2010-06-03 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående delbetänkande av Kultursamverkansutredningen Spela samman (SOU 2010:11) - Spontanremissvar från Hallands Arkivförbund 1. Sammanfattning av Hallands Arkivförbunds synpunkter Hallands Arkivförbund Avstyrker en förändring av nuvarande finansieringssätt dvs. vi vill tills vidare behålla Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv som anslagsförmedlare vad det gäller såväl driftanslag som projektanslag. Kräver att en uppföljande kompletterande utredning görs vad det gäller de enskilda arkivens verkliga problem (dvs. av utredningen ej redovisade problem) och hur dessa bäst kan lösas. De enskilda arkiven i Halland liksom i övriga Sverige är inte betjänta av splittring just nu, tvärtom. Det fordras en gemensam och övertänkt minnespolitik rörande bevarandet och förmedlandet av informationen i enskilda arkiv, verksamheter som t.ex. vad de gäller digitalt bevarande kräver samordning i form av nationella resurser i samverkan med riksarkivet. 2. Argumentering för synpunkterna ovan Hallands Arkivförbund har precis genomfört en för arkivförbundet avgörande större kulturprocess med slutarbetet av en bok NU VILL VI BERÄTTA Hallänningar minns Andra världskriget - som nu är under tryckning i 2 500 exemplar om 160 sidor - (bilaga 1). Hallands Arkivförbund har därför nu bara ett par timmar på sig att författa en kort spontanremiss. Anförda bok är synnerligen viktig för Hallands Arkivförbund eftersom den sannolikt kommer att generera väsentliga nödvändiga intäkter och därigenom säkra arkivförbundets fortsatta uppbyggnadsverksamhet av enskild arkivverksamhet i Halland också år 2010. Det sagda visar att de avgörande frågorna för enskilda arkivorganisationer i Sverige inte är en regionalisering av anslagshanteringen utan nivån på anslagen. De regional bidragen till de enskilda arkivorganisationerna varierar enormt enligt en översiktlig sammanställning som jag gjort med hjälp av kollegor runt om i Sverige (bilaga 2). Detta innebär att bevarandet av kulturarvet i form av enskilda arkiv har mycket olika förutsättningar. Ytterst är detta en demokratifråga. Bevarandegraden blir olika i olika regioner/län i Sverige och möjligheter till väl avvägda beslutprocesser inför framtiden liksom våra kunskaper om olika lokalsamhällen måste därigenom bli ofullständiga i vissa områden. Vad som bevaras inför framtiden där är mer ett resultat av slumpens skördar. Hallands Arkivförbund sid. 1 (av 4)
Bara tanken, att det ordinarie driftanslaget från riksarkivets enskilda nämnd för den enskilda arkivverksamheten i Halland skulle kunna falla ifrån vid en regional bedömning, är synnerligen oroande eftersom det är en grundförutsättning för verksamheten i Halland. All arkivverksamhet innebär att det allteftersom fordras större eller kompletterande arkivlokaler när de gamla blir fyllda. Trots detta finns t.ex. ingen uppskrivningsprocent på det statliga anslaget t.ex. vart femte eller tionde år. Tumskruvarna dras allt mer åt på de enskilda arkivorganisationerna i Sverige eftersom också de herrelösa arkiven hela tiden ökar i omfattning. Kulturutredningen liksom den uppföljande utredningen Spela samman ser den enskilda arkivverksamheten i Sverige som en ekonomiskt obetydlig funktion, alltså lite pengar i statsbudgeten varför verksamheten inte behöver ha en egen identitet kopplad till Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Förklaringen är okunskap om hur vi arbetar och bl.a. om omfattningen av de ideella arbetsinsatserna. Bara styrelsearbetet i Halland (fem ideellt verkande styrelser) kan värderas till minst ca 300 tkr varje år dvs. det överstiger det av Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv förmedlade driftbidraget 2010 om ca 280 tkr. Sannolikt handlar det således inte längre på nationell nivå om 6,4 Mkr som används i den enskilda arkivverksamheten utan istället om ca 13 Mkr om man inkluderar de dolda intäkterna i verksamheten, ett av flera exempel på det ofullständiga beslutsunderlaget i de båda utredningarna. Sammanfattningsvis så kan man säga att de båda kulturutredningarna egentligen aldrig förstått eller försökt att förstå de enskilda arkivorganisationernas uppbyggnad och arbetssätt såsom kulturarvsbevarare. En naturlig slutsats av detta är, att inte genomföra övergripande förändringar nu utan att tills vidare undanta de enskilda arkiven från regional hantering dvs. inte förändra något innan en kompletterande utredning gjorts vad det gäller de enskilda arkivens verkliga problem och hur dessa bäst bör kunna lösas. Framförda förslag av utredningen Spela samman med en regional hantering av riksarkivets driftanslag baseras således i denna del på ett ofullständigt beslutsunderlag. Det av utredningen framförda förslaget om regional hantering av anslaget från Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv kommer därför sannolikt ytterligare försvaga de redan svaga enskilda arkivorganisationerna i Sverige. Det handlar om bevarandet av en väsentlig del av Sveriges kulturarv, vilket man tycker kunde vara värd en mässa till. Om förslaget genomförs kommer de enskilda arkivorganisationerna, i sin föga glamorösa, men otroligt väsentliga kulturarvsbevarande verksamhet, sannolikt i regionala politiska beslutsprocesser få konkurrera med andra kulturorganisationer som spelar flöjt, visar film, spelar populär teater eller dansar balett eller tango dvs. säljer biljetter och drar in kommunala skattemedel. Det är som att jämföra äpplen och päron. Där kommer vi med all sannolikhet att förlora. För att kulturdepartementet ska förstå vad de enskilda arkivverksamheterna i Sverige sysslar med redovisar jag på nästa sida en enkel modell för olika kulturaktiviteter och var, utifrån denna modell, de enskilda arkiven sannolikt hör hemma. Hallands Arkivförbund sid. 2 (av 4)
Funktionerna 1 3 nedan redovisas som uppskattade aktiviteter för enskilda arkiv. Eftersom de enskilda arkiven i Sverige till uteslutande del sysslar med ordnade och förtecknande av arkiv, säkert 90 % enligt nedan, återstår bara i verksamheten sannolikt bara 5 % för nyskapande kultur och sannolikt bara 5 % för förmedlande utåtriktad kultur (Arkivens Dag mm). D.v.s. vi ska, om utrednings förslag genomförs, i en politisk beslutprocess med sannolika ynka 10 % i form av nyskapande och förmedlande kulturverksamhet konkurrera om regionala kulturmedel med de större och mer publikdragande kulturaktörerna. Värdena är givetvis uppskattade, men torde vara ganska representativa och torde i stora drag spegla den verklighet vi lever under. Enskilda arkiv - Modell för olika kulturaktiviteter strukturerade efter kulturtyp 1. Nyskapande kultur 2. Förmedlande utåtriktad kultur 3. Förberedande Kulturarbete Arkivarier Arkiv Ordna, gallra och registrera arkiv Konstnärer Konsthallar Vårda, hänga tavlor mm Antikvarier Museer Registrera, vårda föremål Enskilda arkiv 1. Nyskapande 2. Förmedlande 3. Förberedande % 5 5 90 Musiker Konserthus Orkesterrepetitioner Summa 100 Författare Bibliotek Inhandla, registrera böcker Filmregissör Biografer Beställa annonsera film Etc. Etc. Etc. Av skäl som framförs ovan avråder Hallands Arkivförbund från en förändring av de enskilda arkivens nuvarande finansieringssätt dvs. vi vill att Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv tills vidare fortsätter sin verksamhet som tidigare och att en seriös och genomträngande utredning genomförs vad det gäller lagstiftning, finansiering av samt andra förutsättningar för de enskilda arkiven kulturarvsbevarande verksamhet i Sverige. Det är inte seröst att genomföra stora förändringar inom vår kultursektor baserade på tyckande. Hallands Arkivförbund sid. 3 (av 4)
Som jag ser det är de fem väsentligaste frågorna just nu för de enskilda arkiven i Halland och också i Sverige: 1. En lagstiftning som skyddar enskilda arkiv från förstöring av enskilda 2. En avgränsning/reglering/samordning av offentliga arkivs och enskilda arkivs hanterings av enskilda arkiv 3. Finansieringen av herrelösa arkiv dvs. arkivbestånd som ingen betalar för 4. Den därav följande underfinansieringen som innebär att de enskilda arkiven inte har ekonomiska resurser att anställa personal med kulturutbildning och/eller behörighet förvärvad genom t.ex. arkivarieutbildning 5. Bevarandet av det digitala arkivmaterialet som fordrar samordning (gynnas inte av regional uppdelning) Utifrån mer övertänkta och på bra beslutsunderlag grundade konstruktiva förslag skulle den enskilda arkivverksamheten kunna utvecklas och blomstra, vilket måste vara i samhällets intresse. Vi sparar ju inte kulturarvet i form av enskilda arkiv bara för sparandets skull utan det måste bättre integreras i t.ex. skolornas verksamhet, äldreomsorg för att bara nämna några för samhället väsentliga verksamheter. Mycket har redan gjorts av starka enskilda arkiv i Sverige, men en sådan verksamhet borde inte vara beroende av i vilket län det enskilda arkivet finns. Avslutningsvis vill vi framhålla att de framförda kraven på regional kulturplaner har varit en positiv faktor för de enskilda arkiven i Halland och att därigenom har vår verksamhet uppmärksammats mer och våra krav på bättre finansiering har mötts av förståelse av såväl Region Halland som av de halländska kommunerna. Men, samverkan med andra kulturorganisationer i Halland utifrån kulturplaner är och får givetvis inte vara beroende av vilka vägar driftanslagen för de enskilda arkiven tar. Halmstad som ovan Med vänliga hälsningar Anders Persson Länsarkivarie i Halland Hallands Arkivförbund sid. 4 (av 4)
Willi Reppel Heinz Wohlrabe Ineke Witte Roland Hübel Virve Kvell 1944 HALLANDS ARKIVFÖRBUND & HALLANDS Vilja och vision,6%1 AKADEMI Hallänningar minns Andra världskriget Red. Björn Molin och Anders Persson Bilaga 1 - Sidan 1 (av 2) Pentti Räsänen 1946 NU VILL VI BERÄTTA Hallands Arkivförbund - Spontanremiss på utredningen "Spela Samman" (SOU 2010:11) - 2010-06-03 Redaktörer för boken är länsarkivarie Anders Persson, Hallands Arkivförbund, och f. landshövdingen i Halland docent Björn Molin. Nedan några av berättarna. NU VILL VI BERÄTTA Hallänningar minns Andra världskriget M ånga äldre människor lever med minnen från barn- och ungdomsåren under Andra världskriget. I Nu vill vi berätta återges tjugo olika minnesbilder, helt unika berättelser om upplevelser ute i Europa och i Sverige under denna omstörtande tid i vår nutidshistoria. Berättelserna bygger på direktintervjuer.
Hallänningar minns Andra världskriget Red. Björn Molin och Anders Persson ISBN 978-91-978003-1-0 Innehåll Sida 999 Andra världskriget 911 I skuggan av ockupationen Viveka Bosson 921 Historiens största vansinne Sven Bossmark 927 Krigsbarn från Karelen Pentti Räsänen 937 Helmi och Terttu Kerstin Jönsson 941 Barndom i bunker Willi Reppel 957 En fördriven sudettysk Roland Hübel 963 Tonåring i ockuperat Holland Ineke Witte Erika Pihl Tryckningsbidrag och stöd till utgivande av denna bok har beviljats av Hallands Akademi och Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Grafiskform Tord Nilsson, Art Grafik Tryck 2010, Bulls Graphics Halmstad genom Standartu Spaustuve i Vilnius i Litauen Hemsida: www.bullsgraphics.se Tryckt på Munken Print Cream 100 g. 997 Tyskar på Balgö Stina Westman 103 Barnsoldat utan gevär Heinz och Eva Wohlrabe 113 Flykt över stormigt hav Virve Kvell 121 Äventyr i krigets Europa Marianne Coyet 131 En lundapåg i Halland Nils Ljunggren 137 Knivkastning i Haverdal Carl Göran Nyblom 143 Annie gråter Alf Hambe 145 Barndom i anglofilernas stad Björn Molin 151 Flygplansepisoder med anknytning till Halland 983 I kristidsförvaltningens tjänst 153 Dokumentation och metod 989 I livsmedelsbristens spår 159 Bildförteckning Gillis Albinsson Lars Corné 993 Flygplan över Pilefeltsgatan Lena Linder Bilaga 1 - Sidan 2 (av 2) 975 Fru Wibergs tyska flyktingbarn Förlag Hallands Arkivförbund E-post: info@hallandsarkivforbund.org Hemsida: (boken kan beställas här) Hallands Arkivförbund - Spontanremiss på utredningen "Spela Samman" (SOU 2010:11) - 2010-06-03 Nu vill vi berätta
- 2010-05-19 Svenska Enskilda arkivorganisationers bidragsnivåer 2009 relaterade till folkmängd enligt SCB statistik 2008-12-31 Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 2008. Folkmängd redovisas enligt indelningen 2009-01-01 och befolkningsförändringar enligt indelningen 2008-01-01. Bidrag kr Bidrag kr/inv Bidrag kr Bidrag kr/inv Bidrag kr Bidrag kr Val 0. Områdeskod 0. Län / kommun 1. Folkmängd 3. Län/region 4. Län/region 5. Kommun 6. Kommun 9. Summa 10. Per inv 1 010 Blekinge 152 259 1 553 352 10,20 0 0,00 1 553 352 10,20 1 018 Örebro 277 732 2 031 087 7,31 267 000 0,96 2 298 087 8,27 1 021 Gävleborg 275 908 1 800 000 6,52 598 007 2,17 2 398 007 8,69 1 07 Kronoberg 182 224 1 042 000 5,72 0 0,00 1 042 000 5,72 1 024 Västerbotten 257 812 1 451 000 5,63 992 958 3,85 2 443 958 9,48 1 023 Jämtland 126 897 607 000 4,78 1 06 Jönköping 335 246 1 389 000 4,14 722 100 2,15 2 111 100 6,30 1 020 Dalarna 275 867 880 000 3,19 117 500 0,43 997 500 3,62 1 022 Västernorrland 243 372 750 000 3,08 202 000 0,83 952 000 3,91 1 025 Norrbotten 249 677 675 000 2,70 140 900 0,56 815 900 3,27 1 03 Uppsala 327 188 880 000 2,69 916 500 2,80 1 796 500 5,49 1 014 Mölndal 147 328 339 996 2,31 277 000 1,88 616 996 4,19 1 014 Bohuslän 202 213 415 008 2,05 58 000 0,29 473 008 2,34 1 013 Halland 293 572 554 084 1,89 147 794 0,50 701 878 2,39 1 014 Skaraborg 256 000 480 000 1,88 285 000 1,11 765 000 2,99 1 012 Skåne 1 214 758 1 359 000 1,12 138 000 0,11 1 497 000 1,23 1 019 Västmanland 249 974 275 000 1,10 170 000 0,68 445 000 1,78 1 05 Östergötland 423 169 410 000 0,97 0 0,00 410 000 0,97 1 014 Älvsborg 441 854 364 995 0,83 0 0,83 364 995 0,83 1 08 Kalmar 233 397 140 000 0,60 35 000 0,15 175 000 0,75 1 04 Södermanland 267 524 125 000 0,47 0 0,00 125 000 0,00 1 017 Värmland 273 374 0 0,00 0 0,00 0 0,00 Bilaga 2 - Sidan 1 (av 1) Hallands Arkivförbund - Spontanremiss på utredningen "Spela Samman" (SOU 2010:11) - 2010-06-03 - Bilaga 2