Internationella programkontoret 17 Rapportserie H-ÅR 2004 Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet
Sokratesländerna EU - länderna: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES - länderna: Island, Liechtenstein och Norge. Ansökarländerna: Bulgarien, Rumänien och Turkiet.
H-ÅR 2004 Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet
H-ÅR 2004 Internationella programkontorets verksamhet inom högskoleområdet Internationella programkontorets rapportserie nr 17 Textbearbetning: Cecilia Andrae och Karin Granevi Grafisk form & layout: Jöns Ahlén Tryck: Elanders Gotab, Stockholm 2005
Innehållsförteckning 1. PROGRAM FÖR HÖGSKOLAN 9 2. GODA EXEMPEL 86 3. MEDVERKAN I EXTERNA KONFERENSER OCH SEMINARIER 94 4. EVENEMANG OCH AKTIVITETER I IPK:S REGI 98 5. SÄRSKILDA PROJEKT OCH RAPPORTER 112 6. SAMRÅD OCH STYRGRUPP 116 7. MATRIS SVENSKA LÄROSÄTENS PROGRAMDELTAGANDE 121 8. PERSONAL 124 9. LÄNKAR, REFERENSMATERIAL 129
Kort om Internationella programkontoret (IPK) > INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET ska underlätta för dem som arbetar med utbildning att delta i internationellt samarbete genom information och marknadsföring, ska svara för en enkel och effektiv administration av hög kvalitet, ska utvärdera och sprida resultat av verksamheten. > INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET (2003 ÅRS SIFFROR INOM PARENTES) har hand om ett sextiotal (45) olika program och programområden/verksamheter för internationalisering av utbildning, har fyra stora målgrupper skola, vuxenutbildning, högskola och arbetsliv, har 67 (64) anställda. > INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET hanterade ca 5 000 (4 900) ansökningar om stöd under 2004 hade på många program minst dubbelt så många sökande än som kunde få stöd och på några program färre sökande än antalet platser fördelade under år 2004 ca 192 (192) miljoner kronor i olika slag av stöd, gav under år 2004 ca 10 000 personer möjlighet att ta del av den fria rörligheten i Europa
Inom högskoleområdet beviljade Internationella programkontoret under 2004 ca 98 miljoner SEK inom följande sex program: Program 2003 (SEK) 2004 (SEK) Erasmus 33 045 000 34 760 584 Linnaeus-Palme 26 225 253 28 340 664 MFS 17 307 000 17 683 000 Sidas resestipendium 2 940 000 3 835 000 Tempus 1 002 000 1 085 000 Leonardo da Vinci 11 320 491 12 792 815 Totalt 91 839 744 98 497 063 Även andra program på Enheten för skola och vuxenutbildning och Yrkesutbildningsenheten har beviljat medel till högskolor, men alla siffror är inte möjliga att särredovisa. Grundtvig Partnerskap för lärande har till exempel förmedlat 5 950 euro till svenska högskolor och 625 euro har förmedlats till Förberedande besök inom Grundtvig Europeiska samarbetsprojekt.
Förord Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är en myndighet under Utbildnings- och kulturdepartementet. IPK är programkontor för de EU-program och andra internationella program och projekt som regeringen bestämmer. Under 2004 har IPK informerat om och administrerat 60 olika program och programdelar. Verksamhetens målgrupper utgörs av skola, vuxenutbildning, arbetsliv och högskola. H-ÅR 2004 fokuserar på vår verksamhet inom högskoleområdet. Syftet är att visa lärosätenas deltagande och därmed stimulera till fortsatt utveckling av det internationella samarbetet. Framställningen utgår från myndighetens årsredovisning 2004. Redovisningen i denna rapport är dock mer detaljerad och ger till exempel data om enskilda lärosätens deltagande i programmen. Det finns gott om goda exempel att låta sig inspireras av och det är en glädje att få lyfta fram dem. I H-ÅR 2004 redovisas även de större informationsaktiviteter som genomförts i vår regi under året, liksom de olika typer av samråd vi har med lärosäten och systermyndigheter. Vi har kunnat konstatera ett fortsatt ökat intresse för våra arrangemang. Lärare, administratörer och studenter har genom sin medverkan i hög grad bidragit i detta informationsarbete. Stockholm, april 2005 Boo Sjögren Generaldirektör Margareta Sandewall Enhetschef Högskoleenheten
1. Program för högskolan Med huvudsaklig finansiering från EU SOKRATES s. 12 ERASMUS s. 13 Studentutbyten s. 14 Lärarutbyten s. 18 Organisering av mobilitet (OM) s. 23 European Credit Transfer System (ECTS) s. 24 Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) s. 25 Intensivprogram s. 26 Kursutvecklingsprojekt och projekt för genomförande och spridning s. 27 Tematiska nätverk s. 28 MINERVA s. 29 COMENIUS s. 30 Fortbildningsstipendier s. 31 Stipendier till blivande lärare i språk s. 31 Utvecklingsprojekt s. 32 Nätverk s. 33 GRUNDTVIG s. 34 Partnerskap för lärande s. 34 Förberedande besök s. 35 Fortbildningsstipendier s. 35 Utvecklingsprojekt s. 36 9
Nätverk s. 37 LINGUA s. 38 Främjande av språkinlärning s. 38 Utarbetande av läromedel s. 39 Förberedande besök inom Sokrates centraliserade delar s. 40 ARION s. 40 LEONARDO DA VINCI s. 41 Praktik och utbyten s. 43 Pilotprojekt s. 46 Transnationella nätverk s. 47 Utveckling av språkkompetens s. 47 EUROGUIDANCE SWEDEN s. 48 ÖVRIGA EU-PROGRAM CEDEFOP s. 49 TEMPUS s. 50 Gemensamma europeiska projekt s. 51 Strukturella och kompletterande åtgärder s. 51 Individuella mobilitetsanslag s. 54 Kontaktresor, med nationell finansiering s. 54 EU-USA, EU-KANADA s. 56 EU-AUSTRALIEN, EU-NYA ZEELAND, EU-JAPAN s. 58 ALFA s. 58 ALBAN s. 60 ASIA-LINK s. 61 10
Med finansiering från Nordiska ministerrådet NORDPLUS s. 64 NORDPLUS NABO s. 66 NORDPLUS SPRÅK s. 67 Med nationell finansiering LINNAEUS-PALME s. 68 MINOR FIELD STUDIES (MFS) s. 74 SIDAS RESESTIPENDIUM s. 80 Övriga: IAESTE s. 81 ASEM-DUO s. 84 11
SOKRATES Sokrates är ett av EU:s två stora utbildningsprogram. Programmet startade 1995 och är nu inne i sin andra fas som sträcker sig mellan år 2000 och 2006. Syftet är att främja samarbete och rörlighet och att stärka den europeiska dimensionen i utbildningen. Sokrates spänner över hela utbildningsfältet - från förskola till vuxenutbildning. Verksamheten är brett upplagd och omfattar såväl skolpartnerskap som analyser av utbildningspolitiken i de länder som deltar. Sokrates är uppdelat i åtta olika delområden. Av dessa delar berörs högskolan främst av Erasmus, Minerva, Grundtvig, Lingua, delar av Comenius, Observation och förnyelse (där Arion ingår), Gemensamma åtgärder och Kompletterande insatser. Inom dessa områden ges bidrag till följande typer av verksamhet: Transnationell rörlighet för personer inom utbildningsområdet i Europa Projekt som bygger på transnationella partnerskap som ska stimulera till förnyelse och höjd kvalitet inom utbildningen Främjande av språkkunskaper och förståelse för olika kulturer Användning av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen Nätverk för transnationellt samarbete för att underlätta utbyte av erfarenheter och bra metoder Observation och jämförande analys av utbildningssystem Verksamhet som främjar informationsutbyte och spridning av bra metoder och innovationer. Inom Sokrates olika programområden tas beslut om stöd av Europeiska kommissionen (centraliserade områden) eller IPK (decentraliserade områden) Aktuella länder för samarbete inom Sokrates är: 1) EU och EES-länderna: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Sverige, Österrike, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Island, Liechtenstein och Norge 2) Kandidatländerna: Bulgarien, Rumänien och Turkiet 12
ERASMUS Målet för Erasmusprogrammet är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till transnationellt samarbete mellan högskolor. Andra mål är att främja rörligheten över gränserna för studenter och lärare, samt att öka öppenheten och förbättra det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer i hela EU. En förutsättning för lärosäten att delta i Erasmus är att lärosätet har ansökt om och blivit beviljat ett Erasmus University Charter (EUC) från Europeiska kommissionen. Internationella programkontorets arbete med Erasmus styrs av en nationell handlingsplan, National Action Plan (NAP). Det är ett policydokument som kommissionen har godkänt och som tas fram för varje verksamhetsår. Dokumentet beskriver prioriteringar och riktlinjer för Erasmus på nationell nivå. Handlingsplanen finns på IPK:s webbplats, www.programkontoret.se. IPK administrerar de decentraliserade delarna av Erasmus och informerar om och sprider resultat från de centraliserade delarna. Programmets decentraliserade delar omfattar: Student- och lärarutbyten (SM och TS) IPK fördelar medel till lärosätena som i sin tur handlägger ansökningar från studenter och lärare. Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) Organisering av mobilitet (OM) decentraliserat fr.o.m. läsåret 2003/2004. European Credit Transfer System (ECTS) - introduktionsstöd och besök av internationella ECTS-rådgivare. ECTS administreras i samarbete med Högskoleverket, som har det övergripande ansvaret för ECTS i Sverige. ECTS decentraliserades fr.o.m. läsåret 2003/2004. De centraliserade delarna inom Erasmus är: Intensivprogram Kursutvecklingsprojekt Projekt för genomförande och spridning Tematiska nätverk Under läsåret 2003/2004 deltog 38 svenska universitet och högskolor i Erasmus. Sammanlagt beviljade IPK ca 35 miljoner kronor till programmet. IPK försökte genom en informationsinsats våren 2004 att öka utnyttjandegraden av Erasmusmedel. Detta tillsammans med att lärosätena för första gången hade möjlighet att föra över medel mellan aktiviteterna bidrog till att utnyttjandegraden av främst lärarstipendiemedel ökade. Av de Erasmusmedel lärosätena blev tilldelade för 2003/2004 har 99,4 procent av stipendiemedlen för studenter utnyttjats (99 procent 02/03), 94,6 procent av medlen för lärare (81 procent 02/03) och 100 procent av medlen för EILC (100 procent även 02/03). 13
Erasmus studentutbyten (decentraliserat område) I och med läsåret 2002/03 vände den nedgång i antalet utresande svenska Erasmusstudenter som pågått i tre år och en svag ökning syntes. Även 2003/04 kan en svag ökning noteras. Den uppåtgående trenden för inresande Erasmusstudenter håller i sig. Antal svenska ut- och inresande studenter inom Erasmus 1992 2004: Antal 8000 Inresande 7000 Utresande 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 Läsår Antalet utresande studenter läsåret 2003/04 var 2 667, en svag ökning jämfört med läsåret innan. Intresset hos utländska studenter för att bedriva Erasmusstudier i Sverige fortsätter att öka. IPK fördelade 2004 ca 25,7 miljoner kronor på uppdrag av Europeiska kommissionen. Antal Erasmusstudenter per läsår: 2001/02 2002/03 2003/04 Utresande 2633 2656 2667 14
2001/02 2002/03 2003/04 Varav kvinnor 1618 1618 1592 Varav män 1015 1038 1075 Inresande 4 898 5 326 6082 Knappt hälften av lärosätena har haft ett ökat deltagande i Erasmus läsåret 2003/04 och knappt hälften ett minskat deltagande. De lärosäten där antalet utresande studenter har ökat mest under läsåret 2003/04 är Högskolan i Jönköping (+29 studenter) följt av Högskolan i Kalmar (+25) och Lunds universitet (+23). De lärosäten som har haft den största nedgången av utresande studenter är Linköpings universitet (-51 studenter), Växjö universitet (-23) och Karolinska Institutet (-22). Många lärosäten anger att studenternas intresse av att åka utanför Europa håller i sig liksom intresset för att åka till engelskspråkiga länder (även inom Europa). Tittar man på andelen Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen vid de deltagande lärosätena var genomsnittet 0,62 % i Sverige under läsåret 2003/04 (0,64 % läsåret 2002/03). Bland de 17 lärosäten som ligger över det nationella genomsnittet har Handelshögskolan i Stockholm den högsta andelen Erasmusstudenter och bland de 21 lärosäten som ligger under genomsnittet har Lärarhögskolan i Stockholm den lägsta andelen Erasmusstudenter (se figur på s. 16) Populära destinationer, ämnesområden och könsskillnader De svenska Erasmusstudenterna väljer att åka till alla de länder som omfattas av programmet, förutom Slovakien, Luxembourg, Liechtenstein, Cypern och Bulgarien. De länder som studenterna främst åker till är Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Nederländerna, vilket inte innebär någon förändring jämfört med läsåret 2002/03. När det gäller de f.d. kandidatländerna har intresset ökat något jämfört med förra året och det är, liksom under tidigare läsår, främst Tjeckien, Ungern och Polen som studenterna åker till. Ett fåtal ämnesområden fortsätter att dominera och dessa är desamma som förra året: företagsekonomi, ingenjörsvetenskap och teknik samt samhällsvetenskap. Inom företagsekonomi (902 utresande studenter) åker dubbelt så många studenter ut som inom ingenjörsvetenskap (424) och samhällsvetenskap (313). Liksom tidigare år är majoriteten av alla utresande studenter kvinnor (60 procent). Antalet män har dock ökat något. De utgör nu 40 procent av totala antalet utresande Erasmusstudenter, jämfört med 39 procent under läsåret 2002/03. Det genomsnittliga belopp en utresande svensk Erasmusstudent fick i stipendium 2003/04 var 169 euro per studentmånad (161 euro 02/03). 15
Andelen Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen vid lärosätena: Handelshögskolan i Stockholm 3,54 % Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1,95 % Kungl. Konsthögskolan 1,91 % Röda korsets högskola 1,84 % Högskolan i Jönköping 1,31 % Kungl. Tekniska högskolan 1,22 % Konstfack 1,17 % Linköpings universitet 1,15 % Danshögskolan 1,09 % Södertörns högskola 1,03 % Lunds universitet 0,89 % Uppsala universitet 0,89 % Sveriges lantbruksuniversitet 0,88 % Högskolan i Skövde 0,87 % Växjö universitet 0,72 % Karolinska institutet 0,71 % Högskolan i Kalmar 0,71 % Chalmers tekniska högskola 0,60 % Ersta Sköndal högskola 0,55 % Göteborgs universitet 0,52 % Luleå tekniska universitet 0,51 % Karlstads universitet 0,49 % Örebro universitet 0,45 % Högskolan i Halmstad 0,44 % Stockholms universitet 0,42 % Umeå universitet 0,41 % Högskolan Dalarna 0,35 % Blekinge tekniska högskola 0,32 % Högskolan i Borås 0,31 % Mälardalens högskola 0,30 % Högskolan Kristianstad 0,27 % Högskolan på Gotland 0,25 % Mitthögskolan 0,23 % Högskolan i Gävle 0,22 % Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 0,22 % Malmö högskola 0,22 % Idrottshögskolan i Stockholm 0,15 % Lärarhögskolan i Stockholm 0,08 % Procent 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 16
Beviljade och nyttjade Erasmusmedel, antal studenter och studentmånader samt stipendiemedel per student och studentmånad 2003/2004: Lärosäte Beviljade medel Utnyttjade medel Antal studenter Antal månader Euro per student Euro per stud. månad Högskolan i Borås 22 602 22 601 26 126 879 181 Högskolan Dalarna 25 030 24 980 27 152 1061 189 Ersta Sköndal högskola 3 155 3 155 5 20 650 162 Högskolan i Gävle 19 750 19 750 22 108 905 184 Göteborgs universitet 181 747 181 747 191 1063 976 175 Chalmers tekniska högskola 78 358 78 358 40 461 1285 170 Högskolan i Halmstad 45 243 45 243 32 201 1436 229 Södertörns högskola 102 397 102 236 102 588 1002 174 Högskolan i Jönköping 121 273 120 600 130 740 928 163 Högskolan i Kalmar 42 731 41 976 60 268 700 157 Blekinge tekniska högskola 20 871 20 871 15 88 1467 250 Karlstads universitet 52 227 52 227 64 310 816 169 Högskolan i Kristianstad 21 001 21 001 24 133 875 158 Linköpings universitet 327 053 327 053 263 1972 1244 166 Luleå tekniska universitet 75 135 75 135 58 411 1334 188 Lunds universitet 339 441 339 441 335 2006 1038 173 Malmö högskola 26 961 26 961 38 164 710 164 Mitthögskolan 35 788 35 788 31 147 1154 243 Örebro universitet 60 487 58 690 59 346 995 170 Högskolan i Skövde 49 885 48 144 48 295 1003 163 Stockholms universitet 177 895 176 190 152 1137 1159 155 Lärarhögskolan i Stockholm 10 575 7 800 10 60 780 130 Karolinska Institutet 44 753 44 753 61 253 777 187 Kungl. Tekniska Högskolan 266 951 266 793 202 1677 1328 160 Handelshögskolan 44 945 44 944 60 274 752 165 Danshögskolan 1 526 1 526 3 9 577 192 Konstfack 4 552 4 552 7 21 650 217 Kungl. Konsthögskolan 4 807 4 335 5 29 867 149 Kungl. Musikhögskolan 17 778 15 456 16 119 966 130 Röda Korsets Högskola 5 084 5 085 10 30 544 181 Idrottshögskolan 840 840 1 9 840 93 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 17 101 17 100 16 92 1069 186 Umeå universitet 97 166 96 041 91 530 1055 181 17
Lärosäte Utnyttjade stud. Euro per Beviljade Antal Antal månader student Euro per medel studenter medel månad Uppsala universitet 264 200 264 200 262 1548 1012 171 Sveriges lantbruksuniversitet 38 600 38 600 61 232 1019 176 Mälardalens högskola 41 300 41 300 38 240 1087 172 Växjö universitet 89 050 89 027 93 511 957 174 Högskolan på Gotland 7 531 5 860 9 45 651 130 Totalt 2 785791 2770359 2667 16415 1039 1 169 2 Antalet inresande studenter fortsätter att öka och uppgick 2003/04 till 6 028 studenter. Av dessa kommer mer än hälften av alla studenter från Tyskland (drygt en fjärdedel) Frankrike och Spanien. Därefter kommer flest studenter från Italien, Nederländerna, Österrike och Polen. Erasmus lärarutbyten (decentraliserat område) Antalet utresande Eramsuslärare har kontinuerligt ökat sedan 1997/98, med undantag för läsåret 2001/02. De två senaste läsåren har antalet ökat med 38 procent. Antal ut- och inresande lärare inom Erasmus 1997 2004: 600 550 500 Inresande Utresande 450 400 350 300 250 200 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 1 Det genomsnittliga beloppet per student 2 Det genomsnittliga bekoppet per studentmånad 18
Antalet utresande lärare ökade kraftigt under läsåret 2003/04, med 19 procent, till 507 lärare. Motsvarande ökning för läsåret 2002/03 var 17 procent. Mer än hälften av lärosätena har haft ett ökat deltagande 2003/04, medan cirka en fjärdedel har haft ett minskat deltagande. IPK fördelade under 2004 knappt 4 miljoner kronor till Erasmus lärarutbyten på uppdrag av Europeiska kommissionen. Antal utresande och inresande svenska lärare inom Erasmus per läsår: 2001/02 2002/03 2003/04 Utresande 367 428 507 Varav kvinnor 160 178 205 Varav män 207 250 303 Inresande 416 474 461 De lärosäten som har ökat sitt lärarutbyte mest under 2004 är Linköpings universitet (+15 lärare), Mälardalens högskola (+14) och Högskolan i Skövde (+9). De lärosäten som har haft den största nedgången av utresande lärare är Sveriges lantbruksuniversitet (-10 lärare), Växjö universitet (-10) och Högskolan i Kristianstad (-5). Tittar man på andelen utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen vid de deltagande lärosätena var genomsnittet ca 1,3 procent läsåret 2003/04. Bland de 19 lärosäten som hade en högre andel utresande Erasmuslärare läsåret 2003/04 än genomsnittet i Sverige hade Högskolan i Skövde den högsta andelen. Bland de 19 lärosäten som ligger under genomsnittet hade fem lärosäten inga utresande lärare 2003/04. De svenska Erasmuslärarna åkte till 27 länder, främst till Storbritannien, Tyskland, Spanien, Frankrike och Italien. Även under läsåret 2002/03 åkte lärarna främst till dessa fem länder, men antalet lärare till Storbritannien och Frankrike har ökat något läsåret 2003/04 medan antalet lärare till Italien har minskat. När det gäller de f.d. kandidatländerna har intresset ökat något jämfört med året innan. Lärarna har, liksom under tidigare läsår, främst åkt till Litauen, Polen, Ungern och Tjeckien. Flest lärare åker ut inom ämnesområdet medicin (20 procent) följt av ingenjörsvetenskap /teknologi (14 procent) och samhällsvetenskap (11 procent) samt konst och design (9 procent). Antalet lärare som åker ut inom samhällsvetenskap har minskat jämfört med förra året medan antalet lärare från ämnesområdet konst och design har ökat något. Majoriteten av alla utresande lärare är män (60 procent). Andelen män har ökat jämfört med förra läsåret då 58 procent av de utresande lärarna var män. Det genomsnittliga belopp som en utresande svensk lärare fick i Erasmusstipendium 2003/04 var 788 euro (794 euro 02/03). 19
Andelen utresande Erasmuslärarer av den totala forskande och undervisande personalen vid de deltagande lärosätena: Högskolan i Skövde 7 % Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 5,94 % Högskolan Dalarna 5,57 % Högskolan i Jönköping 5,25 % Konstfack 3,51 % Mälardalens högskola 3,50 % Högskolan Kristianstad 3,41 % Växjö universitet 3,16 % Högskolan på Gotland 3,16 % Högskolan i Kalmar 2,61 % Högskolan i Halmstad 2,61 % Mitthögskolan 2,49 % Linköpings universitet 2,21 % Lunds universitet 1,83 % Malmö högskola 1,78 % Danshögskolan 1,49 % Karlstads universitet 1,40 % Högskolan i Gävle 1,35 % Luleå tekniska universitet 1,31 % Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 1,24 % Karolinska institutet 1,16 % Göteborgs universitet 1,13 % Högskolan i Borås 1,06 % Örebro universitet 0,83 % Blekinge Tekniska Högskola 0,71 % Uppsala universitet 0,68 % Umeå universitet 0,61 % Chalmers tekniska högskola 0,49 % Lärarhögskolan i Stockholm 0,48 % Sveriges lantbruksuniversitet 0,45 % Kungl. Tekniska högskolan 0,35 % Stockholms universitet 0,31 % Södertörns högskola 0,23 % Procent 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Beviljade och utnyttjade Erasmusmedel, antal lärare och dagar samt summa stipendiemedel per lärare och vecka per lärosäte 2003/2004: Lärosäte Beviljade medel Utnyttjade medel Antal lärare Antal dagar Euro per lärare Högskolan i Borås 3 741 3 741 5 25 700 20
Lärosäte Euro Beviljade Utnyttjade Antal Antal per medel medel lärare dagar lärare Högskolan Dalarna 15 997 15 997 22 107 600 Ersta Sköndal högskola 1 792 93 0 0 0 Högskolan i Gävle 4 481 4 481 6 28 719 Göteborgs universitet 37 803 37 543 37 208 886 Chalmers tekniska högskola 5 064 4 392 8 20 549 Högskolan i Halmstad 6 901 6 901 8 40 800 Södertörns högskola 896 800 1 2 800 Högskolan i Jönköping 18 998 18 999 23 120 826 Högskolan i Kalmar 8 514 8 514 12 60 800 Blekinge tekniska högskola 5 825 2 729 2 4 800 Karlstads universitet 7 805 7 805 11 58 710 Högskolan i Kristianstad 9 858 8 800 11 67 800 Linköpings universitet 39 564 38 137 54 386 706 Luleå tekniska universitet 10 964 10 964 13 101 843 Lunds universitet 66 188 65 699 79 323 729 Malmö högskola 8 223 8 223 13 70 633 Mitthögskolan 10 306 10 306 17 119 606 Örebro universitet 4 451 4 446 6 36 741 Högskolan i Skövde 17 924 16 800 21 93 800 Stockholms universitet 8 999 7 200 9 65 800 Lärarhögskolan i Stockholm 1 792 1 459 2 10 730 Karolinska Institutet 21 565 21 556 26 117 829 Kungl. Tekniska Högskolan 4 033 4 033 8 75 798 Handelshögskolan 896 179 0 0 0 Danshögskolan 1 419 1 006 1 5 800 Konstfack 2 689 2 689 4 19 672 Kungl. Konsthögskolan 448 0 0 0 0 Kungl. Musikhögskolan 7 738 7 738 12 71 702 Röda Korsets Högskola 1 792 358 0 0 0 Idrottshögskolan 448 0 0 0 0 Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla 2 935 2 935 4 17 800 21
Lärosäte Euro Beviljade Utnyttjade Antal Antal per medel medel lärare dagar lärare Umeå universitet 14 339 13 540 16 111 846 Uppsala universitet 22 853 22 853 25 166 972 Sveriges lantbruksuniversitet 10 754 9 751 8 52 950 Mälardalens högskola 12 062 12 062 22 137 548 Växjö universitet 26 900 15 200 18 128 844 Högskolan på Gotland 1 419 1 419 3 7 473 Totalt 428 379 399 348 507 2847 788 4 Antalet inresande lärare minskade med 3 procent 2003/04 jämfört med 2002/03. Hälften av lärarna kommer från Storbritannien (15 procent), Tyskland (13 procent), Tjeckien (8 procent), Litauen (8 procent) och Frankrike (7 procent). Mobiliteten i Europa Antalet Erasmusstudenter fortsätter att öka i Europa. Läsåret 2003/04 studerade 135 742 studenter genom Erasmus i något annat land vilket är en ökning på 8,7 procent jämfört med läsåret 2002/03. Deltagandet i Erasmus studentutbyte har ökat i alla länder utom Cypern, Danmark och Storbritannien. Sveriges andel av det totala antalet utresande Erasmusstudenter i Europa var 2 procent läsåret 2003/04 (2,1 procent läsåret 2002/03). Även lärarmobiliteten har ökat stadigt de senaste sex åren (från 7 800 lärare 97/98 till 18 478 lärare 03/04) och växte med 9,1 procent under 2003/04 jämfört med 2002/03. Antalet Erasmuslärare har ökat i de flesta länder. Endast i Storbritannien, Irland, Nederländerna och Belgien gick lärarmobiliteten ner. Sveriges andel av Erasmuslärare var 2,7 procent läsåret 2003/04 (2,5 procent 2002/03). Andelen svenska utresande Erasmusstudenter av den totala studentpopulationen i Sverige ligger fortfarande under det europeiska genomsnittet. Andelen svenska utresande Erasmuslärare av den totala lärarpopulationen i Sverige ligger dock på samma nivå som för det europeiska genomsnittet. Proportionerligt är fler lärare än studenter rörliga. Studenter De länder som är de största nettoimportörerna av studenter är Sverige, Storbritannien, Irland och Danmark som har fler än dubbelt så många inresande som utresande Erasmusstudenter. Även Spanien är en nettoimportör. Mätt i antal studenter är Spanien, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Italien de mest populära värdländerna. 4 Det genomsnittliga beloppet för de deltagande lärosätena 22
När det gäller ämnesområden märks inga särskilda förändringar. Företagsekonomi är det ämnesområde inom vilket flest studenter åker ut (liksom i Sverige) följt av språk och språkvetenskap, ingenjörsvetenskap och teknologi. I Sverige är dock ingenjörsvetenskap det näst största ämnesområdet och samhällsvetenskap det tredje största. Den europeiska genomsnittsstudenten studerar utomlands 6,6 månader, vilket också stämmer för den svenska genomsnittsstudenten. Medelbeloppet per studentmånad för en europeisk Erasmusstudent var 2003/04 125 euro (135 euro 2002/03), att jämföras med 169 euro för en svensk Erasmusstudent (161 euro 2002/03). Lärare De mest populära värdländerna är Tyskland och Frankrike dit 25 procent av alla lärare åker. När det gäller ämnesområden är det fortfarande inom språk och språkvetenskap som de flesta lärare åker ut i Europa. I Sverige åker flest lärare ut inom medicin, medan språk kommer först på en sjätte plats. I Europa kommer medicin först på en sjunde plats. Den genomsnittliga tiden för alla deltagande länder för ett lärarutbyte är 6,4 dagar och medelstipendiet är 575 euro. I Sverige är den genomsnittliga utbytestiden 5,6 dagar och medelstipendiesumman 788 euro. Erasmusmedel för organisering av mobilitet (OM) (decentraliserat område) IPK har fördelat drygt 4,2 miljoner kronor till de lärosäten som deltog i Erasmus under 2004. Lärosätena får själva välja vad Erasmusmedlen för organisering av mobilitet ska användas till förutsatt att medlen används för aktiviteter som rör Erasmusmobilitet och att man följer de grundkrav som finns för beviljade kommissionsmedel. Möjliga aktiviteter är t.ex. förberedelse, uppföljning och utvärdering av student- och lärarmobilitet, besök till partnerlärosäten, språkkurser för deltagande studenter och lärare, informationsaktiviteter samt aktiviteter som rör implementeringen av ECTS och Diploma Supplement. OM-medlen fördelas slutligen efter hur många studenter och lärare som faktiskt åkte ut under det läsår OM-medlen beviljades medan en preliminär fördelning görs före det aktuella läsåret utifrån antalet utresande studenter och lärare de två senaste åren. 23
European Credit Transfer System (ECTS) (decentraliserat område) Kommissionen beslutade på förslag av Högskoleverket under år 2003 att två lärosäten skulle få besök av ECTS-rådgivare under läsåret 2003/2004. De som fick besök var Högskolan i Borås och Blekinge tekniska högskola. IPK har fördelat drygt 47 000 kronor till dessa två lärosäten. Besöken ägde rum våren 2004. Besök av internationell ECTS-rådgivare 2004/2005: 2003/04 2004/05 Ansökningar 10 4 Deltagande 2 3 Under 2004 ansökte fyra lärosäten om att få besök av en ECTS-rådgivare. Kommissionen beslutade att tre lärosäten skulle få besök. De lärosäten som blev beviljade ett besök under 2004/2005 var Högskolan Dalarna, Sveriges Lantbruksuniversitet och Mittuniversitetet. Besöken kommer att genomföras under våren 2005. ECTS introduktionsstöd: 2003/04 2004/05 Ansökningar 3 0 Deltagande 0 0 Endast de lärosäten som inte före läsåret 2003/04 hade beviljats introduktionsstöd för ECTS var berättigade att söka och få medel för 2004/05. Enligt kommissionens regler är endast ett lärosäte i Sverige berättigat att ansöka om och få stöd för denna aktivitet. Inget lärosäte sökte 2004 om ECTS introduktionsstöd. 24
Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) (decentraliserat område) EILC 5 (Erasmus Intensive Language Course) är intensivkurser i mindre utbredda språk, både på nybörjar- och fortsättningsnivå. Kurserna vänder sig till studenter och lärare som ska studera respektive undervisa i ett annat land genom Erasmus. Intensivkurserna betonar värdet av språkkunskaper, gör dem synliga och stimulerar studenter till att lära sig främmande språk. Kurserna ger studenter möjlighet att studera värdlandets språk under tre-åtta veckor innan de påbörjar sina Erasmusstudier i landet. Studenten ska ha antagits som Erasmusstudent och ansöker om EILC vid sitt hemlärosäte, som sedan vidarebefordrar ansökan till det organiserande lärosätet. Språkkurserna är kostnadsfria. Studenterna kan också få extra stipendiemedel för kurstiden. Antal studenter som har läst EILC per läsår: 2002/03 2003/04 2004/05 Utresande 29 42 i.u. Inresande 188 210 307 IPK bjöd i december 2003 in alla lärosäten till att organisera EILC 2004/05. Alla de lärosäten som ansökte om att få organisera EILC fick också möjlighet att göra det. Sverige har även i år tillämpat ett decentraliserat system för studentantagning till EILC. Under ett möte på IPK med kontaktpersoner för samtliga organiserande lärosäten fastställdes den preliminära antagningen av inresande EILC-studenter. Under 2004/05 organiserade åtta svenska lärosäten intensivkurser i svenska jämfört med sex lärosäten läsåret innan. 500 studenter ansökte om en EILC-plats, en ökning med 18 procent jämfört med 2003/04. Lärosätena erbjöd totalt 314 platser på sina EILC, jämfört med 215 året innan. Sammanlagt 307 studenter genomförde kurserna, vilket innebar en ökning med 46 procent jämfört med läsåret innan. För att organisera EILC fick lärosätena EU-medel från kommissionen och nationella medel från Utbildnings- och kulturdepartementet enligt följande: Lärosäten Euro (EU-medel) SEK (nationella medel) Högskolan Dalarna 6 921 18 393 Högskolan i Kristianstad 9 507 26 626 Linköpings universitet 8 285 24 524 5 Tidigare kallat ILPC 25
Lärosäten Euro (EU-medel) SEK (nationella medel) Luleå tekniska universitet 3 757 9 985 Malmö högskola 6 781 16 816 Mitthögskolan 6 141 13 663 Lärarhögskolan i Stockholm 12 391 32 932 Uppsala universitet 23 728 63 061 Totalt 77 510 206 000 Intensivprogram (centraliserat område) Intensivprogram samlar studenter och lärare från olika länder för att de ska kunna träffas och delta i undervisning som de annars inte har tillgång till. Kurserna varar mellan tio dagar och tre månader och deltagarna ska komma från lärosäten i minst tre länder. Inom intensivprogram deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners i ett antal projekt. Det totala antalet projekt som beviljades i Europa under 2004 var 173 intensivprogram, varav Sverige samordnar sex projekt och är partner i 72. Antal projekt per läsår: Intensivprogram 02/03 03/04 04/05 Svensksamordnade 4 9 6 Utlandssamordnade 84 69 72 Antalet svenska samordnare av intensivprogram minskade från nio under läsåret 2003/04 till sex under 2004/05. De lärosäten som läsåret 2004/05 samordnar intensivprogram i Sverige 2004/05 är: Uppsala universitet Department of Neuroscience, Neurology Projekttitel: International Course in Gender Perspective in Medicine Linköpings universitet Department of Health and Society 26
Projekttitel: HASC- Health and Social Change - comparative and multidisciplinary approaches Sveriges lantbruksuniversitet Forest Products and Markets Projekttitel: Introductory Course (IC) to European Forestry Sveriges lantbruksuniversitet Department of Landscape Projekttitel: Historic Parks in society; development, democracy and identity Umeå universitet Teacher education- mathematics and science education: Projekttitel: Researching Social Inclusion and Social Justice in Education Umeå universitet Department of Surgery Projekttitel: Providing a multidisciplinary elective course in oncology for medical students Kursutvecklingsprojekt och Projekt för genomförande och spridning (centraliserat område) Kursutvecklingsprojekt gör att lärosäten i olika länder kan gå samman och utarbeta kursprogram, studiemoduler, kursplaner eller särskilda kursplaner för magisterstudier. Projekt för genomförande och spridning har som mål att göra projektresultaten från kursutvecklingsprojekt tillgängliga utanför projektpartnerskapet. 6 Inom kursutvecklingsprojekt deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners i ett antal projekt. Det totala antalet projekt som beviljades i Europa under 2004 var 41 kursutvecklingsprojekt (motsvarande siffra 2003 var 63) och 7 projekt för genomförande och spridning. Av dessa samordnar Sverige ett kursutvecklingsprojekt och deltar som partner i sju. Sverige samordnar inget projekt för genomförande och spridning, men deltar som partner i fyra projekt. Att antalet kursutvecklingsprojekt har minskat förklaras till en del av att de tidigare ettåriga kontrakten har bytts ut till fleråriga kontrakt och därför syns projekten inte längre varje år i statistiken utan bara under sitt första år. 6 Numera ingår spridning av projektresultaten utanför partnerskapet automatiskt i varje nytt kursutvecklingsprojekt 27
Antal svenska koordinatorer/partners per aktivitet och läsår: 2002/03 2003/04 2004/05 Kursutvecklingsprojekt Svensksamordnade 3 3 1 Utlandssamordnade 22 20 7 7 Projekt för genomförande och spridning Svensksamordnade 0 0 0 Utlandssamordnade 3 3 4 Det lärosäte som samordnar ett kursutvecklingsprojekt är: Uppsala universitet Department of Theology Projekttitel: RECOR- Religion in Conflict and Reconciliation. Projektet är treårigt och har beviljats 66 129 euro, vilket är 75 procent av projektets budget. Tematiska nätverk (centraliserat område) Tematiska nätverk ger möjligheter att genom samarbete mellan universitet, fakulteter eller institutioner höja kvaliteten och utveckla en europeisk dimension på ett visst ämnes- eller studieområde. Om möjligt bör samarbetet även inkludera akademiska sammanslutningar och sällskap, branschorgan, andra parter av social och ekonomisk betydelse i den offentliga eller privata sektorn och, om lämpligt, studentorganisationer. För läsåret 2004/05 beviljades i hela Europa totalt 38 tematiska nätverksprojekt, vilket var samma antal som för läsåret innan. 2002/03 2003/04 2004/05 Tematiska nätverk Svensksamordnade 0 0 1 7 Siffran har uppdaterats sedan publiceringen av HÅR 03 28
Utlandssamordnade 103 97 87 Sverige deltar som partner i alla projekt. Uppgifter saknas om hur många svenska lärosäten som deltog i en föransökan inför 2004. Två svenska lärosäten, vilka ansökte om att samordna nätverk, gick dock vidare till fullständig ansökan under 2004. Den ansökan som beviljades var från Lunds universitet, Musikhögskolan i Malmö. Kontaktpersoner för Erasmus: Jari Rusanen, 08-453 72 42, jari.rusanen@programkontoret.se Karin Granevi, 08-453 72 93, karin.granevi@programkontoret.se MINERVA (centraliserat område) Inom Minerva kan olika parter, t.ex. skolor, vuxenutbildningsanordnare, högskolor, organisationer och företag samarbeta. Målet är att utveckla och sprida information om distansutbildning och användande av informations- och kommunikationsteknik i utbildningen. Det är inte i första hand sakinnehållet som står i fokus utan nya idéer avseende pedagogik, målgrupper, administrationsformer och samarbetsformer mellan distansutbildare. Stor vikt läggs vid överförbarhet och spridning av projektresultat inom Europa. Antalet föransökningar inför 2004 låg på en relativt stabil nivå i förhållande till närmast tidigare år, likaså andelen ansökningar med svensk projektsamordnare. Samtidigt minskade antalet föransökningar som gick vidare till fullständig ansökan, liksom antalet beviljade projekt. Likaså minskade antalet föransökningar inför 2005. Det gäller såväl antalet svenskkoordinerade projektansökningar som antalet ansökningar med svenska projektpartners. 2002 2003 2004 2004 Föransökan inför 2005 Föransökningar 57 48 52 31 Svensksamordnade 6 10 7 4 29
2002 2003 2004 2004 Utlandssamordnade 51 38 45 27 Vidare till fullständig ansökan 20 15 9 Svensksamordnade 2 2 2 2 Utlandssamordnade 18 13 7 Beviljade projekt 10 11 5 Svensksamordnade 0 1 0 Utlandssamordnade 10 10 5 Hösten 2004 inkom till kommissionen totalt 343 ansökningar, en ökning med 15 procent i jämförelse med 2003. Av dessa gick 94 ansökningar vidare till fullständig ansökan. 33 projektansökningar godkändes slutligen. I fem projekt deltar svenska institutioner som partner, medan inget svensksamordnat projekt godkändes 2004. Uppgiften om antalet projekt som gått vidare till fullständig ansökan är tillsvidare inte fullständig. Institutioner inom högre utbildning dominerar bland såväl koordinatorer som projektpartners. Ett fortsatt relativt lågt intresse från svenska institutioner att ansöka om stöd inom Minerva kan delvis antas bero på att andra programdelar inom Sokrates, särskilt under senare år Grundtvig, också ger möjligheter till bidragsstöd för liknande projektverksamhet. Minerva handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. Kontaktperson för Minerva: Ulf Hedbjörk, 08-453 72 22, ulf.hedbjork@programkontoret.se COMENIUS Comenius inriktar sig på utbildningens första stadier: från förskola till gymnasieskola. Projektsamarbete inom Comenius andra del vänder sig däremot även till universitet och högskolor. Verksamheten vänder sig till alla aktörer inom utbildning: lärare, övrig pedagogisk personal och elever. 30
Comenius Fortbildningsstipendier (Comenius 2.2) (decentraliserat område) Lärare och annan personal som är engagerad i skolutbildningen kan söka stipendier för att delta i fortbildningsaktiviteter i ett annat europeiskt land under en till fyra veckor. Fortbildningen kan gälla språk eller allmänna teman och kan ha formen av en kurs eller s.k. job-shadowing, då man följer en kollega i det dagliga arbetet. Målet för verksamheten är kompetensutveckling och att höja kvaliteten i skolarbetet. Ett viktigt syfte är att knyta kontakter för framtida Comeniusprojekt. Antalet ansökningar och deltagare ökade starkt under 2002 och 2003 för att plana ut under 2004. Intresset för fortbildning i språk visade på en minskning, vilken kompenserades av en stark ökning när det gäller andra ämnesområden. 2002 2003 2004 Språkkurser Ansökningar 175 263 213 Beviljade 134 172 154 Allmänna kurser Ansökningar 82 88 142 Beviljade 51 66 109 I årets två ansökningsomgångar inkom totalt 371 ansökningar. 16 av dessa avsåg fortbildning efter den 1 augusti 2005. De ligger således utanför den aktuella kontraktsperioden och har flyttats till nästa ansökningsomgång, 1 mars 2005. De 16 ansökningarna är därför inte medräknade i tabellerna ovan. Av de återstående 355 ansökningarna har 263 beviljats. Comenius Språkassistenter (Comenius 2.2) (decentraliserat område) Svenska lärarstuderande på högskolan, med minst ett främmande språk i sin utbildning, kan få ett stipendium för att praktisera som språkassistenter vid en skola i ett annat europeiskt land. Språkassistenten deltar i första hand i språkundervisningen men ska integreras i hela skolans verksamhet. Antalet ansökningar och deltagare har minskat något jämfört med 2003. 31
2002 2003 2004 Ansökningar 29 30 29 Beviljade 26 29 28 Deltagare 20 17 15 Av de 28 beviljade och placerade språkassistenterna tackade 13 nej till erbjuden plats. De orsaker som har angetts är personliga/ekonomiska skäl, att de fått en lärartjänst samt att de kommit in på en kurs. Inför ansökningsomgången 2004 breddades kriterierna för de sökande. Förutom lärarstuderande i språk har även grundskolelärare som kan komma att undervisa i ett främmande språk samt lärare som kan komma att undervisa i ett annat ämne på ett främmande språk nu möjlighet att söka praktik som språkassistent. Bland de sökande var sex lärare och 23 lärarstudenter. Svenska lärarstudenter och lärare är i övervägande grad inriktade på att resa till de länder där de största europeiska språken talas: Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Italien utgör ett undantag. Comenius Utvecklingsprojekt (Comenius 2.1) (centraliserat område) I ett Utvecklingsprojekt inom Comenius samarbetar högskolor, skolor och andra organisationer för att förbättra grundutbildning och fortbildning för lärare och andra personalgrupper inom skolutbildning. Projekten förväntas t.ex. leda till utarbetande av en kursplan, kurs, metod eller läromedel som kan användas för grundutbildning eller fortbildning av lärare. Partnerskapet omfattar alltid minst tre länder, och vanligtvis ska minst en partnerinstitution per land bedriva utbildning av personal vid skolor. Antalet deltagare har ökat något under de senaste två åren. 2002 2003 2004 Ansökningar 24 29 26 Svensksamordnade 2 4 4 Utlandssamordnade 22 25 22 Beviljade projekt 8 11 13 Svensksamordnade 0 1 1 Utlandssamordnade 8 10 12 32
I årets ansökningsomgång inkom 26 ansökningar med svenska deltagare. Av dessa var 4 samordnade inom Sverige. Ett av projekten beviljades stöd, koordinerat av Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik, med partners i Tyskland, Spanien, Italien, Polen och Rumänien. Sammanlagt beviljades 13 ansökningar med svenskt deltagande. Som svenska partners återfinns bl.a. Högskolan i Dalarna, Högskolan i Kalmar, Högskolan i Gävle samt Lärarhögskolan i Stockholm. Inom Comenius utvecklingsprojekt beviljas cirka en fjärdedel av samtliga sökande stöd. Den svenska beviljandegraden har relativt väl speglat den europeiska nivån, men har en ökande trend. År 2001 deltog Sverige i 17 procent av samtliga 98 beviljade projekt, år 2002 i 20 procent av totalt 40 projekt, år 2003 i 26 procent av 43 samt år 2004 i ca 30 procent av de beviljade 44 projekten. Comenius nätverk (Comenius 3) (centraliserat område) Inom detta område bildas nätverk inom teman av gemensamt intresse för att främja samarbete och förnyelse av skolutbildningen på europeisk nivå. Nätverken bedriver t.ex. informationsutbyte, jämförande analyser, samordning av projekt och tematiska konferenser. Ett nätverk ska omfatta minst sex partnerländer och samordnas exempelvis av en lärarhögskola eller en myndighet. 2002 2003 2004 Föransökningar i.u. i.u. i.u. Svensksamordnade i.u. 4 2 Utlandssamordnade i.u. i.u. i.u. Vidare till fullständig ansökan 7 6 3 Svensksamordnade 1 2 0 Utlandssamordnade 6 4 3 Beviljade projekt 3 2 3 Svensksamordnade 0 1 0 Utlandssamordnade 3 1 3 33
Ett system med föransökan tillämpas. Nätverksprojekten bedöms och beviljas medel av kommissionen utan konsultation med de nationella kontoren, som därför först en tid efter ansökningsomgången har tillgång till aktuella ansökningssiffror. I årets ansökningsomgång inkom inga ansökningar med svensk koordinator. Antalet beviljade projekt ligger på en stabil nivå utan större variationer mellan ansökningsomgångarna. Comenius handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. Kontaktpersoner för Comenius: Cristina Pontis, 08-453 72 49, cristina.pontis@programkontoret.se Suzanne Jenner, 08-453 72 95, suzanne.jenner@programkontoret.se Gunnel Sjögren, 08-453 72 50, gunnel.sjogren@programkontoret.se GRUNDTVIG Under 2004 tilldelade kommissionen IPK 384 312 euro för Grundtvigs decentraliserade delar. Med det system som tillämpas för delutbetalning hade IPK vid årets slut fördelat 237 986 euro (62 procent). Grundtvig Partnerskap för lärande (Grundtvig 2) (decentraliserat område) I Partnerskap för lärande samarbetar organisationer inom vuxenutbildningen kring ett gemensamt tema. Partnerskapet ska utgöras av organisationer i minst tre länder för att projektet ska få stöd. Integrering av invandrare, personer med behov av särskilt stöd och IT i vuxenundervisningen är ofta förekommande teman. Antalet ansökningar och deltagare har ökat under de två senaste åren. 2002 2003 2004 Ansökningar 40 51 60 Svensksamordnade 7 7 7 Utlandssamordnade 33 44 53 34
2002 2003 2004 Deltagande projekt 28 30 33 Svensksamordnade 5 3 1 Utlandssamordnade 23 27 32 År 2004 inkom 60 ansökningar, varav 43 var ansökningar om nya projekt. Två av dessa inkom från svenska lärosäten och ett, Växjö universitetsbibliotek, beviljades 5 950 euro. Grundtvig 2 vänder sig till organisationer som direkt arbetar med vuxnas lärande, dock ej till vuxnas lärande organiserat inom lärosätena, där Erasmus i stället är tillämpbart. Grundtvig Förberedande besök (inom Grundtvig 2) (decentraliserat område) Förberedande besök, som infördes 2001, syftar till att ge potentiella aktörer inom Partnerskap för lärande möjlighet att träffas och förbereda projektansökan eller att delta i s.k. kontaktseminarier för att knyta kontakter för projektsamarbete. Antalet ansökningar och deltagare är i princip oförändrat 2002 2003 2004 Ansökningar 22 23 22 Beviljade 19 14 15 Under 2004 ansökte 22 personer, av vilka 15 fick stöd för att delta i förberedande besök. Tilldelade medel kan inom vissa ramar omfördelas mellan Grundtvig Partnerskap för lärande, Förberedande besök och Fortbildningskurser. Detta år har en sådan omfördelning gjorts från Grundtvig Partnerskap för lärande till Förberedande besök. Syftet har varit att ge stöd i ett tidigt skede för att på så sätt underlätta ansökningar till projekt med god kvalitet. Grundtvig Fortbildningsstipendier (Grundtvig 3) (decentraliserat område) Lärare och annan personal inom vuxenutbildningen kan söka bidrag för att delta i en fortbildningskurs eller konferenser i ett annat europeiskt land. Fortbildningen kan även ske i form av s.k. job-shadowing, dvs. man följer en kollega i det dagliga arbetet. Fortbildningen ska omfatta en till fyra veckor med undantag för konferenser som kan vara kortare. 35
Antalet ansökningar och deltagare ökade under både 2002 och 2003 för att sjunka ganska drastiskt under 2004. 2002 2003 2004 Ansökningar 34 59 37 Beviljade 33 43 30 Deltagande 32 40 29 Totalt inkom 41 ansökningar med svenskt deltagande i årets två ansökningsomgångar, vilket innebar en minskning med 18 ansökningar jämfört med 2003. Fyra av årets ansökningar avsåg fortbildning efter den 1 augusti 2005 och faller utanför det aktuella finansieringskontraktet. De har flyttats till nästa ansökningsomgång den 1 mars 2005 och är inte medräknade i tabellen ovan. Minskningen mellan 2003 och 2004 är förvånande, då IPK vid alla informationstillfällen under året har marknadsfört fortbildningsbidragen mycket starkt. Grundtvig utvecklingsprojekt (Grundtvig 1) Inom Grundtvig Utvecklingsprojekt samarbetar vuxenutbildningsinstitutioner för att utveckla och förbättra vuxenutbildningen. Antalet föransökningar liksom antalet deltagare har ökat jämfört med 2004. Däremot minskade antalet föransökningar som gick vidare till fullständig ansökan. 2002 2003 2004 Inför 2005 Föransökningar 33 38 48 63 Svensksamordnade 7 8 11 10 Utlandssamordnade 26 20 37 53 Vidare till fullständig ansökan 31 32 27 i.u. Svensksamordnade 3 3 3 1 Utlandssamordnade 28 29 24 i.u. Beviljade projekt 10 11 14 Svensksamordnade 2 1 2 Utlandssamordnade 8 10 12 36
Inför 2004 inkom 11 föransökningar med svenska samordnare och 37 med svenska partners. Av dessa gick tre ansökningar om projekt med svenska samordnare och 24 ansökningar med svenska partners vidare till slutlig ansökan. I 2004 års ansökningsomgång godkändes totalt fjorton projekt med svenskt deltagande, varav två svensksamordnade projekt. Svenska aktörer deltar som partners i tolv utlandssamordnade projekt. Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Gävle universitet var de lärosäten som fanns representerade som partners i de godkända projekten. Grundtvig nätverk (Grundtvig 4) (centraliserat området) Inom detta område kan nätverk bildas kring teman av gemensamt intresse för att främja samarbete och förnyelse av vuxenutbildningen på europeisk nivå. Nätverken bedriver t.ex. informationsutbyte, jämförande analyser, samordning av projekt och tematiska konferenser. Ett nätverk ska omfatta minst sex partnerländer och samordnas av exempelvis en myndighet eller ett lärosäte. Antalet ansökningar och deltagare är i stort oförändrat. 2002 2003 2004 Inför 2005 Föransökningar i.u. i.u. 11 4 Svensksamordnade - - 4 0 Utlandssamordnade - - 7 3 Vidare till fullständig ansökan 4 4 4 Svensksamordnade 0 2 1 Utlandssamordnade 4 2 3 Deltagande projekt 3 2 1 Svensksamordnade 0 0 0 Utlandssamordnade 3 2 1 Under 2004 beviljades ett projekt inom Grundtvig nätverk. En svensk aktör deltar som partner i ett av projekten. Grundtvig handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. 37
Kontaktpersoner för Grundtvig: Grundtvig 1,2,4 Kerstin Hagblom, 08-453 72 26, kerstin.hagblom@programkontoret.se Grundtvig 3 Gunnel Sjögren, 08-453 72 50, gunnel.sjogren@programkontoret.se LINGUA (centraliserat område) Lingua syftar till att främja språkinlärning. Jämfört med andra centraliserade programområden inom Sokrates är Lingua ett litet program. Ett relativt litet antal ansökningar inkommer årligen till kommissionen och ett begränsat antal av dessa godkänns för stöd. Lingua 1 Främjande av språkinlärning Detta programområde syftar till att genom projektsamarbete mellan minst tre europeiska länder väcka allmänhetens intresse för att lära sig främmande språk. Antalet inlämnade och beviljade projektansökningar har ytterligare minskat och bland de godkända projekten 2004 deltar inga svenska parter. Däremot visar antalet föransökningar inför 2005 på en liten uppgång. 2002 2003 2004 Inför 2005 Föransökningar 5 6 2 4 Svensksamordnade 0 2 0 1 Utlandssamordnade 5 4 2 3 Vidare till fullständig ansökan 2 4 1 3 Svensksamordnade 0 0 0 0 Utlandssamordnade 2 4 1 3 Beviljade projekt 1 3 0 Svensksamordnade 0 0 0 Utlandssamordnade 1 3 0 38
Totalt inkom 55 föransökningar till kommissionen inför 2004 - fyra fler än föregående år. Av dessa gick 18 vidare till en projektansökan. Tio projekt godkändes, två färre än förra året. Teman för projekten är bl.a. partiell språkförståelse, språk och sport, språk och musik, tävling som uppmuntrar till lärande av flera främmande språk. Fokus ligger genomgående på de mindre talade språken. Lingua 2 Framtagande av nya läromedel Antalet inlämnade och beviljade projektansökningar ligger kvar på en låg nivå. Däremot har antalet föransökningar ökat något och i årets ansökningsomgång finns också två svensksamordnade ansökningar. 2002 2003 2004 Inför 2005 Föransökningar 7 6 3 5 Svensksamordnade 1 0 0 2 Utlandssamordnade 6 6 3 3 Vidare till fullständig ansökan 3 1 3 3 Svensksamordnade 0 0 0 1 Utlandssamordnade 3 1 3 2 Beviljade projekt 2 1 3 Svensksamordnade 0 0 0 Utlandssamordnade 2 1 3 Ett system med föransökan tillämpas, och vid denna inkom till kommissionen totalt 94 ansökningar. Av dessa gick 26 vidare till projektansökan, vilket var en minskning jämfört med 2003, då 35 föransökningar gick vidare till fullständig ansökan. Totalt 14 ansökningar godkändes 2004, att jämföra med 11 föregående år. I dessa projekt ingår tre svenska institutioner som partners. Karlstad universitet är partner i ett av projekten. Högskolan i Kalmar är partner i en av de ansökningar som gått vidare inför 2005. Det samarbete som IPK 2003 inledde för att främja språkinlärning har vidareutvecklats under 2004 med fokus på den Europeiska språkdagen 26 september. I samarbete med ett antal organisationer och institutioner med intresse i språk genomfördes ett gemensamt firande av Språkdagen på Centralstationen i Stockholm. En gemensam webbplats har skapats, vilken har väckt intresse inte bara i Sverige utan i ett tiotal andra länder. Lingua handläggs på Enheten för skola- och vuxenutbildning. 39