Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet Anders.Broberg@psy.gu.se IPV = Intimate Partner Violence Både kvinnor och män utsätts för IPV Studier som fokuserar på kon=likter redovisar att skillnaden mellan kvinnors och mäns utsatthet för relationsvåld är liten. MEN det tycks vara två olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i =ler negativa konsekvenser för den som drabbas. BRÅ- rapport 2009:12 Barn som lever med IPV ppskattningsvis 5-10 % av barn i allmänhet i Sverige lever i familjer där det förekommer/ förekommit IPV. Det är alldeles för många IPV är dock inget normaltillstånd; 90 % av vanliga barnen lever, enligt tillgängliga uppgifter, INTE i sådana familjer. IPV förekommer ofta i samband med andra svårig- heter i familjen (missbruk, psykisk sjukdom, omsorgssvikt/bristande föräldraförmåga, kriminalitet) IPV är betydligt vanligare i risk- familjer och därmed också i familjer som har kontakt med Socialtjänst, BP och andra av samhällets hjälpinstanser Föräldrars våld Barns bekymmer Våld utifrån : nära vuxen à stöd och trygghet Enstaka våld Det är över nu. Våld mot primär omsorgsgivare = nära och ett hot i den miljö man borde få skydd och stöd i en miljö man inte kan undkomma svårt att tala med pappa och mamma om svårt att tala med andra om E" anknytningstrauma I våldssituationen förlorar barnet båda sina anknytningspersoner när det behöver dem som bäst Den ene föräldern är en hotfull angripare Den andre är fullt upptagen med att skydda sig själv Detta är ett anknytningstrauma, för de viktigaste personerna i barnets liv ska vara Större, Starkare, Klokare och Snälla Inte alltid en angripare och ett offer I en del familjer utsätts även barnet för direkt våld av den förälder som utövar våld mot den andre föräldern utsätts barnet för direkt våld av båda föräldrarna utövas våldet mellan föräldrarna av dem båda två 1
Våldet är inte det enda bekymret Våldet är ofta bara en aspekt av uppväxt- situationen, andra kan vara: Kaotisk situation med vanvård, försummelse Vårdnadstvist, i värsta fall med skyldighet att var annan helg bo hos den förälder man är rädd för eller vantrivs hos p gr a dennes våld, missbruk etc. Barn påverkas av de samlade svårigheterna snarare än av någon enskild Hur påverkas barn av våldet? Barnen lär sig att våld är ett framgångsrikt sätt att lösa kon=likter på. Barnen lär sig båda sidorna i kon=likten. Konsekvenser för barnens relationer till jämnåriga (mobbare/mobboffer) Framtida kärlekspartner (intimitet och kon=liktlösning) Konsekvenser för stresstålighet och fysisk & psykisk hälsa Konsekvenser för utvecklingen Ökad risk för Skolsvårigheter (lägre prestationsförmåga, försämrad koncentration & uppmärksamhet.) Sociala svårigheter (försämrad social kompetens; bristande empati; mobbning; svårigheter att förmedla sina tankar; kriminalitet och våld) Bristande framtidstro & förändrad världsupp- fattning (saker blir inte bättre & världen är en osäker och oförutsägbar plats) Torftigt kärleksliv (svårt med intimitet & njutning; risk för upprepning av våld) Konsekvenser för hälsan Ökad risk för Kroppslig ohälsa (bl a som konsekvens av kroniskt påslaget stresshanteringssystem) Posttraumatiska symtom (sömnsvårigheter; återupp- repade minnesbilder; förhöjd vaksamhet m.m) Allmän psykisk ohälsa (nedstämdhet, oro- ångest, utagerande problem) Missbruk(alkohol, droger men också skräck/spänning) MEN det drabbar långt ifrån alla A. Det =inns tigrinnor = mammor som klarar av att försvara sig och sina barn och ta sig ur den de- struktiva relationen vilket gör att Våldet upphör eller åtminstone minskar i omfattning Barnet lär sig av mammans styrka Barnets tillit till vuxenvärlden stärks B. Det =inns maskrosbarn Personliga egenskaper (god begåvning; robust temperament; sociabilitet) Någon utanför familjen som kunnat stötta (mor- /far- föräldrar; en granne; en lärare; en fritidsledare Stödinsatser i Sverige Rädda Barnen Arnell & Ekbom (1999) och han sparkade mamma där de beskrev individuella krissamtal för barn, s.k. Trappan- samtal Övriga särskilda hjälpinsatser Gruppsamtal för barn (byggd på metodik utvecklad för barn med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar; ofta grupper där barn med olika bakgrund blandades) Gruppsamtal för barn med mer specialiserad metodik (Bågen/Grinden, CAP- grupper (t. ex. Bojen), tväg) Parallella mammagrupper (som fokuserar på föräldraskap och följer barngruppernas teman) 2
Vad syftar stödet till? Minskat utanförskap och skamkänsla Större medvetenhet om våldet och dess mekanismer Bättre förmåga att skydda sig mot våld Minskade posttraumatiska symtom Minskad allmän psykisk ohälsa Ökad psykisk hälsa/välbe=innande Vad stödet syftar till är ofta oklart Vem riktar sig stödet till? Alla (eller bara barn som har en viss mängd problem) barn (i alla åldrar?) som lever i en familj där det förekom- mer våld (eller bara om våldet är riktat mot mamman) Förutsätter stödet att barnet inte längre lever med den som utsatt föräldern/ mamman för våld? Måste barnet (& föräldern?) prata svenska? Måste båda vårdnadshavarna (om gemensam vårdnad) godkänna att barnet får stöd? Vilka stödet riktar sig till är ofta oklart De flesta kommer inte till särskilda stödinsatser Skolan (lärare, skolsköterska, skolkurator) Kvinnojour IFO BP Familjerätten MEN de Rlesta kommer sannolikt ingens stans alls Slutsatser Barn som levt med IPV är en riskgrupp för utvecklingen av olika former av olycklig utveckling är heterogen, vissa har mycket stora bekym- mer, andra klarar sig förvånansvärt väl har fått en betydligt ökad uppmärksamhet och tillgång till stöd de senaste åren what works for whom, dvs. vilket stöd som ger bäst utbyte för olika barn är oklart mgänge Barn har lagstadgad rätt till umgänge med båda sina föräldrar Föräldrar har ingen absolut rätt till umgänge med sitt barn Barn har ingen absolut plikt att umgås med sin förälder 1. Barnets bästa Viktigt att skilja mellan vad som är bäst för barn i allmänhet och vad som är bäst för barn i synnerhet dvs. barn i riskfamiljer 2. Är blod tjockare än vatten? Anknytningen konstituerar den grundläggande relationen mellan barn och förälder. Anknytningens kvalitet beror på vilken typ av samspel/relation respektive förälder erbjudit barnet. 3
mgänge -- psykologiska aspekter Är man en bra förälder om man förgriper sig på barnets andre förälder? Är man en bra förälder om man inte tar på sig skulden för vad man utsatt den andre föräldern, OCH barnet för? Mammor som utsä"s för IPV Våld i en nära relation är ett anknytningstrauma, den som skulle vara den trygga famnen skapar skräck Mammor är mer utsatta än kvinnor i allmänhet efter- som mammans omvårdnadsförmåga påverkas av våldet Mammor med små barn är överrepresenterade som våldsoffer, vilket är särskilt allvarligt eftersom de små barnen behöver extra bra omvårdnadspersoner Den våldsutövande mannen är dessutom oftast pappa till barnen med alla de konsekvenser det får känslo- mässigt, socialt & juridiskt Att ha varit utsatt för våld i en nära relation kan påverka anknytningen i nästa kärleksrelation Kan vi minska de allvarliga nega,va konsekvenserna för barnen? Att underlätta för den utsatta föräldern att ta sig ur våldet Hur?? Att stärka boförälderns situation Juridiskt (vårdnad, umgänge, bouppdelning etc.) Polisiärt (skydd) Socialt (socialt nätverk) Psykologiskt (traumatisering, allmän psykisk ohälsa, skam, skuld, självbild etc.) I föräldrarollen (parenting ef=icacy) Att stärka barnet i enlighet med barnkonventionens 3 P Provision Protection Participation Slutsatser Våld i familjen är inget normalbeteende För att kunna ge barn och föräldrar rätt insat- ser måste vi våga se hur komplex bilden är: En eller =lera vuxna som utövar våld? Våld bara mellan de vuxna eller också direkt mot barnet? Annan form av omsorgssvikt? Andra allvarliga riskfaktorer i familjen (missbruk, PTSD eller annan psykisk sjukdom, kriminalitet, kaotiskt liv) Vårdnads/umgängessituationen Hur är barnets psykisk hälsa? Svarar insatsen (t. ex. pedagogisk barn & mammagrupp) mot allvaret i situationen Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Kjerstin Almqvist, Linnéa Almqvist, lf Axberg Åsa K Cater, Maria Eriksson, Anna Forssell, Karin Grip, Clara Iversen & lrika Sharifi, Rapport Göteborgs universitet (2011) ISBN 978-91-633-9122-4 Snart kommer uppföljaren Stöd till mammor som utsatts för våld av en manlig partner -- Resultat från en nationell utvärdering Karin Grip & Anders Broberg, Rapport Göteborgs universitet (2013) ISBN 978-91-637-2605-7 www.gu.se/ Hur bedömer man om barn är i behov av skydd? I: Vad så att säga =inns i ert arbete för att skydda barnen el- ler liksom vad ska man säga ja, minimera risken för nya övergrepp? R: Det är ju det här första samtalet tänker jag där man jamen hur är läget just nu sen är det ju jamen jag menar om barnen berättar någonting då tar vi ju in mamma kan vi ju ta in mamma igen och så =inns ju mamma ofta med som hämtar och lämnar så henne ser vi ju och kan och sen om det är socialtjänsten som har kommit hit med en familj så kan vi ju jamen är det här någonting ja, vad hon nu heter i socialtjänsten igen vi gör ju anmälningar också. (Stödperson) 4
Kartläggning - - Hur moaverar man frågor om våld? Man berättar att våld i familjen är något som de =lesta föräldrar och barn inte berättar spontant om, därför måste man fråga om det! Inom verksamheter som Familjerätt, IFO och BP är förekomsten av IPV tillräckligt vanlig (20 60 %) för att motivera att frågan ingår som rutin Erfarenheten talar för att i dessa verksamheter o fråga alla, snarare än på indikation o använda ett standardiserat tillvägagångssätt Kartläggning Hur administrerar man frågorna? Erfarenheten visar att det är en fördel om frågorna om våld kommer så tidigt som möjligt, innan det =inns anledning tro att man börjat få misstankar föräldern/föräldrarna litar på att frågorna ställs rutinmässigt till alla i samband med nybesök Sedan beror det förstås på om 1. den våldsutsatta föräldern kommer en- sam, enbart tillsammans med sitt barn eller om 2. båda föräldrarna kommer gemensamt RuAnen vid nybesök kan behöva ändras! Barns uppväxtsituation och psykiska ohälsa är intimt förknippad med familjesituationen. Familjen är, på gott och ont, barnets viktigaste uppväxtmiljö 1. Det =inns alltså goda skäl att skaffa sig en så bra bild som möjligt av hur familjen fungerar 2. För att underlätta detta är det bra att man i utredningsskedet inte bara ser familjemed- lemmarna tillsammans utan också var för sig tgångspunkter 1. I familjer där det förekommit våld är risken allvarligt förhöjd att det händer igen, och igen =ler i familjen drabbas av direkt våld 2. Många barn som levt med våld mot förälder, och våld direkt mot sig själva, har regelbundet umgänge med den våldsutövande föräldern 3. Vi kan sällan förutsäga vad som kommer att hända i mänskliga relationer; användning av instrument är alltså inget garanti för att hemskheter inte kommer att hända 4. MEN ju bättre beslutsunderlag behandlare och klient har, desto bättre blir förhoppningsvis beslutet Vad bör göras för barn som lever med våld i familjen? Alla barn behöver få sin situation giltiggjord, Många barn behöver få träffa andra i samma situation för att slippa känna sig unika En hel del barn behöver krisbearbetning Barn som utvecklat allvarlig psykisk ohälsa behöver specialiserad behandling ppdrag från Socialstyrelsen att under 2013-2014 utveckla och pröva: Metoder för strukturerade risk-/skyddsbedömningar En insatstrappa Stödinsatser som i utländska studier visat sig ha goda effekter För barn som utsatts för våld i sin familj I ett samarbete mellan Göteborgs, Karlstads, Örebro och Mälardalens universitet/högskola 5
1. Metoder för strukturerade risk-/ skyddsbedömningar Anders Broberg (projektledare) G Anders.Broberg@psy.gu.se Ole Hultmann G Maria Eriksson MDH Clara Iversen lf Axberg G & Fo Väst/GR 2. Insatstrappa (förbättrad samverkan mellan aktörer på olika nivåer t ex BP & IFO) Karin Grip (projektledare) G & m Karin.Grip@psy.gu.se lf Axberg Kjerstin Almqvist Ka 3. Stödinsatser (Kid s Club; Project Support; TF-KBT; Child Parent Psychotherapy (CPP)) Kjerstin Almqvist (projektledare) Ka Kjerstin.Almqvist@kau.se Åsa K Cater (Ör) (bitr. projektledare ansvarig Kid s Club) Petta Apell (Ka) Helena Draxler (Ka) Karin Grip lf Axberg Risk-/skyddsbedömningar 1. Kartlägga om våld mellan föräldrar eller våld direkt mot barnet förekommit (enligt boendeförälder) 1. PVAS + basdataformulär rörande vissa bakgrundsuppgifter 2. Fastställa hur allvarligt våld som förekommit och när i tiden (enligt boendeförälder) 1. CTS-B & VMB 3. Risk-/skyddsbedömning om uppgifterna indikerar att det förekommit fysiskt våld under det senaste året 1. Intervju med boendeförälder + frågeformulär 2. Intervju + frågeformulär med barn i åldern 9 17 år 3. Intervju + frågeformulär med barn i åldern 5 8 år 1. Våren 2013 prövar vi de instrument vi utvecklat inom ett begränsat antal olika verksamheter (IFO; BP; Socialtjänstanknutna verks.) 2. Sommaren 2013 reviderar vi instrumenten baserat på vårens erfarenheter 3. Hösten 2013 Våren 2014 prövar vi instrumenten i ett antal nya verksamheter 4. Hösten 2014 utvärderar vi och sammanställer resultaten Vill ni vara med? Kontakta mig! Vad ska bedömas? 1. Hur stor risken är för att föräldern eller något av barnen blir utsatt för våld igen, och hur grovt våld föräldern/ barnen riskerar att bli utsatta för. 2. Vilken typ/vilka typer av våld har barnet utsatts för 3. Vilka möjligheter föräldern/barnet har att förhindra att våldet uppstår/utvecklas till verkligt allvarligt våld. 4. Vilka möjligheter föräldern/barnet har att skydda sig, få hjälp eller rädda sig ur situationen om hon/han blir utsatt för våld igen. 5. Hur mycket den upplevda risken för förnyat våld präglar barnets liv, t ex. om det gäller ett barn som har regelbundet umgänge med en förälder som varit våldsam tidigare. 6
Risk barnet grundläggande uppgijer Vem/vilka har utsatt vem/vilka för våld? Vilken/vilka typer av våld har olika familje- medlemmar utsatts för? Vem/vilka bor barnet tillsammans med? Vilken typ av umgänge har barnet med den/ dem som utövar våld? Hur frekvent är umgänget? Hur lång tid i sträck tillbringar barnet hos X? Fler uppgijer Vad vet man om X bostadsituation? Vad vet man om X alkohol- /drogvanor? Vad vet man om X umgängeskrets? Har X tidigare utsatt detta eller andra barn för våld eller övergrepp Hur upplever barnet det att umgås med X? Hur trygg känner sig barnet hos X? Om otrygg: Vet X om att barnet känner sig otrygg hos X? Hur hanterar X den kunskapen? Har det hänt något allvarligt/obehagligt när barnet varit hos X? Vad är det värsta som hänt hos X Skydd för barnet vad behöver vi veta? 1. Hur gammalt är barnet? 2. Vilken kontakt har barnet med X (= den våldsutövande vuxne)? Typ av kontakt Kontaktfrekvens 3. Har barnet egen mobiltelefon, med nödnummer som kortnummer? 4. Vet barnet vad hon/han kan göra om det händer något otäckt hos X? 5. Har hon/han praktiserat den kunskapen? 6. Hur skulle barnet självt helst vilja ha kontakten med X? 7