Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Relevanta dokument
Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag artiklar. Nyhetsklipp

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag artiklar. Nyhetsklipp

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Vad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön?

Yttrande

Ekologi Så fungerar naturen

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

x Stockholms läns landsting i (s)

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

Arv och utveckling Arvet

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Naturorienterande ämnen

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

Sälens matvanor kartläggs

Nominering - årets landsbygdsinnovation Med checklista

Naturen till din tjänst

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?

Till lunch kommer ni att veta

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2009

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?

Biologi Kunskapens användning

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Östersjöfiske Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Miljösituationen i Malmö

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier:

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

Några material & Ekologi

-NYTT #4:

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Ansökan om förvaltningstvång gällande avslutande av verksamhet i båthamnar eller ansökan om miljötillstånd

Motion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar.

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

KSLA:s yttrande över översynen av Svenska artprojektet

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

4 kommuner i gemensamt arbete

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Februari Kustbevakningen Huvudkontoret Box Karlskrona.

Vattnets betydelse i samhället

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Budget 2016 för Tjörns Måltids AB. Beslutad av Tjörns Måltids AB Tjörn Möjligheternas ö

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Ny grafisk symbol för Sölvesborg

Transkript:

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv 2015-10-29 09:59 4 Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 6 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet 2015-10-28 16:58 7

Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk. 2015-10-28 14:07 Pressmeddelande CET På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? - Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav - Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. - Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om blå tillväxt. Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. - Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Sida 2 av 8

Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. För mer info kontaktamats Lindegarth, vetenskaplig koordinator, Havsmiljöinstitutet, professor i marin ekologi, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, 0766-229672 mats.lindegarth@marine.gu.se Kommunikatör: Karin Backteman, 0708 74 51 31, karin.backteman@havsmiljoinstitutet.se MyNewsdesk Sida 3 av 8

Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv. 2015-10-29 09:59 På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? - Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav - Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. - Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om "blå tillväxt". Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. - Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att Sida 4 av 8

dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. Båtliv Sida 5 av 8

Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen. 2015-11-02 13:00 Fråga 2015/16:201 Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö av Jens Holm (V) till Statsrådet Anna Johansson (S) Tidigare i höstas presenterade regeringen sin strategi för att främja de maritima näringarna (En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö, den 28 ausgust 2015). En viktig del av strategin är att utvecklingen inom de maritima näringarna inte får äventyra miljön. Detta uttrycks bland annat på följande sätt: Regeringens vision förutsätter en miljömässigt, ekonomiskt och social hållbar tillväxt samt Förutsättningar ska finnas för att säkerställa de ekosystemtjänster som behövs för en fortsatt utveckling av de maritima näringarna. Vidare står det att man i första hand ska välja styrmedel som bidrar till bland annat miljö- och klimatmål samt att åtgärder som berör såväl produktion som konsumtionsmönster, behövs både på land och i havet. Att Östersjön är världens mest hotade hav vet vi redan. Att övergödningen är den mänskliga belastningen som har störst effekt på Östersjöns ekosystem är kanske inte heller något nytt. Därför bör åtgärder kopplade till minskade utsläpp av näringsämnen till Östersjön prioriteras. Intressant är då den rapport som Havsmiljöinstitutet (Göteborgs universitet) presenterade för att par veckor sedan. I den framgår det att en minskad köttkonsumtion är en viktig faktor för att komma till rätta med övergödningsproblematiken. Med anledning av denna rapport vill jag därför fråga statsrådet Anna Johansson: Avser statsrådet att verka nationellt såväl som internationellt för att minska köttkonsumtionen som ett led i att säkerställa miljöaspekten i genomförandet av den maritima strategin? Riksdagen Sida 6 av 8

Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet. 2015-10-28 16:58 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster På vilka sätt använder vi havets resurser och hur har det påverkat dess förmåga att fortsätta ge oss till exempel fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning? Vår rapport om statusen för ekosystemtjänster från svenska hav synliggör hur vi har nytta av havet på olika sätt, hur tillståndet är för dess olika ekosystem, och hur tillståndet hänger ihop med mänsklig påverkan, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid Göteborgs universitet. Människan har på många olika sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Ofta får vi allt detta utan någon direkt kostnad i pengar. Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet. Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden. Flera forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit till rapporten Ekosystemtjänster från svenska hav Status och påverkansfaktorer, som idag presenteras på Havs- och vattenmyndigheten, som också beställt rapporten. Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområdena Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska Viken har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig. Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om blå tillväxt. Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth, vetenskaplig marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet. Att synliggöra människans påverkan och vad som orsakar den är viktigt för att vi som enskilda konsumenter ska kunna fatta bra beslut, och för att myndigheter och beslutsfattare ska kunna utforma åtgärder som leder till hållbart nyttjande av havens resurser, säger Mats Lindegarth. Sida 7 av 8

Några ekosystemtjänster som utmärkte sig med dålig status är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som dålig, beroende på tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter. Övergödning och fiske är två påverkansfaktorer som bedöms påverka många ekosystemtjänster negativt, men även klimatförändringar. Ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden påverkas kraftigt av marint skräp och oljeutsläpp. Enligt rapportförfattarna är tillståndet eller statusen för båda tjänsterna måttlig. Ekosystemtjänster som bedöms ha god status är till exempel energiförsörjning, tillhandahållande av genetiska resurser, och inspiration. Ekosystemtjänster vars status bedöms som måttlig, är exempelvis naturarv, rekreation och upprätthållande av biologisk mångfald. För mer info kontakta Mats Lindegarth, vetenskaplig koordinator, Havsmiljöinstitutet, professor i marin ekologi, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, 0766-229672 mats.lindegarth@marine.gu.se Göteborgs universitet Sida 8 av 8