LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Relevanta dokument
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Hållbarhetslagen. Alesia Israilava

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen REMISSYTTRANDE M2017/00723/R

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Svensk författningssamling

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Svensk författningssamling

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Policy Brief Nummer 2013:2

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC

Näringsdepartementet Stockholm

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Svensk författningssamling

Potential för hållbara biodrivmedel

Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Regeringens proposition 2016/17:217

Allmänna kommentarer: Det behövs ett tydligt politiskt ställningstagande och mer långsiktiga villkor

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Västra Sverige

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Förnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

Stockholm Miljö- och energidepartementet

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Remissyttrande angående utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Vad händer i Gävleborg?

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Synpunkter på EU Kommissionens förslag till RED II, M2017/00114/Ee

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Var är standardiseringen på väg?

Miljö- och energidepartementet Minskad klimatpåverkan från drivmedel

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Hållbara drivmedel finns de?

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Stockholm Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Christina Nordenbladh. Energienheten Andreas Kannesten Martin Palm

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

LRFs WEBBINARIER

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

NESTE - REDUKTIONSPLIKT FÖR MINSKNING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN BENSIN OCH DIESEL (M2017/00723/R)

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

OKQ8 och hållbar bilism

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

Aktörerna i Östergötlands synpunkter på (omarbetning av) direktivet för främjande av förnybar energi 2009/28/EG

Remissyttrande över Förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Energi, Klimat, Miljö m.m.

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

2030-sekretariatet: Remissvar angående promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,

Handlingsplan för fossilfria drivmedel i Skåne

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Så fixar vi enkelt en hållbar politik

Vilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?

29 maj Jordberga gård

Senaste nytt om biobränslen och miljöbilar. Östersund Juni 2009

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Transkript:

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-26 Diarie Nr: 2017/7813 Ert Datum: Ert Diarie Nr: M2017/00720/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: christina.nordenbladh@regeringskansliet.se m.remisserenergi@regeringskansliet.se Remissyttrande gällande promemorian Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har beretts möjlighet att inkomma med yttrande över den rubricerade promemorian om hur ILUC-direktivet ska implementeras i Sverige. Vi tackar för möjligheten att bidra med synpunkter och delger härmed vårt yttrande. Sammanfattning LRF förstår att det ej går att undkomma implementering av direktivet, då detta är beslutat på EU-nivå. Men vi vill i sammanhanget lyfta att det är problematiskt att arbeta med införande av två år gamla förändringar när helt nya parametrar förs in i diskussionen idag genom revideringen av förnybartdirektivet. LRF ifrågasätter relevansen av införandet av ILUC-direktivet, då begreppet är ifrågasatt vetenskapligt och under diskussion politiskt. LRF ser farhågor med att de nya reglerna, som implementeringen av direktivet innebär, oavsiktligt leder till att fossila bränslen gynnas på bekostnad av förnybara alternativ. Till skillnad från promemorians bedömning menar LRF att det kan vara opportunt för svenska biodrivmedelsaktörer att införa biodrivmedel med låg ILUC-risk. LRF delar bedömningen att de nya definitionerna för avfall och restprodukter kan innebära att ämnen som idag anses utgöra restprodukter inte längre anses vara det vilket är problematiskt för utvecklingen av en mer biobaserad samhällsekonomi. ELINA MATSDOTTER, klimat och energiexpert elina.matsdotter@lrf.se Energi och miljö Franzengatan 6 105 33 Stockholm Tfn 073-421 43 22 Växel 08-787 10 21

REMISSYTTRANDE 2(5) Övergripande om ILUC-direktivet Promemorian innehåller förslag till ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, vilket innebär anpassningar till EUparlamentets och rådets direktiv som slöts den 9 september 2015. LRF förstår att det ej går att undkomma implementering av direktivet, då detta är beslutat på EU-nivå. Men vi vill i sammanhanget lyfta att det är problematiskt att arbeta med införande i svensk lag av två år gamla förändringar när helt nya parametrar förs in i diskussionen idag. Det innebär att bestämmelser som nu ska tillämpas kommer att gälla under ett par år. Då det nya Förnybartdirektivet (RED II) förväntas träda i kraft 1 januari 2021 förväntas dubbelräkningen av vissa biodrivmedel att upphöra. Istället föreslås en obligatorisk nationell kvot för så kallade avancerade biodrivmedel, vilket kan komma att grundas på andra kategoriseringar än det nu gällande direktivet. Lagen kan då åter behöva ändras vilket leder till stor osäkerhet för företag i biodrivmedelsbranschen. ILUC ifrågasatt av vetenskapen LRF noterar att det sedan år 2015 har det hänt mycket kring synen på biodrivmedels klimatpåverkan och inverkan på indirekt markanvändning, både vetenskapligt och politiskt. Det är därför olyckligt att implanteringen av ett direktiv, som är baserat på ett idag vetenskapligt ifrågasatt begrepp som Indirect land-use change (ILUC), sammanfaller med revidering av EUs förnybartdirektiv. Exempelvis kan nämnas den vetenskapliga artikeln Reconciling food security and bioenergy: priorities for action 1, som entydigt visar att det inte finns någon konkurrens mellan produktion av åkerbaserade biodrivmedel och produktion av livsmedel. Tvärtom: mer odling av energigrödor på åkermark gynnar hållbar produktion av livsmedel och hjälper till att trygga livsmedelsförsörjningen. Hela grunden för debatten om food versus fuel bygger på felaktiga antaganden och föreställningar. Problemet med livsmedelssäkerhet har ingen koppling till biodrivmedlen. Den beror på fattigdom (man har inte råd att köpa mat), dåliga kommunikationer (man kan inte frakta mat till områden som drabbas av missväxt), olika politiska faktorer (krig, konflikter, dålig politik). Det finns istället mängder av synergieffekter 1 Den vetenskapliga artikeln har rubriken Reconciling food security and bioenergy: priorities for action och finns publicerad på Global Change Biology Bioenergy den 14 juni 2016. Artikeln har fått stöd från det amerikanska energidepartementet (USDE). Första författare är Keith L. Kline vid Oak Ridge National Laboratory. Bland författarna finns fler tunga namn från Imperial College i London, Universitetet i Sao Paulo, Stockholms Environment Institute, Världsbanken, ett par holländska universitet, m.fl. Experter som vet vad de skriver om.

REMISSYTTRANDE 3(5) mellan livsmedelsgrödor och energigrödor. Artikeln understöder med sina fakta och argument den nya linjen från FAO, där man säger att det inte handlar om food versus fuel utan food and fuel. I Sverige, liksom i EU totalt, finns ett överskott av åkermark. Hela 600 000-800 000 hektar har tagits ur bruk eller odlas mer extensivt sedan 1990. Den areal jordbruksmark som idag brukas är ca 3 miljoner hektar åkermark, varar 2,6 miljoner hektar odlas och resten är permanenta gräsmarker. LRF bedömer att det är möjligt att öka produktionen av olika grödor i Sverige vilket också ger ökad lönsamhet och avsättning för bonden, vilket leder till en levande landsbygd och många nya jobb i hela landet. Efterfrågan på lantbrukets produkter är avgörande för lantbrukets existens, biodrivmedel utgör en viktig orsak till efterfrågan och ett ytterligare ben att stå på, vilket behövs på en volatil och osäker marknad. Detta verifieras också av rapporten Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en växande svensk bioekonomi (Börjesson, 2016). Här bedöms tillförseln av biomassa till en växande bioekonomi till 2050 vara hög både från skogsbruket och från jordbruket i Sverige, något högre från den skogsbaserad biomassa än från den jordbruksbaserade. Tillgången på biomassa kan ökas genom att den direkta produktionen per arealenhet ökar, att större arealer kan brukas eller genom att mer av nuvarande produktion av biomassa kan vidareförädlas. Med förbättrade odlingsmetoder, nya högavkastande sorter, ökade kunskaper och resurser för odling samt minskat livsmedelssvinn kan jordbruksgrödorna räcka för många olika användningsområden. Implementeringen av ILUC-direktivet LRF ser farhågor med att de nya reglerna, som implementeringen av direktivet innebär, oavsiktligt leder till att fossila bränslen gynnas på bekostnad av förnybara alternativ. Självklart behövs uppdateringar göras av fastställda hållbarhetskrav på biodrivmedel, men om vi ställer för höga krav riskerar det att leda till att fossila drivmedlen gynnas. Någonstans är det orimligt att införa allt för restriktiva hållbarhetskriterier för biodrivmedel, som riskerar att hämma utvecklingen till en mer biobaserad ekonomi, men inga hållbarhetskrav alls för de fossila motsvarigheterna. När man väljer den modellen är risken stor att reglerna gör mer skada än nytta för det förnybara. LRF menar att det är viktigt av svenska aktörer inom den biobaserade marknadsutvecklingen kan fortsätta utveckla bränslen baserade från grödor med ursprung från både jordbruks- och skogsmark. I och med att den biobaserade

REMISSYTTRANDE 4(5) ekonomin blir mer omfattande når allt fler olika typer av biprodukter och biomassa från jord-, skog- och vattenbruket fram till marknaden för högvärdiga biodrivmedel. I Sverige finns flera företag som framställer biodrivmedel som ligger i framkanten internationellt. Biodrivmedel med låg ILUC-risk Begreppet biodrivmedel och flytande biobränslen som innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning används inte i någon bestämmelse i ILUCdirektivet utan endast för att i ingressen till direktivet beskriva inriktningen på det framtida arbetet med biodrivmedel inom EU. Bedömningen är därför att definitionen inte behöver införas i svensk lagstiftning (Sid 13). Vi menar tvärtom att det är opportunt att göra detta eftersom det är en aktuell del av debatten idag, som skulle gynna svenska hållbara biodrivmedel. Nya definitioner för avfall och restprodukter Förslaget om nya definitioner för avfall och restprodukter bedöms enligt promemorian innebära att ämnen som i dag anses utgöra restprodukter inte längre kommer göra det beroende på hur ämnet förhåller sig till definitionerna i lagen och de kriterier som föreslås införas på förordningsnivå för att tydliggöra definitionen av restprodukt. Biodrivmedel från ämnen som inte anses vara restprodukter kommer därmed att behöva spåras tillbaka till där odling av råvara skedde och utsläppen av växthusgaser ska också räknas från denna punkt. Om det inte är möjligt att spåra ämnet tillbaka till där odling skedde kommer ämnet inte kunna användas för produktion av biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna (se sid 25-26). LRF delar bedömningen att de nya definitionerna för avfall och restprodukter kan innebära att ämnen som idag anses utgöra restprodukter inte längre anses vara det. Det kan skapa nya gränsdragningsproblem och svårigheter att använda sådana restprodukter, eftersom man då måste spåra råvaran tillbaka till odling. Med vänliga hälsningar, LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

REMISSYTTRANDE 5(5) Elina Matsdotter Expert, Energi och Klimat Isabel Moretti Enhetschef, Energi & Miljö