EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 19 november 2013 Den fleråriga budgetramen för perioden 2014 2020 Vanliga frågor Här förklaras den nya fleråriga budgetramen för Europeiska unionen för perioden 2014 2020. Detta sker i form av en rad frågor om innehållet i det paket som röstades igenom i dag av Europaparlamentet. Det handlar t.ex. om budgetramens övergripande struktur, tillgängliga belopp, finansieringen av kommande budgetar och korrigeringsmekanismer. Dessutom bifogas några användbara tabeller och diagram. Denna redogörelse utgör ett komplement till pressmeddelandet där man presenterar de viktigaste inslagen i den framtida budgeten. Vad är den fleråriga budgetramen? Den fleråriga budgetramen anger de årliga maximibelopp (tak) som EU får anslå till sina olika politikområden (rubriker) under en period på minst 5 år. Den nya budgetramen gäller för sjuårsperioden 2014 2020. Den är inte EU:s budget för de kommande sju åren, utan bara en ram för budgetplaneringen och budgetdisciplinen som ska göra EU:s utgifter mer förutsägbara. Det ger dessutom EU möjlighet att genomföra sina åtgärder inom de gemensamma politikområdena under en period som är tillräckligt lång för att åtgärderna verkligen ska bli effektiva. Eftersom budgetramen anger hur mycket, och inom vilka områden, EU ska investera under de kommande sju åren utgör den inte bara ett verktyg för budgetplanering utan ger även uttryck för EU:s politiska prioriteringar. De årliga budgetarna antas inom denna ram och de ligger vanligtvis på en lägre nivå än de utgiftstak som fastställs i den fleråriga budgetramens utgiftstak. Detta beror på att man vill skapa en viss marginal för att klara av oförutsedda behov. Vad har Europaparlamentet röstat igenom i dag? Europaparlamentet godkände i dag förordningen om den fleråriga budgetramen. Det röstade även igenom ett antal tillhörande dokument. Enligt fördraget krävs det att budgetramen antas enhälligt av rådet efter att först ha godkänts av Europaparlamentet (med absolut majoritet av samtliga ledamöter). Det paket som antogs i dag innehåller följande dokument: 1. Förordningen om den fleråriga budgetramen: En uppsättning regler och bestämmelser som anger vilken struktur den fleråriga budgetramen ska ha samt hur den ska fungera. Ytterligare information: http://www.consilium.europa.eu/media/2060418/st11655.en13.pdf MEMO/13/1004
2. Interinstitutionellt avtal: Detta avtal har antagits i enlighet med artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och har till syfte att garantera budgetdisciplinen samt att förbättra det årliga budgetförfarandet och samarbetet mellan institutionerna i budgetfrågor. Det ska även garantera en sund ekonomisk förvaltning. Det förtydligar även vissa bestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen, t.ex. villkoren för att ta i de särskilda flexibilitetsinstrumenten i anspråk. http://register.consilium.europa.eu/pdf/en/13/st11/st11298.en13.pdf 3. Uttalanden om a. egna medel b. förbättrad effektivitet hos de offentliga utgifterna i fråga om EU:s åtgärder c. jämställdhetsintegrering d. ungdomsarbetslösheten och förstärkning av forskningen e. nationella förvaltningsförklaringar f. översyn/revidering av den fleråriga budgetramen Förutom det paket som röstades igenom i dag omfattar den fleråriga budgetramen även beslutet om EU:s egna medel (inkomster till EU:s budget) och den rättsliga grunden för de olika finansieringsprogrammen, vilken anger villkoren för berättigande till stöd enligt dessa program och kriterier för fördelning av medel. Har alla nya finansieringsprogram redan antagits? Nej, eftersom förordningen om den fleråriga budgetramen ännu inte antagits slutgiltigt har det inte varit möjligt att anta de olika programmen rent rättsligt. Detta beror på att budgetramen måste vara antagen för att man ska kunna fastställa de finansiella referensbeloppen för programmen. Man har dock nått politisk enighet kring ett stort antal program i de parallella förhandlingar som förts sedan 2011. Detta innebär att man när det gäller många program nu bara väntar på att de slutgiltiga beloppen ska spikas. För en del andra program pågår det dock fortfarande förhandlingar. För en översikt över det aktuella förhandlingsläget inom olika områden se: http://ec.europa.eu/budget/mff/programmes/index_en.cfm Har beslutet om egna medel redan antagits? Beslutet om egna medel och åtgärderna för att genomföra detta beslut har inte förhandlats klart ännu. Det kommer att antas av rådet efter det att Europaparlamentet avgett sitt yttrande, vilket troligen kommer att ske under loppet av 2014. För att det ska kunna träda i kraft krävs det dessutom att det därefter ratificeras av samtliga medlemsstater i enlighet med deras egna konstitutionella bestämmelser. Erfarenheten visar att detta kan ta mellan ett och två år, men det det är ett absolut krav i enlighet med artikel 311 i fördraget att de nationella parlamentena formellt deltar i denna process, eftersom bindande bestämmelser i beslutet fastställer medlen till EU:s budget för en period av sju år. Så snart beslutet trätt i kraft kommer det att tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2014. Även om beslutet om egna täcker samma period som förordningen om den fleråriga budgetramen så är det inte rättsligt kopplat till denna. 2
Kommer den fleråriga budgetramen att förbli oförändrad fram till 2020? Den fleråriga budgetramen för 2014 2020 kommer att ses över av kommissionen 2016. Översynen kommer att ta full hänsyn till det rådande ekonomiska läget och de senaste makroekonomiska prognoserna. Kommer stödmottagarna att kunna finansiera sig från de nya programmen från och med den 1 januari 2014? Den politiska avsikten är att de nya programmen ska kunna tas i bruk så snart som möjligt i början av 2014. Om detta lyckas beror främst på hur förhandlingarna fortskrider och de särskilda förvaltningsregler som gäller för varje enskilt finansieringsprogram. Hur är den fleråriga budgetramen strukturerad och vad innehåller den? Den fleråriga budgetramen är uppdelad i sex utgiftskategorier ( rubriker ) som motsvarar EU:s olika verksamhetsområden: 1. Smart tillväxt för alla 1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning: hit hör forskning och innovation, utbildning, de transeuropeiska näten för energi, transporter och telekommunikationer, socialpolitik och företagsutveckling. 1b. Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: hit hör regionalpolitiken som syftar till att hjälpa de minst utvecklade EU-länderna och regionerna att komma i kapp, till att stärka konkurrenskraften för alla regioner och till att främja samarbetet mellan regioner. 2. Hållbar tillväxt: Naturresurser: hit hör den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, landsbygdsutveckling och miljöåtgärder. 3. Säkerhet och medborgarskap hit hör rättsliga och inrikes frågor, gränsskydd, invandrings- och asylpolitiken, folkhälsa, konsumentskydd, kultur, ungdomsfrågor samt information till och dialog med medborgarna. 4. EU i världen: hit hör alla EU:s yttre åtgärder (EU:s "utrikespolitik") som t.ex. utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd. Europeiska utvecklingsfonden tillhandahåller också ekonomiska resurser till åtgärder inom området "EU som global aktör". Denna fond ingår dock inte i EU:s budget och omfattas därför inte av den fleråriga budgetramen. 5. Administration: hit hör administrativa utgifter för alla EU:s institutioner, EU:s pensionssystem och Europaskolorna. 6. Kompensationer: detta är en tillfällig kassaflödesmekanism som ska garantera att Kroatien, som anslöt sig till EU i juli 2013, under det första året efter sin anslutning inte behöver betala in mer till EU:s budget än vad landet får tillbaka. Vad är syftet med de så kallade taken? Taken är de årliga maximibelopp som fastställs i den fleråriga budgetramen. De sätter en högsta gräns för anslagen från EU:s budget till dessa sex politikområden samt totalt sett under hela perioden 2014 2020. Det finns två typer av utgiftstak: 3
1. Ett årligt tak för varje rubrik, vilket uttrycks i åtagandebemyndiganden (rättsligt bindande löften att anslå pengar, vilka dock inte nödvändigtvis behöver betalas ut under samma år utan kan betalas ut under flera budgetår). 2. Ett övergripande årligt tak: för åtagandebemyndiganden motsvarande summan av taken för varje rubrik. för betalningsbemyndiganden: de faktiska belopp som godkänts för utbetalning under ett visst år. (Normalt sett motsvarar de budgeterade beloppen summan av de betalningar som planerats för varje kategori). De årliga betalningsbemyndigandena måste täckas helt av de totala årliga inkomsterna. Det totala taket uttrycks även som en procentsats av EU:s förväntade BNI. Denna procentsats uppdateras årligen på grundval av senast tillgängliga BNI-prognoser för att kontrollera att den totala beräknade nivån på EU:s betalningar inte överstiger det högsta belopp i egna medel som EU får ta ut under ett år (dvs. 1,23 % av EU:s BNI). Hur ser man till att EU:s resurser används på bästa sätt? Man använder sig av följande åtgärder för att se till att EU:s resurser verkligen används på bästa sätt: 1. En tydlig resultatinriktning inom alla politikområden, eftersom detta är en förutsättning för att man ska uppnå målen i Europa 2020-strategin för tillväxt. 2. En förenkling av politiken och programmen för att göra dem mer användarvänliga och minska risken för fel. 3. Fortsatt tillämpning av stränga kontroller av EU-medel som tillhandahålls via Europeiska unionen och medlemsstaterna och ett ökat skydd av EU:s ekonomiska intressen, bland annat genom EU:s byrå för bedrägeribekämpning Olaf och den framtida europeiska åklagarmyndigheten. 4. Ett effektivt genomförande av sammanhållningspolitiken, landsbygdsutvecklingen och fiskerifonden som kopplas till ekonomisk styrning för att få medlemsstaterna att uppfylla EU:s rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. 5. Nya finansieringsinstrument som gör att EU-medlen tack vare hävstångseffekten även lockar till sig privat kapital. 6. En ny resultatreserv som uppmuntrar projekt som ger mycket goda resultat genom att förse dem med mer medel inom ramen för sammanhållningspolitiken, landsbygdsutvecklingen och fiskerifonden. Vad händer vid oförutsedda händelser? Den nya fleråriga budgetramen kommer att ge större flexibilitet att reagera på oväntade situationer: 4
Flexibilitet för betalningar: under vissa omständigheter och inom ramen för vissa tak som anges i budgetramen ges möjlighet att föra över outnyttjande betalningsbemyndiganden och marginaler till påföljande budgetår. Sådana justeringar måste uppvägas av en motsvarande minskning av betalningstaket för budgetåret n-1. Flexibilitet för åtaganden om tillväxt och sysselsättning: åtagandebemyndiganden som inte utnyttjas under 2014 2017 kommer att samlas i en reserv för ytterligare utgifter under 2016 2020 inom området tillväxt och sysselsättning (särskilt till ungdomssysselsättning). Särskild flexibilitet för ungdomssysselsättning och forskning: för att man så snabbt som möjligt ska kunna koncentrera maximalt med medel där de bäst behövs ges möjlighet att flytta fram upp till 2,1 miljarder euro till 2014 2015 till ungdomssysselsättningsinitiativet och upp till 400 miljoner euro till forskning, Erasmus samt små och medelstora företag. Flexibilitet för stöd till de sämst ställda: medlemsstaterna kan på frivillig basis öka sina anslag till de sämst ställda med 1 miljard euro. Marginal för oförutsedda utgifter: detta är ett instrument att använda som en sista utväg vid oförutsedda händelser och det uppgår till 0,03 % av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Liksom tidigare kommer man att ha ett visst manöverutrymme för oförutsedda behov och nödsituationer. Detta utrymme utgörs av marginalen mellan de budgeterade betalningsbemyndigandena och de årliga taket samt av marginalen mellan de budgeterade åtagandebemyndigandena och utgiftstaket per rubrik. Respektive tak i den fleråriga budgetramen får dock ej överskridas. Med tanke på tidigare erfarenheter har man vidgat tillämpningsområdet för vissa särskilda instrument, t.ex. reserven för katastrofbistånd, och ökat maximianslagen. Dessutom har man gjort det möjligt att föra över outnyttjade medel till kommande år. Följande flexibilitetsmekanismer hålls utanför den fleråriga budgetramen, vilket innebär att man kan gå utöver utgiftstaken: 1. Reserven för katastrofbistånd (högst 280 miljoner euro per år) ska användas till att finansiera humanitära insatser samt civila krishanterings- och skyddsinsatser i länder utanför EU så att man snabbt kan reagera på oförutsedda händelser. Denna reserv har t.ex. använts under 2012 i samband med den konflikt som bröt ut i Syrien, konflikten i Mali och torkan i Sahel. 2. Solidaritetsfonden (högst 500 miljoner euro per år) ska användas till ekonomiskt bistånd vid en större katastrof i en medlemsstat eller ett kandidatland, som t.ex. jordbävning i den italienska regionen Abruzzo 2009 och översvämningarna i Tyskland 2012. Biståndet förvaltas av mottagarlandet och kan användas till att återuppbygga grundläggande infrastruktur och att finansiera räddningstjänster, tillfälliga bostäder och uppröjning av drabbade områden samt till att motverka omedelbara hälsorisker. 3. Flexibilitetsmekanismen (högst 471 miljoner euro per år) ska användas till att finansiera klart identifierade utgifter som inte täcks av EU:s budget. Dock utan att överskrida det årliga utgiftstak som fastställs i den fleråriga budgetramen. Flexibilitetsmekanismen har till exempel använts under 2009 för att bidra till finansiering av energiprojekt inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa och avvecklingen av ett kärnkraftverk i Bulgarien. 5
4. Europeiska globaliseringsfonden (högst 150 miljoner euro per år) ska användas till att hjälpa arbetstagare att återinträda på arbetsmarknaden efter det att de blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln (dvs. omlokalisering eller finansiella och ekonomiska kriser). Denna fond har t.ex. använts till att ge stöd åt belgiska anställda vid General Motors i Antwerpen när denna anläggning lades ner. Egna medel Hur kommer den nya fleråriga budgetramen att finansieras? I februari 2013 enades Europeiska rådet om vissa förändringar av systemet för egna medel för perioden 2014 2020. Det nuvarande systemet fortsätter dock att gälla till dess att ett nytt rådsbeslut om egna medel antagits formellt och ratificerats. Utan att detta har någon inverkan på den pågående lagstiftningsprocessen kan det sägas att följande principer kommer att tillämpas när det nya beslutet om egna medel antagits: Finansieringssystemet kommer i stort sett att ha samma utformning som tidigare. Uppbördskostnaderna (det medlemsstaterna behållet) för traditionella egna medel (tullar) kommer att sänkas från 25 % till 20 %, vilket innebär att 80 % av det belopp som tas ut kommer att utgöra inkomster till EU:s budget. Systemet för finansiella korrigeringar kommer att rationaliseras, om än i begränsad utsträckning. Dessutom håller man på att inrätta en högnivågrupp som ska se över systemet för egna medel. Kommissionen kommer därefter att på grundval av arbetsgruppens resultat avgöra om systemet för egna medel behöver ses över. EU:s egna medel är detsamma som EU:s inkomster. De årliga utgifterna måste täckas helt av de årliga intäkterna. EU:s budget kan inte ha ett underskott. De olika typerna av egna medel och metoden för att beräkna dem anges i rådets beslut om egna medel. Det fastställs även en högsta gräns för storleken på de egna medel som EU får ta ut per år, dvs. 1,23 % av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Det finns tre typer av egna medel: Traditionella egna medel: Består främst av tullar på import från länder utanför EU och sockeravgifter. EU:s medlemsstater behåller själva 25 % av det belopp som tas ut för att täcka sina uppbördskostnader. Momsbaserade egna medel: en enhetlig sats på 0,3 % tas ut på den harmoniserade momsbasen i varje medlemsstat. BNI-baserade egna medel: varje medlemsstat överför en standardprocentsats av sin BNI till EU. Även om denna inkomstkälla endast tillkommit för att täcka den del av de totala utgifterna som inte täcks av övriga egna medel så utgör den ändå den största inkomstkällan för EU:s budget. Andra inkomstkällor (omkring 1 %) omfattar skatter och andra avdrag från EUpersonalens löner, bankräntor, bidrag från icke-medlemsstater till vissa program, dröjsmålsränta och böter. 6
Mekanismer för finansiella korrigeringar Mekanismerna för finansiella korrigeringar syftar till att korrigera vissa medlemsstaters bidrag på grund av att dessa anses vara för höga i förhållande till det berörda landets välstånd. De nya bestämmelserna innebär en viss rationalisering av det nuvarande systemet för finansiella korrigeringar. Det nuvarande systemet för korrigeringar kommer att fortsätta att gälla fram till dess att beslutet om egna medel slutgiltigt antagits och ratificerats. Så snart detta beslut antagits kommer de medlemsstater som har rätt till en korrigering att få ersättning i efterhand från och med den 1 januari 2014. De nuvarande korrigeringsmekanismerna (beslutet om egna medel för perioden 2007-2013): Förenade kungarikets rabatt: Förenade kungariket får tillbaka 66 % av skillnaden mellan landets bidrag och de medel det får tillbaka från EU:s budget. Kostnaderna för den brittiska rabatten fördelas mellan medlemsstaterna i proportion till deras bidrag till EU:s BNI. Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige anser att deras relativa bidrag till EU:s budget är för höga och betalar därför bara 25 % av det belopp de normalt sett skulle ha betalat till finansieringen av den brittiska rabatten. Reduktioner: Nederländerna och Sverige får en årlig minskning av sina BNIbaserade egna medel med 605 miljoner euro respektive 150 miljoner euro på bruttobeloppet. Reducerade uttagssatser för momsbaserade egna medel tillämpas för Österrike (0,225 %), Tyskland (0,15 %), Nederländerna och Sverige (0,1 %). De nya korrigeringsmekanismerna (beslutet om egna medel för perioden 2014-2020) som ännu inte godkänts: Den brittiska rabatten kommer att fortsätta att gälla. Danmark, Nederländerna och Sverige får en årlig bruttominskning av sina BNIbaserade egna medel med 130 miljoner euro, 695 miljoner euro respektive 185 miljoner euro. Österrike kommer att få en årliga bruttominskning av sina BNIbaserade medel med 30 miljoner euro 2014, 20 miljoner euro 2015 och 10 miljoner euro 2016. Reducerade uttagssatser för momsbaserade egna medel för Tyskland, Nederländerna och Sverige fastställs till 0,15 %. 7
Mer information: Läsa dagens pressmeddelande: http://europa.eu/rapid/press-release_ip-13-1096_en.htm Besöka webbplatsen för den fleråriga budgetramen för perioden 2014-2020 och EU:s enskilda finansieringsprogram Veta mer om siffrorna för varje program i löpande priser för 2011. Veta mer om de nationella anslagen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken Läsa MEMO/13/1006 som innehåller den fullständiga texten till ordförande Barrosos videomeddelande Läsa MEMO/13/79 om den fleråriga budgetramen 8
9
10
11
12