Rapport Utgiftsprognos för budgetåren

Rapport Utgiftsprognos för budgetåren 2019 2022

Förord Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan den 2 maj 2019 redovisa utgiftsprognoser för åren 2019 2022 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering till Regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för förmånen ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar utan lagförslag är dock inte beaktade då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. 2

Innehåll Sammanfattning...5 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning...15 1:19 SSC - del till Försäkringskassan...15 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg...16 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd...16 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård...19 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden...21 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning...25 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning...28 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning...33 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m....33 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m....52 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning...66 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m....72 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet...75 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen...79 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader...90 2:1 Förvaltningsmedel...93 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...96 1:1 Barnbidrag...96 1:2 Föräldraförsäkring...105 1:3 Underhållsstöd...118 1:4 Adoptionsbidrag...121 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag...123 1:8 Bostadsbidrag...128 3

Bilaga 1 Sammanfattande tabeller Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelning av prognoser för 2019 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 4

Sammanfattning De totala utgifterna för Försäkringskassans anslag inklusive förvaltningsmedel blev 219 miljarder kronor 2018. Under 2019 beräknas utgifterna öka till 220 miljarder kronor och de förväntas därefter försätta att öka till 224 miljarder kronor 2022, se diagram nedan. Utgifter per utgiftsområde Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Prognoserna i denna rapport är sammantaget något lägre än de som lämnades i februari 2019. Statistiska centralbyråns nya befolkningsprognos har haft en sänkande effekt på många områden, framför allt på de förväntade utgifterna för föräldrapenning. Prognosen för antal mottagare och medeltimmar inom assistansersättning har sänkts för hela prognosperioden, men för 2019 motverkas detta av att inbetalningarna från kommunerna förväntas bli lägre. Även prognosen för sjukpenning har sänkts. Detta på grund av färre startade sjukskrivningar än tidigare beräknat samt en något kortare förväntad sjukfallslängd. Prognosen för sjuk- och aktivitetsersättning har däremot höjts på grund av ett höge inflöde till, och lägre utflöde från, aktivitetsersättning. Prognosen för fördelningen mellan vårdbidrag och omvårdnadsbidrag har reviderats men totalen är i stort sett oförändrat. Övriga prognoser har justerats marginellt med hänsyn till de senaste utfallen. 5

Utvecklingen inom olika försäkringsområden Försäkringskassans utgifter ingår i fyra utgiftsområden: 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn För anslagen inom utgiftsområde 9 och 12 ökar de sammanlagda utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). För utgiftsområde 10 minskar de sammanlagda utgifterna på grund av minskade utgifter inom aktivitets- och sjukersättningar m.m. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas däremot öka under hela prognosperioden. Inom utgiftsområde 2 har Försäkringskassan tillfälligt ansvar för en anslagspost under Statens servicecenter under perioden januari maj 2019. Utgiftsområde 9 - Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna inom utgiftsområde 9 Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inom utgiftsområde 9 är kostnader för statlig assistansersättning det största anslaget. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 25,3 miljarder kronor 2018, vilket är högre än de prognostiserade utgifterna för kommande år. Detta förklaras till stor del av att Försäkringskassan under hösten 2018 övergick till efterskottsinbetalningar från kommunerna, 6

vilket temporärt minskade inbetalningarna. Detta har haft en höjande effekt på utgifterna för utfallsåret 2018. För kommande år antas utgifterna öka svagt men från en lägre nivå. Detta drivs främst av att schablonbeloppet (ersättningen per timme) höjs årligen, vilket leder till gradvis högre utgifter. Även det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och månad beräknas fortsätta öka, dock i något långsammare takt än det gjort historiskt. Antalet mottagare prognostiseras däremot att minska under prognosperioden, vilket beror på att antalet nya assistansmottagare beräknas bli färre än de som lämnar ersättningen. Utflödet består mestadels av individer som avlider och kan därför inte förväntas bli mycket lägre, samtidigt har inflödet stabiliserats på en nivå som är något lägre än utflödet. Utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas öka successivt under hela prognosperioden. Utgifterna blev 6,4 miljarder kronor år 2018 och beräknas öka till 7,5 miljarder kronor år 2022. Ökningen beror dels på att det allmänna tandvårdsbidraget höjdes den 15 april 2018, dels på att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar eftersom referenspriserna höjs årligen samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade och att fler förväntas nyttja bidraget. Utgiftsområde 10 - Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna inom utgiftsområde 10 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 37,5 miljarder kronor 2018 och beräknas öka till 39,4 miljarder 2022. Antalet startade sjukskrivningar beräknas öka med 2 procent 2019 jämfört med 2018, för att därefter öka i samma takt som arbetskraften (cirka 1 procent årligen). Sjukfallens förväntade varaktighet beräknas för 2019 och 7

kommande år vara relativt konstant. Sammantaget medför detta att utgifterna beräknas öka något årligen under prognosperioden. Givet den stora historiska variationen i svensk sjukfrånvaro är dock prognosen väldigt osäker, framförallt på längre sikt. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. förväntas minska under hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta att minska, vilket främst beror på att antalet personer med sjukersättning blir färre. Utflödet på grund av att personer fyller 65 år har varit och prognostiseras att vara större än antalet påbörjade sjukersättningar under hela prognosperioden. Det minskande antalet personer som får sjukersättning medför att ohälsotalet 1, som i dagsläget befinner sig på en historiskt låg nivå om 24,4 nettodagar, beräknas minska ytterligare till 20,7 nettodagar 2022. Sjukpenningtalet 2 beräknas utvecklas stabilt framöver och falla något från dagens 9,7 nettodagar till 9,2 nettodagar 2022, se diagram nedan. 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Där i ingår antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 2 Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

Ohälsotalet och sjukpenningtalet Nettodagar. Utfall och prognos Som framgår i diagrammet ovan har sjukfrånvaron i Sverige varierat betydligt över tid. Variationen har drivits både av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Historiskt har det funnits ett centralt samband mellan antalet startade sjukskrivningar och sjukfallens varaktighet varaktigheten tenderar att öka under perioder av ökat inflöde och på motsvarande sätt minska under perioder av minskat inflöde. Detta samband har försvagats av senare års tydliga förkortning av varaktigheten som inträffat utan motsvarande minskning av inflödet. 3 Den 1 januari 2019 infördes merkostnadsersättning som på sikt kommer ersätta handikappersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget merkostnadsersättning och handikappersättning prognostiseras att öka från 1,3 miljarder kronor 2017 till 1,5 miljarder kronor 2022. Utgifterna beräknas öka främst på grund av att även barn kan beviljas merkostnadsersättning. Beslutad handikappersättning enligt nuvarande regelverk är ofta beviljad tillsvidare och omprövas först när den försäkrade går i ålderspension. Utgifterna för handikappersättning förväntas därför att minska i långsam takt samtidigt som utgifterna för merkostnadsersättning ökar. Försäkringskassans förvaltningskostnader var 8,5 miljarder kronor 2018 och beräknas öka till 9,3 miljarder kronor 2022. Utfallet för 2018 som uppgick till 8,5 miljarder kronor innebar att tilldelade medel underskreds med 362 miljoner kronor 2018. Maximalt tillåtet anslagssparande för 2018 är 262 miljoner kronor. 3 Försäkringskassan. Utgiftsprognos för budgetåren 2019 2022 (2019-02-15, dnr 123-2019). 9

Trots det höga anslagssparandet ser vi framöver ett antal verksamhetskostnader som Försäkringskassan inte har finansiering för. Dessa ofinansierade verksamhetskostnader, tillsammans med regeringens förslag om tilldelning av medel enligt budgetpropositionen för 2019, skulle innebära att anslagskrediten överskrids för åren 2020 2022 om inte ytterligare medel tilldelas. Utgiftsområde 12 - Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna inom utgiftsområde 12 inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. 2 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna inom föräldraförsäkringen förväntas öka under hela prognosperioden, vilket främst beror på att antalet barn i olika åldrar ökar och även på att timlönerna och prisbasbeloppet successivt blir högre. Utgifterna för anslagsposten föräldrapenning blev 32 miljarder kronor under 2018 och beräknas öka till 35 miljarder kronor 2022. Även utgifterna för anslagsposten tillfällig föräldrapenning beräknas öka från 7,4 miljarder kronor 2018 till 8,9 miljarder kronor 2022. Utgifterna för barnbidrag uppgick till 31,7 miljarder kronor år 2018 och beräknas öka till 34,2 miljarder kronor år 2022. I mars 2018 höjdes barnbidraget från 1 050 till 1 250 kronor per barn och månad, vilket är den främsta anledningen till utgiftsökningen inom anslagsposten. Utgifterna ökar också till följd av att antal barn i befolkningen förväntas bli fler. Förmånen vårdbidrag avskaffades den 1 januari 2019 och ersattes med omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. De sammantagna utgifterna för anslaget omvårdnadsbidrag och vårdbidrag beräknas öka från 4,1 miljarder kronor år 2018 till 4,8 miljarder kronor 2022. En 10

bidragande orsak till ökningen är att det blir allt vanligare med vård- och omvårdnadsbidrag för barn i åldrarna 10 19 år. Efter att den nya förmånen införs kommer de försäkrade succesivt att byta förmån. År 2022 beräknas merparten av anslaget gälla omvårdnadsbidrag och tillhörande statlig ålderspensionsavgift, men prognosen för fördelningen mellan anslagsposterna inom anslaget omvårdnadsbidrag och vårdbidrag är väldigt osäker. Jämförelse med föregående prognos I denna rapport har utfall till och med mars 2019 i största möjliga utsträckning använts. Vid föregående prognostillfälle användes utfall till och med december 2018. Skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i januari 2019 redovisas nedan. Prognosjämförelse, miljoner kronor 2019 2020 2021 1 2022 1 Föregående prognosbelopp 219 958 221 793 223 260 225 563 Överföring till/från andra anslagsposter 0 0 0 0 Ändrade makroekonomiska antaganden -5-124 -318-431 Volym- och strukturförändringar -25-279 -804-1 338 Regelförändringar 0 0 0 0 Ändrat regleringsbelopp för statliga ålderspensionsavgifter 0-10 -12 30 Övrigt 105 0 0 0 Ny prognos 220 032 221 381 222 127 223 824 Differens i miljoner kronor 74-413 -1 133-1 739 Differens i procent 0,03-0,19-0,51-0,77 1 Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift och förvaltningsanslaget. Sammantaget har prognoserna sänkts något, jämfört med de prognoser som lämnades i februari 2019. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosrevideringen under ändrade makroekonomiska antaganden beror på förändringar i Konjunkturinstitutets senaste prognos, som publicerades i mars 2019. Från den prognosen har bland annat uppgifter om löneutveckling och prisbasbelopp hämtats. Revidering av de övergripande makroekonomiska antagandena påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringarna som skett jämfört med beräkningarna till föregående prognos beskrivs nedan: 11

Prognosen för prisbasbeloppet har sänkts för 2020 2022. Detta sänker prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättningar, föräldrapenning samt omvårdnadsbidrag, men har motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir lägre för hela prognosperioden. Detta sänker prognosen för bland annat sjukpenning och prognoserna inom föräldraförsäkringen. Volym- och strukturförändringar I Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos har prognosen för antal barn sänks något. Detta har haft störst effekt på prognosen för föräldrapenning. Progosen för assistansersättning har sänkts på grund av ett något lägre inflöde och ett högre utflöde än tidigare prognostiserat. Detta medför att antalet mottagare inom assistansersättning nu beräknas minska i en snabbare takt än tidigare beräknat. Även prognosen för sjukpenning har sänkts, främst på grund av att antal startade sjukskrivningar beräknas bli färre än vid föregående prognostillfälle. Prognosen för sjuk- och aktivitetsersättning har däremot höjts på grund av ett höge inflöde till, och lägre utflöde från, aktivitetsersättning. Prognosen för flödet från vårdbidrag till omvårdnadsbidraget har reviderats för att ta bättre hänsyn till individer med längre beslut. Detta gör att utflödet från vårdbidrag och inflödet till omvårdnadsbidraget beräknas vara lägre än beräknat vid föregående prognosperiod. Detta påverkar främst fördelningen mellan anslagsposterna medan totalen är i stort sett oförändrad. Övrigt För assistansersättning har en ny bedömning av påverkan av efterskottsinbetalningar från kommunerna höjt prognosen för 2019 med 262 miljoner kronor. Brytdatumet handläggningen av inkomna ansökningar inom tillfällig föräldrapenning har flyttats från den 15:e till den 10:e varje månad. Ändringen förkjuter utbetalningarna med 5 dagar och sänker prognosen för 2019 med 158 miljoner kronor. 12

Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten för 2019 Tabellen nedan redovisar sju anslagsposter där utgifterna beräknas överskrida tillgängliga medel 4 för 2019. Försäkringskassan kommer att begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel 5 för dessa anslagsposter. Anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2019 Tusental kronor 9.1:4.1 9.1:7.1 10.1:1.8 10.1:3.1 10.1:7 Anslagspost Ingående överföring från 2018 Anslag år 2019 Prognos 2019 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit Statligt tandvårdsstöd -158 840 6 763 252 6 950 569-346 157 7 995 Sjukvård i internationella förhållanden -28 324 476 068 500 038-52 294 28 491 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall -3 553 147 192 156 325-12 686 5 327 Handikappersättningar 0 1 141 000 1 311 000-170 000 112 950 Ersättning för höga sjuklönekostnader 0 957 000 1 048 000-91 000 43 150 12.1:1.2 Flerbarnstillägg -84 110 3 528 528 3 773 040-328 622 152 196 12.1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 3 091 353 3 456 121-364 768 210 201 Totalt -1 365 527 560 310 Ytterligare tre anslagsposter beräknas vara nära tillgängliga medel 2019. Dessa är Ersättning inom det statliga personskadeskyddet, tilläggsbelopp vid familjeförmån och bostadsbidrag. 4 Tillgängliga medel är summan av ingående överföringsbelopp, anslagna medel och högsta tillåtna anslagskredit. 5 Tilldelade medel är summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel. 13

Om rapporten Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att det ekonomiska månadsutfallet fram till mars 2019 i största möjliga utsträckning har använts. De utfall som används i diagram och tabeller är, om inte annat anges, hämtade från Försäkringskassans statistikdatabaser. Som underlag för beräkningarna i den här rapporten har Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från april 2019 och Konjunkturinstitutets (KI) prognos från mars 2019 använts. Från KI:s prognos har uppgifter hämtats om bland annat löneutveckling och prisbasbelopp. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är dock inte beaktade. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2019 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2019 2022. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad prognostiserat utfall för 2019 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller Denna rapport är svar på regeringsuppdraget. I respektive avsnitt redovisas en jämförelse med statsbudgeten och närmast föregående prognos. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Rapporten har 5 bilagor: 1. sammanfattande tabeller över prognosen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten 2. utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. 3. månadsfördelade prognoser för 2019 4. redovisning av de anslagsposter som har statliga ålderspensionsavgifter. I inledningen till denna bilaga beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 5. en förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag 14

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:19 SSC - del till Försäkringskassan Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 0 109 333 0³ 0³ 0³ Tilldelade medel 0 109 333 0 0 0 Utfall/Prognos 0 109 333 0 0 0 Avvikelse från anslag 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 3 279 0³ 0³ 0³ Tillgängliga medel 0 112 612 0 0 0 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 109 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. 15

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -34 046-158 840 0-17 246-32 138 Anslag³ 6 323 939 6 763 252 7 125 839 7 302 068 7 486 010 Tilldelade medel 6 289 893 6 604 412 7 125 839 7 284 822 7 453 872 Utfall/Prognos 6 448 733 6 950 569 7 143 085 7 316 960 7 507 733 Avvikelse från anslag -124 794-187 317-17 246-14 892-21 723 Avvikelse från tilldelade medel -158 840-346 157-17 246-32 138-53 861 Högsta anslagskredit 316 196 338 162 356 291 365 103 374 300 Tillgängliga medel 6 606 089 6 942 574 7 482 130 7 649 925 7 828 172 Överskridande av anslagskredit 0 7 995 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 7 miljarder kronor, vilket är 187 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 346 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 8 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 7,1 miljarder kronor, vilket är 17 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. 16

Tandvårdsersättning Tandvårdsersättning lämnas för tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning och som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år. Ersättningen täcker en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av tandvårdsåtgärder som ger rätt till ersättning. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 24 29 år eller 65 år eller äldre är berättigade till 600 kronor och patienter som är mellan 30 och 64 år har rätt till 300 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Personer som har ökad risk för försämrad tandhälsa på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning kan få särskilt tandvårdsbidrag. Det kan vara sjukdomen/ funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Analys Under det första kvartalet 2019 var utgifterna för det statliga tandvårdsstödet 1 536 miljoner kronor. Det är en ökning med 11,8 procent jämfört med motsvarande period 2018 då utgifterna var 1 373 miljoner kronor. För helåret 2019 beräknas utgifterna uppgå till knappt 7 miljarder kronor och sedan fortsätta fortsätta öka till omkring 7,5 miljarder kronor år 2022. Prognos för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Anslaget totalt, tkr 6 448 731 6 950 569 7 143 085 7 316 960 7 507 733 Högkostnadsskydd 4 526 265 4 712 170 4 880 758 5 031 399 5 198 477 Allmänt tandvårdsbidrag 1 871 881 2 182 495 2 203 092 2 222 354 2 242 242 Särskilt tandvårdsbidrag 52 317 55 904 59 235 63 207 67 014 Övrigt -1 732 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Det allmänna tandvårdsbidraget ökade under första kvartalet med 99 procent, från 218 miljoner kronor 2018 till 432 miljoner kronor 2019. Ökningen beror på höjningen av bidraget som genomfördes den 15 april 2018 då det dubblerades för samtliga åldersgrupper. Utgifterna för högkostnadsskyddet var 1 089 miljoner kronor under första kvartalet 2019. Jämfört med motsvarande period 2018 då utgifterna var 1 142 miljoner kronor var det 4,6 procent lägre. Minskningen beror på att det är färre personer som nyttjat bidraget, inom samtligt åldersgrupper. Det kan förklaras av höjningen av det allmänna tandvårdsbidraget som 17

medför att färre personer överskrider beloppsgränsen för högkostnadsskyddet. Under resterande prognosperiod antas utgifterna öka, vilket beror dels på att antalet personer som nyttjar förmånen ökar, dels på att referenspriserna årligen höjs samtidigt som beloppsgränserna är oförändrade under hela prognosperioden. Sedan det särskilda tandvårdsbidraget infördes har antalet personer som nyttjar bidraget ökat årligen, om än i avtagande takt. Under första kvartalet 2019 ökade utgifterna till 14,4 miljoner kronor, från 13,7 miljoner för motsvarande period 2018. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 6 950 569 7 125 839 7 302 068 7 486 010 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -2 037-8 833-15 912 Volym- och strukturförändringar - +19 283 +23 725 +37 635 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 6 950 569 7 143 085 7 316 960 7 507 733 Differens i 1000-tal kronor 0 +17 246 +14 892 +21 723 Differens i procent 0,0 +0,2 +0,2 +0,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden I denna prognos har en uppdaterad version av FASIT använts som är uppdaterad med Konjunkturinstitutets prognos från december. Jämfört med den prognos de lämnade i december har prognosen för antalet sysselsatta höjts och antalet arbetslösa sänkts. Detta leder det till en sänkning av prognosen 2020 2022. Volym- och strukturförändringar För åren 2020 2022 höjs prognosen marginellt vilket beror på att prognosen på antalet personer som nyttjar högkostnadsskyddet har höjts något. 18

1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 174 4 209 3 984 4 110 4 057 Därav 1:6.37 Smittbärarpenning 0 3 900 3 686 3 795 3 914 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 174 309 298 315 143 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:6.37 Smittbärarpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 0 8 000 8 000 8 000 8 000 Tilldelade medel 0 8 000 8 000 8 000 8 000 Utfall/Prognos 0 3 900 3 686 3 795 3 914 Avvikelse från anslag 0 4 100 4 314 4 205 4 086 Avvikelse från tilldelade medel 0 4 100 4 314 4 205 4 086 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 0 8 000 8 000 8 000 8 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 4 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 4 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 19

Bakgrundsfakta Smittbärarpenning är en ersättning för de som inte kan arbeta på grund av att de har eller antas ha en smittsam sjukdom. Ersättningsnivån för smittbärarpenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Analys Innan 2019 ansvarade Folkhälsomyndigheten för anslagsposten smittbärarpenning och för 2019 och framåt ansvarar Försäkringskassan för anslagsposten. Under 2018 fick 280 individer en utbetalning av smittbärarpenning vilket är en ökning med 7 procent jämfört med 2017. Den långsiktiga trenden är dock att antal individer med smittbärarpenning minskar och även att antal utbetalda nettodagar minskar. Antal nettodagar under 2018 ökade dock med 2 procent. På grund av otydligheten i trenden antas antal nettodagar vara konstant under prognosperioden. Medelersättning beräknas öka i samma takt som timlöneökningen. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 4 741 4 526 4 671 4 829 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -70-99 -382-330 Volym- och strukturförändringar -771-741 -494-585 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 3 900 3 686 3 795 3 914 Differens i 1000-tal kronor -841-840 -876-915 Differens i procent -17,7-18,6-18,8-18,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen vilket har en sänkande effekt på prognosen för medelersättningen. Volym- och strukturförändringar Med anledning av utfallet under det första kvartalet 2019 har antalet nettodagar reviderats ner vilket medför en sänkning av utgifterna under hela prognosperioden. 20

1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0-28 324 0 0 0 Anslag³ 465 030 476 068 509 303 518 331 527 642 Tilldelade medel 465 030 447 744 509 303 518 331 527 642 Utfall/Prognos 493 354 500 038 506 601 513 141 519 843 Avvikelse från anslag -28 324-23 970 2 702 5 190 7 799 Avvikelse från tilldelade medel -28 324-52 294 2 702 5 190 7 799 Högsta anslagskredit 33 251 23 803 25 465 25 916 26 382 Tillgängliga medel 498 281 471 547 534 768 544 247 554 024 Överskridande av anslagskredit 0 28 491 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 500 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 52 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 28 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 507 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Konventionsvård Konventionsvård är en ersättning till landstingen för vård som getts i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående med. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som getts till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EESland eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd ingår i turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 21

Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Vissa länder debiterar Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig vård. Ersättningen motsvarar som högst nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Analys Under det första kvartalet 2019 betalades ungefär 105 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Jämfört med första kvartalet 2018 är detta en ökning med strax över 14 miljoner kronor (15 procent). Utgifterna beräknas dock öka i relatvit svag takt framöver, från 493 miljoner kronor 2018 till 520 miljoner kronor 2022. Utgifterna uppdelat på ersättningsområde Miljoner kronor 2016¹ 2017¹ 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Konventionsvård 183 185 216 216 216 216 216 Pensionärsvård 217 219 224 238 242 247 252 Sjuk- och tandvårdstjänster 7 9 9 9 10 10 10 Turistvård 72 20 44 37 39 40 42 Totalt 479 433 493 500 507 513 520 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Anm: På grund av avrundning stämmer inte summeringen av kolumnerna med summan i tabellen. Utgifterna för konventionsvård var runt 33 miljoner kronor under det första kvartalet, vilket är cirka 19 miljoner kronor lägre (36,5 procent) än motsvarande period 2018. Under 2019 förväntas de totala utgifterna för konventionsvård öka till 216 miljoner kronor. Under det första kvartalet 2019 utbetalades cirka 59 miljoner kronor för pensionärsvård, vilket är cirka 24 miljoner kronor högre (68,5 procent) jämfört med första kvartalet 2018. Många medlemsländer har övergått till att fakturera för faktiska vårdkostnader istället för fasta kostnader, vilket förväntas stabilisera utveckling av utgifterna för pensionärsvård över tid. På sikt förväntas också ett ökande antal pensionärer som söker vård utomlands vilket medför att utgifterna för pensionärsvård ökar. Under 2019 beräknas utgifterna för pensionärsvård till 238 miljoner kronor och därefter öka med 2 procent årligen. Sjuk- och tandvårdstjänster omfattas likt turistvården av kostnadsfördelningen mellan stat och landsting. Sedan 2013 har utbetalningarna för sjuk- och tandvårdstjänster minskat avsevärt. 22

Effekten av regeländringen förväntas nu ha stabiliserats och utgifterna beräknas till drygt 9 miljoner kronor under 2019 och förväntas sedan öka något under resterande del av prognosperioden. Kostnaderna för turistvård har minskat kraftigt sedan kostnadsansvarslagen trädde i kraft i oktober 2013. Utbetalningarna för turistvård under det första kvartalet 2019 var 10,6 miljoner kronor, vilket är 8,8 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Under 2019 prognostiseras emellertid utgifterna för turistvård till knappt 37 miljoner kronor, vilket är något lägre än 2018. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa beror på administrativa moment. De fasta beloppen för pensionärsvård fastställs med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna, vilket medför en viss oregelbundenhet i fakturahanteringen. Det är även osäkert på sikt i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Eftersläpningen i faktureringen, det ojämna inflödet av fakturor samt storleken på kraven gör att det saknas tydliga trender och säsongsmönster, vilket leder till att prognosen blir mycket osäker på månadsbasis. Utgifterna påverkas även av förändringar i växelkurser. Då många länder använder euro (EUR) som betalmedel är utgifterna för sjukvård i internationella förhållanden framför allt känslig mot förändringar i kronans växelkurs mot euron. I och med Storbritanniens framtida utträde ur EU är det också osäkert hur avtalet kring vårdkostnader mellan Storbritannien och Sverige kommer att se ut framöver. 23

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 500 378 509 303 518 331 527 642 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -340-2 702-5 190-7 799 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 500 038 506 601 513 141 519 843 Differens i 1000-tal kronor -340-2 702-5 190-7 799 Differens i procent -0,1-0,5-1,0-1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för januari-mars 2019 var 0,1 procent lägre än prognosen som lämnades i februari. Prognosen har utfallsjusterats för hela prognosperioden. 24

4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 263 395 263 395 263 395 263 395 263 395 Tilldelade medel 263 395 263 395 263 395 263 395 263 395 Utfall/Prognos 99 503 173 188 185 149 191 006 208 965 Avvikelse från anslag 163 892 90 207 78 246 72 389 54 430 Avvikelse från tilldelade medel 163 892 90 207 78 246 72 389 54 430 Högsta anslagskredit 26 339 13 169 13 169 13 169 13 169 Tillgängliga medel 289 734 276 564 276 564 276 564 276 564 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 173 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 185 miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. Grundbidrag Grundbidrag ges till alla som har rätt till bilstöd. Bidraget är högst 30 000 kronor. Anskaffningsbidrag Anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Maximal ersättning är 40 000 kronor och ges till den som har en årlig bruttoinkomst som understiger 121 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 220 000 kronor eller mer. Tilläggsbidrag Tilläggsbidrag ges utöver grund- och anskaffningsbidrag och kan lämnas i tre fall som inte utesluter varandra. (A) vid behov av efteranpassning. Bidraget är högst 30 000 kronor och lämnas till en försäkrad som för att kunna använda bilen har behov av en sådan ändring av eller anordning på bilen för vilken det kan lämnas anpassningsbidrag. 25

(B) för särskilt lämpad personbil. Bidraget är högst 40 000 kronor och lämnas för inköp av en bil som är särskilt lämpad för personer som behöver färdas i bilen sittandes i rullstol, göra överflyttning från rullstol till bilsäte inne i bilen eller medföra en motordriven rullstol eller ett annat jämförbart hjälpmedel för förflyttning. (C) för särskilda originalmonterade anordningar. Bidraget lämnas med fasta schablonbelopp för sådana kostnader som följer av att bilen har vissa särskilda originalmonterade anordningar. Anpassningsbidrag Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Beloppet är obegränsat men lämnas inte för kostnader som tilläggsbidrag lämnas för eller hade kunnat lämnas för. Det lämnas inte heller om behovet av anpassning kan tillgodoses genom köp av en lämplig bil. Analys Utgifterna för bilstöd har minskat de senaste åren, detta på grund av färre ansökningar och färre utbetalningar. Utbetalningar för första kvartalet 2019 har dock ökat med 17,4 miljoner kronor (73 procent) jämfört med motsvarande period 2018. Anledningen till att utgifterna ökat är främst förkortade handläggningstider på grund av genomfört förenklings- och effektiviseringsarbete. Utgifterna beräknas fortsätta öka under hela prognosperioden från 100 miljoner kronor 2018 till 209 miljoner kronor 2022. Prognos för de olika bidragen Tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Grundbidrag 10 771 20 240 23 187 24 705 29 378 Anskaffningsbidrag 2 923 5 386 5 414 5 779 6 537 Anpassningsbidrag 67 778 117 695 125 210 128 481 139 563 Tilläggsbidrag 17 985 29 867 31 338 32 041 33 487 Övrigt (återkrav) 46 0 0 0 0 Totalt 99 503 173 188 185 149 191 006 208 965 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Utgifterna antas öka under hela prognosperioden till följd av att antalet utbetalningar ökar för samtliga bidrag. Trots att handläggningstiderna minskat råder fortfarande fördröjningar i handläggningen. I prognosen beräknas utbetalningarna öka då handläggningen förväntas gå snabbare framöver. Försäkringskassan arbetar med att effektivisera handläggningsprocessen, dels internt på myndigheten, dels tillsammans med Trafikverket som också har ett ansvar för bilstödshandläggningen. Några effektiviseringar är redan införda, andra planeras att införas under 2019 och 2020. Utöver det har Försäkringskassan föreslagit ett antal regeländringar 26

gällande bilstöd för regeringen. De föreslagna regeländringarna syftar till att stärka den enskildes möjligheter att ta del av bilstödet. 6 Osäkerhetsanalys Prognosen för den närmaste tiden är mycket osäker. Det beror till stor del på hur fördröjningarna som i dagsläget råder i handläggningen hanteras och om det förenklings- och effektiviseringsarbete som Trafikverket och Försäkringskassan ska genomföra kommer gå enligt plan och vilka effekterna blir av dessa åtgärder. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är beteendet bland dem som kan få bilstöd, om det nya regelverket påverkar viljan att söka och i vilken utsträckning de som beviljas ett anpassningsbidrag faktiskt använder det. Detta eftersom de krav som ställs på bilen innebär en högre inköpskostnad. 7 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 165 197 181 380 187 820 205 967 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +7 991 +3 769 +3 186 +2 998 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 173 188 185 149 191 006 208 965 Differens i 1000-tal kronor +7 991 +3 769 +3 186 +2 998 Differens i procent +4,8 +2,1 +1,7 +1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 6 Försäkringskassan. Uppföljning av det reformerade bilstödets konsekvenser för enskilda. Skrivelse (dnr: 11989-2018). 7 Om fordonet är äldre än fyra år eller har framförts i mer än 6 000 mil, lämnas anpassningsbidrag för ändring av fordonet eller anskaffning av en särskild anordning på fordonet endast om det finns särskilda skäl. Bidrag beviljas inte heller för kostnader för anordningar för vilka tilläggsbidrag hade kunnat lämnas eller anordningar som anses vara standardutrustning eller normalt förekommande tilläggsutrustning. 27

Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallet i första kvartalet, varpå utgifterna för 2019 höjs. Prognosen på medelbeloppet på anpassningsbidraget höjs för hela perioden, vilket höjer prognosen samtliga år. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 25 693 300 24 836 588 25 233 149 25 741 672 26 299 093 Tilldelade medel 25 693 300 24 836 588 25 233 149 25 741 672 26 299 093 Utfall/Prognos 25 308 374 24 175 906 24 433 867 24 705 511 25 028 830 Avvikelse från anslag 384 926 660 682 799 282 1 036 161 1 270 263 Avvikelse från tilldelade medel 384 926 660 682 799 282 1 036 161 1 270 263 Högsta anslagskredit 1 284 665 1 224 329 1 261 657 1 287 083 1 314 954 Tillgängliga medel 26 977 965 26 060 917 26 494 806 27 028 755 27 614 047 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 24,2 miljarder kronor, vilket är 661 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 24,4 miljarder kronor, vilket är 799 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med fler än i genomsnitt 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 28

3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Assistansersättning betalas ut med ett timbaserat schablonbelopp. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Analys Utgiftsutvecklingen för statlig assistansersättning drivs framförallt av tre variabler: antalet mottagare av assistansersättning, antalet assistanstimmar per individ samt nivån på timersättningen. Antalet mottagare har minskat sedan hösten 2015, samtidigt som antalet assistanstimmar har fortsatt öka men i en avtagande ökningstakt. Den genomsnittliga timersättningen fortsätter ligga något över timschablonen då vissa mottagare är beviljade ersättning med ett högre timbelopp. I diagrammet nedan illustreras utvecklingen av antalet mottagare och medeltimmar per månad som ett 3-månaders glidande medelvärde. Antal mottagare och medeltimmar per mottagare och månad Glidande 3-månadersmedelvärden Anm. Fram till våren 2018 beräknas antalet medeltimmar utifrån periodbeslut. Därefter används en ny datakälla där antalet medeltimmar istället baserar sig på grundbeslut. Antalet medeltimmar varierar säsongsmässigt fram till slutet av våren 2018. Därefter upphör denna variation då antalet medeltimmar nu beräknas utifrån grundbeslutet. Antalet mottagare inom assistansersättningen har som tidigare nämnts minskat sedan hösten 2015. Minskningen är en följd av ett lägre nybeviljande av assistansersättning samt ett högre utflöde. Från och med våren 2018 minskade utflödet betydligt, vilket medförde att nedgången av antalet mottagare har minskat. Detta är en effekt av färre indrag eftersom rätten till 29

assistans inte längre omprövas regelbundet genom tvåårsomprövningar. 8 Under första kvartalet 2019 ökade nedgången av antalet mottagare. Detta förklaras till stor del av att utflödet ur ersättningen ökat till följd av att antalet som avled blev fler. Utflödet har de senaste månaderna påvisat en viss variation men i genomsnitt varit högre än vad som prognostiserades i februari. Utflödet består mestadels av individer som avlider och förväntas över tid vara relativt stabilt även om månatlig variation kan förväntas förekomma. Inflödet i ersättningen fortsätter att ligga på en relativt stabil nivå även om de senaste utfallen påvisat ett något lägre inflöde än vad som förväntades i februariprognosen. I diagrammet nedan illustreras in- respektive utflöde i ersättningen som ett 3-månaders glidande medelvärde. Inflöde och utflöde Glidande 3-månadersmedelvärden Enligt en socialförsäkringsrapport 9 om assistansersättningens in- och utflöden förklaras det minskade inflödet av att antalet ansökningar har minskat, samtidigt som andelen av de sökande som beviljats assistansersättning har blivit lägre. Andelen avslag har ökat kontinuerligt sedan 2001 och efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen år 2015 som gällde det grundläggande hjälpbehovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper har andelen avslag ökat ytterligare. Socialförsäkringsrapporten belyser även orsaker till det ökade utflödet över tid. En bidragande faktor är att andelen äldre i ersättningen har ökat och därmed även andelen som avlider. En 8 Försäkringskassan ska dock fortsätta att ompröva rätten till assistansersättning i de fall denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. 9 Försäkringskassan. Assistansersättning - inflöde, utflöde och konsekvenser av förändrad rättspraxis. Socialförsäkringsrapport (2017:14). 30

ytterligare faktor är att indragen ökat efter 2016. Andelen mottagare som fått ersättningen indragen ökade inom samtliga personkretsar, men ökningen var störst inom personkrets 1. Studien visar att den vanligaste orsaken till indrag var att Försäkringskassan ändrat bedömningen av den försäkrades grundläggande behov. Timschablonen höjdes 2019 med 1,5 procent och antas kommande år höjas med samma procentsats i enighet med förordningen om assistansersättning 10. Då vissa individer har ett förhöjt timbelopp blir den genomsnittliga timersättningen något högre än timschablonen. I år prognostiseras den genomsnittliga timersättningen bli 302,69 kronor medan den beslutade schablonen är 299,80 kronor. Det har av riksdagen efterfrågats att regeringen ska återkomma med lagstiftning som tydliggör att andning och sondmatning utgör grundläggande behov inom assistansersättningen. Regeringen har remitterat en promemoria 11 med förslag på ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förslagen innebär att behov av hjälp med andning och sondmatning ska utgöra sådana grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Effekten av en sådan eventuell lagändring har inte beaktats i denna prognos, men kan antas öka antalet mottagare i ersättningen vilket har en höjande effekt på utgifterna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 24 182 080 24 971 149 25 479 672 26 037 093 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -269 037-537 282-774 161-1 008 263 Regelförändringar - - - - Övrigt +262 863 - - - Ny prognos 24 175 906 24 433 867 24 705 511 25 028 830 Differens i 1000-tal kronor -6 174-537 282-774 161-1 008 263 Differens i procent 0,0-2,2-3,0-3,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 10 SFS nr: 1993:1091 11 Socialdepartementet. Behov av hjälp med andning och sondmatning. Promemoria (S2019/00767/FST). 31

Volym- och strukturförändringar Utfallen för det första kvartalet 2019 visar att utflödet ur ersättningen blev högre än förväntat. Även inflödet i ersättningen har varit något lägre än vad som prognostiserades i februari. Till följd av detta har prognosen för utflödet höjts samtidigt som inflödesprognosen sänkts något vilket leder till att antalet mottagare i ersättningen antas minska i en snabbare takt än vad som prognostiserades i februari. Detta har en sänkande effekt på utgifterna för hela prognosperioden. Uppgången av antalet medeltimmar har under en längre tid varit avtagande. De senaste utfallen visar att ökningstakten för antalet medeltimma bromsat in mer än vad som prognostiserades i februari. Detta leder till att prognosen över antalet medeltimmar justerats ned. Även detta har en sänkande effekt på utgifterna. Övrigt I oktober 2018 övergick försäkringskassan till efterskottsinbetalningar från kommunerna för utförd assistans. Effekten av detta var att inbetalningarna sköts framåt i tiden, vilket ledde till låga inbetalningar vid införandet under hösten 2018. I föregående prognos förväntades delar av denna eftersläpning återbetalas under 2019 varvid inbetalningarna antogs bli extra höga för innevarande år. Efter införandet av efterskottsinbetalningar fungerar fakturering och inbetalning från kommunerna väl men eftersläpningen tycks till stor del bestå. Som en följd av detta antas inbetalningarna endast bli något högre än vad som normalt betalats in under ett år. Således sänks prognosen gällande inbetalningarna från kommunerna, vilket har en höjande effekt på utgiften för 2019. Sammantaget leder detta till att prognosen för utgifterna under 2019 blir näst intill oförändrad då effekten av en lägre prognos för antalet mottagare och medeltimmar motverkas av att inbetalningarna från kommunerna förväntas bli lägre. För åren 2020 till 2022 sänks prognosen för utgifterna till följd av en lägre prognos för antalet mottagare och medeltimmar. 32

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 37 544 588 37 590 732 38 030 244 38 649 504 39 352 158 Därav 1:1.21 Sjukpenning 32 482 712 33 358 282 33 705 208 33 977 714 34 402 796 1:1.19 Rehabiliteringspennin g 781 199 656 790 663 621 668 986 677 356 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 154 566 154 100 155 100 156 100 157 100 1:1.15 Närståendepenning 173 357 168 700 174 933 177 885 181 945 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 131 285 156 325 173 301 187 792 199 463 1:1.5 Boendetillägg 165 469 192 535 200 294 209 558 219 765 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 3 542 000 2 840 000 2 951 687 3 223 589 3 455 958 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 98 000 48 000-9 525 30 321 40 469 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 16 000 16 000 15 625 17 559 17 306 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 33

1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0-894 282-387 490 0 Anslag³ 33 391 500 32 464 000 34 212 000 34 729 000 35 340 000 Tilldelade medel 33 391 500 32 464 000 33 317 718 34 341 510 35 340 000 Utfall/Prognos 32 482 712 33 358 282 33 705 208 33 977 714 34 402 796 Avvikelse från anslag 908 788-894 282 506 792 751 286 937 204 Avvikelse från tilldelade medel 908 788-894 282-387 490 363 796 937 204 Högsta anslagskredit 1 672 525 1 623 200 1 710 600 1 736 450 1 767 000 Tillgängliga medel 35 064 025 34 087 200 35 028 318 36 077 960 37 107 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 33,4 miljarder kronor, vilket är 894 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 33,7 miljarder kronor, vilket är 507 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 387 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Syftet med sjukpenning är att ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. För att få ersättning krävs att sjukdomen sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Sjukpenning på normalnivå kan i normalfallet betalas ut i maximalt 364 dagar under en period på 450 dagar. Efter det kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut. Till en försäkrad som är arbetslös betalas alla former av hel sjuk- och rehabiliteringspenning ut med högst 543 kronor per dag. Analys Utgifterna för sjukpenning blev under 2018 knappt 169 miljoner kronor (0,5 procent) högre än 2017. Ökningen har fortsatt inledningsvis 2019, utgifterna för det första kvartalet blev 4 procent högre än motsvarande period 2018. Nettodagsutfallet för helåret 2018 blev dock cirka 3 procent lägre än för 2017. Utfallet för första kvartalet 2019 blev 0,8 procent lägre än 34

samma period föregående år. Att utgifterna ökat trots att nettodagarna minskat kan till stor del förklaras av att taket för sjukpenning höjdes i juli 2018, från 7,5 till 8 prisbasbelopp. I prognosen beräknas utgifterna för 2019 att öka med omkring 2,7 procent under helåret för att sedan öka med cirka 1 procent per år 2020-2022. Sjukpenningutgifternas storlek bestäms i huvudsak av hur många som är sjukskrivna, vilket i sin tur beror på hur många sjukskrivningar som påbörjas samt hur långa de blir. Dessa faktorer beskrivs mer utförligt nedan. Startade sjukskrivningar Antalet startade sjukfall 12 har historiskt varierat väldigt kraftigt. Under åren 2010 2015 ökade de tydligt, men sedan hösten 2015 har nivån stabiliserats på omkring 350 000 startade sjukfall helårsvis. Under 2017 minskade de något (drygt 5 procent), för att sedan öka marginellt under 2018 (1 procent). En överväldigande majoritet av sjukfallen startas av personer som är sysselsatta på arbetsmarknaden, de är därmed drivande i utvecklingen av det totala antalet startade sjukfall. Sedan 2016 har utvecklingen av startade sjukfall för sysselsatta varit relativt stabil. Under januari-oktober 2018 har antalet startade sjukfall för gruppen sysselsatta med psykiatriska diagnoser utvecklats i linje med 2017, medan gruppen övriga diagnoser 13 har ökat svagt. Vidare har startade sjukfall för den relativt lilla gruppen arbetslösa minskat kraftigt under en längre period, vilket var en bidragande orsak till 2017 års minskning av antalet startade sjukfall totalt. Under januari-oktober 2018 har minskningen upphört och antalet startade sjukfall bland gruppen arbetslösa har istället ökat jämfört med föregående år. I diagrammet nedan visas utvecklingen för olika sjukskrivningsgrupper, exklusive återvändarsjukfall 14. 12 Med startade sjukfall, eller inflöde, avses i rapporten beviljade ansökningar om sjukpenning där sjukfallslängden blir minst 30 dagar. På grund av retroaktiva ansökningar och utbetalningar rapporteras antalet startade sjukfall med en eftersläpning på 6 månader, senaste utfall är därför oktober 2018. 13 Övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 14 Med återvändare menas en person som återvände i sjukskrivning inom 15 månader efter att hen uppnått maxtid enligt det gamla regelverket med en bortre tidsgräns. Tidsgränsen togs bort 1 februari 2016. 35

Startade sjukskrivningar Sjukfall med psykiatriska respektive övriga diagnoser samt sysselsättningsstatus. Rullande 12- månaderssummering i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (FT) (höger). Månadsdata från januari 2007 till juli 2018. Sjukfall med psykiatriska diagnoser var drivande i den tidigare ökningen av startade sjukfall, då dessa ökade i en snabbare takt än sjukfall med övriga diagnoser sammantaget. Historiskt har även sjukfall med psykiatriska diagnoser visat en större variation då de minskade i snabbare takt under året före 2010, se diagram ovan. Eftersom antalet startade sjukfall rapporteras med en eftersläpning på omkring 6 månader använder Försäkringskassan indikatorer, som rapporteras utan eftersläpning, för att skatta den senaste tidens utveckling. Ersatta nettodagar i kortare fallängder (15-28 dagar) är en sådan indikator. Utfallen för de senaste månaderna har indikerat en relativt stabil inledning på 2019 med en svag ökning av antalet startade sjukfall. Sjukfallens varaktighet Sjukfallens varaktighet, definierad som kvarståendesannolikheter under det första sjukskrivningsåret, har successivt minskat sedan 2016. Detta då fler sjukfall nu avslutas både vid och mellan rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Denna utveckling står i kontrast till åren 2010-2014 då varaktigheterna ökade, med en särskilt accentuerad ökning under 2014. Ökningen sammanföll med att andelen genomförda bedömningar av arbetsförmågan enligt rehabiliteringskedjans bedömningspunkter gradvis minskade. 15 Försäkringskassan inledde därför under våren 2015 ett arbete med att stärka handläggningen i sjukförsäkringen och öka kvaliteten i utredningsarbetet. Andelen genomförda bedömningar enligt rehabiliteringskedjan 15 Inspektionen för Socialförsäkringen. Tidsgränserna i sjukförsäkringen. Rapport (2015:5). Försäkringskassan. Sjukfrånvarons utveckling, Delrapport 1, år 2015. Socialförsäkringsrapport (2015:6). 36

ökade därefter, likaså andelen indrag i samband med nämnda bedömningspunkter. 16 Försäkringskassans arbete med bedömningarna av arbetsförmågan har sedan dess utvecklats ytterligare. Under 2016 och 2017 har följaktligen varaktigheten minskat betydligt, se diagram nedan. Minskningen har dock dämpats och för sjukfall startade under de första 5 månaderna av 2018 finns ingen signifikant skillnad i varaktighet jämfört med de som startade ett år tidigare. Varaktighet för sjukfall upp till 210 dagars fallängd Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall under de första 5 månaderna som blev minst 30 dagar långa för respektive år, exklusive återvändare. Pågående sjukfall Effekterna av ett tidigare minskande antal startade sjukfall, samt arbetet med att stärka sjukfallshandläggningen, är synliga i antalet pågående sjukfall i fallängdskategorier mellan 180 dagar till 2,5 års sjukskrivning. Antalet sjukfall i dessa fallängder var i oktober 2018 16 procent färre än vid motsvarande tidpunkt 2017. Denna effekt har emellertid minskat på senare tid vilket syns i diagrammet nedan där antal pågående sjukfall i de kortare fallängderna nu är relativt stabilt mot tidigare år. Däremot har antalet sjukfall som är längre än 2,5 år ökat tydligt, vilket medför att det totala antalet pågående sjukfall är i princip oförändrat jämfört med oktober 2017. 16 Försäkringskassan. Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018. Svar på regeringsuppdrag (dnr 002671-2018) 37

Pågående sjukfall i oktober respektive år Tusental, psykiatriska diagnoser streckade Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser har varit stabil jämfört med föregående år, och var fortsatt 47 procent av de totala sjukfallen i oktober 2018. Jämfört med 2016 har motsvarande andel stigit knappt 1 procentenhet vilket är en stabilisering från tidigare års stadiga ökningstakt. Sjukfall med psykiatriska diagnoser blir generellt längre än sjukfall med övriga diagnoser, varför andelen blir högre i de längre fallängdskategorierna ovan. Den stora ökningen i pågående sjukfall som är längre än 2,5 år sedan 2016 beror i huvudsak på avskaffandet av den bortre tidsgränsen om maximalt 914 ersättningsdagar den första februari 2016. Förändringar i regelverket medför att jämförelser över tid försvåras. En stor majoritet av de som tidigare lämnade försäkringen på grund av uppnådd maxtid återvände sedermera till sjukskrivning och startade ett nytt sjukfall. Under det gamla regelverket med en bortre tidsgräns överskattades därför antalet korta sjukfall i sjukfallsstatistiken, medan antalet långa sjukfall underskattades markant. Efter korrigeringar för detta framgår att ökningen av de långa sjukfallen inleddes redan under 2013 och inte i samband med att tidsgränsen togs bort. 17 Prognos över sjukfallsbeståndet Antalet startade sjukfall stabiliserades under första halvåret av 2018, efter att ha minskat under 2017. Inflödet började sedan öka något under det andra halvåret 2018. För de sista två månaderna prognostiseras en ökning med 2 procent för respektive månad relativt 2017 vilket renderar en total ökning för 2018 med drygt 1 procent relativt helåret 2017. För 2019 prognostiseras att ökningen med 2 procent sista månaderna 2018 fortsätter, ökningstakten för 2019 sätts därför till 2 procent. På de längre prognoshorisonterna, 2020 2022, används Konjunkturinstitutets prognos för ökningstakten av arbetskraften, cirka 1 procents ökning per år, som ökningstakt för antalet startade sjukfall. 17 Försäkringskassan. Fler individer fast i långa sjukskrivningar. Korta analyser (2017:2). 38

Varaktigheten för sjukfall i fallängder upp till 1 år har minskat under de senaste åren, med en särskilt tydlig effekt i anslutning till rehabiliteringskedjans bedömningspunkter. Dock indikerar utfallen under 2018 att varaktigheten i fallängder upp till 1 år inte längre minskar på ett signifikant sätt. Under 2019 prognostiseras varaktigheten för pågående sjukfall i upp till 1 års fallängd att stabiliseras och vara konstant under resterande del av prognosperioden. För sjukfall i fallängder över 1 år förväntas varaktigheten fortsatt vara stabil på nuvarande nivå. Sammantaget medför utvecklingen av antalet startade sjukfall och deras varaktighet att antalet pågående sjukfall i fallängder upp till 1 år börjar öka svagt årligen från 2019. För sjukfall i fallängder 1 2 år minskar de pågående sjukfallen under 2018 och 2019, för att därefter börja öka svagt. Sjukfall i fallängder som är längre än 2 år har ökat kraftigt sedan den bortre tidsgränsen togs bort, men beräknas nu börja minska. Minskningen i de långa sjukfallen beror på att inflödet tidigare minskade, samt att fler sjukfall avslutats under det första sjukskrivningsåret, vilket begränsar antalet sjukfall som potentiellt kan bli långa. Pågående sjukfall uppdelat efter sjukfallslängd 12-månaders glidande medelvärden i tusental På kort sikt ökar det totala antalet pågående sjukfall, men på längre sikt motverkas detta av minskningen i de långa sjukfallen, vilket gör att det totala antalet pågående sjukfall beräknas utvecklas stabilt under prognosperioden. Detta innebär att även prognosen för sjukpenningtalet väntas utvecklas stabilt framöver, från dagens 9,7 nettodagar till 9,2 nettodagar år 2022. Det framgår i diagrammet ovan att sjukfrånvaron i Sverige har varierat betydligt över tid. Variationerna har drivits både av antalet startade sjukfall och sjukfallens varaktighet. Inflödet och varaktigheten har tenderat att samvariera positivt när inflödet ökat har även varaktigheten ökat, och vice versa. Det går inte att peka ut någon enskild faktor som ensam förklarar variationerna i inflödet och varaktighet; olika faktorer har 39

varit drivande i olika faser av upp- och nedgång. 18 Vidare saknas det en utvecklad teoribildning över en naturlig nivå för sjukfrånvaron. 19 Sammantaget medför detta att prognoser över sjukfrånvarons utveckling blir väldigt osäkra, framför allt på längre sikt. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 33 765 838 34 169 072 34 618 760 35 178 255 Överföring till/från andra anslagsposter +57 427 +58 024 +58 494 +59 225 Ändrade makroekonomiska antaganden -1 757-9 100-33 458-69 400 Volym- och strukturförändringar -463 226-512 788-666 082-765 284 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 33 358 282 33 705 208 33 977 714 34 402 796 Differens i 1000-tal kronor -407 556-463 864-641 046-775 459 Differens i procent -1,2-1,4-1,9-2,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har justerats ner något mot bakgrund av de senaste månadernas utfall, från 2,35 till 1,93 procent av de sammanlagda utgifterna. Det innebär att fler istället uppbär ersättning från sjukpenning varför denna ökar med knappt 60 miljoner kronor. Förändringen påverkar dock inte det totala anslaget då anslagsposten rehabiliteringspenning reduceras med motsvarande belopp. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen för hela prognosperioden relativt februariprognosen, vilket innebär att utgiftsprognosen sänks för perioden. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utfallet i januari till och med mars med 91 miljoner kronor (1,1 procent). Överskattningen beror i huvudsak på att antalet startade sjukfall ser ut att ha blivit 18 Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid 19 ISF 2012:15, Stabilitet i sjukfrånvaron 40

något färre än tidigare beräknat, inflödet justeras därför ner för hela prognosperioden. Även sjukfallens förväntade varaktighet beräknas bli något kortare än vad som beräknades vid föregående prognostillfälle. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 124 000 903 000 735 000 746 000 757 000 Tilldelade medel 1 124 000 903 000 735 000 746 000 757 000 Utfall/Prognos 781 199 656 790 663 621 668 986 677 356 Avvikelse från anslag 342 801 246 210 71 379 77 014 79 644 Avvikelse från tilldelade medel 342 801 246 210 71 379 77 014 79 644 Högsta anslagskredit 56 200 45 150 36 750 37 300 37 850 Tillgängliga medel 1 180 200 948 150 771 750 783 300 794 850 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 657 miljoner kronor, vilket är 246 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 664 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den som har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel på grund av sjukdom och som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Rehabiliteringspenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Även rehabiliteringspenningen är begränsad till ett visst antal dagar med olika nivåer av ersättningen på samma sätt som sjukpenningen. Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan även få ett särskilt bidrag för vissa merkostnader som den försäkrade får till följd av rehabiliteringen, till exempel bidrag till resor till och från rehabiliteringen. Analys Utgifterna för rehabiliteringspenning har under en lång tid generellt följt utvecklingen för sjukpenningutgifterna. Detta samband bröts dock under 2016 då utgifterna för rehabiliteringspenning minskade i motsats till de ökande utgifterna för sjukpenning. År 2017 41

minskade utgifterna med drygt 23 procent jämfört med 2016 och under 2018 har utgifterna fortsatt att minska med 18,6 procent, motsvarande 178 miljoner kronor jämfört med 2017. Utgifterna för rehabiliteringspenning väntas fortsätta att minska under 2019 för att sedan stabiliseras kommande år. Andelen sjukfall som får rehabiliteringspenning har varit minskande under en längre tid och förstärktes sannolikt av den förändring i tillämpningen av förmånen som infördes under hösten 2016. 20 Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) i genomsnitt har minskat under 2018 jämfört med 2017. För 2018 var den genomsnittliga andelen 2,8 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 2,4 procent (jämfört med 2,9 procent 2017). Inledningen på 2019 har följt samma nedåtgående trend där den genomsnittliga andelen av nettodagarna för de inledande tre månaderna var 1,9 procent och andelen av anslagsbelastningen var 2,3 procent. Rehabiliteringspenning andel uttagna nettodagar Månadsdata. Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning. De sammanlagda utgifterna inom rehabiliteringspenning prognostiseras fortsätta att minska under 2019 följt av en stabilisering och en svag ökning under åren som följer. Rehabiliteringspenningens andel av den sammanlagda anslagsbelastningen (sjukpenning och 20 En förtydligande tolkning av 31 kap. 8 SFB innebär att rehabiliteringspenning enbart kan betalas ut i den omfattning som den arbetslivsinriktade åtgärden förhindrar arbete. Tidigare har den som deltagit i en arbetslivsinriktad åtgärd fått hel rehabiliteringspenning om hen haft helt nedsatt arbetsförmåga, oavsett om deltagandet varit på hel- eller deltid. Den försäkrade får nu bara rehabiliteringspenning för den tid som hen deltar i en åtgärd, medan resterande del av dagen ersätts med sjukpenning förutsatt att övriga förutsättningar är uppfyllda. 42

rehabiliteringspenning) beräknas minska ytterligare under 2019 till cirka 1,93 procent för att därefter vara konstant. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 724 190 732 838 742 483 754 483 Överföring till/från andra anslagsposter -57 427-58 024-58 494-59 225 Ändrade makroekonomiska antaganden -38-195 -717-1 488 Volym- och strukturförändringar -9 935-10 998-14 286-16 414 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 656 790 663 621 668 986 677 356 Differens i 1000-tal kronor -67 400-69 217-73 497-77 127 Differens i procent -9,3-9,4-9,9-10,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Se sjukpenningavsnittet. Ändrade makroekonomiska antaganden Se sjukpenningavsnittet. Volym- och strukturförändringar Se sjukpenningavsnittet. 43

1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 176 000 177 000 184 000 187 000 190 000 Tilldelade medel 176 000 177 000 184 000 187 000 190 000 Utfall/Prognos 173 357 168 700 174 933 177 885 181 945 Avvikelse från anslag 2 643 8 300 9 067 9 115 8 055 Avvikelse från tilldelade medel 2 643 8 300 9 067 9 115 8 055 Högsta anslagskredit 8 800 8 850 9 200 9 350 9 500 Tillgängliga medel 184 800 185 850 193 200 196 350 199 500 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 169 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 175 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Antalet ersättningsdagar är, i de flesta fall, högst 100 dagar för varje person som vårdas. Närståendepenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Ersättningsnivån för närståendepenning är knappt 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Inkomsttaket vid beräkning av den försäkrades SGI höjdes från 7,5 till 8 prisbasbelopp den 1 juli 2018. Analys Under 2018 var antal sjuka personer som vårdades med närståendepenning 1,5 procent lägre än under 2017. Antal nettodagar var 6 procent lägre än under 2017. Sammantaget betyder detta att antal dagar per vårdad person minskade från 12,7 dagar 2017 till 12,1 dagar 2018. Medelersättning ökade med 6 procent under 2018. Höjningen av taket i ersättningen har haft en höjande effekt på medelersättningen. Under hela prognosperioden beräknas medelersättning motsvara ungefär 93 procent av taket. 44

Utgifterna för närståendepenning beräknas öka under prognosperioden, från 173 miljoner kronor 2018 till 182 miljoner kronor år 2022. Det råder dock osäkerhet kring hur användandet av närståendepenning utvecklas samt hur stor kännedom som finns om förmånen. Exempelvis utökades år 2010 det maximala antalet ersättningsdagar från 60 till 100 dagar. Mellan 2010 och 2011 ökade utgifterna med drygt 60 procent. Utgiftsökningen drevs av att fler sjuka personer vårdades medan antal dagar per person i stort sett var oförändrad. Ökningen förklaras troligen av att förmånen i samband med regeländringen fick ökad uppmärksamhet och fler personer fick vetskap om möjligheten att söka närståendepenning. Förutsatt att kännedomen om förmånen är fortsatt förhållandevis låg kan ytterligare uppmärksamhet leda till en liknande ökning av antal nettodagar. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 180 205 184 081 187 568 191 831 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -388-775 -775 Volym- och strukturförändringar -11 505-8 760-8 908-9 111 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 168 700 174 933 177 885 181 945 Differens i 1000-tal kronor -11 505-9 148-9 683-9 886 Differens i procent -6,4-5,0-5,2-5,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets sänkta prognos för prisbasbeloppet har haft en sänkande effekt på prognosen för medelersättningen. Volym- och strukturförändringar Prognosen för antal nettodagar har reviderats ner eftersom prognosen överskattade antal nettodagar vid föregående prognostillfälle. Även prognosen för medelersättning som andel av ersättningstaket har reviderats ner marginellt. 45

1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 168 200 164 100 161 100 162 100 163 100 Tilldelade medel 168 200 164 100 161 100 162 100 163 100 Utfall/Prognos 154 566 154 100 155 100 156 100 157 100 Avvikelse från anslag 13 634 10 000 6 000 6 000 6 000 Avvikelse från tilldelade medel 13 634 10 000 6 000 6 000 6 000 Högsta anslagskredit 8 410 8 205 8 055 8 105 8 155 Tillgängliga medel 176 610 172 305 169 155 170 205 171 255 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 154 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 155 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivaren och den försäkrade kan vardera få bidrag med högst 50 000 kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel får dock beviljas med högre belopp än 50 000 kronor. Om det finns synnerliga skäl, kan Försäkringskassan medge att bidrag även i ett annat fall lämnas med ett högre belopp. Merkostnader för arbetsresor kan beviljas när en försäkrad som är sjuk kan arbeta, men inte ta sig till och från arbetet på vanligt sätt. Försäkringskassan kan då istället för sjukpenning betala ut ersättning för de merutgifter som uppkommer på grund av att den försäkrade måste använda sig av ett dyrare färdsätt. Analys Utfallet under januari mars blev cirka 41 miljoner kronor. Det är ungefär 9 miljoner kronor mindre än motsvarande period förra året. Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för Försäkringsmedicinska utredningar förblir låga i enlighet med förbrukningen 2018. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar under anslag 10:1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska 46

utredningar och utlåtanden. För 2019 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för Bidrag till arbetshjälpmedel ökar till 90 miljoner kronor och sedan fortsätter öka till följd av den generella prisökningen och av en utveckling mot att man använder mer avancerade hjälpmedel. Utgifterna för posten Övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta minska under prognosperioden. Sammantaget bedöms utgifterna öka från 154 miljoner kronor 2019 till 157 miljoner kronor 2022. Fördelning av utgifter 2019 2022 Tusen kronor 2019 2020 2021 2022 FMU 100 100 100 100 Bidrag till arbetshjälpmedel 90 000 93 000 96 000 99 000 Övrigt (inkl. arbetsresor) 64 000 62 000 60 000 58 000 Totalt 154 100 155 100 156 100 157 100 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 160 100 161 100 162 100 163 100 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -6 000-6 000-6 000-6 000 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 154 100 155 100 156 100 157 100 Differens i 1000-tal kronor -6 000-6 000-6 000-6 000 Differens i procent -3,7-3,7-3,7-3,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för Bidrag till arbetshjälpmedel under 2019 blev lägre än vad som bedömdes i februari. Prognosen har därför sänkts med 6 miljoner kronor årligen. 47

1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -473 0-5 573-6 529-7 127 Anslag³ 166 695 186 962 199 338 208 960 219 416 Tilldelade medel 166 222 186 962 193 765 202 431 212 289 Utfall/Prognos 165 469 192 535 200 294 209 558 219 765 Avvikelse från anslag 1 226-5 573-956 -598-349 Avvikelse från tilldelade medel 753-5 573-6 529-7 127-7 476 Högsta anslagskredit 6 184 9 348 9 966 10 448 10 970 Tillgängliga medel 172 406 196 310 203 731 212 879 223 259 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 193 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 200 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 7 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Boendetillägget är ett tillägg till sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Den som har rätt till bostadstillägg har inte rätt till boendetillägg. Boendetillägget kan uppgå till högst 84 000 kronor per år till en ensamstående försäkrad och till högst 42 000 kronor per år till en försäkrad som är gift eller sambo. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Analys Utgifterna 2018 blev 165,5 miljoner kronor, vilket innebär en 30 procentig ökning jämfört med 2017. Under 2019 beräknas utgifterna öka ytterligare till 192,5 miljoner kronor. Utgifterna förväntas att fortsätta öka under prognosperioden till knappt 220 miljoner kronor år 2022. Utgiftsökningen drivs av att både antalet mottagare och medelersättningen ökar. 48

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 191 464 199 338 208 960 219 416 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +1 071 +956 +598 +349 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 192 535 200 294 209 558 219 765 Differens i 1000-tal kronor +1 071 +956 +598 +349 Differens i procent +0,6 +0,5 +0,3 +0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen som lämnades i februari träffade utfallet för första kvartalet 2019 relativt exakt. Trots det höjs prognosen marginellt för 2019 med cirka 1 miljon kronor, på grund av det något högre antalet sjukskrivna. Även för perioden 2020 2021 höjs prognosen något. 49

1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -302-3 553 0-4 689-10 074 Anslag³ 128 034 147 192 168 612 182 407 193 519 Tilldelade medel 127 732 143 639 168 612 177 718 183 445 Utfall/Prognos 131 285 156 325 173 301 187 792 199 463 Avvikelse från anslag -3 251-9 133-4 689-5 385-5 944 Avvikelse från tilldelade medel -3 553-12 686-4 689-10 074-16 018 Högsta anslagskredit 5 601 7 359 8 430 9 120 9 675 Tillgängliga medel 133 333 150 998 177 042 186 838 193 120 Överskridande av anslagskredit 0 5 327 0 954 6 343 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 156 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 13 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 5 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 173 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall kan en försäkrad få som blivit av med sin aktivitetsersättning på grund av att hen fyllt 30 år eller fått tidsbegränsad sjukersättning maximal tid. Ett villkor är att hen inte har någon sjukpenninggrundande inkomst eller att den är mindre än 80 300 kronor per år. Sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall uppgår till högst 160 kr per dag. Analys Utgiften för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall blev 36,8 miljoner kronor första kvartalet 2019, vilket är knappt 8 miljoner (37 procent) högre än motsvarande period 2018. Den främsta förklaringen till utgiftsökningen är att inflödet till förmånen ökat. En möjlig orsak till inflödesökningen är att personer med aktivitetsersättning vars ersättning 50

upphört då de fyllt 30 år i lägre grad blivit beviljade sjukersättning och istället fått sjukpenning i särskilda fall. Inflödet till sjukpenning i särskilda fall utgörs numer enbart av personer som haft aktivitetsersättning och fyllt 30 år. Denna grupp förväntas öka något de kommande åren. Utgiften för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall beräknas öka under hela prognosperioden. Detta beror på att fler personer prognostiseras att få ersättningen samt att medelersättningen förväntas öka något. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 153 058 168 612 182 407 193 519 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +3 267 +4 689 +5 385 +5 944 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 156 325 173 301 187 792 199 463 Differens i 1000-tal kronor +3 267 +4 689 +5 385 +5 944 Differens i procent +2,1 +2,8 +3,0 +3,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för första kvartalet 2019 med 332 000 kronor (0,9 procent). Prognosen för mars månad var dock aningen för låg, innevarande prognos höjs därför med 2 procent för 2019 och 3 procent 2020 2022. 51

1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 45 805 666 44 011 143 42 174 225 40 112 164 38 495 460 Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 34 467 496 33 423 750 31 992 281 30 507 974 29 256 123 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 5 129 667 4 997 784 4 942 262 4 870 672 4 743 945 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 32 503 28 609 32 173 31 868 31 584 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar 6 176 000 5 561 000 5 207 509 4 701 650 4 463 808 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 52

1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0-55 750-437 031-827 005 Anslag³ 35 467 000 33 368 000 31 611 000 30 118 000 28 712 000 Tilldelade medel 35 467 000 33 368 000 31 555 250 29 680 969 27 884 995 Utfall/Prognos 34 467 496 33 423 750 31 992 281 30 507 974 29 256 123 Avvikelse från anslag 999 504-55 750-381 281-389 974-544 123 Avvikelse från tilldelade medel 999 504-55 750-437 031-827 005-1 371 128 Högsta anslagskredit 1 773 350 1 668 400 1 580 550 1 505 900 1 435 600 Tillgängliga medel 37 240 350 35 036 400 33 135 800 31 186 869 29 320 595 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 33,4 miljarder kronor, vilket är 56 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 32 miljarder kronor, vilket är 381 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 437 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas aktivitets- och sjukersättningar inklusive en statlig ålderspensionsavgift, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar samt kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar. Anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostar utgifterna för dessa förmåner i sin helhet. En socialavgift, sjukförsäkringsavgiften, finansierar de inkomstrelaterade delarna av aktivitets- och sjukersättningen medan resterande del finansieras av allmänna skattemedel. Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19 29 år. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. Aktivitetsersättningen kan beviljas till personer som under minst ett års tid har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Ersättningen kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. 53

Försäkrade i åldrarna 30 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Från och med 1 mars 2017 kan även 19 29 åringar ha rätt till hel sjukersättning. Försäkrade med sjukersättning kan dels bestå av personer som har beslut enligt de regler som gällde före 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya regelverket som gäller från och med 1 juli 2008. De som omfattas av det gamla regelverket har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättningar kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64,7 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Från och med 1 juli 2018 höjdes garantiersättningen ytterligare med 0,08 prisbasbelopp. Aktivitets- och sjukersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Sjukersättning Antalet personer med sjukersättning har successivt minskat sedan mitten av 2005 och förväntas fortsätta att minska under prognosperioden. Under 2018 minskade antalet personer med sjukersättning med cirka 17 000 och uppgick i december 2018 till strax över 261 000. I december 2019 förväntas de vara cirka 246 000 personer, för att sedan fortsätta minska till 203 000 i december 2022. Att antalet personer minskar under hela prognosperioden beror främst på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att det låga nybeviljandet av nya sjukersättningar förväntas fortsätta. 54

Antal personer med sjukersättning Inflödet av nya sjukersättningar har varierat kraftigt under de senaste åren. Från 2011, då cirka 12 000 personer beviljades sjukersättning, ökade antalet personer till cirka 20 000 under 2014. De senaste åren har inflödet minskat betydligt och under 2018 påbörjades omkring 8 100 sjukersättningar. Framöver förväntas antalet stabiliseras runt en nivå mellan 7 500 8 000 personer om året, se diagram nedan. 55

Inflöde till sjukersättningen Rullande 12-månaderssummor, tusental Anm. Inflödet delas upp i tre kategorier. Inflöde från sjukpenning är ärenden där antingen Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning till sjukersättning, eller där den försäkrade ansöker om sjukersättning under pågående period med sjukpenning. Inflöde utifrån innefattar ansökningar från personer som när de blir beviljade sjukersättning inte har sjukpenning eller aktivitetsersättning. Inflöde från aktivitetsersättning är personer som beviljas sjukersättning under pågående eller nyligen avslutad period av aktivitetsersättning. En förklaring till de tre senaste årens minskning av inflödet till sjukersättning är att avslagsandelarna successivt har ökat. Då detta skett utan lagändringar eller förändrad rättspraxis bedöms en mer korrekt tillämpning vara den viktigaste orsaken till att fler ärenden avslås. I april 2018 publicerade Riksrevisionen en granskningsrapport som understryker att tillämpningen av regelverket är korrekt. 21 Denna förändring beror delvis på de åtgärder som vidtagits efter att Försäkringskassan under 2015 genomförde en granskning av den rättsliga kvaliteten inom sjukersättningsärenden. 22 Uppföljningen visade att utredningen var otillräcklig i nästan en fjärdedel av ärendena, och i 42 procent av de tillräckligt utredda ärendena bedömdes den försäkrade inte ha rätt till sjukersättning. Ett antal åtgärder vidtogs efter detta, inbegripande både kompetensutveckling och förtydligad försäkringsstyrning, i syfte att kvaliteten skulle höjas. Detta framstår som den viktigaste orsaken till att avslagsandelen avseende sjukersättningsärenden har blivit allt högre. Ytterligare en bidragande orsak till den höjda kvaliteten är att handläggningen av sjukersättningsärenden under 2015 omorganiserades och koncentrerades till en avdelning 21 Riksrevisionen. Nekad sjuk- och aktivitetsersättning effekter på inkomst och hälsa. Granskningsrapport (2018:9). 22 Försäkringskassan. Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden. Rättslig uppföljning (2015:4). 56

inom Försäkringskassan. Minskningen i inflödet under 2015 kan främst hänföras till det andra halvåret och förefaller ha påverkats av denna omorganisation. I en rapport från 2017 konstateras att ungefär en fjärdedel av den ökade andelen avslag mellan 2014 och 2015 kan härröras till att de handläggare som i den nya organisationen har fortsatt att hantera ansökningar om sjukersättning hade en högre andel avslag redan under 2014. 23 Sammantaget innebär detta att ökningen av avslagen förmodligen främst förklaras av en högre kvalitet i handläggningen, vilket i sig sannolikt beror på både de åtgärder som vidtagits efter granskningen och den omorganisation som trädde i kraft efter årsskiftet 2014/15. Ytterligare en faktor som sannolikt har bidragit till det lägre inflödet är att den bortre tidsgränsen i sjukpenning togs bort 1 februari 2016, vilken tidigare var en naturlig tidpunkt för att initiera en övergång från sjukpenning till sjukersättning. I maj 2017 publicerade Försäkringskassan ytterligare en granskning av den rättsliga kvaliteten i beslut om sjukersättning. 24 Den här gången granskades beslut tagna under juni september 2016. Granskningen använde samma metod som den föregående rättsliga granskningen, som genomfördes på beslut tagna under januari september 2014. Den senare granskningen fann att 96 procent av de ärenden som avslagits var tillräckligt utredda och av dessa ansågs i stort sett samtliga beslut riktiga. Beträffande de ärenden som beviljats sjukersättning bedömde granskarna att närmare en tredjedel inte var tillräckligt utredda. Av de beviljade ärendena som ansågs tillräckligt utredda fann granskarna att arbetsförmågan i 37 procent av fallen inte var stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. 25 De vanligaste orsakerna till skillnaderna i bedömningen var att granskarna bedömde att arbetsförmågan inte var nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden och att arbetslivsinriktad rehabilitering ansågs kunna förbättra arbetsförmågan. Sammanfattningsvis visar den nya granskningen att de ärenden som avslagits i hög grad varit tillräckligt utredda och lett till ett riktigt beslut. Gällande de ärenden som däremot beviljats sjukersättning bedömdes bristerna som uppmärksammats i den föregående kvalitetsuppföljningen kvarstå samt att bristerna inom utredningen ökat. Som beskrivits ovan ökade andelen avslag efter genomförandet av den förra rättsliga granskningen. Andelen avslag har sedan den senare granskningen hittills inte ökat i samma omfattning, vilket delvis kan förklaras av att andelen i utgångsläget låg på en högre nivå. Det är dock sannolikt att den fortsatta nedgången i inflödet till viss del beror av det arbete för fortsatta kvalitetshöjningar som bedrivits till följd av granskningen. Mot bakgrund av detta bedöms det även sannolikt, att de åtgärder som vidtagits och planeras vidtas (exempelvis utbildningsinsatser) till följd av den senare granskningen, har en sänkande effekt på inflödet till sjukersättning. 23 Försäkringskassan. Mera likformighet och högre rättslig kvalitet en sammanfattande analys av likformigheten i handläggningen av sjukersättning. Promemoria (2017:3). 24 Försäkringskassan. Sjukersättning Rättslig kvalitetsuppföljning. Rättslig uppföljning (2017:3). 25 Skillnaden mellan granskningarnas andelar, 37 respektive 42 procent, ansågs inte signifikanta. 57

Granskningarnas resultat kan tolkas som att de rättsliga förutsättningarna för en övergång från sjukpenning till sjukersättning är begränsade. I början av 2018 publicerades en rättslig kvalitetsuppföljning som undersökte detta närmare. 26 Kortfattat visade uppföljningen att det i majoriteten av de långa sjukfallen var osannolikt, och i hälften av fallen i princip uteslutet, att personen skulle visa sig uppfylla förutsättningarna för sjuk- eller aktivitetsersättning. Inga brister hittades därmed i uppföljningen när det gäller förmågan att hitta de ärenden där ett utbyte kan bli aktuellt. Utifrån resultatet rekommenderar granskarna inte några åtgärder som kan tänkas påverka inflödet. Därmed förväntas inte heller prognosen för inflödet till sjukersättning påverkas av granskningen. Aktivitetsersättning Till skillnad från utvecklingen inom sjukersättningen har antalet personer inom aktivitetsersättning ökat under många år. Under 2017 och 2018 skedde det dock ett trendbrott då antalet personer minskade med drygt 10 000 mellan december 2016 och december 2018. Antalet personer som får ersättningen förväntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. Det beror främst på att hel sjukersättning från och med den 1 mars 2017 kan beviljas till personer mellan 19 och 29 år samt att inflödet till aktivitetsersättning minskat betydligt. Ungefär 3 000 personer med aktivitetsersättning i åldrarna 19 29 år förväntas att under en treårsperiod från och med regelförändringen beviljas sjukersättning. Hittills har cirka 2 000 överflyttningar av detta slag genomförts. Majoriteten av överflyttningarna skedde under juli månad både 2017 och 2018, då flertalet försäkringsperioder löpte ut. Även under 2019 förväntas de flesta överflyttningarna ske i juli. Dessa överflyttningar påverkar varken det samlade antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar eller utgifterna då ersättningen är lika stor oavsett vilken av förmånerna personen får. Dock är det fortfarande osäkert hur många överflyttningar denna regeländring faktiskt kommer resultera i. Den andra anledningen till det minskande antalet personer med aktivitetsersättning är att inflödet minskat. Under 2018 beräknas 27 cirka 6 400 aktivitetsersättningar ha påbörjats, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med 2017. Minskningen skulle kunna förklaras av den rättsliga kvalitetsuppföljning som presenterades i slutet av 2016. 28 I uppföljningen återfanns betydande brister i handläggningen, både i utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. De ökande avslagsandelarna och därigenom sjunkande inflödet inom aktivitetsersättning kan vara ett resultat av de kvalitetshöjande åtgärder som hittills genomförts. Fler åtgärder planeras framöver. Bland annat kommer utvecklade metoder i utredning och bedömning av såväl medicinsk information som 26 Försäkringskassan. Förutsättningar för utbyte till sjukersättning eller aktivitetsersättning i långa sjukfall. Rättslig kvalitetsuppföljning (2018:1). 27 Inflödet till aktivitetsersättning rapporteras med en eftersläpning om cirka 6 månader. Helårsutfallet för 2018 är därför inte klart ännu. 28 Försäkringskassan. Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Rättslig uppföljning (2016:6) 58

arbetsförmåga att implementeras, handläggare kommer att få fördjupad utbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och utredningsmetodik. Det kommer även ske en förstärkning av insatser för att öka deltagande på arbetsmarknaden. En detaljerad beskrivning finns i det regeringsuppdrag som lämnades i Försäkringskassans regleringsbrev för 2017. 29 I prognosen antas därför att inflödet till nedsatt arbetsförmåga fortsätter att sjunka under 2019 för att därefter vara stabilt. Eftersom att de planerade åtgärdernas påverkan är svår att bedöma är prognosen för inflödet till nedsatt arbetsförmåga mycket osäker. I oktober 2018 publicerade Försäkringskassan ytterligare en rättslig kvalitetsuppföljning. 30 Den här gången granskades ärenden där aktivitetsersättning vid förlängd skolgång beviljats. Granskningens resultat visar på en betydande förbättringspotential när det gäller utredning och bedömning av rätten till aktivitetsersättning. I endast 20 procent av ärendena avseende förlängd skolgång i ordinarie skolform och i knappt hälften av ärendena avseende särskild skolform fann granskarna att tillräcklig utredning för att kunna fatta beslut genomförts. I de ärenden som bedömdes tillräckligt utredda ansågs den gjorda bedömningen vara korrekt i hälften av ärendena avseende ordinarie skolform och i drygt 40 procent av ärendena avseende särskild skolform. Den eventuella effekten av detta på inflödet till förlängd skolgång är i dagsläget svår att prognostisera. Innevarande inflödesprognos har därför inte tagit hänsyn till granskningen. Inflödet till förlängd skolgång förväntas att vara relativt stabilt under prognosperioden, omkring 3 500 personer årligen. Det sammanlagda inflödet till aktivitetsersättning prognostiseras fortsätta minska under 2019. Totalt beräknas ungefär 5 800 personer beviljas aktivitetsersättning under 2019, vilket är en minskning med 10 procent från 2018. Från 2020 förväntas det samlade inflödet utvecklas stabilt med omkring 5 700 5 900 personer årligen. Antalet personer med aktivitetsersättning prognostiseras till 30 800 i december 2019, en minskning på 3 500 personer jämfört med december 2018. På lång sikt förväntas alla personer som får aktivitetsersättning men som egentligen har rätt till sjukersättning ha bytt förmån. I december 2022 prognostiseras 24 700 personer få aktivitetsersättning, se diagram nedan. 29 Försäkringskassan. Utvecklade utredningar inför beslut om aktivitetsersättning och förstärkta insatser för unga med aktivitetsersättning. Rapport (013693-2017). 30 Försäkringskassan. Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Rättslig uppföljning (2018:3). 59

Antal personer med aktivitetsersättning Tusental Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp till personer med aktivitets- och sjukersättning ökade något mellan 2017 och 2018. Detta på grund av att garantiersättningen höjdes med 0,05 prisbasbelopp 1 juli 2017 samt att regeringen i budgetpropositionen för 2018 31 föreslog att garantiersättningen skulle höjas ytterligare med 0,08 prisbasbelopp från 1 juli 2018. Då höjningen inträffade i mitten av 2018 leder detta även till en ökning mellan 2018 och 2019. För resten av prognosperioden antas medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp vara konstant. 31 Proposition 2017/18:1. Regeringens budgetproposition för 2018. Finansdepartementet. 60

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 33 000 743 31 610 573 30 117 818 28 770 824 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -67 494-126 589-118 686 Volym- och strukturförändringar +423 007 +449 202 +516 745 +603 985 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 33 423 750 31 992 281 30 507 974 29 256 123 Differens i 1000-tal kronor +423 007 +381 708 +390 156 +485 299 Differens i procent +1,3 +1,2 +1,3 +1,7 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Förändringarna beror på att konjunkturinstitutets prognos för prisbasbeloppet har sänkts för perioden 2020-2022. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för det första kvartalet med 143 miljoner kronor (1,7 procent). Framför allt blev inflödet till aktivitetsersättningen högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Inflödet till aktivitetsersättningen justeras därför upp, samtidigt som utflödet på sikt nu förväntas bli något lägre än i föregående prognos. Även inflödet till sjukersättningen beräknas nu bli något högre än vad som prognostiserades i februari. Sammantaget leder detta till att prognosen höjs för hela prognosperioden. 61

1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0-190 0-369 -2 360 Anslag³ 32 313 33 558 31 804 29 877 28 248 Tilldelade medel 32 313 33 368 31 804 29 508 25 888 Utfall/Prognos 32 503 28 609 32 173 31 868 31 584 Avvikelse från anslag -190 4 949-369 -1 991-3 336 Avvikelse från tilldelade medel -190 4 759-369 -2 360-5 696 Högsta anslagskredit 1 615 1 677 1 590 1 493 1 412 Tillgängliga medel 33 928 35 045 33 394 31 001 27 300 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 867 4 284 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 29 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 32 miljoner kronor, vilket är 400 tusen kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget för aktivitets- och sjukersättningar m.m. bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Analys Anslagsposten består av två delar, ersättning som betalas ut till Samhall AB och ersättning som betalas ut till Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag, varav utbetalningar till Samhall AB är den största av de två. Utgifterna har uppgått till omkring 30 miljoner kronor per år under en längre tidsperiod. Under 2018 var utgifterna 32,5 miljoner kronor, vilket är cirka 1,8 miljoner högre än 2017. För 2019 förväntas något lägre utgifter än normalt. Därefter förväntas de återgå till nivån omkring 30 miljoner kronor för att sedan sjunka på längre sikt. 62

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 32 427 31 804 29 877 28 248 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -3 818 +369 +1 991 +3 336 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 28 609 32 173 31 868 31 584 Differens i 1000-tal kronor -3 818 +369 +1 991 +3 336 Differens i procent -11,8 +1,2 +6,7 +11,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks under 2019 på grund av att föregående prognos överskattade utgifterna för det första kvartalet. På sikt förväntas dock högre utgifter än tidigare prognostiserat eftersom det totala beståndet för aktivitets- och sjukersättning nu förväntas minska långsammare. 63

1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0-16 784-207 046-366 718 Anslag³ 5 234 000 4 981 000 4 752 000 4 711 000 4 689 000 Tilldelade medel 5 234 000 4 981 000 4 735 216 4 503 954 4 322 282 Utfall/Prognos 5 129 667 4 997 784 4 942 262 4 870 672 4 743 945 Avvikelse från anslag 104 333-16 784-190 262-159 672-54 945 Avvikelse från tilldelade medel 104 333-16 784-207 046-366 718-421 663 Högsta anslagskredit 261 700 249 050 237 600 235 550 234 450 Tillgängliga medel 5 495 700 5 230 050 4 972 816 4 739 504 4 556 732 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 131 168 187 213 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 5 miljarder kronor, vilket är 17 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 4,9 miljarder kronor, vilket är 190 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 207 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. Den 1 januari 2018 höjdes ersättningen till 96 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ensamstående och 2 500 kronor för den som är gift eller sambo. Samtidigt höjs taket till 5 600 kronor per månad för den som är ensamstående och 2 800 kronor för den som är gift eller sambo, med 70 procent ersättning för den del överstigande 5 000 respektive 2 500 kronor. Analys En klar majoritet av de personer som har bostadstillägg har det i kombination med sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning och bostadstillägg minskade med 2,1 procent under 2018 och bedöms fortsätta minska under hela prognosperioden. Även antalet personer med bostadstillägg i kombination med aktivitetsersättning har minskat och 64

bedöms fortsätta göra det under hela prognosperioden. Antalet med aktivitetsersättning och bostadstillägg minskade med ungefär 12 procent under 2018. De reformer som introducerades 1 januari 2018 resulterade i att medelbeloppet ökade, då både ersättningsgrad och tak för boendekostnader har höjts. 32 Dessutom har konjunkturinstitutet sänkt prognosen för prisbasbeloppet vilket i regel innebär högre bostadstillägg eftersom aktivitets- och sjukersättningar indexeras mot prisbasbeloppet. 33 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 4 914 937 4 756 142 4 605 277 4 460 028 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +20 766 +59 885 +75 752 Volym- och strukturförändringar +82 847 +165 354 +205 510 +208 165 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 4 997 784 4 942 262 4 870 672 4 743 945 Differens i 1000-tal kronor +82 847 +186 120 +265 395 +283 917 Differens i procent +1,7 +3,9 +5,8 +6,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för prisbasbeloppet under perioden 2020-2022 vilket får en höjande effekt på prognosen. 32 Den 1 januari 2018 höjdes ersättningen från 95 till 96 procent av bostadskostnaderna för den del som inte överstiger 5 000 kronor. Samtidigt introducerades också 70 procents ersättning för bostadskostnader från 5 000 och upp till 5 600 kronor. Den 1 juli 2018 höjdes fribeloppet i inkomstprövningen för bostadstillägg i samband med den föreslagna ökningen av garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättning i motsvarande grad (0,08 prisbasbelopp). Förändringen höjde bostadstillägget för de individerna med en inkomst över fribeloppet. 33 Fribeloppet för beräkning av bostadstillägg indexeras också mot prisbasbeloppet. Det medför att personer med enbart garantiersättning får oförändrat bostadstillägg medan de försäkrade med inkomstrelaterad ersättning får minskat bostadstillägg. 65

Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för det första kvartalet med ungefär 3 procent. Prognosen höjs något till följd av detta. På sikt höjs den även ytterligare då beståndet för aktivitets- och sjukersättning förväntas minska långsammare än vid föregående prognostillfälle. 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 1 342 936 1 368 000 1 411 000 1 435 000 1 470 000 Därav 1:3:1 Handikappersättninga r 1 342 936 1 311 000 1 268 000 1 220 000 1 176 000 1:3:2 Merkostnadsersättnin g 0 57 000 143 000 215 000 294 000 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 1:3:2 Merkostnadsersättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 0 250 000 144 000 218 000 297 000 Tilldelade medel 0 250 000 144 000 218 000 297 000 Utfall/Prognos 0 57 000 143 000 215 000 294 000 Avvikelse från anslag 0 193 000 1 000 3 000 3 000 Avvikelse från tilldelade medel 0 193 000 1 000 3 000 3 000 Högsta anslagskredit 0 12 500 0 0 0 Tillgängliga medel 0 262 500 144 000 218 000 297 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. 66

Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 57 miljoner kronor, vilket är 193 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 143 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med januari 2019 finns förmånen merkostnadsersättning. Den riktar sig till föräldrar till barn med funktionsnedsättning och vuxna med funktionsnedsättning. Endast merkostnader kan ersättas och det finns fem ersättningsnivåer: 30, 40, 50, 60 och 70 procent av prisbasbeloppet. 34 Analys Detta är en ny anslagspost under anslaget Merkostnadsersättning och handikappersättning. Anslagsbelastningen beräknas öka från 57 miljoner kronor 2019 till 294 miljoner kronor 2022. Utfallen under januari mars blev betydligt lägre än beräknat. En förklaring till de låga utfallen är att endast en del av handläggarna hanterar merkostnadsersättningsärenden. Antalet ärenden där handläggningen inte påbörjats beräknas växa och bedöms minska efter sommaren eller i höst då alla handläggare övergått till att hantera merkostnadsersättningsärenden. 34 Proposition 2017/18:190. Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet. 67

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 57 000 143 000 216 000 295 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - -1 000-1 000 Volym- och strukturförändringar - - - - Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 57 000 143 000 215 000 294 000 Differens i 1000-tal kronor 0 0-1 000-1 000 Differens i procent 0,0 0,0-0,5-0,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen har beräknats med samma metod som prognosen som lämnades i november 2018. 35 Prognosen för Handikappersättningar har ändrats till följd av Konjunkturinsitutets nedjustering av prognosen för prisbasbeloppet (se nedan i avsnittet om handikappersättningar). Med den metod som valts till att beräkna prognosen för Merkostnadsersättning blir det en sänkning för åren 2021 2022. 35 Försäkringskassan. Utgiftsprognos för budgetåren 2018-2021 (2018-11-23, dnr 268-2018). 68

1:3:1 Handikappersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 384 000 1 141 000 1 274 000 1 228 000 1 184 000 Tilldelade medel 1 384 000 1 141 000 1 274 000 1 228 000 1 184 000 Utfall/Prognos 1 342 936 1 311 000 1 268 000 1 220 000 1 176 000 Avvikelse från anslag 41 064-170 000 6 000 8 000 8 000 Avvikelse från tilldelade medel 41 064-170 000 6 000 8 000 8 000 Högsta anslagskredit 69 200 57 050 63 700 61 400 59 200 Tillgängliga medel 1 453 200 1 198 050 1 337 700 1 289 400 1 243 200 Överskridande av anslagskredit 0 112 950 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 170 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 113 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med januari 2019 går det inte att ansöka om handikappersättning om man inte haft det tidigare. Enligt övergångsbestämmelser är det under perioden januari 2019 juni 2021 möjligt för den som tidigare haft handikappersättning att beviljas handikappersättning i högst 18 månader till. Handikappersättning kan beviljas för vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller hade betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad det år hen har fyllt 19 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Analys Antalet personer med handikappersättning ökade trendmässigt fram till 2003. Utvecklingen förklaras delvis av förändringar i befolkningens åldersmässiga sammansättning, men också av att handikappersättning blev allt vanligare i de flesta åldersgrupper både bland kvinnor och 69

bland män. Under 2003 avstannade ökningen av antalet mottagare av handikappersättning. Den 1 januari 2003 höjdes den nedre åldersgränsen för handikappersättning från 16 år till 19 år, vilket medförde att inflödet till förmånen minskade. De nya åldersreglerna nådde full effekt mot slutet av 2006, men ökningen i antalet ersättningar var 2013 uppe på ungefär samma nivåer som före 2003. Sedan början av 2014 har ökningen avtagit och under 2017 minskade antalet mottagare något. Minskningen har fortsatt under 2018 och under första kvartalet 2019. Årlig procentuell förändring av antal mottagare av handikappersättning Efter 2018 bedöms antalet handikappersättningar fortsätta att minska och det beror på det antagande som används i antalsprognosen till följd av regelförändringarna det vill säga att hela personkretsen omfattas av de nya bestämmelserna efter 20 år. 70

Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 1 311 000 1 271 000 1 225 000 1 181 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -3 000-5 000-5 000 Volym- och strukturförändringar - - - - Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 1 311 000 1 268 000 1 220 000 1 176 000 Differens i 1000-tal kronor 0-3 000-5 000-5 000 Differens i procent 0,0-0,2-0,4-0,4 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ner prognosen för prisbasbeloppet för åren 2020 2022, vilket medför en sänkning av prognosen för åren 2020 2022. 71

1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 2 810 658 2 700 595 2 615 644 2 505 249 2 405 870 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 2 597 658 2 496 595 2 422 253 2 317 882 2 225 864 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 213 000 204 000 193 391 187 367 180 006 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -57 222 0 0-18 253-29 135 Anslag³ 2 663 000 2 569 000 2 404 000 2 307 000 2 219 000 Tilldelade medel 2 605 778 2 569 000 2 404 000 2 288 747 2 189 865 Utfall/Prognos 2 597 658 2 496 595 2 422 253 2 317 882 2 225 864 Avvikelse från anslag 65 342 72 405-18 253-10 882-6 864 Avvikelse från tilldelade medel 8 120 72 405-18 253-29 135-35 999 Högsta anslagskredit 266 300 128 450 120 200 115 350 110 950 Tillgängliga medel 2 872 078 2 697 450 2 524 200 2 404 097 2 300 815 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 2,5 miljarder kronor, vilket är 72 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 72

Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 2,4 miljarder kronor, vilket är 18 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Anslagsposten innehåller utgifter för egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. Ersättningar enligt äldre lagstiftningar ingår också i anslagsposten. En försäkrad kan ha rätt till livränta om hen har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan räknas årligen upp med ett särskilt tal som påverkas av både KPI och inkomstindex. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Analys Utgiften för anslagsposten arbetsskadelivränta har minskat över tid och beräknas att fortsätta minska under prognosperioden. Under 2018 var utgiften 2,6 miljarder kronor, vilket är en minskning med 184 miljoner kronor (6,6 procent) jämfört med 2017. Trenden med minskande utgifter för arbetsskadelivräntor fortsätter under 2019, utfallet första kvartalet var 38 miljoner kronor lägre än motsvarande kvartal 2018. Perioden 2020 till och med 2022 förväntas arbetsskadelivräntorna fortsätta att minska till drygt 2,2 miljarder 2022, se diagrammet nedan. 73

Utgifter för arbetsskadelivränta Miljoner kronor Utgifterna för egenlivräntor enligt arbetsskadeförsäkringen, så kallade arbetsskadelivräntor, utgör den största utgiftsposten inom anslaget och motsvarar omkring 85 procent av de totala utgifterna. Antalet arbetsskadelivräntor har minskat under lång tid till följd av att antalet tillkomna ärenden varit betydligt färre än antalet upphörda ärenden. Mellan 2017 och 2018 minskade antalet livräntor med knappt 9 procent. Medelbeloppet ökade under motsvarande period med knappt 3 procent, från cirka 70 000 till 72 000 kronor. Under resterande del av prognosperioden beräknas utgifterna för arbetsskadelivräntor att fortsätta minska, från 2 131 miljoner 2019 till 1 915 miljoner kronor 2022. Utgifterna för yrkesskadelivräntor var 272 miljoner kronor under 2018, vilket är en minskning med 20 miljoner kronor (7 procent) jämfört med 2017. Antalet yrkesskadelivräntor har minskat stadigt över tid vilket är en förklaring till de fallande utgifterna. Utgifterna påverkas också i hög grad av medelersättningens som till stor del bestäms av prisbasbeloppets utveckling, under 2018 ökade medelersättningen med 1 procent till drygt 13 700. Under resterande del av prognosperioden väntas en fortsatt minskning av utgifterna för yrkesskadelivräntor med omkring 6 procent årligen, från ungefär 254 miljoner kronor 2019 till 207 miljoner kronor 2022. Bland de övriga utgifterna inom anslaget beviljas ersättning för tandvård, arbetshjälpmedel, efterlevandelivränta m.m. enligt både gällande och äldre lagar. Under 2018 minskade utgifterna för dessa ersättningar från 118 miljoner 2017 till knappt 114 miljoner kronor. De förväntas fortsätta att minska med omkring 2 procent årligen under resterande prognosperiod. Sammantaget beräknas utgiften för anslaget att minska till 2,5 miljarder kronor under 2019, vilket är 101 miljoner kronor lägre (4 procent) än under 2018. För resterande del av prognosperioden förväntas utgifterna fortsätta att minska med 4 procent årligen. 74

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 2 525 353 2 430 512 2 335 992 2 251 701 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -2 929-12 978-20 882 Volym- och strukturförändringar -28 758-5 330-5 132-4 955 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 2 496 595 2 422 253 2 317 882 2 225 864 Differens i 1000-tal kronor -28 758-8 259-18 110-25 837 Differens i procent -1,1-0,3-0,8-1,1 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallet första kvartalet 2019 var 15 miljoner kronor lägre än februariprognosen varför prognosen sänks ytterligare med 1,1 procent för 2019. För åren 2020 till och med 2022 görs en nedjustering med mellan 0,3 till 1,1 procent per år. 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 38 867 37 311 36 357 35 179 33 405 Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 37 972 36 027 34 634 33 299 32 018 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 895 1 284 1 723 1 880 1 387 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 75

Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -3 244-43 -1 005-2 029-3 057 Anslag³ 41 173 35 065 33 610 32 271 30 988 Tilldelade medel 37 929 35 022 32 605 30 242 27 931 Utfall/Prognos 37 972 36 027 34 634 33 299 32 018 Avvikelse från anslag 3 201-962 -1 024-1 028-1 030 Avvikelse från tilldelade medel -43-1 005-2 029-3 057-4 087 Högsta anslagskredit 1 608 1 753 1 680 1 613 1 549 Tillgängliga medel 39 537 36 775 34 285 31 855 29 480 Överskridande av anslagskredit 0 0 349 1 444 2 538 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 36 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 1 miljon kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 35 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 2 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 300 tusen kronor. Bakgrundsfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet kan lämnas till i) de som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ii) de som medverkar i räddningstjänst samt iii) de som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till dem som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. 76

Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetsskadeersättningen. Om den försäkrade har rätt till arbetsskade-ersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet betalas denna istället ut enligt det statliga personskadeskyddet. Utgifterna för anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor och utgifter enligt gällande regelverk. Analys Utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet har historiskt minskat stadigt över tid fram till 2017. I juni 2017 genomfördes en omregistrering av livräntetagare från anslag 10.1:4 ap.5 Arbetsskadelivränta till anslag 10.1:5 ap.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Detta medförde ett nivåskifte och utgifterna för egenlivräntor ökade därför under 2017 och 2018 med 4 procent. Utfallet första kvartalet 2019 jämfört 2018 var 176 tusen kronor lägre och de över tid fallande utgifterna förutspås fortsätta efter den tillfälliga uppgången 2018. Sammantaget beräknas utgiften för anslaget till dryg 36 miljoner kronor under 2019. Under resterande del av prognosperioden förväntas utgiften att minska med ungefär 4 procent årligen. Inom det statliga personskadeskyddet kan enskilda utbetalningar under året bidra till stora avvikelser på månadsbasis. Sådana utbetalningar är i regel ovanliga och svåra att förutse på förhand. Dessa utbetalningar kan bland annat avse livränta som beviljats retroaktivt för ett flertal år eller utbetalningar av engångsbelopp för särskilda ersättningar inom förmånen, vilket gör prognosen osäker, särskilt på månadsbasis. 77

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 35 008 33 610 32 271 30 988 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +1 019 +1 024 +1 028 +1 030 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 36 027 34 634 33 299 32 018 Differens i 1000-tal kronor +1 019 +1 024 +1 028 +1 030 Differens i procent +2,9 +3,0 +3,2 +3,3 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utfallet för det första kvartalet 2019 med drygt 4,5 procent. På grund av de något högre utfallen i första kvartalet 2019 så har de förväntade utgifterna höjts med cirka en miljon för helåret 2019. För prognosperioden förväntas nivån fortsätta vara cirka 1 miljon kronor över februariprognosen. Det vill säga, utgifterna förväntas fortsätta minska över tid med men ligga cirka 3 procent högre än februariprognosen. 78

1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 2 644 880 2 832 069 2 894 500 2 894 500 2 894 500 Därav 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 334 971 339 000 339 000 339 000 339 000 1:6.4 Medicinsk service 52 804 55 000 55 000 55 000 55 000 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 656 696 709 000 709 000 709 000 709 000 1:6.8 Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd 75 141 218 000 218 000 218 000 218 000 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 171 190 250 000 250 000 250 000 250 000 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 1 354 078 1 261 069 1 323 500 1 323 500 1 323 500 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 79

1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Tilldelade medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Utfall/Prognos 334 971 339 000 339 000 339 000 339 000 Avvikelse från anslag 4 029 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 4 029 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 339 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 339 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, en eller flera regioner samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att göra det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Anslaget finansierar bidrag till samordningsförbunden och för Försäkringskassans administrativa kostnader till följd av arbetet med samordningsförbundens verksamhet. Analys Utfallet för årets första tre månader blev cirka 84 miljoner kronor. Det är ungefär 4 miljoner kronor mer jämfört med motsvarande period förra året. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för år 2019. Arbetsförmedlingens neddragningar av antalet kontor kan komma att påverka samordningsförbundens verksamhet, men troligtvis inte Försäkringskassans fördelning av bidrag till förbund. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet även för åren 2020 2022. Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning möjlig. 80

Utifrån tidigare års erfarenhet är det dock sannolikt att alla, eller en stor del, av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. 1:6.4 Medicinsk service Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Tilldelade medel 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Utfall/Prognos 52 804 55 000 55 000 55 000 55 000 Avvikelse från anslag 2 196 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 2 196 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 55 000 55 000 55 000 55 000 55 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 55 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 81

Bakgrundsfakta Medicinsk service är från och med 2017 en egen anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Tidigare finansierades Medicinsk service av anslaget Bidrag till hälso- och sjukvården. Bidrag kan ges till anordnare av företagshälsovård för köp av medicinsk service. Med medicinsk service avses undersökning och analys inom laboratoriemedicin, radiologi samt klinisk fysiologi, som utgör ett led i bedömningen av en anställds arbetsförmåga. Analys Inga pengar har betalats ut under det första kvartalet 2019. Under förra året gjordes en stor utbetalning motsvarande nästan hela anslaget i april. Även i år beräknas den stora utbetalningen ske i april. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för samtliga år under prognosperioden. Eftersom anslagna medel inte får överskridas är endast en lägre utbetalning möjlig. Utifrån tidigare års erfarenhet av utbetalningar till medicinsk service är det sannolikt att alla medlen eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 691 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Tilldelade medel 691 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Utfall/Prognos 656 696 709 000 709 000 709 000 709 000 Avvikelse från anslag 34 304 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 34 304 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 691 000 709 000 709 000 709 000 709 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. 82

Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 709 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom ett utökat samarbete utveckla gemensamma insatser för att skapa fler möjligheter för den enskilde att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov tidigare ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser och mer systematiskt än hittills. Den kan vidare leda till arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Bedömningen är att insatser som vidtas tidigare i sjukfallet bidrar till att förkorta tiden i sjukförsäkringen. För år 2019 har det slutits en nationell överenskommelse mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om hur medlen ska fördelas på det tre huvudområdena. 222,4 miljoner kronor, som ska täcka förvaltningskostnader, har tilldelats Försäkringskassan. Totalt 486,6 miljoner kronor har tilldelats Arbetsförmedlingen varav 375,6 ska täcka förvaltningskostnader. Resten, det vill säga 111 miljoner kronor, ska täcka programkostnader. 36 Analys Under årets första tre månader har utgifterna varit ungefär 120 miljoner kronor. Det är ungefär 35 miljoner kronor mer jämfört med samma period förra året. Utfallet i mars blev betydligt högre än prognosen som lämnades i februari. Det beror på försenade rekvisitioner från Arbetsförmedlingen. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet för 2019. Arbetsförmedlingen planerar att minska antalet kontor. Det är osäkert om det på sikt kommer att påverka samarbetet med Försäkringskassan. För åren 2020 2022 bedöms anslaget också förbrukas i sin helhet. Anslagna medel får inte överskridas. Utifrån tidigare års erfarenhet är det sannolikt att alla eller en stor del av medlen kommer att förbrukas. 36 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Nationell överenskommelse för det förstärkta samarbetet och uppdraget om övergångar mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2019. Dnr Af-2019/0000 2419, Dnr FK-019941-2018. 83

Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. 1:6.8 Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 118 000 218 000 218 000 218 000 218 000 Tilldelade medel 118 000 218 000 218 000 218 000 218 000 Utfall/Prognos 75 141 218 000 218 000 218 000 218 000 Avvikelse från anslag 42 859 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 42 859 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 118 000 218 000 218 000 218 000 218 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 218 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 218 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Arbetsgivare kan få statligt bidrag för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete. Bidraget kan täcka utgifter för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder. Syftet med bidraget är att förebygga sjukfall och att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete vid pågående sjukfall genom att stödja arbetsgivare att vidta tidiga och anpassade åtgärder. Bidrag lämnas till arbetsgivare för halva det belopp som denne har betalat för ett arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd av godkänd anordnare, dock med högst 10 000 kronor för en arbetstagare. Analys Utfallet under januari mars 2019 blev ungefär 9 miljoner kronor. Det är ungefär 24 miljoner kronor mindre jämfört med samma period förra året. Anslaget bedöms förbrukas i sin helhet 84

för år 2019. För åren 2020 2022 bedöms anslaget också förbrukas i sin helhet. Anslagna medel får inte överskridas. Eftersom förordningen för bidraget ändrades 1 juli 2018 med bland annat ett nytt maxbelopp på 200 000 kronor per arbetsgivare finns det en osäkerhet nedåt med prognosen. Tidigare fanns inget maxbelopp. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Tilldelade medel 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Utfall/Prognos 171 190 250 000 250 000 250 000 250 000 Avvikelse från anslag 78 810 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 78 810 0 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 85

Bakgrundsfakta Försäkringskassan behöver i vissa fall göra en fördjupad försäkringsmedicinsk utredning. Den innebär en medicinsk undersökning som syftar till ett utlåtande som kan ligga till grund när Försäkringskassan ska ta ställning till en försäkrads rätt till ersättning. Försäkringsmedicinska utredningar används i ärenden som rör sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. För närvarande förekommer endast aktivitetsförmågeutredningar (AFU). SLU- och TMUutredningarna har fasats ut och helt ersatts av AFU. Analys Den 1 januari 2019 trädde en ny lag om försäkringsmedicinska utredningar i kraft. Lagen innebär bland annat att Försäkringskassan framöver kommer att kunna beställa försäkringsmedicinska utredningar inom alla förmåner samt att regionerna kommer att kunna utföra utredningar åt varandra, vilket kan komma att påverka leveranskapaciteteten av utredningar i vissa regioner. Det gör att utvecklingen av utgifterna framöver är något osäker. Anslaget bedöms dock förbrukas i sin helhet för åren 2019 2022. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämfört med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 1 444 000 1 326 000 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Tilldelade medel 1 444 000 1 326 000 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Utfall/Prognos 1 354 078 1 261 069 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Avvikelse från anslag 89 922 64 931 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 89 922 64 931 0 0 0 Högsta anslagskredit 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel 1 444 000 1 326 000 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. 86

Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket är 65 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 1,3 miljarder kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) används inom områden där båda parter identifierat ett utvecklingsbehov. Sedan 2006 har staten och SKL ingått överenskommelser för att stimulera landstingen att ge sjukskrivningsfrågan en högre prioritet i hälso- och sjukvården och att utveckla sjukskrivningsprocessen. Syftet är att ge landstingen ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan för att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt bidra till en stabil sjukfrånvaro. I december 2016 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåren 2017 2018 med utbetalningar under åren 2017 2019. 37 I december 2018 slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL för verksamhetsåret 2019 med utbetalningar under åren 2019 2020. 38 Analys Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till landstingen under 2019 enligt avtalet för verksamhetsåret 2018. Utfall för villkoren 1 4 under 2018 (med utbetalning till landstingen 2019) Tusen kronor Villkor Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent Villkor 1: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 150 000 150 000 100 Villkor 2: Funktion för koordinering 420 000 420 000 100 Villkor 3: Villkor 4: Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 50 000 Utökat elektroniskt informationsutbyte 100 000 100 000 100 Totalt 720 000 670 000 Anm. Utbetalningen av medel avseende villkor 3 ska enligt avtalet ske senast 29 April 2019. 37 Regeringen. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2017 2018. Socialdepartementet (dnr: S2016/07725/SF). 38 Regeringen. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2019. Socialdepartementet. 87

Till Socialstyrelsen har 16 miljoner kronor betalats ut enligt det som är reserverat för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte. Nedan redovisas de utbetalningar som gjorts till SKL under 2019. Under samma villkor har drygt 11 miljoner kronor av 37,4 miljoner kronor som var reserverade för Försäkringskassan förbrukats. Ungefär 7 miljoner kronor av de 10 miljoner kronor som var reserverade för utvecklingsinsatser har förbrukats av Försäkringskassan. Nedan redovisas utbetalningarna till SKL. Utbetalningar till SKL Tusen kronor Villkor 4: Utökat elektroniskt informationsutbyte Anslag Slutlig utbetalning Andel i procent 88 000 87 038 98,9 Villkor 5: Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 13 300 13 300 100 Utvecklingsinsatser 15 000 15 000 100 Samordning och stöd 9 300 9 300 100 Totalt 125 600 124 638 99,2 Till landstingen har en utbetalning på 382 miljoner kronor genomförts enligt det avtal som slöts i december 2018 avseende verksamhetsåret 2019. Anslagsbelastningen för 2020 2022 antas vara den som är föreslagen i budgetpropositionen. Det finns en osäkerhet vad gäller landstingens fullföljande av de fastställda kriterierna i villkoren. Varje villkor bedöms enskilt och om något landsting inte uppfyller kraven för det specifika villkoret minskas anslagsbelastningen. 88

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 1 325 038 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -63 969 - - - Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 1 261 069 1 323 500 1 323 500 1 323 500 Differens i 1000-tal kronor -63 969 0 0 0 Differens i procent -4,8 0,0 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen sänks för 2019 då Försäkringskassan förbrukat ungefär 18 miljoner av de 47,4 miljoner kronor som var reserverade för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte och utvecklingsinsatser, samt att landstingen förväntas kunna få del av 15 miljoner kronor av de 50 miljoner kronor som var reserverade för villkor 3 Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta. 89

1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0-188 061-381 887 Anslag³ 957 000 957 000 957 000 957 000 957 000 Tilldelade medel 957 000 957 000 957 000 768 939 575 113 Utfall/Prognos 953 966 1 048 000 1 145 061 1 150 826 1 156 215 Avvikelse från anslag 3 034-91 000-188 061-193 826-199 215 Avvikelse från tilldelade medel 3 034-91 000-188 061-381 887-581 102 Högsta anslagskredit 65 870 47 850 47 850 47 850 47 850 Tillgängliga medel 1 022 870 1 004 850 1 004 850 816 789 622 963 Överskridande av anslagskredit 0 43 150 140 211 334 037 533 252 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 1 miljard kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 43 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 1,1 miljarder kronor, vilket är 188 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 140 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Ersättning för höga sjuklönekostnader är en kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda som arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de mindre arbetsgivarna med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Analys Den årliga beräkningen av ersättningen för 2018 med utbetalning 2019 har genomförts. Beräkningen baseras på uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader och lönekostnader för hela 2018. Resultatet blev ungefär 1 065 miljoner kronor. Ett antal ärenden är stoppade för en fördjupad bedömning samt ett antal ärenden behöver kompletteras. Bedömningen är att dessa ärenden generar 3,3 miljoner kronor, men det råder stor osäkerhet kring detta. Förskottsbetalningarna i år bedöms bli 4 miljoner kronor. I januari 2019 har en maskinell omräkning gjorts av ärenden där arbetsgivaren gjort ändringar i arbetsgivardeklarationen för 90

åren 2015 2017. Omräkningen bedöms generera i återkrav på 32 miljoner kronor och 8 miljoner kronor i tilläggsutbetalningar. Omräkningar av ärenden där arbetsgivaren har gjort ändringar av löne- eller sjuklönekostnad till Skatteverket kommer framöver att göras löpande. Totalt bedöms anslagsbelastningen för 2019 bli 1 048 miljoner kronor. Förmånen infördes 2015 och på grund av kort tidsserie har Försäkringskassans prognoser tidigare utgått från ett antagande om en konstant anslagsbelastning att framtida årsutfall blir detsamma som det senaste kända utfallet. Utgifterna har emellertid ökat betydligt sedan förmånen infördes. Mellan 2019 och 2018 ser utgifterna ut att öka med knappt 10 procent och sedan förmånen infördes har de ökat med i genomsnitt 9 procent årligen. Vi vet i dagsläget inte vad som ligger bakom ökningen, motsvarande ökning återfinns inte vare sig i sjukfrånvaron ersatt av socialförsäkringen eller i SCB:s sjuklönestatistik för tidsperioden. En förklaring till utgiftsökningen kan vara att arbetsgivares kännedom om ersättningen var låg inledningsvis, men att man successivt fått ökad kunskap om förmånen och hur sjuklönekostnaden ska rapporteras i arbetsgivardeklarationen. Mot bakgrund av den tydliga trenden ändrar Försäkringskassan nu grundantagandet i prognosen, men betonar samtidigt att osäkerheten kring den framtida utvecklingen är mycket stor. Det nya antagandet innebär att prognosen skrivs fram med den genomsnittliga historiska ökningstakten (9 procent) för nästkommande år. Åren därefter skrivs fram med utvecklingen av antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Osäkerheten är dock som sagt väldigt stor, och i tabellen nedan visas alternativa scenarion för utgifternas utveckling. Ett lågscenario där prognosen skrivs fram med utvecklingen av antalet sysselsatta för hela prognosperioden och ett högscenario där prognosen skrivs fram med den genomsnittliga historiska ökningstakten. Alternativa scenarion Utgifter, tusentals kronor 2019 2020 2021 2022 Huvudscenario 1 048 000 1 145 061 1 150 826 1 156 215 Lågscenario 1 048 000 1 052 882 1 058 183 1 063 138 Högscenario 1 048 000 1 145 061 1 251 111 1 366 983 91

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 957 000 957 000 957 000 957 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +91 000 +188 061 +193 826 +199 215 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 1 048 000 1 145 061 1 150 826 1 156 215 Differens i 1000-tal kronor +91 000 +188 061 +193 826 +199 215 Differens i procent +9,5 +19,7 +20,3 +20,8 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen höjs för åren 2019 2022 på grund av redogörelsen i avsnittet ovan. Förändring av prognosmodell Grundantagandet har ändrats, från en konstant anslagsbelastning till en framskrivning med den genomsnittliga historiska ökningstakten för nästkommande år. Därefter skrivs utgifterna fram med ökningstakten i antalet sysselsatta, hämtad från Konjunkturinstitutets senaste prognos. 92

2:1 Förvaltningsmedel Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 100 531 261 884 4 270-436 273-888 850 Anslag³ 8 729 472 8 640 598 8 779 893 8 840 445 8 969 468 Tilldelade medel 8 830 003 8 902 482 8 784 163 8 404 172 8 080 618 Utfall/Prognos 8 467 674 8 898 212 9 220 436 9 293 022 9 324 922 Avvikelse från anslag 261 798-257 614-440 543-452 577-355 454 Avvikelse från tilldelade medel 362 329 4 270-436 273-888 850-1 244 304 Högsta anslagskredit 261 884 259 217 263 396 265 213 269 084 Tillgängliga medel 9 091 887 9 161 699 9 047 559 8 669 386 8 349 702 Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. 172 877 623 636 975 220 Utgifterna för anslagsposten 2018 blev 8,5 miljarder kronor, vilket är 262 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 362 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Maximalt tillåtet anslagssparande för 2018 var 262 miljoner kronor. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 8,9 miljarder kronor, vilket är 258 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 4 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 9,2 miljarder kronor, vilket är 441 miljoner högre än anslagsbeloppet och 436 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 173 miljoner kronor. Analys Prognosen för 2019 innehåller vad vi kan åstadkomma under innevarande år med givna anslagsramar och anslagssparandet från 2018. I första hand handlar det om att vi inte anser att det är rimligt att bygga upp verksamheter under året om vi inte vet om de är finansierade på längre sikt. Dessa satsningar innebär i första hand rekrytering av mer personal, vilket innebär en initialkostnad vid rekryteringen och ökade personalkostnader på längre sikt. Däremot ser vi fortsatt behovet att detta ska genomföras och därför finns också ambitionen kvar i prognosen från 2020 och framåt. 93

Ofinansierade verksamhetskostnader: Beloppen anges i mnkr 2019¹ 2020 2021 2022 Nya förmåner Införandet av de två nya förmånerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning från den 1 januari 2019 125 230 157 163 Nya uppdrag Samordningsuppdraget, kostnader för att begära in, värdera, återkoppla och följa arbetsgivarnas planer samt genomförande av åtgärder 23 46 46 46 Planering av det civila försvaret enligt regleringsbrev 2018 10 24 20 20 Ökade volymer Ökade volymer inom flertalet av förmånerna inom familjeområdet på grund av att fler barn föds 22 46 71 97 Ökade volymer för att utreda försäkringstillhörighet med anledning av att alla barn som invandrat till Sverige ska utredas och registreras i våra register 27 21 21 21 Ökade ambitioner Samordningsuppdraget, kostnader för avstämningsmöten, gemensamma kartläggningar samt kontakt- och omställningsmöten 27 50 50 50 Förbättrad kvalitet och kontroll 40 50 50 50 Summa 274 467 415 447 ¹ För 2019 anges i tabellen de verksamhetskostnader som myndigheten anser sig ha möjlighet att finansiera utan ytterligare tillskott av anslagsmedel 2019 genom att använda anslagssparandet från 2018. Tillkommande verksamhetskostnader för 2020-2022 enligt ovan har myndigheten inte finansiering för. Dessa ofinansierade verksamhetskostnader, tillsammans med anslagssparande från år 2018 och angivna anslagsnivåer för Försäkringskassan år 2019-2022, skulle innebära att myndigheten överskrider anslagskrediten år 2020 och framåt. Anslagsbeloppen för åren 2020-2022 har ökat med 47 miljoner kronor för år 2020, 72 miljoner kronor för år 2021 samt 26 miljoner kronor för år 2022 sedan förra prognostillfället i februari. Detta medför att överskridandet av anslagskrediten för åren 2020-2022 blir något lägre än tidigare. Försäkringskassan svarar löpande på remisser som kan komma att ge framtida ekonomiska konsekvenser för myndigheten. Dessa redogörs närmare för då regering eller riksdag har fattat 94

beslut om införande av nya regler eller förmåner. Exempel på sådant är regeringens förslag Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem" (Ds 2019:2) som vid ett införande kan ge betydande ökade förvaltningskostnader för myndigheten. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 8 898 212 9 220 436 9 293 022 9 324 922 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändring ar - - - - Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 8 898 212 9 220 436 9 293 022 9 324 922 Differens i 1000- tal kronor - - - - Differens i procent - - - - ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Inga förändringar har gjorts i denna prognos jämfört med den som lämnades i februari. 95

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 31 722 494 33 329 212 33 653 600 33 944 137 34 216 870 Därav 1:1.1 Allmänt barnbidrag 27 942 620 29 263 830 29 548 291 29 801 555 30 036 740 1:1.2 Flerbarnstillägg 3 500 372 3 773 040 3 809 716 3 842 370 3 872 692 1:1.3 Förlängt barnbidrag 259 530 269 792 273 043 277 662 284 888 1:1.4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån 19 972 22 550 22 550 22 550 22 550 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 96

1:1.1 Allmänt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0-76 411-362 977-535 648-639 743 Anslag³ 27 866 209 28 977 264 29 375 620 29 697 460 29 988 023 Tilldelade medel 27 866 209 28 900 853 29 012 643 29 161 812 29 348 280 Utfall/Prognos 27 942 620 29 263 830 29 548 291 29 801 555 30 036 740 Avvikelse från anslag -76 411-286 566-172 671-104 095-48 717 Avvikelse från tilldelade medel -76 411-362 977-535 648-639 743-688 460 Högsta anslagskredit 1 393 510 1 448 863 1 468 781 1 484 873 1 499 401 Tillgängliga medel 29 259 719 30 349 716 30 481 424 30 646 685 30 847 681 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 29,3 miljarder kronor, vilket är 287 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 363 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 29,5 miljarder kronor, vilket är 173 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 536 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Det allmänna barnbidraget höjdes från och med den 1 mars 2018 till 1 250 kronor per barn och månad från tidigare 1 050 kronor. Föräldrar har rätt till allmänt barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Analys Allmänt barnbidrag står för ungefär 90 procent av utgifterna för anslaget Barnbidrag. Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år, vilka beräknas öka under prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos. Detta innebär att utgifterna för det allmänna barnbidraget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för allmänt barnbidrag uppgick till 28 miljarder kronor år 2018, vilket är 18 procent högre än föregående år. Den kraftiga ökningen beror främst på att det allmänna barnbidraget höjdes med 200 kronor per barn och månad i mars 2018. Om barnbidraget inte hade höjts hade utgifterna ökat med 2 procent, vilket är en något snabbare takt än SCB:s 97

prognostiserade befolkningsökning för barn 0 16 år. Under 2018 betalades det i snitt ut 1,9 miljoner barnbidrag varje månad. Det allmänna barnbidraget beräknas öka med 5 procent under 2019. På längre sikt ökar utgifterna i takt med antal barn i SCB:s befolkningsprognos. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till 29 miljarder kronor i år och förväntas öka till 30 miljarder kronor år 2022. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 29 048 124 29 375 620 29 697 460 29 988 023 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +215 706 +172 671 +104 095 +48 717 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 29 263 830 29 548 291 29 801 555 30 036 740 Differens i 1000-tal kronor +215 706 +172 671 +104 095 +48 717 Differens i procent +0,7 +0,6 +0,4 +0,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det allmänna barnbidraget har under det första kvartalet i år varit ungefär 54 miljoner kronor (0,7 procent) högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Prognosen höjs därför något för hela prognosperioden. 98

1:1.2 Flerbarnstillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -34 463-84 110 0-227 036-447 474 Anslag³ 3 450 725 3 528 528 3 582 680 3 621 932 3 657 369 Tilldelade medel 3 416 262 3 444 418 3 582 680 3 394 896 3 209 895 Utfall/Prognos 3 500 372 3 773 040 3 809 716 3 842 370 3 872 692 Avvikelse från anslag -49 647-244 512-227 036-220 438-215 323 Avvikelse från tilldelade medel -84 110-328 622-227 036-447 474-662 797 Högsta anslagskredit 172 536 176 426 179 134 181 096 182 868 Tillgängliga medel 3 588 798 3 620 844 3 761 814 3 575 992 3 392 763 Överskridande av anslagskredit 0 152 196 47 902 266 378 479 929 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 3,8 miljarder kronor, vilket är 245 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 329 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 152 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse begära tilläggsanslag motsvarande avvikelsen från tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 3,8 miljarder kronor, vilket är 227 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 48 miljoner kronor. Bakgrundsfakta En förälder som får allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag eller studiehjälp för två eller fler barn får också flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget är 150 kronor per månad för andra barnet, 580 kronor för det tredje barnet och 1 010 kronor för det fjärde barnet. Från och med det femte barnet ges 1 250 kronor för varje ytterligare barn. Analys Anslagsposten antas följa befolkningsutvecklingen för barn i åldrarna 0 16 år som beräknas öka under hela prognosperioden enligt SCB:s befolkningsprognos. Detta innebär att utgifterna för flerbarnstillägget i sin tur också förväntas öka. Utgifterna för flerbarnstillägget blev 3,5 miljarder kronor år 2018, vilket motsvarar en ökning med 3,4 procent (116 miljoner kronor) jämfört med året innan. Utgifterna för anslagsposten prognostiseras till drygt 3,8 miljarder kronor år 2019. 99

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 3 542 738 3 582 680 3 621 932 3 657 369 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +230 302 +227 036 +220 438 +215 323 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 3 773 040 3 809 716 3 842 370 3 872 692 Differens i 1000-tal kronor +230 302 +227 036 +220 438 +215 323 Differens i procent +6,5 +6,3 +6,1 +5,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det flerbarnstillägg har under det första kvartalet i år varit ungefär 62 miljoner kronor (7 procent) högre än vad som beräknades i föregående prognos. Prognosen höjs därför med drygt 200 miljoner kronor årligen under prognosperioden. 100

1:1.3 Förlängt barnbidrag Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp 0 0 0 0 0 Anslag³ 268 305 274 946 275 833 281 681 289 287 Tilldelade medel 268 305 274 946 275 833 281 681 289 287 Utfall/Prognos 259 530 269 792 273 043 277 662 284 888 Avvikelse från anslag 8 775 5 154 2 790 4 019 4 399 Avvikelse från tilldelade medel 8 775 5 154 2 790 4 019 4 399 Högsta anslagskredit 13 415 13 747 13 791 14 084 14 464 Tillgängliga medel 281 720 288 693 289 624 295 765 303 751 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 270 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 273 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med kvartalet efter att barnet fyller 16 år kan föräldern få så kallat förlängt barnbidrag så länge barnet går i grundskolan eller motsvarande. Förlängt barnbidrag betalas även ut för barn som går i gymnasiesärskola eller specialskola. Det finns ingen övre åldersgräns för rätten till förlängt barnbidrag. Bidraget är detsamma som för det allmänna barnbidraget på 1 250 kronor per barn och månad och betalas ut till och med den månad barnet slutför den utbildning som gett rätt till förlängt barnbidrag eller avbryter studierna. Analys De som får förlängt barnbidrag kan delas in i två grupper. Den första och största gruppen består av de som fyller 16 år under första kvartalet varje år och som istället för allmänt barnbidrag får förlängt barnbidrag tills de går ut grundskolan. Den andra gruppen består av ungdomar och unga vuxna som av olika skäl går kvar i grundskolan eller motsvarande, samt gymnasiesärskola eller specialskola. Majoriteten av dem är i åldrarna 17 21 år. Utgifterna för förlängt barnbidrag utgår från nuvarande nivåer av barn som fått förlängt barnbidrag. På 101

längre sikt ökar utgifterna i takt med befolkningsutvecklingen för barn och unga vuxna mellan 16 20 år. I år förväntas utgiften för anslaget att öka med ungefär 4 procent till 270 miljoner kronor. Nästa år förväntas utgiften öka med ungefär 1,2 procent till 273 miljoner kronor. På längre sikt ökar utgiften i takt med antal barn (16 20 år) i SCB:s befolkningsprognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 269 977 275 833 281 681 289 287 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -185-2 790-4 019-4 399 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 269 792 273 043 277 662 284 888 Differens i 1000-tal kronor -185-2 790-4 019-4 399 Differens i procent -0,1-1,0-1,4-1,5 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för det förlängda barnbidraget har under det första kvartalet i år varit ungefär 27 000 kronor (0,1 procent) lägre än vad som beräknades i föregående prognos. Prognosen för i år sänks med 185 000 kronor och med cirka 4 miljoner kronor på längre sikt. 102

1:1.4 Tilläggsbelopp vid familjeförmån Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -62 0-604 -3 182-5 760 Anslag³ 21 800 21 946 19 972 19 972 19 972 Tilldelade medel 21 738 21 946 19 368 16 790 14 212 Utfall/Prognos 19 972 22 550 22 550 22 550 22 550 Avvikelse från anslag 1 828-604 -2 578-2 578-2 578 Avvikelse från tilldelade medel 1 766-604 -3 182-5 760-8 338 Högsta anslagskredit 890 1 097 998 998 998 Tillgängliga medel 22 628 23 043 20 366 17 788 15 210 Överskridande av anslagskredit 0 0 2 184 4 762 7 340 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 23 miljoner kronor, vilket är 600 tusen kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 23 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 3 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 2 miljoner kronor. Bakgrundsfakta, Anslaget Barnbidrag bekostar tilläggsbeloppet vid EU-familjeförmåner som Försäkringskassan i vissa fall ska betala ut. De familjeförmåner som omfattas är allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, flerbarnstillägg, de särskilda bidragen inom bostadsbidrag, studiebidrag och extra tillägg till studiebidrag, kommunalt vårdnadsbidrag samt efterlevandestöd. Analys Utgiften för tilläggsbeloppet vid familjeförmåner uppgick till 20 miljoner kronor under 2018, vilket är 20 procent högre än 2017. Barnbidraget utgör en stor del av utgiftsposten och höjningen av det allmänna och förlängda barnbidraget förklarar till stor del att anslagsposten ökat. Utgiften för denna anslagspost har en svag korrelation med antalet barn i befolkningen och har haft stora historiska variationer. Prognosen för 2019 beräknas till 23 miljoner kronor. På längre sikt är prognosen densamma som för 2019, men prognosen på längre sikt är väldigt osäker. 103

Enligt en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen (Mål nr 6869-17) från februari 2019 ska föräldrapenning anses som en familjeförmån. Detta innebär att fler personer kan ha rätt till ersättning från svensk föräldrapenning. Det saknas dock för tillfället underlag för att beräkna eller uppskatta möjliga konsekvenser av domen och den beaktas således inte i föreliggande prognos. På grund av detta finns en viss uppåtrisk i prognosen, då domen bör innebära ökade kostnader. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 19 972 19 972 19 972 19 972 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar +2 578 +2 578 +2 578 +2 578 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 22 550 22 550 22 550 22 550 Differens i 1000-tal kronor +2 578 +2 578 +2 578 +2 578 Differens i procent +12,9 +12,9 +12,9 +12,9 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Utfallen för tilläggsbeloppet inom familjeförmåner har under det första kvartalet i år varit ungefär 720 000 kronor (13 procent) högre än vad som prognostiserades i föregående prognos. Prognosen utfallsjusteras och höjs med ungefär 2,5 miljoner kronor för innevarande år. Höjningen av det allmänna och förlängda barnbidraget påverkar även tilläggsbeloppet, det höga prognosfelet beror till stor del av en underskattning av effekten av bidragshöjningen. Prognosen höjs med ungefär 2,6 miljoner kronor för hela prognosperioden. Denna anslagspost varierar mycket per månad och osäkerheten är stor. 104

1:2 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Hela anslaget 43 913 922 44 643 105 46 081 442 47 502 386 49 185 123 Därav 1:2.9 Föräldrapenning 32 026 599 32 406 541 33 108 305 34 029 846 35 242 358 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 7 405 359 7 697 945 8 211 679 8 522 445 8 852 817 1:2.12 Graviditetspenning 613 295 608 467 629 525 659 330 689 137 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 710 650 758 959 803 710 916 462 866 611 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 3 094 486 3 106 186 3 275 072 3 314 461 3 472 207 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 63 533 65 007 53 151 59 842 61 993 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 105

1:2.9 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -346 117 0-238 822 0 0 Anslag³ 32 395 085 32 167 719 33 533 837 34 606 899 35 958 896 Tilldelade medel 32 048 968 32 167 719 33 295 015 34 606 899 35 958 896 Utfall/Prognos 32 026 599 32 406 541 33 108 305 34 029 846 35 242 358 Avvikelse från anslag 368 486-238 822 425 532 577 053 716 538 Avvikelse från tilldelade medel 22 369-238 822 186 710 577 053 716 538 Högsta anslagskredit 1 562 809 1 608 385 1 676 691 1 730 344 1 797 944 Tillgängliga medel 33 611 777 33 776 104 34 971 706 36 337 243 37 756 840 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 32,4 miljarder kronor, vilket är 239 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 33,1 miljarder kronor, vilket är 426 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 187 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. 106

Bakgrundsfakta Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under upp till 480 dagar. För barn som är födda före den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan eller till och med den dag barnet fyller 8 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller när barnet slutar femte klass. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn har föräldrarna rätt till hälften var av de 480 föräldrapenningdagarna. För barn födda före den 1 januari 2016 kan en förälder avstå rätt till föräldrapenning till den andra föräldern, utom 60 reserverade dagar på sjukpenningnivå. För barn födda från och med den 1 januari 2016 är det 90 dagar på sjukpenningnivå som inte kan avstås. Föräldrapenning har tre ersättningsnivåer, lägsta-, grund- och sjukpenningnivå. Av de 480 föräldrapenningdagarna kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. Föräldrar som saknar sjukpenninggrundande inkomst, har låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor får föräldrapenning på grundnivå, som uppgår till 250 kronor per dag. Ersättning på sjukpenningnivå baseras på förälderns sjukpenninggrundande inkomst och har ett tak på 10 prisbasbelopp. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Den 1 juli 2017 infördes begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn. Regeländringen innebär att barn som bosätter sig i Sverige under sitt andra levnadsår får 200 föräldrapenningdagar istället för 480 dagar, som gällde under tidigare regelverk. För barn som bosätter sig efter sitt andra levnadsår begränsas antalet till 100 dagar. Analys Utgifterna inom föräldrapenning drivs av antalet barn, antalet uttagna föräldrapenningdagar, ersättningsnivån samt fördelningen av dagarna mellan föräldrarna. Utgifterna för föräldrapenning under januari mars i år blev 7,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 61 miljoner kronor (1 procent) jämfört med motsvarande period 2018. Detta förklaras främst av att uttaget av dagar på sjukpenningnivå med högsta ersättning har ökat, både bland kvinnor och män. Utgifterna för föräldrapenning och det totala antalet uttagna dagar beräknas att öka under hela prognosperioden, främst beroende på att antalet födda barn prognostiseras att öka enligt SCB:s befolkningsprognos 39. Mellan 2019 och 2022 beräknas utgifterna öka från 32,4 till 35,2 miljarder kronor. Under samma period prognostiseras nettodagarna att öka från 55,6 till 57,1 miljoner dagar. 39 Statistiska Centralbyrån. Sveriges framtida befolkning 2019 2070. 107

Föräldrapenningdagar utfall och prognos Utgifterna inom föräldrapenning drivs som tidigare nämnts av antalet uttagna nettodagar. Nettodagarnas utveckling drivs i sin tur i huvudsak av antalet barn som föds. Antalet nettodagar har ökat med ungefär 1,5 procent per år under 2000-talet, förutom under 2018, då uttaget var lika stort som 2017. Under prognosperioden beräknas antalet dagar dock fortsätta öka med cirka 1 procent per år. Ersättningsnivåerna för nettodagar är lägsta-, grund- och sjukpenningnivå, se bakgrundsfakta för mer information om de olika nivåerna. De flesta av dagarna tas ut på sjukpenningnivå och år 2018 stod dessa för 38,0 av 55,1 miljoner dagar. Lägsta- och grundnivådagarna uppgick till 8,0 respektive 9,1 miljoner nettodagar samma år. Föräldrapenningdagar uppdelat på män och kvinnor Utgifterna inom föräldrapenning påverkas av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor, men männens andel ökar och förväntas att fortsätta göra det. Under prognosperioden beräknas männens andel öka från 30 procent av de uttagna dagarna år 2019 till 33 procent år 2022. I diagrammet nedan illustreras hur nettodagarna fördelade på ersättningsnivå har sett ut historiskt och hur de förväntas utvecklas för män respektive kvinnor. Det totala antalet föräldrapenningdagar för kvinnor beräknas minska från 38,8 till 38,3 miljoner dagar under perioden 2019 2022. Samtidigt prognostiseras männens dagar att öka från 16,8 till 18,7 miljoner dagar. När det gäller ersättningsnivån för nettodagar finns det en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, se diagram nedan. Av de föräldrapenningdagar som männen tar ut är den största andelen dagar på sjukpenningnivå. År 2018 var denna andel 78 procent. Motsvarande andel för kvinnor var 65 procent av dagarna. Dessutom tas en större andel av männens än av kvinnornas dagar på sjukpenningnivå ut med högsta ersättning. Under 2018 var andelen dagar på sjukpenningnivå med högsta ersättning för män 30 procent samtidigt som motsvarande andel för kvinnor var 13 procent. 108

Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön Miljoner Medelersättning Som beskrivet i avsnittet ovan, finns det olika ersättningsnivåer för olika typer av dagar. Ersättningsnivån för lägsta- och grundnivådagarna är fasta på 180 respektive 250 kronor per dag. På sjukpenningnivå varierar den beroende på föräldrarnas inkomster. Löneutvecklingen påverkar medelersättningen för dagar på sjukpenningnivå under högsta nivå och dagar med högsta ersättningsnivå styrs av prisbasbeloppets utveckling. Medelersättningen för en dag på sjukpenningnivå under högsta ersättning för kvinnor beräknas att öka från 671 kronor år 2019 till 733 kronor år 2022. Männens medelersättning för denna typ av dag prognostiseras att öka från 750 till 819 kronor under samma period. Männens ersättning är i genomsnitt högre än kvinnornas, då männen oftast är äldre och har högre inkomster när de blir föräldrar. En nettodag på sjukpenningnivå med högsta ersättning beräknas att öka från 989 kronor år 2019 till 1 048 kronor år 2022. År 2018 var männens medelersättning för en föräldrapenningdag 124 kronor högre än kvinnornas. Skillnaden förväntas att minska till 75 kronor år 2022. Den främsta orsaken till minskningen är att männens uttag av nettodagar på lägstanivå ökar i snabbare takt än kvinnornas. 109

Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i februari 2019. Beloppen anges i tusental kronor. 2019 2020 2021¹ 2022¹ Föregående prognosbelopp 32 532 874 33 549 676 34 641 969 36 053 025 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -28 879-102 066-158 024 Volym- och strukturförändringar -126 333-412 492-510 057-652 643 Regelförändringar - - - - Övrigt - - - - Ny prognos 32 406 541 33 108 305 34 029 846 35 242 358 Differens i 1000-tal kronor -126 333-441 371-612 123-810 667 Differens i procent -0,4-1,3-1,8-2,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneökningen, vilket påverkar prognosen för medelersättningen på sjukpenningnivå. De har även sänkt prognosen för prisbasbeloppet 2020 2022, vilket påverkar prognosen för den högsta ersättningsnivån i föräldrapenningen för dessa år. Dessa revideringar medför en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2020 2022. Volym- och strukturförändringar Prognosen har reviderats ned på grund av att utgifterna för första kvartalet blev något lägre än väntat och att SCB:s befolkningsprognos över barn 0 12 år har sänkts 2020 2022. 110

1:2.11 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2018¹ 2019 2020 2021² 2022² Ingående överföringsbelopp -4 022-89 224-92 014-76 375-22 045 Anslag³ 7 320 157 7 695 155 8 227 318 8 576 775 8 929 134 Tilldelade medel 7 316 135 7 605 931 8 135 304 8 500 400 8 907 089 Utfall/Prognos 7 405 359 7 697 945 8 211 679 8 522 445 8 852 817 Avvikelse från anslag -85 202-2 790 15 639 54 330 76 317 Avvikelse från tilldelade medel -89 224-92 014-76 375-22 045 54 272 Högsta anslagskredit 358 757 384 757 411 365 428 838 446 456 Tillgängliga medel 7 674 892 7 990 688 8 546 669 8 929 238 9 353 545 Överskridande av anslagskredit 0 0 0 0 0 ¹ Utfall. ² Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ³ Enligt 2019:RK19:maj. Hämtad 2019-04-23. Utgifterna för anslagsposten 2019 beräknas bli 7,7 miljarder kronor, vilket är 3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 92 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Utgifterna för anslagsposten 2020 beräknas bli 8,2 miljarder kronor, vilket är 16 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 76 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 111

Bakgrundsfakta En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda sjukt barn har rätt till tillfällig föräldrapenning. Ersättningsnivån för tillfällig föräldrapenning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels omfattning. Inkomsttaket för tillfällig föräldrapenning är 7,5 prisbasbelopp. Tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn kan betalas ut till den som avstår från att arbeta för att vårda ett sjukt barn som inte har fyllt 12 år (i vissa fall 16 år). Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under maximalt 120 dagar för varje barn och år. När 60 dagar har tagits ut för ett barn kan föräldern inte längre få ersättning vid ordinarie vårdares sjukdom. Föräldrar till allvarligt sjuka barn har möjlighet att använda ett obegränsat antal dagar. Föräldrar till barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan få tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar för ett barn som inte fyllt 16 år. Ersättningen betalas ut för högst 10 kontaktdagar per år tills barnet fyller 16 år. I samband med barns födelse har den förälder som inte föder barnet rätt till 10 dagars ersättning när hen avstår från arbete. Vid adoption har föräldrarna rätt till fem dagar vardera om de inte kommer överens om annat. Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under 10 dagar per förälder när ett barn under 18 år avlider. Flera föräldrar kan använda ersättningen samtidigt då de avstår från förvärvsarbete. Analys Utvecklingen av utgifterna inom tillfällig föräldrapenning drivs av antalet barn i olika åldrar, ersättningsnivån per dag och benägenheten att använda förmånen. Prognosen för antalet barn hämtas från SCB:s befolkningsprognos, benägenheten mätt i antal dagar per barn skrivs fram med den historiska utvecklingen och för att prognostisera medelersättningen används Konjunkturinstitutets prognoser för timlöneutvecklingen och prisbasbeloppet. Sammantaget beräknas utgifterna för tillfällig föräldrapenning öka med knappt 5 procent i snitt under prognosperioden, från 7 698 miljoner kronor 2019 till 8 853 miljoner kronor 2022. Ökningen av utgifterna förklaras av fler barn i befolkningen, fler födda barn, något högre uttag av dagar per barn och en högre medelersättning. Nettodagarna och utgifterna i samband med vård av barn (VAB) beräknas utgöra drygt 88 procent av det totala antalet nettodagar och utgifter inom tillfällig föräldrapenning. VABdagar används för barn i åldrarna 0 12 där antalet uttagna dagar bland barn i åldrarna 2 3 år dominerar mest. Dagarna beräknas utifrån ett antagande om en normal omfattning av influensa och utvecklingen av antal barn mellan 0 12 år i befolkningen. Antalet VAB-dagar beräknas öka från strax över 6,9 miljoner dagar i år till knappt 7,4 miljoner dagar år 2022. Ökningen förklaras av att det förväntas vara fler barn i befolkningen och att benägenheten att använda förmånen antas bli något högre. 112

Antalet uttagna nettodagar varierar dock över tid och beror till stor del på hur kraftig influensan och febern har varit under enskilda år. Det genomsnittliga antalet uttagna nettodagar per barn i befolkningen beräknas till 4,34 dagar under 2019 och förväntas öka till 4,53 för 2022, se diagram nedan. Antalet dagar per barn under 2019 har skrivits ner på grund av brytdatumen för inkomna ansökningar om vård av sjukt barn, se rubriken övrigt under avsnittet Jämförelse med föregående prognos. Genomsnittligt antal nettodagar per barn (0 12 år) i befolkningen, utfall och prognos fr.o.m. 2019, årsdata. Antalet nettodagar i samband med barns födelse eller adoption, som utgör drygt 11 procent av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning, beräknas följa befolkningsutvecklingen över antal födda barn. Dessa dagar beräknas öka från 887 000 dagar i år till 940 000 dagar 2022. Antalet nettodagar i samband med kontaktdagar för barn som omfattas av LSS är en liten del av det totala antalet nettodagar. Antalet sådana dagar har skrivits fram med den genomsnittliga ökningstakten över de tre senaste åren. Dagar som tas ut i samband med att ett barn avlidit utgör den minsta andelen av det totala antalet nettodagar inom tillfällig föräldrapenning. Antalet dagar på grund av detta beräknas följa utvecklingen av antalet avlidna barn 0 18 år i befolkningen. Medelersättning per olika typer av dagar Den genomsnittliga medelersättningen per dag för tillfällig föräldrapenning har ökat över tid. Medelersättningen för kvinnor är generellt lägre än för män. Skillnaden i medelersättning mellan olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Medelersättningen för dagar i samband med barns födelse eller adoption är generellt högre än för de andra dagtyperna. Detta kan förklaras av att nästan 99 procent av dessa dagar togs ut av män som har en högre medelersättning än kvinnor. 113

Medelersättningen för samtliga dagtyper har skrivits fram utifrån Konjunkturinstitutets prognos över timlöneökningen och prisbasbeloppet. Den totala medelersättningen per dag under 2019 beräknas till 980 kronor. Därefter beräknas den öka successivt till 1069 kronor per dag år 2022. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av dagar inom tillfällig föräldrapenning under perioden 2013 2022. Medelersättning per dag för olika typer av tillfällig föräldrapenningdagar, utfall och prognos fr.o.m. 2019. Antal Kronor 114