i grundvatten. För dioxiner, antimon, xylen, PAH och olja är analysunderlaget alltför begränsat för att mängdberäkningar ska kunna göras. För antimon har dock en mängdberäkning utförts för röda områden. 9.1 Jord Områdesindelningen baseras på informationen som redovisas i bilaga 4 (halter av föroreningar i jord). Djupindelningen som redovisas i tabell 14 baseras på informationen som redovisas i bilaga 5 (vertikal avgränsning av föroreningar). I tabell 14 redovisas beräknade jordvolymer inom olika delområden. I figur 11, redovisas benämningen av de olika delområdena inom röda områden. Resultaten från undersökningarna 2012-2014 har medfört följande justeringar med avseende på bedömd utbredning av föroreningar i jord: 41 av 53
Mellan de stora betsvämmorna utfördes provtagningar av jord ned till 12 meter under markytan. Åtta meter under markytan påvisades halter av summa fenoxisyror över 20 mg/kg TS. Tidigare bedömdes utbredningen av föroreningar kunna avgränsas till ca 5,5 meter under markytan. Under byggnad 5 har förhöjda halter av främst dinoseb och dioxiner påvisats i de ytliga jordlagren (från 0,0 0,10 m). Resultaten från de utförda undersökningarna inom det gula delområdet har visat att utbredningen av föroreningar i jord öster om f.d. Lans Mekaniska inte är så omfattade som har antagits tidigare. Utbredningen av det gula området har därför justerats. Resultaten från de nya undersökningarna i anslutning till den norra delen av betkulverten visar att halterna av föroreningar i den närliggande jorden är lägre jämfört med tidigare bedömningar. Detta har medför att utbredningen av det gula området har justerats. Figur 11. Delområden inom röda områden. 42 av 53