UPONOR VVS VÄRME OCH KYLA KOMFORTPANELSYSTEM Konstruktions- och installationshandbok 06 2010 11701
Innehållsförteckning Introduktion... 3 Inomhusklimat i lokaler och bostäder och normer för inomhusklimat... 4 Allmän information om Uponor Komfortpanelsystem... 5 Beskrivning av komfortpanelsystemet... 5 Fördelar och funktioner hos Uponor Komfortpanelsystem... 5 Maximal effekt Uponor Komfortpanelsystem... 6 Systemkomponenter... 7 Utrustning som levereras från entreprenör... 7 Utrustning som levereras från el-entreprenör... 7 Tekniska data för Uponor Komfortpanelsystem... 8 Produktförteckning... 8 Projektering av Uponor Komfortpanelsystem... 9 Beräkning av värme- och kylbehovet... 11 Beräkning av rätt antal komfortpaneler... 11 Projektering och dimensionering av rörsystemet till Uponor Komfortpanelsystem... 13 Värme- och kylvattenrör i komfortpanelsystemet... 13 Val och dimensionering av värme- och kylkällor... 13 Byggnadsautomation i Uponor Komfortpanelsystem... 14 Strömförsörjning av Uponor Komfortpanelsystem... 14 Beräkning och val av regler- och inställningsvärden... 14 Montering av undertak... 15 Principschema Uponor Komfortpanelsystem... 16 Mätning, regulatorer och inställningsvärden i Uponor Komfortpanelsystem... 16 Anvisningar för drift och underhåll... 16 Referenser Uponor Komfortpanelsystem... 17 Länsförsäkringar Fastighet Bergslagen... 17 Clarion Hotel, Västerås... 17 Systembolaget, Västerås... 17 Detaljritningar... 18 2 Uponor Komfortpanelsystem
Introduktion till Uponor Komfortpanelsystem Myndighetsbestämmelser, övriga konstruktionskriterier och kundernas ständigt växande anspråk kräver utveckling av olika konstruktionsaspekter och av de tillgängliga systemen. De produkter, material och underhållstekniska system och arbetsmetoder som vi använder i våra byggnader utvecklas gemensamt av byggföretag, produktindustrier, projektörer och myndigheter, vanligen under tillsyn. Mellan 2000 och 2008 genomförde Uponor i samarbete med andra intressenter ett omfattande forskningsarbete om buller- och dragfri uppvärmning och kylning av olika lokaler med Uponors nya komfortpanelsystem. Forskningsresultaten och de omfattande brandprovningarna visade tydligt att Uponor Komfortpanelsystem är ett tillförlitligt värme- och kylsystem när det ingår i ett undertaksystem. Vi anser att det som en del av kvalitetskontrollen är av högsta vikt att varje produktionssteg hela vägen från konstruktion till installation uppfyller bestämmelserna och att kunden redan i projektets inledande skeden kan känna sig säker på att produkten kommer att fungera felfritt. Den här handboken är avsedd att användas vid konstruktion och installation av Uponor Komfortpanelsystem. Handboken ger beställare, projektörer, entreprenörer och myndigheter en enkel tillgång till den information och de anvisningar som de behöver för sitt arbete. Informationen i handboken kan tilllämpas på alla byggnadstyper, bland annat kontors- och butiksfastigheter, industribyggnader, bostadshus och offentliga byggnader. Vissa detaljanvisningar kan innehålla mindre projektspecifika skillnader, men både beträffande innehållet och de huvudfrågor som tas upp är anvisningarna giltiga för alla byggnadstyper. Dessutom kan anvisningarna användas både vid nybyggnad, ombyggnad och renovering. Vid projekt som avser ombyggnad eller renovering måste systemet konstrueras och installeras med vederbörlig hänsyn till byggnadens beskaffenhet och till alla andra inverkande faktorer. Om du saknar några detaljanvisningar i handboken är du välkommen att kontakta Uponor på telefon 0223-380 00. Uponor Komfortpanelsystem 3
Inomhusklimat i lokaler och bostäder och normer för inomhusklimat För att förbättra komforten, arbetsglädjen och arbetsförhållandena i olika lokaler har Uponor utvecklat ett komfortpanelsystem för inbyggnad i undertaksystem. De nya komfortpanelerna är energieffektiva och har en positiv inverkan på inomhusklimatet. Ventilationssystem och komfortkylanläggningar bör normalt inte dimensioneras för att klara extrem utomhustemperatur under kortare värmeböljor, enligt energimyndigheterna. BBR föreskriver att behovet av kylning ska minimeras genom bygg- och installationstekniska åtgärder. (BBR 2008, 9:51). Ett bra sätt att minska kylbehovet är att skärma bort besvärande solinstrålning, vilken i vissa fall står för en stor del av det totala kylbehovet i en lokal. Avskärmningsförmågan är för gardin ca 20%, persienn mellan glas ca 30% samt för markis eller utvändig persienn ca 60%. Eventuella kylanordningar ska utformas så att besvärande strålningsasymmetri, drag eller kallras undviks. (BBR 2008, 6:43). Uponor Komfortpanelsystem är energieffektivt, ljudlöst och dragfritt. 4 Uponor Komfortpanelsystem
Allmän information om Uponor Komfortpanelsystem Uponor Komfortpanelsystem är avsett för inbyggnad i ett undertaksystem som består av komfortpaneler. Uponors nya komfortpanelsystem ger ett energieffektivt, tyst och dragfritt värmeoch/eller kylsystem för olika typer av lokaler. Beskrivning av komfortpanelsystemet Uponors komfortpaneler innehåller distributionsrör för värme och/eller kyla (syrediffusionsskyddade PEXrör 10x1,5 mm) som är inbyggda i konstruktionen. På plåtytan finns en fabriksmonterad fiberväv i vit kulör (Parafon Fjord Classic). Synliga ytor på upphängningsskenor och lister är vita. Komfortpanelerna finns i storlek 1190x590x20 mm. Vikten av panelerna inkl. vattenfyllning är 6,7 kg/m 2. Upp till fyra paneler kan seriekopplas vid ΔT 3 C och därefter anslutas till värme- och kylrörledningarna. Vid flera serier av paneler bör matningsrören installeras som ett omvänt returledningssystem (Tichelmann) som utjämnar tryckfallet och flödet så att alla serier med komfortpaneler får samma tryckfall i ett rum. Systemet har genomgått det krävande brandtekniska SBI-provet vid Statens Tekniska Forskningscentral (VTT) i Finland. Klassificeringen för komfortpanelsystemets brandegenskaper är B-s2, d0. Kontrollera noga att systemet är lämpligt för den aktuella byggnaden. Fördelar och funktioner hos Uponor Komfortpanelsystem: - Låg bygghöjd (rek. min. 150 mm). - Helt tyst (inget ljud från fläktar). - Inget drag, möbler kan placeras fritt. - Hygieniskt. - Ingen överluft behövs. - Lätt att montera. - Lättillgängligt. - Snabb installation. - Ingen svetsning krävs, därmed finns ingen brandrisk vid monteringen. - Dold installation/inbyggd i undertaksystemet. - Lätt att eftermontera i befintliga takkonstruktioner. - Lämpar sig utmärkt för både nyoch ombyggnader. - Enkel hantering. - Underhållsfritt. - Stor växlingsyta ger höga temperaturer på köldbärare, vilket ger hög kyleffekt. - Dimensionering av ventilation för endast minluft-flöden, ej kyleffektbehov. - Det obrutna taket minskar även risk för överljud mellan lokaler med t ex systemväggar. Vid konstruktion och installation av komfortpanelsystemet ska hänsyn tas till arkitektoniska synpunkter och belysningsfrågor, placering av sprinkler, spotlights och rökdetektorer m.m. Rörledningar för värme och kyla, ventilationskanaler, elledningar, sprinklerrör etc. kan dras i utrymmet ovanför undertaket. Håltagning i komfortpanelerna bör undvikas. Hål görs istället i akustikpanelerna. I rum med ytterligare värme- eller kylbehov kan tilluft, golvvärme eller golvkyla utnyttjas för att tillföra extra energi. Komfortpanelsystemet överför värme- och kylenergi till rummet genom ledning och strålning. Det antal Uponor Komfortpaneler som krävs avgörs av det aktuella rummets behov av värme och kyla. Ett rätt konstruerat och installerat komfortpanelsystem är en garanti för att värme- och kylkrav uppfylls på ett konkurrenskraftigt sätt. Uponor Komfortpanelsystem 5
Maximal effekt Uponor Komfortpanelsystem Framledningstemperatur Returledningstemperatur Rumstemperatur 37 C 32 C 20 C 14 C 17 C 25 C Effekt 85 W/m 2 värme (60 W per panel) 89 W/m 2 kyla (64 W per panel) Lägsta rekommenderade temperatur hos kylvattnet vid 25 C i rumstemperatur och 50% luftfuktighet är 14 C, för att undvika daggpunktssvettning. Se alltid till att systemets daggpunkt är sådan att ingen daggpunktssvettning uppkommer. Daggpunktskontroll måste alltid ingå i systemet. VVS-konstruktören måste ta hänsyn till att flödet under uppvärmning är lägre än under kylning, vilket medför ett lägre tryckfall i rörsystemet. Komfortpanelerna är avsedda att användas som hela delar. Därför ska akustikpanelerna användas längst kanter och på ställen där paneler måste modifieras eller förminskas. Vid projekteringen av Uponor Komfortpanelsystem måste tillräckligt med plats lämnas för kanter, belysningsarmaturer, ventilationskanalmynningar, installations- och inspektionsluckor m.m. Ett färdigt Uponor Komfortpanelsystem monterat utan akustikpaneler. 6 Uponor Komfortpanelsystem
Uponor Komfortpanel består av följande systemkomponenter: - Komfortpaneler för värme och kyla. - 10x10 mm snabbkopplingar för anslutning av rören i panelerna. - 15x10 mm snabbkopplingar förminskning för anslutning av rören i panelerna till matningen. - DR 20x15 mm ändkopplingar för anslutning av de seriekopplade panelerna till matningen. - DR 15 mm med utv gäng G3/4 ändkopplingar för anslutning av de seriekopplade panelerna till matningen. - Stödhylsor och vita handskar. - Installationsanvisningar. Entreprenören ska leverera och montera följande detaljer och utrustning: - Komfortpaneler. - Pendlar, skenor och lister till undertaksystemet. - Akustikpaneler utan rör. - Rörledningar för värmesystemet. - Rörledningar för kylvattensystemet. - Värme- och kylaggregat med maskiner. - Rörarmaturer med säkerhets- och expansionssystem. - Rörisolering. - Byggnadsautomationssystem. - Utförande av röranslutningar till komfortpanelerna och anslutning av rören i panelserier till rörledningarna. El-entreprenören ska leverera och installera följande: - Ledningsdragning till klimatanläggningen. - Ledningsdragning till regulatorer, ställdon, givare m.m. När rörinstallationen är färdig ska VVS-entreprenören utföra tryckprovning av värme- och/eller kylvattenrörnätet och, upprätta ett provningsprotokoll för VVS-kontrollantens godkännande. Varje entreprenör är ansvarig för sitt installationsarbete enligt bestämmelserna om garanti- och arkiveringstider. Huvudledningar för värme och kyla, byggnadsautomation, rörisolering, expansions- och säkerhetssystem, pumpar, rörarmaturer och värmeoch kylaggregat ska utföras enligt gällande normer. Konstruktionsprincip för en komfortpanel Syrediffusionsskyddade PEX- eller kompositrör bör användas i rörledningarna. Rörledningar för värme och kyla ska isoleras med exempelvis Armaflex AF/enligt serie M. Alla komfortpaneler är försedda med en lackerad energiriktande stålplåt och med brandsäker stomme och rördragning. Fiberväv PEX-rör Ø10x1,5 mm 15 mm värmeledande grafitskiva 0,5 mm galvaniserad stålplåt Fiberväv vit (Parafon Fjord Classic) Uponor Komfortpanelsystem 7
Tekniska data Tekniska data för Uponor Komfortpanelsystem Uponor Komfortpanel 1200x600 Rör ø10x1,5 mm, 1190 x 590 x 20 mm Termisk effekt Kyla 89 W/m 2 Beroende på dimensionerande förutsättningar. Rumstemperatur 25 C och medelvattentemperatur 15,5 C. Värme 85 W/m 2 Beroende på dimensionerande förutsättningar. Rumstemperatur 20 C och medelvattentemperatur 34,5 C. Brandegenskaper, SBI-prov B-s2, d0 Vikt med vattenfyllda rör cirka 6,7 kg/m 2 Produktförteckning Uponorprodukter Produkt Tekniska dimensioner Uponornummer Förpackning Uponor Komfortpanel 1200x600, rör ø10x1,5 mm 1190x590x20 mm 104 5316 4 st/krt* Snabbkopplingar Uponor Snabbkoppling 10 mm 104 5325 st Uponor Snabbkoppling förminskning 15-10 mm 104 5326 st Uponor Presskoppling DR med slät ände 20 x 15 mm 100 0298 st Uponor Rak Koppling DR slät ände med utv gäng 15 mm x G3/4 100 0300 st Uponor Stödhylsa 10 x1,5 mm PEX 104 5328 10 st/frp * Varje kartong med paneler innehåller även ett par vita handskar. Dessutom används Uponor kompositpresskopplingar i DR eller PPSU i röranslutningar. Mer information om kopplingar finns på Uponor.se. 8 Uponor Komfortpanelsystem
Projektering av Uponor Komfortpanelsystem Med Uponor Komfortpanelsystem kan du tillgodose värme- och kylbehoven för många typer av lokaler. Om så behövs kan systemet användas för att ge enbart värme eller kyla. Som utgångspunkt för för projekteringen gäller att komfortpanelsystemet får utgöra högst 70 % av hela takytan. Komfortpanelsystemet är helt tyst, utan något ljud från fläktar. Om du vill dämpa andra ljud i rummet kan du använda akustikpaneler i kombination med komfortpanelerna. I diagram 1 visas absorptionskoefficienten för kombinerade system. Uponor Komfortpanelsystem kan installeras medan butiken håller öppet. Approximativ kyleffekt [W/m 2 ] Komfortpanel 80/20 % Komfortpanel/Akustikpanel 70/30 % 60/40 % 50/50 % 40/60 % Absorptionskoefficient w [%] Diagram 1 Absorptionskoefficient Uponor Komfortpanelsystem 9
Projektering av Uponor Komfortpanelsystem 120 Värmeeffekt på Uponor Komfortpanelsystem Värmeeffekt (W) 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 W/panel m 2 W/panel 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Skillnaden mellan tillopps- och returledningens medeltemperatur på vattnet och rummets temperatur. Diagram 2 Maximal värmeeffekt från Uponor Komfortpaneler, 1190x590x20 mm. Skillnaden mellan rumstemperaturen och medeltemperatur på vattnet bör inte överstiga 15 C för att kunna bibehålla komforten i rummet. 120 Kyleffekt på Uponor Komfortpanelsystem Kyleffekt (W) 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 W/panel m 2 W/panel 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Skillnaden mellan tillopps- och returledningens medeltemperatur på vattnet och rummets temperatur. Diagram 3 Maximal kyleffekt från Uponor Komfortpaneler, 1190x590x20 mm. 10 Uponor Komfortpanelsystem
Projektering av Uponor Komfortpanelsystem Hål för sprinkler, infällda belysningsarmaturer och luftbehandlingsaggregat samt för rengöringsoch inspektionsluckor bör tas i akustikpanelerna. För att detta ska vara möjligt måste akustikpaneler monteras på vissa ställen i taket. Den fria höjden över undertaket avgörs av den utrustning som ska placeras där. Komfortpanelerna utgör en integrerad del av undertaksystemet. Det första steget i projekteringsprocessen är att avgöra hur många komfortpaneler som behövs i varje rum med hänsyn till det beräknade effektbehovet. De olika projektörerna bör gemensamt avgöra var komfortpanelerna och akustikpanelerna ska användas. När man använder seriekopplade paneler är det viktigt att minnas att värme- och kyleffekten för de enskilda komfortpanelerna är högre i seriens början än i slutet. De värme- och kyleffekter som anges här motsvarar därför medelvärdena. Beräkning av värme- och kylbehov Vid beräkning av värme- och kylbehov måste ett flertal faktorer tas med i beräkningen. Man beräknar bl.a. ledningsvärmeförluster, luftläckor och ventilationsförluster. Interna och externa vämelaster (genom ledning och strålning). Faktorer som påverkar dessa är byggnadsstommen, arean i rummet och fönster, samt orientering och fönsteravskärmning m.m. 4 st Komfortpaneler 1190x590x20 mm Klimatbehandling, rad med tilluftsdon Figur 1 Rad med belysningsarmaturer/ frånluftsdon 8400 mm Rad med belysningsarmaturer Rad med belysningsarmaturer Komfortpanelerna får inte förändras på något sätt. Använd istället akustikpaneler där ingrepp måste göras. Genom att rikta tilluften kan man på ett avgörande sätt påverka hur värmeenergin transporteras dit den behövs. När komfortpanelsystemet används för kylning bör tilluften som regel kylas. Paneler kan användas i serier om upp till fyra vid ΔT 3 och därefter anslutas till värme- och kylrörledningarna. I figur 1 visas fyra grupper av vardera fyra komfortpaneler samt grupper av akustikpaneler där belysning, ventilationsmunstycken, inspektionsluckor och annan teknisk utrustning kan installeras. Beräkning av rätt antal komfortpaneler Eftersom det antal komfortpaneler som behövs avgörs av antingen värme- eller kyleffektbehovet för rummet måste de båda effektbehoven beräknas var för sig. I figur 2 visas hur man beräknar antal paneler för både värme och kyla. Rummet i exemplet är ett kontorslandskap med golvarean 70,56 m 2 och avsett för åtta personer. Alla belysningsarmaturer är pendlade. Maximalt antal paneler som kan installeras i rummet är 98, varav 48 eller ca 50 % av hela takytan installeras med komfortpaneler. 1 32 Figur 2 1 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 38 8400 mm Vi rekommenderar att använda ett så kallat omvänt returledningssystem (Tichelmann), så att flöden och tryckfall kan balanseras utan separata reglerventiler för varje serie. Uponor Komfortpanelsystem 11
Projektering av Uponor Komfortpanelsystem Anslutningsrör ø10x1,5 mm Det beräknade värmeeffektbehovet är 2800 W eller 2800 W = 40 W/m2, värmeeffekt- 70,56 m 2 behov/m 2 golv Det beräknade kyleffektbehovet är 3680 W eller 3680 W = 52 W/m2, kyleffekt- 70,56 m 2 behov/m 2 golv Anslutningsrör ø10x1,5 mm Figur 3 Uponor Komfortpanel I exemplet för figur 3 är värmeeffekten hos en komfortpanel 60 W per panel. Dvs. 48x60 W per panel = 2880 W värmeeffekt, vilket är tillräckligt för ett rum av denna storlek. I exemplet är kyleffekten hos en komfortpanel 64 W per panel. Dvs. 48x64 W per element = 3072 W kyleffekt, vilket inte är tillräckligt för ett rum med denna storlek. Det extra kylbehovet är alltså 3680 W 3072 W = 608 W, vilket kan åstadkommas genom kylning av tilluften. Enligt gällande bestämmelser är erforderligt tilluftflöde till rummet i exemplet 212 liter/s vid 18 C. Den extra kyleffekt som alstras av detta flöde är 1781 W vid 25 C. Kombinationen av komfortpanelsystemet och kylning av tilluften är alltså mer än tillräcklig för att kyla rummet. Tryckfall vid vattentemperatur 50 C. Korrektionsfaktor vid 20 C = 1,18 Flöde liter/s 0.040 0.035 0.030 0.025 0.020 0.015 0.010 0.005 10 20 30 50 100 200 300 400 500 600 700 800 900 0,01 0,02 0,03 0,05 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Diagram 4 Tryckfallsdiagram för Uponor PEX-rör Ø10x1,5 mm Tryckfall Pa/m kpa/m 12 Uponor Komfortpanelsystem
Projektering av Uponor Komfortpanelsystem Uponor Komfortpanelsystem är mycket lämpligt i miljöer med hög koncentration av dammartiklar, t ex klädesbutiker. Här finns risk att filter och kyllameller sätts igen av dammet, vilket sänker kyleffekten och kräver underhåll. Detta undviks helt och hållet med Uponors systemlösning, då kyleffekten bibehålls under hela livslängden och underhållet på komfortpanelerna är obefintlig. Projektering och dimensionering av rörsystemet till Uponor Komfortpanelsystem Projektering och dimensionering av rören till komfortpanlerna omfattar planering av installationssättet, beräkning av flöden, dimensionering av rörledningar och pumpar etc. Vätskeflödet i komfortpanelsystemet beräknas med utgångspunkt från det totala effektbehovet med följande framlednings- och returvattentemperaturer: - Värmerör: Framledningsvatten 37 C, returvatten 32 C vid 20 C rumstemperatur. - Kylvattenrör: Framledningsvatten 14 C, returvatten 17 C vid 25 C rumstemperatur. Beträffande isoleringen är det viktigt att ta hänsyn till daggpunk- ten både för rörkopplingarna och för själva rören. Daggpunktskontroll måste alltid ingå i systemet. Rörisoleringens tjocklek avgörs av energiförlusterna i systemet. Pumpdimensionerna avgörs av det totala flödet och tryckfallet. Värme- och kylvattenrör i komfortpanelsystemet Varje rum är försett med både värmerör (framledning/retur) och kylvattenrör (framledning/retur) som levererar den värme- eller kylenergi som rumsförhållandena kräver. Om enbart värme eller kyla behövs kan man skapa ett enda sammanhängande värme- eller kylrörsnät som utgår från aggregatrummet. Värme- och kylvattenrören projekteras och installeras med utgångspunkt från beräknade flöden och maximal hastighet/maximalt tryckfall, så att en optimal verkningsgrad uppnås. Val och dimensionering av värme- och kylkällor Möjliga värme- och kylkällor är exempelvis jordvärme/jordkyla, luftvärme/luftkyla, bergvärmesystem med frikyla, klimataggregat, kallvatten och fjärrvärme/fjärrkyla. Alla normalt förekommande värmeoch kylsystem kan användas för att förse komfortpanelsystemet med erforderlig värme- och kylenergi. Systemets dimensioner beräknas med utgångspunkt från det sammanlagda effektbehovet och med hänsyn tagen till alla energiförluster. Tryckfall och effekt vid olika flöden för en grupp av seriekopplade komfortpaneler för kyla framgår av tabellen nedan. Tryckfallen i anslutningarna är medräknade. Antal seriekopplade komfortpaneler för kyla (1190x590x20 mm) 2 3 4 Flöde liter/s 0,010 0,015 0,020 Tryckfall kpa 4 13 29 Effekt W 128 192 256 Uponor Komfortpanelsystem 13
Projektering av Uponor Komfortpanelsystem Byggnadsautomation i Uponor Komfortpanelsystem I figur 4 visas ett exempel på ett vattenflödes- och driftschema för komfortpanelsystemet. Beträffande daggpunktkontrollen är det viktigt att fuktighetsgivaren placeras i den del av rörsystemet där sannolikheten för kondens är störst. Om fuktighetsgivaren upptäcker fukt på ett framledningsrör stänger magnetventilen automatiskt. Magnetventilen öppnar automatiskt när det inte längre finns någon fukt på framledningsröret och behov av kylning finns. TS 20 5 RUM 1 11 6 TC 1 TE 1 Jm Jp TE ME 1 Lm Lp MV 20.1 3 1 2 TV 1 kylvattenvärmeväxlare 9 4 MV 20.2 1 11 6 7 TC 2 TE 2 TE 00 4 TS 21 5 TV 2 värmeväxlare 10 1 Komfortpanel (storlek 1190x590x20 mm) seriekopplat (högst fyra paneler) 2 Akustikpaneler 3 Huvudframlednings- och returledningsrör för värme och kyla (så kallat omvänt returrörsystem) 4 Magnetventiler för värme och kyla 5 Tvåstegs rumsregulatorenhet (både värme och kyla) 6 Framledningsvattenautomatik för värme och kyla 7,8 Vattencirkulationspumpar för värme och kyla 9,10 Värmeväxlare och kylvattenvärmeväxlare 11 Expansions-, säkerhets- och påfyllningssystem 8 Strömförsörjning av Uponor Komfortpanelsystem El-entreprenören ansvarar för ledningsdragningen till styrsystemet, rumsgivarna och ställdonen samt till värme- och kylaggregaten inklusive deras automationsutrustning. TE MV 21.1 4 TS 21 4 RUM 2 MV 21.1 Figur 4 Vattenflödes- och driftschema för Uponor Komfortpanelsystem. 3 Beräkning och val av regler- och inställningsvärden Regler- och inställningsvärdena beräknas som för ett slutet cirkulationssystem där tryckfallet är detsamma i alla delar av nätet. Vattencirkulationspumpar med frekvensomformare lämpar sig bäst för systemet. Ställ in temperaturvärdena i önskade lägen. 1 2 1 14 Uponor Komfortpanelsystem
Projektering av Uponor Komfortpanelsystem Montering av undertak Byggentreprenören ska montera komfortpaneler, akustikpaneler och alla nödvändiga upphängningsskenor och lister. Panelerna ska monteras med hjälp av upphängningsskenor. Byggentreprenören ska också utföra erforderlig håltagning i undertaket. Innan monteringen av undertaket påbörjas måste alla VVS-huvudledningar och kopplingar vara färdigställda. Det första steget i undertaksmonteringen omfattar uppmätning av taket. Detta görs för att säkerställa att panelerna riktas upp med räta vinklar. Använd hela paneler för att avgöra om eventuella delade paneler ska placeras bara i en av rummets ändar eller sidor eller fördelas lika på alla sidor. Efter uppmätningen måste upphängningspunkterna för huvudstödlisterna mätas in med utgångspunkt från den valda baspunkten och baslinjen. Gör inmätningen två gånger i vinkelräta riktningar. Om inmätningen görs noggrant blir monteringen enklare och slutresultatet blir tillfredsställande. Avståndet mellan huvudstödlisterna är normalt 1200 mm. Bestäm undertakets höjd genom att avjämna fästpunkterna för vägglisterna och sätt fast listerna på väggen. Sätt sedan fast upphängningsdetaljerna i taket på de utmärkta platserna. Övriga lister sätts fast i upphängningssystemet. Mellanlisterna stöds av huvudstödlisterna, normalt med inbördes avstånd 600 mm. Taksystemet är nu klart för montering av paneler med modulmått 600x1200. Med 10 cm mellanrum finns öglor på listerna för fastsättning av mellanlisterna. Utrustning som ska monteras i undertaket, t.ex. belysning, rökdetektorer, sprinkler m.m. fästs normalt i T-listsystemet eller direkt i takkonstruktionen beroende på utrustningens vikt. Lätt utrustning, t.ex. halogenlampor, kan monteras direkt i akustikpanelerna. Komfortpanelerna får inte förändras på något sätt. Använd istället akustikpaneler där ingrepp måste göras. Eftersom panelerna levereras fabriks lackerade bör de vita handskar som medföljer i förpackningen med paneler användas vid hantering av panelerna. Figur 5 Montering av undertak. Uponor Komfortpanelsystem 15
Projektering av Uponor Komfortpanelsystem Principschema Uponor Komfortpanelsystem Entreprenadgräns Givare Expansion Kylkälla RC RC Pump Reglerventil Givare Styrventil T Avstängningsventiler R Kyltak Figur 5 Principschema med entreprenadgräns Mätningar, regulatorer och inställningsvärden i Uponor Komfortpanelsystem När rörinstallationen är färdig ska entreprenören utföra tryckprovning av värme- och/eller kylvattenrörnätet och upprätta ett provningsprotokoll för VVS-kontrollantens godkännande. Varje entreprenör är ansvarig för sitt installationsarbete enligt bestämmelserna om garantioch arkiveringstider. Flödet i värme- och kylvattenrörnäten ska mätas upp och justeras in till de värden som anges i bygghandlingarna. Ställ in önskade temperaturer för framlednings- och returvattnet. Utför funktionsprov för kontrollera att inställda värden är korrekta och att automationen fungerar felfritt. Ett provningsprotokoll ska upprättas. Inställda värden, mätningar och kalibreringar ska godkännas av beställaren. Anvisningar för drift och underhåll Använd enbart normalt förekommande rengöringsmetoder till komfortpanelsystemet. Beträffande rör, automation, pumpar och värme-/ kylaggregat gäller samma drift- och underhållsanvisningar som för andra värme- och kylanläggningar. 16 Uponor Komfortpanelsystem
Referenser Uponor Komfortpanelsystem Länsförsäkringar Fastighet Bergslagen Hyresgästerna hos Länsförsäkringar Fastighet i Bergslagen, Västerås, klagade tidigare över drag. Problemen försvann när kylbafflar byttes mot Uponor Komfortpanelsystem. Länsförsäkringar har sedan 2004 valt att enbart installera Uponor Komfortpanelsystem vid ombyggnationer. Clarion Hotel, Västerås Istället för att kyla sina hotellrum med fläkt som susar och ger drag, valde Clarion Hotel i Västerås att installera en plafond med Uponor Komfortpaneler i alla rum och korridorer. Bygghöjden för denna lösning blev endast 65 mm. Matningen till plafonden döljs i en installationslist som går ut i hallen. En termostat sekvensstyr värmen från radiatorerna och kylan från komfortpanelerna, så att de inte motarbetar varandra. Hotellet var i drift under ombyggnationen. Systembolaget, Västerås Systembolaget valde Uponor Komfortpanelsystem för att kyla sina nya lokaler i kvarteret Igor i centrala Västerås. Systembolaget är kända för att ha höga krav på både klimat och arbetsmiljö. Uponors lösning med Komfortpaneler uppfyller deras krav och ger ljudlös och dragfri kyla. Uponor Komfortpanelsystem 17
Detaljritningar Tryckprovning 2 h Max 6 bar Kontrollera eventuellt läckage under två timmar Montering av Uponor Komfortpanelsystem på liststöd Installation får endast utföras av behörig personal Anslutning av rör i Uponor komfortpanel 18 Uponor Komfortpanelsystem
Uponor Komfortpanelsystem 19
XXXXS 10-03-X-SP Produktion: Uponor AB, Sverige Uponor AB Uponor VVS Box 2 721 03 Västerås T 0223-380 00 F 0223-387 10 W www.uponor.se Uponor AB, Sverige förbehåller sig rätten att utan föregående meddelande ändra specifikationen av ingående komponenter i enlighet med sin policy om kontinuerlig förbättring och utveckling.