Tertialrapport januari-april 2018, Vallentuna kommun 16 KS

Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 16 KS.216 4

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen -08-13 144 Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun (KS.216) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner tertialrapporten. Kommunstyrelsen uppmärksammar det ekonomiska läget och beslutar att återkommande uppföljningsmöten med ledningen för socialnämnden ska fortsätta. Kommunstyrelsen påminner socialnämnden om kommunfullmäktiges beslut att åtgärder ska vidtas utifrån genomförd granskning 43-04-16: Kommunfullmäktige beslutar att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Kommunstyrelsen uppmanar samtliga nämnder att bidra till att klara Vallentuna kommuns ekonomiska resultat. Ärendebeskrivning Det bokförda resultatet för kommunen per 30 april är -27,2 miljoner kronor. Det är avsevärt sämre än bokfört resultat motsvarande period föregående år som var 6,9 miljoner kronor. Årets budget innehåller ett positivt resultat på 22,7 miljoner kronor enligt kommunplan -2020. Prognosen är att kommunens resultat (och balanskravsresultat) beräknas bli 13,1 miljoner kronor. Det är 9,6 miljoner kronor sämre än budget. Skatteintäkter och bidrag förväntas ge ett överskott på 9,1 miljoner kronor i jämförelse med budget. Nämnderna visar tillsammans ett prognostiserat underskott på 22,2 miljoner kronor. Underskotten kommer från socialnämnden samt från ökade volymer inom skolpeng och gymnasieskolpeng. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 11,4 miljoner kronor. Överskottet är beroende av att kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter (KSOF) inte nyttjas under året vilket då ger 4,5 miljoner kronor i överskott. För att bidra till att klara kommunens ekonomi genomförs besparingar inom kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Inom barn- och ungdomsnämnden visar prognosen för skolpengen ett underskott på 2,0 miljoner kronor. Likaså beräknas gymnasieskolpengen ge ett underskott på 2,0 miljoner kronor. Socialnämnden visar ett underskott på 29,5 miljoner kronor. En granskning av socialnämndens ekonomiska utfall har genomförts. Kommunfullmäktige beslutade 43-04-16 att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Verksamheterna har analyserats för att begränsa kostnadsutvecklingen och arbetet fortsätter under. Prognosen baseras på att åtgärder genomförs. Kommunstyrelsens ledning och socialnämndens ledning har regelbundna möten med kommunledningskontoret och socialförvaltningen för analys av verksamheten och ekonomisk bedömning. Avstämningarna sker månadsvis för att tillse att åtgärder genomförs enligt kommunfullmäktiges beslut och för att klara kommunens ekonomi. Avstämningar med övriga förvaltningar genomförs också regelbundet i olika forum dels för att säkerställa prognoser dels för att klara kommunens ekonomi. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen -08-13 Kommunledningskontoret betonar att kommunen har ett fortsatt allvarligt ekonomiskt läge som till största delen beror på ökade kostnader för socialnämndens verksamheter. Avsaknad av personal inom socialförvaltningen på en rad tjänster försvårar arbetet. Detta inte minst inom det ekonomiska området där förvaltningen under våren har vakanser för två controllers. Verksamheternas detaljbudgetar är skapade på ett sätt som försvårar uppföljning för verksamheternas chefer och för kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Kommunledningskontoret betonar vikten av att analysarbete fortsätter under året. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner tertialrapporten. Kommunstyrelsen uppmärksammar det ekonomiska läget och beslutar att återkommande uppföljningsmöten med ledningen för socialnämnden ska fortsätta. Kommunstyrelsen påminner socialnämnden om kommunfullmäktiges beslut att åtgärder ska vidtas utifrån genomförd granskning 43-04-16: Kommunfullmäktige beslutar att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Kommunstyrelsen uppmanar samtliga nämnder att bidra till att klara Vallentuna kommuns ekonomiska resultat. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. 128 Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 2. Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 3. Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 4. Tertialrapport januari-april, samtliga nämnder Expedieras till Akten Samtliga nämnder Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott -05-31 128 Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun (KS.216) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner tertialrapporten. Kommunstyrelsen uppmärksammar det ekonomiska läget och beslutar att återkommande uppföljningsmöten med ledningen för socialnämnden ska fortsätta. Kommunstyrelsen påminner socialnämnden om kommunfullmäktiges beslut att åtgärder ska vidtas utifrån genomförd granskning 43-04-16: Kommunfullmäktige beslutar att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Med tillägget att kommunstyrelsen uppmanar samtliga nämnder att bidra till att klara Vallentuna kommuns ekonomiska resultat. Ärendebeskrivning Det bokförda resultatet för kommunen per 30 april är -27,2 miljoner kronor. Det är avsevärt sämre än bokfört resultat motsvarande period föregående år som var 6,9 miljoner kronor. Årets budget innehåller ett positivt resultat på 22,7 miljoner kronor enligt kommunplan - 2020. Prognosen är att kommunens resultat (och balanskravsresultat) beräknas bli 13,1 miljoner kronor. Det är 9,6 miljoner kronor sämre än budget. Skatteintäkter och bidrag förväntas ge ett överskott på 9,1 miljoner kronor i jämförelse med budget. Nämnderna visar tillsammans ett prognostiserat underskott på 22,2 miljoner kronor. Underskotten kommer från socialnämnden samt från ökade volymer inom skolpeng och gymnasieskolpeng. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 11,4 miljoner kronor. Överskottet är beroende av att kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter (KSOF) inte nyttjas under året vilket då ger 4,5 miljoner kronor i överskott. För att bidra till att klara kommunens ekonomi genomförs besparingar inom kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Inom barn- och ungdomsnämnden visar prognosen för skolpengen ett underskott på 2,0 miljoner kronor. Likaså beräknas gymnasieskolpengen ge ett underskott på 2,0 miljoner kronor. Socialnämnden visar ett underskott på 29,5 miljoner kronor. En granskning av socialnämndens ekonomiska utfall har genomförts. Kommunfullmäktige beslutade 43-04-16 att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott -05-31 genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Verksamheterna har analyserats för att begränsa kostnadsutvecklingen och arbetet fortsätter under. Prognosen baseras på att åtgärder genomförs. Kommunstyrelsens ledning och socialnämndens ledning har regelbundna möten med kommunledningskontoret och socialförvaltningen för analys av verksamheten och ekonomisk bedömning. Avstämningarna sker månadsvis för att tillse att åtgärder genomförs enligt kommunfullmäktiges beslut och för att klara kommunens ekonomi. Avstämningar med övriga förvaltningar genomförs också regelbundet i olika forum dels för att säkerställa prognoser dels för att klara kommunens ekonomi. Kommunledningskontoret betonar att kommunen har ett fortsatt allvarligt ekonomiskt läge som till största delen beror på ökade kostnader för socialnämndens verksamheter. Avsaknad av personal inom socialförvaltningen på en rad tjänster försvårar arbetet. Detta inte minst inom det ekonomiska området där förvaltningen under våren har vakanser för två controllers. Verksamheternas detaljbudgetar är skapade på ett sätt som försvårar uppföljning för verksamheternas chefer och för kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Kommunledningskontoret betonar vikten av att analysarbete fortsätter under året. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner tertialrapporten. Kommunstyrelsen uppmärksammar det ekonomiska läget och beslutar att återkommande uppföljningsmöten med ledningen för socialnämnden ska fortsätta. Kommunstyrelsen påminner socialnämnden om kommunfullmäktiges beslut att åtgärder ska vidtas utifrån genomförd granskning 43-04-16: Kommunfullmäktige beslutar att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Med tillägget att kommunstyrelsen uppmanar samtliga nämnder att bidra till att klara Vallentuna kommuns ekonomiska resultat. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 2. Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 3. Tertialrapport januari-april, samtliga nämnder Expedieras till Akten Samtliga nämnder Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 26

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott -05-31 Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 37

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET -05-23 DNR KS.216 KARIN KILERUD SID 1/2 KOMMUNCONTROLLER 0858785118 KARIN.KILERUD@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner tertialrapporten. Kommunstyrelsen uppmärksammar det ekonomiska läget och beslutar att återkommande uppföljningsmöten med ledningen för socialnämnden ska fortsätta. Kommunstyrelsen påminner socialnämnden om kommunfullmäktiges beslut att åtgärder ska vidtas utifrån genomförd granskning 43-04-16: Kommunfullmäktige beslutar att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Kommunstyrelsen uppmanar samtliga nämnder att bidra till att klara Vallentuna kommuns ekonomiska resultat. Ärendet i korthet Det bokförda resultatet för kommunen per 30 april är -27,2 miljoner kronor. Det är avsevärt sämre än bokfört resultat motsvarande period föregående år som var 6,9 miljoner kronor. Årets budget innehåller ett positivt resultat på 22,7 miljoner kronor enligt kommunplan -2020. Prognosen är att kommunens resultat (och balanskravsresultat) beräknas bli 13,1 miljoner kronor. Det är 9,6 miljoner kronor sämre än budget. Skatteintäkter och bidrag förväntas ge ett överskott på 9,1 miljoner kronor i jämförelse med budget. Nämnderna visar tillsammans ett prognostiserat underskott på 22,2 miljoner kronor. Underskotten kommer från socialnämnden samt från ökade volymer inom skolpeng och gymnasieskolpeng. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 11,4 miljoner kronor. Överskottet är beroende av att kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter (KSOF) inte nyttjas under året vilket då ger 4,5 miljoner kronor i överskott. För att bidra till att klara kommunens ekonomi genomförs besparingar inom kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Inom barn- och ungdomsnämnden visar prognosen för skolpengen ett underskott på 2,0 miljoner kronor. Likaså beräknas gymnasieskolpengen ge ett underskott på 2,0 miljoner kronor. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KLK@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE 8

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET -05-23 DNR KS.216 SID 2/2 Socialnämnden visar ett underskott på 29,5 miljoner kronor. En granskning av socialnämndens ekonomiska utfall har genomförts. Kommunfullmäktige beslutade 43-04-16 att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Verksamheterna har analyserats för att begränsa kostnadsutvecklingen och arbetet fortsätter under. Prognosen baseras på att åtgärder genomförs. Kommunstyrelsens ledning och socialnämndens ledning har regelbundna möten med kommunledningskontoret och socialförvaltningen för analys av verksamheten och ekonomisk bedömning. Avstämningarna sker månadsvis för att tillse att åtgärder genomförs enligt kommunfullmäktiges beslut och för att klara kommunens ekonomi. Avstämningar med övriga förvaltningar genomförs också regelbundet i olika forum dels för att säkerställa prognoser dels för att klara kommunens ekonomi. Kommunledningskontoret betonar att kommunen har ett fortsatt allvarligt ekonomiskt läge som till största delen beror på ökade kostnader för socialnämndens verksamheter. Avsaknad av personal inom socialförvaltningen på en rad tjänster försvårar arbetet. Detta inte minst inom det ekonomiska området där förvaltningen under våren har vakanser för två controllers. Verksamheternas detaljbudgetar är skapade på ett sätt som försvårar uppföljning för verksamheternas chefer och för kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Kommunledningskontoret betonar vikten av att analysarbete fortsätter under året. Handlingar Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Akten Samtliga nämnder 9

TERTIAL 1 Vallentuna Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 10

Innehållsförteckning Ekonomisk analys...3 Sammanfattning...3 Resultaträkning...4 Driftredovisning...5 Investeringsredovisning...7 Måluppfyllelse...8 Vallentuna, Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 2(11) 11

Ekonomisk analys Sammanfattning Det ekonomiska utfallet per april Det bokförda resultatet för kommunen per 30 april är -27,2 miljoner kronor. Det är avsevärt sämre än bokfört resultat motsvarande period föregående år som var 6,9 miljoner kronor. Årsprognos för Budget för året innehåller ett positivt resultat på 22,7 miljoner kronor enligt kommunplan - 2020. Prognosen är att kommunens resultat (och balanskravsresultat) beräknas bli 13,1 miljoner kronor. Det är 9,6 miljoner kronor sämre än budget. Skatteintäkter och bidrag förväntas ge ett överskott på 9,1 miljoner kronor i jämförelse med budget. Nämnderna visar tillsammans ett prognostiserat underskott på 22,2 miljoner kronor. Underskotten kommer från socialnämnden samt från ökade volymer inom skolpeng och gymnasieskolpeng. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 11,4 miljoner kronor. Överskottet är beroende av att kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter (KSOF) inte nyttjas under året vilket då ger 4,5 miljoner kronor i överskott. För att bidra till att klara kommunens ekonomi genomförs besparingar inom kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Inom barn- och ungdomsnämnden visar prognosen för skolpengen ett underskott på 2,0 miljoner kronor. Likaså beräknas gymnasieskolpengen ge ett underskott på 2,0 miljoner kronor. Socialnämnden visar ett underskott på 29,5 miljoner kronor. En granskning av socialnämndens ekonomiska utfall har genomförts. Kommunfullmäktige beslutade 43-04-16 att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Verksamheterna har analyserats för att begränsa kostnadsutvecklingen och arbetet fortsätter under. Prognosen baseras på att åtgärder genomförs. Kommunstyrelsens ledning och socialnämndens ledning har regelbundna möten med kommunledningskontoret och socialförvaltningen för analys av verksamheten och ekonomisk bedömning. Avstämningarna sker månadsvis för att tillse att åtgärder genomförs enligt kommunfullmäktiges beslut och för att klara kommunens ekonomi. Avstämningar med övriga förvaltningar genomförs också regelbundet i olika forum dels för att säkerställa prognoser dels för att klara kommunens ekonomi. Vallentuna, Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 3(11) 12

Resultaträkning Verksamhetsblock (mnkr) Verksamhetens intäkter (+) Verksamhetens kostnader (-) Budget Bokfört perioden Prognos Prognosavvikelse mot budget Bokslut 363,9 110,5 342,0-21,9 395,5-2 021,2-703,0-2 020,9 0,3-2 425,3 Avskrivningar -74,9-22,9-74,9 0,0-67,2 Verksamhetens nettokostnader -1 732,2-615,4-1 753,8-21,6-2 097,0 Skatteintäkter 1 598,6 528,8 1 594,9-3,7 1 543,9 Gen.statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat (förändring av eget kapital) Avgår realisationsvinster Periodens resultat enl. balanskravet 178,0 62,5 190,7 12,7 172,8 0,5 1,9 2,1 1,6 67,5-22,1-5,0-20,8 1,3-26,4 22,7-27,2 13,1-9,6-339,2 0,0 0,0 0,0 0,0-64,3 22,7-27,2 13,1-9,6-403,6 Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor (mnkr), med en decimal. Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentarer till avvikelse resultaträkning Det bokförda resultatet är negativt för perioden januari till april med ett underskott på 27,2 miljoner kronor. Prognosen för helåret är positiv och visar ett resultat på 13,1 miljoner kronor vid årets slut. Det innebär en avvikelse på 9,6 miljoner kronor lägre än budget. Verksamhetens nettokostnader innehåller nämndernas kostnader och intäkter, interna poster samt avskrivningar. Nämnderna visar en negativ prognos om 22,2 miljoner kronor. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar med 9,1 miljoner kronor. Prognosen baseras på nya uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och omfattar bland annat ett nytt skatteunderlag samt att kommunen räknar med att få 4,0 miljoner kronor i byggbonus vid årets slut. Finansiella kostnader är 1,3 miljoner kronor lägre än budget och det beror på både lägre räntesatser och lägre inlåning. Vallentuna, Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 4(11) 13

Driftredovisning Driftredovisning nämndernas verksamheter Nämnd belopp (mnkr) Budget Bokfört perioden Vallentuna, Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 5(11) % Prognos Prognosavvikelse mot budget Bokslut Kommunstyrelsen 171,5 52,8 31 % 164,6 6,9 151,5 KS OF 4,5 0,0 0 % 0,0 4,5 0,0 Överförmyndarnämnden 2,9 0,6 19 % 2,9 0,0 2,7 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämn den 13,3 6,5 49 % 13,3 0,0 13,1 Fritidsnämnden 53,8 18,7 35 % 53,8 0,0 50,9 Kulturnämnden 44,3 14,2 32 % 44,3 0,0 43,4 Barn- och ungdomsnämnden 146,8 45,3 31 % 146,8 0,0 149,3 Skolpeng 622,3 208,8 34 % 624,2-2,0 604,6 Utbildningsnämnden 32,4 11,0 34 % 32,4 0,0 31,3 Gymnasieskolpeng 134,7 43,8 33 % 136,7-2,0 126,9 Socialnämnden 508,9 184,7 36 % 538,5-29,5 521,3 Summa nämnder 1 735,4 586,5 34 % 1 757,5-22,2 1 694,9 Interna poster, övrigt -78,1 5,3-7 % -78,1 0,0 334,9 Nämndernas nettokostnader exkl.avskrivningar 1 657,3 591,8 36 % 1 679,3-22,1 2 029,7 Förtydligande av kolumnen "Prognosavvikelse mot budget". Ett positivt värde (+) = Bättre, kostnaderna har minskat enligt prognosen. Ett negativt värde (-) = Sämre, kostnaderna har ökat enligt prognosen. Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor (mnkr), med en decimal. Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentarer till avvikelse driftsredovisning Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamheter omfattar kommunledningskontoret, räddningstjänst, samhällsbyggnadsförvaltningen och resultatenheterna TunaFastigheter samt avfallshantering. Prognosen visar ett överskott på 11,4 miljoner kronor. Prognosen för kommunledningskontorets verksamheter inklusive kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter (KSOF) bidrar med ett överskott på sammanlagt 7,4 miljoner kronor. 4,5 miljoner kronor kommer från resterande medel inom KSOF som inte avses nyttjas under året. Kommunledningskontoret genomför besparingsåtgärder som förväntas bidra med 2,9 miljoner kronor. Besparingar inom samhällsbyggnadsförvaltningen förväntas bidra med ytterligare 2,0 miljoner kronor. Därutöver redovisar samhällsbyggnadsförvaltningen ett överskott om 2,0 miljoner kronor inom projektet Återuppbyggnad av kvarnen. Projektmedlen finns avsatta i driftbudgeten men redovisningstekniskt ska uppbyggnaden av kvarnen bokföras som en anläggningstillgång och i stället finansieras via investeringsbudgeten. Av denna anledning redovisas ett underskott om 2,0 miljoner kronor i investeringsbudgeten och motsvarande belopp redovisas som överskott inom driftbudgeten. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens prognos för helåret är en ekonomi i balans. 14

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Den samlade helårsprognosen för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är att verksamheterna kommer att kunna bedrivas enligt budget. Fritidsnämnden Prognosen för helåret är en ekonomi i balans. Kulturnämnden Prognosen för helåret är en ekonomi i balans. Barn- och ungdomsnämnden Nämndens budget består av tre delar. Den fasta budgetramen omfattar 146,8 miljoner kronor. Prognosen för är att den fasta ramen har en ekonomi i balans. Skolpengsbudgeten omfattar skolpeng, föräldraavgifter och statsbidrag för maxtaxa. Prognosen är att nettokostnaderna beräknas bli 2,0 miljoner kronor högre än budget. De sexton intäktsfinansierade resultatenheterna ska tillsammans ha en balanserad budget, dock kommer vissa enheter att visa minus- respektive plusresultat. Den totala prognosen för alla resultatenheter är en ekonomi i balans, men för att nå dit krävs att flera pågående åtgärder är framgångsrika och att ytterligare åtgärder vidtas. Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens budget består av en budgetram omfattande 32,4 miljoner kronor, en resultatenhet som är intäktsfinansierad samt en budget för gymnasieskolpeng som omfattar 134,7 miljoner kronor. Gymnasieskolpengens budget är volymstyrd och baseras på befolkningsprognoser. Prognosen för utbildningsnämndens fasta ram och för Vallentuna gymnasium är vid årets slut en ekonomi i balans. Prognosen för gymnasieskolpengen är att nettokostnaderna blir 2,0 miljoner kronor högre än budget. Socialnämnden Socialnämndens budgetram för uppgår till 508,9 miljoner kronor, vilket är lägre än nettokostnaderna för föregående år som uppgick till 521,3 miljoner kronor. De största verksamhetsblocken är insatser enligt SoL och insatser enligt LSS, följt av förvaltningsövergripande, förebyggande insatser och HSL. Socialnämndens förväntade resultat för år beräknas bli 538,5 miljoner kronor. Det medför ett prognostiserat underskott på -29,5 miljoner kronor i jämförelse med budget. De stora negativa avvikelserna återfinns inom blocken insatser inom SoL och insatser inom LSS. Det omfattar bland annat HVB-placeringar för barn och unga samt familjehemsplaceringar, särskilda boenden LSS och särskilda boenden äldre. En granskning av socialnämndens ekonomiska utfall har genomförts. Kommunfullmäktige beslutade 43-04-16 att ge socialnämnden i uppdrag att beakta granskningens synpunkter och genomföra förändringar enligt granskningens rekommendationer. Verksamheterna har analyserats för att begränsa kostnadsutvecklingen och arbetet fortsätter under. Prognosen baseras på att åtgärder genomförs. Kommunstyrelsens ledning och socialnämndens ledning har regelbundna möten med kommunledningskontoret och socialförvaltningen för analys av verksamheten och ekonomisk bedömning. Avstämningarna sker månadsvis för att tillse att åtgärder genomförs enligt kommunfullmäktiges beslut och för att klara kommunens ekonomi. Avstämningar med övriga förvaltningar genomförs också regelbundet i olika forum dels för att säkerställa prognoser dels för att klara kommunens ekonomi. Vallentuna, Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 6(11) 15

Investeringsredovisning Investeringsprojekt Budget Bokfört perioden % Prognos Prognosavvi kelse mot budget Totalt (mnkr) 555,4 85,1 15 464,4 91,1 Kommunstyrelsen 197,8 14,9 8 173,3 24,6 Barn- och ungdomsnämnden 321,0 69,2 22 285,1 35,9 Utbildningsnämnden 0,5 0,0 2 0,5 0,0 Socialnämnden 7,5 0,0 0 0,0 7,5 Fritidsnämnden 25,2 1,0 4 2,6 22,6 Kulturnämnden 0,5 0,0 0 0,0 0,5 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 3,0 0,0 1 2,9 0,0 Kommentarer till avvikelse investeringsredovisning Budgeten består av årets del i kommunplanen -2020, 414,8 miljoner kronor samt inte nyttjade medel från tidigare år 140,6 miljoner kronor. Prognosen visar ett överskott på 91,1 miljoner kronor jämfört med budget. Många av projekten har budget i år och flera av projekten har även överförda medel från föregående år. Projekten kommer till stor del att genomföras kommande år vilket medför att prognosen för året blir lägre. I planeringen för bygginvesteringar är det svårt att förutse fördelningen av investeringsutgifterna över åren. Det största projektet under året är Hagaskolan. Det ska bli en treparallellig F-9 skola samt en förskola. Budgeten inkluderar en intern utgift för tomtmark till ett värde av 23 miljoner kronor. Marken är kommunens tillgång och skrivs inte av och ska därför inte belastas projektet. Prognosen för Hagaskolan blir därför totalt 423 miljoner kronor att jämföra med budgeterade 462,1 miljoner kronor. Utöver marken som tas bort räknar projektet med lägre kostnader för inköp, konsultstöd under entreprenadstiden samt index. Skolan ska stå klar för verksamhetsstart höstterminen 2019. Gång- och cykelvägen Kårsta-Ekskogen har en överflyttad budget på 12,6 miljoner kronor men markåtkomstfrågan måste utredas vidare. Projektet kommer därför inte att ha något utfall i år. Våtmarksparkens budget och överflyttade medel på 8,9 miljoner kronor kommer inte att användas i år i avvaktan på dagvattenutredning för centrala Vallentuna. Flera projekt inom fritidsnämnden kommer inte att utföras under året utan flyttas fram i tiden. Vallentuna, Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 7(11) 16

Måluppfyllelse Verksamhetsmål I kommunallagen står det att mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska finnas för den kommunala verksamheten. Målen och riktlinjerna ska omfatta både kommunens ekonomi och verksamhet. Enligt Vallentuna kommun innebär god ekonomisk hushållning att dagens kommuninvånare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte skjuta upp betalningen till framtida generationer. Med god ekonomisk hushållning menas också att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Vid varje ny mandatperiod beslutar de styrande politikerna i Vallentuna om en politisk handlingsplan som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån handlingsplanen har kommunfullmäktige fastställt kommungemensamma mål grupperade inom fem strategiska inriktningar: Här växer människor och företag Bästa kommunen att bo och leva i Fler och växande Vallentunaföretag Närmare till allt God ekonomisk hushållning De kommungemensamma målen, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Dessutom finns flera olika styrdokument, såsom policys, strategier och visioner som kommunfullmäktige har antagit. Tillsammans skapar dessa förutsättningar för en god utveckling av Vallentuna kommun. Uppföljning av kommungemensamma mål Nedan sammanfattas ett urval av arbetet som pågår i alla nämnder för att uppnå de kommungemensamma målen. För en djupare beskrivning av de olika målen, dess måluppfyllelse och nämndens kommentarer läs respektive nämnds tertialrapport. Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar En ny vision har antagits. Det innebär att kommunen har lagt en ny grund som ska vara vägledande för kommunens organisation. I visionen och riktningen slås det fast att Vallentuna ska utnyttja det strategiska läget mitt i en av världens mest innovativa tillväxtregioner. Vallentunas vision är: "Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer". Visionen består också av sex nycklar: Varaktighet Inspiration Samverkan Innovation Omtänksamhet Nav Ett förslag till ny översiktsplan har tagits fram och kan komma att antas av kommunfullmäktige under. Översiktsplanen innehåller en målsättning för utveckling av markanvändningen i kommunen fram till år 2040 och fokus ligger på en hållbar utveckling där bebyggelseutveckling sker i kollektivtrafiknära lägen. Kommunen har under april certifierats enligt den internationella miljöstandarden ISO 14001. Miljöarbetet kommer att utvecklas ytterligare och arbetet med att systematiskt minska kommunens miljöpåverkan fortsätter. Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet Kommunfullmäktige antog under hösten ett handlingsprogram för integration (perioden - ). Programmet omfattar kommunens arbete med integration inom kompetensområdena bosättning, samverkan, sysselsättning, utbildning, fritid och kommunikation. Utifrån programmets målsättningar har aktiviteter tagits fram, som respektive förvaltning genomför för att vara med och bidra till att nå målsättningarna. I arbetet med att mäta om kommunen bedriver verksamhet av hög kvalitet har bland annat socialförvaltningen arbetat för att få ett bättre helhetsperspektiv avseende volymer och utveckling Vallentuna, Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 8(11) 17

av dessa över tid. Ett ytterligare antal nyckeltal kan följas i realtid med hjälp av förvaltningens verksamhetssystem. För att få tillförlitliga uppgifter krävs ett fortsatt arbete med kvalitetssäkring av indata. Vidare behöver anpassningar göras för att berörda chefer ska ha tillgång till data. Under har ett nytt arbetssätt införts inom bygglovverksamheten för att öka rättssäkerheten och kvaliteten i ärendehanteringen liksom för att effektivisera processer. Det är team med flera kompetenser som granskar och bedömer ärenden vilket skapar ett lärande arbetssätt och säkerställer att verksamhetens samlade kompetens används i bedömningarna. Arbetssättet vidareutvecklas under. Kommunen arbetar med att ta fram en stomnätsstrategi. Den beskriver hur verksamheterna ska arbeta med de mätpunkter som Vallentuna kommuns kartor bygger på. Arbetet bedrivs delvis i samverkan med Geodata Norrort. Målet är att kvalitetssäkra ett glesare nät samt tillgängliggöra detta med en tjänst på webben. Arbetet beräknas vara klart i slutet av. Arbetet med en ajourhållning av primärkartan med hjälp av flygbilder har påbörjats under året och kommer att bli en av de arbetsmetoder som kommer att användas för datafångst. Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa Det är viktigt att kommunen håller en god nivå till företagare gällande service, tillgänglighet, handläggningstider och rättssäkerhet. Kommunen vill förbättra resultaten inom servicemätningen, NKI, Nöjd-Kund-Index, som Sveriges Kommuner och Landsting presenterar årligen. Resultaten för års ärendehantering visar att kommunen har ett lägre resultat 63, (samtliga myndighetsområden) än föregående mätning, 72. Det pågår ett omfattande förbättringsarbete med digitalisering i fokus, där processerna ses över ytterligare och kundernas möjligheter att få vägledning och hantera sin ansökan digitalt utvecklas. Det ska också vara möjligt att få personlig service och vägledning. För att höja servicen till företagare har bland annat en företagslotsfunktion införts i kommunen. Fritidsnämnden arbetar strategiskt och operativt med att skapa ett tryggt Vallentuna. Detta sker bland annat genom samverkan med kommunala och externa aktörer och genom att ekonomiskt stötta föreningar som nattvandrar. Genom att göra satsningar på unga, utveckla nämndens arbete med ungas inflytande och ge dem möjligheter att organisera sig själva kan ett hälsosammare och tryggare Vallentuna skapas. Satsningar sker även på externa aktörer som är i startskede att etablera verksamhet i kommunen. Nämnden stöttar aktörer i att hitta möjliga platser för etablering av verksamhet samt erbjuder dem att använda kommunens möjliga marknadsföringskanaler i syfte att ge dem en framgångsrik start. Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion Vallentuna kommun deltar aktivt i Arlandaregionens samarbetsorgan som omfattar Sigtuna, Upplands Väsby, Knivsta, Vallentuna och Swedavia. Arbetet utgår från en fastställd delregional utvecklingsplan (DUP) med målsättningar och planer för en stark tillväxtregion. Ett viktigt gemensamt fokusområde är arbetet för en förlängning av Roslagsbanan till Arlanda, vilket även delas av Stockholm nordost. Stockholm nordost är en annan viktig samarbetspartner som utgörs av kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtälje. Under genomförs slutlig utställning av en ny och uppdaterad översiktsplan innan den kan antas av kommunfullmäktige. Fördjupade översiktsplaner för Norra Vallentuna-Lindholmen liksom för Karby-Brottby färdigställs också. Programmet för centrala Vallentuna fördjupas genom tematiska fördjupningar för att tydliggöra målsättningar vad gäller stadsmiljö, teknisk försörjning och för att kunna bana väg för kommande detaljplaner. Detaljplaner för de sista etapperna av Roslagsbanans dubbelspår har slutförts under och samplanering med Trafikförvaltningen sker under inför kommande utbyggnadsperiod 2019. Utvecklingen inom centrala Vallentuna samt den nya stadsdelen Kristineberg har tagit fart och hållbarhetsfrågorna fördjupas i en hållbarhetsdialog med byggherrarna. För att möta kommande efterfrågan på skol- och förskoleplatser samt behovet av moderna och ändamålsenliga utbildningslokaler arbetar kommunen med flera projekt. Bygget av Hagaskolan startade i mars med ett symboliskt första spadtag och fortsätter under för att vara klar till hösten 2019. Byggnationen av förskolan Åby ängar har slutförts och verksamheten startade i januari. Under hösten inleddes byggnationen av Ormsta förskola. Förskolan kommer att ersätta den nuvarande Videgården och kunna erbjuda verksamheterna ändamålsenliga lokaler anpassade för modern pedagogik. Förskolan beräknas vara klar i slutet av med en planerad verksamhetsstart i januari 2019. Vallentuna, Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 9(11) 18

Vallentuna, Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 10(11) 19

Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt Trots att flera nämnder prognostiserar underskott vid årets slut är den sammantagna prognosen för ett positivt ekonomiskt resultat. För att uppnå detta krävs aktiva åtgärder för att klara en ekonomi i balans. Analyser av verksamheter genomförs utifrån målsättningen att ha en god ekonomisk hushållning och kostnadseffektivitet. Den största negativa avvikelsen visar socialnämnden med ett beräknat underskott om 29,5 miljoner kronor. Socialnämndens underskott uppvägs till stor del av en ny prognos med ökade skatteintäkter samt det överskott som kommunstyrelsen väntas bidra med - en följd av besparingsåtgärder inom kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunen arbetar med flera olika aktiviteter i syfte att förtydliga och effektivisera anställningsoch löneprocesserna, bland annat genom att ge personlig introduktion och systemstöd till chefer, översyn av rutinbeskrivningar och manualer samt genom att utveckla lättillgänglig information på intranätet. Vallentuna, Tertialrapport januari-april, Vallentuna kommun 11(11) 20

TERTIAL 1 Samtliga nämnder Tertialrapport januari-april 21

Innehållsförteckning Kommunstyrelsen...4 Styrkort...15 Analys - Kund/Invånare...16 Analys - Verksamhet...19 Analys - Miljö...20 Analys - Ekonomi...21 Analys - Medarbetare...35 Barn- och ungdomsnämnden...38 Analys - Kund/Invånare...49 Analys - Verksamhet...52 Analys - Miljö...53 Analys - Ekonomi...54 Analys - Medarbetare...64 Utbildningsnämnden...67 Analys - Kund/Invånare...80 Analys - Verksamhet...81 Analys - Miljö...82 Analys - Ekonomi...82 Analys - Medarbetare...86 Socialnämnden...88 Analys - Kund/Invånare...98 Analys - Ekonomi...99 Analys - Medarbetare...102 Fritidsnämnden...104 Analys - Kund/Invånare...112 Analys - Verksamhet...112 Analys - Miljö...113 Analys - Ekonomi...113 Analys - Medarbetare...116 Kulturnämnden...118 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 2(153) 22

Analys - Kund/Invånare...127 Analys - Verksamhet...128 Analys - Miljö...129 Analys - Ekonomi...129 Analys - Medarbetare...131 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden...133 Analys - Kund/Invånare...142 Analys - Verksamhet...144 Analys - Miljö...145 Analys - Ekonomi...145 Analys - Medarbetare...150 Överförmyndarnämnden...152 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 3(153) 23

Kommunstyrelsen Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i två tabeller, en tabell med utfallet och en tabell med prognos helår. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 12 Förväntad effekt för perioden uppnådd: 1 1 : 4 11 Ej påbörjad: - - Sammanställning måluppfyllelse - Prognos helår Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 12 Målet uppfyllt 5 12 Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt - - Målet ej uppfyllt och låg förändringstakt - - Måluppfyllelse Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Kommunfullmäktige tog i mars beslut om en ny riktning för Vallentuna kommun, och under våren antogs en ny vision. Det innebär att kommunen har lagt en ny grund som ska vara vägledande för kommunens organisation. I visionen och riktningen slås det fast att Vallentuna ska utnyttja det strategiska läget mitt i en av världens mest innovativa tillväxtregioner. Vallentunas vision är: "Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer". Visionen består också av sex nycklar: Varaktighet Inspiration Samverkan Innovation Omtänksamhet Nav Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 4(153) 24

För att utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar krävs att kommunen antar och implementerar övergripande strategier och planer i verksamheten. Ett förslag till ny översiktsplan har arbetats fram under och är ute på en avslutande utställning under våren för att sedan antas av fullmäktige. Översiktsplanen innehåller en målsättning för utveckling av markanvändningen i kommunen fram till år 2040 och fokus ligger på en hållbar utveckling där bebyggelseutveckling sker i kollektivtrafiknära lägen. I ett av kommunens utbyggnadsområden Kristineberg vidareutvecklas arbetssätt för att stärka en hållbar utveckling. Här tar planeringen sin utgångspunkt i ett miljöprogram som genom hållbarhetsdialoger ska mynna i åtagandeförklaringar för att göra verklighet av områdets miljöambitioner. Dessa åtaganden kommer att kontinuerligt följas upp under den långa utbyggnadsperioden. Kommunen har under april certifierats enligt den internationella miljöstandarden ISO 14001. Miljöarbetet kommer att utvecklas ytterligare och arbetet med att systematiskt minska kommunens miljöpåverkan fortsätter. Energieffektivisering och kemikaliehantering är några av de områden som är fortsatt viktiga att fokusera på. Kommunens fastigheter kommer bland annat att genomgå en miljöinventering. Alla medarbetare inom kommunen behöver vidare öka sin kunskap inom hållbarhet genom till exempel kurser, egna studier eller annat lämpligt sätt. Kommunens verksamheter som har brännbart hushållsavfall och övrigt verksamhetsavfall ska upplysas om vilka krav som gäller på mottagaranläggningar. För att uppfylla bättre kvalitet på det avfall som lämnas till kommunens insamlingssystem har nya sorteringsskyltar tagits fram och kommer att distribueras till alla kommunens verksamheter. Det finns idag möjlighet för skolor och kommunala anläggningar att bli av med sitt farliga avfall och kemikalier en till två gånger per år via SÖRAB;s underentreprenörer. Kampanjen för insamling av farligt avfall och kemikalier kommer att erbjudas skolorna i Vallentuna under. Kommunen arbetar engagerat med integrationsfrågan och har involverat flera aktörer, både interna och externa, för att hitta effektiva samarbetsarenor. Egen försörjning är en enhet inom kommunledningskontoret som ansvarar för mottagning av nyanlända till kommunen. Tillsammans med övriga förvaltningar och Arbetsförmedlingen tar enheten ett helhetsgrepp på hushållens hela situation under etableringsprocessen. Tryggare Vallentuna är ett strukturerat samarbete mellan kommun, polismyndighet och brandförsvar och arbetet utgår från den handlingsplan som tagits fram inför. Denna utgår ifrån en lägesbild, baserad på analys av anmälda brott från polisen, statistik från Storstockholms brandförsvar, dialog med invånare i Vallentuna kommun, genomförda trygghetsundersökningar såväl som rapporter från kommunens egna verksamheter. Fokusområden för de trygghetsskapande aktiviteterna är följande: Erbjuda invånarna i Vallentuna kommun en trygg miljö Främja goda förutsättningar för barn och ungdomars uppväxtvillkor Kartlägga invånarnas livsstil, beteenden, hälsa och trygghet Öka känslan av trygghet bland invånare i Vallentuna kommun Fokusområden för de brottsförebyggande aktiviteterna är att förebygga brottslighet och otrygghet kopplat till alkohol, narkotika, doping, tobak och till ungdomar som tidigt visar ogynnsam utveckling. Bland fokusområdena finns även att förebygga risken att invånare utsätts för brott i och utanför hemmet. Nämndens mål: Följa de lokala miljömålen och verka för minskad miljöpåverkan. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Kommunen har under april mottagit certifiering enligt den internationella standarden ISO 14001:2015. Certifieringen avser hela kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete och certifiering kommer uppmärksammas i samband med Vallentuna Majfest 2 juni. I samband med det planeras även en medborgardialog via en enkät, om kommunens miljöarbete. Miljöaktiviteter planeras också till Trädgårdsdagen och Höstfesten i september det är en del i kommunens miljöoch hållbarhetsarbete och en form av återbruk. Till exempel kommer besökare att kunna ta med Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 5(153) 25

plantor hem från årets sommarplanteringar. Till dagen är även koloniföreningar, blomsterhandlare, biodlare och olika trädgårds- och naturföreningar inbjudna. Ett av de tre lokala miljömålen är att minska farliga kemikalier. Ett förslag till kemikalieplan har därför tagits fram. Syftet är att styra verksamheterna mot ökad medvetenhet om kemikalier, minskad användning av kemikalier och utfasning av farliga kemikalier. Planen fokuserar på barn och unga och innehåller åtgärder kopplat bland annat till upphandling, kemikaliesmart skola och förskola, samt nybyggnation och renoveringar av fastigheter. Kommunstyrelsen har skickat förslag till kemikalieplan på remiss till nämnderna. Utifrån den övergripande målsättningen att utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar har kommunledningskontoret fått i uppdrag att kartlägga och bedöma kommunens verksamhet utifrån Agenda 2030, de globala målen för hållbar utveckling som FN beslutat om. För att samla in verksamheternas bidrag planeras en workshop i början av september. Utifrån den kommande kemikalieplanen kommer rutiner att tas fram för kemikaliehantering inom kommunens fastigheter. Vidare kommer en miljöinventering att utföras av kommunensfastigheter och en långsiktig energieffektiviseringsplan kommer att tas fram. En översyn pågår av kommunens fordon, genom att effektivisera nyttjande och behov för att minska utsläpp, öka säkerheten och få en bättre drift- och investeringsekonomi samt kunna ajourhålla en miljö- och trafiksäker fordonsflotta. Ett återbrukssystem för kontorsmöbler inom kommunens verksamheter håller på att tas fram. Systemet innebär både ekonomisk- och miljöbesparing då kontorsmöbler återanvänds med minskade inköp och ökad återanvändning vilket gynnar miljön. Avfallsenheten förbereder en ny upphandling för insamling av matavfall för att öka sortering och insamling av matavfall. I alla upphandlingar ställer kommunen krav på miljösäkringssystem samt att alla entreprenader ska ha material enlig Byggvarubedömningen. Byggvarubedömningen (BVB) är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som bedömer och därefter tillhandahåller information om hållbarhetsbedömda varor samt främjar produktutvecklingen mot en giftfri och god bebyggd miljö. Specifika miljökrav ställs i upphandling av yrkeskläder samt köksutensilier. Åtgärder pågår för att förbättra vattenkvaliteten i Vallentunasjön. Sedan projektet startades 2010 har reduktionsfiske genomförts, mindre pumpförsök, muddrings- och fällningsförsök i inneslutningar, växtkarteringar och det har etablerats en mindre musselodling. En djupkarta och näringsbudget har tagits fram. All vitfisk som tas upp ur sjön blir till biogas. Hittills har projektet tagit upp cirka 160 ton vitfisk och därmed har också mycket fosfor tagits bort som annars skulle ha drivit på övergödningen och påverkat siktdjupet negativt. Bästa siktdjup samt lägsta fosforhalt uppmättes under våren och är de bästa resultaten som uppnåtts sedan mätningarna började 2011. Under våren planeras ett reduktionsfiske med hjälp av bottengarn vilket delvis har genomförts. Projektet kommer under slutet av våren att anordna en workshop tillsammans med experter på övergödda sjöar som lider av en internbelastning, vilket Vallentunasjön också gör. Syftet är att utreda vilka andra metoder projektet kan använda sig av för att få till en bättre vattenkvalité i sjön. Nämndens mål: Prioritera bebyggelseutveckling för bostäder inom Roslagsbanans influensområden. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Detaljplaner prioriteras enligt avtal inom Sverigeförhandlingen. Den fördjupade översiktsplanen för Norra Vallentuna och Lindholmen har varit på utställning. Förväntad antagandehandling beräknas vara klart under våren. En markanvisningstävling kommer att genomföras för Nybytomten. Två större projektområden har bildats, Centrala Vallentuna och Norra Vallentuna/Lindholmen. Två projektchefer har rekryterats för att koordinera och säkerställa detaljplanering. Nämndens mål: Arbetslösheten hos utrikesfödda i kommunen ska vara bland de 30 lägsta i landet. Målet är uppfyllt Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 6(153) 26

Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Vallentuna kommun har lägst arbetslöshet i landet för utrikesfödda. Arbetslösheten för utrikesfödda uppgår till 8,1 procent, att jämföra med snittet för riket som är 20,5 procent. Kommun har tillsammans med olika aktörer ett samarbete kring att säkerställa den enskilde individens utveckling mot sysselsättning; såsom utbildning, arbete och praktik. För att stödet ska bli så effektivt och riktat som möjligt, utifrån dennes kompetens, förmågor och intressen, så formuleras personliga planer i samråd med individen. Kommunen har även påbörjat ett byggvårdsprojekt som ska genomförs som ett integrations- och arbetsmarknadsprojekt, där nyanlända och långtidsarbetslösa samtidigt ges en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Nämndens mål: Arbeta för att öka den upplevda tryggheten och minska antalet brott. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Kommunen arbetar vidare med att öka den upplevda tryggheten och minska antalet brott utifrån den handlingsplan som fastställdes under slutet av. Under februari genomförde kommunen tillsammans med polisen ett startmöte för "Nos- och spaningspatrullen" där cirka 90 privatpersoner deltog. Nos- och spaningspatrullen handlar om en form av grannsamverkan för hundägare. Genom att få utbildning i vad som är viktigt att observera om man misstänker brott, hur man tipsar polisen och hur man kan upptäcka förberedelser till bostadsinbrott, kan hundägare bidra i arbetet för att minska bostadsinbrotten. Under april beslutade kommunstyrelsen att avsätta medel för att under kunna pröva verksamhet med grannsamverkansbil. Uppstart av verksamhet i Vallentuna pågår och grannsamverkansbilen beräknas kunna börja rulla under maj månad. Syftet med grannsamverkan är att göra bostadsområden mindre attraktiva för brottslig verksamhet. Det sker genom ökad uppmärksamhet från de boende i området samt kunskap om hur man skyddar sig, vilket avskräcker och försvårar för tjuven. Målet är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Grannsamverkan sker i samarbete med polisen. Grannstödsbil är en utveckling av grannsamverkan, där enskilda grannsamverkare gått ihop tillsammans med kommun och polis för att utbildas till att bli starka brottsförebyggare. I Täby och Danderyd finns sedan några år fungerande verksamhet med grannsamverkansbilar. Kommunen fortsätter med trygghetsvandringar för att lokalisera och minska antalet otrygga platser genom särskilda förebyggande åtgärder. Satsningen med ordningsvakter i centrala Vallentuna som inleddes under har fortsatt under, rondering har under våren skett främst under helger. Nämndens mål: Stärka inkludering och motverka radikalisering. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Kommunens integrationsarbete fortsätter utifrån den handlingsplan som fullmäktige fastställt. Bosökarstödet, riktat till de individer vars bostadskontrakt börjar löpa ut, har under våren intensifierats. Kommunen arbetar i projektform med att förebygga psykisk ohälsa bland ensamkommande. Projektet inleddes under december, sedan länsstyrelsen beviljat projektmedel. Kommunen tillhandahåller en plattform för samverkan, som fokuserar på samordning av resurser Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 7(153) 27

mellan kommun och civilsamhälle i Vallentuna kommun på integrationsområdet. Ett samverkansmöte med civilsamhället genomfördes i februari. Aktivitetsgrupper och föreningar som är engagerade i integrationsfrågan har då möjlighet att träffa tjänstemän som berättar vad som är på gång inom kommunen och den offentliga sidan. Utöver integrationsarbetet finns inkluderingsaspekter inom en rad olika sakfrågor: Ett förslag till handlingsplan mot hedersvåld och hedersförtryck har tagits upp för beslut i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen skickade planen på remiss till berörda nämnder. En utredning om barnkonventionen har lämnats över till fullmäktige. I utredningen identifierades ett antal olika förbättringsområden kopplat till barns rättigheter och barnperspektiv, som kommunstyrelsen gett kommunledningskontoret i uppdrag att arbeta vidare med under. Kommunen kommer även att arbeta med delaktighet och inkludering i ett mer allmänt perspektiv. Kommunstyrelsen har under våren gett kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram ett styrdokument för demokratifrågor. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Vallentuna kommun har stora ambitioner och åtaganden vad gäller en ökad tillväxt. En större volym, storlek och komplexitet i kommande arbetsuppgifter kräver ett omfattande utvecklingsarbete hur resurser och kompetenser används och fördelas. Utvecklade arbetssätt och samverkan inom bland annat samhällsbyggnadsprocessen måste säkerställas. Digitaliseringen är en nyckel för att nå effektiva processer likväl som för att kunna möta förväntningar från kommuninvånare, företagare och medarbetare. Under genomfördes en kartläggning av nuläge och behov vilket har resulterat i en handlingsplan för införande av en digital samhällsbyggnadsprocess och underlag för kommande satsningar. Under -2020 kommer en mer aktiv genomförandefas att pågå. Kommunen fortsätter att aktivt använda olika sociala medier i arbetet med att stärka arbetsgivarvarumärket, framförallt vid rekrytering. Kanalerna används både för att publicera annonser om lediga jobb och för att aktivt söka upp potentiella kandidater och tipsa om lediga tjänster. Under våren har ett arbete startat med att paketera och marknadsföra de förmåner som anställda erbjuds i Vallentuna kommun. En ny karriärssida på den externa webben har också publiceras och innehållet kommer successivt att utvecklas. Ett kommunövergripande projekt har genomförts för att bygga upp en ny modul i kommunens kvalitetsledningssystem, som stöd för arbetet med både det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och arbetet med likabehandling och mångfald (LIMÅ). Den nya modulen är implementerad och möjliggör för verksamheterna att ta del av varandras arbete eftersom systemet är transparent. Som stöd för det nya arbetssättet finns material och verktyg tillgängligt på intranätet. I kommunen finns arbetsmiljögrupper på tre olika nivåer; lokala arbetsmiljögrupper (LAG), verksamhetsövergripande arbetsmiljögrupper (VAG) och central arbetsmiljögrupp (CAG). I dessa grupper ska även frågor som rör området likabehandling och mångfald tas upp och behandlas. Utbildning i den nya modulen genomförs under våren för alla chefer och skyddsombud. Kommunfullmäktige antog under hösten ett handlingsprogram för integration (perioden - ). Programmet omfattar kommunens arbete med integration inom kompetensområdena bosättning, samverkan, sysselsättning, utbildning, fritid och kommunikation. Utifrån programmets målsättningar har aktiviteter tagits fram, som respektive förvaltning genomför för att vara med och bidra till att nå målsättningarna. Handlingsprogrammet revideras och uppdateras årligen. Kommunen arbetar även vidare med kommunikation kopplat till integration, utifrån att informationsspridning och informationsmöten såväl som samverkan är viktigt för att uppnå en hög kvalitet. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 8(153) 28

Kommunens kontaktskapande arbete tillsammans med civilsamhället konkretiserades under i form av en samverkansplattform. Samverkansplattformen kompletterar handlingsplanen och tydliggör kommunens åtaganden gentemot civilsamhället. Arbetet med samverkansplattformen fortsätter under. Utifrån den stadsbyggnadsdialog som inleddes mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens utskott inom samhällsbyggnad under 2016 och pågår nu fördjupningar av programmet för centrala Vallentuna. Fördjupningarna ska identifiera viktiga utgångspunkter för en god stadsmiljö i ett stadsmiljöprogram, vilket förväntas antas politiskt under hösten. Det är många som bidrar till att Vallentuna är och blir en attraktiv kommun att vistas i. För att nå en god stadsmiljö krävs samverkan och en förståelse för olika behov av användningen och utformningen av de gemensamma vardagsrummen. Vallentunas stadsmiljö är en viktig del i hur kommunen uppfattas av medborgare och om besökare trivs här eller inte. Syftet med stadsmiljöprogrammet är att ge inspiration till olika möjligheter för att skapa en spännande stadsmiljö och öka medvetenheten om Vallentunas kvaliteter. Målet är att åstadkomma ett så vackert och funktionellt stadsrum som möjligt. Stadsmiljöprogrammet ska ge stöd och vägledning i detaljplaner och andra beslutsunderlag som behövs för att forma staden, byggnader och offentliga rum. Arbetet med Vallentunas stadsmiljö kompletteras med en teknisk handbok vilken håller på att tas fram. Handboken är en mer handfast vägledning kring standarder och viktiga tekniska förutsättningar för utformning och utbyggnad av allmän plats. Nämndens mål: Erbjuda hög service, tillgänglighet och delaktighet. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Den nya visionen, som antogs våren, innebär att kommunen och dess anställda har en gemensam målbild för vad som ska åstadkommas tillsammans. Genom väl fungerande kommunikation ökar engagemang, tillhörighet och effektivitet vilket är grunden för ständig utveckling. för att utveckla en helt ny vallentuna.se där information om kontaktvägar blir enklare och mer tillgängliga. Genom en modern plattform skapas också förutsättningar att utveckla e-tjänster och ökad digitalisering. Ett exempel på ny e-tjänst är Mina sidor för avfallsabonnenter där abonnenterna kan logga in för att enkelt söka drift- och fakturainformation med mera. I nästa steg ska intranätet genomgå samma utveckling. En ökad digitalisering kan leda till ökad kundnöjdhet, bättre resursutnyttjande och större rättssäkerhet. Lansering av den nya webbplatsen är planerad till första juni. I samband med arbetet med nya webben pågår ett arbete med att ta fram information som ska vara tydlig och lätt att förstå för att förenkla för kommunens invånare och företagare, det vill säga "klarspråk i samhällsbyggnadsprocessen". Det syftar till att få en effektivare samhällsbyggnadsprocess med fokus på tydlig och enhetlig kommunikation. Det vill säga göra det krångliga begripligt. Kommunen arbetar fortlöpande med att förbättra dialogen med invånare, företagare och övriga besökare, bland annat genom information, kommunikation och erbjudande av digitala tjänster framförallt via kommunens webbplats vallentuna.se, med cirka 710 000 besökare per år (). Vid halvårsskiftet ska en helt ny plattform för vallentuna.se lanseras. Den möjliggör att kommunen kan öka digitaliseringen och utbudet av e-tjänster. Syftet är också att ge ett modernare intryck med en mer målgruppsanpassad navigering. Även sociala medier är en viktig kanal för kontakten med invånarna. Kommunens Facebooksida har i december fler än 3 200 följare. Det är daglig interaktivitet med invånare på sidan och kanalen är ett viktigt komplement till de traditionella informationskanalerna. Utöver detta använder kommunen även Twitter och andra sociala medier för olika specialområden som Vallentuna gymnasium, fältgruppen, näringsliv och kultur. I en osäker omvärld där olika IT-brott samt IT-driftstörningar förkommer måste IT-säkerheten säkerställas. Skyddet av Vallentunas digitala miljö ska vara robust utan att funktionen för medborgarna begränsas. Säkerhetsarbetet är en ständigt pågående aktivitet eftersom riskerna hela tiden förändras. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 9(153) 29

Nämndens mål: Stärka Vallentuna kommun som arbetsgivare. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Kommunen arbetar med att stärka Vallentunas arbetsgivarvarumärke utifrån den aktivitetsplan som kommunledningsgruppen beslutat om. Planens tre fokusområden är att Vallentuna kommun ska vara en attraktiv kommun i Stockholm-Uppsala-Arlandaregionen att arbeta i, att talanger ska kunna utveckla sin fulla potential i kommunen och att medarbetare ska vilja rekommendera sina nätverk att söka jobb i Vallentuna. Under våren har ett arbete startat med att paketera och marknadsföra de förmåner som anställda erbjuds i Vallentuna kommun. En ny karriärssida på den externa webben har också publiceras och innehållet kommer successivt att utvecklas. Vallentuna befinner sig mitt i en växande storstadsregion där konkurrensen om rätt kompetens blir allt starkare. För att lyckas både behålla och rekrytera skicklig personal behöver samhällsbyggnadsförvaltningen hitta arbetssätt som ökar attraktionen och trivseln hos sina medarbetare. Kommunen möter också nya utmaningar och kompetenser som behöver utvecklas och efterfrågas ska kopplas till de fokusområden för förvaltningens utveckling som gäller för - 2020: Vallentuna växer Hållbar utveckling Förenkla helt enkelt Digital samhällsbyggnadsprocess. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en kompetensförsörjningsplan. Kompetensförsörjningsplanen fokuserar på de tre områdena Attrahera, Behålla och Utveckla. Planen innehåller en mängd olika aktiviteter allt från hur vi kan utveckla befintlig personal, bygga en intern stolthet till att locka nya medarbetare. Kommunen satsar på kompetensutveckling och stöd till chefer och ledare. Under våren avslutades den första omgången av utbildningen "Att leda utan att vara chef" som är ett halvårigt ledarutvecklingsprogram med 16 deltagare. Vallentuna kommun lägger stor vikt vid det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet, vilket innebär att kommunen arbetar med insatser som gynnar en god organisatorisk och social arbetsmiljö med en frisk och engagerad personal. Kommunen deltar under våren i studien "Friskvårdsbidragets hälsoeffekter" som leds av Nyckeltalsinstitutet i samarbete med Actiway. Studiens syfte är att undersöka om det går att se några samband mellan outnyttjade friskvårdsbidrag och ohälsotal. I slutet av maj kommer studien att presenteras. Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Vallentuna kommun arbetar målinriktat med att förbättra företagens förutsättningar. Det handlar om att i fysisk planering möjliggöra för fler och växande företag där förslag till ny översiktsplan innehåller nya möjligheter. Kommunen medverkar även i en referensgrupp för precisering av det Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 10(153) 30

influensområde som flygtrafiken vid Arlanda har, med målsättningen att minska de markanspråk som nuvarande avgränsning kräver och möjliggöra ytterligare utveckling av bostäder och företagsmark. Ett viktigt fokus är också att förbättra servicenivån till företagare inom olika myndighetsområden gällande service, tillgänglighet, handläggningstider och rättssäkerhet. Kommunen vill förbättra resultaten inom servicemätningen, NKI, Nöjd-Kund-Index, som Sveriges Kommuner och Landsting tar fram mätningar på årligen. Resultaten för års ärendehantering visar att kommunen har ett lägre resultat 63, (samtliga myndighetsområden) än föregående mätning, 72. Det pågår ett omfattande förbättringsarbete med digitalisering i fokus, där processerna ses över ytterligare och kundernas möjligheter att få vägledning och hantera sin ansökan digitalt utvecklas. Parallellt ska det vara möjligt att få personlig service och vägledning. Kommunen utökar möjligheten till möten med handläggare och under året planeras att sjösätta ett gemensamt kontaktcenter i kommunen. För att höja servicen till företagare i Vallentuna kommun har bland annat en företagslotsfunktion införts i kommunen. Företagslotsen är ett forum där företag och entreprenörer kan boka tid för rådgivning och information. Forumet består av kommunens alla myndighetsområden och utifrån frågeställning bemannas forumet med rätt kompetens utifrån företagens behov. Gruppen har under första kvartalet haft tre träffar med företag och arbetssättet kommer att utvärderas i syfte att förbättra servicen ännu mer. Webbplatsen Upplev Vallentuna är kommunens marknadsföringsplattform för utbudet av upplevelser och besöksmål för alla aktörer i Vallentuna (kommunen, företag, föreningar med mera). Där presenteras Vallentuna på ett modernt, professionellt och attraktivt sätt. Målet är att främja besöksnäringen, göra Vallentuna attraktivare, stärka varumärket Vallentuna och att skapa förutsättningar för fler företag inom branschen. Efter första tertialet finns 82 aktörer med i Upplev Vallentuna vilket är en ökning med 17 procent sedan årsskiftet. Webbplatsen har cirka 100 000 besök årligen. Under första tertialet har en film tagits fram för att marknadsföra Upplev Vallentuna och den har fått god spridning i digitala medier. Nämndens mål: Aktivt påverka riksintressepreciseringen av Arlandas influensområde i syfte att frigöra mark för bostads- och verksamhetsetableringar. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt En precisering av ett riksintresse är ett fördjupat planeringsunderlag som visar de värden som riksintresset ska skydda och som bör beaktas i den fysiska planeringen. Preciseringar initieras och utförs av Trafikverkets regioner. En precisering innehåller vanligtvis en beskrivning av nuvarande trafiksituation, trafikprognoser och utvecklingsmöjligheter för anläggningen samt en beskrivning av riksintressets markanspråk och influensområden. Kommunen medverkar i referensgrupp till Trafikverkets uppdrag att presentera ett nytt influensområde för flygtrafiken till Arlanda. Målsättning är att minska de markanspråk som nuvarande avgränsning kräver. Nämndens mål: Genom positivt bemötande och hög känsla för service bidrar vi till att befintliga företag kan utvecklas och nya företag etableras. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Ambitionen är att möta näringslivets behov av att planlägga mark för företagsamhet. Detta sker samordnat med Näringslivscoaching. Inom kommunen pågår även ett pilotprojekt med så kallad Företagslots. Syftet med företagslotsen är att underlätta för företagare som vill etablera eller Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 11(153) 31

expandera sin verksamhet i kommunen. Företagslotsen ska förbättra kommunikationen mellan företagare och kommunens tjänstemän genom samordning och vägledning. Syftet är att skapa ett möte där företagare kan möta relevant kompentens utifrån sina önskemål. Företag kan boka tid hos Företagslotsen gällande frågeställningar som berör fler myndigheter inom följande område: Plan- och bygglov Mark- och utbyggnadsfrågor Miljöbestämmelser Livsmedel Alkohol- och utskänkningstillstånd Brand och säkerhet Teknik- och VA-frågor Fristående verksamheter inom utbildning Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Vallentuna kommun deltar aktivt i Arlandaregionens samarbetsorgan med Sigtuna, Upplands Väsby, Knivsta, Vallentuna och Swedavia). Arbetet utgår från en fastställd delregional utvecklingsplan (DUP) med målsättningar och planer för en stark tillväxtregion. Ett viktigt gemensamt fokusområde är bland annat arbetet för en koppling av Roslagsbanan till Arlanda, vilket även delas av Stockholm nordost, en annan viktig samarbetspartner med kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtälje. Kommunen är en attraktiv bostadsort och har en fysisk planering i alla skeden från översiktsplan till detaljplaner för att nå målsättningar om möjliga byggstarter för i snitt 400-500 bostäder per år liksom ytterligare företagsetablering under den kommande tioårsperioden. Under lämnades startbesked för rekordnivån om nära 500 bostäder i Vallentuna kommun. En viktig faktor för att klara eventuella svängningar på bostadsmarknaden är att projektportföljen innehåller projekt med olika boendeformer och i olika geografiska lägen. Under året genomförs slutlig utställning av en ny och uppdaterad översiktsplan innan den kan antas av kommunfullmäktige. Parallellt färdigställs fördjupade översiktsplaner för Norra Vallentuna- Lindholmen liksom för Karby-Brottby. Programmet för centrala Vallentuna fördjupas genom tematiska fördjupningar för att tydliggöra målsättningar vad gäller stadsmiljö, teknisk försörjning och kunna bana väg för kommande detaljplaner. Detaljplaner för de sista etapperna av Roslagsbanans dubbelspår har slutförts under och samplanering med Trafikförvaltningen sker nu inför kommande utbyggnadsperiod 2019. Utvecklingen inom centrala Vallentuna samt den nya stadsdelen Kristineberg har tagit fart och hållbarhetsfrågorna fördjupas i en hållbarhetsdialog med byggherrarna. Lika viktigt som att satsa på nya och tillkommande områden är det att ta fram långsiktiga underhålls- och utvecklingsprogram för befintliga miljöer. De underhållsplaner som tagits fram för kommunens byggnader under föregående år och som lett till ekonomiska satsningar, omsätts nu i underhållsåtgärder under åren som kommer. Det sker i nära samverkan med berörda hyresgäster och med avstämning mot pågående utredning om ny skolorganisation. Den lekplatsplan som antogs omsätts under året i genomförande av upprustning av en befintlig lekplats liksom etablering av en ny lekplats i centrala Vallentuna. Kommunen har också inlett projekt för säkra skolvägar med bland annat en översyn och åtgärder vid Karbyskolan under förra året och med fokus på Gustav Vasa skola under. Åtgärderna tas fram och planeras i nära samverkan med personal, elever och föräldrar på skolan. Vidare planeras för utbyggnad av nya cykelstråk för att knyta ihop huvudstråken och möjliggöra säker cykling mellan kommunens olika tätorter och målpunkter. För att tillgängliggöra det rörliga Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 12(153) 32

friluftslivet i tätortsnära natur har en flerårig skötsel- och åtgärdsplan tagits fram. Nämndens mål: Aktivt delta i regionala samarbeten. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Vallentuna kommun är en aktiv part i olika samarbeten för att säkerställa en god samplanering och framförhållning i delregionen. Nordost kommunerna (Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtälje) arbetar efter den antagna visionen för tillväxt. Kommundirektören medverkar i Miljö- och samhällsbyggnadsrådet. Rådet utgör en arena för de offentliga aktörerna i länet att samverka kring och förankra de miljö- och samhällsbyggnadsfrågor som är strategiska och långsiktigt viktiga i regionen. I rådet förs inriktande diskussioner, det är ett forum för att skapa förståelse och tidig samverkan om komplexa frågeställningar som är strategiska och långsiktigt viktiga i regionen. Rådet fokuserar på miljö- och samhällsbyggnadsaspekter inom tre områden: Bostäder och bebyggelseutveckling (bland annat buller, riskhantering). Transporter och transportinfrastruktur (bland annat klimat- och bränslefrågor). Försörjningsfrågor (bland annat markanvändning och energiförsörjning) och teknisk infrastruktur (bland annat vatten och avlopp). Inom Stockholms län pågår arbetet med en ny regional utvecklingsplan (RUFS) där kommunen har lämnat synpunkter på slutligt förslag som kommer att presenteras under våren. Näringslivsavdelningarna inom det kommunövergripande samarbetet Stockholm Nordost träffas regelbundet sedan årsskiftet /. Detta för att utbyta erfarenheter inom exempelvis företagsetableringar, event för näringslivet och allmän uppdatering om respektive kommuns näringsliv. Nämndens mål: Arbeta enligt delregional utvecklingsplan för Arlandaregionen och den gemensamma visionen Stockholm Nordost. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Den delregionala utvecklingsplanen ska fördjupa samarbetet mellan parterna inom infrastruktur och trafikering, bostadsbyggande samt näringsliv och arbetsmarknad genomsyrat av ett tydligt fokus på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Genom att Arlandaregionen tar på sig betydande åtaganden på delregional nivå att planera för och investera i bostadsbyggande skapas förutsättningar för att tillskapa långsiktigt hållbara överenskommelser för trafikinfrastrukturen. Arlandaregionens delregionala utvecklingsplan har ambitionen att harmoniera med andra delregionala planer och med Stockholms och Uppsala läns regionala planering. Planen har både perspektivet att se inåt-nedåt i delregionen mot den lokala nivån men också utåt-uppåt mot den regionala, storregionala, nationella och internationella nivån. Kommunen deltar aktiv i ett flertal arbetsgrupper inom de två delregionala samarbetena. En prioritet är att utveckla Roslagsbanan till Arlandaflygplats. Kommunen har tillsammans med Arlandaregionen lanserat Arlandaförhandlingen som bland annat omfattar en förlängning av Roslagsbanan till Arlanda. Dessa infrastruktursatsningar ger förutsättningar för fler bostäder och en ökad planeringstakt. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 13(153) 33

Nämndens mål: Prioritera säkra skolvägar. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt För att uppfylla målet så har kommunstyrelsen startat upp projektet Säkra skolvägar. Avsikten är att på sikt studera kommunens samtliga skolor och göra en inventering av skolvägarna och utifrån detta genomföra åtgärder för ökad trafiksäkerhet. Ett stort problem vid många av kommunens skolor är den omfattande biltrafik som uppkommer av att föräldrar hämtar och lämnar barnen på skolorna. Detta har en tendens att leda till en negativ spiral att ännu fler tar bilen till skolan, vilket ökar på problemen än mer. Det är därför viktigt att utföra åtgärder som möjliggör att barnen själva eller med föräldrarna ges möjlighet att gå eller cykla till skolan, eller att kunna åka buss eller tåg för de som bor på längre avstånd från skolan. För de som ändå tar bilen behöver det finnas möjlighet till att på ett säkert sätt kunna lämna och hämta barnen utan att påverka säkerheten för de som går eller cyklar till skolan. Under vintern har fokus varit på Gustav Vasa skola i Lindholmen. Det är en skola där eleverna kommer både från tätorten Lindholmen och från landsbygden runt omkring. Avstånden inom Lindholmen är inte större än att det går att gå eller cykla till skolan, men gång- och cykelnätet har brister. För de som bor utanför tätorten är oftast bara bil eller buss de alternativen finns att tillgå för att nå skolan. Själva arbetet med att förbättra skolvägarna kan sägas genomgå tre steg: 1. Inventering av skolvägarna genom en enkät som elever/föräldrar getts möjlighet att besvara. 2. Utifrån svaren analysera var problemen finns och komma med förslag till åtgärder. 3. Genomföra åtgärdsförslagen. En enkät har genomförts och ett åtgärdsprogram har tagits fram där åtgärder föreslås för att öka trafiksäkerheten kring skolvägarna till Gustav Vasa skola. För att på längre sikt komma tillrätta med problemen för området kring skolan och stationen föreslås djupare studier. Flera av åtgärderna är beroende av att andra aktörer ger sitt godkännande eller utför åtgärden, i Lindholmen ansvarar kommunen bara för delar av väginfrastrukturen. Trafikverket ansvarar för bland annat Lindholmsvägen medan en hel del andra vägar inom Lindholmen har enskilda väghållare. Kommunen har inte heller mandat kring alla frågor rörande hastigheter och andra trafikregler utan där är Länsstyrelsen en viktig part. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Prognosen för är ett positivt ekonomiskt resultat. För att uppnå detta krävs aktiva åtgärder för att nå en god ekonomisk hushållning och kostnadseffektivitet. Vallentuna kommun hade ett negativt ekonomiskt resultat till följd av att framtida kostnader för Sverigeförhandlingen resultatförs det år då avtalet träffas. Kostnaderna hanteras inom kommunens eget kapital. Balanskravsresultatet exklusive Sverigeförhandlingen var positivt. Bokslutet för 2016 och tidigare år var ett positivt ekonomiskt resultat. Bokslutet för 2016 (2015) visade ett ekonomiskt resultat på 50,8 (50,9) miljoner kronor och det motsvarar 2,6 (2,8) procent av bruttokostnaderna och 3,1 (3,3) procent av intäkter i form av skatter och bidrag. Vallentuna Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 14(153) 34

kommun har under den senaste tioårsperioden haft ett positivt ekonomiskt resultat och en soliditet över riksgenomsnittet. Därmed har Vallentuna kommun under en längre period uppnått god ekonomisk hushållning. För att verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt har Vallentuna kommun en modell för styrning och uppföljning av verksamheterna. Den ekonomiska uppföljningen sker varannan månad och uppföljning av mål sker efter fyra, åtta och tolv månader. Styrdokument samlas i den kommunala författningssamlingen och ses över kontinuerligt. Under de senaste åren har kommunfullmäktige bland annat fastställt reglemente för internkontroll, lokal föreskrift för hantering av revisionens granskningsrapporter samt policy för inköp och upphandling. Prognosen för visar att kommunstyrelsen bidrar till att skapa ett positivt ekonomiskt resultat. Verksamheterna genomför omfattande åtgärder för att kunna bidra till att kommunen ska klara års ekonomi. Även var utfallet för kommunstyrelsen positivt. Kommunen arbetar vidare med flera olika aktiviteter i syfte att förtydliga och effektivisera anställnings- och löneprocesserna, bland annat genom att ge personlig introduktion och systemstöd till chefer, översyn av rutinbeskrivningar och manualer samt genom att utveckla lättillgänglig information på intranätet. Ett annat fokusområde under året är att utveckla stödet till chefer i deras rehabiliteringsansvar. Avsikten är att så snart som möjligt få till en rehabiliteringsplan och komma igång med aktiva åtgärder för sjukskrivna medarbetare, i syfte att de snabbare ska kunna återgå i arbete. Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall perioden 2016 Kund/invånare Nöjd-Region-Index (NRI) totalt - 60 - Nöjd-Medborgar-Index (NMI) totalt - 54 - Nöjd-Inflytande-Index (NNI) totalt - 38 - Verksamhet Årlig befolkningsutveckling 0,5 % 1 % 1,2 % Antal kommuninvånare 33 335 33 175 32 785 Antal nystartade företag 69 288 290 Antal företag totalt 3 463 3 857 3 920 Antal byggstartade bostäder 5 464 180 Antal antagna detaljplaner 0 3 3 Miljö Aktuell Hållbarhets miljöranking av Sveriges kommuner - 202 233 Andel kommunala enheter som har källsortering - 36 % 34 % Energiförbrukning i kommunens lokaler kwh/m2 och år - 162,8 169,3 Ekonomi Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 15(153) 35

Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall perioden 2016 Kommunstyrelsens resultat, avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr 11,4 20,5 0,1 Medarbetare Sjukfrånvaro 5,5 % 5,5 % 6,7 % Könsfördelning, andel män 40 % 39 % 37 % Personalomsättning 6,5 % 12,7 % 15,0 % Analys - Kund/Invånare Utfall perioden 2016 Rikets snitt Nöjd-Region-Index (NRI) totalt* - 60-60 Nöjd-Medborgar-Index (NMI) totalt* - 54-55 Nöjd-Inflytande-Index (NNI) totalt* - 38-40 Nöjd med kommunala gator och vägar* - 55-55 Nöjd med kommunala gång- och cykelvägar* - 54-55 Nöjd med renhållning* - 62-67 Nöjd-Medborgar-Index (NMI) inom området trygghet* - 56-57 Öppna jämförelse Nöjd-Kund-Index (NKI) - Företagsklimat (SKL) - 63 71 71 NKI för TunaFastigheter vägt genomsnitt** 52-52 Minst sårbar (Tillväxtverket) - - 1 - Öppna jämförelser - Trygghet och säkerhet (SKL) - 48 27 Tillgänglig information. SKL:s uppföljning kommunernas webb - 74 % 73 % - Tillgänglighet, telefoni. SKL:s mätning (KKiK) - 56 % - - Bemötande, telefoni. SKL:s mätning (KKiK) - 74 % - - Antal feriearbetande ungdomar - 257 469 - Arbetslösheten hos utrikesfödda, Arbetsförmedlingens mätning 8,1 % - - 20,5 % Arbetslösheten totalt, Arbetsförmedlingens mätning 2,6 % 2,7 % 2,1 % 7,1 % Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 16(153) 36

*SCB:s medborgarenkät genomförs på hösten vartannat år, (ojämnt år) **Fastighetsavdelningen genomför kundenkät vartannat år, (jämnt år) Kommentar Medborgarenkäten genomförs av Statistiska Centralbyrån, SCB, och det är frivilligt för Sveriges kommuner att vara med mot en kostnad. Vallentuna kommun deltar vartannat år sedan 2005 och resultatet anges på en skala från 0 till 100. Undersökningen innehåller tre olika delar: NRI med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. NMI med frågor om kommunens olika verksamheter och NII innehåller frågor om medborgarnas inflytande. Syftet med undersökningen är att få en värdemätare på de attityder som råder och vad som kan prioriteras för att öka nöjdheten bland kommunens invånare. Senaste undersökningen för Vallentuna kommun genomfördes hösten. Det var totalt 131 kommuner som valde att delta denna gång. Enkäten gick ut till 1200 invånare i Vallentuna och svarsfrekvensen var 41 procent. Genomsnittet för deltagande kommuner är 40 procent. I medborgarenkäten fick kommunen ett Nöjd-Region-Index (NRI) på 60 (63, år 2015) att jämföra med genomsnittet för de deltagande kommunerna på 60. Inom detta frågeområden får bostäder högre betyg än kommungenomsnittet och kommersiellt utbud lägre. Nöjd-Medborgar- Index (NMI) är för Vallentuna 54 (53, år 2015) jämfört med 55 för kommungenomsnittet. Inom NMI området får gymnasiet lägre betygsindex än snittet men högre än 2015. Miljöarbete, renhållning och sophämtning samt bemötande och tillgänglighet får något lägre betyg än kommungenomsnittet och Idrotts- och motionsanläggningar, kultur och räddningstjänsten får högre betyg än kommungenomsnittet. Nöjd-Inflytande-Index (NII) är för Vallentuna 38 (37 år 2015) och för kommunerna i genomsnitt 40. Inom delområdena får kommunen lika med snittet för Information och förtroende och lägre än snittet för påverkan och kontakt. Resultat av medborgarundersökningen för visar på behov av att fortsätta att prioritera bostadsutveckling, kommunikationer och serviceutbud liksom arbetet med Tryggare Vallentuna. Inom kommunens verksamheter önskas vidare förbättringar inom bland annat grundskolan, äldreomsorgen, gator och vägar liksom kommunens miljöarbete. Samtidigt är det viktigt att bibehålla det goda arbetet som bedrivs inom förskolan, kultursektorn och räddningstjänsten. Rapporten Öppna jämförelser företagsklimat har tidigare genomförts vartannat år (jämna år). Numera genomförs undersökningen årligen. Det år som tidigare angetts för undersökningen har varit det år då resultaten offentliggjorts, det vill säga när rapporten publicerats. Numera avser årtalet i rapportnamnet samma år som myndighetsutövningen utförts. Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Den visar inom vilka myndighetsområden som företagarna anser att kommunen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunerna behöver bli bättre på. Undersökningen mäter enbart faktorer som kommunerna själva kan påverka och det är uteslutande företag som varit i kontakt med kommunerna som ingår i studien. Den ger inte svar på hur det totala företagsklimatet är i kommunen, men mäter en viktig del av detta. Resultaten analyseras årligen utav kommunens berörda förvaltningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen utförde under april en enkätundersökning riktad till lokalhyresgäster i kommunens fastigheter. Syftet med undersökningen var att mäta hyresgästernas värderingar av sin fysiska miljö samt fastighetsorganisationens kundvård och service. Totalindex, det vill säga det övergripande betyget på både den fysiska miljön och servicen, var 52, vilket är samma resultat som vid förra mätningen. Ett bra resultat fick städenheten med ett index på 78. Ett annat resultat som har förbättrats är hur nöjd kunden är med fastighetsavdelningen. Gällande inflytande och lyhördhet gavs ett ganska starkt betyg från skola och förskola, vilket har ökat relativt mycket sedan förra mätningen. Hyresgästerna är därmed totalt sett nöjda, men det finns en del för avdelningen att arbeta vidare med. Fastighetsavdelningens satsning på en förvaltarorganisation har gett goda resultat och i mätningarna upplevs en större lyhördhet och att återkopplingen mot hyresgästen är mycket bättre. Hyresgästernas önskemål har en stor betydelse för avdelningens prioriteringar. Vallentuna kommun är minst sårbar av alla kommuner. Tillväxtverket publicerade i december 2016 en rapport som visar hur sårbara Sveriges kommuner är när det gäller företagsamhet och arbetsmarknad. Kommunerna bedöms efter flera faktorer: Beroende av enskilda tjänste- och tillverkningsföretag Pendlingens omfattning Andel av befolkningen i arbetet Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 17(153) 37

Lokalt företagsklimat Företagandets omfattning Vallentuna kommun rankas högst i samtliga kategorier. Det innebär att kommunen står väl rustad inför framtiden och har goda förutsättningar för att fortsätta arbeta för ett så bra företagsklimat som möjligt. Stort fokus har varit att skapa ett bra företagsklimat bland annat genom att hitta nya vägar att träffa och lyssna på kommunens företagare. Kommunen har också inlett ett tätare samarbete med Svenskt näringsliv. Enligt Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet har indikatorerna personskador och utvecklade bränder i byggnad ökat i jämförelse med 2016. Indikatorerna våldsbrott samt stöld- och tillgreppsbrott ligger på oförändrad nivå jämfört med 2016. Några tydliga samband mellan utfallet och förändrade förutsättningar, aktiviteter eller beteenden är svåra att identifiera. Ett generellt samband mellan indikatorn personskador och en åldrande befolkning som drabbas av fallolyckor ses nationellt. Rankningen i jämförelse med övriga kommuner är likaså svår att bedöma orsakerna till. Vallentuna kommun har lägst arbetslöshet i landet hos utrikesfödda. Arbetslösheten hos samtliga är tredje lägsta i landet och lägst i Stockholms län. Kommunen gör insatser bland annat i form av stödjande och vägledande samtal, hjälp med ansökningshandlingar, jobbsökarkurser och träningsintervjuer med utvärdering. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 18(153) 38

Analys - Verksamhet Prognos Utfall perioden 2016 Skötsel av vägar inkl gångbanor, tkr/m2 - - 14,4 14,5 Skötsel av separata gång- och cykelvägar, tkr/m2 - - 2,0 2,1 Planerat underhåll vägar inkl gångbanor, tkr/m2 - - 0,0 1,7 Planerat underhåll separata gång- och cykelvägar, tkr/m2 - - 0,0 0,3 Totalt innehav vägar inkl gångbanor, km - - 110,3 107,0 Totalt innehav separata gång- och cykelvägar, km - - 55,3 55,0 Energiförbrukning för uppvärmning, verklig förbrukning, kwh/m2 Energiförbrukning för uppvärmning, graddagskorrigerad förbrukning, kwh/m2 Procentandel av den totala omslutningen för akutunderhåll, kommunens fastigheter - - 96,3 99,2 - - 104,2 107,4 3,4 % 1,5 % 4 % 3,5 % Årlig befolkningsutveckling 0,2 % 0,5 % 1 % 1,3 % Antal kommuninvånare 33 234 33 335 33 175 32 785 Antal nystartade företag - 69 288 290 Antal företag totalt - 3 463 3 857 3 920 Antal byggstartade bostäder 70 5 464 180 Antal antagna detaljplaner 7 0 3 3 Antal planremisser 10 3 7 5 Kommentar Det akuta underhållet på kommunens fastigheter prognostiseras stå för 3,4 procent av fastighetsavdelningens totala kostnader. Utfallet för perioden är 1,5 procent. På sikt förväntas det akuta underhållet att minska i takt med att det planerade underhållet ökar. Fastighetsavdelningen har kartlagt det stora underhållsbehovet som föreligger i kommunens fastigheter. Komponentavskrivning har införts under föregående år och en investeringsplan togs fram för att säkerställa finansiering av åtgärderna. Investeringsplanen sträcker sig över en tioårsperiod och investeringsanslaget uppgår till cirka 300 miljoner kronor. Energistatistik kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen för. Under året kommer en inventering utföras i kommunens fastigheter. Inventeringen syftar till att lokalisera vad för åtgärder som ska utföras för att spara mest energi i fastighetsbeståndet. Samtidigt pågår ett arbete med att uppdatera kommunens energiplan. Under år prognostiseras 70 byggstarter av småhus. Flest bostäder antas byggstarta i Vallentuna tätort i utvecklingsområdena: Tingvalla Haga 3 Västra Manhemsvägen Knappt 30 procent uppskattas att byggstarta utanför detaljplanelagt område, företrädesvis på landsbygden. I kommunens största utvecklingsområde just nu, Åby Ängar, antas inga byggstarter ske under året. Däremot förväntas knappt 400 bostäder, varav merparten är lägenheter i flerbostadshus, bli färdigställda under -2019 i utvecklingsområdet. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 19(153) 39

Vad det gäller detaljplaner har arbete pågått med ett antal planer, under våren har bemanning säkerställts vilket medför en högre grad av genomförande. Sju planer förväntas bli antagna under året att jämföra med tre under förra året. Analys - Miljö Aktuell Hållbarhets miljöranking av Sveriges kommuner Prognos Utfall perioden 2016 - - 202 233 Andel kommunala enheter som har källsortering - - 36 % 34 % Energiförbrukning i kommunens lokaler kwh/m2 och år - - 162,8 169,3 Kommentar Miljöarbetet är ett prioriterat område för Vallentuna kommun. I början av året genomgick kommunen en revision för certifiering av miljöledningssystemet enligt standarden ISO 14001. Kommunen erhöll certifikatet i april. Fördjupad uppföljning och analys av kommunens miljöarbete har tagits fram och kommunfullmäktige har godkänt kommunens miljöredovisning för. Kontroll av hur verksamheterna följer miljölagstiftning har genomförts. Arbete med att utveckla kommunens miljöplan och miljömål har påbörjats genom diskussioner med miljöombuden. Nyckeltalen för miljö följs upp på årsbasis. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 20(153) 40

Analys - Ekonomi Sammanfattning (Mnkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse prognos Avvikelse Avvikelse 2016 Kommunstyrelsen- KLK 3,8 101,9 2,9 2,6-5,2 Räddningstjänst - 19,8 0,0 0,2 1,5 KSOF, kommunstyrelsens oförutsedda - 4,5 4,5 2,0 4,3 Kommunstyrelsen- SBF exkl resultatenheter 1,3 62,0 3,0-0,5 2,0 Resultatenhet TunaFastigheter 15,6-12,3 1,0 16,2-2,5 Resultatenhet avfallshantering* 1,4 0,0 0,0-0,2-0,3 Totalt kommunstyrelsen exkl. avfallshantering* 20,7 176,0 11,4 20,5 0,1 *Verksamhet avfallshantering finansieras helt via avgifter och eventuella över- och underskott ska därför hållas inom kollektivet och påverkar inte kommunens resultat. Kommentar Den samlade helårsprognosen för kommunstyrelsens verksamheter är ett överskott på 11,4 miljoner kronor. Prognosen baseras på att det inte kommer att beviljas några medel från kommunstyrelsens oförutsedda utgifter resterande del av året, vilket ger ett överskott på 4,5 miljoner kronor. Med anledning av kommunens ekonomiska läge, har sparåtgärder vidtagits inom kommunledningskontoret och det bidrar med 2,9 miljoner kronor till överskottet. Besparingar inom samhällsbyggnadsförvaltningen bidrar med ytterligare 2,0 miljoner kronor. Därutöver redovisar samhällsbyggnadsförvaltningen ett överskott om 2,0 miljoner kronor inom projektet Återuppbyggnad av kvarnen. Projektmedlen finns avsatta i driftbudgeten men redovisningstekniskt ska uppbyggnaden av kvarnen bokföras som en anläggningstillgång och i stället finansieras via investeringsbudgeten. Av denna anledning redovisas ett underskott om 2,0 miljoner kronor i investeringsbudgeten och motsvarande belopp redovisas som överskott inom driftbudgeten. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 21(153) 41

Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamh et (mnkr) Budget Kommunledningskontorets verksamheter exkl. KSOF TOTALT Bokfört periode n % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört periode n % Bokslut K 161,7 48,5 30 % 156,5 5,1 148,2 43,5 29 % 143,7 I -39,9-11,1 28 % -37,7-2,2-30,7-8,2 27 % -29,0 N 121,8 37,3 31 % 118,9 2,9 117,5 35,3 30 % 114,7 Politisk verksamhet K 12,4 3,9 31 % 12,4 0,0 11,7 3,9 33 % 11,0 I -0,5 0,0 0 % -0,5 0,0-1,1-0,3 29 % -1,0 N 11,9 3,9 32 % 11,9 0,0 10,6 3,5 33 % 10,0 Kommungemensam verksamhet K 15,5 4,0 25 % 14,2 1,3 13,5 3,3 25 % 12,2 I -0,2-0,1 34 % -0,2 0,0-0,2-0,1 34 % -0,6 N 15,3 3,9 25 % 14,0 1,3 13,3 3,3 25 % 11,5 Kansli K 10,4 3,0 29 % 10,4 0,0 9,3 2,8 30 % 8,9 I -0,3 0,0 0 % -0,3 0,0 0,0 0,0 0 % 0,0 N 10,1 3,0 29 % 10,1 0,0 9,3 2,8 30 % 8,9 Ekonomiavdelningen K 16,0 5,1 32 % 15,6 0,4 14,4 4,4 30 % 14,1 I -0,4-0,1 36 % -0,4 0,0-0,7-0,1 20 % -0,6 N 15,6 4,9 32 % 15,2 0,4 13,8 4,2 31 % 13,6 HR-avdelningen K 12,9 4,2 32 % 12,7 0,2 12,9 4,1 32 % 12,3 I -0,4-0,3 67 % -0,4 0,0-0,4-0,2 36 % -0,6 N 12,5 3,9 31 % 12,3 0,2 12,5 4,0 32 % 11,8 Kommunikation och marknad K 12,9 4,5 35 % 12,9 0,0 13,0 3,9 30 % 12,3 I -0,3-0,1 24 % -0,3 0,0 0,0 0,0 0 % -0,1 N 12,6 4,4 35 % 12,6 0,0 13,0 3,9 30 % 12,1 Utveckling och näringsliv K 2,5 0,7 30 % 2,5 0,0 2,4 1,0 41 % 3,1 I 0,0 0,0 0 % 0,0 0,0 0,0 0,0 0 % 0,0 N 2,5 0,7 30 % 2,5 0,0 2,4 1,0 41 % 3,1 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 22(153) 42

Verksamh et (mnkr) Budget Bokfört periode n % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört periode n % Bokslut Egen försörjning K 22,3 7,4 33 % 22,3 0,0 15,5 3,9 25 % 17,6 I -22,3-7,0 32 % -22,3 0,0-15,5-4,0 26 % -15,6 N 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0-0,1 2,0 Arbetsmarknadsavdel ningen K 15,8 3,7 23 % 13,8 2,0 17,9 3,9 22 % 14,2 I -6,3-1,1 18 % -5,3-1,0-5,8-1,3 22 % -4,2 N 9,5 2,5 27 % 8,5 1,0 12,0 2,6 22 % 10,0 IT-avdelningen K 19,4 5,1 26 % 18,0 1,4 16,2 5,2 32 % 16,9 I -8,4-2,0 23 % -7,0-1,4-6,1-2,0 32 % -5,6 N 11,0 3,1 28 % 11,0 0,0 10,1 3,3 32 % 11,3 Kommun och samhällsskydd K 1,7 0,6 34 % 1,9-0,2 1,7 0,6 37 % 1,6 I -0,8-0,4 53 % -1,0 0,2-0,8-0,3 33 % -0,8 N 0,9 0,1 16 % 0,9 0,0 0,9 0,4 40 % 0,8 Räddningstjänst K 19,8 6,6 33 % 19,8 0,0 19,7 6,5 33 % 19,5 I 0,0 0,0 0 % 0,0 0,0 0,0 0,0 0 % 0,0 N 19,8 6,6 33 % 19,8 0,0 19,7 6,5 33 % 19,5 Verksamh et (mnkr) Budget Bokfört periode n Kommunstyrelsens oförutsedda utgifter (KSOF) % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört periode n Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 23(153) % Bokslut K 4,5 0,0 0 % 0,0 4,5 2,0 0,0 0 % 0,0 I 0,0 0,0 0 % 0,0 0,0 0,0 0,0 0 % 0,0 N 4,5 0,0 0 % 0,0 4,5 2,0 0,0 0 % 0,0 * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentar sprognosen för kommunledningskontorets verksamheter exklusive kommunstyrelsens oförutsedda utgifter (KSOF) är ett överskott på 2,9 miljoner kronor. Inklusive KSOF uppgår det prognostiserade överskottet till 7,4 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har tagit ett beslut i maj att ett kontaktcenter ska införas under hösten. I och med det kommer budgetförflyttningar att 43

göras mellan förvaltningarna, vilket kommer att visas i nästa ekonomiska uppföljning. Kommungemensam verksamhet I de kommungemensamma verksamheterna ingår kommundirektör och stab. Med anledning av det ekonomiska läget i kommunen har kommunledningskontoret lagt en buffert inom kommundirektörens budget vilket bidrar till överskottet. Kommunstyrelsen har beviljat staben 0,2 miljoner från KSOF till Grannstödsbil. Staben prognostiserar ett överskott på 0,3 miljoner kronor på grund av omprioritering av budgeterade medel/aktiviteter utifrån det ekonomiska läget. Del av överskottet förklaras även av att personalrelaterade kostnader under året bedöms bli något lägre än väntat. Verksamheterna redovisar tillsammans ett överskott på 1,3 miljoner kronor. Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen bidrar med ett överskott på 0,4 miljoner kronor utifrån minskad bemanning till följd av naturlig avgång och föräldraledighet. Ett arbete pågår tillsammans med förvaltningarna för att införa ett kommungemensamt budget- och prognosverktyg för att förbättra förutsättningarna att göra säkra prognoser. Uppgradering av ekonomisystemet och fakturahanteringssystemet kommer också att genomföras under året. Införande av behöriga beställare inom inköp och upphandling fortsätter och tar tillvara erfarenheterna från pilotprojekt som har genomförts inom en skola. Effekterna av bra upphandlingar stärks genom tillämpning av avtalsansvariga och kvalitetsansvariga för varje avtal. Kvalitetsarbetet fokuseras på införande av kontaktcenter. HR-avdelningen sprognosen för HR-avdelningen är ett överskott på 0,2 miljoner kronor till följd av föräldraledighet. Kommunikation och marknad Under våren har kommunstyrelsen beviljat kommunikation och marknad 0,3 miljoner kronor från kommunstyrelsens oförutsedda utgifter för produktion av en film under. Filmen ska stärka och visualisera bilden av Vallentuna i enlighet med kommunens nya vision, antagna riktning och kommande översiktsplan. Ett arbete pågår också inom avdelningen med att ta fram en kanalstrategi där alla kanaler ska samlas som kommunen använder för att sprida information i kommunikationsoch marknadsföringssyfte. Samtidigt med det görs även en utvärdering för respektive kanal och statistik för räckvidd, kostnadseffektivitet och arbetsinsats, vars syfte är ett mer anpassat användande av kommunens kanaler. Utveckling och näringsliv sprognosen för utveckling och näringsliv är en budget i balans med viss osäkerhet. En rättslig tvist pågår. Kommunen har vunnit i första instans vilket har överklagats av företaget. Ärendet ska tas upp till huvudförhandling i Hovrätten under hösten. Egen försörjning Egen försörjning är en ny enhet, inom kommunledningskontoret, som samarbetar med olika aktörer, interna såväl som externa. Syftet är att säkerställa en hållbar och kvalitetssäkrad integrationsprocess för nyanlända i Vallentuna kommun. Enheten arbetar för att så tidigt som möjligt möta individernas olika behov och skapa förutsättningar för nyanländas egen försörjning samt självständighet. Fokus är att nyanlända snabbt ska etablera sig i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Avvikelsen av utfallet per sista april på 0,3 miljoner kronor beror på lägre intäkter för bostadshyror än budgeterat. Prognosen är att verksamheten kommer att hålla budget. Arbetsmarknadsavdelningen Inom arbetsmarknadsavdelningen ingår verksamheterna arbetsmarknadsåtgärder och feriearbete. sprognosen för verksamheten arbetsmarknadsåtgärder är ett mindre överskott på 0,2 miljoner kronor till följd av föräldraledighet under året. Utfallet för intäkterna är lägre än budgeterat då verksamheten ännu inte kommit igång i full skala sen branden i lokalen december 2016. Även kostnaderna är lägre än budgeterat vilket bidrar till en budget i balans. Antal behöriga sökande ungdomar till arbete i kommunal regi är 263 och 30 som entreprenörer. Entreprenör är ett alternativ till det kommunala feriearbetet. Det innebär att ungdomarna får chansen att prova på hur det är att driva ett företag med ett startkapital på 2 500 kronor vardera. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 24(153) 44

Verksamheten prognostiserar med ett överskott på 0,8 miljoner kronor. Orsaken är färre antal feriearbetande ungdomar än budgeterat samt ett statligt bidrag från Arbetsförmedlingen. Regeringen har i vårbudgeten beslutat om en satsning på feriearbete för skolungdomar där Vallentuna kommun får ta del av bidraget med 0,4 miljoner kronor. IT-avdelningen Åtgärder för att få en budget i balans inom IT-avdelningen pågår, bland annat kommer vakanser inte att ersättas. Avdelningen kommer inte att prioritera utvecklingsområden under pågående budgetår utan fokus kommer att vara på drift och support. Kommunstyrelsens oförutsedda utgifter (KSOF) Kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter uppgår till 5,0 miljoner kronor. Under året har det nyttjats 0,5 miljoner kronor från KSOF. Kommunstyrelsen har beviljat 0,3 miljoner kronor att användas till en Vallentunafilm samt 0,2 miljoner kronor har beviljats till Grannstödsbil. Prognosen är att resterande 4,5 miljoner kronor bidrar till ett överskott inom kommunstyrelsen för att klara kommunens ekonomiska läge. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 25(153) 45

Driftsredovisning nämndens verksamheter Mnkr Budget Bokfört periode n Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter Totalt % Progno s Avvikel se mot budget Budget Bokfört periode n % Bokslut K 103,2 34,8 34 % 100,2 3,0 85,4 27,7 32 % 88,3 I -41,2-14,3 35 % -41,2 0,0-33,0-11,8 36 % -35,4 N 62,0 20,5 33 % 59,0 3,0 52,4 15,9 30 % 52,9 Fysisk planering K 9,1 2,3 25 % 9,1 0,0 4,2 0,6 15 % 3,8 I -0,3-0,1 39 % -0,3 0,0-0,3-0,2 81 % -0,3 N 8,8 2,2 25 % 8,8 0,0 3,9 0,4 10 % 3,5 Markreserven K 4,5 0,3 6 % 2,5 2,0 2,3 0,5 22 % 1,9 I -0,4-0,2 43 % -0,4 0,0-2,9-0,9 33 % -2,5 N 4,1 0,1 2 % 2,1 2,0-0,6-0,4 76 % -0,6 Parkeringsverksamheten K 0,9 0,2 20 % 0,9 0,0 0,6 0,1 23 % 0,7 I -0,9-0,6 71 % -0,9 0,0-0,8-0,5 68 % -0,9 N 0,0-0,5 1 178 % 0,0 0,0-0,2-0,4 205 % -0,2 Väghållning K 33,4 15,1 45 % 33,4 0,0 33,4 12,9 39 % 33,3 I -2,4-1,2 50 % -2,4 0,0-2,1-0,9 42 % -2,5 N 31,0 13,9 45 % 31,0 0,0 31,3 12,1 38 % 30,8 Parkverksamheten K 11,9 2,9 25 % 11,9 0,0 8,8 2,4 27 % 8,3 I -0,1 0,0 1 % -0,1 0,0 0,0-0,1 255 % -0,2 N 11,8 2,9 25 % 11,8 0,0 8,8 2,3 26 % 8,1 Natur- och vattenvård K 3,1 0,8 27 % 3,1 0,0 0,8 0,2 21 % 1,8 I 0,0 0,0 0 % 0,0 0,0 0,0 0,0 0 % -0,5 N 3,1 0,8 27 % 3,1 0,0 0,8 0,2 21 % 1,3 Gemensam adm. (löner, material, utvecklingskostnader m.m. ) K 20,8 6,4 31 % 19,8 1,0 20,1 6,5 33 % 21,4 I -17,7-5,9 33 % -17,7 0,0-11,8-3,6 31 % -11,8 N 3,1 0,4 14 % 2,1 1,0 8,3 2,9 35 % 9,6 Arrenden och skogsavverkning Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 26(153) 46

Mnkr Budget Bokfört periode n % Progno s Avvikel se mot budget Budget Bokfört periode n % Bokslut K 0,7 0,1 14 % 0,7 0,0 0,0 0,0 0 % 0,0 I -2,7-0,5 21 % -2,7 0,0 0,0 0,0 0 % 0,0 N -2,0-0,4 23 % -2,0 0,0 0,0 0,0 0 % 0,0 Bostäder (brf) K 18,4 6,6 36 % 18,4 0,0 14,9 4,3 29 % 16,6 I -16,8-5,7 34 % -16,8 0,0-15,1-5,4 36 % -16,7 N 1,6 0,9 56 % 1,6 0,0-0,2-1,1 746 % -0,1 Exploatering övrigt K 0,5 0,1 21 % 0,5 0,0 0,3 0,1 34 % 0,4 I 0,0 0,0 0 % 0,0 0,0 0,0 0,0 0 % 0,0 N 0,5 0,1 21 % 0,5 0,0 0,3 0,1 34 % 0,4 Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentarer till avvikelse Den samlade helårsprognosen för samhällsbyggnadsförvaltningen exklusive resultatenheter visar ett överskott om 3,0 miljoner kronor. Av detta är verkligt överskott endast 1,0 miljoner kronor till följd av besparingsåtgärder som vidtagits med hänsyn till kommunens ekonomiska läge. Resterande 2,0 miljoner kronor är ett redovisningstekniskt överskott eftersom projektet Återuppbyggnad av kvarnen istället ska redovisas som ett investeringsprojekt. Motsvarande belopp redovisas som underskott inom investeringsbudgeten. Markreserv Driftbudgeten har förstärkts med 2,0 miljoner kronor för projektet Återuppbyggnad kvarnen. Kommunen ska bland annat bidra med projektering och delar av byggnationen såsom platta och stomme. Övriga delar av uppförandet finansieras genom donationer. Eftersom byggnationen ska redovisas som en anläggningstillgång ska projektet bokföras som ett investeringsprojekt. Av denna anledning redovisas ett överskott om 2,0 miljoner kronor i driftsbudgeten och motsvarande belopp redovisas som underskott inom investeringsbudgeten. Väghållning sprognosen är att verksamheten kan bedrivas enligt budget. Vintersäsongen / har överstigit planerat antal snöröjningar och kostnadsökningen kommer att hanteras inom verksamheten. Bland annat genom att ett nytt vägdriftsavtal träder i kraft från första oktober vilket innebär fördelaktigare priser för kommunen och nya antal snöröjningar som ingår i avtalet. Gemensam administration (personalkostnader, utvecklingskostnader med mera) Samhällsbyggnadsförvaltningen har under många år haft en stor personalomsättning. Förvaltningen har verksamheter där konkurrensen om personal är stor både inom den offentliga sektorn och på den privata marknaden. Med den utbyggnadstakt som råder i regionen så är rörligheten stor inom vissa arbetskraftskategorier. Vallentuna växer och samhällsbyggnadsförvaltningen har en stor utmaning att attrahera nya medarbetare, men också behålla och utveckla personal. En strategisk kompetensförsörjningsplan har tagits fram med syfte att skapa en attraktiv och kreativ arbetsplats för att locka nya medarbetare men framför allt att skapa en arbetsplats där personal trivs och kan utvecklas och där all samlad kompetens kommer till gemensam nytta för kommunen. Vallentuna kommun har stora ambitioner och åtaganden vad gäller en ökad tillväxt och att skapa ett attraktivt Vallentuna. En större volym och komplexitet i kommande arbetsuppgifter kräver ett Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 27(153) 47

omfattande utvecklingsarbete. Under år startade ett intensivt utvecklingsarbete för att bättre kunna nå kommunens vision och mål. Förvaltningen identifierade tidigt att digitaliseringen är en viktig del för att nå effektiva processer och för att möta förväntningar från kommuninvånarna. En handlingsplan arbetades fram med aktiviteter för att nå målet, en digital samhällsbyggnadsprocess, år 2020. Under året kommer en operativ fas att pågå med att utföra aktiviteterna. sprognosen visar ett överskott om 1,0 miljon kronor. Besparingsåtgärder vidtas i form av att vakanser inte tillsätts fullt ut. Dock är konjunkturen en osäkerhetsfaktor. En sviktande bostadsmarknad kan komma att påverka antal debiterade timmar på samhällsbyggnadsprojekt, vilket i sin tur påverkar utfallet på lönekostnaderna inom driften. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under de senaste åren arbetat hårt för att säkerställa ramavtal för bemanning för att nå en god balans mellan fast anställd personal och konsulter för att kunna hantera konjunktursvängningar. En aktiv resursplanering sker kontinuerligt. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 28(153) 48

Driftsredovisning nämndens verksamheter Mnkr Budget Bokfört perioden % Prognos Avvike lse mot budge t Budget Bokfört perioden % Bokslut Resultatenhet TunaFastigheter Total t K 218,0 75,7 35 % 217,0 1,0 227,9 71,3 31 % 213,4 I -230,3-78,5 34 % -230,3 0,0-227,9-74,7 33 % -229,6 N -12,3-2,7-13,3 1,0 0,0-3,4-16,2 TuFa- administrativa kostnader, löner m.m K 15,5 4,4 29 % 15,5 0,0 10,3 2,8 27 % 9,1 I -0,7-0,2 35 % -0,7 0,0-0,7-0,2 33 % -0,7 N 14,8 4,2 28 % 14,8 0,0 9,7 2,6 27 % 8,4 Fastighetsservice, personalkostnader m.m. K 8,5 3,1 36 % 8,5 0,0 9,4 3,0 32 % 9,4 I -3,3-1,5 45 % -3,3 0,0-3,1-1,1 36 % -3,5 N 5,2 1,6 31 % 5,2 0,0 6,3 1,9 30 % 5,9 Egna- och hyrda fastigheter K 173,6 59,6 34 % 172,6 1,0 188,0 59,0 31 % 173,0 I -204,5-69,4 34 % -204,5 0,0-203,2-66,3 33 % -203,6 N -30,9-9,8 32 % -31,9 1,0-15,2-7,3 48 % -30,6 Ägda bostadsfastigheter K 1,7 1,8 104 % 1,7 0,0 1,8 0,4 21 % 2,2 I -3,2-0,9 27 % -3,2 0,0-2,6-0,9 33 % -2,6 N -1,5 0,9-64 % Städservice inklusive konferensservice -1,5 0,0-0,8-0,5 59 % -0,4 K 18,6 6,8 36 % 18,6 0,0 18,4 6,1 33 % 19,7 I -18,6-6,6 35 % -18,6 0,0-18,4-6,2 34 % -19,2 N 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0-0,1 0,5 Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentarer till avvikelse Resultatenheten inom fastighetsavdelningen prognostiserar ett överskott på 1,0 miljon kronor. Till följd av införandet av komponentavskrivning har resultatenheten TunaFastigheter ett budgeterat resultat på 12,3 miljoner kronor för år inom driftbudgeten. Istället har investeringsbudgeten utökats. Prognosen för är att TunaFastigheter ska kunna bedriva Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 29(153) 49

verksamheten enligt budget, det vill säga uppnå ett resultat på 12,3 miljoner kronor samt därtill bidra med ett överskott på 1,0 miljoner kronor. Resultatet blir då 13,3 miljoner kronor och det är 1,0 miljon kronor i överskott jämfört med budget. År började fastighetsavdelningen tillämpa komponentavskrivning. Detta innebär att kostnader för underhåll, överstigande ett betydande belopp, bokförs som en investering och skrivs av enligt komponentens livslängd. Inledningsvis blir därför utfallet inom driftbudgeten lägre men kommer att öka under kommande år i takt med kapitalkostnader (avskrivningar plus ränta) för underhållsåtgärder som tas inom investeringsbudgeten. Innevarande underhållsskuld har visat sig ha en högre andel av investeringskaraktär, vilket innebär att budgeterade kostnader för akut och planerat underhåll i driftbudgeten inte kommer att nyttjas till fullo. Med reservation för att inget oförutsett inträffar, beräknas underhållet bli cirka 2,3 miljoner kronor lägre än budgeterat belopp. Prognosen för mediakostnaderna (el, värme/kyla, vatten, avlopp) pekar mot 0,7 miljoner kronor mer än budget. Vinterns kyla medför att dessa kostnader kommer att öka. Kostnader för avfallshantering prognostiseras att gå 0,6 miljoner kronor över budget, då anpassningar behöver utföras för avfallssortering. En ny organisation inom städverksamheten kommer att genomföras under året. Detta kommer att innebära att den enskilde lokalvårdaren får ett större ansvar och tydligare befogenheter. Städverksamheten beräknas klara årets budget. Driftredovisning Mnkr Budget Bokfört perioden Resultatenhet Avfallshantering % Prognos Avvikels e mot budget Budget Bokfört periode n % Bokslut K 25,9 7,2 28 % 25,9 0,0 24,5 6,0 24 % 24,4 I -25,9-9,5 37 % -25,9 0,0-24,5-0,1 0 % -24,2 N 0,0-2,3 0,0 0,0 0,0 5,9 0,2 Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentar till avvikelse Avfallsverksamheten ansvarar för att samla in avfall från hushåll och verksamheter i kommunen samt för att informera om återvinning av avfall. Avfallet samlas in av en upphandlad entreprenör som säkerställer att avfallet tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Verksamheten finansieras helt via avgifter och eventuella över- och underskott ska därför hållas inom avfallskollektivet och påverkar inte kommunens resultat. Den kostnadsökning som verksamheten ser under beräknas bli täckt av 1,0 miljon kronor från tidigare års överskott, vilket är inarbetat i budget. En översyn av taxan kommer att genomföras under våren 2019 för att kunna hantera kommande kostnadsökningar. För att underlätta sophämtning inom trånga hämtningsområden kommer ett antal åtgärder att behöva utföras under en treårsperiod. En digitaliseringsprocess som ska underlätta för avfallsabonnenterna att via webben se hämtningskalender, fakturor med mera har påbörjats och kommer slutföras under hösten. Därutöver har en revidering av kommunens avfallsföreskrifter påbörjats och kommer att slutföras hösten. En omfattande informationskampanj, som ska få fler hushåll att sortera sitt matavfall, har startat och kommer att pågå även nästa år. En enkätundersökning bland 300 abonnenter som har egna avloppsanläggningar planeras efter sommaren. En så kallad plockanalys av hushållsavfall genomfördes i samarbete med SÖRAB under våren och en ny plockanalys av avfall från kommunens verksamheter, skolor och förskolor planeras till hösten. SÖRAB:s mobila återvinningscentral finns tillgänglig i kommunen varannan vecka på sju olika platser och är mycket uppskattad av besökare. Vallentunaborna är duktiga på att lämna batterier, lampor, farligt avfall och andra ting för återbruk. Under perioden januari-april användes den mobila återvinningscentralen av 157 besökare som lämnade 2,5 ton farligt avfall. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 30(153) 50

Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse mot budget Totalt (mnkr) 86,2 11,9 14 % 85,2 1,0 IT-utrustning 3,0 0,3 9 % 2,0 1,0 Inventarier KLK 3,0 0,5 15 % 3,0 0,0 Kommunstyrelsen oförutsett (KSOF) 0,0 0,0 0 % 0,0 0,0 Cykelvägnät 2,0 0,2 10 % 2,0 0,0 Trafikinvesteringar 14,9 0,2 1 % 14,9 0,0 Trafiksäkerhetsåtgärder 4,0 0,3 7 % 4,0 0,0 Beläggning vägar 3,0 0,0 0 % 3,0 0,0 Åtgärder vägar, gångbanor 2,0 0,0 0 % 2,0 0,0 Åtgärder lekplatser 1,8 0,0 0 % 1,8 0,0 Energisparåtgärder verksamhetsfastigheter Planerat underhåll verksamhetsfastigheter 3,0 0,1 2 % 3,0 0,0 48,5 10,5 22 % 48,5 0,0 Inventarier SBF 1,0 0,0 1 % 1,0 0,0 Kommentar IT-utrustning Årets investeringsmedel planeras att användas till inköp av ett nytt IT-system för anpassning till nya GDPR-lagstiftningen. Därutöver behöver kompressorer anskaffas till kylanläggningen i serverrummet. En positiv budgetavvikelse om 1,0 miljon kronor aviseras. Inventarier kommunledningskontoret Från och med finns ett årligt investeringsanslag om 3,0 miljoner kronor på kommunledningskontoret för inköp av inventarier, verksamhetssystem med mera. Arbetsmarknadsavdelningen har under första tertialet köpt möbler och andra inventarier till lokalerna som har byggts upp efter branden. Vidare planerar ekonomiavdelningen att köpa in ett budget- och prognosverktyg i syfte att höja effektiviteten och kvaliteten i verksamheternas budgetoch prognosarbete. Till det planerade kontaktcentret behövs investeringsmedel till ombyggnation inom kulturhuset, möbler och IT-program. Kommunstyrelsen oförutsett (KSOF) Kommunstyrelsen disponerade vid årets början 2,0 miljoner kronor för oförutsedda investeringsutgifter. Den 12 mars fattade fullmäktige beslut om att omfördela dessa medel till en ny lekplats i centrala Vallentuna då budgeten som öronmärkts för projektet i kommunplan -2020 inte är tillräcklig. Cykelvägnät Från och med 2016 finns ett årligt anslag om 2,0 miljoner kronor för åtgärder som syftar till att förbättra och sammanlänka cykelvägnätet och på så sätt uppmuntra till användning av cykel och minska bilanvändning. Under fortsätter arbetet med att anlägga nya cykelparkeringar. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 31(153) 51

Trafikinvesteringar Projektet syftar till att förbättra tillgänglighet och trafiksäkerhet. med trafiksäkerhetsåtgärder runt Hagaskolan/idrottsplatsen och tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. Trafiksäkerhetsåtgärder Medel för trafiksäkerhetsåtgärder prioriteras till åtgärder för säkra gång- och cykelvägar till skolor och förskolor. Förra året genomfördes en undersökning bland Karbyskolans barn gällande barnens uppfattning om skolväg vilket resulterade i en rapport med cirka 20 åtgärdsförslag. Vissa åtgärder genomfördes och nu pågår planering av ytterligare åtgärder. Beläggning vägar Från och med finns ett årligt anslag avsatt för underhållsåtgärder på kommunens vägar. Årets budget uppgår till 3,0 miljoner kronor och kommer att användas till beläggningsarbeten på Stockholmsvägen mellan bensinstationen Circle K och cirkulationsplatsen Kragsta samt den stora centrumparkeringen. Åtgärder vägar, gångbanor Från och med finns ett årligt anslag om 2,0 miljoner kronor för upprustning av vägar och gångbanor i äldre områden. Under kommer gång- och cykelvägarna vid lekplatsen på Lagmansvägen respektive mellan 4H-gården och Ekeby att rustas upp. Åtgärder lekplatser Från och med finns ett årligt anslag om 1,0 miljon kronor för upprustning av kommunens lekplatser. En lekplatsplan innehållande riktlinjer, inventering och åtgärdsplan antogs av kommunfullmäktige i juni förra året. Två lekplatser planerades att upprustas under hösten : Blekingevägens lekplats och Lagmansvägens lekplats. Arbetet blev uppskjutet på grund av lekplatsoch markutrustningsleverantörernas långa leveranstid till entreprenören. Upprustningen av dessa två lekplatser färdigställdes i april/maj och det hölls en invigning på Blekingevägens lekplats den 23 april. års mindre upprustningar sker på Fritzbergsvägens lekplats och Sturevägens lekplats. Dessa är under planering men förväntas kunna påbörjas under sommaren. Energisparåtgärder verksamhetsfastigheter Under år kommer fastighetsavdelningen att ta fram en energiplan. Det kommer att resultera i både flera små och stora åtgärder vilka ska planeras in under kommande år. Syftet är att uppnå kommunens mål att minska energiförbrukningen. Under år utfördes byten av utvändig belysning och i år pågår utbyte av invändig belysning, bland annat på gymnasiet, Bällstabergsskolan, förskolan Smultronet och Djur- och naturförskolan. Planerat underhåll verksamhetsfastigheter Under fortsätter upprustningen av larm samt utbyte av låssystem för att säkra upp fastigheterna. Projektet avseende brandlarm och utbyte av passagesystem i kommunens kontorslokaler på Tuna torg och Tärningen har avslutats. Vid årets slut kommer alla lokaler att vara utrustade med brandlarm med direktkoppling till SOS. Utvändiga arbeten som kommer att utföras är exempelvis målning av fasaden på Hammarbacksskolan, fortsatt dränering på Hjälmstaskolan samt ny förskolegård till Lundagård. Invändiga arbeten består av målning samt byte av golv och undertak på flera avdelningar på olika förskolor. När det gäller installationer har styr- och reglersystemen till ventilationsaggregat bytts ut på Rosengården, Hjälmstaskolan samt på Djur- och naturförskolan. Utredningar som kommer att göras under året är inventeringar av samtliga verksamhetskök. Dessutom kommer inventeringar rörande installationer i mark, exempelvis kulvertar och fettavskiljare, att påbörjas. Utredning beträffande behov av upprustning av Karlbergsskolan är genomförd. Fastighetsavdelningen har från och med i år övertagit ansvaret från mark- och exploateringsavdelningen för ett 30-tal fastigheter och dessa kommer också att inventeras under året. Ett system för egenkontroll i det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) har implementerats i Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 32(153) 52

kommunens verksamheter och är i full drift. Systematiskt brandskyddsarbete gäller alla organisationer oberoende av storlek och verksamhet. Kommunens ledning har det yttersta ansvaret, men säkerhetsansvarig, brandskyddsansvarig, skyddsombud och övrig personal är viktiga medarbetare i arbetet. Inventarier samhällsbyggnadsförvaltningen Liksom kommunledningskontoret har samhällsbyggnadsförvaltningen från och med fått ett årligt investeringsanslag för inköp av inventarier och verksamhetssystem. Budgeten uppgår till en miljon kronor och planeras bland annat att användas till möbler i samband med ombyggnation av förvaltningskontoret. Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Projekt Totalt, projekt Budget Utfall Prognos Budget Utfall Prognos år Totalt (mnkr) 52,7 2,2 29,0 597,0 77,5 599,8 Gång- och cykelväg Kårsta- Ekskogen 12,6 0,0 0,0 13,0 0,4 13,0 Cykelbana runt Vallentunasjön 0,4 0,0 0,4 0,4 0,0 0,4 Gång- och cykelväg Lindholmen 1,9 0,0 0,1 2,9 1,1 3,7 Cykelvägar, förstudie 0,5 0,2 0,5 0,5 0,2 0,5 Utbyte kvicksilverbelysning 1,2 0,7 1,2 15,0 14,5 15,0 Nytt kommunhus 3,6 0,0 0,0 400,0 1,4 400,0 Torgytor (offentliga rum) 2,1 0,1 1,0 50,0 47,9 50,0 GC-väg Vallentuna-Karby 0,5 0,0 0,5 40,0 0,0 40,0 Återuppbyggnad kvarnen 0 0,4 1,9 0,0 0,6 2,0 GC-väg Bällstabergsvägen 0,5 0,0 1,0 10,0 0,0 10,0 Ny lekplats centrala Vallentuna 9,0 0,1 9,0 9,0 0,1 9,0 Lindholmsvägen 2,0 0,0 1,0 15,0 0,0 15,0 Tillgänglighet avfallshämtning 0,5 0,0 0,5 1,5 0,0 1,5 Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess 1,0 0,2 1,0 3,0 0,2 3,0 Våtmarkspark 8,9 0,0 0,2 15,5 0,1 15,5 Ishallar 8,0 0,5 10,7 21,2 11,1 21,2 Klar t 201 9 201 9 201 9 201 8 201 8 202 2 201 8 202 3 201 8 201 9 201 8 202 1 202 0 202 0 201 9 201 8 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 33(153) 53

Kommentar Gång- och cykelväg Kårsta-Ekskogen Osäkerhet råder om när projektet kan genomföras då markåtkomstfrågan måste utredas vidare. I detaljplan för Kårsta-Rickeby 2 tas hänsyn till denna gång- och cykelvägs anslutning i Kårsta. Gång- och cykelväg Lindholmen En gång- och cykelväg ska anläggas norr om Lindholmen mellan ICA och hembygdsgården/ip. En arkeologisk förundersökning visade att ett tiotal gravar finns på platsen. Under våren 2015 genomfördes en ny undersökning för att utreda om det går att anlägga gång- och cykelvägen på andra sidan Lindholmsvägen för att undvika att gräva upp fornlämningar. Nya förutsättningar i projektet har medfört mer kostnader än budgeterat. Detaljprojekteringen omfattade mer noggranna undersökningar såsom geoteknik. Även VA-anläggning inklusive tryckning av ledningar under Lindholmsvägen ingick. Omtag i projekteringen har inneburit ökade kostnader för såväl konsulter som intern projektledare och därför aviseras en negativ prognosavvikelsen om 0,8 miljoner kronor. Inför kommunplan 2019-2021 har motsvarande tilläggsanslag äskats. Projekteringen av gång- och cykelvägen blev klar våren. Anläggandet planeras att genomföras under 2019. Cykelvägar, förstudie Under hösten fattade teknik- och fastighetsutskottet beslut om att en förstudie för gång- och cykelväg längs Bällstabergsvägen ska genomföras. Förstudien har genomförts under vinter/vår. Utbyte av kvicksilverbelysning Projektet omfattar dels att separera kommunens belysningscentraler som är inbyggda i Elverkets anläggningar, dels att byta kvarvarande kvicksilverarmaturer. Arbetet med att separera kommunens belysningscentraler är utfört. Arbetet med byte av armaturer har pågått sedan oktober 2016 och på grund av försenade leveranser av armaturer beräknas nu projektet vara klart under första halvåret av. Nytt kommunhus Kommunstyrelsen beslutade i februari 2016 att uppdra till kommundirektören att genomföra en förstudie avseende nytt kommunhus på fastigheten Vallentuna Prästgård 1:146 med möjlighet att samplanera med fastigheten Vallentuna 1:73. Förstudien är färdigställd och redovisad för den politiska styrgruppen. Torgytor (offentliga rum) Första etappen omfattar åtgärder vid gångstråket utanför Coop och ICA fram till gamla biblioteket i Tärningshuset. Åtgärderna färdigställdes hösten 2015. Etapp två omfattar bland annat en öppning för biltrafik från Banvägen till Skördevägen och ytan mellan kommunalhuset och Tunahuset fram till Café Biscotti. Projektet omfattar byte av markbeläggning, nya soffor, belysning, planteringsytor och papperskorgar. Entreprenaden för etapp två avslutades i november 2016. Etapp tre omfattar torgytan mellan Café Biscotti och Torghuset samt Allévägen förbi Kulturhuset fram till Gärdesvägen och färdigställdes under sommaren. Den totala projektbudgeten om 50,0 miljoner kronor fastställdes av kommunfullmäktige i maj 2013 och avsåg fem etapper. Sedan dess har prisbilden ändrats på grund av fördyringar av genomförandet och kostnaden för de tre första etapperna uppgår till 48,0 miljoner kronor. De återstående 2,0 miljoner kronorna föreslås användas till utredningar och förberedande projektering inom områden för etapp fyra och fem. Det kan till exempel gälla samverkan med trafikförvaltningen i landstinget kring järnvägskorsningen i centrala Vallentuna. För genomförandet av återstående etapper behövs investeringsmedel om uppskattningsvis 12,0 miljoner kronor, vilka har äskats inför kommunplan 2019-2021. Återuppbyggnad kvarnen Kommunfullmäktige har avsatt 2,0 miljoner kronor i driftbudgeten för återuppbyggnad av kvarnen. Medlen är främst avsedda för projektering och en del av utförandet, bland annat platta och stomme. Redovisningstekniskt ska uppbyggnaden av kvarnen bokföras som en anläggningstillgång och i stället finansieras via investeringsbudgeten. Av denna anledning redovisas ett underskott om Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 34(153) 54

2,0 miljoner kronor i investeringsbudgeten och motsvarande belopp redovisas som överskott inom driftbudgeten. Resterande delar av byggnationen finansieras genom donationer från näringsliv, privatpersoner och lokala aktörer. Ambitionen är att återuppbyggnaden av kvarnen ska genomföras som ett integrations- och arbetsmarknadsprojekt, där nyanlända och långtidsarbetslösa samtidigt ges en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Återuppbyggnaden påbörjas under sommaren och beräknas vara färdig i november. GC-väg Bällstabergsvägen En ny gång- och cykelväg längs Bällstabergsvägen och en ny busshållplats på Bällstabergsvägen planeras detaljprojekteras under samt anläggas under 2019. På kommunfullmäktiges sammanträde i juni ska beslutas om fastställande av investeringsanslag samt genomförande av projektet. Ny lekplats centrala Vallentuna I lekplatsplanen fastställdes att det behövs byggas en lekplats i centrala Vallentuna. Under början av togs en förstudie fram som visade att det skulle kosta mer att anlägga lekplatsen än vad som var budgeterat i kommunplan -2020. Efter hemställan om utökade investeringsanslag fastställde kommunfullmäktige i mars investeringsbudgeten till 9,0 miljoner kronor. I maj sänds avropsförfrågan för projekteringen av lekplatsen ut och projekteringen förväntas kunna påbörjas innan sommaren. Digital samhällsbyggnadsprocess Projektet en digital samhällsbyggnadsprocess har en total budget på 6,0 miljoner totalt för åren -2020, varav hälften återfinns inom kommunstyrelsen och hälften inom miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Det pågår och kommer att påbörjas flertalet parallella utvecklingsprojekt inom samhällsbyggnadsförvaltningen under. Några pågående är digitalisering av gamla detaljplaner in i en kartdatabas. Vad gäller nya detaljplaner så kommer planavdelningen under hösten att påbörja ett projekt för att möjliggöra visualisering av tjänster för medborgaren i 3D-format. Detta möjliggör för medborgaren att till exempel delta på samråd via nätet och på ett mer lättöverskådligt sätt kunna förstå vad detaljplanen innebär. Vad gäller verksamhetsöverskridande utvecklingsområden så pågår just nu uppstart av är ett projekt att implementera en projektplattform för samtliga samhällsbyggnadsprojekt. Våtmarkspark Detaljprojekteringen av våtmarksparken är klar. Projektet är pausat i väntan på dagvattenutredning för centrala Vallentuna som ska vara klar i september/oktober. Projektet finansieras till hälften inom exploatering och hittills har utgifterna i huvudsak bokförts på ett exploateringsprojekt, vilket förklarar det låga utfallet inom investeringsbudgeten. Ishallar Efter flera år av eftersatt underhåll av ishallarna på Vallentuna IP har en extraordinär underhållsplan tagits fram. Syftet är att åtgärda skador och slitage som uppkommit under längre tid och 21,2 miljoner kronor har avsatts för ändamålet. Under 2016 genomfördes renovering av omklädningsrum samt byte av port till ishallen. Under avslutades etapp 1 med att kylanläggningen byttes ut. Parallellt med genomförandet av etapp 1 har förprojektering av etapp 2 utförts och denna slutfördes i början av. Under projekteringen av denna etapp upptäcktes att ishallens innertak inte uppfyller de brandtekniska kraven på ytskikt, vilket gör att projektet måste omprioriteras. Under kommer innertaket att byggas om samt en rad andra säkerhetsåtgärder vidtas, såsom komplettering av talat utrymningslarm och detektering samt åtgärder av brister i utrymningsvägar. Kvarvarande budgetmedel, 10,1 miljoner kronor, kommer att förbrukas till dessa åtgärder. Fritidsnämnden har äskat ytterligare investeringsmedel inför kommunplan 2019-2021 för att kunna genomföra etapp 2, vilken skjuts fram till 2019. Analys - Medarbetare Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 35(153) 55

Personal Månadsavlönade medarbetare Utfall perioden Antal anställda 228 223 175 Varav tillsvidareanställda 205 193 175 Antal årsarbetare 222 216 172 2016 Medelålder 45,8 46,2 47,0 Medellön (tkr) 37,2 35,6 35,6 Medianlön (tkr) 35,5 33,5 33,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Samtliga medarbetare Utfall perioden 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 39,8 % 50,9 % 55,9 % Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 5,4 % 5,0 % 5,9 % Kvinnor 5,9 % 5,9 % 7,3 % Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 2,1 % 1,4 % 2,8 % 30-49 år 4,4 % 5,1 % 5,5 % 50 år och äldre 7,4 % 7,4 % 8,9 % Samtliga 5,5 % 5,5 % 6,7 % Personalomsättning Utfall perioden 2016 Tillsvidareanställda medarbetare 6,5 % 12,7 % 15,0 % Jämställdhet och mångfald Månadsavlönade medarbetare Utfall perioden 2016 Anställda, andel män 40 % 39 % 37 % Kommentar Vallentuna kommun har åtaganden vad gäller en ökad tillväxt. En större volym, storlek och komplexitet i kommande arbetsuppgifter kräver ett omfattande utvecklingsarbete hur resurser och kompetenser används och fördelas. Inom samhällsbyggnadsprocessen måste samverkan säkerställas och arbetssätt utvecklas. Digitaliseringen är en viktig del för att nå effektiva processer och för att kunna möta förväntningar från kommuninvånare, företagare och medarbetare. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen har en utökning av personella resurser skett (5 stycken) för att möta upp arbetet med digitalisering. För att säkerställa det åtagande kommunen har för bland annat Sverigeförhandlingen har en utökning skett inom planavdelningen och exploatering. Vidare har en person anställts för att ansvara för upprustning av äldre byggnader som till exempel kvarnen. Långtidssjukfrånvaron har gått ner jämfört med samma period föregående år (53,7 procent). Ett systematiskt arbete med långtidssjukskrivna medarbetare och med medarbetare med en upprepad korttidsfrånvaro pågår. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) pågår kontinuerligt i Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 36(153) 56

verksamheterna och medarbetare kan aktivt bidra till förbättringar. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar intensivt med friskvårdsaktiviteter, bland annat integreras friskvård- och trivselaktiviteter i medarbetarnas kalendrar. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 37(153) 57

Barn- och ungdomsnämnden Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i två tabeller, en tabell med utfallet och en tabell med prognos helår. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 7 Förväntad effekt för perioden uppnådd: 1 2 : 4 5 Ej påbörjad: 0 0 Sammanställning måluppfyllelse - Prognos helår Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 7 Målet uppfyllt 4 5 Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt 1 2 Målet ej uppfyllt och låg förändringstakt 0 0 Måluppfyllelse Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Barn- och ungdomsförvaltningen har identifierat ett antal prioriterade aktiviteter för att nå det kommungemensamma målet om att utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. Genom att bland annat öka andelen ekologisk mat som serveras bidrar förvaltningen till det långsiktiga arbetet för en hållbar utveckling. Andra aktiviteter syftar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar arbetsmiljö utan kränkningar och diskrimineringar. Förvaltningen arbetar också med aktiviteter som fokuserar på att kunna tillhandahålla IT-system som är långsiktigt hållbara som stöd till verksamhet och vårdnadshavare. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas förskolor, grundskolor och fritidshem samt grundsärskola medvetet arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 38(153) 58

Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt För att arbeta mot målet har barn- och ungdomsförvaltningen identifierat en rad aktiviteter. Några av dessa har påbörjats under årets första månader och redovisas nedan. Riktlinjer och rutiner för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter till trygghet och lärande i skolan. Därför ska det enligt diskrimineringslagen och skollagen kontinuerligt pågå ett främjande och förebyggande arbete för ett målinriktat värdegrundsarbete som också ska synliggöras i en plan för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje skolenhet har kommit olika långt i den processen. Förvaltningen har tagit fram en planering för att under andra halvan av följa upp och genomföra en årlig kvalitetsgranskning av enheternas planer. I arbetet men att implementera riktlinjerna för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har förvaltningen genomfört ett antal kompetensutvecklingsinsatser för skol- och fritidshemspersonal på ett flertal skolenheter. En dialog med några skolenheters elevhälsoteam har också skett under årets första månader. En årlig sammanställning av inkomna anmälningar om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling redovisade för barn- och ungdomsnämnden i januari. Skolenheternas anmälningsfrekvens av eventuella kränkningar av elever har ökat under början av. En analys har påbörjats för att utröna vad detta beror på. Är det så att enheterna nu i högre grad anmäler de kränkningar som sker, eller har antalet kränkningar på vissa enheter ökat? Likabehandlingsarbetet i förskolan Ett syfte med en likabehandlingsplan är att motverka diskriminering och kränkande behandling samt att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller funktionshinder. Ett annat viktigt syfte är att förebygga och förhindra trakasserier eller annan kränkande behandling. Arbetet med likabehandling ska bedrivas med ett förebyggande och ett främjande perspektiv. Det förebyggande arbetet syftar till att minimera risken för diskriminering och kränkande behandling. Det främjande arbetet handlar om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla barn ska ha lika rättigheter. Barn- och ungdomsnämndens beslutade den 18 april om en ny organisation för den kommunala förskolan (BUN.137). Beslutet innebar en delning av förskolan från grundskolorna och en effekt av delningen är att det efter det saknats likabehandlingsplaner som gäller för förskolorna. Under våren pågår därför ett arbete för att upprätta sådana planer för förskolan och att dessa ska kunna börja gälla från och med september. Samverkan med socialförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen identifierat områden för utökad samverkan kring barn och ungdomar. Följande är några av de områden som är aktuella: barnomsorg på obekväm arbetstid, försörjningsstöd, familjehemsplaceringar, hög skolfrånvaro, hedersförtryck och barns utsatthet inom olika områden. Arbetet fortsätter med att bland dessa välja ut områden att prioritera för fördjupad samverkan och gemensamma rutiner. När det gäller hög skolfrånvaro finns det redan en viss samverkan när det gäller arbetet med rådslag. Ta fram och implementera en informations- och kommunikationsteknikplan (IKT-plan) för förskolan och grundskolan Barn- och ungdomsförvaltningen och globala förstelärare har på uppdrag av barn- och ungdomsnämnden arbetat fram ett förslag till IKT-plan för grundskolan. Planen ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet och digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen. Nästa steg är arbeta vidare med IKT-planen på skolledarnivå. Säkerställa långsiktigt hållbara IKT- och administrativa system enligt nya dataskyddsförordningens krav Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 39(153) 59

En kartläggning av personuppgiftsbehandling inom nämndens verksamheter är i sitt slutskede. Arbetet kommer att avslutas med en rapport innehållande en resultatbeskrivning samt rekommendation om fortsatt arbete. Digitalitet i förskolan Förskolorna behöver öka användandet av och medvetandet kring digitalitet där det digitala skall kopplas samman med det analoga. Målet är att använda digitala verktyg i det pedagogiska arbetet för att utveckla barnens digitala kompetens. Det kan till exempel handla om att utveckla den pedagogiska lärmiljön genom projiceringar, ljud och ljus. På så sätt ökar barnens förutsättningar att lära sig och de får en digital kompetens med sig till skolan. Under våren deltog samtliga förskolor i en inspirationsdag kring digitalitet. Tillgänglig undervisning för nyanlända elever Nyanlända elevers möjlighet att visa sina ämneskunskaper på sitt starkaste språk har ökat. Mottagningsenheten Optimus erbjuder i enighet med Skolverkets riktlinjer översättningshjälp till nyanlända elever i årskurs 9 vid nationella prov. Även vid andra prov kan eleven få översättningshjälp av frågor och uppgifter samt vid behov skriva svar på sitt modersmål som modersmålsläraren sedan översätter till undervisande lärare. Utvecklingen inom området ska fortsätta. Bland annat ska en rutin tas fram för genomförande av nationella prov med nyanlända elever. Samtliga undervisande lärare på skolorna ska känna till möjligheten till översättning vid olika prov. Mottagandet av nyanlända elever direkt på respektive skola har gett positivt resultat med snabbare social inkludering. Utifrån individanpassning inkluderas eleverna i ordinarie klass i många ämnen direkt och därutöver får de undervisning i svenska. Alla nyanlända elever får faddrar när de börjar i sin klass. Både skolor och mottagningsenhet upplever att eleverna, främst engelsktalande elever och elever i yngre åldrar, snabbare lär känna svensktalande elever. Utvecklingen av mottagningen kommer att fortsätta under läsåret -2019 med stöd och kompetensutveckling till lärare på skolorna kring undervisningen av nyanlända elever. Digitala lösningar ska prövas för stöd direkt till eleverna. HBTQ-perspektivet skall vara en integrerad del av den centrala elevhälsans verksamhet En utbildningsdag om HBTQ-perspektivet genomfördes i slutet av april för hela personalgruppen inom den centrala elevhälsan. En ytterligare aktivitet som är inplanerad är ett möte med två Vallentunaungdomar som har en pod om HBTQ personer och deras vardag samt att genomföra en workshop på temat. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas förskolor, grundskolor och fritidshem samt grundsärskola aktivt bidra till en giftfri miljö och ett återvunnet samhälle samt bidra till att begränsa klimatpåverkan. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Öka andelen inköpta livsmedel närodlat, närproducerat och svenskt I Vallentuna kommuns kostpolicy finns uttryckt att möjligheten för inköpare att köpa närodlade och närproducerade produkter ska öka. I de nya livsmedelsavtalen finns nu möjlighet för inköpare att köpa lokalt producerade produkter. Under året kommer arbetet med att ta fram underlag för statistikuppgifter om inköp från närodlat, lokalt producerat och svenskt påbörjas. Öka källsorteringen inom barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter För att bidra till kommunens övergripande miljömål "Osorterat avfall ska minska" planerar kostenheten att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen utvärdera det befintliga källsorteringsarbetet och lägga upp en plan för hur verksamheterna kan komplettera befintlig källsortering för att minska osorterat avfall. Detta arbete påbörjas senare i vår. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 40(153) 60

Arbeta för minskad andel svinn Att minska mängden matsvinn är ett tydligt uppdrag för varje köksansvarig. Varje kök arbetar också lokalt med olika aktiviteter för att minska matsvinnet. Det finns olika varianter av pedagogiska modeller som köken använder för att visa för eleverna hur mycket mat som slängs. Exempel på en sådan är en teckning av en ponny i naturlig storlek som får delar av kroppen bortsuddad beroende på hur många kilo mat som slängs. Ytterligare ett exempel är att mängden slängd mat räknas om i antal köttbullar för att enklare förstå hur mycket som slängts. Elevråden på vissa skolor är aktiva och delaktiga i diskussionen kring matsvinn. En bättre uppföljningsmetod eftersträvas fortfarande och kommer diskuteras med samhällsbyggnadsförvaltningen under året. Miljögruppen diskuterar också möjligheten till lokala tävlingar eller liknande för att belysa ämnet mer. Arbeta för ökad andel ekologisk mat Vallentuna kommuns kostpolicy beskriver vilken inriktning kostenheten ska ha i sitt arbete med köken i skolor och förskolor. I policyn finns beskrivet att andelen ekologiska inköp ska öka. Det nya livsmedelsavtalet som trädde i kraft 1 april innehåller en större mängd ekologiska livsmedel än tidigare avtal. Målet för är 25 procent ekologiska inköp. Under årets första tertial hade 21,5 procent ekologiskt köpts in. Målet för förskolan (Lindholmen, Eken, Haga, Videgården och Granåsa samt Borgen) är 100 procent inköp av ekologiskt. För perioden januari till april saknas statistik för andelen ekologiska inköp. Påverka andel koldioxidutsläpp från kostenhetens verksamheter Måltidsverksamheten påverkar klimatet med de livsmedel som serveras. Som en del i arbetet för det kommungemensamma miljömålet "Begränsa klimatpåverkan" har basmenyn för skollunchen uppdaterats för att bli mer klimatsmart. En del serveringar av nötkött har ersatts med kyckling, fläskkött, blandfärs, vilt eller fisk. En helvegetarisk dag i veckan har också införts. För att se hur mycket dessa förändringar påverkar verksamhetens klimatpåverkan och utsläpp av växthusgaser har menyn räknats om i körda kilometer. En åtta-veckors basmeny för motsvarade 22 stycken resor mellan Stockholm och Malmö. Den uppdaterade basmenyn för motsvarar 11 stycken resor. Kemikaliesmart förskola Kemikalier finns lite överallt och det kan vara både bra och dåliga. Det finns kemikalier som kan skada genom att till exempel ge allergi och en del misstänks kunna påverka hormonsystemet eller nervsystemet. Barn är extra utsatta eftersom deras kroppar inte är färdigutvecklade. Det finns mycket som kan göras för att få förskolan mer kemikaliesmart. Vissa åtgärder är enkla och går att börja med på en gång. Andra är mer omfattande och kräver både investeringar och politiska beslut. Personalen på förskolorna behöver få information och utbildning kring hur de rensar bland existerande produkter samt väljer bättre produkter när det skall köpas in nytt. Förvaltningen har ett påbörjat arbetet med att upprätta en vägledning mot kemikaliesmart förskola. I början av juni kommer representanter för förskolorna att vara delaktiga i arbetet i en workshop. Vägledningen beräknas vara klar under hösten. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 41(153) 61

När det gäller det kommungemensamma målet att Vallentuna kommun ska bedriva en verksamhet av hög kvalitet betyder det för barn- och ungdomsnämnden att den undervisning som erbjuds i förskolor, grundskolor, fritidshem och grundsärskola ska hålla en hög kvalitet både vad gäller trygghet och studiero. Det innebär också att undervisningen ska vara av hög kvalitet så att den hjälper så många elever som möjligt att nå höga resultat. För att åstadkomma detta har förvaltningen initierat en rad aktiviteter under årets första månader. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas förskolor, grundskolor och fritidshem samt grundsärskola se till att dessa verksamheter bedrivs med hög kvalitet. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Barn- och ungdomsförvaltningen genomför årligen flera enkäter riktade till förskola, grundskola och fritidshem. Resultatet av dessa enkäter framgår av avsnittet analys av verksamheten längre fram i rapporten. Utredning om skolorganisationen Barn- och ungdomsförvaltningen har utrett frågan om hur en framtida skolorganisation ska se ut. Utredningen har sammanställts i en rapport som har diskuterats av barn- och ungdomsnämnden under våren. Beslut fattades den 10 april om att slå ihop skolenheterna Ekebyskolan och Hammarbacksskolan till en ny gemensam F-9-enhet från och med den 1 juli. Övriga förslag i skolutredningen är fortfarande under diskussion. Utveckling av fritidshemmet I mars anordnades en fortbildningsinsats för alla som arbetar inom fritidshemmen på de kommunala grundskolorna. Under en förmiddag föreläste fil. dr. Ann Pilgren om läroplanen för fritidshemmet och vad den innebär i praktiken. Förvaltningen arbetar vidare med insatser för att höja kvaliteten i fritidshemmet och har bland annat beslutat att erbjuda ett antal barnskötare som arbetat minst tre år i fritidshemmet att studera till fritidshemslärare på Södertörns högskola. Förvaltningen har också beslutat att under nästa läsår anordna en utbildningsinsats om att leda fritidshem riktad till rektorer. I det skolövergripande fritidshemsnätverket har deltagarna fokuserat på systematisk kvalitet och fortsatt läroplansimplementering i verksamheterna. Utveckling av grundsärskolan Olympia Olympiaskolan drivs som egen enhet sedan 1 januari. Detta har inneburit att arbetet på skolan inledningsvis har fokuserat på att ta fram nya arbetssätt och rutiner som främjar skolans utveckling. En ny skolplan och likabehandlingsplan har tagits fram och en utvecklingsplan som sträcker sig fram till 2021 håller på att tas fram. Det pågår även ett arbete med värdegrund som ska mynna ut i en vision för skolan inför läsårsstarten. Revidering och implementering av riktlinjer för skolpliktsbevakning Kommunala, fristående samt utomkommunala skolor har informerats om riktlinjerna för skolpliktsbevakning samt om de nya rutinerna för uppföljning av pågående skolpliktsärenden. De kommunala skolorna följer rutinen för skolpliktsbevakning samt rutinen för uppföljning. Ta fram rutiner för handläggning av uppskjuten skolplikt, förlängd skolplikt, rätten att slutföra skolgången samt tidigare upphörande av skolplikten för elever i grundskolan. Rutiner för ansökan och handläggning samt blankett är framtagna. Alla grundskolor och förskolor är informerade om rutinerna och vilka regler som gäller. Information och blankett finns på vallentuna.se. Fortsätta utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 42(153) 62

Arbetsgruppen för systematiskt kvalitetsarbete har fortsatt med att systematisera huvudmannens samlade rutiner för sammanställning av data, analys och åtgärd. Insamling och analys av exempelvis betyg höstterminen, enkätsvar, provresultat, frånvarostatistik och värdegrundsarbetet fortsätter. En tidplan för hur de samlande och huvudmannaövergripande utvecklingsområdena synkroniseras med enheternas egna analyser av det gångna läsåret har tagits fram. En samlad rapport för enhetsdialogerna som genomfördes under hösten har sammanställts och beslutats. Rapporten lyfter styrkor såväl som utvecklingsområden för de olika enheterna. Goda exempel kommer att lyftas av enheterna själva under en nämndsdialog som har inbokats i maj. Vid nämndsdialogen deltar politiker, tjänstemän från förvaltningen, skolledare samt pedagoger från olika skolor. Implementering av rutiner för hantering av synpunkter och klagomål Organisation och rutiner kring klagomålshantering är färdigställda. Enligt de rutiner som tagits fram och beslutats är det barn-och ungdomsförvaltningen som samordnar de klagomål som kommer in. Rutinerna anger också hur handläggning och utredning av klagomål samt återkoppling ska ske. Synpunkter och klagomål kommer att sammanställas och vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Rapporter ska ske till barn-och utbildningsnämnden. lokalt på enheterna med implementering av rutinerna. Rutinerna ska vara tillgängliga och kända för alla; skolans personal, vårdnadshavare och elever. Information finns på Vallentuna kommuns hemsida och skolorna ansvarar för att information förmedlas på olika sätt, exempelvis på föräldramöten, via SchoolSoft och till elever på klassråd. Flerstämmig undervisning i förskolan Den kommunala förskoleverksamheten i Vallentuna kommun deltar i ett forsknings och utvecklings program (FoU) tillsammans med Malmö universitet och det fristående forskningsinstitutet ifous (innovation, forskning och utveckling i skola och förskola). Under 3,5 år kommer forskning och utveckling genomföras i samverkan mellan de medverkande förskolorna, kommunerna och en forskargrupp vid Malmö universitet. I gemensamma utvecklingsseminarier möts forskare och praktiker för att diskutera observationer och gemensamt bearbeta frågor som uppstår. Syftet med programmet är att utveckla såväl kunskap och förhållningsätt som arbetsmetoder i förskolan. Förskollärarna ges möjlighet att utveckla sin undervisning genom kollegialt FoU-arbete i samverkan med forskning. Första utvecklingsseminariet genomfördes i slutet av april. Då fick förskollärarna också sina första uppdrag. För att utvecklingsprocessen ska gå framåt mellan seminarierna är avsikten att åstadkomma ett kollegialt lärande. Uppdragen innebär att undersöka undervisningsbegreppen och stimulera kollaborativt lärande och att ett vetenskapligt arbetssätt introduceras. Detta jobbar pedagogerna vidare med på hemmaplan tillsammans med sina arbetslag. Uppdragen sammanställs, dokumenteras och analyseras sedan av forskargrupper samt diskuteras vid nästa seminarietillfälle i oktober. Pedagogisk uppföljning och analys På grund av att förskolorna fram till juni var en del av grundskolorna har förskoleverksamheten ännu inget eget utarbetat systematiskt kvalitetsarbete. Ett arbete för att åstadkomma detta har påbörjats. Under våren har förskoleverksamheten arbetat fram gemensamma mål som är satta på två år. Dessa mål bryter sedan förskolecheferna ner tillsammans med pedagogerna i respektive förskoleområde. Även det pedagogiska systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas. Under våren utarbetas rutiner för månadsuppföljningar som pedagogerna ska genomföra. Detta kommer göras i SchoolSoft. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas grundskolor arbeta mot målet att tillhöra de 30 bästa bland landets kommuner. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 43(153) 63

Biträdande rektorsnätverket Det skolövergripande nätverket med biträdande rektorer har under årets första månader fortsatt att arbeta fram en metod för säkra prognoser av betyg. Prognos betyg för elever i årskurs 6, 8 och 9 har lämnats in till förvaltningen i slutet av mars. Mer information om vad prognoserna visar framgår under avsnittet analys av verksamheten längre fram i rapporten. Nätverket har även tagit fram en metod för samrättning av nationella prov som användes vid vårens provtillfällen. Metoden ska utvärderas och vid behov revideras inför nästa läsår. Uppdrag att utreda organisationen av lovskolan Enligt skollagen ska alla huvudmän från och med läsåret - anordna obligatorisk lovskola för vissa årskurser och ämnen. Barn- och ungdomsförvaltningen har därför haft i uppdrag att skapa en organisation för en sådan obligatorisk lovskola. Denna behöver också kopplas till organisationen för den frivilliga lovskolan som de olika skolenheterna erbjuder utöver vad som är obligatoriskt. Uppdraget har resulterat i en rapport där ett övergripande förslag på lovskolans organisation presenteras samt hur den frivilliga samt obligatoriska lovskolan kan genomföras utifrån Vallentuna kommuns förutsättningar. Främjande närvaroarbete I det främjande närvaroarbetet sker en tät dialog med skolenheterna gällande implementering av rutinen för främjande närvaroarbete. Rådslag har hållits frekvent med de enheter som haft behov av den insatsen. Rådslaget erbjuds för elever med oroande frånvaro både i kommunala och fristående skolor. Mötet syftar till att hitta gemensamma strategier för att vända elevers skolfrånvaro till närvaro. Det är på så sätt en form av samverkan mellan förvaltningarna för att förbättra stödet till elev och familj. På rådslaget deltar samordnaren för rådslag, elev (utifrån ålder och mognad), vårdnadshavare, rektor och aktuell personal från skolan och den centrala elevhälsan. En samordnare från socialförvaltningens barn- och ungdomsenhet deltar alltid. På rådslaget informerar också socialtjänsten om det stöd som de kan erbjuda vårdnadshavare och elev för att bidra till en ökad skolnärvaro. Arbetsgruppen för främjande närvaro har månadsvisa uppföljningar kring aktuella frågor på skolnivå, huvudmannanivå samt med omvärldsbevakning av hur andra kommuner arbetar med främjande skolnärvaroarbete. Se över organisation kring simskolan Inför läsåret -2019 finns statsbidrag att söka för avgiftsfri simskola för elever i förskoleklass. Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att fördela detta statsbidrag. Bakgrunden är att simkunskapen är ojämnt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper. Syftet är att eleverna ska få god vattenvana och på så sätt få bra förutsättningar att ta del av simundervisningen inom ämnet idrott- och hälsa. Förvaltningen utreder nu hur en simundervisning som omfattar alla elever i förskoleklass såväl kommunala skolor som fristående kan organiseras. Ta fram kommungemensamma rutiner och förhållningssätt för övergångar i alla kommunala skolverksamheter; förskola till grundskola till gymnasiet med att ta fram kommungemensamma rutiner som ska gälla vid övergångar mellan skolor och mellan skolformer. Arbetet utgår från Skolverkets stödmaterial "Övergångar inom och mellan skolor och skolformer". Stödmaterialet ska anpassas till Vallentunas förskolor och skolor. Arbetet omfattar även de fristående förskolorna och skolorna. Samarbete har skett med förvaltningsrådet för förskolan om övergången från förskola till förskoleklass, vilka blanketter som ska användas och hur informationen ska se ut för att mottagandet av eleverna i förskoleklass ska vara så bra som möjligt. I det övergripande arbetet med övergångar kommer blanketter att revideras, rutiner ska förenklas, förtydligas och föras ut till enheterna. Arbetet med översynen beräknas vara klart vårterminen och de nya rutinerna kan börja gälla läsåret -2019. Höja beredskapen i verksamheterna att möta varje barn och elev utifrån behov Fortbildning i Tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK) har erbjudits av den centrala elevhälsan under vårterminen. Utbildningen ges i huvudsak till personal inom förskolan, både för att stärka språkutvecklingen generellt för barn men även i specifika fall där barnen i huvudsak använder tecken som kommunikation. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 44(153) 64

Den centrala elevhälsan har även genomfört fortbildning om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Utbildningen har främst riktats till elevassistenter. Fortbildning om grav språkstörning och språklig sårbarhet riktat till pedagoger och specialpedagoger på grundskolan har också genomförts. I båda fallen är målet att utbilda personal för att de sedan ska kunna hjälpa barn och elever att kommunicera och bidra till en god språkutveckling. Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Under början av har arbetet med kultur- och idrottssatsningen fortsatt i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningarna. Ett syfte med satsningen är att ge eleverna ökade kontaktytor med fler aktiviteter inom områden de annars inte hade mött eller fått erfarenhet av. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas förskolor, grundskolor och fritidshem samt grundsärskola kontinuerligt utveckla samarbetet med företag, organisationer och föreningar samt institutioner inom högre utbildning. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Satsning på idrott och kultur i Vallentunas skolor Det övergripande syftet med projektet "Idrott och kultur i Vallentunas skolor" är att öka resultatet och hälsan för alla elever. Projektet baseras på kommunplan -2019 om att Vallentuna ska vara en bra plats för människor att bo och leva på samt att skolorna ska vara attraktiva. Projektets utgångspunkt är forskning om betydelsen av rörelse för elevers hälsa och resultat. En studie i Lund visar att regelbunden rörelse kan öka elevernas resultat. Eleverna som deltog i studien hade idrott varje dag, totalt 200 minuter per vecka vilket var en ökning från 60 minuter per vecka. Resultatet visade att pojkars behörighet till gymnasiet ökade från 88 procent till 95 procent (Fritz ). Inom satsningen planeras pilotprojekt i årskurs 2 och 7 under läsåret -2019. För årskurs 2 kallas projektet, "LIKE"; Lek, idrott, kultur, engagemang. Målet är allsidig rörelse och kulturskapande inom den ordinarie skoldagen samt att stimulera eleverna till en aktiv fritid. Eleverna kommer att få fyra olika aktiviteter under läsåret i sjuveckors perioder. Aktiviteterna sker på skolan och planeras och genomförs av ledare och lärare från föreningslivet eller kulturförvaltningen. Personal på skolan är ansvarig för tillsyn av eleverna. Samarbete sker med idrottsföreningar och med kulturförvaltningens enheter om genomförandet av dessa aktiviteter. För årskurs 7 kallas satsningen "Akademi Vallentuna", målet är att eleverna ska fördjupa sitt fritidsintresse eller prova på något nytt. Aktiviteterna sker som en del av "Elevens val" och ingår som betygsunderlag i näraliggande skolämne, exempelvis idrott-och hälsa. Elever från flera skolor samlas för att tillsammans exempelvis dansa, sjunga i kör eller spela handboll. Genom denna samverkan ökar utbudet för eleverna. För att åstadkomma detta görs en gemensam schemaläggning för samtliga skolor. Projektet innefattar alla skolor i kommunen oavsett huvudman. Planering pågår för det praktiska genomförandet av Akademier. Ett flertal idrottsföreningar och kulturförvaltningen har uttryckt intresse att delta. Projektet fortsätter under läsåret -2019 för att successivt byggas ut till att omfatta fler årskurser. Fristående förskolor och skolor är en självklar samarbetspartner vid samråd, rådslag, Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 45(153) 65

information och utbildningar Den centrala elevhälsan har samverkat med fristående skolor både i och utanför kommunen i syfte att stödja dem i arbetet med att hjälpa enskilda elever till bättre måluppfyllelse. Det har skett i form av samråd, rådslag, inbjudan till fortbildningar och stöd i enskilda ärenden. Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt En god skol- och förskoleverksamhet bidrar till att Vallentuna kommun är attraktiv, tillgänglig och utvecklande för dem som bor här eller vill flytta till kommunen. På så sätt bidrar Vallentuna kommun inte bara till kommuninvånarna, utan även till en växande storstadsregion. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas förskolor, grundskolor och fritidshem samt grundsärskola kontinuerligt arbeta för att underlätta nationella och internationella samarbeten och etableringar med nytta för så många individer som möjligt. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Befolkningsprognos Befolkningen förväntas årligen öka med mellan 100 till 800 personer de närmaste tio åren. År 2028 förväntas kommunens befolkning att uppgå till drygt 39 000 invånare, jämfört med 33 000 invånare våren. Inom samma tidsperiod beräknas antalet skolelever mellan 6 och 15 år öka från ca 5 000 elever år till 5 650 elever år 2028. Under de första månaderna har ett antal projekt arbetas med för att möta den kommande efterfrågan på både skol- och förskoleplatser, men även utifrån ett behov av moderna och ändamålsenliga utbildningslokaler. Bygget av Hagaskolan startade i mars med ett symboliskt första spadtag och fortsätter under för att vara klar till hösten 2019. Byggnationen av förskolan Åby ängar har slutförts och verksamheten startade under januari. Under hösten inleddes byggnationen av Ormsta förskola. Förskolan kommer att ersätta den nuvarande Videgården och kunna erbjuda verksamheterna ändamålsenliga lokaler anpassade för modern pedagogik. Förskolan beräknas vara klar i slutet av med en planerad verksamhetsstart i januari 2019. Ta fram riktlinjer för fullgörande av skolplikt på annat sätt, skolpeng utomlands och skolpliktens upphörande Barn- och ungdomsförvaltningen har haft ett uppdrag att klargöra regelverket kring möjligheten att flytta med skolpeng utomlands och vad som gäller för att kunna fullgöra skolplikt på annat sätt samt när skolplikten upphör. Den 16 februari togs riktlinjerna upp i barn- och ungdomsnämndens individutskott och vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde den 10 april antogs riktlinjerna. Riktlinjerna är publicerade på kommunens hemsida. Förbättrad extern webb Den 1 juni lanseras en ny version av kommunens webb, vallentuna.se. Målet med projektet är Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 46(153) 66

att ta fram en ny webbplattform samt att ta fram en ny webbplats med fokus på design, layout, navigation och innehåll. En viktig del är också att ta fram en plan för fortsatt utveckling. Barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter har varit delaktiga i olika workshops i syfte att identifiera de viktigaste målgrupperna, identifiera hur målgruppernas behov ser ut och hur webben ska kunna lösa deras problem. De har även identifierat förhoppningar och farhågor i arbetet med att ta fram en ny webbplats. Under våren har förvaltningen jobbat med att gå igenom nuvarande sidor på webbplatsen. Prioritet har varit att gå igenom de mest 30 besökta sidorna under fliken barnomsorg och utbildning. Kommunens kommunala förskolor kommer att få egna sidor med ny struktur där deras verksamhet beskrivs och där kontaktuppgifterna blir tydliga. Även grundskolorna och Vallentuna gymnasium kommer att få ny struktur, allt innehåll på nuvarande webbplatser gås igenom. I arbetet med den nya strukturen finns två arbetsgrupper som arbetar med innehållet. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Under 2016 och ökade kostnaderna oväntat snabbt och både kommunala och fristående verksamheter sattes under ekonomisk press - inte bara i Vallentuna utan även nationellt. Ökade lärarlöner är orsaken och förvaltningens analys är att detta beror på en kombination av effekter av riktade statsbidrag och lärarbrist. Under förväntas inte lärarlönerna stiga lika snabbt, vilket tillsammans med en återhållsamhet när det gäller nyrekryteringar samt effektiviseringar inom enheterna kommer att medföra en mer kontrollerad kostnadsutveckling. Statsbidragen kommer även under att utgöra en betydande del av skolors intäkter. På längre sikt krävs emellertid att det strukturella arbete när det gäller Vallentunas framtida skolorganisation fortsätter. För de kommunala enheterna krävs bland annat organisatoriska förändringar och en högre grad av samverkan kring lokalfrågor och personal för att nå god ekonomisk hushållning. Med bibehållen anställningsprövning under hela året, effektivisering och organisatoriska förändringar inom enheterna och på förvaltningskontoret är prognosen att de kommunala enheterna kommer att nå en budget i balans. Skolpengsnivåerna har justerats inför. Förskolepengen har ökat, liksom pengen för elever i lägre åldrar, vilket i enlighet med forskning visar att satsningar i tidiga år ger bra effekter på elevers resultat. För skolenheter som har en förhållandevis hög andel av sina elever i årskurserna 6-9 kan det dock innebära lägre intäkter. Barn- och ungdomsnämnden kommer under våren att fatta beslut om viss ekonomisk kompensation för de skolor som påverkas märkbart av förändringen. Samarbetet med aktörer i enskild regi kommer under året att fortsätta i det kommunövergripande förvaltningsrådet som driver gemensamma skolutvecklingsfrågor. Nämndens mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Efter ett som krävde extraordinära åtgärder för en budget i balans går de kommunala verksamheterna in i med en medvetenhet om att det krävs fortsatt särskilda åtgärder för att även i år nå en budget i balans. En ny förskoleorganisation, en särskola i en egen resultatenhet och Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 47(153) 67

en tätare uppföljning under året har gjort uppföljnings- och prognosarbetet tydligare och enklare vilket sammantaget har skapat goda förutsättningar för en budget i balans. Varje resultatenhet har redan under första tertialen haft flera uppföljningsmöten med en särskilt utsedd arbetsgrupp samt systematiserade månadsmöten också extra uppföljningar därutöver vid behov. För att underlätta uppföljning pågår ett arbete med ett Excelbaserat prognosverktyg vilket dels hämtar utfall från kommunens gemensamma ekonomisystem, dels baseras på verksamheternas egna bemanningsplaner. Enligt verksamhetsplanen ska ekonomistyrningen vara tydlig och enkel samt fokusera på volymer barn och elever samt volymer tjänster. Det förvaltningsegna prognosverktyget medger och medför just sådan tydlig uppföljning. Volymer barn och elever prognostiseras centralt, medan volymer tjänster prognostiseras och planeras lokalt. Arbetet med prognosverktyget är fortsatt pågående, men har under första tertialen utvecklats ytterligare och också använts i de löpande uppföljningarna. Efter årets första fyra månader är prognosen en budget i balans för barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Uppföljning av verksamheters användande av tilläggsbelopp Barn- och ungdomsförvaltningen har följt upp de tilläggsbelopp för barn och elever som beviljats för första gången samt de tilläggsbelopp som beviljats där elever haft en problematisk frånvaro. Uppföljningarna för elever med problematisk frånvaro säkerställs genom att besluten för det beviljade tilläggsbeloppet endast gäller i sex månader, därefter behöver skolan inkomma med en redogörelse av hur tilläggsbeloppet använts till närvarofrämjande åtgärder samt resultatet av dessa. Efter det kan skolan söka nytt tilläggsbelopp för ytterligare sex månader. Uppföljningar av statsbidrag För att underlätta uppföljning av de olika bidragen för enheterna har förvaltningen skapat ett statsbidragsverktyg där enheterna kan se vilket bidrag som är ansökt, beviljat och utbetalt. Verktyget ska också underlätta för tätare avstämningar av de beviljade bidragen för en bättre kontroll över utbetalda belopp samt för säkrare resultat och prognos. Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall perioden 2016 Kund/invånare Andel elever som känner sig trygga i skolan 84 % 87 % - Andel elever som upplever studiero 67 % 72 % 69 % Verksamhet Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 6 u.s. 86 % 84 % Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 6 (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) u.s. 87 % 84 % Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 9 u.s. 80 % 80 % Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 9 (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) u.s. 83 % 81 % Genomsnittligt meritvärde i åk 9, 17 ämnen u.s. 228 229 Genomsnittligt meritvärde i åk 9, 17 ämnen (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) u.s. 233 230 Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 u.s. 88 % 91 % Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 48(153) 68

Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall perioden 2016 Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) u.s. 90 % 91 % Miljö Andel inköpta ekologiska livsmedel 22 % 23 % 20 % Andel inköpta ekologiska livsmedel i fem förskolor u.s. 54 % 29 % Ekonomi Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Fast ram 0 0,2 7,1 Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Resultatenheter 0 0,4 2,6 Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Skolpeng -2,0 6,1 10,8 Medarbetare Sjukfrånvaro 7,2 % 6,5 % 7,7 % Könsfördelning, andel män 21 % 20 % 17 % Med uppgift saknas (u.s.) avses att detta är data som barn- och ungdomsförvaltningen kan redovisa först vid delårsrapporten när statistik från läsåret - finns att tillgå. Analys - Kund/Invånare Utfall perioden 2016 Andel elever som känner sig trygga i skolan, åk 3, 6 & 8 84 % 87 % - Andel elever som känner sig trygga i skolan, åk 3 89 % 90 % 93 % Andel elever som känner sig trygga i skolan, åk 6 79 % 85 % - Andel elever som känner sig trygga i skolan, åk 8 85 % 88 % 85 % Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt i förskola eller familjedaghem Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt i förskoleklass, åk 3 eller 6 97 % 96 % 97 % 92 % 91 % 89 % Andel elever som upplever studiero, åk 6 & 8 67 % 72 % 69 % Andel elever som upplever studiero, åk 6 69 % 74 % - Andel elever som upplever studiero, åk 8 65 % 69 % 69 % Andel vårdnadshavare som upplever att deras barn har studiero i åk 3 eller 6 71 % 67 % 68 % Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 49(153) 69

Kommentar Trygghet och studiero - allmänt om enkäten Trygghet och studiero är förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper och är två mått som årligen följs upp med enkäter till elever och vårdnadshavare. Enkäterna görs i samarbete med nio andra kommuner i Stockholms län vilket ger ett gemensamt genomsnitt att jämföra med Vallentuna kommuns resultat. I år var det cirka 3 300 som svarade på enkäten i Vallentuna varav cirka 1 000 var elever. Både kommunala och fristående verksamheter deltar i enkäten. Enkäterna besvaras med en fyrgradig skala och i redovisningen anges andelen som instämmer i påståendet (Stämmer mycket bra + Stämmer ganska bra). Bland vårdnadshavarna (VH) varierade svarsfrekvensen mellan 55 och 100 procent och bland eleverna var det mellan 75 och 88 procent, beroende på målgrupp. Målgrupp Antal svar Svarsfrekvens Elever åk 3 394 80 % Elever åk 6 381 88 % Elever åk 8 271 75 % VH Familjedaghem 16 100 % VH Förskola 1366 67 % VH Förskoleklass 335 67 % VH åk 3 342 70 % VH åk 6 238 55 % Vallentuna totalt 3343 70 % Analys enkätsvar om trygghet I årets undersökning uppger 89 procent av eleverna i årskurs 3 att de känner sig trygga i skolan. För årskurs 6 och 8 är resultaten 79 respektive 85 procent. Jämfört med genomsnittet så är resultatet för årskurs 6 under genomsnittet, övriga årskurser skiljer sig inte. Jämfört med föregående år har resultatet för årskurs 6 minskat, det var 85 procent år. Årskurs 6 är en ny svarsgrupp sedan så det går inte att se något mönster över längre tid. För årskurs 8 har resultatet visat runt 85 procent de senaste åren och årskurs 3 har visat runt 90 procent. Sett till varje enhet varierar svaren gällande trygghet i årskurs 3 mellan 56 procent (Kårsta skola) och 100 procent (Ekebyskolan). Med undantag för Kårsta har samtliga enheter ett utfall på minst 82 procent. Kårsta skola har analyserat sitt resultat och identifierat ett par möjliga orsaker till utfallet. Kårsta har även små klasser vilket gör att enskilda svar ger stor procentuell inverkan. I årskurs 6 varierar andelen mellan 65 procent (Ormstaskolan) och 93 procent (Gustav Vasaskolan och Vallentuna friskola). I årskurs 8 varierar det mellan 71 procent (Vittra i Vallentuna och Hjälmstaskolan) och 100 procent (Lovisedalsskolan). Vårdnadshavarna får svara på om de upplever att deras barn är tryggt i verksamheten. Resultatet brukar alltid vara högt bland vårdnadshavare med barn i förskola och familjedaghem, så även i år. I förskolan instämmer 97 procent och i familjedaghemmen är det 94 procent. Bland vårdnadshavarna i årskurs 3 instämmer 93 procent och i årskurs 6 är det 89 procent. Jämfört med genomsnittet är resultatet för vårdnadshavare med barn i familjedaghem under genomsnittet. De är dock en liten grupp (16 stycken) med ett högt resultat. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 50(153) 70

Analys enkätsvar om studiero När det gäller studiero är påståendet i enkäten formulerat som Jag/mitt barn kan fokusera på skolarbetet under lektionerna. I årskurs 6 instämmer 69 procent av eleverna och i årskurs 8 instämmer 65 procent. Båda dessa resultat är i höjd med föregående års resultat men under genomsnittet. Både i årskurs 6 och 8 är det stor spridning inom kommunen. I årskurs 6 varierar det mellan 50 procent (Karlbergsskolan) och 93 procent (Gustav Vasaskolan) och i årskurs 8 mellan 37 procent (Karbyskolan) och 95 procent (Lovisedalsskolan). Samtliga kommunala enheter har i uppdrag att analysera sina enkätresultat innan sommaren med fokus på trygghet och studiero. När det gäller vårdnadshavare har resultat i årskurs 3 ökat till 74 procent från 62 procent föregående år och är nu i nivå med genomsnittet. I årskurs 6 är det ingen skillnad jämfört med föregående år men resultatet på 68 procent ligger i år under genomsnittet. Dock var svarsfrekvensen endast 55 procent i denna grupp. Förvaltningen tar med sig den samlade analysen till den förvaltningsövergripande arbetsgruppen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Analys - Verksamhet Prognos Utfall perioden 2016 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 51(153) 71

Prognos Utfall perioden 2016 Nått målen i alla ämnen åk 6, andel elever u.s. 86 % 84 % Nått målen i alla ämnen åk 6, andel elever (exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) u.s. 87 % 84 % Nått målen i alla ämnen åk 9, andel elever 87 % u.s. 80 % 80 % Nått målen i alla ämnen åk 9, andel elever (exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) u.s. 83 % 81 % Genomsnittligt meritvärde i åk 9, 17 ämnen 227 u.s. 228 229 Genomsnittligt meritvärde i åk 9, 17 ämnen (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) u.s. 233 230 Ämnesprov i åk 9 - MA, andel elever som nått minst E u.s. 85 % 92 % Ämnesprov i åk 9 - SV, andel elever som nått minst E u.s. 97 % 97 % Ämnesprov i åk 9 - EN, andel elever som nått minst E u.s. ~100 % ~100 % Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) Andel behöriga till gymnasieskolans högskoleförberedande program i åk 9 u.s. 88 % 91 % u.s. 90 % 92 % u.s. 87 % 88 % Personaltäthet förskolor, barn per årsarbetare u.s. 5,3 5,6 Andel årsarbetare i förskolan med förskollärarexamen u.s. 21 % 22 % Personaltäthet grundskola, elever per heltidstjänst u.s. 12,3 12,8 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen u.s. 84 % 84 % Personaltäthet fritidshemmen, elever per heltidstjänst u.s. 26,2 27,5 Personaltäthet fritidshemmen, elever per anställd u.s. 14,0 14,1 Andel årsarbetare i fritidshemmen med pedagogisk högskoleutbildning u.s. 17 % 14 % Med uppgift saknas (u.s.) avses att detta är data som barn- och ungdomsförvaltningen kan redovisa först vid delårsrapporten när statistik från läsåret - finns att tillgå. Kommentar Samtliga resultat i tabellen ovan avser Vallentuna som lägeskommun. Det vill säga att resultaten gäller för alla elever som går i en skola i Vallentuna oavsett regi och oavsett elevens folkbokföringskommun. För mer information om prognoserna, se avsnittet nedan. ~100 % innebär att antalet elever med provbetyg F är 1-4. Terminsbetyg hösten Statistiken avser endast kommunala grundskolor och hämtas ur barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetssystem. Det finns ingen officiell statistik för höstterminen, därför saknas resultat för hela skolkommunen. Höstterminens resultat redovisas i nedanstående tabell. Antal elever Meritvärde Andelen som når målen i alla ämnen Åk 6 326 147 81 % Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 52(153) 72

Antal elever Meritvärde Andelen som når målen i alla ämnen Åk 7 303 207 79 % Åk 8 267 211 72 % Åk 9 282 225 77 % Jämfört med tidigare årskullar är måluppfyllelsen god i alla årskurser. Sett till föregående år sticker årskurs 9 ut speciellt då måluppfyllelsen höstterminen 2016 för dåvarande årskurs 9 var 67 procent. Jämfört med vårterminen har samtliga grupper höjt sina resultat, både meritvärde och måluppfyllelse, utom nuvarande årskurs 7. Betygen tenderar dock att sjunka mellan årskurs 6 och 7 då eleverna bedöms utifrån två olika kursplaner. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till kunskapskraven. I årskurs 6 är det i relation till kunskapskraven för årskurs 6. Efter årskurs 6 är det i relation till kunskapskraven i årskurs 9. Sett till ämnesbetygen är det i stort sett samma mönster i årskurs 6-8 gällande vilka ämnen som har flest antal höga betyg (A eller B) och vilka som har flest antal underkända betyg (F, streck eller anpassad studiegång). I alla årskurser finns flest höga betyg i engelska, musik och idrott. Flest underkända betyg är i matematik tillsammans med: kemi och fysik (åk 9), engelska och idrott (åk 7-8) samt engelska och fysik (åk 6). Både engelska och idrott och hälsa är alltså ämnen med både många höga och underkända betyg. I årskurs 9 är det 20 elever som har underkända betyg i ett ämne, 7 elever med underkända betyg i två ämnen och 39 elever som har underkänt i tre eller flera ämnen. Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen för systematisk kvalitet arbetar med att analysera betygen i samtliga årskurs och ämnen både på en samlad nivå och enhetsnivå. Prognos för vårterminen Samtliga kommunala skolor har gjort en mitterminsprognos för årskurs 6, 8 och 9 gällande vårterminens betyg. Om prognosen faller ut blir måluppfyllelsen 86 procent i årskurs 9, 80 procent i årskurs 8 och 83 procent i årskurs 6. Baserat på historiska data ger det att måluppfyllelsen för hela skolkommunen blir 87 procent för årskurs nio. Prognosen för meritvärdet baseras på höstterminens utfall samt historiska data och ger ett meritvärde på 227 för skolkommunen. Alla prognoser kommer med osäkerhet och ska tolkas med försiktighet, exempelvis överskattades höstens prognos för måluppfyllelsen med cirka fem procentenheter. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar inom nätverket för biträdande rektorer med att göra säkrare prognoser. I delårsrapporten för januariaugusti kommer det finnas preliminär statistik för kommunala skolor och i verksamhetsberättelsen officiell statistik för hela skolkommunen gällande vårterminen. Analys - Miljö Prognos Utfall perioden 2016 Andel inköpta ekologiska livsmedel 25 % 22 % 23 % 20 % Andel inköpta ekologiska livsmedel i fem förskolor 100 % u.s. 54 % 29 % Kommentar Vallentuna kommuns kostpolicy beskriver vilken inriktning kostenheten ska ha i sitt arbete med köken i skolor och förskolor. I policyn finns beskrivet att andelen ekologiska inköp ska öka. Det nya livsmedelsavtalet som trädde i kraft 1 april innehåller en större mängd ekologiska livsmedel än tidigare avtal. Målet för är 25 procent ekologiska inköp. Under årets första tertial hade 22 procent ekologiskt köpts in. Målet för förskolan (Lindholmen, Eken, Haga, Videgården och Granåsa samt Borgen) är 100 procent inköp av ekologiskt. För perioden januari till april saknas statistik för andelen ekologiska inköp. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 53(153) 73

Analys - Ekonomi Sammanfattning Barn- och ungdomsnämndens budget består av en fast budgetram om 146,8 mnkr, samt en skolpengsbudget om 622,3 mnkr. De kommunala intäktsfinansierade resultatenheterna ska sammanlagt ha en balanserad budget. Prognosen för den fasta ramen är en budget i balans. Budgeten för skolpeng, föräldraavgifter och statsbidraget maxtaxa prognostiserar ett underskott om 2,0 mnkr. De kommunala resultatenheterna prognostiserar en budget i balans. Utmaningarna och effekterna av lärarbrist och stigande löner kommer under året att hanteras genom en rad olika åtgärder. Bland annat krävs personaleffektiviseringar, mindre lokala organisationsförändringar, klassammanslagningar och ett effektivt lokalutnyttjande. (Mnkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse prognos Avvikelse Avvikelse 2016 Barn- och ungdomsnämnden 0 146,8 0 0,3 7,1 BUN resultatenheter 3,1 0 0 0,4 2,6 Skolpeng och vårdnadsbidrag 0 622,3-2,0 6,1 10,8 Kommentar Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamh et (mnkr) TOTALT Budget Bokfört periode n % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört periode n % Bokslut K 160,3 48,9 30 % 160,3 0 162,5 46,8 29 % 162,5 I -13,5-5,6 41 % -13,5 0-12,5-3,0 24 % -12,8 N 146,8 43,3 30 % 146,8 0 150,0 43,8 29 % 149,7 Nämnd och förvaltning K 4,0 0,3 7 % 4,0 0 2,7 0,4 15 % 1,4 I 0 0 0 0 0 0-0,1 N 4,0 0,3 7 % 4,0 0 2,7 0,4 15 % 1,3 Huvudmannen K 3,8 1,0 27 % 3,8 0 12,0 3,1 26 % 9,0 I 0-0,1 0 0-4,0-1,6 39 % -4,7 N 3,8 0,9 25 % 3,8 0 8,0 1,5 19 % 4,3 Resurscentrum, inre K 120,4 37,7 31 % 120,4 0 111,1 35.2 32 % 127,6 I -5,0-2,2 44 % -5,0 0 0-0,9-5,4 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 54(153) 74

Verksamh et (mnkr) Budget Bokfört periode n % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört periode n Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 55(153) % Bokslut N 115,4 35,4 31 % 115,4 0 111,1 34,3 31 % 122,2 Resurscentrum, yttre K 10,0 4,3 43 % 10,0 0 12,0 3,7 31 % 11,9 I 0-0,6 0 0 0-0,5-2,3 N 10,0 3,6 36 % 10,0 0 12,0 3,2 27 % 9,6 Ekonomi & administration K 5,6 1,8 32 % 5,6 0 5,8 1,4 24 % 4,7 I 0 0 0 0 0 0 0 N 5,6 1,8 32 % 5,6 0 5,8 1,4 24 % 0 Förvaltningskostnader K 8,0 2,0 24 % 8,0 0 10,4 3,0 29 % 7,9 I 0 0 0 0 0-0,1-0,3 N 8,0 1,9 24 % 8,0 0 10,4 2,9 28 % 7,6 Väsbygården K 8,5 2,0 23 % 8,5 0 I -8,5-2,6 31 % -8,5 0 N 0-0,7 0 0 * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentar Budgeten för barn- och ungdomsnämndens fasta budgetram uppgår till 146,8 mnkr. Prognosen för den fasta rambudgeten är en budget i balans. Inom Resurscentrum inre ingår förvaltningens resursfördelningsmodell, det vill säga lokaliseringsersättning, skolskjuts, inkluderingsersättning, tilläggsbelopp och strukturersättning. Inkluderingsersättningen är inriktat mot särskilt stöd och täcker bland annat delar av finansieringen för särskilda undervisningsgrupper samt grundsärskolan. Tilläggsbeloppen är det sökbara stöd som betalas ut till fristående huvudmän för att organisera särskilt stöd motsvarande särskilda undervisningsgrupper och grundsärskola. Strukturersättning är en resursfördelning som har till uppgift att kompensera för olika socioekonomiska förutsättningar. För att fördela strukturersättningen använder Vallentuna kommun i likhet med flera andra kommuner Skolverkets analysverktyg SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser). Analysverktyget SALSA presenterar skolors resultat utifrån betygen i årskurs 9 efter att hänsyn tagits till elevsammansättningen. Lokaliseringsersättning är ett stöd som erhålls av de skolor i Vallentuna kommun som är lokaliserade utanför den centrala tätorten, för närvarande tre stycken. Detta stöd kompenserar för intäktsminskningen som uppstår med vikande elevsiffror och elevströmmar mot mer centralt belägna skolor. En stor andel av ersättningarna i resursfördelningsmodellen budgeteras och förutbestäms under budgetarbetet vilket gör att dessa ersättningar är fasta och betalas ut med en tolftedel under året. Sammantaget prognostiserar hela Resurscentrum inre en budget i balans vid årets slut. Resurscentrum yttre innefattar den centrala elevhälsan exklusive skolsköterskor. Utfallet ligger högre än riktvärdet, men flertalet vakanser täcker upp detta och prognosen är en budget i balans. Utfallet för Nämnd och förvaltning, Huvudmannen samt Ekonomi och administration är efter två månader lågt i förhållande till budget. Kostnaderna hålls medvetet nere, delvis som ett resultat av arbetet med ekonomin under slutdelen av. Detta för att vid behov kunna täcka upp för andra 75

verksamheter vid årets slut samt ge utrymme för organisationsanpassningar och verksamhetsutveckling under andra halvåret och under läsåret -2019. Förvaltningskostnader där förvaltningens lokalkostnader, flertalet övergripande system, kurser och utbildningar, försäkringar och diverse övriga mindre inköp finns, prognostiserar en budget i balans. Verksamheten Väsbygården är nytt inför och innefattar köksverksamheten på äldreboendet Väsbygården. Denna verksamhet tillhörde tidigare socialförvaltningen, men har övergått till barnoch ungdomsförvaltningen som redan hade en omfattande köksverksamhet i och med skolköken. Verksamheten har därför socialförvaltningen som kund och säljer portioner direkt till förvaltningen som i sin tur fakturerar slutkund. Därigenom ska verksamheten bedrivas kostnadseffektivt och ha ett pris per portion som matchar kostnaderna. Väsbygården prognostiserar en budget i balans vid årets slut. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 56(153) 76

BUN resultatenheter T k r Sparande i eget kapital Samlat överskott Budget Bokfört perioden % Prognos avvikelse Budget Bokfört perioden Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 57(153) % Bokslut K 673,7 193,6 29 % -1,5 719,3 222,4 31 % 666,3 I -637,7-191,6 28 % 1,5-719,3-218,1 30 % -666,7 N 3,1 0 1,9 0 0 4,3-0,4 621 Norra förskoleområdet K 22,2 7,2 32 % 0 I -22,2-7,8 35 % 0 N 0-0,7 0 622 Centrala förskoleområdet K 24,3 8,8 36 % 0 I -24,3-8,4 35 % 0 N 0 0,4 0 623 Östra förskoleområdet K 28,6 8,3 29 % 0 I -28,6-7,8 27 % 0 N 0 0,5 0 634 BUF Pengfinansierad K 12,0 6,6 55 % 0 5,0 1,9 38 % 5,7 I -12,0-6,6 55 % 0-5,0-4,7 94 % -5,7 N 0 0 0 0-2,8 0 636 Kostchef K 39,1 13,4 34 % 0 36,0 12,7 35 % 37,3 I -39,1-13,0 33 % 0-36,0-12,9 36 % -37,3 N 0 0,5 0 0-0,2 0 639 Bällstabergsskolan K 45,5 15,6 34 % 0 56,4 19,7 35 % 56,2 I -45,5-15,1 33 % 0-56,4-18,9 34 % -54,3 N 0 0,5 0 0 0,7 1,9 640 Ekebyskolan K 39,4 12,8 33 % 0 54,6 17,7 32 % 52,6 I -39,4-13,0 33 % 0-54,6-17,7 32 % -54,8 N 0-0,2 0 0 0-2,1 641 Gustav Vasaskolan K 25,3 8,1 32 % 0,5 38,2 12,8 34 % 37,9 I -25,3-8,3 33 % 0-38,4-12,7 33 % -38,7 N 0-0,3 0,5-0,2 0,1-0,8 77

T k r Sparande i eget kapital Budget 642 Hammarbacksskolan Bokfört perioden % Prognos avvikelse Budget Bokfört perioden % Bokslut K 46,4 16,2 35 % 0 62,6 21,3 34 % 65,3 I -46,4-14,9 32 % 0-62,6-19,2 31 % -67,1 N 0 1,2 0 0 2,1-1,8 643 Hjälmstaskolan K 35,7 12,6 35 % -2,0 38,1 13,3 35 % 40,1 I -35,7-11,8 33 % 0-38,1-13,0 34 % -38,8 N 0 0,7-2,0 0 0,4 1,2 644 Karbyskolan K 35,1 12,0 34 % -1,0 39,1 13,0 33 % 41,0 I -35,1-11,4 33 % 0-39,1-11,7 30 % -39,0 N 0 0,6-1,0 0 1,3 1,9 645 Karlbergsskolan K 28,9 9,5 33 % 0 40,9 13,4 33 % 38,9 I -28,9-9,6 33 % 0-40,9-13,1 32 % -38,1 N 0-0,1 0 0 0,3 0,7 646 Kårstaskolan K 13,2 4,4 34 % 0 19,9 7,2 36 % 21,3 I -13,2-4,3 32 % 0-19,9-6,7 34 % -21,6 N 0 0,2 0 0 0,4-0,3 647 Lovisedalsskolan K 62,8 21,6 34 % 0 65,2 21,7 33 % 64,5 I -62,8-21,3 34 % 0-65,0-21,6 33 % -65,5 N 0 0,3 0 0,2 0,1-1,0 648 Ormstaskolan K 50,0 16,7 33 % 0 60,8 18,6 31 % 58,3 I -50,0-16,1 32 % 0-60,8-17,7 29 % -57,0 N 0 0,6 0 0 0,9 1,3 649 SU-grupp K 35,1 11,2 32 % 0 38,0 12,8 34 % 38,2 I -35,1-11,1 32 % 0-38,0-12,4 33 % -38,2 N 0 0,1 0 0 0,3 0 650 Lokalenhet K 101,2-0,9-1 % 1,0 146,8 30,4 30 % 89,9 I -101,2 0 0 % 0-146,8-30,5 31 % -89,9 N 0-0,9 1,0 0-0,1 0 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 58(153) 78

T k r Sparande i eget kapital Budget Bokfört perioden % Prognos avvikelse Budget Bokfört perioden % Bokslut 653 Optimus K 10,6 3,5 33 % 0 11,5 3,8 34 % 11,6 I -10,6-4,2 39 % 0,5-11,5-2,9 26 % -12,6 N 0-0,7 0,5 0 0,9-1,0 658 Olympiaskolan K 18,3 6,0 33 % 0 I -18,3-6,8 37 % 1,0 N 0-0,9 1,0 654 SYV-organisationen (utgår ) K 2,6 0,8 30 % 2,8 I -2,6-0,8 31 % -2,9 N 0 0-0,1 656 Elevstöd (skolsköt.) (utgår ) K 3,6 1,4 40 % 4,8 I -3,6-1,5 42 % -5,0 N 0-0,1-0,2 * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentarer till avvikelse BUN resultatenheter Det ekonomiska läget för resultatenheterna är fortsatt utmanande efter första tertialen. Enheterna prognostiserar på helheten en budget i balans, men för att nå dit krävs att flera pågående åtgärder är framgångsrika och att ytterligare åtgärder vidtas. Precis som redovisades i månadsuppföljningen för februari finns det alltjämt vissa enheter som har särskilda ekonomiska utmaningar. Nytt sedan månadsuppföljningen är att beslut har fattats att två skolor - Ekeby och Hammarbacken - ska slås ihop organisatoriskt och från 1 juli ledas av en och samma rektor. Skolornas ekonomi redovisas separat under hela budget- och kalenderåret för att från 1 januari 2019 bilda en ny gemensam resultatenhet. Anställningsprövningen som tidigare beslutades att gälla till 31 mars har förlängts till 30 september. En central bemanningsplan är under utarbetande och några enheter måste förbättra delningstalen genom sammanslagningar av klasser. Den pågående effektiviseringen av enheternas administration måste vara framgångsrik redan det här kalenderåret. Fler enheter måste dela på olika typer av tjänster och undervisande personal och närliggande enheter måste i ännu större utsträckning än idag samverka på olika sätt. De tre nya förskoleområdena tillhörde under den kommunala regins grundskolor, men är nu egna ansvarsområden. Förskoleverksamheten har precis som skolorna svårigheter med delningstal, höga personalkostnader kopplat till brist på förskolelärare och lokaler med tomma platser. Inför anställdes tre nya förskolechefer och en verksamhetschef för förskolan i syfte att sätta fokus på de egna förskolorna i kommunen. Dessa förskolor är indelade i tre olika områden, norra, centrala och östra. Tillsammans prognostiserar verksamheterna en budget i balans, men åtgärder med att attrahera fler barn, se över den totala personalvolymen samt jobba för flera förskolelärare kommer vara svåra utmaningar under året. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 59(153) 79

Gustav Vasa skolan prognostiserar ett överskott om 0,5 mnkr vilket härrör främst till ny ledningsorganisation där verksamheten dragit ner på en funktion och gjort om i ledningsgruppen. Karbyskolan prognostiserar ett underskott hänförligt till svåra delningstal och successivt minskande elevvolymer i flertalet årskurser. Karbyskolan behöver under året se över sin inre organisation och anpassa den efter elevvolymerna. Hjälmstaskolan prognostiserar underskott som också förklaras av ogynnsamma delningstal och minskande elevvolymer över samtliga årskurser. Här måste det redan initierade samarbetet med Karlbergsskolan framgångsrikt fortsätta under året. Hjälmstaskolan kommer ha svårt att nå en budget i balans under. Det finns ett förslag kring omställningsbidrag som ska beslutas av barnoch ungdomsnämnden den 22 maj. Bällstabergsskolan prognostiserar ett underskott delvis på grund av färre elever men också svårigheterna med klasstorlekar främst i språkgrupper som inte går att dela med närliggande Lovisedalsskolan. Enheten har gjort åtgärder så som minskning av ledningsfunktioner, minskning av vikarier, men åtgärderna är inte tillräckliga och nya åtgärder behöver vara på plats för en budget i balans. Hjälmstaskolan och Karbyskolans prognostiserade underskott bärs upp av det prognostiserade överskottet inom Optimus, Olympiaskolan och för närvarande inom Lokalenheten. Olympiaskolan har i den nya organisationen och nya lokalerna successivt börjat attrahera fler elever från grannkommunerna, för närvarande sju nya elever. Med redan befintlig organisation och befintliga lokaler bidrar intäkter för dessa elever stort till de fasta gemensamma kostnaderna vilket är en viktig förklaring till det prognostiserade överskottet. Mottagningsenheten Optimus har flera vakanser som gör att utfallet är budgetmässigt positivt och det sammantaget med en stabil finansiering prognostiserar enheten ett överskott. Lokalenhetens intäkter kommer från en fast andel, 21 procent, av de övriga verksamheternas intäkter. För närvarande medför den beräkningen ett överskott vilket därför redovisas i prognosen. Alla över- eller underskott kommer enheterna tillgodo vid årets slut. Lärarbristen och det medföljande trycket på löner förväntas fortsätta under året. Den omständigheten kommer förmodligen prägla såväl lönerevisionerna som den rekryteringseffekt vilken ofta uppstår när nytt läsår ska påbörjas. Detta ställer än högre krav på förvaltningen och skolorna att tillsammans jobba för en effektiv organisation. Den här omständigheten är förstås inte unik för Vallentuna. Flertalet kommuner och huvudmän, kommunala som fristående, upplever liknande utmaningar de kommande åren. Prognosen är sammantaget säkrare än månadsuppföljningen jan-feb och de åtgärder som genomförts hittills har varit framgångsrika. Det svåra läget kvarstår emellertid och resultatenheterna har fortsatt ett utmanande budgetår. Kommande läsår -2019 ser ut att fortsätta på ett likartat sätt. Att ytterligare dela på tjänster och att fortsätta slå samman klasser kommer därför bli nödvändigt redan till läsårsstarten -2019. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 60(153) 80

Skolpeng T k r Budget Bokfört perioden % Prognos Prognos avvikels e Budget Bokfört perioden % Bokslut K 698,7 236,0 34 % 700,0-1,3 687,1 228,7 33 % 685,5 I -76,4-27,1 36 % 75,8-0,7-76,4-26,0 34 % -80,9 N 622,3 208,8 34 % 624,2-2,0 610,7 202,7 33 % 604,6 Förskola K 238,9 83,6 35 % 238,9 0 235,9 80,5 34 % 233,9 I -10,9-4,3 40 % -10,9 0-10,9-3,4 32 % -12,4 N 228,0 79,2 35 % 228,0 0 225,0 77,0 34 % 221,5 Pedagogisk verksamhet K 3,5 0,6 16 % 2,5 1,0 3,5 0,7 21 % 3,2 I -0,3 0 12 % -0,3 0-0,3 0 16 % -0,2 N 3,2 0,5 16 % 2,2 1,0 3,3 0,7 21 % 3,0 Grundskola K 347,6 113,2 33 % 347,6 0 339,0 110,4 33 % 336,7 I -9,1-3,3 37 % -9,1 0-9,1-2,9 33 % -9,8 N 338,5 109,9 33 % 338,5 0 329,9 107,5 33 % 326,9 Förskoleklass / 6-åringar K 33,1 12,5 38 % 34,9-1,8 33,1 11,6 35 % 34,0 I -1,0-0,3 33 % -1,0 0-1,0-0,4 41 % -1,0 N 32,2 12,2 38 % 33,9-1,8 32,2 11,2 35 % 33,0 Fritidshem K 74,9 26,1 35 % 76,0-1,1 74,9 25,5 34 % 77,4 I -1,5-0,6 39 % -1,5 0-1,5-0,4 30 % -1,8 N 73,4 25,5 35 % 74,5-1,1 73,4 25,1 34 % 75,6 Statsbidrag K 0 0 0 % 0 0 0 0 0 % 0 I -15,7-4,1 26 % -15,0-0,7-15,7-4,4 28 % -13,5 N -15,7-4,1 26 % -15,0-0,7-15,7-4,4 28 % -13,5 Föräldraavgifter K 0 0 0 % 0 0 0 0 0 % 0 I -38,0-14,5 38 % -38,0 0-38,0-14,4 38 % -42,4 N -38,0-14,5 38 % -38,0 0-38,0-14,4 38 % -42,4 Vårdnadsbidrag K 0,7 0 1 % 0,1 0,6 0,7 0 6 % 0,1 I 0 0 0 % 0 0 0 0 0 % 0 N 0,7 0 1 % 0,1 0,6 0,7 0 6 % 0,1 Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 61(153) 81

åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentarer till avvikelser skolpeng Den totala nettobudgeten för skolpeng, vårdnadsbidrag, intäkter från föräldraavgifter och statsbidrag maxtaxa är 622,3 mnkr. Budgeten för bygger på befolkningsprognos (BFP ). Prognosen för helåret är ett underskott om 2,0 mnkr, prognosen är säkrare än tidigare då svängningarna i denna budget är relativt små och följer dessutom vissa mönster. Historiskt sett ökar kostnaderna för hela budgeten på våren för att sedan minska under hösten. Den största budgetposten som uppvisar denna trend är förskolepengen och denna trend beror på att även om barnen har rätt ålder för att påbörja sin förskoleverksamhet så påbörjas sällan inskolningen direkt från första augusti utan inskolningen sker successivt under hösten. Detta medför att kostnaderna minskar tidigt på hösten och är då inte lika omfattande som på våren. Även fritidshem uppvisar liknande trend. Dock så ligger de flesta kostnaderna efter januari-april över sina respektive budgetar och bedömningen är att kostnadsminskningarna på hösten inte kommer täcka upp för detta. Framförallt förskoleklass och fritidshem har ökade kostnader vilket beror på flera elever än budgeterat. Här kan den nya lagstiftningen som gör förskoleklass obligatorisk ha negativ effekt på höstens kostnader för förskoleklass. Även lägre statsbidrag för maxtaxa bidrar till det prognostiserade underskottet. Föräldraavgifter prognostiserar en budget i balans. Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Totalt (mnkr) Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse mot budget Årligt investeringsanslag 5,0 0,9 18 % 5,0 0 Kommentar Barn- och ungdomsnämndens årliga anslag på 5,0 mnkr är planerat att användas till nödvändiga förändringar och åtgärder på kommunens förskolor och skolor. Flera mindre projekt är påbörjade men inte färdigställda och fakturerade. Prognosen för investeringsprojekten är 5,0 mnkr. Bland årets investeringar är möbelinköp till de nya förskolelokalerna vid Gustav Vasaskolan samt Ormsta förskola inräknade. Ett annat projekt är iordningställande av Hjälmstaskolans gård med bland annat ny lekutrustning. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 62(153) 82

Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Projekt Totalt, projekt Budget Utfall Prognos Budget Utfall Prognos år Totalt (mnkr) 316,1 68,4 280,1 738,9 333,3 1 103,2 Åby ängar, ny förskola 6,7 0,3 1,7 57,0 50,6 52,0 Ormsta förskola 24,7 13,4 30,0 52,0 34,3 48,5 Karby, ny förskola 3,5 0 4,0 50,0 1,1 58,0 Kristineberg norra, ny förskola 0,4 0 0 50,0 0,1 50,0 Hagaskolan 251,4 50,9 222,0 462,1 200,6 423,0 Träningssärskola, Hammarbacksskolan 4,0 0,4 1,8 44,6 41,0 42,4 Gustav Vasaskolan, paviljonger 8,1 1,2 8,1 8,2 1,7 8,2 Lovisedalsskolan, matsal 9,3 1,8 9,3 10,0 2,5 10,0 Kristineberg södra, skola och förskola 0 0,1 0,1 0 1,3 400,0 Fritidslokal, Bällstabergsskolan 5,0 0 0 5,0 0 11,0 Färdigställda projekt; kompletteringar Inventarier, byggkoordinator, nybyggnation 0 0,1 0,1 0 0,1 0,1 3,0 0,2 3,0 Klar t 201 8 201 9 202 0 202 2 201 9 201 8 201 8 201 8 202 5 201 8 201 8 201 8 Kommentar Åby Ängar, ny förskola Samhällsbyggnadsförvaltningen fick hösten 2014 i uppdrag att genomföra en förstudie för en ny förskola i området Åby Ängar. Förstudien levererades till barn- och ungdomsnämnden under våren 2015 och genomförandebeslut fattades av kommunfullmäktige i december samma år. Beslutad budget är 57 miljoner kronor och prognosen visar en positiv avvikelse om 5 miljoner kronor. Två miljoner av avvikelsen består av en intern utgift för tomtmark, se vidare förklaring nedan under Hagaskolan. Byggnationen är färdigställd och inflyttning skedde under januari. Slutfakturering kvarstår. Ormsta, ny förskola Samhällsbyggnadsförvaltningen fick under november 2015 i uppdrag att genomföra en förstudie för en ny förskola på befintlig tomt på Ormstaskolan. Förskolan placeras där Valhall (en byggnad på Ormstaskolan) tidigare låg. Denna byggnad har rivits i samband med övrig rivning på Ormstaskolan. Förstudien är till stora delar baserad på underlag framtaget vid tidigare projektering av Ormstaskolan och levererades till barn- och ungdomsförvaltningen under februari 2016. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 63(153) 83

Entreprenör är upphandlad och byggnation pågår. Inflyttning planeras till årsskiftet -2019. Budgeten uppgår till 52 miljoner kronor och i detta skede prognostiseras en positiv avvikelse om 3,5 miljoner kronor. Karby, ny förskola Samhällsbyggnadsförvaltningen fick under hösten 2014 i uppdrag att genomföra en förstudie avseende ny förskola i Karby/Brottby. Förskolan förväntas stå klar under senare delen av hösten 2020. I uppdraget ingår också att vid behov starta en detaljplaneprocess för tomt för ändamålet. Förstudien har delats in i två etapper. Etapp ett avser identifiering av lämplig tomt/mark. Etapp två innehåller förstudie avseende byggnadskropp, utemiljö, investeringskostnad och tidplan. Förstudien levererades till barn- och ungdomsförvaltningen i december 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen inväntar beslut om genomförande. Hagaskolan I slutet av 2013 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie för en ny skola med placering på tomt intill Vallentuna IP. Barn- och ungdomsnämnden har vid uppdragsgenomgång begärt att skolan ska dimensioneras för treparallellig F-9 samt en förskola för 80 barn. Förstudiearbetet levererades i sin helhet till barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott i juni 2014. Genomförandebeslut fattades av kommunfullmäktige den 10 november 2014, varpå det fortsatta planeringsarbetet påbörjades. Kommunfullmäktige har fastställt investeringsbudgeten till totalt 471,5 miljoner kronor för projektet Hagaskolan, varav 462,1 miljoner kronor avser byggprojektet och 9,4 miljoner kronor avser inventarier och övrigt. Budgeten inkluderar en intern utgift för tomtmark till ett värde av 23 miljoner kronor. I samband med komponentavskrivningsprojektet, som bedrevs under hösten 2016 och våren, konstaterades att det inte är motiverat att belasta byggprojekt med en intern utgift för marken. Marken är kommunens tillgång och skrivs inte av och av denna anledning beräknas nu byggprojektets utgifter uppgå till 439,1 miljoner kronor. Prognosen skrivs i detta läge ned till 423 miljoner kronor och detta beror bland annat på lägre kostnader än budgeterat avseende inköp, konsultstöd under entreprenadtiden samt index. Entreprenörens byggnation pågår och slutbesiktning är planerad till sista mars 2019. Skolan ska stå klar för verksamhetsstart till höstterminen 2019. Träningssärskola på Hammarbacksskolan Under 2012 togs en programhandling fram för flytt av Strix träningssärskola från Ormstaskolan till en tomt intill Hammarbacksskolan. Byggstart var i augusti 2015 och entreprenör är Totalprojekt i Mälardalen AB. Det nya huset är i två plan på cirka 1 400 kvadratmeter. Huset ansluts mot den befintliga byggnaden så att passage till Hammarbacksskolans matsal kan ske invändigt. Kommunfullmäktige har fastställt investeringsbudgeten till 45,5 miljoner kronor för projektet, varav 44,6 miljoner kronor avser byggprojektet och 0,9 miljoner kronor övrigt. Entreprenaden färdigställdes i oktober 2016 och verksamheten flyttade in i lokalerna i december samma år. Etapp två, som bland annat omfattar nya utrymningsdörrar, färdigställdes sommaren. Prognosen visar en positiv avvikelse om 2,2 miljoner kronor jämfört med budget. Dock har slutfakturering inte skett ännu, vilket förklarar avvikelsen mellan totalt utfall och beräknad totalsumma. Lovisedalsskolan, tillbyggnad matsal I oktober 2016 fattade kommunfullmäktige genomförandebeslut om tillbyggnad av Lovisedalsskolans matsal. Projektering utfördes och entreprenör avropades under. Byggnation pågår och tillbyggnaden ska stå klar till höstterminen. Gustav Vasaskolan, kapacitetsökning I oktober fattade kommunfullmäktige genomförandebeslut om kapacitetsökning förskoleplatser inom Gustav Vasaskolan. Projektet utförs med inhyrda paviljonger. Entreprenör är avropad och tillbyggnaden kommer att stå klar till augusti. Analys - Medarbetare Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 64(153) 84

Personal Månadsavlönade medarbetare Utfall perioden Antal anställda 902 891 746 Varav tillsvidareanställda 746 765 746 Antal årsarbetare 847 840 713 2016 Medelålder 44,8 44,7 46,6 Medellön (tkr) 32,6 32,8 31,8 Medianlön (tkr) 32,5 32,8 32,0 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Samtliga medarbetare Utfall perioden 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 39,2 % 41,5 % 55,8 % Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 4,4 % 4,1 % 3,6 % Kvinnor 8,1 % 7,2 % 8,8 % Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 5,4 % 5,4 % 4,7 % 30-49 år 7,3 % 6,6 % 7,5 % 50 år och äldre 7,8 % 6,9 % 8,8 % Samtliga 7,2 % 6,5 % 7,7 % Personalomsättning Utfall perioden 2016 Tillsvidareanställda medarbetare 4,7 % 16,4 % 16,8 % Jämställdhet och mångfald Månadsavlönade medarbetare Utfall perioden 2016 Anställda, andel män 21 % 20 % 17 % Kommentar Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Jämfört med har antalet tillsvidareanställda medarbetare minskat från 765 till 746 personer. Detta kan delvis förklaras av anställningsprövningen som tillämpas på grund av det ansträngda ekonomiska läget inom förvaltningen. I de fall tillsvidareanställd personal ersätts, sker detta i större utsträckning än tidigare med tidsbegränsade anställningar. Långtidssjukskrivningarna har minskat något jämfört med det totala utfallet för år (41,5 procent) vilket kan förklaras av att Försäkringskassan i enlighet med ett regeringsuppdrag har förändrat sin bedömning av sjukpenning samt att HR-avdelningen under har påbörjat ett mer strukturerat och långsiktigt arbete med långtidssjukskrivna. Den totala sjukfrånvaron för januari till Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 65(153) 85

och med april har ökat något jämfört med hela året (6,5 procent) vilket kan förklaras av att det första tertialet historiskt sett är den period på året med högst sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron förväntas gå ner något under året. Personalomsättningen förväntas öka under året då många inom skol- och förskoleverksamhet byter arbete inför nytt läsår. Förvaltningen arbetar med att ta fram en metod för att följa upp det arbetsmiljömål som antogs av nämnden i början av året. Hur detta ska följas upp kommer att redovisas senare under året. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 66(153) 86

Utbildningsnämnden Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i två tabeller, en tabell med utfallet och en tabell med prognos helår. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 10 Förväntad effekt för perioden uppnådd: 4 9 : 1 1 Ej påbörjad: 0 0 Sammanställning måluppfyllelse - Prognos helår Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 10 Målet uppfyllt 3 5 Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt 2 5 Målet ej uppfyllt och låg förändringstakt 0 0 Måluppfyllelse Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Barn- och ungdomsförvaltningen har identifierat ett antal prioriterade aktiviteter för att nå det kommungemensamma målet att utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. Aktiviteterna handlar exempelvis om att långsiktigt arbeta för en hållbar miljö med fokus på bland annat ett arbete för en ökad andel ekologisk mat. Arbetet innebär även aktiviteter för en långsiktigt hållbar arbetsmiljö utan kränkningar och diskrimineringar. Det handlar även om aktiviteter för att garantera IT-system som är långsiktigt hållbara som stöd till verksamhet och vårdnadshavare. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 67(153) 87

Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Utveckling av studie- och yrkesvägledning En översyn av studie-och yrkesvägledning inom utbildningsnämndens ansvarsområde pågår. Syftet med arbetet är att konkretisera och bryta ner hur de nationella målen nås i den egna verksamheten. Det handlar bland annat om att fokusera på arbetsmarknad och bygga upp ungdomarnas möjlighet att göra medvetna val, det som ligger i begreppet valkompetens. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Storsthlm (tidigare Kommunförbundet Stockholms län) konstaterar att det råder stor brist på vissa kompetenser i regionen. I det sammanhanget är det viktigt med vägledning så att ungdomar kan göra kloka och övervägda val av utbildning och även bryta mönster där val styrs av kön såväl som av olika sociala, kulturella och traditionella mönster för att eleven på så sätt ska kunna välja friare. Implementera riktlinjer för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling I arbetet med att implementera riktlinjerna för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling sker ett pågående målinriktat värdegrundsarbete på Vallentuna gymnasium. En årlig sammanställning av inkomna anmälningar om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling presenterades för utbildningsnämnden i januari. Under planeras en kompetensutvecklingsinsats för gymnasiets personalgrupp kring gällande lagstiftning inom området. Mottagande nyanlända I slutet av april var det 82 elever inskrivna på språkintroduktionsprogrammet. Om en nyanländ i gymnasieålder anländer till kommunen så sker ett inskrivningssamtal inom två veckor. Vid inskrivningssamtalet närvarar, förutom eleven, även vårdnadshavare eller gode man, skolsköterska samt studie- och yrkesvägledare. Under samtalet diskuteras bland annat upplägget kring elevens studier samt elevhälsofrågor. Eleven börjar oftast sin utbildning med att gå språkintroduktionsprogrammet i den mottagningsgrupp som finns på skolan. Under studietiden finns tillgång till studiehandledning på modersmålet. Säkerställa långsiktigt hållbara system inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt administration enligt nya dataskyddsförordningens krav En kartläggning av personuppgiftsbehandling inom nämndens verksamheter är i sitt slutskede. Arbetet kommer att avslutas med en rapport innehållande en resultatbeskrivning samt rekommendation om fortsatt arbete. Samverkan med socialförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen identifierat områden för utökad samverkan kring barn och ungdomar. Uppdraget kommer från barn- och ungdomsnämnden men eftersom det också omfattar ungdomar berör det även utbildningsnämndens ansvar inom följande områden: försörjningsstöd, familjehemsplaceringar, hög skolfrånvaro samt hedersförtryck. Arbetet fortsätter med att bland dessa välja ut områden att prioritera för fördjupad samverkan och gemensamma rutiner. När det gäller hög skolfrånvaro finns det redan en viss samverkan när det gäller arbetet med rådslag. HBTQ-perspektivet skall vara en integrerad del av den centrala elevhälsans verksamhet En utbildningsdag om HBTQ-perspektivet genomfördes i slutet av april för hela personalgruppen inom den centrala elevhälsan. En ytterligare aktivitet som är inplanerad är ett möte med två Vallentunaungdomar som har en pod om HBTQ personer och deras vardag samt att genomföra en workshop på temat. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium aktivt bidra till en giftfri miljö och ett återvunnet samhälle samt bidra till att begränsa klimatpåverkan. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 68(153) 88

Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Öka andelen inköpta livsmedel närodlat, närproducerat, svenskt I Vallentuna kommuns kostpolicy finns uttryckt att möjligheten för inköpare att köpa närodlade och närproducerade produkter ska öka. I de nya livsmedelsavtalen finns nu möjlighet för inköpare att köpa lokalt producerade produkter. Påverka andel koldioxidutsläpp från kostenhetens verksamheter Måltidsverksamheten påverkar klimatet med de livsmedel som serveras. Som en del i arbetet för det kommungemensamma miljömålet "Begränsa klimatpåverkan" har basmenyn för skollunchen uppdaterats för att bli mer klimatsmart. En del serveringar av nötkött har ersatts med kyckling, fläskkött, blandfärs, vilt eller fisk. En helvegetarisk dag i veckan har också införts. För att se hur mycket dessa förändringar påverkar verksamhetens klimatpåverkan och utsläpp av växthusgaser har menyn räknats om i körda kilometer. En åtta-veckors basmeny för motsvarade 22 stycken resor mellan Stockholm och Malmö. Den uppdaterade basmenyn för motsvarar 11 stycken resor. Arbeta för minskad andel svinn Att minska mängden matsvinn är ett tydligt uppdrag för varje köksansvarig. I köket på gymnasiet tillagas mat vanligtvis efter efterfrågan. Den mat som inte går åt serveras vid ett senare tillfälle, ibland som en ny rätt. Köket är noggrant vid inköp och varumottagning och reklamerar de livsmedel som inte håller hög kvalité. Kökschefen deltar i elevråd och i möten med skolpersonal för att där bland annat diskuterat matsvinn. Det är viktigt med samsyn för att kunna minska tallriksmatsvinn. En bättre uppföljningsmetod eftersträvas fortfarande och diskuteras med samhällsbyggnadsförvaltningen. Miljögruppen diskuterar också en möjlighet till lokala tävlingar eller likande för att belysa ämnet mer. Arbeta för ökad andel ekologisk mat Vallentuna kommuns kostpolicy beskriver vilken inriktning kostenheten ska ha. I policyn finns beskrivet att andelen ekologiska inköp ska öka. Det nya livsmedelsavtalet som trädde i kraft 1 april innehåller en större mängd ekologiska livsmedel än tidigare avtal. Målet för är 25 procent ekologiska inköp. För tertial 1 har 21,5 procent ekologisk köpts in. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt När det gäller det kommungemensamma målet om att Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet betyder det för utbildningsnämnden att gymnasiet såväl som den vuxenutbildning som erbjuds via Kunskapscentrum Nordost (KCNO) ska hålla en hög kvalitet vad gäller trygghet och studiero. Det betyder också att undervisningen ska vara av hög kvalitet så att eleverna får en möjlighet att nå så höga resultat som möjligt. För att åstadkomma detta har en rad aktiviteter påbörjats både på förvaltningen och på Vallentuna gymnasium. Förvaltningen följer också noggrant de resultat som finns för vuxenutbildningen. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 69(153) 89

Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium arbeta för att gymnasiet ska vara en attraktiv skola för regionens elever och lärare. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Möjliggöra elevers delaktighet och inflytande i samhället Ett samarbete har under hösten påbörjats med kulturförvaltningen där några elever från Vallentuna gymnasium tillsammans med en kulturproducent från kulturförvaltningen ska sätta upp en föreställning under våren. Detta är en del av arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet. Ett samarbete har även påbörjats med elevrådet för att stärka sammanhållningen på skolan så att eleverna får vara med och påverka, exempelvis om beslut kring avslutningar och andra gemensamma aktiviteter. Vallentuna gymnasium har aktivt arbetat med att stärka elevrådets roll och betydelse. Det är numera högre grad av delaktighet vid skyddsronder genom att elevskyddsombud engagerats. Elevrådet genomför fler aktiviteter för eleverna som personalen stöttar och är delaktig i och elevrådet var också närvarande och delaktiga vid den senaste nämnddialogen mellan gymnasiet, förvaltningen och utbildningsnämnden. Styrelsen för elevrådet har bjudits in till en fortsatt dialog för att tillsammans med grundskolorna arbeta fram en modell för hur elevinflytande kan utvecklas på samtliga verksamheter. Arbetet fortsätter under för att initiera ett globalt elevråd för att öka elevinflytande inför olika beslut. Elevrådet på Vallentuna gymnasium har också varit runt på några av kommunens grundskolor för att prata om ett framtida samarbete. Som ett resultat av skolans aktiva elevråd valde Sveriges elevråd (SVEA) att under en helg i april förlägga den nationella konferensen "Use your voice" till Vallentuna gymnasium. Vid konferensen samlades elevråd från högstadie- och gymnasieskolor runt om i landet för att diskutera skolpolitik och hur elever bättre kan påverka sin utbildning. Temat för årets konferens är "Raise your voice" - att få elever att höja sina röster för att kunna stärka elevråden lokalt på sina egna skolor. Klagomålshantering implementera rutiner Alla huvudmän ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Om klagomålet visar att det finns brister i verksamheten ska nödvändiga åtgärder genomföras (4 kap. 7-8 skollagen). Nya rutiner har utarbetats för handläggning av klagomål inom barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde och en organisation med samordnare finns. Förvaltningen har börjat att arbeta efter de nya rutinerna. Rutinen beskriver hur klagomål ska tas emot, handläggas och besvaras samt hur de ska följas upp och sammanställas för att bli en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Rutinerna ska vara tillgängliga och kända för alla, skolans personal, vårdnadshavare och elever. Information och webbformulär för klagomål finns på Vallentuna kommuns hemsida. lokalt på enheterna med implementering av rutinerna och information ska förmedlas på olika sätt, exempelvis på föräldramöten, via SchoolSoft och till elever på klassråd. Nämnddialog I april genomfördes en nämnddialog där politiker, tjänstemän, skolledning, lärare och elever deltog. Vid dialogen redogjorde gymnasiet för de gemensamma kompetensutvecklingsinsatser kring värdegrund och främlingsfientlighet som genomförts genom Skolverkets utbildningsmoduler. Elevrådet presenterade sig och ansvariga för internationaliseringssatsningen, ekonomiprogrammet och språkintroduktionsprogrammet berättade om sina uppdrag. Dagen avslutades med lektionsbesök på olika program. Utvecklingsprojekt för aktuell och korrekt information på externa webben. Den 1 juni lanseras en ny version av kommunens webb, Vallentuna.se. Målet med projektet är att inför detta datum ta fram en ny webbplattform, en ny webbplats med fokus på design, layout, navigation och innehåll. En viktig del är också att ta fram en plan för fortsatt utveckling. Barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter har varit delaktiga i olika workshops i syfte att Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 70(153) 90

identifiera de viktigaste målgrupperna, identifiera hur målgruppernas behov ser ut och hur webben ska kunna lösa deras problem. De har även identifierat förhoppningar och farhågor i arbetet med att ta fram en ny webbplats. Under våren har förvaltningen jobbat med att gå igenom nuvarande sidor på webbplatsen. Prioritet har varit att gå igenom de mest 30 besökta sidorna under fliken barnomsorg och utbildning. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium arbeta för att eleverna vid Vallentuna gymnasium ska nå höga resultat. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Främjande närvaroarbete Förvaltningen har tillsammans med Vallentuna gymnasium utarbetat en rutin för närvaroarbetet som innehåller de tre delarna, främjande, förebyggande och åtgärdande. Fortsatt implementering av rutinen kommer ske under. Syftet med rutinen är att bättre följa upp frånvarande elever och hjälpa dem tillbaka till skolan och att det sker på ett enhetligt sätt. Gymnasiet fortsätter att följa upp elevers närvaro utifrån de regler som gäller för att få studiemedel från CSN. Andel elever som rapporteras till CSN för hög frånvaro fortsätter att minska. Fortsätta arbetet med PRIO på gymnasiet PRIO (planering, resultat, initiativ, organisation) handlar om att skapa en skolorganisation som jobbar med ständiga förbättringar. PRIO utgår från slutsatserna i McKinseys & Companys rapporter om framgångsrika skolsystem samt aktuell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. PRIO-arbetet syftar till att, utifrån en kartläggning av verksamheten, utforma och implementera nya arbetssätt och processer. Förändringsarbetet genomförs av personal och skolledning med stöd av processledare från förvaltningen. Under förra året presenterades kartläggningen och de prioriterade utvecklingsområdena på Vallentuna gymnasium. Kartläggningen har bestått av mötesobservationer, djupintervjuer av all personal, enkät och tidslogg. De områden som identifierats för fortsatt arbete är: överlämningar och introduktion av nya elever, analys av resultatdata, främja lika rättigheter, återkoppling från skolledningen samt en genomlysning av det tematiska arbetet. Under våren har gymnasiets ledning och personal i olika arbetsgrupper fortsatt arbetet med dessa utvecklingsområden. De olika arbetslagen har exempelvis presenterat hur de arbetar tematiskt för att synliggöra det egna arbetet och lära av varandra. Arbetet fortsätter och resultatet är svårt att mäta i den närmaste framtiden utan först om fyra-fem år, även om avsikten är att utfallet av arbetet med processerna ska analyseras årligen. Utmaningen är att vara ihärdig i arbetet. Fortsätta utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet Arbetsgruppen för systematiskt kvalitetsarbete har fortsatt med att systematisera huvudmannens samlade rutiner för sammanställning av data, analys och åtgärd. Insamling och analys av exempelvis betyg höstterminen, enkätsvar, provresultat, frånvarostatistik och värdegrundsarbetet fortsätter. En tidplan för hur de samlande och huvudmannaövergripande utvecklingsområdena synkroniseras med enheternas egna analyser av det gångna läsåret har tagits fram. En samlad rapport för de enhetsdialoger som genomfördes under hösten har sammanställts och beslutats. Rapporten lyfter styrkor såväl som utvecklingsområden för de olika enheterna. Goda exempel kommer att lyftas av enheterna själva under en nämnddialog som barn- och ungdomsnämnden anordnar i maj. Vallentuna gymnasium deltar också vid detta tillfälle. Ta fram kommungemensamma rutiner och förhållningssätt för övergångar i alla kommunala skolverksamheter; förskola till grundskola till gymnasiet När en elev lämnar en skolenhet för att börja sin skolgång på en ny skola behöver viss information följa med eleven för att underlätta för elevens fortsatta studier. därför med att ta fram Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 71(153) 91

kommungemensamma rutiner som ska gälla vid övergångar mellan skolor och mellan skolformer. Arbetet utgår från Skolverkets stödmaterial "Övergångar inom och mellan skolor och skolformer" där stödmaterialet kommer att anpassas till Vallentunas skolor. I det övergripande arbetet med övergångar kommer blanketter att revideras dessutom kommer rutiner förenklas och förtydligas och föras ut till enheterna. Arbetet med översynen beräknas vara klart vårterminen och de nya rutinerna kan börja gälla läsåret -2019. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ansvarar i samverkan för att en attraktiv vuxenutbildning bedrivs för regionens elever och lärare. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Aktiviteter för att synliggöra KCNO för Vallentunas medborgare Vallentuna kommun har ett samverkansavtal om vuxenutbildning med Kunskapscentrum Nordost, KCNO. I det avtalet regleras aktiviteter för att föra ut information till kommunens medborgare om vuxenutbildning. KCNO ska verka aktivt för att personer som har rätt till utbildning ska få information om de möjligheter som finns. På det gemensamma väglednings- och antagningskansliet, Infoteket, finns möjlighet till individuella samtal med studie-och yrkesvägledare. På Vallentuna kommuns hemsida finns information och länkar till KCNO med information på elva språk förutom svenska. Webb och sociala medier är viktiga kanaler för att nå ut med information. för att göra informationen på Vallentuna kommuns hemsida tillgänglig på fler språk och anpassad till personer med olika funktionshinder. Samverkansprojektet Ung på väg är en aktivitet för att bland annat visa på de möjligheter som finns inom vuxenutbildningen. Studie-och yrkesvägledare inom Vallentuna kommun och KCNO har öppen mottagning för unga vuxna varje månad på ungdomsgården NOVA. Vid detta tillfälle finns även Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på plats. Syftet är att skapa en lättillgänglig mötesplats där de unga vuxna får möta företrädare för olika myndigheter och tillsammans med dem planera studier eller arbete. Motiverande samtal förs med de besökande och vägledning finns inför ansökan till studier inom vuxenutbildningen. Information om detta sker via sociala medier, information på kommunens hemsida samt broschyrer. KCNO samverkar även i övrigt med olika aktörer för att nå ut till individer i behov av utbildning. Samverkan sker med Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen i Vallentuna, kommunens integrationssamordnare, Försäkringskassan, Vallentuna gymnasium samt ansvariga för det kommunala aktivitetsansvaret. I Kvalitetsrapport redovisar KCNO arbetet med trygghet, kundnöjdhet och inflytande. Resultaten baseras på enkäter till de studerande som utförs i hela regionen. Måttet kundnöjdhet är viktigt för leverantörerna av utbildning och de använder också måttet i sin information om skolan. De studerande har svarat på frågan: "Jag kan rekommendera min skola till andra", svar på den frågan räknas som ett sammanfattande mått på elevernas omdöme om studierna och skolan. Målet för KCNO är att 85 procent ska vara nöjda med verksamheten. För KCNO är resultatet 87 procent, så målet är uppfyllt. Vallentuna ligger på 88 procent nöjda elever inom vuxenutbildningen och överträffar därmed målvärdet. Kundnöjdheten inom svenska för invandrare (SFI) ligger på 84 procent strax under målet på 85 procent. Kundnöjdheten för länet för SFI ligger på 88 procent. Det elever nämner som negativt är bland annat stora klasser och lärarbyten. Åtgärder som nämns i kvalitetsrapporten är kontroll av klasstorlek vid verksamhetsbesök. När det gäller trygghet har eleverna svarat på frågan "Jag känner mig trygg i skolan". För Vallentunas elever är andelen positiva svar 94 procent för eleverna inom vuxenutbildningen och 90 procent för SFI-eleverna. Jämförbara siffror för länet är 92 procent för vuxenutbildningen och 90 procent för SFI. KCNO kommer att fortsatt arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete kring trygghet. Området trygghet är också en obligatorisk del i de kvalitetsrapporter som leverantörerna av utbildning ska redovisa för KCNO. Ansvar och inflytande följs också upp i enkäter. Eleverna svarar på frågan "Jag är nöjd med mitt inflytande på utbildningen". För KCNO som helhet är andelen positiva svar 84 procent för Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 72(153) 92

vuxenutbildningen vilket är samma nivå som länet. För SFI är andelen positiva svar 75 procent vilket är lägre än för länet som ligger på 78 procent. När det gäller svar från SFI elever visar analysen att äldre, 51 år eller äldre, är mer positiva än yngre elever och att elever som läser i klassrum är mer nöjda än elever som läser på distans. Utvecklingsåtgärder utifrån detta är att uppmuntra anordnarna till elevråd och andra aktiviteter för att öka inflytandet. Tänkbara förklaringar som KCNO lyfter fram är att inom SFI finns det elever med bakgrund från ett flertal olika skolsystem där medinflytandet varierar. Som åtgärd kommer KCNO att uppmuntra anordnarna till bildande av elevråd och andra aktiviteter för att öka inflytandet. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ansvarar i samverkan för att eleverna inom vuxenutbildningen ska ha en hög måluppfyllelse. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt KCNO tar årligen fram en samlad kvalitetsrapport. Nedan följer en redovisning av måluppfyllelsen för de elever som deltar i någon form av utbildning. Följa upp måluppfyllelsen inom vuxenutbildningen Tabell 1 Andel betyg med godkända resultat, gymnasial vux Kommun 2013/14 2014/15 2015/16 Antal betyg Danderyd 78 81 79 83 771 Täby 85 84 96 82 2040 Vallentuna 82 85 82 82 1197 Vaxholm 81 85 83 84 304 Österåker 88 83 83 1951 KCNO 82 85 85 83 6263 5185 godkända För gymnasiala studier ligger resultatet 83 procent strax under målnivån 85 procent. Vallentuna når resultatet 82 procent, detta är samma resultat som 2016. Betygsresultat kan variera beroende på om kusen ges på distans eller i klassrum. Distans kan ge lägre betygsresultat på grund av färre kontakter med lärare, detta kommer att följas upp i det fortsatta kvalitetsarbetet inom KCNO. Tabell 2 Andel betyg med godkända resultat, grundläggande vux Kommun 2013/14 2014/15 2015/16 Antal betyg Danderyd 100 (få) 94 90 90 111 Täby 92 96 88 87 368 Vallentuna 97 92 84 87 109 Vaxholm 97 100(få) 100 85 34 Österåker 100 (få) 96 91 84 202 KCNO 94 95 90 87 824 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 73(153) 93

Tabell 2 714 godkända Resultatet för grundläggande vuxenutbildning för hela KCNO ligger på 87 procent vilket är över målnivån 80 procent. Vallentuna ligger precis på den genomsnittliga nivån. För Vallentunas del kan noteras att andelen godkända betyg ökat från 84 procent 2016 till 87 procent. Resultaten per anordnare är höga, samtliga har en måluppfyllelse på 81 procent eller högre. Tabell 3 Antal betyg sfi, betygsfördelning per kurs Kurs A B C D E F Totalt % 1a 4 10 7 6 6 0 33 3 1b 2 1 4 9 7 0 23 2 1c 0 0 0 0 0 0 0 0 1d 0 0 0 0 0 0 0 0 2b 9 29 43 56 61 0 198 20 2c 5 15 38 53 97 0 208 21 2d 0 0 0 0 0 0 0 0 3c 19 31 41 53 41 0 185 19 3d 23 54 67 97 105 3 349 35 Totalt 62 140 200 274 317 3 996 100 SFI har liksom övriga studieformer betygsskalan A-F. Alla elever ska lämna med godkända betyg och det innebär att betyget F i princip inte används, tre elever har avslutat SFI kursen 3d utan godkända betyg. Det vanligaste betyget är E. Genomströmningen är den viktigaste faktorn för att nå målet att eleverna så snart som möjligt ska komma i egen försörjning. Antalet avbrott är relativt stort, 35 procent eleverna gör avbrott av olika orsaker som exempelvis att de har fått arbete, att de har flyttat, sjukdom eller att SFI inte är rätt forum för eleven. Utvecklingsområden som nämns i rapporten är säkrad rutin för lärarbehörighet och en intensifierad uppföljning av anordnarnas kvalitetsarbete. När det gäller kundnöjdhet så visar kvalitetsrapporten att nivån för den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningen ligger på 87 procent vilket är högre än målnivån 85 procent. Siffran baseras på elevenkäter och är ett sammantaget mått på elevens omdöme om skolan. Eleverna har svarat på frågan i elevenkäten; "Jag kan rekommendera min skola till andra". När det gäller kundnöjdheten för SFI visar elevenkäten att 84 procent är nöjda vilket är strax under målnivån 85 procent, det är samma nivå som 2016. Utvecklingsåtgärder som lyfts fram är kontroll av klasstorlek vid verksamhetsbesök eftersom en negativ kommentar som har kommit fram i enkäterna från eleverna är stora klasser. När det gäller målet att eleverna ska känna sig trygga i skolan visar resultatet att 90 procent anser sig trygga, detta resultat är samma för KCNO som helhet och Vallentuna ligger också på den nivån. Resultatet visar att skolorna ger en trygg studie-och arbetsmiljö. På frågan om eleverna är nöjda med sitt inflytande på utbildningen ger 84 procent av eleverna ett positivt svar. Det är samma nivå som för länet som helhet. Motsvarande siffra för SFI är 75 procent positiva svar vilket ligger något under länets nivå som är 78 procent. Barn- och ungdomsförvaltningen följer upp måluppfyllelsen för vuxenutbildningen genom dialogmöten med rektor för KCNO, deltagande i styrgrupp för KCNO samt genom analys av resultat. KCNO har förstärkt det systematiska kvalitetsarbetet, i auktorisationsavtalet är kvalitetsfrågor ett ansvar som ligger på utbildningsanordnarna och KCNO följer upp detta med kvalitetsrapporter och på verksamhetsbesök. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 74(153) 94

Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt En prioriterad satsning under är att utöka samarbetet med lärosäten och ett sådant arbete har också påbörjats under våren. En annan aktivitet är att genom att erbjuda folkhögskola som alternativ kunna vidga möjligheterna för nyanlända elever att hitta kompletterande studievägar när språkintroduktionen inte är ett alternativ. Förvaltningen deltar i det kommunövergripande projektet "Entreprenörskapsakademin", där även Vallentuna gymnasium ingår. Gymnasiet har även inlett ett arbete med Ungt Företagande (UF) för att uppmuntra entreprenöriellt lärande och företagande. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium kontinuerligt utveckla samarbetet med företag, organisationer och föreningar samt institutioner inom högre utbildning. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Samarbetsprojektet med arbetsmarknadsavdelningen (AMA) "Ung på Väg" Under hösten startade förvaltningen tillsammans med arbetsmarknadsavdelningen projektet Ung på väg. Barn- och ungdomsförvaltningen har i sitt uppdrag det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som riktar sig till ungdomar mellan 16-19 år, som inte genomför eller inte har fullföljt utbildningen på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och inte heller har sysselsättning. AMA har i uppdrag att hjälpa unga från 18 år att komma ut i sysselsättning. Projektet "Ung på väg" går ut på att alla viktiga vuxna ska samverka för unga i behov av stöd. Projektet leder till att flera instanser finns tillgängliga samtidigt för den unga. Vidare möjliggör detta nätverkande att alla tjänstemän kan få informations- och erfarenhetsutbyte kontinuerligt. I projektet ingår att studie- och yrkesvägledningsenheten och AMA sitter på mötesplatsen Nova varje onsdag för att möta kommunens ungdomar och unga vuxna. En gång i månaden närvarar även Kunskapscentrum Nordost, Vallentuna arbetscoachning, Öppenvården, Fältassistenter, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vid önskemål eller behov bjuds flera in. Målet är att kartlägga vilka unga kommunen ska samverka kring. Vallentuna kommun ska kunna erbjuda lämpligt stöd och stödet ska inte krocka med respektive enhets uppdrag. Projektet syftar till att så många som möjlig ska få upp ögonen för denna möjlighet. Projektet ska även vid årets slut kunna identifiera vilka lämpliga åtgärder som fungerar, vilka som brister och vilka som saknas. Folkhögskolespåret Folkhögskolespåret är benämningen på ett projekt som startade i augusti 2012 och då riktades till Skåne län. Syftet med projektet är att folkhögskola ska kunna vara ett alternativ för ensamkommande ungdomar 18-21 år. Genom att gå på folkhögskola får ungdomarna ett alternativ för utbildning, boende, socialt stöd, språkinlärning, nätverkande och en början på etablering på arbetsmarknaden. Modellen är inte tänkt att ersätta språkintroduktion på gymnasiet utan ska vara ett komplement till de elever som är i behov av en annan skolform. En kartläggning har gjorts tillsammans med Vallentuna gymnasium för att ta reda på vilka elever som är aktuella för folkhögskola och som är folkbokförda i Vallentuna. Nästa steg i arbetet är att tillsammans med socialförvaltningen planera insatser för de elever som är aktuella. Det handlar om Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 75(153) 95

former för studier, vilka folkhögskolor som erbjuder lämpliga kurser, hur boendet ska se ut med mera. I det sammanhanget ska också ungdomarna informeras om möjligheten, det finns informationsmaterial på flera språk som är direkt riktad till ungdomarna. Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt För utbildningsnämnden handlar detta kommungemensamma mål om att kunna erbjuda en attraktiv utbildning för denna växande elevgrupp genom att erbjuda nationella och internationella utbyten och samarbeten. När det gäller studerande på vuxenutbildningen handlar det om att erbjuda utbildningar som eleverna efterfrågar och där möjligheter till anställning finns. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium kontinuerligt arbeta för att underlätta nationella och internationella samarbeten till nytta för så många individer som möjligt. Befolkningsprognos Antalet elever i åldrarna 16 till 18 år kommer enligt prognosen att uppgå till 1 577 stycken år 2028 jämfört med 1 239 stycken den 31 december. Följa upp Vallentuna gymnasiums arbete med att formalisera och fördjupa samarbeten med skolor och lärosäten utomlands, inkl APL utomlands Vallentuna gymnasium arbetar kontinuerligt med internationalisering som en del i utbildningen på alla program, arbetet bedöms som väl förankrat i utbildningen på de högskoleförberedande programmen. Det finns en tydlig ambition från skolans sida att utöka möjligheten för studieresor och praktik utomlands till elever på yrkesprogrammen och flera konkreta aktiviteter finns kring detta. Studieresor och utbyten ingår i planering inför varje läsår och en ämnesövergripande samverkan sker. Det finns en tydlig koppling till kursplaner och mål för utbildningen. Under vårterminen har elever i årskurs 1 på det samhällsvetenskapliga programmet och ekonomiprogrammet deltagit i ett utbyte med en skola i Spanien, utbytet fortsätter i årskurs 2. Elever som går årskurs 3 på dessa program har under läsåret deltagit i en studieresa till Krakow. I resan ingår bland annat ett besök i Auschwitz för att ge eleverna en möjlighet till en fördjupad förståelse och kunskap om Förintelsen och de brott mot mänskligheten som den innebar. I fördjupningskursen, engelska 7, ingår en studieresa till Dublin, som har genomförts under vårterminen. Kursen är uppbyggd kring resan med examinationer och litteraturstudier. Syftet är att fördjupa elevernas kunskaper i engelska och öka kulturell förståelse. I samband med resan har kontakter etablerats med Irländska ambassaden. På handels- och administrationsprogrammet har elever möjlighet att göra delar av sin arbetsplatsförlagda utbildning, APL, i Spanien. Lärare från programmet har kvalitetssäkrat praktikplatserna och har ett etablerat samarbete med den lokala turism- och besöksnäringen. Elever kommer att göra denna praktik under vårterminen. För elever på bygg-och anläggningsprogrammet planeras en studieresa till Barcelona under deras studietid. Resan är ett samarbete mellan ämnet naturkunskap och kursen hållbar utveckling. Eleverna kommer att besöka EU-projektet "Grow smarter" för att ta del av hållbart byggande, innovationer och ny teknik. Ett syfte är också att ge eleverna en djupare förståelse för hur beslutsfattandet och byggprocesser sker inom EU, samt hur detta påverkar oss som medborgare. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 76(153) 96

Under tre år har nära samarbete skett mellan gymnasiet och lärarutbildningen på Butler University, detta läsår har ett stipendium för utbytet instiftats. Två elever valdes efter uppsatsskrivande och intervjuer ut att representera gymnasiet och Vallentuna. Dessa elever besökte Butler tillsammans med sin lärare i mars. De bodde i amerikanska värdfamiljer, deltog i skolans arbete och byggde nätverk med studenter och lärare. Bland annat höll de en föreläsning för studenter och personal, där de berättade om sin bakgrund, sina framtidsplaner och drömmar under rubriken Vallentuna Voices. Samarbetet med Butler University har under året utvidgats till att gälla även lärarutbildningen på Uppsala Universitet och ett studentutbyte kommer att ske mellan de båda lärosätena under våren. Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Under våren har arbetsgruppen för KAA ökat sitt samarbetat med arbetsmarknadsavdelningen (AMA) för att tillsammans försöka nå dessa ungdomar för att förmå dem att återuppta studierna. Utbildning är en viktig skyddsfaktor för individens framtida arbetsmöjligheter. De som inte vill studera får jobbcoachning av handläggare från AMA. Ungdomarna får stöd av både AMA och en studie- och yrkesvägledare (SYV) att skriva in sig på arbetsförmedlingen, lära sig att formulera ett CV och personligt brev, träna sig i intervjusituationer och i vissa fall även göra företagsbesök. AMA och SYV hjälper också till att hitta praktikplatser för de ungdomar som är motiverade att komma ut på arbetsmarknaden. Hittills har de träffat ett 30-tal ungdomar och har gjort 5 gemensamma hembesök. I början av april hade KAA följande registrerat: 108 elever är inskrivna på ett introduktionsprogram 25 elever är kvar i grundskolan 29 elever hade en åtgärd, det vill säga läser på Komvux alternative folkhögskola eller får stöd av en annan enhet exempelvis från Vallentuna arbetscoachning. 59 elever har ingen pågående insats från KAA Av de som inte har en pågående insats från KAA arbetar 28 ungdomar och vill inte studera just nu. Handläggarna har haft kontakt med 14 unga som har avböjt hjälp den närmsta tiden. Ny kontakt tas med dessa efter en gemensamt bestämd plan. Ytterligare sex personer är anmälda till Skatteverket då de flyttat men inte ändrat sin folkbokföring. Tre personer har efter att ha fullföljt alla tre år på ett gymnasieprogram inte gått att få tag på. En annan person har flyttat till Uppsala och kommer att börja studera där till hösten. Övriga har handläggarna haft kontakt med tidigare men just nu svarar de inte på kontaktförsök. Två är nyinflyttade och handläggarna avvaktar här att de påbörjar språkintroduktion. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska inom vuxenutbildningen i samverkan erbjuda studieformer för största möjliga flexibilitet baserad på den studerandes behov. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Aktivitet för att följa upp utbildningsbehov för elever inom vuxenutbildningen Det finns ett stort behov av utbildad personal inom vissa branscher i Stockholmsregionen. Kunskapscentrum nordost samverkar i Stockholmsregionen inom regionalt yrkesvux och en effekt av samarbetet är att valmöjligheterna för eleverna ökar. Ett samarbetsavtal upprättades under och det gemensamma arbetet fortsätter. Det handlar bland annat om ansökan av statsbidrag för utbildning inom vissa bristyrken. På sikt är ambitionen att arbetet ska bidra till ökad sysselsättningsgrad i regionen. Inom KCNO fortsätter arbetet med att redovisa och följa upp antalet platser inom den regionala vuxenutbildningen. Förvaltningen följer i samverkan med KCNO upp utbildningsbehov för elever och den regionala Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 77(153) 97

utvecklingen av behovet. Det ingår som en del av de kontinuerliga dialogmötena mellan förvaltning och rektor för KCNO. Det är också en del av den uppföljning som sker inom styrgruppen för KCNO där förvaltningschefen deltar. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Under förväntas utbildningsnämndens verksamheter uppnå en budget i balans. Nämndens mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt För utbildningsnämndens verksamheter förväntas en budget i balans för både gymnasieskolpengen och Vallentunas kommunala resultatenheter. Efter ett som krävde extraordinära budgetåtgärder går gymnasiet in i med en medvetenhet om att det krävs fortsatt särskilda åtgärder för att nå en budget i balans. Gymnasiet har redan under första tertialen haft flera uppföljningsmöten med en särskilt utsedd arbetsgrupp inom den centrala förvaltningen. För att underlätta uppföljning pågår ett arbete med ett Excelbaserat prognosverktyg vilket dels hämtar utfall från kommunens gemensamma ekonomisystem, dels baseras på verksamhetens egna bemanningsplan som innehåller flera effektiviseringar. Enligt verksamhetsplanen ska ekonomistyrningen vara tydlig och enkel samt fokusera på volymer elever och volymer tjänster. Prognosverktyget medger och medför just sådan tydlig uppföljning. Volymen elever prognostiseras centralt, medan volymen tjänster prognostiseras och planeras lokalt. Arbetet med prognosverktyget är fortsatt pågående, men har under första tertialen dels utvecklats ytterligare, dels faktiskt använts vid de löpande uppföljningarna. Uppföljningar av statsbidrag För att underlätta uppföljning av de olika bidragen för enheterna har förvaltningen skapat ett statsbidragsverktyg där enheterna kan se vad som är ansökt, beviljat och utbetalt. Verktyget ska också underlätta för tätare avstämningar av de beviljade bidragen för en bättre kontroll över utbetalda bidrag samt för säkrare resultat och prognos. Uppföljning av verksamheters användande av tilläggsbelopp Barn- och ungdomsförvaltningen har följt upp de tilläggsbelopp för elever som beviljats för första gången samt de tilläggsbelopp som beviljats där elever haft och har en problematisk frånvaro. Dialog sker med de gymnasieskolor som har elever folkbokförda i Vallentuna med en långvarig frånvaroproblematik. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 78(153) 98

Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall perioden 2016 Kund/invånare Andelen elever i åk 2 som är trygga 57 % 94 % 84 % Andelen elever i åk 2 som upplever studiero på lektionerna 25 % 67 % 38 % Andelen elever i åk 2 som kan rekommendera sin skola 53 % 83 % 43 % Andelen studerande inom KCNO som kan rekommendera sin skola u.s. 81 % 74 % Verksamhet Andelen förstahandssökande till Vallentuna gymnasium 11 % 9 % 7 % Andelen elever med yrkesexamen i åk 3 u.s. 77 % 68 % Andelen elever med högskolebehörighet i åk 3 u.s. 74 % 78 % Genomsnittlig betygspoäng i åk 3, yrkesprogram u.s. 12,3 12,0 Genomsnittlig betygspoäng i åk 3, högskoleförberedande program u.s. 12,0 12,6 Andel studerande inom grundläggande vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel studerande inom gymnasiala vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel av kommuninvånarna i åldern 16-20 år som deltar i organiserad verksamhet, studerar, arbetar eller har praktikplats u.s. 87 % 84 % u.s. 82 % 82 % u.s. u.s. 87 % Miljö Andel inköpta ekologiska livsmedel 22 % 23 % 20 % Ekonomi Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Fast ram 0 2,0 9,6 Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Resultatenheter 0-2,0 0,5 Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Gymnasieskolpeng -2,0-6,0-7,3 Medarbetare Sjukfrånvaro 8,0 % 6,3 % 7,4 % Könsfördelning, andel män 47 % 47 % 47 % Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 79(153) 99

Med uppgift saknas (u.s.) avses att detta är data som barn- och ungdomsförvaltningen kan redovisa först vid delårsrapporten när statistik från läsåret - finns att tillgå. Analys - Kund/Invånare Utfall perioden 2016 Andel elever i åk 2 som är trygga 57 % 94 % 84 % Andel elever i åk 2 som upplever studiero på lektionerna Andel elever i åk 2 som kan rekommendera sitt program 25 % 67 % 38 % 66 % 87 % 65 % Andel elever i åk 2 som kan rekommendera sin skola 53 % 83 % 43 % Andel studerande inom vuxenutbildning, grundläggande och gymnasial som kan rekommendera sin skola Andel studerande inom sfi som kan rekommendera sin skola u.s. 88 % 84 % u.s. 84 % 85 % Kommentar Enkät gymnasieskolan årskurs 2 Storsthlm (tidigare Kommunförbundet Stockholms län) genomför varje vår en enkätundersökning till elever i gymnasieskolan årskurs 2. Enkäten innehåller 21 frågor fördelade på fem områden: trygghet och trivsel, lärande, inflytande, utbildningsval - framtida arbetsliv och helhetsomdöme. Eleverna har svarat på en femgradig skala där 1-2 är negativt, 3 är neutralt och 4-5 är positivt. I redovisningen nedan avses andelen som är positiva/instämmer. I årets undersökning svarade 61 elever på Vallentuna gymnasium vilket motsvarar 95 procent. Svarsfrekvensen är hög för alla program men då det är små grupper får enskilda svar stor påverkan när man tittar på resultaten för ett enskilt program. Föregående år var svarsfrekvensen 92 procent och året dessförinnan svarade 75 procent. Samtliga frågor i årets enkätundersökning har ett sämre resultat än föregående år. Resultaten för var i sin tur en stor förbättring mot 2016 och Vallentunas resultat låg då även över genomsnittet för Stockholms län. Jämförs års resultat med resultatet 2016 går det att se att flera resultat är tillbaka på samma nivå, men det finns även flertalet försämringar och någon enstaka förbättring. För ligger samtliga av Vallentunas resultat under, eller i nivå med, genomsnittet för Stockholms län med ett undantag. I Vallentuna instämmer 62 procent i att de får kontakt med arbetslivet i form av till exempel föreläsare, studiebesök eller praktik. Genomsnittet för Stockholms län är 44 procent. I årets undersökning instämmer 57 procent i att de är trygga i skolan och 25 procent instämmer i att det är arbetsro på lektionerna. Föregående år var motsvarande siffror 94 respektive 67 procent. Andelen som känner sig trygga varierar mellan 40 och 71 procent på de olika programmen och andelen som upplever arbetsro varierar mellan 0 och 43 procent. De båda lägre resultaten är för ekonomiprogrammet och de högre för fordonsprogrammet. De två lägsta resultaten i årets undersökning gäller elevernas inflytande. Endast 20 procent instämmer i att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen och hur de arbetar under lektionerna. Ingen av de svarande på bygg- och anläggningsprogrammet instämmer i dessa påståenden och de högsta resultaten är för ekonomiprogrammet där 40 respektive 50 procent instämmer. I årets undersökning instämmer 53 procent i att de kan rekommendera sin skola till andra elever. Det är en försämring med 30 procentenheter jämfört med föregående år och under genomsnittet för Stockholms län (63 procent). Ett positivt resultat som sticker ut är att alla på bygg- och anläggningsprogrammet instämmer i att deras lärare är kunniga i sina ämnen. I genomsnitt instämmer 68 procent på Vallentuna gymnasium vilket även är det högsta resultatet i årets undersökning. Enkäten finns i sin helhet på Vallentuna Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 80(153) 100

kommuns webbplats. Resultatet av enkäten publicerades i slutet av april och gymnasiet har därför ännu ingen färdig plan för vilka åtgärder som behöver vidtas. Ledningen har diskuterat resultatet och kommer i ett första steg att presentera detta för personalgruppen. Därefter kommer en analys göras och handlingsplan att tas fram. I detta arbete behöver även eleverna delta. Lärarna i årskurs 1 och 2 kommer att få i uppdrag att tillsammans med eleverna klassvis identifiera orsakerna till de låga resultaten. Varje klassammanställning diskuteras sedan med ledningsgruppen, elever och lärare för att ta fram åtgärder. Detta kommer att vara ett prioriterat arbete under året. Kundnöjdhet kommunal vuxenutbildning och SFI Måttet kundnöjdhet är viktigt för leverantörerna av utbildning och de använder också måttet i sin information om skolan. De studerande har svarat på frågan: "Jag kan rekommendera min skola till andra". Svar på den frågan räknas som ett sammanfattande mått på elevernas omdöme om studierna och skolan. Målet för KCNO är att 85 procent ska vara nöjda med verksamheten. För KCNO är resultatet 87 procent, målet är alltså uppfyllt. Vallentuna ligger på 88 procent nöjda elever inom vuxenutbildningen och överträffar därmed också målvärdet. Kundnöjdheten inom svenska för invandrare (SFI) för elever från Vallentuna ligger på 84 procent strax under målet på 85 procent. Kundnöjdheten för länet för SFI ligger på 88 procent. Det elever nämner som negativt är bland annat stora klasser och lärarbyten. Åtgärder som nämns i kvalitetsrapporten är kontroll av klasstorlek vid verksamhetsbesök. Analys - Verksamhet Prognos Utfall perioden 2016 Antal elever i Vallentuna gymnasium 317 324 315 varav folkbokförda i andra kommuner 100 97 80 Andel förstahandssökande till Vallentuna gymnasium 11 % 9 % 7 % Andel elever med yrkesexamen i åk 3 u.s. 77 % 68 % Andel elever med högskolebehörighet i åk 3 u.s. 74 % 78 % Genomsnittlig betygspoäng åk 3, yrkesprogram u.s. 12,3 12,0 Genomsnittlig betygspoäng åk 3, högskoleförberedande program Andel studerande inom grundläggande vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel studerande inom gymnasiala vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel av kommuninvånarna i åldern 16-20 år som deltar i organiserad verksamhet, studerar, arbetar eller har praktikplats u.s. 12,0 12,6 u.s. 87 % 84 % u.s. 82 % 82 % u.s. * u.s. 87 % Genomsnittlig betygspoäng avser elever med examen eller studiebevis. Med uppgift saknas (u.s.) avses att detta är data som barn- och ungdomsförvaltningen kan redovisa först vid delårsrapporten när statistik från läsåret - finns att tillgå. Kommentar Första sökomgången till läsåret -2019 Av de som är folkbokförda i Vallentuna så sökte sig hälften till gymnasium i Täby. Populärast var Tibble gymnasium följt av Åva och Täby Enskilda gymnasium (TEG). Vallentuna gymnasium var det fjärde populäraste valet men hade nästan lika många sökande som TEG. Att gymnasier i Täby är de tre populäraste valen följer samma mönster som tidigare år men i årets första sökomgång knappar Vallentuna in på tredje platsen. Jämfört med föregående år är det femton fler elever som sökte sig Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 81(153) 101

till Vallentuna gymnasium i första sökomgången. Det är en större årskull som söker till gymnasiet i år totalt men det är även en ökning av andelen sökande till Vallentuna gymnasium. Flest sökte till samhällsvetenskapsprogrammet följt av ekonomiprogrammet och sedan naturvetenskaps- och teknikprogrammet. Till de fem populäraste programmen sökte sig cirka 70 procent av eleverna. Det är samma fem program som har varit populärast de senaste åren, dock har rangordningen varierat. Totalt var det 76 sökande till Vallentuna gymnasium oavsett folkbokföringsort. Av dessa var det 61 pojkar och 15 flickor. Det populäraste programmet var bygg- och anläggningsprogrammet med 21 sökande. Ekonomi-, fordons- och transport- samt samhällsvetenskapsprogrammet hade 11 sökanden vardera. Förra året var det 55 sökande och då var bygg- och anläggningsprogrammet populärast följt av samhällsvetenskapsprogrammet. Grundläggande vuxenutbildning Statistiken angående resultat vuxenutbildningen inklusive SFI är hämtade från KCNO:s Kvalitetsrapport över verksamhetsåret. Resultatet för grundläggande vuxenutbildning för hela KCNO ligger på 87 procent godkända betyg i slutet av, vilket är över målnivån 80 procent. Vallentuna ligger precis på den genomsnittliga nivån. För Vallentunas del kan noteras att andelen godkända betyg ökat från 84 procent 2016 till 87 procent. Resultaten per anordnare är höga, samtliga har en måluppfyllelse på 81 procent eller högre. Gymnasial vuxenutbildning För gymnasiala studier ligger resultatet 83 procent godkända betyg i slutet av strax under målnivån 85 procent. Vallentuna når resultatet 82 procent, detta är samma resultat som 2016. Betygsresultat kan variera beroende på om kusen ges på distans eller i klassrum. Distans kan ge lägre betygsresultat på grund av färre kontakter med lärare, detta kommer att följas upp i det fortsatta kvalitetsarbetet inom KCNO. Kommunala aktivitetsansvaret* Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram nyckeltal för att följa upp arbetet med aktivitetsansvaret från och med. I avvaktan på detta arbete finns inga värden att rapportera vid detta tillfälle. Analys - Miljö Prognos Utfall perioden 2016 Andel inköpta ekologiska livsmedel på kostenheten 25 % 22 % 23 % 20 % Kommentar Vallentuna kommuns kostpolicy beskriver vilken inriktning kostenheten ska ha. I policyn finns beskrivet att andelen ekologiska inköp ska öka. Det nya livsmedelsavtalet som trädde i kraft 1 april innehåller en större mängd ekologiska livsmedel än tidigare avtal. Målet för är 25 procent ekologiska inköp. För tertial 1 har 21,5 procent ekologisk köpts in. Analys - Ekonomi Sammanfattning Utbildningsnämndens budget består av en budgetram omfattande 32,4 mnkr, en resultatenhet som är intäktsfinansierad samt en budget för gymnasieskolpeng som omfattar knappt 134,7 mnkr. Den budget som ligger för gymnasieskolpengen är volymstyrd och baseras på befolkningsprognoser. Prognosen för utbildningsnämndens fasta ram och för Vallentuna gymnasium är vid årets slut en Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 82(153) 102

budget i balans. Gymnasieskolpengen prognostiserar ett mindre underskott om 2,0 mnkr, dock med osäkerhet kring ersättningar från Migrationsverket för nyanlända. (Mnkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse prognos Avvikelse Avvikelse 2016 Utbildningsnämnden 3,9 32,4 0 2,0 9,6 UN resultatenhet -3,2 0 0-2,0 0,5 Gymnasieskolpeng 134,7-2,0-6,0-7,3 Kommentar Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamh et (mnkr) TOTALT Budget Bokfört periode n % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört periode n % Bokslut K 32,4 12,1 37 % 33,6-1,2 31,3 8,7 28 % 31,2 I 0-0,8-1,2 1,2 0-0,6-1,9 N 32,4 11,3 35 % 32,4 0 31,3 8,1 26 % 29,3 Nämnd och förvaltning K 23,8 8,8 37 % 24,0-0,2 I 0-0,1-0,2 0,2 N 23,8 8,7 37 % 23,8 0 Huvudmannen (KCNO) K 8,6 3,2 37 % 9,6-1,0 8,6 2,0 23 % 7,0 I 0-0,7-1,0 1,0 0-0,2-1,3 N 8,6 2,6 30 % 8,6 0 8,6 1,8 20 % 5,7 * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentar Budgetramen för utbildningsnämndens fasta ram, inklusive Kunskapscentrum Nordost (KCNO), uppgår till 32,4 mnkr. Prognosen för den fasta ramen är en budget i balans. Kunskapscentrum Nordost (KCNO) är ett samarbete mellan ett flertal kommuner i norrort med syfte att samordna vuxenutbildning. Trenden som påbörjades hösten med ökade kostnader bedöms fortsätta under. Utfallet ligger högre än riktvärdet vilket beror på att kostnaderna för verksamheten har ökat något mot budget. Fler elever i verksamheten är en stor anledning. Intäkterna är högre än budget och här har KCNO fått högre statsbidragsintäkter än prognostiserat vilket sammantaget gör att prognosen är en budget i balans. Nämnd och förvaltning innehåller bland annat budgetposterna stödverksamhet, gymnasieantagning Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 83(153) 103

och tilläggsbelopp för gymnasiesärskola. var Nämnd och förvaltning och resurscentrum två separata budgetområden, nu är dessa sammanslagna. Stödverksamheten inom nämnd och förvaltning finansierar bland annat mottagningsenheten för nyanlända elever, Optimus, och den centrala elevhälsan. Detta stödbidrag från Utbildningsnämnden initierades till följd av de ökade volymerna med nyanlända som anlände hösten 2016. De nyanlända förekommer främst inom gymnasieverksamheten vilket kommer att leda till ekonomiska utmaningar. Stödet bidrar därför med extra resurser till Optimus, för att parera kostnadsökningar och även till elevhälsan som har kunnat anställa ytterligare en skolsköterska som stöttar gymnasieverksamheten. Under hösten startade förvaltningen en mindre omorganisation kring stödpersonal riktat mot utbildningsnämnden och fördelningen av kostnader mellan nämnderna har anpassats utifrån verkliga behov och förhållanden. Förvaltningen har därigenom under året kunnat bereda plats för sakkompetens med särskild inriktning både mot gymnasiefrågor såväl som mot vuxenutbildning. Resursfördelningarna och satsningarna på sakkompetens inom vuxenutbildning, arbetsmarknad och integration, kvalitet, miljö och folkhälsa samt skolval, marknad och förvaltningsjuridik ingår i års rambudget. Utfallet januari-april ligger kring riktvärdet och prognosen för helåret är att nämnden bedöms ha en budget i balans. UN resultatenhet Verksamhet (tkr) Ing. värde sparande i eget kapital Budget Bokfört periode n % Avvikelse mot budget Budget Bokfört period en % Bokslut 662 Vallentuna gymnasium K 46,9 16,4 35 % 0 43,6 15,8 37 % I -46,9-16,7 36 % 0.43,6-16,0 38 % 49,6-47,6 N -3,2 0-0,3 0 0-0,3 2,0 * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentarer till avvikelse UN resultatenhet Under hösten utformades en åtgärdsplan för att under åstadkomma en budget i balans. Gymnasiet har fortfarande utmaningar med för stora lokalytor relativt elevunderlag och en förändring i elevers val av program. Förvaltningen har under senaste året sett att elever i högre utsträckning väljer teoretiska program. Dessa program ger förhållandevis låga intäkter per elev, vilket kan bli utmanande för ett gymnasium som inriktar sig på mera praktiska utbildningar, vilka genererar högre ersättningar per elev. Elevantalet bedöms vara konstant under året, men antagningsstatistiken till höstterminen är dock preliminär och således osäker. Åtgärdsplanen innefattar personaleffektiviseringar som måste genomföras under året. Gymnasiet behöver med stöd av förvaltningen följa upp kostnader och intäkter varje månad under året och behöver vara framgångsrika med sina planerade åtgärder för att nå en budget i balans. Stora steg har tagits under årets första fyra månader och gymnasiets åtgärder har varit effektiva och utfallet visar på en tydlig förändring. Prognosen för gymnasieskolan visar på en budget i balans. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 84(153) 104

Gymnasieskolpeng summering Tkr Budget Bokfört periode n Gymnasieskolpeng summering % Prognos Avvikels e mot budget Budget Bokfört periode n % Bokslut K 140,0 46 33 % 142,7-2,7 124,2 46,0 37 % 135,9 I -5,3-2,3 42 % -6,0 0,7-3,3-3,2 97 % -9,0 N 134,7 43,8 33 % 136,7-2,0 120,9 42,8 35 % 126,9 * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentarer till avvikelse gymnasieskolpeng Budgetramen för gymnasieskolpengen uppgår till 134,7 mnkr. Gymnasieskolpeng betalas ut till folkbokförda elever som går i kommunens egen gymnasieskola samt till kommunala och fristående gymnasieskolor utanför kommunen. Vallentuna kommun är med i den gemensamma gymnasieregionen som kommunerna i Stockholms län och Håbo kommun, med stöd av tidigare Kommunförbundet i Stockholms län (KSL), numera Storsthlm har varit med och skapat. En årlig programprislista för de nationella programmen är gemensam för alla i samarbetet. Budgeten för gymnasieskolpengen baseras på befolkningsprognosen som kom i april. Antalet nyanlända har successivt minskat under hösten och prognosen för året är att minskningen fortsätter. Intäkter från Migrationsverket påverkas således och även där prognostiserar förvaltningen en minskning mot. Utfallet efter fyra månader ligger marginellt under riktvärdet vilket beror på att strukturersättningen betalas ut två gånger per år, i februari och i oktober. Strukturersättningen är en omfördelningsmodell baserad på elevernas ingående meritvärde från grundskolan till årskurs 1 på gymnasiet som har till uppgift att försöka jämna ut socioekonomiska skillnader. Det prognostiserade underskottet beror på fler antal elever - än budgeterat - i dagens årskurs nio mot vad som avslutar sina gymnasiestudier i årkurs tre. Detta medför att kostnaderna bli högre och ger ett prognostiserat underskott om 2,0 mnkr. Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse mot budget Totalt (mnkr) Investeringar, Utbildningsnämnden 0,5 0 0 % 0,5 0 Kommentar Årets investeringar kommer utgöras av ny dörröppnare vid huvudentré, möbelinköp samt en mindre lokaleffektivisering. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 85(153) 105

Analys - Medarbetare Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Personal Månadsavlönade medarbetare Utfall perioden Antal anställda 58 62 * 53 Varav tillsvidareanställda 49 54 53 Antal årsarbetare 52,8 56,7 * 49 Medelålder 43,8 43,2 * 45 2016 Medellön (tkr) 37,3 36,8 * 35,2 Medianlön (tkr) 36,0 36,0 * 34,6 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Samtliga medarbetare Utfall perioden 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 61,5 % 69,7 % 71,2 % Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 3,3 % 2,5 % 4,8 % Kvinnor 13,0 % 10,1 % 9,8 % Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 0,0 % 2,2 % 1,5 % 30-49 år 6,5 % 4,3 % 6,1 % 50 år och äldre 13,5 % 12,4 % 10,9 % Samtliga 8,0 % 6,3 % 7,4 % Personalomsättning Utfall perioden 2016 Tillsvidareanställda medarbetare 5,9 % 5,6 % 15,4 % Jämställdhet och mångfald Månadsavlönade medarbetare Utfall perioden 2016 Anställda, andel män 47 % * 47 % 47 % Kommentar Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna personal samt jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Jämfört med har antalet medarbetare såväl tillsvidareanställda som tidsbegränsat anställda minskat. Detta kan delvis förklaras av anställningsprövningen som tillämpas på grund av det Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 86(153) 106

ansträngda ekonomiska läget inom förvaltningen. Långtidssjukskrivningarna har minskat något jämfört med det totala utfallet för år (69,7 procent) vilket kan förklaras av att Försäkringskassan i enlighet med ett regeringsuppdrag har förändrat sin bedömning av sjukpenning samt att HR-avdelningen under har påbörjat ett mer strukturerat och långsiktigt arbete med långtidssjukskrivna. Den totala sjukfrånvaron för januari till och med april har ökat något jämfört med hela året (6,3 procent) vilket kan förklaras av att det första tertialet historiskt sett är den period på året med högst sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron förväntas gå ner något under året. Ett fåtal långtidssjukskrivna medarbetare inom ett litet verksamhetsområde påverkar det procentuella utfallet. Personalomsättningen förväntas öka under året då många inom skolverksamhet byter arbete inför nytt läsår. Förvaltningen arbetar med att ta fram en metod för att följa upp det arbetsmiljömål som antogs av nämnden i början av året. Hur detta ska följas upp kommer att redovisas senare under året. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 87(153) 107

Socialnämnden Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i två tabeller, en tabell med utfallet och en tabell med prognos helår. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 7 Förväntad effekt för perioden uppnådd: : 5 7 Ej påbörjad: Sammanställning måluppfyllelse - Prognos helår Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 7 Målet uppfyllt 4 6 Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt 1 1 Målet ej uppfyllt och låg förändringstakt Socialförvaltningen har en mycket besvärande personalsituation vilken har stor påverkan på förutsättningarna att arbeta med hantering av det ekonomiska underskott som är prognostiserat. Detta bidrar till att prognosen är att ett av målen inte bedöms uppnås. Måluppfyllelse Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Socialförvaltningen har identifierat ett antal prioriterade aktiviteter för att nå det kommungemensamma målet att utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. Inom socialförvaltningen har arbetet under detta mål två huvudinriktningar, långsiktigt hållbar arbetsmiljö samt långsiktigt hållbart miljöarbete. Exempel på förbättringsaktiviteter inom dessa områden är: Utöka andelen heltidstjänster i verksamheten Minska sjukfrånvaron i verksamheten. Arbete med personalförsörjning och kompetensutveckling inom myndighetsavdelningen. Säkerställa källsortering av avfall inom alla verksamheter. Minska miljöpåverkan från förvaltningens fordon. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 88(153) 108

Nämndens mål: Socialnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Utöka andelen heltidstjänster i verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting och Kommunal arbetar gemensamt i ett femårigt projekt för att heltidsarbete ska bli norm. Socialförvaltningen i Vallentuna ska arbeta i enlighet med SKL:s målsättning att öka antalet heltidstjänster i verksamheten. Att heltid blir norm i välfärden är en framtidsfråga. Skolan, vården och omsorgen behöver rekrytera hundratusentals nya medarbetare de närmaste åren, när dagens medarbetare går i pension, samtidigt som befolkningen blir äldre och behovet av vård och omsorg ökar. Om fler medarbetare skulle arbeta heltid, skulle rekryteringsbehoven kunna minska och leda till attraktivare jobb och ökad jämställdhet. Förväntad effekt: Den förväntade effekten under året är att 51 procent av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare ska ha en heltidstjänst vid årets slut. Vid årets början var detta värde 49 procent. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är att andelen med heltidstjänster minskat något till 48,48 procent, där en tänkbar orsak kan vara de kostnadseffektiviseringar som pågår. Andelen sjukfrånvaro inom verksamheten ska understiga 6,5 Procent, respektive verksamhet måste aktivt arbeta med att öka frisknärvaron. Sjukfrånvaro för hela var 7,25 procent för hela socialförvaltningen. Sjukfrånvaron i kommunerna steg från 7,0 till 7,2 procent mellan 2015 och 2016. Därför är arbetet med att minska sjukfrånvaron ett prioriterat område även under. Förväntad effekt Den förväntade effekten för denna aktivitet är att socialförvaltningens sjukfrånvaro ska underskrida 6,5 procent för hela. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är att sjukfrånvaron var 8,47 procent under årets första tre månader, vilket är 0,43 procent högre än motsvarande period föregående år. För att uppnå förväntad effekt krävs en minskning av sjukfrånvaron under resten av året. Implementera antagen personal- och kompetensförsörjningsplan Myndighetsavdelningens förmåga att attrahera, rekrytera, behålla, och utveckla medarbetare är en avgörande framgångsfaktor för att säkra kompetensförsörjningen. Bristen på utbildad arbetskraft inom myndighetsutövning inom socialförvaltningen bedöms öka framöver. Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna bidrar till att verksamhetens mål uppfylls och får möjlighet att utveckla sin kompetens. Förväntad effekt Den förväntade effekten under året är att minska antalet konsulter, öka personaltätheten och minska den externa personalomsättning så att denna inte överstiger 36 procent vilket är en minskning med sju procentenheter jämfört med föregående år. Uppnådd effekt Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 89(153) 109

Den uppnådda effekten under årets första tertial är att andelen konsulter har minskat med så att det nu endast finns enstaka handläggare på konsultbasis inom myndighetsavdelningen. Vad gäller personalomsättning är detta värde i nivå med motsvarande period föregående år, vilket innebär att en minskning krävs resterande del av år för att nå förväntad effekt. Nämndens mål: Socialnämndens verksamheter ska utveckla det systematiska arbetet med energi och miljö så attpåverkan på miljön minskas. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Källsortering av avfall som överensstämmer med kommunens avfallsföreskrifter ska ske inom samtliga verksamheter. Källsortering är en viktig förutsättning för en så miljövänlig avfallshantering som möjligt. Inom många av verksamheterna källsorteras avfall i viss utsträckning, men det finns en förbättringspotential på detta område. Förväntad effekt Den förväntade effekten av denna aktivitet är att under vid årets slut ska 100 procent av förvaltningens verksamheter har en fungerande källsortering där avfall av olika typ läggs i lämpliga fraktioner. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är att samtliga verksamheter har börjat arbeta med förbättringsaktiviteten som finns på samtliga enheter. Vissa enheter har redan en källsortering som uppfyller önskad standard, medan andra behöver göra mer genomgripande förändringar. Verksamheter som har fordon ska under året jobba för att minska påverkan på miljön vid transporter. Socialförvaltningen har cirka 50 fordon som årligen kör cirka 625 000 kilometer, vilket motsvarar cirka 15,5 varv runt jorden. Dessa transporter är en av förvaltningens mest betydande miljöaspekter. På detta område krävs ett aktivet arbete för att minimera vår miljöpåverkan. Förväntad effekt Under är den förväntade effekten av arbetet att det beräknade utsläppet av koldioxid från förvaltningens bilar ska minska med 2 procent under året jämfört med. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är att det beräknade utsläppet från fordonen har minskat med ca 2,5 procent jämfört med föregående tertial. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt När det gäller det kommungemensamma målet om att Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 90(153) 110

av hög kvalitet redovisar socialförvaltningen ett antal förbättringsaktiviteter. Inom verksamheterna genomförs årligen olika typer av kundenkäter. Utifrån dessa finns en uttalad förväntan att varje verksamhet ska ha minst en aktivitet som syftar till att befrämja ökad kundnöjdhet vilken är resultat av genomförd undersökning. Ytterligare en aktivitet är förbättrad kvalitetssäkring av de data som inrapporteras till olika typer av jämförelsetjänster. Inom verksamheter som innefattar hälso- sjukvård genomförs ett förbättringsarbete för att ytterligare kvalitetssäkra samverkan mellan omvårdnadspersonal och sjuksköterskor med flera vid så kallade teamträffar. Nämndens mål: Socialnämndens verksamheter ska skapa trygghet och öka nöjdheten i jämförelse med föregående år för Vallentuna kommuns invånare. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Varje verksamhet ska ha minst en aktivitet som syftar till att befrämja ökad kundnöjdhet. Inom socialförvaltningen genomförs olika typer av kundnöjdhetsundersökningar för olika målgrupper inom verksamheten. Det är av yttersta vikt att varje verksamhet analyserar resultat av dessa och arbetar med förbättringsaktiviteter som leder till ökad kundnöjdhet. Förväntad effekt Den förväntade effekten av arbetet är att nöjdheten bland kunder på särskilt boende för äldre förbättras jämfört med föregående år. För hemtjänst är målsättningen att bibehålla det goda resultat man uppnått. Även inom LSS-verksamheten förväntas resultaten förbättras. Uppnådd effekt Det finns ingen uppnådd effekten att redovisa under årets första tertial då resultat av kundenkäterna kommer att vara tillgängligt först under tertial tre under. Kvalitetssäkring av indata till nationella register. Information i nationella register såsom KoLaDa (Kommunerna och Landstingens Datalager) blir allt viktigare för jämförelse mellan kommuner och för att följa utvecklingen av verksamheten. För att ha väl underbyggda data och en rapportering som sker på likartat sätt behöver området utvecklas. Förväntad effekt En inventering av informationslämning och tidpunkter för lämnande av information ska sammanställas. Dokumentation ska ske av hur uppgifter för nyckeltal har tagits fram för att detta ska ske på ett konsekvent sätt över tid. Antalet nyckeltal där socialförvaltningen ej lämnat uppgifter ska minska. Uppnådd effekt Under årets första tertial har ett arbete påbörjats med att inventera vilken information som lämnas, tidpunkt för rapportering och uppgiftslämnare. Utveckla och kvalitetssäkra teamträffar inom särskilt boende äldre och LSSverksamheten. Teamträffar sker regelbundet på alla enheter där kommunen har ansvar för hälso- sjukvård. Syftet med dessa är att förbättra samverkan mellan olika professioner kring kunden. Vid dessa medverkar omvårdspersonal, sjuksköterska, rehab personal och som regel enhetschef. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 91(153) 111

Förväntad effekt Under året ska det utarbetas en rutin för vad som ska diskuteras på teamträffar så dessa sker på ett enhetligt sätt. Analys och förbättringsförslag kring läkemedelsavvikelser och fallavvikelser är exempel på områden som kommer att vara en stående punkter för att ytterligare kvalitetssäkra vården. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är att en rutin för genomförande av teamträffar har upprättats och denna rutin tillämpas i verksamheten för att kvalitetssäkra dessa Utveckling av nyckeltal inom verksamheten. Socialförvaltningen behöver arbeta för att få ett bättre helhetsperspektiv avseende volymer och utveckling av dessa över tid. För detta behövs etablering av ytterligare nyckeltal som följs på månatlig basis och som tillgängliggörs till berörda chefer och nämnd, för att skapa bättre följsamhet av verksamhetens utveckling. Förväntad effekt Den förväntade effekten under året är att nyckeltal som ger en löpande bild av utvecklingen på väsentliga områden ska ha utarbetats och gjorts tillgängliga för berörda verksamheter. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är att ett antal nyckeltal nu kan följas i realtid med hjälp av utdataplattformen i verksamhetssystemet Treserva. Men för att få tillförlitliga uppgifter krävs ett fortsatt arbete med kvalitetssäkring av indata. Vidare behöver anpassningar göras för att berörda chefer ska ha tillgång till data. Nämndens mål: Socialnämnden ska stärka individen till ett mer självständigt liv. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Uppföljning av implementeringen av sociala insatsgrupper (SIG). Sociala insatsgrupper (SIG) är en arbetsmetod för lokal samverkan mellan socialtjänst och andra myndigheter och aktörer för att motverka en kriminell livsstil bland unga. Arbetsmetoden går ut på att insatserna för unga, som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller som riskerar att återfalla i allvarlig brottslighet, samordnas på individnivå under ledning av socialtjänsten. Förväntad effekt En uppföljning och första utvärdering av arbetssättet ska genomföras under året. Uppnådd effekt Planering för uppföljningen har påbörjats under årets första tertial. Utvecklingsarbete, fallprevention Bland kunder inom äldreomsorgen är följder av fallskador något som har stor inverkan på upplevd livskvalitet, och tar betydande resurser i anspråk. Verksamheterna bedriver ett arbete för att förebygga dessa men detta arbete kan förfinas ytterligare. Under året kommer hälsosjukvårdsorganisationen genomföra ett förbättringsarbete på detta område. Förväntad effekt Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 92(153) 112

Den förväntade effekten under året är att andelen allvarliga fallavvikelser ska minska i frekvens. Däremot kan fallavvikelser som är av lindrig art öka i volym då rapportering av incidenter är en viktig del i det förebyggande arbetet. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är att under årets första fyra månader har tre registrerade fallavvikelser som krävt sjukhusvård inträffat vilket är minskning jämfört med motsvarande period föregående år då fem händelser inträffade. Under perioden har det totala antalet registreringar av fallavvikelser ökat vilket kan ses som ett tecken på intensifierat arbete med fallprevention. Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt När det gäller det kommungemensamma målet om att Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa prioriterar socialförvaltningen olika typer av informationsinsatser. Det handlar främst på att förbättra information om verksamheten till olika målgrupper via kommunens nya hemsida, men också särskilda insatser för marknadsföring av förebyggande verksamhet. Nämndens mål: Socialnämnden ska i samverkan med andra aktörer, skapa goda förutsättningar för en utvecklad socialtjänst som kännetecknas av mångfald och valfrihet. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Förbättra tydlighet på socialförvaltningens information på hemsidan. Att information till kommun innevånare om socialtjänsten är lättillgänglig och målgruppsanpassad är av yttersta vikt för att ge bra stöd och service. På hemsidan ska också innevånare kunna hitta information om hur verksamheten utvecklas över tid. Förväntad effekt Den förväntade effekten under året är att ett nytt utseende för hemsidan ska vara utarbetat och den nya informationen ska vara publicerad under året. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är att arbetet med den nya hemsidan pågår men har inte blivit slutfört. Förbättra marknadsföring av förebyggande insatser. Öppenvården i kommunen erbjuder ett antal aktiviteter av förebyggande karaktär såsom exempelvis föräldrautbildningsprogram, stödgrupp för barn och ungdomar som lever i familjer Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 93(153) 113

med missbruksproblem, impulskontrollsprogram för ungdomar. En utmaning i detta arbete är att nå ut med information till målgruppen för dessa insatser och att med denna motivera berörda att ta steget att delta i en förebyggande insats. Förväntad effekt En löpande planering för marknadsföringsaktiviteter ska under året etableras som sedan kan användas som grund för fortsatt förbättring av såväl informations som motivationsarbetet för deltagande i förebyggande insatser. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är bland annat att personal från öppenvården finns tillgänglig för information om aktiviteterna en dag i veckan på kulturhuset. Dessutom har en planering för ytterligare informationsinsatser upprättats. Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt När det gäller det kommungemensamma målet Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion har socialförvaltningen valt att redovisa aktiviteter som fokuserar på aktiviteter som innebär förnyelse av några av de arbetssätt som tillämpats. Exempel på detta är att påbörja införandet av IBIC (Individens Behov I Centrum), utveckla information kring anhörigstöd, utveckla rutiner för hantering av ny lagstiftning kring utskrivning från sluten vård samt metoder för utarbetande av prognoser för framtida behov. Nämndens mål: Socialnämnden ska genom en aktiv omvärldsbevakning skapa förutsättningar för en förebyggande socialtjänst som kännetecknas av ständig tjänsteutveckling. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Påbörja införande av arbetsmetoden IBIC (Individens behov i centrum) inom myndighetsutövning och utföraravdelning. Individens behov i centrum, IBIC, är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för arbete med vuxna personer utifrån SoL och LSS. IBIC använder WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, som ett gemensamt språk och för strukturerad dokumentation om nuläge, mål och resultat. Det behovsinriktade arbetssättet IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. IBIC utgår även från den nationella processen för individbaserad dokumentation inom socialtjänsten och omfattar: utreda, utforma uppdrag, genomföra och följa upp. För att göra detta arbetssätt möjligt behöver både handläggare och utförare använda gemensamma arbetssätt. Ytterligare en förutsättning är att det finns systemstöd för detta. Förväntad effekt Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 94(153) 114

Förväntad effekt för året är att en förstudie ska påbörjas och genomföras, så att det faktiska införandeprojektet med där till hörande implementeringen kan påbörjas andra halvåret 2019. Uppnådd effekt Arbetet med denna fråga har inte kunnat prioriteras under tertial ett. Förbättra information om anhörigstöd. Många anhöriga till socialförvaltningens kunder saknar kunskap om vilket stöd som kan ges från anhörigstödsverksamheten. För att förbättra detta ska verksamheten skapa ett fungerande nyhetsbrev som förutom närstående även sprids till medarbetare inom kommunen och externa samarbetspartners (exempelvis föreningar). Förväntad effekt Den förväntade effekten under året är att det införs ett återkommande nyhetsbrev om verksamheten som sprids till aktuell målgrupp. Uppnådd effekt Under tertial ett har nyhetsbrevet skickats ut vid tre tillfällen. Former för nyhetsbrevet och distributionskanaler förfinas löpande. Genomföra förberedelsearbete inför förändrad lagstiftning kring utskrivning från sluten hälso- sjukvård. Den 1 januari trädde lagen (:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Samtidigt upphävdes lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Enligt den nya lagen får kommuner och landsting komma överens om dels antal fristdagar innan betalningsansvaret inträder, dels annat ersättningsbelopp än vad som anges i lagen. Målsättningen med lagen är att den enskilde ska ha en trygg och säker utskrivningsprocess och bidra till att den enskilde inte behöver tillbringa tid i den slutna vården i onödan. Förväntad effekt Den förväntade effekten är att samtliga berörda medarbetare i kommunfinansierad verksamhet har kunskap om och arbetar utifrån den nya utskrivningsprocessen i december. Vidare ska under året ett nytt digitalt stöd för informationsöverföring i samband med utskrivningsprocessen finnas implementerat under. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under tertial ett är att projektet har påbörjats och arbetsgruppen har genomfört två möten där frågeställningarna hanterats. Vidare har samverkansmöten genomfört med primärvården i Vallentuna som är en viktig samverkanspartner i den lokala processen. Under perioden har även såväl externa som interna utförare av hemtjänst fått en första information om förändringarna och dess innebörd. Utveckla och kvalitetssäkra processer och metoder för behovsprognos av framtida av insatser. Socialförvaltningen behöver vidareutveckla och stadfästa metoder och processer för hur arbetet med prognostisering av framtida behov av insatser genomförs. Detta arbete behöver utföras på ett likartat sätt över tid och metoden behöver löpande kvalitetssäkras för att uppnå bästa möjliga effekt. Förväntad effekt Förväntad effekt för året är att en dokumenterad process för hur arbetet med behovsprognoser ska bedrivas kommer att dokumenteras under året. I detta arbete ingår även dokumentation av metoder för framtagande av dessa prognoser. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är att en metod för framskrivning av behov vad Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 95(153) 115

gäller insatser till äldre har utarbetats och börjat tillämpas, men ytterligare arbete med dokumentation av denna återstår. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Det ställs allt högre krav på kommunens socialtjänst att verksamheten ska bedrivas med god kvalitet och ett effektivt resursutnyttjande. Det är också en verksamhet som genomgått och genomgår stora förändringar. Det handlar om en åldrande befolkning, konkurrensutsättning av verksamheter, förändrade målgrupper för personer med funktionsnedsättning, stora skillnader i kommunernas utbud av insatser inom individ och familjeomsorg samt en efterfrågan som ökar snabbare än utbudet. För att nå ökad kostnadseffektivitet under året sker bland annat en revidering av riktlinjer för handläggning, så att dessa befrämjar god resursanvändning men också säkerställer rättssäkerheten. Ytterligare en aktivitet är att ta fram och säkerställa referensvärden för att kunna värdera verksamhet utifrån begreppet kostnadseffektivitet. Nämndens mål: Socialnämnden ska använda sina resurser så dessa skapar största möjliga kundnytta på både kort och lång sikt. Prognos måluppfyllelse helår Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Implementera reviderade riktlinjer för myndighetsutövning Socialförvaltningens samtliga riktlinjer för myndighetsutövning kommer under året att revideras för att förbättra nämndens resursanvändning samt ytterligare kvalitetssäkra handläggningsprocesserna. Förväntad effekt Den förväntade effekten under är att de reviderade riktlinjerna ska vara implementerade och tillämpas vid biståndsbedömning inom hela myndighetsavdelningen. Uppnådd effekt Den uppnådda effekten under årets första tertial är att det utarbetats förslag på revideringar på fem av förvaltningens riktlinjer för handläggning. Dessa kommer att behandlas av nämnden inom kort. Förbättra referenser för kostnadseffektivitet i verksamheterna med hjälp av arbetsmetoden KPB (Kostnad Per Brukare) Genom arbete med metoden skapas förutsättningar att få en bild av kostnader ur ett brukarperspektiv. Förutom detta ger metoden ekonomiska nyckeltal som är framtagna enligt en metod som tillämpas i ett stort antal kommuner. Detta i sin tur ger en säkrare grund för benchmarking av kostnader med andra kommuner, men också inom den egna verksamheten över tid. Arbetsmetoden identifierar även de kostsammaste placeringarna, där en analys kan göras vad som kännetecknar dessa brukare. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 96(153) 116

Förväntad effekt Den förväntade effekten av aktiviteten är att utarbeta ekonomiska nyckeltal för de olika verksamhetsformerna som kan användas för identifiering av verksamheter som bedrivs kostnads effektivt och verksamheter där det finns en förbättringspotential på detta område. Uppnådd effekt Nyckeltal baserade på 2016 utarbetades under hösten. Under tertial 1 har arbete med kvalitetssäkring av uppgifter för data baserat på genomförts i samverkan med de olika verksamheterna. Till rapporteringen för tertial ett är dock inte nyckeltalen för tillgängliga. Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall perioden 2016 Kund/invånare Vad tycker de äldre kundens helhetsintryck, hemtjänst (NKI hemtjänst, procent) Vad tycker de äldre kundens helhetsintryck, särskilt boende äldre (NKI särskilt boende äldre, procent) Kundens helhetsintryck, område funktionsnedsättning (NKI funktionsnedsättning, procent) n/a 96 94 n/a 72 84 n/a 82 n/a Verksamhet Andelbarn och unga i dygnet runt vård (andel av befolkningen i åldern 0-20 år) Andelhushåll med ekonomiskt bistånd (andel totalt antalhushåll i kommunen) Andelpersoner med boendestöd, socialpsykiatri (andel av befolkningen i åldern 21-65 år) Andelpersoner med särskilt boende vuxna, LSS (andel avbefolkningen i åldern 21-65 år) Andelpersoner med dagligverksamhet, LSS (andel avbefolkningen i åldern 21-65 år) Andeläldre med hemtjänst (andel av befolkningen i åldern över 65 år) Andelpersoner på särskilt boende för äldre (andel av befolkningen över 80 år) - 0,06 % 0,04 % - 1,34 % 1,24 % - 0,47 % 0,47 % - 0,47 % 0,47 % - 0,73 % 0,71 % - 8,78 % 8,55 % - 17,1 % 17,13 % Miljö Genomsnittlig körsträcka totalt/dag samtliga förvaltningens fordon. Genomsnittlig beräknat Co2-utsläpp/dag totalt samtliga förvaltningens fordon. - 1 682 km n/a - 175 Kg n/a Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 97(153) 117

Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall perioden 2016 Ekonomi Socialnämndensresultat (prognos ) Genomsnittlig vårddygnskostnad barn och unga i dygnet runt vård (HVB) Genomsnittlig vårddygnskostnad/person särskilt boende vuxna, LSS Genomsnittlig kostnad/person och arbetsdag i daglig verksamhet, LSS 538,5 mnkr 494,7 mnkr 451,7 mnkr - 2 858 kr 2 581 kr - 2 206 kr 2 057 kr - 644 kr 638 kr Genomsnittlig timkostnad/person med hemtjänstinsatser 354 kr 343 kr Medarbetare Sjukfrånvaro 8,2 % 7,3 % 7,5 % Könsfördelning, andel män 15 % 12 % 11,0 % Analys - Kund/Invånare Utfall perioden 2016 Vad tycker de äldre kundens helhetsintryck, hemtjänst (NKI hemtjänst, procent) Vad tycker de äldre kundens helhetsintryck, särskilt boende äldre (NKI särskilt boende äldre, procent) Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 98(153) 118

Analys - Ekonomi Sammanfattning Socialnämndens budgetram för uppgår till 508,9 mnkr, vilket är en ökning med 4,0 procent jämfört med föregående år. De största blocken är insatser enligt SoL och insatser enligt LSS, följt av förvaltningsövergripande, förebyggande insatser och HSL. Socialnämnden redovisar per april ett utfall på 184,7 mnkr och förvaltningens förväntade prognos för år beräknas bli 538,5 mnkr. Det medför ett prognostiserat resultat på -29,5 mnkr i jämförelse med budget. Inom blocken insatser inom SoL, insatser inom LSS och förvaltningsövergripande återfinns de stora avvikelserna. Väsentliga områden/händelser HVB placeringar för barn och unga samt familjehemsplaceringar prognostiseras ge ett underskott på totalt 12,7 mnkr. Verksamheten ensamkommande barn beräknas leverera ett underskott på 4,6 mnkr. En av orsakerna är en felaktig utbetalning från migrationsverket under år på 2,7 mnkr som kommer att betalas tillbaka under året. Det andra är den nya ersättningsmodellen som inte täcker de kostnader förvaltningen har för verksamheten. Hemtjänsten visar ett prognostiserat underskott på 7,7 mnkr. En del av underskottet kommer från den interna budgetfördelningen, ytterligare anledningar berör äldreboendeplatser och ökat ansvar för kommunen. Särskilda boende äldre prognostiseras ge ett underskott på 7,6 mnkr vilket beror på att äldre med stort omvårdnadsbehov har placerats på externa platser. Särskilda boenden LSS beräknas ge ett underskott på 8,2 mnkr, förklaringen är ett ökat behov av platser samtidigt som kunderna får ett större omvårdnadsbehov. Förvaltningsövergripande verksamheten uppvisar ett prognostiserat överskott på 13,1 mnkr. Överskottet beror på den interna budgetfördelningen och en hög andel vakanser. Skillnaden från föregående prognos (februari) beror främst på ökade kostnader inom verksamheten ekonomiskt bistånd samt en hög andel kostsamma placeringar tidigare på året. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 99(153) 119

(Mnkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse prognos Avvikelse Avvikelse 2016 Socialnämnden totalt 11,5 508,9-29,5-32,7 15,2 Politisk verksamhet 1,1 0,0 Förvaltningsövergripande 34,6 13,9 Insatser enligt SoL 265,5-36,8 Insatser enligt LSS 174,8-8,0 HSL 13,0-1,1 Förebyggande insatser 20,0 2,5 * Saknas information gällande 2016-17 i nuvarande uppföljningssystem Kommentar Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 100(153) 120

Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamh et (mnkr) TOTALT Budget Bokfört periode n % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört periode n * Saknas information i flertalet celler eftersom nuvarande uppföljningssystem inte är anpassat efter års Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 101(153) % Bokslut K 633,2 206,1 33 % 625,4 624,5 653,7 I -124,3-21,3 17 % -86,9-135,9-132,4 N 508,9 184,7 36 % 538,5 29,5 488,6 521,3 Politisk verksamhet K 1,1 0,3 28 % 1,1 1,1 1,2 I 0,0 0,0-0,0 0,0 0,0 N 1,1 0,3 28 % 1,1 1,1 1,2 Socialchef N 11,5 2,0 17 % 5,6-5,9 3,2 1,3 4,8 STAB N 22,3 4,1 18 % 14,4-7,9 14,5 3,5 13,6 Utförarsidan övergripande administration N 0,7 0,8 114 % Myndighetsavdelningens administration 1,8 1,1 5,7 0,6 5,6 N 39,7 14,1 36 % 40,2 0,5 32,2 12,6 44,5 Kostnader för samtliga insatser: Insatser enligt SoL K 365,1 119,3 33 % 363,3 358,0 383,5 I -99,5-15,1 15 % -61,0-109,0-105,1 N 265,5 104,2 39 % 302,3 36,8 249,0 278,4 Insatser enligt LSS K 188,5 65,5 35 % 195,4 188,3 192,5 I -13,7-3,9 29 % -12,6-15,5-14,3 N 174,8 61,6 35 % 182,8 8,0 172,8 178,2 HSL K 13,0 4,8 37 % 14,4 12,7 14,2 I 0,0 0,0 - -0,4 0,0-0,2 N 13,0 4,8 37 % 14,1 1,1 12,7 14,0 Förebyggande insatser K 30,7 9,8 32 % 30,1 43,7 41,7 I -10,6-2,2 21 % -12,6-8,4-10,6 N 20,0 7,6 38 % 17,5-2,5 35,3 31,1 * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto 121

budgetmodell. Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse mot budget Totalt (mnkr) 3,0 0,0 0,0 0,0 3,0 Årligt anslag 3,0 0,0 0,0 0,0 3,0 Kommentar Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Projekt Totalt, projekt Budget Utfall Prognos Budget Utfall Prognos år Totalt (mnkr) 4,5 0,0 0,0 6,5 2,0 6,5 Alléns stödboende 4,5 0,0 0,0 6,5 2,0 6,5 Klar t 201 9 201 9 Kommentar Analys - Medarbetare Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Personal Månadsavlönade medarbetare Utfall perioden Antal anställda 555 548 476 Varav tillsvidareanställda 495 493 476 Antal årsarbetare 494 487,2 423 2016 Medelålder 44,8 45,2 46,3 Medellön (tkr) 28,8 28,6 27,6 Medianlön (tkr) 25,7 25,7 25,2 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Samtliga medarbetare Utfall perioden 2016 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 102(153) 122

Samtliga medarbetare Utfall perioden 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 38,5 % 43,7 % 47,8 % Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 3,7 % 4,1 % 4,3 % Kvinnor 9,2 % 7,9 % 8,1 % Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 5,3 % 6,7 % 4,9 % 30-49 år 6,3 % 6,8 % 7,8 % 50 år och äldre 11,3 % 8,0 % 8,0 % Samtliga 8,3 % 7,3 % 7,5 % Personalomsättning Utfall perioden 2016 Tillsvidareanställda medarbetare 5,4 % 16,8 % 18,1 % Jämställdhet och mångfald Månadsavlönade medarbetare Utfall perioden 2016 Anställda, andel män 15 % 14 % 12 % Kommentar Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Långtidssjukskrivningarna har minskat något jämfört med det totala utfallet för år (43,7 procent) vilket kan förklaras av att Försäkringskassan i enlighet med ett regeringsuppdrag har förändrat sin bedömning av sjukpenning samt att HR-avdelningen under har påbörjat ett mer strukturerat och långsiktigt arbete med långtidssjukskrivna. Den totala sjukfrånvaron för januari till och med april har ökat något jämfört med hela året (7,3 procent) vilket kan förklaras av att det första tertialet historiskt sett är den period på året med högst sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron förväntas gå ner något under året. Personalomsättningen under januari-april är högre jämfört med samma period föregående år (3,9 procent) och prognostiseras högre för helår jämfört med (16,8 procent). Det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår kontinuerligt i verksamheterna. Med anledning av en högre personalomsättning prioriteras arbetsmiljöarbetet särskilt i vissa verksamheter. Andelen män har fortsatt öka och ligger nu på 15 procent, vilket kan jämföras med de senaste två åren (12 procent 2016 respektive 14 procent ). Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 103(153) 123

Fritidsnämnden Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i två tabeller, en tabell med utfallet och en tabell med prognos helår. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 9 Förväntad effekt för perioden uppnådd: : 5 9 Ej påbörjad: Sammanställning måluppfyllelse - Prognos helår Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 9 Målet uppfyllt 5 9 Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Målet ej uppfyllt och låg förändringstakt Måluppfyllelse Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt För att bidra till en hållbar utveckling av Vallentuna kommun har fritidsnämnden under första tertialen av genomfört olika informationssatsningar inom både ekologiska och sociala aspekter. Nämnden vill att alla invånare ska ha tillgång till ett roligt och givande utbud av idrottoch friluftsaktiviteter samt att fritidsutbudet ska vara ekologiskt hållbart i så hög utsträckning som möjligt. En större informationssatsning om hur kommunen gör aktivt miljövänliga val genomförs också i syfte att synliggöra för kommunens invånare om hur de kan hjälpa till. Det gäller exempelvis val av miljössmart bil, val av kemikalier och hur man kan återanvända material genom sopsortering. I år satsar nämnden på att tillgängliggöra utbudet för personer med olika funktionsvariationer. Nämnden har genomfört en kartläggning av målgruppernas behov och önskemål samt vilket utbud av fritidsaktiviteter som finns. Nämnden fortsätter även arbetet med att göra anläggningarna tillgängliga bland annat genom ett nytt lyfthjälpmedel på Kvarnbadet. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 104(153) 124

Nämndens mål: Fritidsnämnden arbetar systematiskt för att minska verksamheternas klimatpåverkan. Nämnden arbetat ständigt med att minska verksamheternas miljöpåverkan. En del av arbetet handlar om att vid städning av egna lokaler byta ut städkemikalier mot naturprodukter. Arbetet är påbörjat men kommer att fortlöpa under året. I syfte att medvetandegöra för besökare hur de aktivt kan göra medvetna miljöval, samt underlätta för dem att genomföra valen, arbetar nämnden med att byta ut vanliga papperskorgar i de öppna verksamheterna till sopsorteringskärl. Nämnden har minskat användningen av engångsprodukter i syfte att minska klimatpåverkan. Nämnden har genomfört flertalet omvärldsanalyser gällande klimatsmarta anläggningslösningar och fördjupat sig i klimatsmart energiförbrukning för att tillgodose invånarna ett miljövänligt fritidsutbud. Planen för året är att öka mängden miljövänliga inköp och anpassningar. Nämnden har även påbörjat arbetet med att märka upp enheternas miljöfordon, för att synliggöra att kommunen gör ett aktivt val för en hållbarare värld. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 105(153) 125

Nämndens mål: Fritidsnämnden arbetar för att alla invånare ska ha lika rättigheter och möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid. I arbetet med att alla invånare ska ha lika möjligheter att nyttja kommunens utbud har nämnden Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 106(153) 126

kartlagt hur utbudet ser ut för personer med funktionsvariationer. Ett samarbete med parsportförbundet har inletts och inspirationsföreläsning för föreningar har genomförts i syfte att öka utbudet för funktionsvarierade invånare. Nämnden har under perioden även satsat på att tillgängliggöra utbudet av lovaktiviteter till fler målgrupper än tidigare. Exempelvis att utbudet ska vara till för alla oavsett funktionsvariation. Syftet är att öka andelen aktiva fritidssportare i kommunen. Som ett led i att alla, oavsett funktionshinder, ska kunna nyttja utbudet har nämnden beställt ett lyfthjälpmedel för personer med fysisk funktionsnedsättning till kvarnbadet. Kranen är tänkt att vara på plats till kvarnbadets öppning. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt För att kunna erbjuda invånarna verksamheter med hög kvalitet gör fritidsnämnden satsningar på olika områden. I första hand satsar nämnden på utvecklad kommunikation med föreningar men även civilsamhället i stort. För att kunna anpassa och modernisera verksamheterna på ett relevant sätt arbetar nämnden aktivt med att ha dialoger med dem som använder sig av verksamheterna. Nämnden riktar sig i år till en bredare målgrupp än tidigare i syfte att bredda utbudet och fler föreningar har varit delaktiga under våren. Som en del i kommunikationsarbetet ingår att utveckla framgångsrika samarbeten mellan olika aktörer som har olika kunskaper och resurser. En särskild satsning sker på personer med funktionsvariationer där utbudet för målgruppen utvecklas. Nämnden gör även en satsning på utökat trygghetsarbete inom skolan, samtidigt som nämnden deltar i kommunens utvecklingsarbete med att inspirera kommunens skolbarn till rörelseglädje och motorisk utveckling. Nämnden har bland annat stöttat barn- ungdomsnämndens LIKE-projekt genom att tillgängliggöra anläggningar för dessa aktiviteter. Nämndens mål: Fritidsnämnden erbjuder och möjliggör ett brett fritidsutbud av hög kvalité. Nämnden erbjuder varje vecka olika typer av fysiska aktiviteter i Ung Fritids öppna verksamheter. Aktiviteterna är öppna för alla som vill delta och är både planerade och spontana. Genom regelbundna brukarundersökningar arbetar nämnden för att utveckla ungas inflytande och för att säkerställa att verksamheterna bedrivs med god kvalité. I arbetet med att utveckla föreningsservicen har fritidsnämnden haft en första träff med föreningar där de fått möjlighet att delge sin bild av hur kommunen kan utveckla föreningsservicen. Fler föreningar har kommit till tals bland annat föreningar som riktar sig till personer med funktionsvariationer. För att möjliggöra för invånare att bättre nyttja vinterutbudet har nämnden satsat på information om spår och leder samt sjöisen i år. Det har blivit lättare för Vallentunas kommuninvånare att uppdatera sig om nuläget på vinterfriluftslivets utbud, exempelvis har snörapporterna uppdaterats oftare och spridits i flera kanaler. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 107(153) 127

Nämndens mål: Fritidsnämnden bidrar till kommunens arbete att höja kvaliteten och hälsan i Vallentunas skolor. Nämnden har under våren arbetat regelbundet med trygghetsfrågor i kommunens olika skolor. Arbetet har bestått av olika temadagar där kommunikation, genus, identitet och rasism har varit teman. Den största delen av arbetet har varit på gruppnivå där lärare och annan skolpersonal har varit delaktiga i både planering och genomförande. Under våren har nämnden även arbetat på individnivå med skolans trygghetsarbete. Arbetet har exempelvis bestått av att stötta olika individer i deras relation till skolan. Ett nära samarbete med skolornas kuratorer är en viktig del av arbetet, då kuratorerna ofta är nämndens väg in i skolorna. Ett sätt att säkerställa det fortsatta arbetet och dess kvalité är att delar av kuratorsgruppen deltar i torsdagsmöten tillsammans med tryggare Vallentuna, där även nämnden deltar. Fritidsnämnden har deltagit i utformandet av LIKE- projektet (Lek Idrott Kultur och Engagemang) som riktar sig till grundskolan. Målsättningen är att inspirera till rörelseglädje, skapande och motorisk utveckling för alla barn. Projektet har hittills lett till att nämnden givit skolorna förutsättningar till aktivitetsytor för att kunna genomföra projektet och skapat ett forum för projektet att kommunicera med föreningslivet. Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Nämnden arbetar strategiskt och operativt med att skapa ett tryggt Vallentuna. Detta sker bland annat genom samverkan med kommunala och externa aktörer och genom att ekonomiskt stötta föreningar som nattvandrar. Genom att göra satsningar på unga, utveckla nämndens arbete med ungas inflytande och ge dem möjligheter att organisera sig själva kan ett hälsosammare och tryggare Vallentuna skapas. Satsningar sker även med externa aktörer som är i startskede att etablera verksamhet i kommunen. Nämnden stöttar aktörer i att hitta möjliga platser för etablering av verksamhet samt erbjuder dem att använda kommunens möjliga marknadsföringskanaler i syfte att ge dem en framgångsrik start. Nämndens mål: Fritidsnämnden skapar goda förutsättningar för att människor, föreningar och företag att utvecklas och växa. Nämnden arbetar löpande för att skapa nya förutsättningar för samt utveckla trygghetsarbetet i kommunen. Genom att erbjuda ett utökat föreningsbidrag till föreningar för nattvandring, skapas en ökad vuxennärvaro ute under helger och riskkvällar. En viktig del i trygghetsarbetet är de samverkansmöten inom tryggare Vallentuna som nämnden deltar i. Där träffas representanter från kommunens samtliga förvaltningar tillsammans med räddningstjänst och polis. Dessa möte ger samtliga deltagare en aktuell lägesbild, vilket gör att rätt resurs kan sättas in vid rätt tillfälle i det förebyggande arbetet. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 108(153) 128

Arbetet med ungas inflytande har påbörjats under året. En referensgrupp med ungdomar tas fram i syfte att få ungas tankar och idéer till hur nämnden kan och ska fortsätta utveckla arbetet på kommunens fritidsgårdar. Nämnden har satsat på att marknadsföra kommunens webbsida, upplevvallentuna.se där föreningslivet har en tydligare och starkare marknadsföringsplats för sina verksamheter och nu synliggör sina aktiviteter för invånaren i högre grad än tidigare. Nämnden har även agerat lots för föreningar och företag som har letat attraktiva platser att bedriva verksamhet på i kommunen. Flera aktörer har fått konkretiserade anvisningar för sin fortsatta projektering. På vårens Aktiv fritidsmöte låg fokus på att få föreningar att samarbeta med varandra. Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt För att skapa en växande storstadsregion satsar nämnden på fler mötesplatser för ungdomar och mötesplatser som ligger nära lokalsamhällena. Under perioden har ett pilotprojekt startats för att ta reda på om behov finns för en fritidsgård i Norra Vallentuna. Lokala informationsinsatser har genomförts för att locka besökare till provverksamheten. Nämnden satsar även på utökad verksamhet inom vintersport. Ishallarnas nya kylanläggning möjliggjorde för en förlängd issäsong i år och möjlighet för invånare att åka skridskor även på påsklovet och ända fram till maj månad. Ett utökat arbete med att skapa relationer med externa föreningar samt närliggande kommuner har påbörjats i avseende att tillgodose ett större utbud regionalt för kommunens invånare och för att säkerställa ett attraktivt utbud i en växande region. Nämndens mål: Fritidsnämndens mötesplatser och anläggningar skapar möjligheter för en attraktiv och meningsfull fritid i hela Vallentuna. Nämnden har under våren provat att öppna en tillfällig fritidsgård i Frösunda. Arbetet sker tillsammans med Frösunda hembygdsförening, i stationshuset i Frösunda. Syftet är att nå de besökare som vanligtvis inte åker till centralortens fritidsgård. Målgruppen är 12-16 år, vilket gjort att flertalet yngre besökare har varit på besök. Nämnden har arbetat aktivt i närliggande skolor för att informera ungdomar och vuxna om projektet. En utvärdering kommer att göras tillsammans med hembygdsföreningen innan sommaren. I syfte att skapa möjligheter till en meningsfull fritid för fler har fritidsnämnden förlängt issäsongen, exempelvis har det lett till att allmänhetens åkning även kunnat erbjudas under påsklovet. Nämndens mål: Fritidsnämnden bidrar till att Vallentuna är en attraktiv kommun för alla. Nämnden har även stimulerat till en ökad dialog med externa föreningar att genomföra verksamhet i Vallentunas fritidsanläggningar. Nämnden har även aktivt deltagit i kommunens behovsanalys för Vallentuna kommuns samtliga kommundelar för att säkerställa en attraktiv kommun gällande fritidsutbud i framtiden Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 109(153) 129

God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt För att bli en kostnadseffektiv verksamhet satsar nämnden på ett aktivt deltagande i kommunens strategiska samhällsplanering. Genom tidigt deltagande i planeringsarbetet kan fritidsnämnden säkerställa och möjliggöra en kostnadseffektiv verksamhet där flera verksamheter kan samnyttja lokaler och anläggningar samt se till att kommunens fritidsutbud är modernt och strategiskt placerade. För att kunna tillhandahålla ett attraktivt utbud och kostnadseffektiva verksamheter satsar även nämnden på utbildning och friskvård av personal. En engagerad och hälsosam personal möjliggör en effektiv verksamhet. Nämnden har även arbetat med att utveckla uppdraget för nämndens öppna ungdomsverksamheter. Nämndens mål: Fritidsnämnden har god framförhållning i planprocesser och möjliggör effektivt nyttjande av anläggningar och lokaler. Fritidsnämnden har deltagit i arbetet med översiktsplanen, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner för att säkerhetsställa kommuninvånarnas möjlighet till en attraktiv fritid. Nämnden bevakar markanvändning och lokalresursplan för att tillgodose den växande befolkningens tillgång till attraktiva fritidsytor. Nämnden arbetar aktivt för ett samnyttjande av lokaler och ytor samt platser för att skapa en kostnadseffektiv ekonomi. Nämndens mål: Fritidsnämnden är en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av ett gott ledarskap, medarbetares engagemang och utveckling samt en god arbetsmiljö. Nämnden har genomfört en satsning på fritidsledarna i öppen verksamhet, i form av en fem-dagars utbildning. En genomgång av det nya uppdraget och tydliggörande av rollen som fritidsledare i modern öppen verksamhet har stått på agendan. I syfte att förbli en attraktiv arbetsgivare satsar nämnden på gemensamma hälsoaktiviteter för kommunens anställda. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 110(153) 130

Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Utfall perioden 2016 Kund/invånare SCB Medborgarundersökning, NRI- index, Fritidsmöjligheter - 58 - Tillgång till parker, grönområden och natur - 7,7 - Kundundersökning, Kvarnbadet - - - Kundundersökning, fritidsgårdar - - - Verksamhet Bokningsgrad, sporthallar 68,2 % 54 % 55 % Bokade timmar, sporthallar 3 093 h 7 087 h 7 158 h Bokningsgrad, fotbollsplaner 50 % 48 % 52 % Bokade timmar, fotbollsplaner 737 h 3 470 h 3 112 h Antal besök, Kvarnbadet - 56 000 55 000 Andel redovisade aktiviteter 9439 19 930 18 750 Andel deltagartillfällen, flickor 39 % 41 % 40 % Miljö Antal utbildningar i miljö och miljöledning 1 2 - Ekonomi Fritidsnämndens resultat, mnkr 0 1,1 1,5 Medarbetare Sjukfrånvaro 9,4 % 8,7 % 7,9 % Könsfördelning, andel män 53 % 52 % 52 % Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 111(153) 131

Analys - Kund/Invånare SCB Medborgarundersökning, NRI-index, Fritidsmöjligheter Utfall perioden 2016-58 - - Tillgången till parker, grönområden och natur - 7,7 - - Möjligheten att utöva dina fritidsintressen t ex sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv - 7,5 - - Tillgång till sport- och idrottsevenemang - 6,3 - - Öppettider vid kommunens idrottsanläggningar - 7,4 - - Utrustning och skötsel av kommunens motionsanläggningar Tillgänglighet, telefoni, KKiK (andel lyckade kontaktförsök) - 6,9 - - 56 - Tillgänglighet, e-post, KKiK (svar inom två dygn) - 87 - Synpunktshantering - - - Kundundersökning, Kvarnbadet - - - Kundundersökning, fritidsgårdarna - - - Kommentar SCB har inte genomfört någon medborgarundersökning under perioden. Analys - Verksamhet Prognos Utfall perioden 2016 Bokningsgrad, sporthallar 50 % 68,2 % 54 % 55 % Bokade timmar, sporthallar 7 000 h 3 092,5 h 7 087 h 7 158 h Bokningsgrad, fotbollsplaner 50 % 50,3 % 48 % 52 % Bokade timmar, fotbollsplaner 3 100 h 737 h 3 470 h 3 112 h Nyttjandegrad, sporthallar - - - - Antal besök, Kvarnbadet 56 000 0 56 000 55 000 Antal redovisade aktiviteter 19 000 9 439 19 930 18 750 Andel deltagartillfällen, flickor 40 % 39 % 41 % 40 % Kommentar Antalet bokade timmar (fotbollsplaner) har minskat med 81 timmar under perioden vilket beror på den sena våren. Två fotbollsplaner kunde börja användas vecka 14, fyra fotbollsplaner var i bruk vecka 16. Antal bokade timmar (sporthallar) minskade med 276,5 timmar jämfört med samma period förra året. De stora förändringarna gäller veckorna 1,9 och 14, det vill säga skollovsveckorna. Föreningarna har varit effektivare i arbetet med att avboka tider dessa veckor. Under perioden har 9 439 aktiviteter genomförts i kommunen, 39 procent av dessa deltar flickor på. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 112(153) 132

Analys - Miljö Prognos Utfall perioden 2016 Antal genomförda utbildningar i miljö och miljöledning - 1 2 - Kommentar Nämnden arbetar kontinuerligt med att öka miljökunskaperna i organisationen. Under perioden har nämnden ökat kompetensen om hur miljöpåverkan av konstgräs, granulat och microplaster kan begränsas. Analys - Ekonomi Sammanfattning Fritidsnämnden redovisar ett nettoresultat om 18,7 miljoner kronor (35 procent). Prognosen för året är en budget i balans. Under perioden har det slutliga investeringsarbetet genomförts på utegymmen i Kårsta och Lindholmen med 0,6 miljoner kronor och investeringen Veda, som är i sin slutfas, har omsatt 0,3 miljoner kronor. Det årliga anslaget om 1,0 miljoner kronor kommer delvis nyttjas under året. Prognosen är att fler investeringar kommer påbörjas under året, läs mer om kommande investeringar under rubriken investeringsredovisning. (Mnkr) Fritidsnämnden (hela nämnden) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse prognos Avvikelse Avvikelse 2016 2,9 53,8 0 1,1 1,5 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 113(153) 133

Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamh et (mnkr) TOTALT Budget Bokfört periode n % Prognos Avvikelse mot budget Budget Bokfört periode n % Bokslut K 58,7 19,2 32 % 59,1 0,4 57,0 18,3 32 % 55,6 I -4,9-0,5 9 % -5,3-0,4-4,9-0,3 5 % -4,7 N 53,8 18,7 35 % 53,8 0 52,0 18,0 35 % 50,9 Politisk verksamhet K 0,4 0,1 26 % 0,4 0 0,4 0,1 31 % 0,4 I 0 0-0 0 0 0-0 N 0,4 0,1 26 % 0,4 0 0,4 0,1 31 % 0,4 Administration K 2,7 0,8 28 % 2,7 0 1,5 0,4 28 % 1,7 I 0 0-0 0 0 0-0 N 2,7 0,8 28 % 2,7 0 1,5 0,4 28 % 1,7 Idrotts- och friluftsenheten K 41,3 13,1 31 % 41,3 0 41,0 12,7 31 % 40,3 I -4,5-0,2 6 % -4,5 0-4,5-0,1 31 % -4,2 N 36,8 12,8 35 % 36,8 0 36,5 12,6 34 % 36,1 Ungdomsenheten K 11,1 3,5 31 % 11,1 0 10,8 3,3 30 % 9,7 I -0,4-0,2 47 % -0,4 0-0,4-0,1 28 % -0,4 N Föreningsbidrag 10,7 3,3 31,1 % 10,7 0 10,4 3,2 30 % 9,4 K 3,2 1,7 52 % 3,6 0,4 3,2 1,7 54 % 3,4 I 0 0 - -0,4-0,4 0 0 - -0,2 N 3,2 1,7 52 % 3,2 0 3,2 1,7 54 % 3,2 * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentar Fritidsnämnden har en nettobudget på 53,8 mnkr för år. Utfallet för perioden är ett resultat i balans med budget. Prognosen för året är ett nettoresultat på 53,8 mnkr. Fritidsnämnden har fått statsbidrag för lovaktiviteter (217 864 kronor) och för sommarlovsaktiviteter (174 204 kronor). Nämnden planerar nyttja det totala statsbidraget genom att ekonomiskt möjliggöra för olika aktörer att erbjuda avgiftsfri lovverksamhet. Detta medför ökade kostnader men summan av de ökade kostnaderna och intäkterna (statsbidraget) är dock noll. Lov- och sommarlovsbidragen redovisas under föreningsbidrag. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 114(153) 134

Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Totalt (mnkr) Budget Bokfört perioden % Prognos Avvikelse mot budget Årligt anslag 1,0 0-0,3 0,7 Kommentar Nämnden ser ett möjligt behov att använda det årliga anslaget till att komplettera kostnader för ett kommande utegym på Össeby IP. Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Projekt Totalt, projekt Budget Utfall Prognos Budget Utfall Prognos år Totalt (mnkr) 25,2 0,9 2,3 59,3 24,1 59,3 Omklädningspaviljong Vallentuna IP 5,2 0 0 5,2 0 5,2 Utveckling/ Nya projekt 5,7 0,6 0,6 8,2 0,7 8,2 Veda 0,2 0,3 0 12 12,1 12 Västra konstgräs Vallentuna IP 3,0 0 0 3,0 0 3,0 Vallentuna IP 1,7 0 1,0 4,6 2,9 4,6 Össeby IP 0,2 0 0,2 0,6 0 0,6 Övriga anläggningar 2,8 0 0 6,3 0,7 6,3 Elljusspår Kristineberg 0,5 0 0,5 0,5 0 0,5 Konstgräs Bällstaberg 0,5 0 0 4,0 0,4 4,0 Össeby IP Konstgräs 3,2 0,0 0 6,6 0,0 6,6 Östra konstgräs, Vallentuna IP 0 0 0 7,3 3,7 7,3 Badplatser 1,0 0 0 1,0 0 1,0 Klar t 202 0 202 0 201 8 202 7 202 7 202 7 202 7 201 8 202 7 202 7 202 7 201 8 Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 115(153) 135

Kommentar Under perioden har utegymen i Kårsta och Lindholmen färdigställts. Investeringsprojektet Veda är i slutfasen och projektet planeras avslutas till andra tertialen. Projektet har överstigit budget med cirka 70 tusen kronor under perioden. Täckning för överstiget belopp finns under Övriga anläggningar. Övriga investeringsprojekt har ej påbörjats under perioden. Hemställan av pengar för projekt Össeby IP, Vallentuna IP och Elljusspår Kristineberg har påbörjats. Analys - Medarbetare Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Personal Månadsavlönade medarbetare Utfall perioden Antal anställda 35 33 29 Varav tillsvidareanställda 32 32 29 Antal årsarbetare 33 31 28 2016 Medelålder 41,9 41,8 43,7 Medellön (tkr) 30,6 30,1 28,2 Medianlön (tkr) 27,8 27,8 27,6 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Samtliga medarbetare Utfall perioden 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 69,5 % 58,8 % 76,6 % Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 8,0 % 1,8 % 1,8 % Kvinnor 11,5 % 17,5 % 15,6 % Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 3,0 % 2,6 % 1,6 % 30-49 år 9,0 % 15,3 % 12,7 % 50 år och äldre 12,9 % 2,6 % 4,2 % Samtliga 9,4 % 8,7 % 7,9 % Personalomsättning Utfall perioden 2016 Tillsvidareanställda medarbetare 0,0 % 3,3 % 17,2 % Jämställdhet och mångfald Månadsavlönade medarbetare Utfall perioden 2016 Anställda, andel män 53 % 52 % 52 % Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 116(153) 136

Kommentar Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Få långtidssjukskrivna medarbetare får stort genomslag i en liten organisation. Sjukfrånvaron har ökat något (9,4 procent) jämfört med föregående period (8,7 procent). Ett strukturerat och långsiktigt arbete pågår med långtidssjukskrivna och medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro. Under perioden januari till april har inga medarbetare avslutat sin anställning och personalomsättningen är därför 0 procent. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 117(153) 137

Kulturnämnden Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i två tabeller, en tabell med utfallet och en tabell med prognos helår. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 7 Förväntad effekt för perioden uppnådd: : 5 7 Ej påbörjad: Sammanställning måluppfyllelse - Prognos helår Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 7 Målet uppfyllt 5 7 Målet ej uppfyllt men hög positiv förändringstakt Målet ej uppfyllt och låg förändringstakt Måluppfyllelse Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt Nämnden arbetar strategiskt med kommunens miljömål och i år prioriteras tre områden särskilt. Det första är att besökare ska ges möjlighet att sortera sitt avfall i olika kärl i nämndens alla lokaler. Det andra är handlar om informationsspridning om hållbar utveckling och hur människan påverkat och påverkar miljön. Det tredje området är att ta reda på vilka nämndens största klimatpåverkande aspekter är. Under våren har nämnden inventerar behovet av sopsorteringskärl i verksamhetens lokaler och var dessa kan placeras. Några kärl har köpts in och placerats ut. Arbetet kommer att fortlöpa under året. Nämnden arbetar med att sprida kunskaper om hållbarhet och miljö utifrån flera olika aspekter. En aspekt är att integrera hållbarhet i nämndens processer. Under våren har exempelvis olika föreställningar haft tema återvinning och återbruk. Nämnden arbetar även med att sprida hållbara budskap genom att förespråka återbruk och bevarande av material i olika rapporter och vid rådgivning till kommunens intressenter. Nämnden har själv börjat återanvända material, exempelvis rekvisita, för att bespara miljön. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 118(153) 138

En av nämndens större klimatpåverkande aspekter är transporter vid inköp. Därför har ett förändringsarbete kring inköp påbörjats där inköpen samordnas så att transporterna blir färre. Nämndens mål: Kulturnämnden bidrar till att utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar och arbetar aktivt med kommunens lokala miljömål. Nämnden satsar på fortsatt miljöarbete och har inventerat olika utrymmen där sopsortering ska ske samt vilken typ av sorteringskärl som behövs. Kärl har köpts in till de olika verksamheterna. Fortsatt arbete kring sorteringskärl i publika utrymmen fortgår. Kulturskolan arbetar med tema återbruk och återvinning i flertalet aktiviteter, exempelvis skapande i återvunnet material och föreställningar som har tema återbruk för förskolor. Årets Fröshow, Dunderklumpen, hade tydligt budskap om vikten av vår natur och att man ska ta tillvara den. Nämnden har påbörjat arbete med att tillvarata och återanvända material vid restaurering och ombyggnationer av kommunens byggnader. Under våren har en rapport upprättats för den så kallade Hemvärnsgården. I rapporten lyfts arbetet med återanvändning och bevarande upp, det vill säga att det är viktigt att endast måla eller laga det som behövs, exempelvis dörrar, fönster och köksskåp. I syfte att minska papperskonsumtionen har automatisk utskrift av kvitto vid lån tagits bort och ersatts av ett användarstyrt val. Miljö- och hållbarhetsfrågor beaktas i medieskyltning, programaktiviteter och bokprat. Vid aktiviteten Eftermiddagshäng används genomgående återvunnet material som toarullar, äggkartonger och pennstumpar samt kasserat färgat papper. Att noggrant planera och samla inköp möjliggör bra resurshållning och färre transporter. Kulturskolan försöker att återanvända rekvisita och kostym i olika föreställningar samt återanvända andra materiel såsom möbler i verksamhetens lokaler. Till exempel återbruk av utrensade möbler vid tömning av kulturhusets magasin. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Prognos måluppfyllelse helår Målet uppfyllt För att säkerställa en hög kvalitet och ett aktuellt och modernt utbud satsar nämnden i år på samarbete, jämförelser och omvärldsanalyser samt fler informationskanaler för att nå fler. Nämnden deltar i ett flertal samarbeten med kommuner, skola, externa aktörer och företag samt utvecklar även nya samarbeten. Biblioteksverksamheten samarbetar med flera bibliotek för att se över hur konkurrensen ser ut i andra kommuner gällande besöksmiljö, utbud och service. Kulturskolan deltar i ett regionalt projekt för att utveckla ett nytt ämnesområde, dataspelutveckling. Nämnden samarbetar även med privata aktörer för att bredda utbudet, exempelvis Teatergruppen Boulevardteatern och Svenska Haikusällskapet. Ett fortsatt arbete med att utveckla dialogen med kunder och besökare fortsätter. Nämnden är mån om att ta tillvara alla synpunkter i syfte att utveckla verksamheten. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 119(153) 139

Nämndens mål: Kulturnämnden ska arbeta med verksamhetsutveckling genom dialog med intressenter. För nämnden är dialogen med invånarna viktig för att kunna skapa en hög kvalitet. Invånare kan lämna synpunkter till nämnden i en så kallad synpunktshantering. Nämnden har utvecklat arbetet kring synpunktshanteringen från allmänheten. Bland annat har en ny kategoriseringsstruktur arbetats fram som snabbar på processen. Synpunkterna och dess uppföljning behandlas kontinuerligt. Nämnden arbetar årligen med olika teman. Årets temaarbeten har lett till samarbeten med nya aktörer men har även lett till att befintliga samarbeten utvecklats. Till exempel har samarbetet med Svenska Haikusällskapet utvecklats kring temat Japan-Sverige 150 år, och samarbetet med kyrkan gällande profilarrangemanget "Vallentunas gömda platser". Under mars och april har ett nytt samarbete startat tillsammans med Studiefrämjandet som har genomfört två av fyra Prova-på tillfällen i Kulturhuset. ABF har också varit delaktiga i nya samarbeten som till exempel. "Ett medborgarporträtt" och "Spoken-wordworkshop. Vallentuna har gått med i ett regionalt samarbete tillsammans med Järfälla och Tyresö för att utveckla nycirkus i regionen. Ett samarbete med den professionella teatergruppen Boulevardteatern har också påbörjats under perioden. Syftet med det projektet är att utveckla scenkonstverksamhet för ungdomar i kommunen. Nämnden deltog i en nationell konferens som handlade om hur kommuner arbetar med Kulturmiljö i samhällsplanering. Nämnden var talare på konferensen och delade med sig om bland annat arbetet med kommunens kulturwebb. Syftet med konferensen var att dela med sig av sina kunskaper och sitt arbete kring hur kultur inkluderas i samhällsplaneringen. Kulturskolan förbereder och genomför föräldramöte för nya elevers familjer i samband med Kulturverkstadsfest den 24 april. I syfte att utveckla kulturskolan till en moderna kulturskola har nämnden deltagit på Kulturskolerådets rikskonferens. Temat för konferensen var Konsten att lära av varandra och fokus låg på politiska debatter, seminarier med pedagogiskt och administrativt innehåll och inspirerande föreläsningar. Vallentuna deltar i ett samarbete med Föreningen Storstockholms Kultur och Fritidschefer (FSKF) och Kulturskolan Stockholm i ett pilotprojekt i ämnet spelutveckling. Pilotlektioner genomförs med elever under maj. Nämnden bidrar med en representant i styrgruppen för det regionala projektet Våga Visa Bibliotek, där sex kommuner samarbetar kring en metod för verksamhetsutveckling. Genom observationer och jämförelser mellan bibliotek utifrån en medborgares perspektiv ska biblioteken hjälpa varandra att höja kvaliteten. Hösten observerades Vallentuna bibliotek i Kulturhuset. Rapporten från observationen presenterades för Kulturnämnden i februari. Rapporten presenterades även på Regionbibliotekets bibliotekschefsmöte i april i syfte att få fler intresserade att ingå i samarbetet. Biblioteket och Kulturhuset är fortfarande, fem år efter invigningen, mycket populära mål för studiebesök. Under perioden har bibliotekspersonal från Kristinehamn och Kiruna varit på besök. Biblioteket har också synts i artiklar i lokalpressen, i Svensk Biblioteksförenings medlemstidning Biblioteksbladet, samt använts som "kuliss" för filminspelning av Utbildningsradion. Inom bibliotekens Nordost samarbete (NOS) som består av olika kommuner nordost om Stockholm, sker också ett tätt och fruktbart samarbete i syfte att utveckla kvaliteten inom biblioteksverksamheter. Samarbetet riktar in sig på att utveckla effektiva rutiner så att kunderna snabbt ska få hjälp. Områden som behandlas är exempelvis kundärenden, handläggningsfrågor och upphandlingar. Samarbetskommunerna har ofta samma biblioteksanvändare. I det utvidgade NOSsamarbetet ingår Danderyd, Lidingö, Norrtälje, Sundbyberg, Solna, Upplands-Bro, Österåker, Vaxholm, Järfälla, Täby och Vallentuna. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 120(153) 140

Nämndens mål: Kulturnämnden ska vidareutveckla arbetet med integration och trygghet, samt öka tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet. Nämnden arbetar tillsammans med företaget Nagoon i ett pilotprojekt för att ta fram ett digitalt verktyg som ska möjliggöra platsbunden information. Verktyget kommer till en början att tillgängliggöras kring området Markim-Orkesta. Det kommer bli möjligt att lägga in bilder, texter och filmer i verktyget som besökarna sedan kan ta del av. Plattformen kommer att integreras i kommunens webb och vara tillgänglig via kulturmiljösidorna. Parallellt arbetar nämnden med att ta fram en ljudupplevelse som ska tillhandahållas i anslutning till Markims kyrka och en filminspelning där olika experter inom kulturmiljöområdet deltar. Under perioden har nämnden arbetat med att synliggöra bildarkivet bättre i lokalhistoriska avdelningen på Biblioteket. Nu finns information tillgänglig även på bildskärmen i anslutning till avdelningen. En datorplats finns tillgänglig där besökare kan titta på bilder utan att vara inloggad. Bilder från bildarkivet har använts i informationsprojekt om Markim-Orkesta. Nämnden arbetar med Projektet "Våga fråga" varje vecka som är ett teaterprojekt i Vallentuna teater. Våga fråga är ett kontinuerligt samarbete med Svenska för invandrare-klasser på Gymnasiet. Målet är att göra en avslutningsföreställning i maj. I syfte att öka tillgängligheten och nå barn och unga som normalt inte skulle hitta till kulturskolans verksamhet genomför nämnden nu två satsningar. Kulturskolan on tour är en öppen och uppsökande verksamhet som riktar sig till årskurs 4-6 under deras fritidstid där barn får möjlighet att arbeta med estetiska ämnen. Kulturverkstäder finns på de flesta av Vallentunas grundskolor och är en ämneskurs som riktar sig till barn i årskurs 1-2 under fritidstid. I denna kurs arbetar barnen brett med kulturskolans olika ämnesområden. Kulturskolan och samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört första delen i ett projekt där kulturskolans elever fått delta i utsmyckningen av det offentliga rummet. Den 23 april invigs Ormsta lekpark där eleverna fått smycka ut lekplatsens papperskorgar utifrån lekparkens tema. Elevernas målningar har bildat collage som sedan tryckts digitalt och monterats på papperskorgarna. Kulturskolans ungdomskör och danselever framträdde på Eldsjälsgalan på Vallentuna teater den 16/3. Eldsjälsgalan arrangeras av den ideella föreningen Fritidshjälpen. Kulturskolans körer genomförde i samarbete med Vallentuna församling en konsert i Vallentuna kyrka den 16/4 på World Voice Day. Samtliga nämnder, Tertialrapport januari-april 121(153) 141