LU15 Långtidsutredningen 2015 Helen Forslind - Projektledare för huvudbetänkandet Thomas Eisensee - Ämnesråd Finansdepartementet Sverker Lindblad Ämnesråd Näringsdepartementet http://www.regeringen.se/artiklar/2015/06/langtidsutredningen-2015/ Långtidsutredningen - en bakgrund Långtidsutredningen analyserar utmaningar och möjligheter för svensk ekonomi på lång sikt (fram till 2060) LU 2015 - den tjugoandra i ordningen sedan 1948 Utredningen omfattar huvudbetänkande och expertrapporter (bilagor) Huvudbetänkandet utarbetas av tjänstemän vid Strukturenheten Utredningen arbetar fristående, utan direktiv fastställda av regeringen 1
Syftet med LU15 Utgöra underlag till den ekonomiska politiken Ge en samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen på lång sikt Identifiera viktiga utvecklingstrender Bidra till diskussionen om de offentliga finanserna Fyra viktiga utvecklingstrender Teknisk utveckling Internationalisering Demografisk förändring Klimatåtagande och klimatförändringar 2
Teknisk utveckling Ny teknik, exempelvis digitalisering, påverkar oss olika beroende på våra färdigheter Rutinarbeteshypotesen (RBTC) rutinarbetsuppgifter följer preciserade, väl definierade moment och kan kodas -> lätta att automatisera vanliga i många medelkvalificerade kognitiva och manuella arbeten Leder till högre efterfrågan på icke-rutinartade arbetsuppgifter abstrakta (akademiska yrken, ledare) manuella (enkla serviceyrken) Internationaliseringen fortsätter Globaliseringsindex faktiska flöden 70 60 50 Afrika Asien Europa Nordamerika Sydamerika 40 30 20 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 3
Befolkningen åldras 2 1,9 Försörjningskvot 20-64 Försörjningskvot 20-74 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 Andelen utrikes födda bland de äldre ökar kraftigt Tusental 4
Strukturomvandlingstakten har inte ökat 1,6 1,4 Näringsliv Hela ekonomin 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 BNP per person fördubblas till 2060! Ökade inkomstskillnader mellan arbetande och pensionärer Offentliga finanser underskott om inget görs Stora regionala utmaningar Försämrade färdigheter ett framtida arbetsmarknadsproblem 5
Inriktningsagenda för framtiden Stor osäkerhet med perspektiv till 2060 lämnar därför inte konkreta policyförslag I stället en inriktningsagenda, som anger riktning för kommande förslag Agendans första del -> vad som krävs för att få samhällets resurser att växa i framtiden Agendans andra del -> vad som krävs för att en tillräckligt stor del av framtida resurser finns för offentligt välfärdsåtagande i linje med efterfrågan Vad skapar resurser? Produktivitet är centralt för tillväxt Men det offentligas möjligheter att påverka är begränsade LU2015 lyfter fram två punkter för det offentliga Generellt utformade regelverk Värna god offentlig förvaltning och hög nivå av tillit 6
Vad skapar finansiering av välfärdsåtagandet? Arbetade timmar Skattehöjningar Omprioriteringar Privat finansiering Arbetade timmar det enda som räcker om man vill bibehålla fördelningspolitiken Kommer vi att vilja jobba mer? Sysselsättningen bland äldre har ökat, vilket bidragit till en något höjd utträdesålder Allt fler tar ut inkomstpension eller tjänstepension före 65 års ålder Mer än var femte 64-åring har i dag sjukersättning Sverige har överlag bra ekonomiska incitament för arbete bland äldre dock inte för vissa grupper, främst de med låga pensioner. 7
Jobbglädje nyckeln till längre arbetsliv Ekonomiska incitament verkar dock spela mindre roll för när folk pensionerar sig Behöver räkna upp regler med medellivslängd Behöver ändra normer kring pension Behöver göra arbete i sig mer attraktivt Det offentliga har relativt begränsade möjligheter att åstadkomma detta, mycket ligger på arbetsmarknadens parter, men stimulera arbetsmiljö och flexiblare arbetstid för äldre stimulera möjligheter till utbildning även för äldre Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) 8
Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) OECD-undersökning tyder på att goda färdigheter ger jobb oavsett etniskt ursprung Andel med arbete (16-65 år) uppdelade på färdighetsnivåer i läsning och/eller räkning 100 90 80 70 Födda i Födda 60 50 40 30 20 10 0 Otillräckliga färdigheter i läsning och/eller räkning Låga färdigheter i läsning och räkning Goda/höga färdigheter i läsning och räkning 9
Goda färdigheter ger kvalificerade jobb Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) OECD-undersökning tyder på att goda färdigheter ger jobb oavsett etniskt ursprung Svenska arbetsmarknaden verkar som helhet inte präglas av etnisk diskriminering Undersökningen visar samtidigt att även högutbildade från flyktingregionerna i genomsnitt har svaga färdigheter 10
Genomsnittliga räknefärdigheter i de nordiska länderna efter födelseregion och utbildningsnivå (låg/medel/hög) Utbildnings-nivå Hög Medel Låg Arabländer Afrika söder om Sahara Inrikes födda Central- och Östeuropa Nordamerika och Västeuropa 150 170 190 210 230 250 270 290 310 330 PIAAC-poäng i räkning Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) OECD-undersökning tyder på att goda färdigheter ger jobb oavsett etniskt ursprung Svenska arbetsmarknaden verkar som helhet inte präglas av etnisk diskriminering Undersökningen visar samtidigt att även högutbildade från flyktingregionerna i genomsnitt har svaga färdigheter Det behövs relativt omfattande kompletterande utbildningsinsatser även för högutbildade 11
Inriktningsagenda för framtiden För att få ökade resurser: Utforma generella regelverk Värna en god offentlig förvaltning och hög tillit För att säkra välfärden: Stimulera äldre att arbeta längre Förbättra färdigheterna och därigenom sysselsättningen bland utrikes födda Den långsiktiga makroekonomiska utvecklingen Jakob Almerud Thomas Eisensee Finansdepartementet 12
Hur kommer svensk ekonomi att utvecklas de kommande 50 åren? Den strukturella utvecklingen 2014-2060 Två viktiga utgångspunkter Den makroekonomiska modellen MIMER Den förväntade demografiska utvecklingen Modellram MIMER Utvecklad på finansdepartementet Fem sektorer: hushåll, näringsliv, offentlig sektor (inkl. inkomstpensioner), premiepensionssystemet, utlandet Allmän jämviktsmodell dvs. jämvikt på alla delmarknader Generationsbaserad Optimerande individer och företag 13
Ålder 95 Män Kvinnor 90 Demografi Medellivslängd 85 80 75 70 1995 2010 2025 2040 2055 2070 2085 2100 Foto: Finansdepartementet / Bertil Strandell Befolkningsprognos Sveriges folkmängd (ettårsklasser) kvinnor män Källa: Statistiska centralbyrån 14
Befolkningen Antal personer i olika åldrar, 2013 och 2060 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 2013 2060 Källa: SCB Några andra antaganden Framskrivningen 2014-2018: Vårpropositionen 2014 2019 och framåt MIMER Notera: SCB:s befolkningsprognos från 2014 Källa: Finansdepartementet 15
Produktivitet Produktivitetsutvecklingen 2012-2060, index 2012=100 280 2,2%/år 260 240 220 1,7%/år 200 180 160 140 120 100 0,1%/år 80 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Näringslivet Den offentliga sektorn Hela ekonomin Källa: Finansdepartementet Huvudscenariot i LU Foto: FlickR / Vincent Van Der Pas 16
Befolkningen i arbetsför ålder Antal personer 15-74 år, 1980-2060 8 500 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB Genomsnittliga antalet arbetade timmar ökar i god takt Jämvikt 2014-2018 (vårprop. 2014) Pensionsåldern antas gradvist öka från 65 till 69 Bättre förutsättningar (hälsa, utbildning m.m.) Stöd i olika indikatorer Hushållen ökar arbetsutbudet Ökad medellivslängd ökat behov av sparande högre arbetsutbud Källa: SCB 17
Genomsnittliga antalet arbetade timmar ökar i god takt Genomsnittligt antal arbetade timmar i veckan per person 2005 2060, fördelat över olika åldersgrupper 2005 2014 2030 2045 2060 20 64 år 24,1 24,8 25,8 25,7 26,2 65 74 år 2,3 3,4 4,1 4,9 6,1 15 74 år 20,1 20,2 20,9 21,0 21,1 Källa: SCB och Finansdepartementet. Källa: SCB Medelarbetstiden ökar Antal arbetade timmar per person i åldersgruppen15 74 år, 1980 2060 Timmar 22 21 20 19 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och Finansdepartementet. 18
Antaletarbetadetimmarökarrelativtsvagt Antalet arbetade timmar totalt, 1980 2060 Timmar 10000 9000 8000 7000 2014-2060: 0,35% per år 6000 1980-2014: 0,43% per år 5000 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och Finansdepartementet. BNP-tillväxten ökar i god takt Genomsnittlig årlig real tillväxt i BNP och BNP per capita procent 1980 2013 2014 2024 2025 2034 2035 2044 2045 2060 BNP 2,1 2,4 1,9 2,0 2,1 BNP per capita 1,7 1,6 1,5 1,8 1,8 Källa: SCB och Finansdepartementet. 19
Högre levnadsstandard 2060 BNP per capita 1980 2060 Tusental kronor, 2014 års priser 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och Finansdepartementet. Produktivitetsutvecklingen viktig 20
Hushållens konsumtion ökar Hushållens konsumtion 1980 2060 Procent av BNP 53 52 51 50 49 48 47 46 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och Finansdepartementet. Investeringarna stabiliseras på högre nivå Investeringar som andel av BNP 1980 2060 Procent av BNP 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och Finansdepartementet. 21
Den offentliga konsumtionen ökar Offentlig konsumtion 1980 2060 Procent av BNP 30 29 28 27 26 25 24 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och Finansdepartementet. Nettoexporten minskar Nettoexport 1980 2060 Procent av BNP 12 10 8 6 4 2 0 2 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: SCB och Finansdepartementet. 22
Det intergenerationella kontraktet Nettobetalningar från offentlig sektor, tvärsnitt 2014 700 000 kr 600 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 300 000 kr 200 000 kr Kvinnor 100 000 kr Män 0 kr Totalt -100 000 kr -200 000 kr -300 000 kr 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 ålder Källa: Finansdepartementet Offentliga utgifterna ökar Primära utgifter och primära inkomster, procent av BNP 56 54 52 50 48 46 44 42 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 Källa: Finansdepartementet Primära utgifter Primära utgifter 23
Det finansiella sparandet Två alternativscenarier Foto: FlickR / Vincent Van Der Pas 24
Alternativscenario I: Catch-up till USA Produktivitetsutvecklingen i Sverige och i USA Index, BNP per arbetad timme i Sverige 2012=1 2,9 2,5 2,1 1,7 1,3 0,9 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Huvudscenario Konvergensscenario USA Källa: Finansdepartementet. Högre BNP-tillväxt BNP i scenariot med konvergens mot USA och huvudscenariot Miljarder kronor, 2012 års priser 12000 10000 8000 2,5% per år 2,1% per år 6000 4000 2000 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Huvudscenario Konvergens mot USA Källa: Finansdepartementet. 25
Högre antal arbetade timmar på sikt pga skift i arbetstiden över livscykeln Antalet arbetade timmar i konvergensscenariot jämfört med huvudscenariot 10 miljoner timmar 950 900 850 800 750 700 650 600 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Huvudscenario Konvergens mot USA Källa: Finansdepartementet. Alternativscenario II: Bättre hälsa Återstående förväntad medellivslängd från 65 år samt återstående levnadsår fria från dålig hälsa, ADL-beroende, aktivitetsnedsättning och rörelsehinder, 1980 2010 Källa: Danielsson och Lagergren (2015). 26
Arbetsutbudet ökar Antalet arbetade timmar i scenariot med förbättrad hälsa jämfört med huvudscenariot 950 900 850 800 750 700 650 10 miljoner timmar 600 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Huvudscenario Förbättrad hälsa Källa: Finansdepartementet. BNP ökar något kraftigare BNP i scenariot med bättre hälsa jämfört med huvudscenariot 12000 10000 8000 6000 4000 Miljarder kronor, 2012 års priser 2000 2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047 2052 2057 Huvudscenario Förbättrad hälsa Källa: Finansdepartementet. 27
Offentlig konsumtion minskar Offentlig konsumtion, procent av BNP Procent av BNP 28,5 28,0 27,5 27,0 26,5 26,0 25,5 25,0 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 Huvudscenario Förbättrad hälsa Källa: Finansdepartementet. Högre invandring väntas framöver Immigration,1980-2060 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 Prognos 2015 Prognos 2014 60 000 40 000 20 000 0 1980 2000 2020 2040 2060 Källa: SCB 28
Sammanfattning Huvudscenariot: BNP ökar med 2,1% per år 2014-2060 Tillväxten skapas genom högre produktivitet Antalet arbetade timmar ökar relativt svagt Alternativscenarier: Catch-upp till produktivitetsnivån i USA skulle innebära att BNP ökar med 0,4 p.e. mer årligen 2014-2060 samt ett högre arbetsutbud på längre sikt Hälsoförbättringar innebär ett högre arbetskraftsutbud och att BNP ökar 0,1 p.e. mer årligen 2014-2060 Demografins regionala utmaningar Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015 Sverker Lindblad, Näringsdepartemetet projektledning och slutsatser Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys kommunernas ekonomi och verksamhet Torbjörn Danell, Tillväxtanalys arbetskraft- och kompetensförsörjning Christer Anderstig, WSP Analys prognoser och beräkningar Kristianstad 17 mars 2016 Sverker Lindblad Näringsdepartementet 29
Kommunernas demografiska sårbarhet 2014 Befolkningsförändring 2014-2040 I åldersgruppen 16-74 år kommer 63 procent av ökningen från länder med låg eller medel HDI Födelseland totalt 16-74 år Sverige 819 950 154 521 Norden exkl. Sverige -29 953-50 503 EU exkl. Norden 138 141 117 493 Europa exkl. EU och Norden 22 761-4 616 Länder med låg HDI exkl. Europa 165 272 161 490 Länder med medel HDI exkl. Europa 227 757 198 721 Länder med hög HDI exkl. Europa 2 570-2 079 Totalt 1 346 498 575 027 Källa: SCB Befolkningsframskrivning 2014, egna beräkningar 30
Nyckeltal för LU:s basscenario Antalet arbetade timmar för åldersgruppen över 65 år ökar och år 2040 förväntas pensionsåldern vara 68 år. Källa: Långtidsutredningen LU 2014-40 Privat konsumtion 2.3 Offentlig konsumtion 0.6 Investeringar 3.1 Export 4.4 Import 4.4 BNP 2.1 Sysselsatta (antal arbetade 0.4 timmar) Produktivitet i näringslivet 2.2 Årlig befolkningsförändring, FA-regioner 31
Försörjningskvot (total bef / bef 20-64år), FA-regioner Antalet äldre förväntas minska i vissa avlägset belägna FA-regioner!!! Kommunernas ekonomi och verksamhet 32
Demografi och kommunala kostnader Framskrivning utifrån tre komponenter Kommunala nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning 33
Förändring av ekonomiskt resultat för län 2013-2040, fasta priser Kommunernas ekonomi år 2040 Enbart demografin leder till behov av höjd kommunalskatt med 1 kr i storstadskommuner och 6 kr i avlägsna landsbygdskommuner Ökade kostnader enligt historisk trend innebär behov av höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna landsbygdskommuner 34
Kommunernas ekonomi och verksamhet åtgärder och förslag Effektivisering av kommunal verksamhet historiskt svårt, men innovativa lösningar möjliga Ökade intäkter högre skatteuttag, kommunal skatteutjämning, avgifter Kommunsamarbeten eller asymmetriska lösningar politiskt känsligt, ansvar och mandat Större kommuner kritisk storlek, gleshet ett problem, statlig strategi Lokal anpassning och social innovation offentliga, privata, civila aktörer, behov av stöd Behöver vi en kommunreform? (1) Vid 1974 års kommunreform ansågs 8 000 inv vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Cirka 10 000 inv behövs för att bedriva effektiv grundskoleverksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst 20 000 inv som önskvärt för effektiv verksamhet År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < 8 000 inv (19 %) och 164 kommuner < 20 000 inv (56 %) 35
Behöver vi en kommunreform? (2) De funktionella gränsöverskridande kommunkopplingarna ökar Governance är viktigt, men det finns inget tydligt samband mellan kommunstorlek och svag ekonomi Men, gleshet och långa avstånd till större städer spelar roll för kommunalekonomin De kommuner som har störst behov av starkare ekonomi är de som vinner minst på sammanslagning Kommunsammanslagningar kräver statlig strategi: lagstiftning, ekonomiska stimulanser Arbetskrafts- och kompetensförsörjning 36
Arbetskrafts- och kompetensförsörjning Måttet förvärvsgrad centralt (sysselsatt dagbefolkning/befolkning i arbetsför ålder), kvoter över 0,9 innebär befarad brist Störst befarade brister år 2040 för personer med eftergymnasial utbildning, kvoter på över 0,9 i 56 av 72 FA-regioner, över 1,7 i delar av norra Sveriges inland Bristerna ännu större för personer med högre utbildning inom vård och pedagogik Samband mellan FA-regionens kvot och befolkningsmässig storlek 2013 och 2040 37
Förvärvsgrader eftergymnasial utbildning 2040 Arbetskrafts- och kompetensförsörjning åtgärder och förslag (1) Ökad inflyttning rörlighet mot större städer, flyin fly-out, statliga subventioner? Lokal attraktivitet basnivå samt något som sticker ut, risk för nollsummespel Pendling och regionförstoring begränsade pendlingsmöjligheter, fysisk planering och regional utveckling Ökat arbetskraftsutbud tidigare inträde, senare utträde, kvinnor, ungdomar, utlandsfödda 38
Arbetskrafts- och kompetensförsörjning åtgärder och förslag (2) Kompetensutveckling och förbättrad matchning omskolning, vidareutbildning, könsperspektiv, studie- och yrkesvägledning Arbetskraftsinvandring invandring från länder med lågt eller medel HDI (63 procent), attityder, kompetensutveckling, validering, god effekt av ökad förvärvsgrad hos utlandsfödda Tack för ordet! sverker.lindblad@regeringskansliet.se 39
Extrabild: Sysselsättningsgrad och medianlön vid olika läsfärdighetsnivåer 20 19 Sverige 18 17 16 15 14 13 12 11 10 50 55 60 65 70 75 80 85 90 Sysselsättningsgrad (procent) Förändringar i antal anställda 16 64 år per lönekvintil 2001 2013 250000 200000 150000 100000 50000 0-50000 Kvintil 1 Kvintil 2 Kvintil 3 Kvintil 4 Kvintil 5 40
Förändring i respektive lönekvintils andel av antal anställda, män respektive kvinnor 2001 2013 6 5 4 3 Män Kvinnor 2 1 0-1 -2-3 -4-5 Kvintil 1 Kvintil 2 Kvintil 3 Kvintil 4 Kvintil 5 Födelseregion Norden respektive utanför Norden: Förändring i respektive lönekvintils antal anställda 16 64 år. Sverige 2001 2013 200000 Födda inom Norden 150000 Födda utanför Norden 100000 50000 0-50000 Kvintil 1 Kvintil 2 Kvintil 3 Kvintil 4 Kvintil 5 41
Bilagor Bilaga 1 Sveriges ekonomi scenarier fram till år 2060 Bilaga 2 De svenska energimarknaderna en samhällsekonomisk analys Bilaga 3 Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen Bilaga 4 The Welfare State and Economic Performance Bilaga 5 Utbildning för framtidens arbetsmarknad Bilaga 6 Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser Bilaga 7 Demografins regionala utmaningar Bilaga 8 Forskning, innovationer och ekonomisk tillväxt Bilaga 9 Kapitalinkomster och inkomstfördelningen 42