VVS Handboken. Edition 3.1 Juni 2016

Transkript

1 VVS Handboken Edition 3.1 Juni 2016

2 Uponor VVS, Sverige förbehåller sig rätten att göra ändringar i specifikationen av ingående komponenter utan föregående meddelande. Har ni synpunkter eller förslag på hur vi kan förbättra vår handbok inför nästa uppdatering är vi tacksamma om ni kontaktar oss.

3 Uponor Komfortpanelsystem

4 Systemet syns inte och ger ett behagligt inomhusklimat, helt ljudlöst och dragfritt Ett underhållsfritt system som är enkelt att installera Extremt låg bygghöjd jämfört med konventionella kylsystem

5 Innehåll Inledning Inledning Buller- och dragfri klimatlösning System som kontinuerligt förbättras Brandtestad lösning Uponors filosofi Smidig installation Att tänka på vid projektering Produktbeskrivningar Ingående delar i komfortpanelsystem Beskrivning av komfortpanelsystemet Fördelar och funktioner hos Uponor Komfortpanelsystem Konstruktion Rekommenderade temperaturer och effekter för Uponor Komfortpanelsystem Kopplingar Matarledningar Tilloppsventil Vario PLUS Styrdon Pro Projektering Projektering av komfortpanelsystem Beräkning av värme- och kylbehov Beräkning av antal komfortpaneler Armatur och håltagning Dimensionering av rörsystem Värme- och kylvattenrör i komfortpanelsystemet Val och dimensionering av värme- och kylkällor Byggnadsautomation i Uponor Komfortpanelsystem Beräkning och val av regler- och inställningsvärden Leverantörernas ansvarsområden Installation Allmänt om installation Montera undertak Ansluta rör till komfortpanel...451

6 Tryck- och täthetskontroll Tryck- och täthetskontroll med vätska Täthetskontroll av Q&E-kopplingar Tekniska data Komfortpanel Kopplingar Tilloppsventil Uponor kompositrör...460

7 Inledning

8 Inledning Uponor Komfortpanelsystem är avsett för inbyggnad i ett undertaksystem som består av akustikskivor och komfortpaneler. Uponors komfortpanelsystem ger ett energieffektivt, tyst och dragfritt värme- och/eller kylsystem för olika typer av lokaler. Informationen i handboken kan tilllämpas på alla byggnadstyper, allt från kontors- och butiksfastigheter, industribyggnader till offentliga byggnader. Bild 1: Uponor Komfortpanelsystem är energieffektivt, ljudlöst och dragfritt Buller- och dragfri klimatlösning Forskningsresultat från ett åtta år långt projekt där Uponors komfortpanelsystem har använts för uppvärmning och kylning av olika lokaler har tydligt visat att Uponors lösning är är ett tillförlitligt, buller- och dragfritt system för inomhusklimat. System som kontinuerligt förbättras Myndighetsbestämmelser, övriga konstruktionskriterier och kundernas ständigt växande anspråk kräver utveckling av olika konstruktionsaspekter och av de tillgängliga systemen. De produkter, material och underhållstekniska system och arbetsmetoder som vi använder i våra byggnader utvecklas gemensamt av byggföretag, produktindu s- trier, projektörer och myndigheter, vanligen under tillsyn. 430 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

9 Brandtestad lösning Kylpanelsystemet har genomgått ett krävande brandtekniskt prov enligt EN :2007 vid Statens Tekniska Forskningscentral (VTT) i Finland. Klassificeringen för komfortpanelsystemets brandegenskaper är B-s2, d0. Uponors filosofi Vi anser att kvalitetskontroll är av högsta vikt i varje produktionssteg hela vägen från konstruktion till installation så att kunden i projektets alla skeden kan känna sig säker på att produkten kommer att fungera felfritt och att den uppfyller alla bestämmelser. Smidig installation Uponor Komfortpanelsystem kan installeras medan butiken håller öppet. Bild 2: Installation i butik Att tänka på vid projektering Vissa detaljanvisningar kan innehålla mindre, projektspecifika skillnader, men både beträffande innehållet och de huvudfrågor som tas upp är anvisningarna giltiga för alla byggnadstyper. Dessutom kan anvisningarna användas både vid nybyggnad, ombyggnad och renovering. Vid projekt som avser ombyggnad eller renovering måste systemet konstrueras och installeras med vederbörlig hänsyn till byggnadens beskaffenhet och till alla andra inverkande faktorer. Komfortpanelsystem är mycket lämpligt i miljöer med hög koncentration av dammartiklar, till exempel klädbutiker. Här finns risk att filter och kyllameller sätts igen av dammet, vilket sänker kyleffekten och kräver underhåll. Detta undviks helt och hållet med Uponors systemlösning, eftersom kyleffekten bibehålls under hela livslängden och underhållet på komfortpanelerna är obefintlig. Bild 3: Uponor Komfortpanelsystem i känsliga miljöer Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken l 431

10

11 Produktbeskrivningar

12 Ingående delar i komfortpanelsystem I ett komfortpanelsystem ingår följande komponenter: Komfortpaneler för värme och kyla Snabbkopplingar, 10x10 mm/15x10 mm Ändkopplingar, DR 20x15 mm/dr 15 mm med utvändig gänga G3/4 Stödhylsor Beskrivning av komfortpanelsystemet Uponors komfortpaneler innehåller distributionsrör för värme och/eller kyla (syrediffusionsskyddade PEX-rör 10x1,5 mm) som är inbyggda i konstruktionen. På plåtytan finns en fabriksmonterad fiberväv i vit kulör (Parafon Fjord Classic). Komfortpanelsystemet överför värme- och kylenergi till rummet genom ledning och strålning. Upp till fyra paneler kan seriekopplas vid ΔT 3 C och därefter anslutas till värme- och kylrörledningarna. Det antal Uponor Komfortpaneler som krävs avgörs av det aktuella rummets behov av värme och kyla. Fördelar och funktioner hos Uponor Komfortpanelsystem Låg bygghöjd (rek. min. 100 mm) Helt tyst (inget ljud från fläktar) Inget drag, möbler kan placeras fritt Hygieniskt Ingen överluft behövs Lätt att montera Lättillgängligt Snabb installation Dold installation, inbyggd i undertaksys temet Lätt att eftermontera i befintliga takkonstruktioner Lämpar sig utmärkt för både ny- och ombyggnationer Enkel hantering Underhållsfritt Stor växlingsyta ger höga temperaturer på köldbärare, vilket ger energieffektiv kyla Dimensionering av ventilation för endast min luftflöden, dock rekommenderas förkyld tilluft Det obrutna taket minskar även risk för överljud mellan lokaler med till exempel systemväggar. 434 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

13 Konstruktion Alla komfortpaneler är försedda med dold skarvfri rördragning ingjutet i en värmeledande grafitskiva, som ligger på en energiriktande stålplåt med fiberväv på ytan. Stålplåten utgör en brandsäker stomme. Fiberväv PEX-rör Ø10 x 1,5mm 15 mm värmeledande grafitskiva 0,5 mm galvaniserad stålplåt Fiberväv vit (Parafon Fjord Classic) Rekommenderade temperaturer och effekter för Uponor Komfortpanelsystem Komfort Temperatur framledning Temperatur returledning Temperatur rum Maximal effekt Värme 37 C 32 C 20 C Kyla 14 C 17 C 25 C 85 W/m2 värme (60 W per panel) 89 W/m2 kyla (64 W per panel) Daggpunktskontroll Lägsta rekommenderade temperatur på kylvattnet vid 25 C i rumstemperatur och 50 % luftfuktighet är 14 C, för att undvika daggpunktssvettning. Se alltid till att systemets temperatur är sådan att ingen daggpunktssvettning uppkommer. Daggpunktskontroll måste alltid ingå i systemet. Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken l 435

14 Kopplingar Snabbkopplingar 10x10 mm snabbkopplingar används för anslutning av rören mellan panelerna. 15x10 mm snabbkopplingar används för anslutning av panelerna till matningen. Stödhylsa Stödhylsor används i röret för att göra anslutningen till snabbkopplingen tät. Bild 6: Stödhylsa Bild 4: Snabbkopplingar Ändkopplingar Ändkopplingar används för anslutning av de seriekopplade panelerna till matningen. Matarledningar Uponor MLC rör används som matning för kyla/värme. PE-RT Aluminium PE-RT Ändkopplingar finns i dimension DR 20x15 mm för övergång till MLC rör dimension 20 mm, samt DR 15 mm med utvändig gänga G 3/4. Lim för hållbar sammanfogning av plast och metall Bild 7: Uponor MLC rör Tilloppsventil Tilloppsventil 15 med möjlighet att montera Vario PLUS styrdon Pro. För styrning av komfortpanelserier. Bild 5: Ändkopplingar Bild 8: Tilloppsventil 436 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

15 Vario PLUS Styrdon Pro Bild 9: Vario PLUS Styrdon Pro Skruvas på tilloppsventil 15 för styrning av kyl-/ värmesystem. För reglersystem, se Uponor Smatrix reglersystem i handboken för Golvvärme. Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken l 437

16

17 TS 20 TE MV RUM 1 MV Projektering TS 21 RUM TE MV 21.1 TS 21 MV

18 Projektering av komfortpanelsystem Beräkning av värme- och kylbehov Det första steget i projekteringsprocessen är att avgöra hur många komfortpaneler som behövs i varje rum med hänsyn till det beräknade effektbehovet. Som utgångspunkt för projekteringen gäller att komfortpanelsystemet får utgöra högst 70 % av hela takytan. Normalt används cirka % av hela takytan till komfortpaneler. Vid beräkning av värme- och kylbehov måste ett flertal faktorer tas med i beräkningen. Man beräknar bland annat ledningsvärmeförluster, luftläckor, ventilationsförluster samt interna och externa vämelaster (genom ledning och strålning). Faktorer som påverkar dessa är byggnadsstommen, arean i rummet och fönster samt orientering och fönsteravskärmning m.m. Exempel på komfortpanelsystem med entreprenadgräns Entreprenadgräns Givare Expansion Kylkälla RC RC Pump Reglerventil Styrventil T Daggpunktskontroll/ givare Avstängningsoch injusteringsventiler R Bild 10: Principskiss Uponor Komfortpanelsystem Komfortpanel Akustikpanel 440 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

19 Beräkning av antal komfortpaneler Eftersom det antal komfortpaneler som behövs avgörs av antingen värme- eller kyleffektbehovet för rummet måste de båda effektbehoven beräknas var för sig. I exemplet nedan visas hur man beräknar antal paneler för både värme och kyla. Genom att rikta tilluften kan man på ett avgörande sätt påverka hur värmeenergin transporteras dit den behövs. Komfortpanelerna är avsedda att användas som hela delar. Därför ska akustikpanelerna användas längst kanter och på ställen där paneler måste modifieras eller förminskas. Vid projekteringen av Uponor Komfortpanelsystem måste tillräckligt med plats lämnas för kanter, belysningsarmaturer, ventilationskanalmynningar, installations- och inspektionsluckor m.m. I nedanstående diagram kan man utläsa den maximala värmeeffekten/kyleffekten Uponor Komfortpaneler ger beroende på skillnaden mellan temperaturen i klimatsystemet och rummets temperatur. Maximal värmeeffekt från Uponor Komfortpaneler, 1190x590x20 mm. Skillnaden mellan rumstemperaturen och medeltemperatur på vattnet bör inte överstiga 15 C för att kunna bibehålla komforten i rummet. Maximal kyleffekt från Uponor Komfortpaneler, 1190x590x20 mm. För paneler som är 590x590x20 mm gäller halva värdet av effekterna som redovisas här för den stora panelen. Kyleffekt på Uponor Komfortpanelsystem Värmeeffekt på Uponor Komfortpanelsystem Värmeeffekt (W) W/panel m 2 W/panel Kyleffekt (W) W/panel m 2 W/panel Skillnaden mellan medeltemperatur på vattnet och rummets temperatur ( C) Bild 11: Värmeeffekt Skillnaden mellan medeltemperatur på vattnet och rummets temperatur ( C) Bild 12: Kyleffekt Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken l 441

20 Exempel Kyl-/värmesystem för ett kontor på 70 m mm mm Bild 13: Planeringsskiss Rummet är ett kontorslandskap med golvarean 70,56 m 2 och avsett för åtta personer. Alla belysningsarmaturer är pendlade. För ett kombinerat kyl-/värmesystem är det beräknade värmeeffektbehovet är 2800 W eller 2800 W / 70,56 m 2 = 40 W/m 2 Det beräknade kyleffektbehovet är 3680 W eller 3680 W / 70,56 m 2 = 52 W/m 2 Värmeeffekten hos en komfortpanel är 60 W (vid 37/32 C tillopps- och returtemperatur). 48 paneler ger 2880 W i värmeeffekt, vilket är tillräckligt för ett rum av denna storlek. Kyleffekten hos en komfortpanel är 64 W (vid 14/17 C tillopps- och returtemperatur). 48 paneler enligt ovan ger 3072 W i kyleffekt, vilket inte är tillräckligt för ett rum med denna storlek. Det kvarvarande kylbehovet är 3680 W W = 608 W, vilket kan åstadkommas genom kylning av tilluften. Enligt gällande bestämmelser är erforderligt tilluftsflöde till rummet i detta exempel 212 liter/ sekund vid 18 C. Den extra kyleffekt som alstras av detta flöde är 1781 W vid 25 C. Kombinationen av komfortpanelsystemet och kylning av tilluften är alltså mer än tillräcklig för att kyla rummet. Skulle enbart kyla behövas från komfortpanelsystemet så räcker det med att installera endast 30 st paneler. 30 x 64 W/panel ger en effekt på 1920 W. Och till detta så adderar man den förkylda tilluften på 1781 W, som då ger totalt 3701 W och täcker kyleffektbehovet för rummet. 442 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

21 Armatur och håltagning Komfortpanelerna får inte förändras på något sätt. Använd istället akustikpaneler för håltagning för exempelvis sprinkler, infällda belysningsarmaturer och luftbehandlingsaggregat samt för rengörings- och inspektionsluckor. För att detta ska vara möjligt måste akustikpaneler monteras på vissa ställen i taket. Den fria höjden över undertaket avgörs av den utrustning som ska placeras där. I bilden visas fyra grupper av vardera fyra komfortpaneler samt grupper av akustikpaneler där belysning, ventilationsmunstycken, inspektionsluckor och annan teknisk utrustning kan installeras. Seriekoppla paneler Maximalt fyra paneler kan användas i en serie vid ΔT 3 C och därefter anslutas till värme- och kylrörsledningarna. Uponor rekommenderar att använda ett så kallat omvänt returledningssystem (Tichelmann), så att flöden och tryckfall kan balanseras utan separata reglerventiler för varje serie. När man använder seriekopplade paneler är det viktigt att minnas att värme- och kyleffekten för de enskilda komfortpanelerna är högre i seriens början än i slutet. De värmeoch kyleffekter som anges här motsvarar därför medelvärdena. Rad med belysningsarmaturer/frånluftsdon Rad med belysningsarmaturer 4 st Komfortpaneler 1190x590x20 mm Klimatbehandling, rad med tilluftsdon Rad med belysningsarmaturer Bild 14: Planering för armatur Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken l 443

22 Akustikdämpning Komfortpanelsystemet är helt tyst, utan något ljud från fläktar. Om du vill dämpa andra ljud i rummet kan du använda akustikpaneler i kombination med komfortpanelerna. I bilden visas absorptionskoefficienten för kombinerade system. Approximativ kyleffekt [W/m 2 ] /30 % Komfortpanel/Akustikpanel 60/40 % 50/50 % 40/60 % Absorptionskoefficient α w [%] Bild 15: Absorptionskoefficient vid ΔT 8 C enligt EN14240 Dimensionering av rörsystem Projektering och dimensionering av rören till komfortpanelerna omfattar planering av installationssättet, beräkning av flöden, dimensionering av rörledningar och pumpar etc. Vätskeflödet i komfortpanelsystemet beräknas med utgångspunkt från det totala effektbehovet med följande framlednings- och returvattentemperaturer: Värmerör: Framledningsvatten 37 C, returvatten 32 C vid 20 C rumstemperatur. Kylvattenrör: Framledningsvatten 14 C, returvatten 17 C vid 25 C rumstemperatur. Varje komfortpanel innehåller 10 meter rör inklusive tryckfall i kopplingar. 444 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

23 Tryckfall vid vattentemperatur 50 C. Korrektionsfaktor vid 20 C = 1,18 Flöde liter/s ,01 0,02 0,03 0,05 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Tryckfall Pa/m kpa/m Bild 16: Tryckfall för Uponor PEX-rör Ø 10x1,5 mm Antal seriekopplade komfortpaneler 1200x600 mm för kyla Flöde liter/s Tryckfall kpa Effekt W 2 0, , , Tabell 1: Tryckfall, flöde och effekt vid olika antal seriekopplade komfortpaneler För att eliminera behovet av balanseringsventiler i taket kan panelerna kopplas samman i ett så kallat Tichelmannsystem, där samtliga seriekopplade paneler monteras parallellt. Beträffande isoleringen är det viktigt att ta hänsyn till daggpunkten både för rörkopplingarna och för själva rören. Daggpunktskontroll måste alltid ingå i systemet. Rörisoleringens tjocklek avgörs av energiförlusterna i systemet. Pumpdimensionerna avgörs av det totala flödet och tryckfallet. VVS-entreprenören måste ta hänsyn till att flödet under uppvärmning är lägre än under kylning, vilket medför ett lägre tryckfall i rörsystemet. Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken l 445

24 Värme- och kylvattenrör i komfortpanelsystemet Varje rum är försett med både värmerör (framledning/retur) och kylvattenrör (framledning/retur) som levererar den värmeeller kylenergi som rumsförhållandena kräver. Om enbart värme eller kyla behövs kan man skapa ett enda sammanhängande värme- eller kylrörsnät som utgår från aggregatrummet. Värme- och kylvattenrören projekteras och installeras med utgångspunkt från beräknade flöden och maximal hastighet/maximalt tryckfall, så att en optimal verkningsgrad uppnås. Val och dimensionering av värme- och kylkällor Möjliga värme- och kylkällor är exempelvis jordvärme/jordkyla, luftvärme/luftkyla, bergvärmesystem med frikyla, klimataggregat och fjärrvärme/fjärrkyla. Alla normalt förekommande värme- och kylsystem kan användas för att förse komfortpanelsystemet med erforderlig värme- och kylenergi. Systemets dimensionering beräknas med utgångspunkt från det sammanlagda effektbehovet och med hänsyn tagen till alla energiförluster. Byggnadsautomation i Uponor Komfortpanelsystem I bilden visas ett exempel på ett vattenflödes- och driftschema för komfortpanelsystemet. Beträffande daggpunktskontrollen är det viktigt att fuktighetsgivaren placeras i den del av rörsystemet där sannolikheten för kondens är störst. Om fuktighetsgivaren upptäcker fukt på ett framledningsrör stänger shuntventilen automatiskt kylvattnet. Shuntventilen öppnar kylvattnet igen automatiskt när det inte längre finns någon fukt på framledningsröret och behov av kylning finns. TS Komfortpanel seriekopplat (högst fyra paneler) TV 1 TV kylvattenvärmeväxlare 8 TC 1 TE TC 2 TE 2 värmeväxlare 8 7 Jm Jp TE ME 1 Lm Lp MV 20.1 TE 00 TE MV TS 21 TS RUM 1 MV 20.2 RUM 2 MV Akustikpaneler 3. Huvudframlednings- och returledningsrör för värme och kyla (så kallat omvänt returrörsystem) 4. Magnetventiler för värme och kyla 5. Tvåstegs rumsregulatorenhet (både värme och kyla) 6. Framledningsvattenautomatik för värme och kyla 7. Vattencirkulationspumpar för värme och kyla 8. Värmeväxlare och kylvattenvärmeväxlare 9. Expansions-, säkerhets- och påfyllningssystem Bild 17: Driftschema 446 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

25 Beräkning och val av regler- och inställningsvärden Regler- och inställningsvärdena beräknas som för ett slutet cirkulationssystem där tryckfallet är detsamma i alla delar av nätet. Vattencirkulationspumpar med frekvensomformare lämpar sig bäst för systemet. Ställ in temperaturvärdena i önskade lägen. Leverantörernas ansvarsområden Varje entreprenör är ansvarig för sitt installationsarbete enligt bestämmelserna om garanti- och arkiveringstider. Huvudledningar för värme och kyla, byggnadsautomation, rörisolering, expansions- och säkerhetssystem, pumpar, rörarmaturer samt värme- och kylaggregat ska utföras enligt gällande normer. Syrediffusionsskyddade PEX- eller kompositrör bör användas i rörledningarna. Rörledningar för värme och kyla ska isoleras med exempelvis Armaflex AF/enligt serie M. Elentreprenören Elentreprenören ska leverera och installera följande: Ledningsdragning till klimatanläggningen Ledningsdragning till regulatorer, ställdon, givare med mera Ledningsdragning till automationsutrustning Byggentreprenören/VVS-entreprenören Håltagning Rörledningar för värmesystemet Rörledningar för kylvattensystemet Värme- och kylaggregat med maskiner Rörarmaturer med säkerhets- och expansionssystem Rörisolering Byggnadsautomationssystem Utförande av röranslutningar till komfortpanelerna och anslutning av rören i panelserier till rörledningarna. När installation av komfortpaneler är gjorda ska ansvarig entreprenör göra följande: Täthetsprova komfortpanelsinstallationen med luft. Upprätta ett provningsprotokoll för godkännande. När rörinstallationen är färdig ska VVSentreprenören göra följande: Tryck- och täthetsprova hela värmeoch/eller kylvatteninstallationen med vatten. Upprätta ett provningsprotokoll för godkännande. Byggentreprenören/VVS-entreprenören bör leverera och montera följande detaljer och utrustning: Komfortpaneler Akustikpaneler utan rör Pendlar, upphängningsskenor och lister till undertaksystemet Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken l 447

26

27 Installation

28 Allmänt om installation Använd alltid skyddshanskar vid hantering av panelerna, för att undvika nedsmutsning. Systemet ska täthetsprovas innan anläggningen sätts i drift. Montera undertak 3. Bestäm undertakets höjd genom att avjämna fästpunkterna för vägglisterna 4. Sätt fast listerna på väggen. 5. Sätt fast upphängningsdetaljerna i taket på de utmärkta platserna. 6. Sätt fast övriga lister i upphängningssystemet. Taksystemet är nu klart för montering av paneler med modulmått 600x1200 mm. Obs! Innan monteringen av undertaket påbörjas måste alla VVShuvudledningar och kopplingar vara färdigställda. 1. Mät upp taket för att säkerställa att panelerna riktas upp med räta vinklar. Använd hela paneler för att avgöra om eventuella delade paneler ska placeras bara i en av rummets ändar eller sidor eller fördelas lika på alla sidor. Mellanlisterna stöds av huvudstödlisterna, normalt med inbördes avstånd 600 mm. Med 10 cm mellanrum finns öglor på listerna för fastsättning av mellanlisterna. Utrustning som ska monteras i undertaket, till exempel belysning, rökdetektorer och sprinkler, fästs normalt i T-listsystemet eller direkt i takkonstruktionen beroende på utrustningens vikt. Lätt utrustning, exempelvis halogenlampor, kan monteras direkt i akustikpanelerna. Obs! Komfortpanelerna får inte förändras på något sätt. Använd istället akustikpaneler där ingrepp måste göras. 2. Mät in upphängningspunkterna för huvudstödlisterna med utgångspunkt från den valda baspunkten och baslinjen. Gör inmätningen två gånger i vinkelräta riktningar. Om inmätningen görs noggrant blir monteringen enklare och slutresultatet blir tillfredsställande. Avståndet mellan huvudstödlisterna är normalt 1200 mm. 450 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

29 Uponor Comfort MOUNTING INSTRUCTION Ansluta rör till komfortpanel l l h l l h h 1 Installing Uponor comfort panel b b b Ta loss akustikpaneler Placera komfortpaneler på listerna och mellanlister genom att skjuta upp dem från ena hållet. 2 1 Använd de medföljande monteringshandskarna Klipp röret rakt vid markeringen Connecting Uponor comfort panel/mounting push fittings OK? 3.1. Montera stödhylsa Montera röret i snabbkopplingen. Se till stödhylsans o-ring har passerat o-ringen i kopplingen och röret är i botten (markeringen ska vara i kant med kopplingen). Skruva åt muttern. Opening push fittings Provdra med handkraft för att kontrollera att röret sitter fast ~ ~ 1mm Max. 4 panels in series OK? 4. För att Observe lossa röret the från kopplingen så öppnar instructions man muttern, och trycker in låsringen of the och fitting drar loss röret. manufacturer Pressure testing Operation h Max. 6 bar ΘV = C Medium temperature P Set operating pressure 2 h max. 6 bar After 2 h, leakage test Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken P l 451 = 5 bar 2 h

30 Tryck- och täthetskontroll Tryck- och täthetskontroll med vätska Under installationsskedet av Uponors alla typer av rörsystem ska tryck- och täthetskontroll utföras. Kontrollen nedan överensstämmer med VVS-AMA 12 YTC.15 och Säker Vatteninstallations reviderade regler för tryck- och täthetskontroll. Vid tryck- och täthetskontroll av rörledningar med vatten ska rörledningen vattenfyllas långsamt upp till kontrolltrycket. Ledningarna ska vara helt vattenfyllda och avluftade. För att underlätta avluftning bör ledningen fyllas från sin lägsta punkt. Tappvattensystem ska provas med vatten av dricksvattenkvalitet. Temperaturskillnaden mellan aktuell rumstemperatur och vattentemperaturen bör inte överstiga 10 C. 1. Trycksätt rörledningssystemet till ett kontrolltryck av 1,43 x beräkningstrycket under minst 30 minuter. Kontrolltrycket bör normalt vara 14,3 bar (PN 10) för tappvattensystem och 8,6 bar (PN 6) för värmesystem, undantag gäller om ingående produkter har lägre tryckklass. Trycket får inte sjunka under kontrolltiden. Ledningssystemet kan behöva fyllas på under kontrolltiden. 2. Efter 30 minuter, sänk kontrolltrycket snabbt till 7,5 bar för tappvattensystem och 4,5 bar för värmesystem. Detta tryck ska bibehållas under minst 90 minuter. Trycket kan normalt öka något under kontrolltiden. Rörledningssystemet ska avsynas i sin helhet under kontrolltiden. Tryck (bar) 14,3 8,6 Tappvatten (PN10) Värme (PN6) 7,5 4,5 PEX MLC Tid (min) För att dokumentera tryck- och täthetskontrollen kan Uponors blankett, Egenkontroll Tryck- och täthetskontroll användas. Se Obs! Befintliga tappvattensystem bör tryck- och täthetskontrolleras med tappvattensystemets befintliga vattentryck. Befintliga värmesystem bör tryck- och täthetskontrolleras med värmesystemets befintliga drifttryck. 452 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

31 Täthetskontroll av Q&E-kopplingar Installationen kan trycksättas efter 30 minuter vid temperaturer ner till +5 C. Vid lägre temperaturerförlängs tiden till trycksättning enligt tabellen till höger. För att påskynda sammandragningen vid lågatemperaturer kan man med fördel värma kopplingspunkten med varmluftspistol en kortare stund, ca sek. Temperaturintervall - +5 C 0,5 +5 C 0 C 1,5 0 C -5 C 3-5 C -10 C 4-10 C -15 C 10 Väntetid före provtryckning, timmar Tabell 2: Väntetid före provtryckning av PEX-rör kopplat med Q&E Täthetsprovning av presskopplingar, vid nyinstallation Vid installationer med presskopplingar ska en täthetsprovning utföras innan tryckkontroll utförs för att säkerställa att presskopplingen är tät. Trycksätt rörledningen till ett kontrolltryck av 3 bar under minst 30 minuter. Samtliga fogar ska avsynas. Trycket får inte sjunka under kontrolltiden. Täthetsprovning med luft Täthetsprovning med luft eller annan gas ska utföras enligt krav i AFS 2006:8. Fara: Täthetsprovning med gas eller luft är förknippat med risker! Täthetsprovning med luft eller gas kan användas när täthetsprovning med vätska inte är lämplig, till exempel när det är risk för frysning. Obs! Denna provning ersätter inte en tryck- och täthetskontroll med vätska som alltid ska utföras! Trycksättning med luft eller gas ställer särskilda krav på kompetens (ackreditering) för den som ska utföra trycksättningen, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2006:8. Dessa krav gäller dock inte om man uppfyller intervallen enligt tabellen nedan. Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken l 453

32 Övertryck Ackreditering krävs Över 3 bar Ja 0,03-3 bar Nej, inte om man klarar nedanstående beräkning Under 0,03 bar Nej Tabell 3: Kompetenskrav (ackreditering) vid övertryck Provningstrycket beräknas med formeln: (där P inte får överstiga 3 bar) P = 30 V (där P inte får överstiga 3 bar) P = trycket i Bar V = volymen i liter, se tekniska data för respektive rör. 1. Stryk fogarna med någon typ av skumvätska, exempelvis såpvatten, för att upptäcka läckor. Fara: Täthetsprovning med gas eller luft är förknippat med risker! 2. Inled provet med ett övertryck från tabellen eller ekvationen ovan under 30 minuter. Trycket får inte sjunka under kontrolltiden. Ledningssystemet kan behöva fyllas på under kontrolltiden. 3. Trycket sänks sedan till 1/3. Detta tryck ska behållas under minst 90 minuter. Trycket kan normalt öka något under kontrolltiden. Rörledningssystemet ska avsynas i sin helhet under kontrolltiden. P Tryck (bar) P/3 PEX MLC Tid (min) 454 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

33 Allmänt om drift och underhåll Uponors Komfortpaneler: Uponor Komfortpanel 600x600 Uponor Komfortpanel 600x1200 Uponors MLC-rör för matning av värme och kyla till Komfortpaneler: MLC Rör MLC RIR MLC RIR med isolering Drift Rören är avsedda för att transportera och distribuera varmt och kallt vatten i byggnader. För Komfortpaneler skall kontinuerlig driftemperatur inte överstiga 60 C. Tillfälligt kan mycket kortvariga temperaturtoppar upp till 65 C tolereras. Drifttrycket får maximalt vara 6 alternativt 12 bar, beroende på temperatur. Tryck och temperatur Max kontinuerlig drifttemperatur 60 C Max temperatur momentant 65 C Max drifttryck vid 60 C/20 C 6/12 bar Underhåll Rörsystemen kräver inget underhåll: Yttre rengöring av rören och kopplingar kan göras med vanliga rengöringsmedel; följ tillverkarens rekommendationer om utspädning. Koncentrerade rengöringsmedel skall ej användas. Rengöring av komfortpaneler: Rengöring av panelens ytskikt. Torrengöring: Borstning av panelytan ska ske med mjuk borste. Eventuell dammsugning med mjukt borstmunstycke. Våtrengöring: Fuktig avtorkning ska ske med väl urkramad duk eller svamp. Små blyertsmärken och smutsfläckar kan eventuellt tas bort med en vanlig suddgummi. Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken l 455

34 Godkännanden Uponor Komfortpanel har tilldelats miljömärket (Blue Angel) RAL-UZ 130 (low-emission thermal insulation material and suspended ceilings for use in buildings). Testet har utförts enligt AgBB utvärderingssystem och DIN EN /-11. Uponor Tappvatten- och Radiatorrörsystem MLC är typgodkända av Kiwa Swedcert. Godkännandena finns att hämta på l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

35 Värde Värde 1190x590x20 mm ör PEX 10 x 1,5 mm 590x590x20 mm PEX 10 x 1,5 mm Rör per panel 9 meter 4,5 meter Vattenvolym per panel 0,33 liter 0,17 liter Färg Vit Parafon Fjord Classic (NCS S 0500-N) Vikt med vattenfyllda rör, cirka Max antal seriekopplade paneler Vit Parafon Fjord Classic (NCS S 0500-N) 6,7 kg/m 2 3,9 kg/m 2 4 stycken vid ΔT 3 C Termisk effekt Kyla: 89 W/m 2 ΔT 9,5 C Brandegenskaper, enligt EN Värme: 85 W/m 2 ΔT 14,5 C 8 stycken vid ΔT 3 C Kyla: 45 W/m 2 ΔT 9,5 C Tekniska data Värme: 43 W/m 2 ΔT 14,5 C B-s2, d0 B-s2, d0 - Minst 100 mm ende på anoner Minst 100 mm beroende på andra installationer

36 Komfortpanel Typ Värde Värde Fiberväv PEX-rör Ø10 x 1,5mm 15 mm värmeledande grafitskiva 0,5 mm galvaniserad stålplåt Fiberväv vit (Parafon Fjord Classic) Mått 1190x590x20 mm Rör PEX 10 x 1,5 mm 590x590x20 mm PEX 10 x 1,5 mm Rör per panel 9 meter 4,5 meter Vattenvolym per panel Färg Vikt med vattenfyllda rör, cirka Max antal seriekopplade paneler 0,33 liter 0,17 liter Vit Parafon Fjord Classic (NCS S 0500-N) Vit Parafon Fjord Classic (NCS S 0500-N) 6,7 kg/m 2 3,9 kg/m 2 4 stycken vid ΔT 3 C 8 stycken vid ΔT 3 C Termisk effekt Kyla: 89 W/m 2 ΔT 9,5 C Kyla: 45 W/m 2 ΔT 9,5 C Kopplingar Brandegenskaper, enligt EN :2007 Lägsta rekommenderade bygghöjd Lägsta rekommenderade kylvattentemperatur (vid 25 C och 50 % luftfuktighet) Max täckning Rekommendation för matarledning Värme: 85 W/m 2 ΔT 14,5 C B-s2, d0 Minst 100 mm beroende på andra installationer Värme: 43 W/m 2 ΔT 14,5 C B-s2, d0 14 C 14 C 70 % av total takyta MLC-rör Minst 100 mm beroende på andra installationer 70 % av total takyta MLC-rör Typ Snabbkoppling Presskoppling Rak koppling Stödhylsa Värde 10 x 10 mm 15 x 10 mm förminskning DR med slät ände 20 x 15 mm DR slät ände med utvändig gänga 15 mm x G3/4 10 x 1,5 mm PEX 458 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

37 Tilloppsventil Typ Anslutning Värde Kvs 1,2 Styrdon G½ invändig gänga och G3/4 Vario PLUS styrdon Pro, M30 utvändig gänga Komfortpanelsystem l Uponor VVS Handboken l 459

38 Uponor kompositrör Rördimension 16x2 20x2,25 25x2,5 32x3 40x4 50x4,5 63x6 75x7,5 90x8,5 110x10 Innermått (mm) 12 15, Ringlängd (m) Rak längd (m) 3/5 3/5 3/5 3/5 3/5 3/5 3/ Ringens ytterdiameter (cm) Vikt/meter (kg) 0,105 0,148 0,215 0,323 0,508 0,745 1,224 1,788 2,545 3,597 Vikt/ring (kg) 21,0 14,8 10,7 16, Vikt/rak längd (kg) Vattenvolym (l/m) Råhetskoefficient (mm) Värmeledning (W/mK) Värmeutvidgning (mm/mk) Max. kontinuerlig temperatur ( C) Max. momentan temperatur ( C) Tryckbeständighet (max. långvarig) (bar) Min. bockradie manuell (mm) Min. bockradie med fjäder (mm) 0,6 0,89 1,22 1,62 2,54 3,71 6,12 8,94 12,78 18,13 0,113 0,190 0,314 0,531 0,803 1,320 2,042 2,827 4,185 6,362 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,0004 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0,025 0, Tabell 30: Tekniska data Uponor MLC rör Dimension 40 mm upp till 90 mm kan böjas under följande villkor: 1. Att rören böjs med REMS bockmaskin Python och att man följer instruktionerna för verktyget. 2. Rören kan bockas mellan 0 och Att det efter bocken finns en raksträcka på 10 cm innan koppling. 460 l Uponor VVS Handboken l Komfortpanelsystem

39 Anteckningar

40 Uponor AB Uponor VVS Box Västerås T F W