Björn Hasselgren, tekn dr, expert i kommittén 9 maj 2017, Stockholm

Relevanta dokument
Yttrande över Finansiering av infrastruktur med privat kapital? (SOU 2017:13) 14 LS

Finansiering av infrastruktur - Riksgälden lånar alltid billigast

Finansiering av infrastruktur med privat kapital? (SOU 2017:13)

Finansiering av infrastruktur med privat kapital?

Remissyttrande ang. Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet

Finansiering av infrastruktur med privat kapital (SOU 2017:13)

Litteraturgenomgång ESO

OPS i Sverige? Hans Widell Skanska Infrastructure Development 16 november Creating value through partnership

Remissyttrande SVENSKT NÄRINGSLIV. Övergripande synpunkter. Finansdepartementet

Effektivare infrastrukturprojekt för ett Sverige som växer

ALTERNATIV FÖR GENOMFÖRANDE AV

Alternativ finansiering genom partnerskap - ett nytt sätt att finansiera investeringar i vägar och järnvägar (Ds 2000:65)

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

9 Yttrande över betänkandet Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? (SOU 2018:13) LS

Kommittédirektiv. Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur. Dir. 2010:92

Finansiering av infrastruktur förr och nu. Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013

Privata alternativ HH-förbindelsen

Koll på kostnaderna OPS och livscykeltänk

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

RIKSGÄLDEN SKRIVELSE 1(6) SWEDISH NATIONAL DERT OFFICE

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Medfinansiering av transportinfrastruktur

Hur möter vi framtidens utmaningar och får en effektivare infrastruktur?

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

OPS Offentlig-Privat Samverkan

Bofrämjandets höstseminarium, KTH 26 nov 2015 Björn Hasselgren, PhD Ordförande, Infrastrukturkommissionen

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

Politikerutbildning. Ekonomi

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Bilaga 4. Den offentliga sektorns investeringar och kapitalstock

Samhällsvinster går det att få med i upphandlingen? Jan-Eric Nilsson

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet

Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken

Organisation för finansiering och drift av lätt spårtrafik i Sverige

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift?

Investera med flera. När passar offentlig-privat samverkan vid fastighetsinvesteringar?

En svensk modell för offentlig-privat samverkan vid infrastrukturinvesteringar

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommittédirektiv. Översyn av lagen om statsbudgeten. Dir. 2009:55. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009

RISKER MED OFFENTLIG-PRIVAT

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Vad är affärsmässighet vid renovering av miljonprogrammen?

Svensk författningssamling

Förändrad statistisk redovisning av public service

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Kommittédirektiv. Förbättrade finansieringsförutsättningar. för ny- och ombyggnad av bostäder. Dir. 2017:1

Allt inom en timma Örebro 12-13/ Björn Hasselgren, PhD Ordförande Infrastrukturkommissionen

Ny myndighet för i nfrastru ktu rfrågor för vård och apotek

Infrastrukturutveckling 2012

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Sverigeförhandlingen Analys av finansieringsprinciper och bedömning av alternativa finansieringslösningar för nya stambanor.

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Tillsammans skapar och bygger vi Nya Karolinska Solna

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM

Svensk författningssamling

Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen

Bilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen

Svensk författningssamling

Effektiviseringar av produktionen av välfärdstjänster

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017

Hur ska transportinfrastruktur organiseras och finansieras så att samhällsekonomiskt lönsamma projekt genomförs?

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Offentligt-Privat Samverkan (OPS)

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Vedlegg 4 - Alternative finansieringsløsninger. Oslo Göteborg. Utvikling av jernbanen i korridoren. Ett samarbete mellan:

Policy för hantering av privata leverantörer

Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem

Utbildning, lärande och forskning

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Regeringens proposition 2008/09:73

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Sammanfattning. Bakgrund

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)

Kommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018.

Privat finansiering och styrmedel Slutrapport Slutsats och rekommendation

Kommittédirektiv. Utredning om åtgärder för att främja bil-, motorcykel- och mopedpoolstjänster. Dir. 2018:93

Regeringens proposition 2008/09:116

Sveriges möjligheter att finansiera och genomföra försvarssatsningar. Lars Calmfors FOI 21/3-2017

13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Yttrande om regeringens utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

-Det råder en viss uppdelning av finansieringssystemen mellan väg- och spårinvesteringar. Det finns en investeringsdel för infrastruktur, rörlig del

Transkript:

Finansiering av infrastruktur med privat kapital? Björn Hasselgren, tekn dr, expert i kommittén 9 maj 2017, Stockholm Delbetänkande SOU 2017:13

Kommittédirektiven Kommittén ska: Redogöra för vilka alternativ eller modeller som finns för hur privat kapital kan involveras i finansieringen av statlig transportinfrastruktur. Göra en samlad bedömning av om, och i så fall på vilket sätt, i vilken omfattning och för vilken typ av transportinfrastrukturprojekt det kan vara lämpligt att involvera privat kapital.

Bakgrund Avgränsningar Behandlas inte i betänkandet: Nivån och inriktningen på nuvarande statliga investeringar i transportinfrastruktur. Frågan om ägarväxling av befintlig infrastruktur. Om infrastrukturinvesteringar i högre utsträckning än i dag ska bekostas av brukarna.

Bakgrund Definitioner Finansiering tvetydigt begrepp på svenska: Överbryggningsfinansiering för att finansiera en investering, exempelvis via lån (financing). Slutfinansiering eller betalning av investeringsutgiften (funding).

Bakgrund Definitioner Utredningens och VTI:s definition av OPS: [E]tt långsiktigt kontrakt mellan den offentliga sektorn och en privat part, som kan vara ett företag eller ett konsortium, om tillhandahållande av en offentlig tjänst. Tjänsten kan till exempel vara att tillhandahålla en väg, ett sjukhus etc. Kontraktet specificerar att den offentliga sektorn förbinder sig att betala en ersättning till projektbolaget i utbyte mot att få en tjänst levererad över en förutbestämd tidsperiod, ofta 25 30 år. Alternativt får projektbolaget rätt att själv ta ut avgifter från brukarna under den stipulerade tidsperioden.

Bakgrund OPS-modellen internationellt De flesta länder i Europa använder OPS i någon form inom transportinfrastrukturområdet. I dag fokus på ökad effektivitet, innovationer och stärkt livscykelperspektiv istället för bokföring på statens budget. Utveckling har gått från efterfrågebaserad (trafikvolymer) till tillgänglighetsbaserad ersättning (fastprisersättning).

OPS och offentliga finanser Ska infrastruktur slutfinansieras av skattemedel eller brukaravgifter? Möjligt oavsett överbryggningsfinansieringsform (anslag, lånefinansiering eller OPS). OPS skjuter fram vissa offentligfinansiella effekter i tiden. Normalt påverkas finansiellt sparande (överskottsmålet) direkt av investeringsutgiften oavsett finansieringsform, men påverkan på utgifterna under utgiftstaket skjuts framåt i tiden vid OPS och lånefinansiering i Riksgäldskontoret.

OPS och offentliga finanser Bokföringsmässiga effekter på statens budget inget bra skäl att använda OPS. Sämre budgettransparens genom att i närtid hålla tillbaka utgifter under utgiftstaket samtidigt som finansiellt sparande påverkas. Samlad prioritering mellan olika utgifter och inkomster i den årliga budgetprocessen försvåras. Utan effektivitetsvinster med OPS är anslagsfinansiering i linje med budgetlagens huvudregel att föredra. Skäl att studera Norges nya OPS-modell med anslagsavräkning vid investeringstillfället och framskjuten betalning till OPS-bolaget.

Finanseringskostnad för staten resp. privata företag Avkastningskrav från ägare och långivare = finansieringskostnad för OPS-bolaget. Svenska staten lånar idag billigare än privata företag. Långivare till staten bär inga projektrisker > lägre avkastningskrav. Finansieringskostnad bör ses i samband med riskfördelning och incitament. Lägre finansieringskostnad genom att det offentliga tar på sig alla risker i ett projekt kan vara problematiskt (Thames Tideway Tunnel). Ökad risk ger högre finansieringskostnad för OPS-bolaget men potentiellt även goda ekonomiska drivkrafter.

Finanseringskostnad och avkastningskrav Återstår en skillnad i finansieringskostnad även när hänsyn tas till risköverföringen: Långivarnas riskaversion. Hög likviditet för statsobligationer. Regler för riskviktning när det gäller långivarnas utlåning. Finansieringskostnad med hänsyn tagen till risköverföring EN faktor som bör vägas in i en samlad samhällsekonomisk bedömning.

Effektivitet Argument för OPS Projekten håller tidplan och budget i byggfasen. Viss empirisk evidens från exempelvis Frankrike och Australien. Möjliggör långtgående riskdelning. Förstärker livscykelperspektivet. Stimulerar innovationer. Projektbolagsformen har positiva effekter i sig. Extern granskning av projektet. Ägandeskap för infrastrukturobjektet genom eget bundet kapital.

Effektivitet Argument mot OPS Högre transaktionskostnader. Högre riskjusterad finansieringskostnad. Längd på avtal begränsar framtida politiskt handlingsutrymme. Risk att låsa fast befintliga infrastrukturlösningar.

Effektivitetseffekter kommitténs bedömning Potentiella effektivitetsvinster att hämta hem. Vissa av effekterna går att uppnå med utvecklade traditionella entreprenadmodeller som FEHA. Privat kapital ger ytterligare drivkrafter via: Ägarnas bundna kapital. Möjlighet till mer utvecklad riskfördelning. Starkare incitament att hålla tidplan och budget. Starkare livscykelperspektiv. Lämplig upphandlingsform bör avgöras från projekt till projekt. Svårt att förutsäga konkurrenssituationen.

Institutionella förutsättningar Ett framtida OPS-program kräver tillräckliga resurser och kompetens för att lyckas. Angeläget med riktlinjer och policyer. Överväg att ta fram ett standardavtal. Dra lärdomar från andra länder och internationella organisationer. Norge, Nederländerna, Storbritannien. OECD, Världsbanken, EPEC. Ett OPS-program kan genomföras inom ramen för nu gällande regelverk och befintliga processer.

Samlade slutsatser (1 av 2) 1. OPS innebär inte att någon annan betalar. 2. Högre finansieringskostnad måste ses i samband med risk. 3. Det finns potentiella effektivitetsvinster i förhållande till traditionella entreprenadformer. 4. Funktionsentreprenader med helhetsansvar kan inte fånga alla effektivitetsvinster.

Samlade slutsatser (2 av 2) 5. Det finns omfattande internationella erfarenheter att ta del av. 6. Tidiga och kontinuerliga utvärderingar viktiga. 7. Det krävs en statlig OPS-funktion med hög kompetens. 8. Tillräcklig konkurrens i anbudsprocessen. 9. Ersättningsmodellen bör bero på projektet.

Kommitténs ställningstagande Ett försöksprogram med minst tre OPS-projekt inom transportinfrastrukturområdet bör inledas inom beslutade ekonomiska ramar. I ett första steg bör en särskild funktion med hög kompetens inrättas för att förbereda programmet. Försöksprogrammet bör utvärderas i sin helhet.