Stockholms Stadsbyggnadskontor Remissvar Registraturen 2009-01-09 Box 8314 104 20 Stockholm Stockholms sjögårds yttrande över samrådsunderlag Stockholms översiktsplan (ÖP09) Stockholms Sjögård en bakgrund. Våren 2002 bildades den ideella föreningen "Stockholms Sjögård - Maritim kultur" - i dagligt tal Sjögården. Sjögårdens område omfattar idag Skepps- och Kastellholmen, Blasieholmskajen, Strandvägskajen, Galärvarvet, Nya Djurgårdsvarvet, Beckholmen, Rosenvik och Sjöhistoriska museet. Medlemmar i föreningen är institutioner, museer, föreningar och företag (alltså ej enskilda personer), som bedriver maritim verksamhet eller har maritimt inriktat intresse inom Sjögårdens område. Sjögårdens styrelse fattar beslut om medlemskap. Stockholms Sjögård har över 60 medlemsorganisationer med långt över 60-tusen medlemmar. Ansökan om medlemskap ställs till Sjögårdens ordförande Gustaf Taube (gustaf.taube@comhem.se) eller sekreterare Bo Ståhle (bo@stahles.se). Sjögården ger ut informationsbladet HamnkvartersNytt var 14:e dag. Bladet sänds per e-post till över 2000 mottagare och införs på föreningens hemsida. Den som vill ha HKV NYTT anmäler detta per e-post till gustaf.taube@comhem.se.
Stockholms Sjögårds styrelse består av: Ordförande: Vice ordförande: Sekreterare: Kassör: Suppleant: Suppleant: Adjungerad ledamot Adjungerad ledamot Gustaf Taube Pierre Dunbar Bo Ståhle Anders Unosson Erik Enström Anna Gustin Fredrik Leijonhufvud Olle Neckman Henrik Waldenström Staffan Kvarnström Lillian Westerberg Robert Olsson (SMM) Bengt Rundquist (webb) Detta vill Stockholms Sjögård: Sjögården har tagit till sin uppgift att sprida kunskap om detta område och dess sällsynt goda förutsättningar att bli ett unikt marinkulturellt centrum samt att genom samordning av och stöd åt medlemmarna och deras verksamheter arbeta för att denna traditionella miljö vidmakthålles och vidareutvecklas. Förhoppningen är inte bara att skapa ett attraktivt turistmål med musealt intressanta inslag utan också att visa upp en levande traditionell båt- och fartygshantering i en genuin miljö samt genom utbildning vidareföra gammalt maritimt hantverkskunnande. Inom det område som benämns Sjögården vill vi att: 1. Byggnader och lokaler inom 50-meters närhet till vattnet skall i första hand erbjudas till maritim verksamhet (ett exempel kan vara gamla Sjökrigsskolan på Skeppsholmen). 2. Det ska åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter. 3. Kajer och vatten kring kajer ska upplåtas till levande fartyg för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen. 4. Utbyggd reguljär sjötrafik som ett miljöanpassat trafiksystem på Stockholms vatten ökar Sjögårdens fortsatta utveckling som attraktivt besöksområde i Nationalstadsparken. 5. Maritima verksamheter inom Sjögården ska främjas och ges goda förutsättningar för utveckling genom stöd och subventioner. Stockholms Sjögård anser att det finns en viktig koppling mellan bevarande och utveckling. Dessa begrepp är inte varandras motsatser utan snarare är det så att kunskap om hur någonting fungerat tidigare gör det möjligt att tänka framåt. Stockholms Sjögård ser generellt sett ett behov av visionära spelregler. Stockholms Sjögård verkar främst i det område inom Nationalstadsparken som kallas Sjögården. Våra naturliga verksamhetsforum är ett årligt konvent och som remissinstans för frågor som rör Sjögårdens område och maritima frågor i stort. Vi kommer också att vara en aktiv part i det Nationalstadsparksråd som har Länsstyrelsen som huvudman.
Vi ser en viktig uppgift i att främja den horisontella dialogen mellan myndigheter, företag och organisationer för att främja en viktig gemenskap och för att utveckla de maritima frågorna inom Sjögården och i Stockholmsregionen. En av Sjögårdens uppgifter är att sprida kunskap om att det finns ett maritimt kulturarv som är värt att bevara och utveckla. Vi har funnit att behovet härav är stort. Vi har funnit att det ingalunda är klart vem som egentligen bestämmer om mark och vattenområdens användning något som kanske ska regleras bättre i översiktsplaner och myndigheters regleringsbrev. Bakgrund till Stockholms Sjögårds yttrande Stockholms Sjögårds inställning till Översiktsplanen har, när det gäller Stockholms Sjögårds verksamhetsområde (Sjögården), redan redovisats i vårt remissvar till Stockholms Stads Översiktsplan för Nationalstadsparken. En stor del av de förändringar som Stockholms Sjögård ville se i planen har också införts även om det fortfarande finns väsentliga frågor som fortfarande står öppna. En av dessa är frågan om markanvändningen i sjönära områden d.v.s. områden som ligger inom 50 meter från vatten. Stockholms Sjögård har också svarat på Landstingets Region- och Trafikplanekontors (RTK) samråd kring RUFS 2010. Det finns stora harmonier i detta arbete och Stockholms Stads översiktsplan, vilket också framgår av de båda planerna. Vi har därför valt att bilägga vår yttrande pm RUFS som en bilaga till detta yttrande. Vidare har Stockholms Sjögård givit svar och synpunkter på de områden utanför Stockholms Sjögårds geografiska verksamhetsområde men som kan påverka detta på olika sätt. Det gäller främst utvecklingen av de maritima kulturmiljöerna, det maritima kulturarvet och de maritima näringarna. Sjögården är en ideell sammanslutning av föreningar, organisationer, institutioner och företag, som inom området Skeppsholmen, Kastellholmen, Beckholmen, Rosenvik samt Galäroch Djurgårdsvarven bedriver maritim verksamhet eller har ett till området knutet maritimt intresse. Sjögården har till ändamål att vidmakthålla och utveckla områdets traditionella marinkulturella miljö genom samordning av och stöd åt medlemmarnas verksamheter inom området. Många av våra medlemmar kommer att påverkas av beslut som rör andra områden än Sjögården men där besluten påverkar de maritima näringarna och det maritima kulturarvet. Briggen har ju en stark Östersjöprofil och verksamheterna på Skepps- och Kastellholmarna samt Djurgårdsvarvet och Beckholmen påverkas av och påverkar det maritima Stockholm. Statens maritima museer har ett kulturgeografiskt ansvar med mera. Listan kan göras lång över det områden där utvecklingen av stadens maritima miljöer får en stor betydelse. Det gäller främst utvecklingen av de maritima kulturmiljöerna, det maritima kulturarvet och de maritima näringarna. Dessa frågor får också en allt större betydelse i ett internationellt perspektiv och enligt de direktiv som sammanfattas i EU:s gröna och blå bok ska varje medlemsland också i den regionala planeringen ta hänsyn till den maritima strategin. Med tanke på att Stockholms stad är den viktigaste och största kommunen i regionen anser Stockholms Sjögård att man för översiktsplanen ska ha samma ambitionsnivå som i ett regionalt sammanhang. Det är därför viktigt att även Stockholm formulerar sin maritima strategi som ska vara styrande för utveckling och framtida inriktning, utifrån direktiven i EUs blå bok.
Stockholms Sjögård deltar gärna i detta arbete. En bra grund för den maritima strategin kan vara en vision för den maritima sektorn med lösningar inriktade på innovation och miljöanpassad tillväxt. Strategin ska också ta hänsyn till ett levande maritimt kulturarv som medverkar till att skapa regionens attraktionskraft och hållbara framtid. Styrande för strategins utformning kan vara: Hållbar tillväxt genom satsning på sjöfart och logistik Rekrytering av nya generationer arbetskraft till den maritima sektorn för att upprätthålla en levande regional sjöfartsnäring. Förstärk möjligheterna till utbildning och fortbildning inom de maritima verksamheterna Utveckla det maritima kulturarvet som ett led i regionens attraktionskraft och identitet men också som en sammanhållande kraft i ungdoms- och integrationsarbete. Utnyttja den miljö- och säkerhetsmässiga potentialen i maritima transporter genom att integrera dessa i befintliga regionala system för kollektivtransporter och godstransporter för regionens försörjning. Stärk möjligheterna för hållbara verksamheter i kust- och skärgårdsregioner Möt klimateffekterna i maritima och kustnära miljöer Skapa bättre förutsättningar för marinbiologisk mångfald och de marina ekosystemens status Bevaka och analysera tillståndet i havsmiljön samt initiera åtgärder för förbättring Förbättra kunskapen om havet, förstärk forskningen och överför de maritima möjligheterna till hållbar tillväxt och utveckling Utveckla hållbar kustturism och maritim upplevelseindustri Bevara och utveckla Stockholms maritima identitet som en sjöfartsstad och som navet i de maritima verksamheterna i Östersjön. Stöd utvecklingen av den marintekniska industrin och samorda den med det maritima kulturavet genom att etablera ett maritimt center inom Nationalstadsparken. Stockholm stad har sagt att man ska vara den mest tillgängliga huvudstaden för funktionshindrade 2010. En sådan målsättning bör också gälla maritimt. Kommentarer till Översiktsplanen I likhet med Översiktsplanen för Nationalstadsparken är även denna plan och dess underlag väl utförda. Vi ser att det finns en vilja till beaktande av de maritima frågorna och som underlag kommer Översiktsplanen att fungera bra. Vi vill gärna se en starkare koppling till den övergripande regionplaneringen i RUFS. Jämfört med tidigare Översiktsplaner är detta ändå ett stort steg framåt. Det är naturligt att Stockholms Sjögård kommer att uppehålla sig kring det som inte överensstämmer med vår uppfattning. Vår uppfattning är att Översiktsplanen inte i en acceptabel omfattning tar upp det maritima planeringsbehovet eller innehåller lösningar som skapar attraktionskraft och tillväxtförutsättningar genom att använda de möjligheter som de maritima verksamheterna och det maritima kulturarvet erbjuder. Vi vill se en striktare koppling till EU:s direktiv (blå boken) om en maritim strategi även på regional nivå. De fokusområden som föreslås i samrådsförslaget är enligt Stockholms sjögård en bra grundinriktning för den framtida översiktsplanen. Att man från stadens sida framhåller Stockholms mycket specifika karaktär som staden på vattnet är en grundförutsättning som Sjögården alltid framhåller. Stockholms Sjögård anser även att det inom flera av de övriga fokusområdena finns maritima aspekter som bör framhållas för att staden ska kunna utvecklas på ett framgångsrikt och hållbart sätt.
Nedan följer en genomgång som i sin tur följer kapitelindelningen i samrådsförslaget. De delar av samrådsförslaget som ligger utanför det område som Stockholms Sjögård anser sig kunna yttra sig om och de delar där samrådsförslaget innehåller Sjögårdens uppfattning - har vi lämnat utan avseende. 2.1 Stockholm som staden på vattnet Under rubriken 2.1 Stockholm som staden på vattnet håller Sjögården med om betydelsen av att anlägga ett bredare synsätt på stadens vatten. Vattnet ger många möjligheter samtidigt som mycket av det som är unikt med Stockholm hänger nära samman med en maritim användning. Denna användning är nödvändig för att man även i framtiden ska kunna behålla de kvaliteter staden har. Sjögården ser många möjligheter till att både maritim verksamhet och allmänhetens tillgänglighet till de sjönära miljöerna upprätthålls. Ett exempel där avvägningen är grannlaga är Beckholmen där varvsverksamheten är central för att det maritima Stockholm ska kunna fungera. Varvsverksamheten i sin ursprungliga miljö är enligt Sjögården mer berikande för allmänheten än om den skulle förvandlas till en tillrättalagd park eller bostadsmiljö. I samrådsförslaget konstateras att det finns ett 80-tal båtklubbar med omkring 9 000 fritidsbåtar. Sjögården menar att ett av de stora värdena som sjöfartsstad är att dessa båtar vintertid ligger upplagda på många olika platser. Sjögården anser att man måste vara försiktig vid planer på att centralisera uppläggningsplatserna eftersom man då påverkar det som i sig är ett värde; de överallt närvarande båtarna. Närhetsprincipen har stor betydelse för att skapa liv och rörelse och levande miljöer. Likväl som i Sjögårdens yttrande över RUFS 2010 vill Sjögården även framhålla att vid ny bebyggelse i sjönära miljöer är det viktigt att skala, avstånd och arkitektonisk utformning gör att man även i framtiden kan göra sig ett begrepp om hur kajer och stränder använts. Det är först i modern tid som det blivit ett stort värde att bostaden ligger sjönära. Därför finns det anledning att inte kapa alla band till den tidigare användningen. Även stadsbyggnadskontoret för ett resonemang just i denna fråga. Vad gäller vägledning för förändringar vid stadens vatten kan Sjögården gärna ställa upp som diskussionspartner. Det är också viktigt att hamnområden inte med automatik ses som exploateringsområden utan att den konsekvens en exploatering får för stadens försörjning och påverkan på bilden av staden på vattnet utreds. Inom de områden som i likhet med Nationalstadsparken kan tänkas få skydd i miljöbalkens hushållningsbestämmelser bör man, i samstämmighet med det förslag Stockholms Sjögård lämnat i samband med Översiktsplanen för Stockholms Nationalstadspark, i första hand och som tankegrund fastställa: Byggnader och lokaler inom 50-meters närhet till vattnet skall i första hand erbjudas till maritim verksamhet. Det ska också åvila mark- och fastighetsägare att aktivt söka efter lämpliga maritima verksamheter. Kajer och vatten kring kajer ska upplåtas till levande fartyg för att utveckla och bevara den starka maritima anknytningen.
Hamnverksamheten är ett strategiskt intresse för staden. Erfarenheter från Centraleuropa och även Västra Götaland visar att kombitrafik på inre vattenvägar är både effektivt ur energisynpunkt och minskar miljöbelastningen. Kostnaden för investeringar i infrastruktur är också lägre och dessutom vitaliserar denna typ av verksamheter både de maritima näringarna och det maritima kulturarvet. Den planerade terminalhamnen vid Norvik (Nynäshamn) kan ur ett regionalt perspektiv vara en klok satsning som en samlingspunkt för hela regionens försörjning. Man kan dock inte blunda för det faktum att det också betyder att en viktig nod i transportinfrastrukturen då hamnar ännu längre bort från de stora konsumtionsmarknaderna. Det betyder i förlängningen ökade krav på infrastrukturinvesteringar och ökad landsvägstrafik med större miljöbelastning. Tittar vi på de centraleuropeiska lösningarna så skulle lokal sjötrafik av carriers och motorpråmar, med omlastning vid Norvik, för transport till exempelvis någon av hamnområden i Stockholms stad, innebära en radikal minskning av både behoven av investeringar i infrastruktur och miljöbelastningen till följd av transporterna. Enbart 20 transportlägenheter över vatten till Stockholm och Mälarregionen ersätter 700 långtradare. Den samhällsekonomiska vinst som vi här talar om är enorm och kan inte förbises. Utredningar inom Västra Götalandsregionen pekar på samma resultat. Allt detta kräver ett bättre underlag och en mer heltäckande konsekvensbeskrivning innan viktiga hamnresurser inom staden exploateras med andra verksamheter. Tydligare vägledning för förändringar vid stadens vatten Vid planering av ny bostadsbebyggelse är det viktigt att göra avvägningar mellan olika värden. För att behålla den speciella karaktär som närheten till vattnet innebär måste man i framtiden planera med särskild hänsyn till den maritima miljön. Det är viktigt att betona de historiska kvaliteter som finns i miljön t ex den långa traditionen av nyttjande som kan ses både i byggnader, längs kajer och stränder. Det är fullt möjligt att genom avvägda proportioner och volymer anpassa den planerade nya bebyggelsen utifrån de förutsättningar som finns. Den anpassning som den nya bebyggelsen får skulle då öka attraktiviteten samtidigt som de befintliga värdena i den maritima miljön bevaras och utvecklas. 2.2 Ett starkt och brett näringsliv och utbildningssystem Innovativa miljöer för utbildning och verksamhet i fokus Det råder många föreställningar kring de innovativa miljöernas uppkomst och det är i stort ingen fråga för Stockholms Sjögård. Det är däremot intressant att konstatera att de flesta stora innovativa miljöerna ligger i anslutning till vattenvägar eller hamnar. Man kan givetvis fundera över dessa samband men det verkar som om dessa miljöer är mer hållbara än andra noder i olika primära nätverk. Stockholms Sjögård vill dock understryka behovet av att det finns starka maritima verksamheter och även ett starkt maritimt kulturarv för att skapa hållbara innovativa miljöer för att säkra Stockholms framtid som en plats för utbildning och utveckling. Forskning kring järnvägar visar att det inte går att hitta direkta samband mellan tillväxt av kreativa miljöer och transportinfrastrukturen. Dessa samband verkar vara mer påtagliga om man tittar på sjöfart i både ett lokalt och ett globalt perspektiv. Det verkar som om dessa primära nätverk är mer hållbara i sin spontana struktur och kanske därför i vissa avseenden känsligare för stora och radikala påtvingade
ingrepp. Stockholms Sjögård anser att de maritima frågorna både i ett perspektiv av EU:s samlade direktiv men också i ett mer jordnära perspektiv av sunt förnuft borde få ett större utrymme och dessutom analyseras utifrån de konsekvenser planerade åtgärder medför. Det finns en mycket stark koppling mellan de maritima verksamheterna och det maritima kulturarvet. Det finns också en lika stark koppling mellan de maritima verksamheterna och den maritima utbildningen och forskningen. Stockholm har en framträdande roll i Östersjösamarbetet och borde vara en föregångare inom utbildning och forskning. Stockholms Sjögård vill tillsamman med utbildningsväsendet och Sjögårdens aktörer utveckla ett maritimt Campus inom sjögårdens område. Detta skulle främja de verksamheter som redan är etablerade på Skepps- och Kastellholmarna, vid Galärvarvet, Djurgårdsvarvet, Beckholmen och Rosenvik. Dessa verksamheter och den samlade kunskap som här finns kan kompletteras och utökas med andra utbildningar som är nödvändiga för en vital maritim näring. I ett längre perspektiv innebär en vital maritim näring nya möjligheter för forskning och utveckling inom både den maritima sektorn och för marinbiologi och marinarkeologi. Detta skulle också stärka regionens attraktionskraft och ställning som en ledande region för utbildning och forskning 2.5 Ett modernt transportsystem och hållbart resande Tillsammans med de andra transportslagen måste sjöfarten utveckla de helhetslösningar för transporter som klimatet kräver. Sjöfarten har en stor potential. Med ett ökat fokus på hållbara transporter kan sådana lösningar bidra till att stärka sjöfarten och dess konkurrenskraft. Här finns också stora möjligheter att utveckla det regionala transportsystemet och minska utsläppen av växthusgaser och kväveoxider genom att integrera land och sjötransporter. Denna form av samordnade transporter med enkla kopplingar mellan spårbunden trafik och regional sjötrafik för persontransporter ökar också Stockholms attraktionskraft. Det har genom åren gjorts olika utredningar kring kollektivtrafik över vatten men ingen av dessa har resulterat i att denna tanke ska vara en av aspekterna vi förändringar och planering av stadens infrastruktur. Ta gärna Slussen som ett exempel där avståndet mellan Saltsjön och Mälaren är kortare än längden av en tunnelbaneperrong men trots detta finns inte denna möjlighet till utökade kollektivtransporter med i de arkitektförslag som presenterats. Det finns fler exempel där planering och utbyggnad skulle se annorlunda ut om samordning av alla trafikslag fanns med i underlaget. Det gäller inte minst Spårväg City och utbyggnad av tvärbanan där en samordning med sjötrafik skulle få stora positiva konsekvenser för exempelvis trafiken till Djurgården eller mellan Bromma och Kungsholmen. Även nya tvärförbindelser med vägfärjor kan på ett positivt sätt bidra till större åtkomlighet och mindre miljöbelastning. Redan i dag förkommer pråmtrafik till värmeverket i Hammarby och det är fullt tänkbart att köra de tankbilar som idag trafikerar Valhallavägen på vägfärjor till konsumtionsmarknaderna i norra Stockholmsområdet. Översiktsplanens skrivning kan innehålla dessa tolkningar men Stockholms Sjögård anser att samordningen mellan trafikslagen och ett tydligare fokus på möjligheten till både lokal gods- och persontrafik på vatten måste betonas ytterligare.
2.8 En mångsidig stad för kultur och upplevelser Stockholmsregionens karaktär och värden tar sin utgångspunkt i historien. Skälet till att landskapsbilden ser ut som den gör och att städerna utvecklats som de gjort har med kontakten mellan land och vatten att göra. Platsen för merparten av de äldre samhällena i regionen har med vattenburna kommunikationer att göra, och tydligast är det i den ort som vuxit mest Stockholms stad. Stadens utveckling har att göra med det strategiska läget mellan Mälarens sjösystem och Östersjöns kommunikationsmöjligheter. Därmed kan man konstatera att många av de värden som tillmäts Stockholm i marknadsföringssammanhang t ex staden på vattnet bygger på en korrekt historisk beskrivning. Det maritima arvet som har med kontakten mellan hav/sjö och land att göra är därför helt centralt just i Stockholm. För att säkra det värde som det maritima utgör behöver därför planen särskilt betona olika sätt att säkra och utveckla just dessa värden. Eftersom kulturmiljövärdena är så centrala finns även anledning att här ta upp de nationella kulturmiljömål som satts upp av Riksdagen. - Ett försvarat och bevarat kulturarv - Ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen - Allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön - Nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers kulturarv De maritima verksamheterna och det maritima kulturarvet har stor betydelse för Stockholms besöksnäring. Det är viktigt att nya verksamheter eller andra utbyggnader av Stockholms besöksnäring och kulturaktiviteter inte kommer i konflikt med varandra. Det finns en uttalad övertro på att nya spännande byggnader alltid medför en ökad attraktionskraft. Det behöver inte alls vara fallet utan det finns en mycket starkare koppling till det totala sammanhanget och till kulturarvet. Översiktsplanen innehåller en del absoluta direktiv eller påståenden som kräver en mer tydligt och strukturerad bakgrund eller förklaring. Ett exempel är: Det är därutöver viktigt att staden arbetar för nya högklassiga och spännande byggnader, inte minst i city och strategiska områden och samband. Stockholms Sjögård ser inga direkta problem med bestämda åsikter men det kan vara på sin plats att dessa också förklaras. 2.9 Miljö och hälsa i en tät storstad Stadens vattenområden ska verkligen värnas för att skapa bättre förutsättningar för marinbiologisk mångfald och värna de marina ekosystemens status. Stockholms Sjögård har i svaret på RUFS föreslagit att etablera begreppet de blå kilarna för att på ett tydligt sätt understryka vattnets betydelse för Stockholm. Vi måste också lära oss av andra och se möjligheterna med de maritima näringarna och integrera dessa i planeringen för en bättre miljö. Miljötänkandet måste också vara styrande för kommande generationers möjligheter till utveckling. Vi kommer tveklöst att se den framtida tillväxten i samhällets omställning till mer hållbara energisystem både i det globala och det mer lokala perspektivet. Här kan maritima verksamheter redan i dag spela en stor roll genom att erbjuda alternativ som medför mindre utsläpp av föroreningar och växthusgaser jämfört med vägtrafiken. Det är lätt att begreppet miljöeffektiva transporter bara blir läpparnas bekännelse om vi inte tittar på alla trafikslag och dessutom integrerar dessa i smarta trafiksystem.
3. Stadsbyggnadsstrategier för hållbar tillväxt Huvuddelen av det som redovisats i Vision 2030 ligger utanför det område som berör Stockholms Sjögård. Däremot så kan enskilda medlemsorganisationer inom Sjögården mer beröras av visionen och som sådan ha synpunkter på innehållet. Stockholms Sjögård ser dock ett stort behov av tyngdpunktsförskjutning och bättre underlag när det gäller de maritima miljöerna. Visionen är starkt fokuserad på tillväxt och i vissa stycken kan man undra var Stockholms röda tråd har tagit vägen. Visionen är i detta perspektiv mycket generell och kunde i stort sett gälla vilken storstadsregion som helst. Stockholms grundläggande förutsättningar och etablering mellan Saltsjön och Mälaren borde få ett bättre försvar. Det betyder inte att Stockholms Sjögård är utvecklingsfientlig och inte vill se en stad i förändring men det betyder att vi tror att staden mår bra av att utvecklas hand i hand med sin historia. Sjöfartsstaden Stockholm är både ett etablerat begrepp och en mycket påtaglig verklighet. Räknar vi i antalet persontransporter så är Stockholm utan jämförelse Sveriges största hamnstad. De maritima miljöerna och de maritima näringarna har en stor betydelse för stadens utveckling och framtid. Den stora frågan infaller sig då - vad händer när vi tar bort den ursprungliga funktionen från de maritima miljöerna och var finns den volym eller kritiska massa som får sambanden att rasa? Kan man ta reda på var gränsen för kajlängd eller volym på maritim verksamhet går för att det viktiga primära nätverket ska kollapsa? Det betyder att om man med planmässiga styrmedel förändrar stadens grundläggande struktur och egentliga förutsättningar kommer det att spontant påverka utvecklingen där den yttersta konsekvensen blir att staden flyttar. Det är lämpligt att vi tittar på sådana samband innan vi bygger bostäder på alla Stockholms kajer. Det kan till och med vara så att framtida miljökrav och försörjningskrav innebär att vi måste bygga ut de maritima näringarna och titta på terminalområden för lokal sjötrafik nära konsumtionsmarknaderna. För Stockholms Sjögård Gustaf Taube Ordförande Olle Neckman Projektansvarig ledamot Bilaga Stockholms Sjögårds remissvar över RUFS 2010 Stockholms Sjögård c/o Gustaf Taube, Granitvägen 9,181 61 Lidingö gustaf.taube@comhem.se