Verksamhetsberättelser 2018, samtliga nämnder 9 KS

Transkript

1 Verksamhetsberättelser, samtliga nämnder 9 KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Verksamhetsberättelser, samtliga nämnder (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen noterar informationen. Ärendebeskrivning Enligt styrdokumentet Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun ska kommunstyrelsen löpande följa utvecklingen av ekonomi och verksamhet totalt för kommunen samt för respektive nämnd. Varje nämnd ansvarar för uppföljning av sin ekonomi och verksamhet under året. Under har nämnderna lämnat månadsuppföljningar, tertialrapport och delårsrapport. Årets sista rapport utgör nämndernas verksamhetsberättelser vilka ligger till grund för kommunens årsredovisning. Överförmyndarnämndens verksamhetsberättelse bifogas också då det inom kommunen inte längre finns en överförmyndarnämnd som mottagare av rapporten. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen noterar informationen. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Verksamhetsberättelser, samtliga nämnder KS Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen 3. Verksamhetsberättelse, KS 4. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 5. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 6. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 7. Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 8. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 9. Bygg- och miljötillsynsnämnden, Verksamhetsberättelse miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 10. Verksamhetsberättelse, överförmyndarnämnden Expedieras till Akten Samtliga nämnder Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KARIN KILERUD SID 1/1 KOMMUNCONTROLLER KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelser, samtliga nämnder Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Ärendet i korthet Enligt styrdokumentet Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun ska kommunstyrelsen löpande följa utvecklingen av ekonomi och verksamhet totalt för kommunen samt för respektive nämnd. Varje nämnd ansvarar för uppföljning av sin ekonomi och verksamhet under året. Under har nämnderna lämnat månadsuppföljningar, tertialrapport och delårsrapport. Årets sista rapport utgör nämndernas verksamhetsberättelser vilka ligger till grund för kommunens årsredovisning. Överförmyndarnämndens verksamhetsberättelse bifogas också då det inom kommunen inte längre finns en överförmyndarnämnd som mottagare av rapporten. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse 2. Nämndernas verksamhetsberättelser Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Akten Samtliga nämnder VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE 6

5 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen (KS.005) Beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till verksamhetsberättelse för år. Anteckning Sammanträdet ajournerades mellan klockan Nicklas Steorn (MP). Miljöpartiet deltar inte i beslutet men vill föra till protokollet att helhetssynen kring hållbarhet, miljömässigt, socialt och ekonomiskt behöver ta större plats och fokus i måluppfyllelsen. Reservationer Jaana Tilles (S) och Jerri Bergström (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Jaana Tilles (S) yrkande. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens förvaltningar har sammanställt en verksamhetsberättelse för år. I verksamhetsberättelsen redovisar förvaltningarna uppföljning av kommungemensamma mål, nämnds mål, ekonomiskt utfall, investeringar samt utfall för verksamhetsmått. Det totala samlade resultatet för kommunstyrelsens verksamheter inklusive resultatenheter och inklusive kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter, (KSOF), är ett överskott på 17,1 miljoner kronor. Med anledning av kommunens ekonomiska läge har sparåtgärder vidtagits, främst genom personalbemanning inom kommunledningskontoret. Resultatet för kommunledningskontorets verksamheter inklusive KSOF visar ett överskott på 12,3 miljoner kronor. Resultatet för samhällsbyggnadsförvaltningen exklusive resultatenheterna är ett överskott om 4,3 miljoner kronor. Av överskottet beror 2,o miljoner kronor på att återuppbyggnaden av kvarnen var budgeterad som ett driftsprojekt medan den har bokförts som ett investeringsprojekt. Resultatenheten inom fastighetsavdelningen ger ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Kommunfullmäktige beslutade under året att införa kontaktcenter hösten, därmed har budget omfördelas med 1,5 miljoner kronor från kommunstyrelsens samt 1,5 miljoner från övriga nämnder. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 17

6 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Yrkanden Jaana Tilles (S) yrkar att kommunstyrelsen godkänner förslaget till kommunstyrelsens verksamhetsberättelse för år med följande förändringar när det gäller måluppfyllelse: Målet om att Erbjuda hög service, tillgänglighet och delaktighet anser vi att arbete pågår istället för uppfyllt. Målet om att Stärka Vallentuna kommun som arbetsgivare anser vi att arbete pågår istället för uppfyllt. Målet om att Vallentuna ska bedriva verksamhet av hög kvalitet anser vi att arbete pågår istället för uppfyllt. Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till verksamhetsberättelse för år. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på Jaana Tilles (S) yrkande och sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Parisa Liljestrands (M) yrkande. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen 2. Tjänsteskrivelse, verksamhetsberättelse kommunstyrelsen 3. Verksamhetsberattelse (Kommunstyrelsen) Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 28

7 Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 9

8 Innehållsförteckning Nämnden i korthet... 3 Viktiga händelser under året... 4 Verksamhetsförändringar... 5 Framtiden... 6 Måluppfyllelse... 7 Strategiska inriktningar... 7 Styrkort Analys - Kund/Invånare Analys - Verksamhet Analys - Miljö Analys - Ekonomi Analys - Medarbetare Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 2(42) 10

9 Nämnden i korthet Ordförande: Parisa Liljestrand Bruttokostnad *: 486,8 Mnkr Antal ledamöter: 11 Nettokostnad **: 160,4 Mnkr Komundirektör Förvaltningschef SBF: Victor Kilén Anna Holm Budgetavvikelse i år: 17,1 Mnkr Antal årsarbetare: 232 Budgetavv. föregående år: 20,5 Mnkr * Exklusive nämndsinterna transaktioner och exklusive intäkter ** Alla intäkter minus alla kostnader Nämndens uppgift är att: Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter inklusive tar tillvara kommunens intressen i kommunalt hel- och delägda bolag. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv IT-struktur, krisberedskap och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen, lokala miljömål samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen ska vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende detaljplaner, exploatering och utveckling av trafik- och infrastrukturfrågor, liksom förvaltning av kommunens byggnader, allmän plats och skogs- och naturområden. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 3(42) 11

10 Viktiga händelser under året Kommunfullmäktige har under året fattat beslut om en ny vision och en ny översiktsplan. Den nya visionen berättar om vad Vallentuna är och framförallt vart Vallentuna är på väg. Den nya översiktsplanen tar sikte på 2040 och beskriver den långsiktiga viljeyttringen för hela Vallentuna kommuns fysiska utveckling. Den ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Vallentuna kommuns miljöledningssystem har under året klarat en certifiering enligt ISO Kommunens systematiska miljöarbete är en viktig stomme i arbetet med att nå övergripande mål om hållbar utveckling i Vallentuna. Under hösten öppnade kommunen ett kontaktcenter för att snabbt kunna svara på frågor och ge en bra service. Kontaktcenter utgör första mötet och vägen in för kunder och invånare. Vallentuna kommun har markant förbättrat sina resultat i tillgänglighet och bemötande. Väsby kvarn är återuppbyggd. Återuppbyggnaden av kvarnen genomfördes genom ett samarbete mellan Vallentuna kommun, invånare, näringsliv och idéella krafter. Under våren 2019 levereras vingarna och kvarnen står helt färdig. Kommunen har genomfört en omfattande satsning på underhåll av fastigheter för verksamheterna. Samtliga lokaler har brandlarm med direktkoppling till SOS. Flera golv och tak har lagts om. Dräneringsarbete och utveckling av skolgården har genomförts på Hjälmstaskolan. Flera kök i förskolor och skolor har åtgärdats. Nya styrsystem för värme och ventilation samt utbyte till energisnålare belysning har införts. Utemiljöer och lekutrustning har utvecklats. Fotbollsplanen på Gustav Vasaskolan har utrustats med ny ledbelysning. Gymnasiets entré har renoverats. Arbetet med en digital samhällsbyggnadsprocess har tagit god fart. En ny e-tjänst inom avfallsområdet har lanserats under året, Mina sidor för avfallsabonnenter, där abonnenterna kan logga in för att enkelt söka drift- och fakturainformation med mera. Arbete pågår också med att omvandla översiktsplanen och detaljplaner till en digital databas. Vallentuna kommun kom på tredje plats i Syna Bästa Tillväxt. Priset tilldelas sedan 2007 den kommun i varje län där företagen har bäst tillväxt. Mot bakgrund av sommarens torka och brist på vatten beslutades att vidta åtgärder för att stötta det lokala lantbruket, bland annat att köpa mer lokalt svenskt kött till måltidsverksamheten och att upplåta kommunal mark för foderodling. Brottsfrekvensen minskar i Vallentuna. Enligt uppgift från polisen visar statistiken att inbrott, cykelstölder, bilstölder och stöld ur fordon har minskat med 25,5 procent sedan Brott mot person har minskat med 30,3 procent sedan Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 4(42) 12

11 Verksamhetsförändringar Kontaktcenter öppnade den 1 september efter beslut i kommunfullmäktige. Med ett kontaktcenter skapas en väg in till Vallentuna kommun och därmed kan tillgängligheten öka, servicen och bemötandet förbättras samtidigt som verksamheterna effektiviseras. Ett kontaktcenter ökar också förutsättningarna för att alla ärenden behandlas lika vilket i sin tur ökar rättssäkerheten för kommunens invånare och kunder, samtidigt som kommunen utvecklar en gemensam servicekultur. Under året har analyser genomförts av vilka frågor kontaktcenter ska hantera, liksom ett omfattande arbete med framtagande av underlagsmaterial, utbildning, genomgång av ärendehanteringssystem liksom arbete med information till webben. Mätningar inom bara några veckor efter uppstart visar att Vallentuna kommun markant har förbättrat sina resultat i tillgänglighet och bemötande. Resultaten visar förbättring från förra året och inom faktorn Gott bemötande vid kontakt med kommun" har resultatet förbättras från 74 procent år till 91 procent år. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 5(42) 13

12 Framtiden VALLENTUNA DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Tillsammans med Vallentunas lokala näringsliv, föreningar och invånare har den nya visionen arbetats fram. Utgångspunkten har varit Vallentunas antagna riktning. "Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer" Visionen beskriver tydligt vad Vallentuna strävar efter att vara och stå för. En kommun med mod att skapa de bästa förutsättningarna för människor och idéer att växa. Med den gemensamma visionen vill vi skapa engagemang och stolthet. Genom att utmana det invanda och nyfiket möta framtiden skapar vi de bästa förutsättningarna för entreprenörskap, innovation och moderna lösningar. Det är ett förhållningssätt som ska känneteckna den kommunala ledningen och verksamheten, men också näringslivet, akademin och föreningslivet. I visionen hittar vi styrkan och modet att förändra, utvecklas och överträffa oss själva. Till visionen hör sex nycklar som beskriver hur vi når visionen och vad som ska prioriteras: Varaktighet Inspiration Samverkan Innovation Omtänksamhet Nav Kommunens organisation, ledning och prioriteringar utgår från de strategiska inriktningarna: Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 6(42) 14

13 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i en tabell. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 12 Målet är uppfyllt: 4 10 Målet är delvis uppfyllt: 1 2 Målet är ej uppfyllt: - - Strategiska inriktningar Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Målet är uppfyllt En ny vision för Vallentuna kommun antogs av kommunfullmäktige under våren med utgångspunkt från den nya riktningen som fastställdes. I visionen och riktningen slås det fast att Vallentuna ska utnyttja det strategiska läget mitt i en av världens mest innovativa tillväxtregioner. Vallentunas vision är: "Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer". Visionen utvecklas med hjälp av sex nycklar: Varaktighet Inspiration Samverkan Innovation Omtänksamhet Nav För att utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar krävs att kommunen antar och implementerar övergripande strategier och planer i verksamheten med utgångspunkt från visionen. Arbete har inletts med en ny avfallsplan i samverkan mellan kommunerna som ingår i det regionala avfallsbolaget SÖRAB. Kommunfullmäktige har vidare, i augusti, antagit en ny översiktsplan som innehåller en målsättning för utveckling av markanvändningen i kommunen fram till år Fokus ligger på en hållbar utveckling där bebyggelseutveckling sker i kollektivtrafiknära lägen. I ett av kommunens utbyggnadsområden Kristineberg vidareutvecklas arbetssätt för att stärka en hållbar utveckling. Här tar planeringen sin utgångspunkt i ett miljöprogram som genom hållbarhetsdialoger ska mynna ut i åtagandeförklaringar för att göra verklighet av områdets miljöambitioner. Dessa åtaganden kommer att kontinuerligt följas upp under den långa utbyggnadsperioden. Kommunen har under april certifierats enligt den internationella miljöstandarden ISO Miljöarbetet utvecklas kontinuerligt med att systematiskt minska kommunens miljöpåverkan. Ett arbete har också inletts med att bedöma kommunens verksamhet utifrån Agenda 2030, de globala målen för hållbar utveckling som FN beslutat om. Parallellt kommer en ny miljöplan att utvecklas. Vallentuna kommun arbetar för att säkerställa samverkan mellan interna och externa aktörer för att garantera en god integrationsprocess. Kommunen ansvarar för mottagandet och stödjer de nyanlända med att komma i kontakt med samhällets olika myndigheter och institutioner för att snabbt komma in i etableringsfasen. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 7(42) 15

14 Tryggare Vallentuna är ett strukturerat samarbete mellan kommun, polismyndighet och brandförsvar vars arbete utgår från den handlingsplan som tagits fram inför. Den utgår ifrån en lägesbild, baserad på analys av anmälda brott från polisen, statistik från Storstockholms brandförsvar, dialog med invånare i Vallentuna kommun, genomförda trygghetsundersökningar såväl som rapporter från kommunens egna verksamheter. Fokusområden för de trygghetsskapande aktiviteterna under var att: erbjuda invånarna i Vallentuna kommun en trygg miljö främja goda förutsättningar för barn och ungdomars uppväxtvillkor kartlägga invånarnas livsstil, beteenden, hälsa och trygghet öka känslan av trygghet bland invånare i Vallentuna kommun. Fokusområden för de brottsförebyggande aktiviteterna har varit att förebygga brottslighet och otrygghet kopplat till alkohol, narkotika, dopning, tobak och till ungdomar som tidigt visar ogynnsam utveckling. Bland fokusområdena finns även att förebygga risken att invånare utsätts för brott i och utanför hemmet. Nämndens mål: Följa de lokala miljömålen och verka för minskad miljöpåverkan. Målet är uppfyllt Kommunen har sedan tre lokala miljömål: klimatpåverkan ska minska miljöanpassade inköp ska öka osorterat avfall och farliga kemikalier ska minska Kommunen fokuserar på ökad energieffektivisering för att minska klimatpåverkan och arbetet med en långsiktig energiplan har inletts. Översyn av kommunens fordon pågår genom att effektivisera nyttjande. Syftet är att minska utsläpp, öka säkerheten och kostnadseffektiviteten samt kunna ajourhålla en miljö- och trafiksäker fordonsflotta. Kommunens verksamheter som har brännbart hushållsavfall och övrigt verksamhetsavfall ges information om vilka krav som gäller på mottagaranläggningar. För att uppfylla bättre kvalitet på det avfall som lämnas till kommunens insamlingssystem har nya sorteringsskyltar tagits fram och kommer att distribueras till alla kommunens verksamheter. Det finns idag möjlighet för skolor och kommunala anläggningar att bli av med sitt farliga avfall och kemikalier en till två gånger per år via SÖ- RAB:s underentreprenörer. I alla upphandlingar ställer kommunen krav på miljösäkringssystem samt att alla entreprenader ska ha material enligt Byggvarubedömningen. Byggvarubedömningen är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som bedömer och därefter tillhandahåller information om hållbarhetsbedömda varor samt främjar produktutveckling mot en giftfri och god bebyggd miljö. Specifika miljökrav ställs i upphandling av yrkeskläder, skogsvård samt köksutensilier. För att stödja helhetssyn på kostnadseffektivitet och tydliggöra beställarnas ansvar för miljökrav, utvecklas upphandlingsprocessens stödjande dokument. Under har bland annat en checklista för miljöbedömning arbetats fram för att hjälpa upphandlande verksamheter att identifiera relevanta miljökrav. Kommunen har i slutet av året genomgått en kortare utvärdering av arbetet med hållbar upphandling. Utvärderingen genomfördes av extern revisor och rekommendationerna ska användas i det fortsatta utvecklingsarbetet. Ett av de tre lokala miljömålen är att minska farliga kemikalier. Ett förslag till kemikalieplan har därför tagits fram och antogs av kommunfullmäktige 10 december. Syftet är att styra verksamheterna mot ökad medvetenhet om kemikalier, minskad användning av kemikalier och utfasning av farliga kemikalier. Planen fokuserar på barn och unga samt innehåller åtgärder kopplat bland annat till upphandling, kemikaliesmart skola och förskola, samt nybyggnation och renoveringar av fastigheter. Vidare kommer en miljöinventering att utföras i kommunens fastigheter. För att förbereda Vallentuna kommun på ökade krav kopplat till Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål kartläggs hur kommunens verksamheter bidrar till att mål och delmål kan uppfyllas i ett lokalt perspektiv. Kommunens medarbetare har bjudits in till öppna workshops om Agenda Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 8(42) 16

15 2030. Under workshopen fanns möjligheter att reflektera över de 17 hållbarhetsmålen - vad verksamheten gör idag som bidrar till att nå målet, hur verksamheten kan utvecklas för att bättre bidra till målet; samt samarbeten eller synergier som verksamheten skulle kunna utveckla för att få bättre effekt mot måluppfyllelse. Kartläggning av miljöfrågor och kopplingen till de globala hållbarhetsmålen kommer att ingå i kommunens nya miljöplan som ska tas fram under Kommunen arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan i kommunens vattendrag och sjöar genom åtgärder inom avrinningsområden, till exempel Oxunda och Åkerströmmens vattensamverkan. I samverkan med bland annat Täby kommun pågår också åtgärder att förbättra vattenkvaliteten i Vallentunasjön. Sedan projektet startades 2010 har reduktionsfiske genomförts, mindre pumpförsök, muddrings- och fällningsförsök i inneslutningar, växtkarteringar och en mindre musselodling har etablerats. En djupkarta och näringsbudget har tagits fram. All vitfisk som tas upp ur sjön blir till biogas. Hittills har projektet tagit upp cirka 160 ton vitfisk och därmed har också mycket fosfor tagits bort som annars skulle ha drivit på övergödningen och påverkat siktdjupet negativt. Bästa siktdjup samt lägsta fosforhalt uppmättes under våren och är de bästa resultaten som uppnåtts sedan mätningarna började Under våren utfördes ett reduktionsfiske med hjälp av bottengarn. Projektet anordnade också under våren en workshop tillsammans med experter på övergödda sjöar som lider av en internbelastning, vilket Vallentunasjön gör. Syftet är att utreda vilka andra metoder projektet kan använda sig av för att få till en bättre vattenkvalitet i sjön. Ett pilotprojekt i samarbete med KTH Teknikmarknad startade under hösten för att ytterligare minska internläckaget av fosfor. Projektet blir ett komplement till befintligt åtgärdsprogram och utgörs av lågflödesmuddring av bottensediment. I ett mindre djupområde kommer den översta delen av sedimentet, som består av döda alger och plankton, att sugas upp. Sedimentet är relativt rent från föroreningar och i efterbehandlingen av sedimentet ingår att skapa marktäckningsmaterial som kan användas i offentlig eller privat verksamhet. Kommunen har haft samrådsmöte och skickat ut information om projektet till boende i området som berörs av anläggningen där sedimentet tas om hand. Länsstyrelsen har godkänt ansökan om vattenverksamhet. Själva muddringen kommer att utföras under våren 2019, men digitalkarteringen av sjöbotten är klar och så även andra förberedande insatser. Kommunen vill genom ökat miljöengagemang också inspirera kommuninvånare och företagare. Bland annat deltog kommunen med miljöfokus vid Majfesten i Vallentuna centrum. Kommunstyrelsens ordförande och miljöstrateg höll ett scenframträdande och uppmärksammade certifieringen av kommunens miljöledningssystem. I ett miljötält informerades om kommunens miljöarbete med bildspel och posterutställning. Information gavs om kommunens miljömål och systematiska miljöarbete, matsvinn och matavfall, den nya hållbara stadsdelen Kristineberg med starkt miljöfokus samt de etablerade laddstolparna för bilar. För att locka besökare till miljötältet delades återvunna blomsterlökar ut från kommunens planteringar. Det fanns möjlighet att lämna tips på vegetariska rätter till kommunens måltidsverksamhet. Miljöaktiviteter genomfördes också under Trädgårdsdagen och Höstfesten. Bland annat har en miljöenkät riktad till kommuninvånare och företagare delats ut under de olika arrangemangen för att besökarna ska kunna bidra till utvecklingen av kommunens miljöarbete. Enkäten finns även på vallentuna.se. Svaren kommer att utgöra en del av underlaget till miljöplanens intressentanalys. Nämndens mål: Prioritera bebyggelseutveckling för bostäder inom Roslagsbanans influensområden. Målet är uppfyllt Kommunen har en god framförhållning vad gäller den översiktliga fysiska planeringen med över bostäder i något skede av detaljplan. Den nya översiktsplanen och pågående detaljplaner har en tydlig inriktning om bebyggelseutveckling kring Roslagsbanan. Under året antogs också en fördjupad översiktsplan för Norra Vallentuna och Lindholmen. I centrala Vallentuna utgår utvecklingen från det program som togs fram Detaljplaner innehållande byggrätter om cirka 160 bostäder har antagits, varav cirka 100 har överklagats och avvaktar avgörande. Planering för markanvisningstävling av två tomter i Nyby och en i centrala Vallentuna pågår. Tre större projektområden har bildats, Centrala Vallentuna och Norra Vallentuna/Lindholmen tillsammans med tidigare område Kristineberg. Tre projektchefer har tillsats för att koordinera och säkerställa framdrift inom dessa områden. Projektportföljen har utvecklats och optimerats för att säkerställa att pågående och kommande projekt bidrar till att möta kraven från Sverigeförhandlingen samt hålla en god långsiktig utbyggnadstakt. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 9(42) 17

16 Nämndens mål: Arbetslösheten hos utrikesfödda i kommunen ska vara bland de 30 lägsta i landet. Målet är uppfyllt Vallentuna kommun ligger på andra plats med lägst arbetslöshet i landet för utrikesfödda. Arbetslösheten för utrikesfödda uppgår till 8,9 procent, att jämföra med snittet för riket som är 20 procent. Kommunen har startat upp ett arbetsmarknadsprojekt inom kulturfastigheter och naturvård med syfte att nyanlända och långtidsarbetslösa ska få en förankring på arbetsmarknaden. Projektet påbörjades under sommaren och nio personer har anställts genom så kallade extratjänster. De kommer att arbeta med renovering av äldre byggnader och andra göromål runt fastigheterna. Ett arbete har också varit att bidra till återuppbyggnad av kvarnen. Nämndens mål: Arbeta för att öka den upplevda tryggheten och minska antalet brott. Målet är uppfyllt Kommunen arbetar vidare med att öka den upplevda tryggheten och minska antalet brott utifrån den handlingsplan som fastställdes under slutet av. Under året har Tryggare Vallentunas nätverksgrupp kontinuerligt uppdaterat aktuell lägesbild. Under hösten påbörjades inrapportering av lägesbild enligt den evidensbaserade metoden EST-modellen som står för effektiv samordning för trygghet. Tanken är att flera verksamheter inom myndigheter, kommunen och lokala aktörer svarar på samma frågor för att skapa ett systematiskt arbetssätt. Alla aktiviteter utom en är genomförd under med goda resultat. Den aktivitet som ska fortsätta löpa under 2019 är att skapa en övergripande strategi för kommunens förebyggande arbete mot missbruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). I början av året genomförde kommunen tillsammans med polisen ett startmöte för "Nos- och spaningspatrullen" där cirka 90 privatpersoner deltog. Nos- och spaningspatrullen handlar om en form av grannsamverkan för hundägare. Genom att få utbildning i vad som är viktigt att observera vid misstanke om brott, hur förberedelser till bostadsinbrott kan upptäckas, hur polisen tipsas, kan hundägare bidra i arbetet för att minska bostadsinbrotten. Polisen uppskattar de tips som lämnas in av nos- och spaningspatrullen. Under våren beslutade kommunstyrelsen att avsätta medel för att under pröva en grannsamverkan med en grannsamverkansbil. Grannsamverkansbilen är en utveckling av grannsamverkan, där enskilda grannsamverkare gått ihop tillsammans med kommun och polis för att utbildas till att bli starka brottsförebyggare. Bilen har ronderat mellan två till tre dagar i veckan, något färre under sommaren. Bilen har även under sommaren vid tre tillfällen deltagit i insatser tillsammans med polis och grannsamverkansbilarna från Täby och Danderyd. Syftet är att göra bostadsområden mindre attraktiva för brottslig verksamhet. Det sker genom ökad uppmärksamhet från de boende i området samt kunskap om hur man skyddar sig, vilket avskräcker och försvårar för tjuven. Målet är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Responsen har varit mycket positiv och verksamheten med grannssamverkansbil kommer att fortsätta Kommunen fortsätter med trygghetsvandringar för att lokalisera och minska antalet otrygga platser genom särskilda förebyggande åtgärder. En trygghetsvandring har genomförts under våren i området Vallentuna centrum och Tellusområdet. Kommunen verkar aktivt för trygga lov och skolavslutningar, exempelvis genomfördes en informationskampanj mot langning i samband med Valborgsmässoafton. Kommunen har även startat ett nytt forum för samverkan kring ungdomar. Forumet syftar till att få en inblick i andra verksamheter som möter ungdomar, vad som är på gång inom respektive verksamhet samt hur ett samarbete kan upprättas mellan olika parter både internt inom kommunen och externt. En kartläggning av ungdomars livsstil har genomförts under våren i form av Stockholmsenkäten. Undersökningen har genomförts under lektionstid och riktar sig till elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Ungdomarna besvarar frågor om bland annat alkohol och narkotika såväl som psykiskt välbefinnande. Medborgardialog har genomförts under sommaren av unga kommunutvecklare och då fokuserat på Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 10(42) 18

17 hur ungdomar vill vara delaktiga i kommunala frågor som berör dem. Resultatet blev att intresset trots allt är lågt och de som vill delta vill helst göra det digitalt. Det har även genomförts medborgardialoger kopplat till grannsamverkan och grannsamverkansbilen tidigare under våren. Satsningen med ordningsvakter i centrala Vallentuna som inleddes under har fortsatt under. Rondering sker främst vid helger men under sommarlovet utökades schemat ytterligare med en till två dagar i veckan. Enligt den senaste trygghetsundersökningen är ordningsvakterna en mycket uppskattad insats av invånarna. Andelen anmälda brott till polisen har minskat under. Vad det beror på kan vara svårt att härleda men både handlingsplanen för Tryggare Vallentuna och medborgarlöftet, som kommunen och polisen enats om, innehåller aktiviteter där polisen och kommunen arbetar tillsammans för att minska antalet brott och öka tryggheten. Exempelvis har polisen arbetat för att synas mer runt om i kommunen, andelen grannsamverkansområden inom kommunen har ökat samt utökats med en samverkanbil. Andelen anmälningar till appen Tryggt och snyggt har ökat och appen har utökats med kategorin otrygga platser. Nämndens mål: Stärka inkludering och motverka radikalisering. Målet är uppfyllt Kommunen arbetar på olika sätt för att stärka inkludering och motverka radikalisering. Under året erbjöds kommunens medarbetare och allmänheten en föreläsning om främlingsfientlighet och rasism i syfte att motverka radikalisering i olika former. Integrationsarbetet fortsätter utifrån det handlingsprogram som kommunfullmäktige fastställt. Bosökarstödet, riktat till de individer vars bostadskontrakt börjar löpa ut, har intensifierats. Som en del av handlingsprogrammet tillhandahåller Vallentuna kommun en plattform för samverkan, som fokuserar på samordning av resurser mellan kommun och civilsamhälle inom integrationsområdet. Tre samverkansmöten har genomförts under året. Aktivitetsgrupper och föreningar som är engagerade i integrationsfrågan har möjlighet att under samverkansmöten träffa tjänstemän som berättar vad som är planerat inom den offentliga sektorn. Kommunen arbetar i projektform med att förebygga psykisk ohälsa bland ensamkommande och nyanlända ungdomar. Projektet inleddes under senare delen av sedan länsstyrelsen beviljat projektmedel. Projektet innehåller bland annat Kunskapsdagar som riktas till elever på språkintroduktionsprogrammet på Vallentuna gymnasium samt till vuxna som möter ensamkommande och nyanlända ungdomar i sin vardag. Utöver integrationsarbetet finns inkluderingsaspekter inom fler områden. Ett förslag till handlingsplan mot hedersvåld och hedersförtryck håller på att tas fram för beslut under En utredning om barnkonventionen har lämnats över till fullmäktige. I utredningen identifierades ett antal olika förbättringsområden kopplat till barns rättigheter och barnperspektiv, som kommunstyrelsen gett kommunledningskontoret i uppdrag att arbeta vidare med. Utifrån uppdraget har feriearbetare under sommaren undersökt hur barn och unga kan och vill engagera sig i kommunala frågor. Kommunen har arbetat fram ett förslag till strategi för demokratiutveckling, som har sin utgångspunkt i allas möjlighet till delaktighet och inkludering. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Målet är uppfyllt Vallentuna kommun har stora ambitioner och åtaganden vad gäller en ökad tillväxt. En större volym, storlek och komplexitet i kommande arbetsuppgifter kräver ett omfattande utvecklingsarbete i hur resurser och kompetenser används och fördelas. Digitaliseringen är en nyckel för att nå effektiva processer likväl som för att kunna möta förväntningar från kommuninvånare, företagare och Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 11(42) 19

18 medarbetare. Ett omfattande utvecklingsarbete har under inletts för att nå en digital samhällsbyggnadsprocess med starkt kundfokus. I ett inledande skede har övergången till digital datahantering och verksamhetsstyrning prioriterats och utveckling av kundanpassade e-tjänster inom bland annat bygglovsverksamheten. Vidare pågår arbete med digitalisering av översiktsplanen, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. Syftet är att göra planerna interaktiva i kartan och ge användarna en utvecklad möjlighet till att söka och selektera information. Kommunen fortsätter att aktivt använda olika sociala medier i arbetet med att stärka arbetsgivarvarumärket, framför allt vid rekrytering. Kanalerna används både för att publicera annonser om lediga jobb och för att aktivt söka upp potentiella kandidater och tipsa om lediga tjänster. Under året har ett arbete med att paketera och marknadsföra de förmåner som anställda erbjuds i Vallentuna kommun genomförts. En ny karriärssida på den externa webben har också publicerats och innehållet kommer successivt att utvecklas. Ett kommunövergripande projekt har genomförts för att bygga upp en ny modul i kommunens kvalitetsledningssystem, som stöd för arbetet med både det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och arbetet med likabehandling och mångfald (LIMÅ). Den nya modulen är implementerad och möjliggör för verksamheterna att ta del av varandras arbete eftersom systemet är transparent. I kommunen finns arbetsmiljögrupper på tre olika nivåer: lokala arbetsmiljögrupper (LAG), verksamhetsövergripande arbetsmiljögrupper (VAG) och central arbetsmiljögrupp (CAG). I dessa grupper ska även frågor som rör området likabehandling och mångfald tas upp och behandlas. Utbildning i den nya modulen har genomförts under året för alla chefer och skyddsombud. Kommunfullmäktiges handlingsprogram för integration (-) omfattar kommunens arbete med integration inom kompetensområdena bosättning, samverkan, sysselsättning, utbildning, fritid och kommunikation. Utifrån programmets målsättningar har aktiviteter tagits fram, som respektive förvaltning genomför för att vara med och bidra till att nå målsättningarna. Handlingsprogrammet revideras och uppdateras årligen. Kommunen arbetar även vidare med kommunikation kopplat till integration, utifrån att informationsspridning och informationsmöten såväl som samverkan är viktigt för att uppnå en hög kvalitet. Kommunens kontaktskapande arbete tillsammans med civilsamhället har konkretiserats i en samverkansplattform. Samverkansplattformen kompletterar handlingsplanen och tydliggör kommunens åtaganden gentemot civilsamhället. Kommunen arbetar strategiskt för att utveckla attraktiva miljöer av hög kvalitet såväl i centrala delar av kommunen som i naturområden. Fördjupningar av programmet för centrala Vallentuna liksom framtagande av en teknisk handbok pågår för att säkerställa en attraktiv stadsmiljö, genomförbarhet och kostnadseffektiva lösningar i den offentliga miljön. För att nå en god stadsmiljö krävs samverkan och en förståelse för olika behov av användningen och utformningen av de gemensamma mellanrummen, till exempel gator, torg och parker. Lika viktiga är en aktiv drift- och underhållsplanering för befintliga miljöer. Under har arbetet med underhåll av kommunens byggnader kunnat intensifieras genom utökade ekonomiska satsningar. Under året inleds också arbetet med mer långsiktiga utvecklingsplaner för offentliga byggnader och anläggningar. Nämndens mål: Erbjuda hög service, tillgänglighet och delaktighet. Målet är uppfyllt Den nya visionen, som antogs våren, innebär att kommunen och dess anställda har en gemensam målbild för vad som ska åstadkommas tillsammans. Genom väl fungerande kommunikation ökar engagemang, tillhörighet och effektivitet vilket är grunden för ständig utveckling. En ny struktur på hemsidan vallentuna.se har lanserats där information om kontaktvägar blivit enklare och mer tillgängliga. Syftet är också att ge ett modernare intryck med en mer målgruppsanpassad navigering. I samband med utvecklingen av den nya webben pågår ett arbete med att ta fram information som ska vara tydlig och lätt att förstå för att förenkla för kommunens invånare och företagare genom "klarspråk i samhällsbyggnadsprocessen". Syftet är att få en effektivare samhällsbyggnadsprocess med fokus på tydlig och enhetlig kommunikation. Det vill säga göra det krångliga begripligt. Genom en modern plattform skapas också förutsättningar att utveckla e-tjänster och ökad digitalisering. Ett exempel på ny e-tjänst är Mina sidor för avfallsabonnenter där abonnenterna kan logga in för att enkelt söka drift- och fakturainformation med mera. En ökad digitalisering kan leda till ökad kundnöjdhet, bättre resursutnyttjande och större rättssäkerhet. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 12(42) 20

19 Även sociala medier är en viktig kanal för kontakten med invånarna. Kommunens Facebooksida har cirka följare, vilket ökar stadigt. Det är daglig interaktivitet med invånare på sidan och kanalen är ett viktigt komplement till de traditionella informationskanalerna. Utöver detta använder kommunen även Twitter och andra sociala medier för olika specialområden som Vallentuna gymnasium, fältgruppen, näringsliv och kultur med flera. Under året har kommunen uppgraderat och utökat sin tekniska plattform för att ha kapacitet att möta verksamhetens framtida systemkrav. Detta har resulterat i förbättrad redundans samt stabilitet i de gemensamma IT-systemen samt webbsidor. Under året har det också startats ett pilotprojekt där kommunen testar gratis tillgång till Internet över wifi i ett par av de för allmänheten, öppna lokalerna så som kulturhuset samt biblioteket i Kårsta. Kommunens kontaktcenter öppnade första september. Kontaktcenter utgör första mötet och vägen in för kunder och invånare. Kontaktcenter är fysiskt beläget i kulturhuset och erbjuder kundtjänst både genom personliga möten och via digitala hjälpmedel som mejl, webb och telefon. Syftet med kontaktcenter är att ge en ökad tillgänglighet och god service till kunder och invånare vilket redan har gett resultat. Under oktober genomförde Sveriges Kommuner och Landsting, undersökningen Tillgänglighet och bemötande där Vallentuna kommun erhöll avsevärt bättre resultat än tidigare. Svar på e-post inom en dag har ökat från 83 procent till 98 procent. Svar på enkel fråga via telefonsamtal har ökat från 56 procent till 83 procent. Gott bemötande vid kontakt med kommunen har ökat från 74 procent till 91 procent. Nämndens mål: Stärka Vallentuna kommun som arbetsgivare. Målet är uppfyllt Vallentuna befinner sig mitt i en växande storstadsregion där konkurrensen om rätt kompetens blir allt starkare. Kommunen arbetar med att stärka Vallentunas arbetsgivarvarumärke utifrån den aktivitetsplan som kommunledningsgruppen beslutat om. Planens tre fokusområden är att Vallentuna kommun ska vara en attraktiv kommun i Stockholm-Uppsala-Arlandaregionen att arbeta i, att talanger ska kunna utveckla sin fulla potential i kommunen och att medarbetare ska vilja rekommendera sina nätverk att söka jobb i Vallentuna. Under året har ett arbete genomförts med att paketera och marknadsföra de förmåner som anställda erbjuds i Vallentuna kommun. En ny karriärssida på den externa webben har också publiceras och innehållet kommer successivt att utvecklas. Utmaningarna är särskilt stora inom samhällsbyggnadsområdet och en särskild kompetensförsörjningsplan har arbetats fram med fokus på att Attrahera, Behålla och Utveckla. Planen innehåller en mängd olika aktiviteter allt från hur befintlig personal kan utvecklas, bygga en intern stolthet, till att locka nya medarbetare. Kommunen satsar stort på kompetensutveckling av medarbetare, där behovet i rollen styr satsningen. Kurser och föreläsningar erbjuds alla medarbetare inom områden som är relevanta för många roller. Kommunen satsar vidare på kompetensutveckling och stöd till chefer och ledare. Under våren avslutades den första omgången av utbildningen "Att leda utan att vara chef" som är ett halvårigt ledarutvecklingsprogram. Utbildningen blev mycket uppskattad och under hösten startades en ny utbildningsomgång med 16 deltagare. Utbudet av utbildningar inom HR-områden som riktar sig specifikt till chefer och ledare har under augusti paketerats på ett nytt sätt och presenteras nu under rubriken "Vallentuna chefsakademi". Vallentuna kommun lägger stor vikt vid det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet, vilket innebär att kommunen arbetar med insatser som gynnar en god organisatorisk och social arbetsmiljö med en frisk och engagerad personal. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 13(42) 21

20 Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Arbete pågår Vallentuna kommun kom på tredje plats i Syna Bästa Tillväxt. Priset delas årligen ut av kreditupplysningsföretaget Syna. Utmärkelsen går till den kommun som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Vallentuna kommun arbetar målinriktat med att förbättra företagens förutsättningar. Det handlar om att i fysisk planering möjliggöra för fler och växande företag där förslag i den nyligen antagna översiktsplanen och flera pågående detaljplaner innehåller utvecklade möjligheter. Kommunen medverkar vidare i en referensgrupp för precisering av det influensområde som flygtrafiken vid Arlanda har, med målsättningen att minska de markanspråk som nuvarande avgränsning kräver och möjliggöra ytterligare utveckling av bostäder och företagsmark. För att höja servicen till företagare i Vallentuna kommun har bland annat en företagslotsfunktion införts i kommunen. Ett viktigt fokus är att ständigt förbättra servicenivån till företagare inom olika myndighetsområden gällande service, tillgänglighet, handläggningstider och rättssäkerhet. Kommunen vill förbättra resultaten inom servicemätningen Nöjd-Kund-Index (NKI), som Sveriges Kommuner och Landsting tar fram mätningar på årligen. Resultaten för års ärendehantering visar att kommunen har ett lägre resultat, 63 (samtliga myndighetsområden), än föregående mätning, 72. Det pågår ett omfattande förbättringsarbete med digitalisering i fokus, där processerna ses över ytterligare och kundernas möjligheter att få vägledning och hantera sin ansökan digitalt utvecklas. Parallellt ska det vara möjligt att få personlig service och vägledning. Kommunen utökar möjligheten till möten med handläggare och den första september öppnades ett gemensamt kontaktcenter i kommunen. Webbplatsen Upplev Vallentuna är kommunens marknadsföringsplattform för utbudet av upplevelser och besöksmål för alla aktörer i Vallentuna (kommunen, företag, föreningar med mera). Där presenteras Vallentuna på ett professionellt och attraktivt sätt. Målet är att främja besöksnäringen, göra Vallentuna attraktivare, stärka varumärket Vallentuna och att skapa förutsättningar för fler företag inom branschen. Webbplatsen har cirka besök årligen. En film har tagits fram för att marknadsföra Upplev Vallentuna vilken har fått god spridning i digitala medier. Nämndens mål: Aktivt påverka riksintressepreciseringen av Arlandas influensområde i syfte att frigöra mark för bostads- och verksamhetsetableringar. Arbete pågår En precisering av ett riksintresse är ett fördjupat planeringsunderlag som visar de värden som riksintresset ska skydda och som bör beaktas i den fysiska planeringen. Preciseringar initieras och utförs av Trafikverkets regioner. En precisering innehåller vanligtvis en beskrivning av nuvarande trafiksituation, trafikprognoser och utvecklingsmöjligheter för anläggningen samt en beskrivning av riksintressets markanspråk och influensområden. Kommunen medverkar i en referensgrupp till Trafikverkets uppdrag att presentera ett nytt influensområde för flygtrafiken till Arlanda. Målsättningen är att minska de markanspråk som nuvarande avgränsning kräver. Trafikverket avser att återkomma med ett konkret förslag till avgränsning under våren Vid ett möte i december redovisade Swedavia sina tankar till en framtida expansion enligt sin masterplan av Arlanda flygplats. Ytterligare två rullbanor presenterades som skulle kunna förläggas parallellt öster om nuvarande banor. Beroende av var banorna förläggs kommer det att påverka den nya avgränsningen. Kommunen kommer att ha en dialog med Swedavia under vintern 2019 om hur kommunens möjliga utbyggnadsplaner kan fungera gentemot möjlig expansion av flygplatsen. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 14(42) 22

21 Nämndens mål: Genom positivt bemötande och hög känsla för service bidrar vi till att befintliga företag kan utvecklas och nya företag etableras. Arbete pågår Vallentuna kommun arbetar målinriktat med att förbättra företagens förutsättningar. Det handlar om att i fysisk planering möjliggöra för fler och växande företag där förslag i den nyligen antagna översiktsplanen och flera pågående detaljplaner innehåller utvecklade möjligheter. För att höja servicen till företagare i Vallentuna kommun har bland annat en företagslotsfunktion införts i kommunen. Lotsen ska underlätta för företagare som vill etablera eller expandera sin verksamhet i kommunen. Företagslotsen är ett forum där företag och entreprenörer kan boka tid för rådgivning och information. Forumet består av kommunens alla myndighetsområden och utifrån varje given frågeställning bemannas forumet med rätt kompetens utifrån företagens behov. Lotsen kan även nyttjas för att lyfta problemställningar som företagen kan stöta på i kontakten med kommunen. Fokus är att ha en pågående dialog med näringsidkare, för att förbättra företagsklimatet i kommunen. Syftet är att skapa ett möte där företagare kan möta relevant kompentens utifrån sina önskemål. Genom samordning av kommunens funktioner kan på så sätt en snabb vägledning ges till företagen. Företag kan boka tid hos Företagslotsen gällande frågeställningar som berör flera myndigheter inom bland annat följande områden: Plan- och bygglov Mark- och utbyggnadsfrågor Miljöbestämmelser Livsmedel Alkohol- och utskänkningstillstånd Brand och säkerhet Teknik- och VA-frågor Fristående verksamheter inom utbildning. Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Målet är uppfyllt Kommunen är en attraktiv bostadsort och har en fysisk planering i alla skeden från översiktsplan till detaljplaner för att nå målsättningar om möjliga byggstarter för i genomsnitt bostäder per år liksom ytterligare företagsetablering under den kommande tioårsperioden. En ny översiktsplan har antagits under året och parallellt med den har arbete pågått med fördjupade översiktsplaner för Norra Vallentuna-Lindholmen liksom för Karby-Brottby, vilka vann laga kraft i juli. Detaljplaner för de sista etapperna av Roslagsbanans dubbelspår har slutförts och samplanering med Trafikförvaltningen pågår nu inför kommande utbyggnadsperiod 2019 och Utvecklingen inom centrala Vallentuna är i full gång och detaljplaner för Gärdesvägen och Rickebyhöjden har antagits under året. I den nya stadsdelen Kristineberg pågår slutbearbetning av de första detaljplanerna och miljöfrågorna fördjupas parallellt i en hållbarhetsdialog med byggaktörerna. En viktig faktor för att klara eventuella svängningar på bostadsmarknaden är att projektportföljen innehåller projekt med olika boendeformer och i olika geografiska lägen. En uppdatering av bostadsbyggnadsprognosen sker därför årligen. Lika viktigt som att satsa på nya och tillkommande områden är det att ta fram långsiktiga underhålls- och utvecklingsprogram för befintliga miljöer. De underhållsplaner som tagits fram för kommunens byggnader under föregående år och som lett till ekonomiska satsningar, omsätts nu i underhållsåtgärder under åren som kommer. Det sker i nära samverkan med berörda hyresgäster och med avstämning mot pågående utredning om ny skolorganisation. Den lekplatsplan som antogs omsätts under året i genomförande av upprustning av en befintlig lekplats liksom etablering av Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 15(42) 23

22 en ny lekplats i centrala Vallentuna. Kommunen har också inlett projekt för säkra skolvägar med bland annat en översyn och åtgärder vid Karbyskolan under förra året och med fokus på Hagaskolan och Gustav Vasaskolan under. Åtgärderna tas fram och planeras i nära samverkan med personal, elever och föräldrar på skolan. Vidare planeras för utbyggnad av nya cykelstråk för att knyta ihop huvudstråken och möjliggöra säker cykling mellan kommunens olika tätorter och målpunkter. Under hösten gick kommunen med i ett projekt som kallas Vintercyklist för att öka intresset för vintercykling. Kommunen fick många anmälningar. De första 20 anmälda fick gratis dubbdäck mot att cykla en viss mängd varje vecka under vintern. För att underlätta för cykelpendling under vinterhalvåret saltsopas vissa gångoch cykelvägar. För att tillgängliggöra och öka det rörliga friluftslivet i tätortsnära natur har bryggångar runt Ubbysjön påbörjats. Nya vindskydd och grillplatser samt p-platser med handikappanpassningar kommer att anläggas. Olhamraleden som sammanbinder Vallentuna centrum och Angarnssjöägen är snart färdigställd och arbete med natur- och kulturstigen i Gävsjöskogens friluftsområde har påbörjats. En världsnaturled har skapats, leden består av ett nät av naturområden runt om i Vallentuna. Detta har skapats genom att utveckla redan befintliga biotoper och naturområden. På det sättet skapas parkliknande anläggningar längs en centralt belägen led. Naturparkerna ska fungera som rekreativa områden, pedagogiska miljöer där kvalitéer som blomning och unika växter renodlas och förstärks. Nämndens mål: Aktivt delta i regionala samarbeten. Målet är uppfyllt Vallentuna kommun deltar aktivt i Arlandaregionens samarbetsorgan med Sigtuna, Upplands Väsby, Knivsta, Vallentuna och Swedavia. Arbetet utgår från en fastställd delregional utvecklingsplan (DUP) med målsättningar och planer för en stark tillväxtregion. Ett viktigt gemensamt fokusområde är bland annat arbetet för en koppling av Roslagsbanan till Arlanda, vilket även delas av Stockholm Nordost, en annan viktig samarbetspartner med kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtälje. Näringslivs- och samhällsbyggnadsfunktioner inom länet, kommunförbundet och i de regionala samarbetena träffas regelbundet i olika sammanhang. Syftet är att säkerställa arbete enligt handlingsplaner, utbyta erfarenheter inom exempelvis företagsetableringar, event för näringslivet och allmän uppdatering om respektive kommuns näringslivsarbete. Kommundirektören medverkar vidare i Miljö- och samhällsbyggnadsrådet. Rådet utgör en arena för de offentliga aktörerna i länet att samverka kring och förankra de miljö- och samhällsbyggnadsfrågor som är strategiska och långsiktigt viktiga i regionen. I rådet förs inriktande diskussioner, det är ett forum för att skapa förståelse och tidig samverkan om komplexa frågeställningar som är strategiska och långsiktigt viktiga i regionen. Rådet fokuserar på miljö- och samhällsbyggnadsaspekter inom tre områden: Bostäder och bebyggelseutveckling (bland annat buller och riskhantering). Transporter och transportinfrastruktur (bland annat klimat- och bränslefrågor). Försörjningsfrågor (bland annat markanvändning och energiförsörjning) och teknisk infrastruktur (bland annat vatten och avlopp). Inom Stockholms län har en ny regional utvecklingsplan (RUFS 2050) antagits. Den pekar ut riktningen för regionen med syfte att säkerställa att rätt saker initieras i närtid för att långsiktiga mål och största regionala nytta ska uppnås till Nämndens mål: Arbeta enligt delregional utvecklingsplan för Arlandaregionen och den gemensamma visionen Stockholm Nordost. Målet är uppfyllt Vallentuna kommun samarbetar aktivt inom Arlandaregionen, tillsammans med Knivsta kommun, Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 16(42) 24

23 Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun och Swedavia. Den gemensamma delregionala utvecklingsplanen har fördjupat samarbetet mellan parterna inom infrastruktur och trafikering, bostadsbyggande samt näringsliv och arbetsmarknad. Planen genomsyras av ett tydligt fokus på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Genom att Arlandaregionen tar på sig betydande åtaganden på delregional nivå, såsom att planera för och investera i bostadsbyggande, skapas förutsättningar för att skapa långsiktigt hållbara överenskommelser för trafikinfrastrukturen. Arlandaregionens delregionala utvecklingsplan har ambitionen att harmoniera med andra delregionala planer och med Stockholms och Uppsala läns regionala planering. Planen har både perspektivet att se inåt-nedåt i delregionen mot den lokala nivån men också utåt-uppåt mot den regionala, storregionala, nationella och internationella nivån. Kommunen deltar aktivt i ett flertal arbetsgrupper inom de två delregionala samarbetena. En prioritet är att utveckla Roslagsbanan till Arlanda flygplats. Kommunen har tillsammans med Arlandaregionen lanserat Arlandaförhandlingen som bland annat omfattar en förlängning av Roslagsbanan till Arlanda. Dessa infrastruktursatsningar ger förutsättningar för fler bostäder och en ökad planeringstakt. Nationell plan för infrastruktur samt länsplan antogs av regeringen i juni. I dessa planer finns redovisat förstärkningar på järnväg Stockholm - Uppsala, utveckling av väg 268 samt utbyggnad av Roslagsbanan till Stockholms city. Nämndens mål: Prioritera säkra skolvägar. Målet är uppfyllt För att uppfylla målet har kommunstyrelsen startat upp projektet Säkra skolvägar. Avsikten är att på sikt studera kommunens samtliga skolor och göra en inventering av skolvägarna och utifrån detta genomföra åtgärder för ökad trafiksäkerhet. Ett stort problem vid många av kommunens skolor är den omfattande biltrafik som uppkommer av att föräldrar hämtar och lämnar barnen på skolorna. Detta har en tendens att leda till en negativ spiral att ännu fler tar bilen till skolan, vilket ökar problemen. Det är därför viktigt att utföra åtgärder som möjliggör att barnen själva eller tillsammans med föräldrarna ges möjlighet att gå eller cykla till skolan, eller att kunna åka buss eller tåg för de som bor på längre avstånd från skolan. För de som ändå tar bilen behöver det finnas möjlighet till att på ett säkert sätt kunna lämna och hämta barnen utan att påverka säkerheten för de som går eller cyklar till skolan. Själva arbetet med att förbättra skolvägarna kan sägas genomgå tre steg: Inventering av skolvägarna genom en enkät som elever/föräldrar getts möjlighet att besvara. Utifrån svaren analysera var problemen finns och komma med förslag till åtgärder. Genomföra åtgärdsförslagen. Under vintern har fokus varit på Gustav Vasaskolan i Lindholmen. Det är en skola där eleverna kommer både från tätorten Lindholmen och från landsbygden runt omkring. Avstånden inom Lindholmen är inte större än att det går att gå eller cykla till skolan men gång- och cykelnätet har brister. För de som bor utanför tätorten är oftast bil eller buss de alternativ som finns att tillgå för att nå skolan. En enkät har genomförts och ett åtgärdsprogram har tagits fram där åtgärder föreslås för att öka trafiksäkerheten kring skolvägarna till Gustav Vasaskolan. De åtgärder som togs fram kommer att tas med i åtgärdsvalsstudien om Lindholmens åtgärdsplan. Utöver detta har hastighetsdämpande åtgärder anlagts, trafikmätningar har utförts och utredningar för en generellt sett säkrare trafikmiljö. Stora trafikåtgärder har påbörjats i och med Hagaskolans öppnande och ska vara klart under våren Projektet innefattar nya gång- och cykelvägar, belysning, säkrare övergångsställen och busshållplatser. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 17(42) 25

24 God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt Vallentuna kommun har ett positivt ekonomiskt resultat och det finansiella resultatmålet är därmed uppfyllt. Omfattande åtgärder har genomförts under året inom verksamheterna för att uppnå ett positivt resultat och en god ekonomisk hushållning. Resultatet för Vallentuna kommun var positivt exklusive Sverigeförhandlingen. Till följd av att framtida kostnader för Sverigeförhandlingen resultatförs det år då avtalet träffas var kommunens resultat inklusive Sverigeförhandlingen negativt. Kostnaderna hanteras inom kommunens eget kapital som successivt byggs upp. Utbetalningarna sker inte förrän enligt betalningsplan under åren Bokslutet för 2016 och tidigare år var ett positivt ekonomiskt resultat. Vallentuna kommun har under den senaste tioårsperioden haft ett positivt ekonomiskt resultat och en soliditet över riksgenomsnittet. Därmed har Vallentuna kommun under en längre period uppnått god ekonomisk hushållning. För att verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt har Vallentuna kommun en modell för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter. Den ekonomiska uppföljningen sker varannan månad och uppföljning av mål sker efter fyra, åtta och tolv månader. Styrdokument samlas i den kommunala författningssamlingen och ses över kontinuerligt. Under de senaste åren har kommunfullmäktige bland annat fastställt reglemente för internkontroll, lokal föreskrift för hantering av revisionens granskningsrapporter samt policy för inköp och upphandling. Kommunstyrelsen har bidragit till att skapa ett positivt ekonomiskt resultat för Vallentuna kommun. Verksamheterna har genomfört omfattande åtgärder, främst inom bemanning, för att kunna bidra till att kommunen ska klara års ekonomi. Kommunen arbetar vidare med flera olika aktiviteter i syfte att förtydliga och effektivisera anställnings- och löneprocesserna, bland annat genom att ge personlig introduktion och systemstöd till chefer, översyn av rutinbeskrivningar och manualer samt genom att utveckla lättillgänglig information på intranätet. Ett annat fokusområde under året har varit att utveckla stödet till chefer i deras rehabiliteringsansvar. Avsikten är att se till att en rehabiliteringsplan upprättas så snart som möjligt och att komma igång med aktiva åtgärder för sjukskrivna medarbetare, i syfte att de snabbare ska kunna återgå i arbete. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 18(42) 26

25 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Kund/invånare 2016 Nöjd-Region-Index (NRI) totalt Nöjd-Medborgar-Index (NMI) totalt Nöjd-Inflytande-Index (NNI) totalt Verksamhet Årlig befolkningsutveckling 0,8 1 1,3 Antal kommuninvånare Antal nystartade företag Antal företag totalt Antal byggstartade bostäder Antal antgna detaljplaner Miljö Aktuell hållbarhets miljöranking av Sveriges kommuner Andel kommunala enheter som har källsortering Energiförbrukning i kommunens lokaler, verklig förbrukning el och uppvärmning, kwh/m2 och år 160,3 162,8 169,3 Ekonomi Kommunstyrelsens resultat, avvikelse mot budget, mnkr 17,1 20,5 0,1 Medarbetare Sjukfrånvaro 4,5 5,5 6,7 Könsfördelning, andel män Personalomsättning 12,2 12,7 15 Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 19(42) 27

26 Analys - Kund/Invånare 2016 Rikets snitt Nöjd-Region-Index (NRI) totalt* Nöjd-Medborgar-Index (NMI) totalt* Nöjd-Inflytande-Index (NNI) totalt* Nöjd med kommunala gator och vägar* Nöjd med kommunala gång- och cykelvägar* Nöjd med renhållning* Nöjd-Medborgar-Index (NKI) inom området trygghet* Öppna jämförelse Nöjd-Kund-Index (NKI) - Företagsklimat (SKL) Minst sårbar (Tillväxtverket) ranking Öppna jämförelser - Trygghet och säkerhet (SKL) ranking Tillgänglig information. SKL:s uppföljning kommunernas webb Tillgänglighet, telefoni. SKL:s mätning (KKiK) Bemötande, telefoni. SKL:s mätning (KKiK) Andel som får svar på e-post inom en dag. SKL:s mätning (KKiK) Arbetslösheten hos utrikesfödda, Arbetsförmedlingens mätning 8, Arbetslösheten totalt, Arbetsförmedlingens mätning 3,0 2,7 2,1 7 NKI för Fastighetsavdelningen** Antal feriearbetande ungdomar *SCB:s medborgarenkät genomförs på hösten vartannat år (ojämna år) **Fastighetsavdelningen genomför kundenkät vartannat år (jämna år) genom företaget Evimetrix som jämför 83 offentliga fastighetsorganisationer Kommentar Medborgarenkäten genomförs av Statistiska Centralbyrån, SCB, och det är frivilligt för Sveriges kommuner att vara med mot en kostnad. Vallentuna kommun deltar vartannat år sedan 2005 och resultatet anges på en skala från 0 till 100. Undersökningen innehåller tre olika delar: NRI med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. NMI med frågor om kommunens olika verksamheter och NII innehåller frågor om medborgarnas inflytande. Syftet med undersökningen är att få en värdemätare på de attityder som råder och vad som kan prioriteras för att öka nöjdheten bland kommunens invånare. Senaste undersökningen för Vallentuna kommun genomfördes hösten. Det var totalt 131 kommuner som valde att delta denna gång. Enkäten går ut till 1200 invånare i Vallentuna och svarsfrekvensen var 41 procent. Genomsnittet för deltagande kommuner är 40 procent. I medborgarenkäten fick kommunen ett Nöjd-Region-Index (NRI) på 60 (63, år 2015) att jämföra med genomsnittet för de deltagande kommunerna på 60. Inom detta frågeområden får bostäder högre betyg än kommungenomsnittet och kommersiellt utbud lägre. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) är för Vallentuna 54 (53, år 2015) jämfört med 55 för kommungenomsnittet. Inom NMI området får gymnasiet lägre betygsindex än snittet men högre än Miljöarbete, renhållning och sophämtning samt bemötande och tillgänglighet får något lägre betyg än kommungenomsnittet. Idrotts- och motionsanläggningar, kultur och räddningstjänsten får högre betyg än kommungenomsnittet. Nöjd-Inflytande-Index (NII) är för Vallentuna 38 (37, år 2015) och för kommunerna i genomsnitt 40. Inom delområdena får kommunen lika med snittet för Information och förtroende och lägre än snittet för Påverkan och kontakt. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 20(42) 28

27 Resultat av medborgarundersökningen för visade på behov av att fortsatt prioritera bostadsutveckling, kommunikationer och serviceutbud liksom arbetet med Tryggare Vallentuna. Inom kommunens verksamheter önskas vidare förbättringar inom bland annat grundskolan, äldreomsorgen, gator och vägar liksom kommunens miljöarbete. Samtidigt är det viktigt att bibehålla det goda arbetet inom förskolan, kultursektorn och räddningstjänsten. Åtgärder och utveckling sker kontinuerligt. Beslut och planer för nya bostadsområden har tagits fram, Sverigeförhandlingen har lett till beslut om att förlänga Roslagsbanan in till City. Arbetet inom Tryggare Vallentuna kommer att ha ett ökat fokus på ungdomars psykiska hälsa. Inom området miljö har ett stort arbete gjorts under året, bland annat har kommunen blivit miljöcertifierad. Fastighetsavdelningen genomförde en kundundersökning under våren. Betyget gällande Nöjd- Kund-Index (NKI) har ökat med åtta betygsenheter sedan föregående mätning år Det är framförallt betyget vad gäller Inflytande och lyhördhet, Kundvård och service samt Skötsel och underhåll som har förbättrats. I tidigare rapporter har ett sammanvägt index av nämnda undersökning redovisats men från och med verksamhetsberättelsen presenteras istället det separata NKI-värdet. I och med de förhållandevis svaga eller genomsnittliga resultat kommunen fått i tidigare undersökningar om tillgänglighet och service har åtgärder vidtagits under. Den genomgripande förändringen är att kommunen sedan den 1 september har ett kontaktcenter som första vägen in till organisationen. Redan i mätningen i oktober har resultaten förbättrats markant till att vara mycket goda. Högst betyg får svarsfrekvensen för e-post som höjts från 83 procent till 98 procent som får svar inom ett dygn. Vallentuna kommun har en lång tradition av låg arbetslöshet, med ett årligt utfall mellan 2,5-3,0 procent. För gruppen ungdomar i åldern år har Vallentuna också en låg arbetslöshet totalt sett. En stor del av den utrikesfödda unga gruppen saknar eller har endast delvis skolgång och nationellt är den gruppen väldigt stor. Totalt för den utrikesfödda gruppen år ser det bra ut för Vallentuna och det beror framförallt på att de äldre utrikesfödda har yrkeserfarenhet och kan därmed snabbare komma in i arbete och är mer motiverade till att börja studera. För riket som helhet ökar statistisk sett arbetslösheten varav en orsak är att fler människor blir inskrivna på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen är den samordnande myndigheten för nyanlända och det får till följd att alla som skrivs in i etableringsuppdraget och som är i etableringsfasen, påverkar statistiken negativt för varje månad. Målsättningen är ändå nationellt att med hjälp av statistiken ska det kunna göras extra satsningar gällande utbildningar och jobb riktat till den nyanlända gruppen. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 21(42) 29

28 Analys - Verksamhet Skötsel av vägar inkl gångbanor, kr/m ,5 14,4 14,5 Skötsel av separata gång- och cykelvägar, kr/m2 1,2 2,0 2,1 Planerat underhåll vägar inkl gångbanor, kr/m2 2,0 0,0 1,7 Planerat underhåll separata gång- och cykelvägar, kr/m2 0,3 0,0 0,3 110,3 110,3 107,0 Totalt innehav separata gång- och cykelvägar, km 55,3 55,3 55,0 Energiförbrukning för uppvärmning, verklig förbrukning, kwh/m2 94,6 96,3 99,2 Energiförbrukning för uppvärmning, graddagskorrigerad förbrukning, kwh/m2 104,3 104,2 107,4 Andel av den totala omslutningen för akutunderhåll, kommunens fastigheter 4,2 4 3,5 Årlig befolkningsutveckling 0,8 1 1,3 Antal kommuninvånare*** Antal antagna detaljplaner Antal planremisser Totalt innehav vägar inkl gångbanor, km Antal nystartade företag*** Antal företag totalt Antal byggda bostäder (byggstarter) ***Dessa siffror är preliminära och kan komma att ändras Kommentar Vallentunas befolkning fortsätter att öka men ökningstakten har varit lägre de senaste åren än genomsnittet för Vallentuna mätt under 2000-talet. Det har varit ett par år som det färdigställts färre bostäder samt att efterfrågan mattats något i och med de åtstramningar som skett med bland annat skärpta amorteringskrav. Prognosen kommande år är en högre tillväxttakt eftersom det planeras nya bostäder i hela kommunen och främst i centrala Vallentuna, Lindholmen och Kristineberg. Under år färdigställdes 277 bostäder i kommunen varav drygt 200 bostäder i utvecklingsområdet Åby Ängar i centrala Vallentuna. Knappt 160 av dessa bostäder var hyresrätter i framför allt mindre bostadsstorlekar. Ytterligare ett kvarter med hyresrätter i samma område är i produktion med planerad inflyttning under år Kvarteret har en liknande storleksfördelning som kvarteret som färdigställdes under år och bidrar ytterligare till att öka utbudet av hyresrätter och mindre bostäder i kommunen. 46 byggstarter skedde under året, där samtliga antas vara äganderätter, vilket är lågt jämfört mot genomsnittet de senaste åren. Byggstarter skedde framför allt inom äldre detaljplaner i Vallentuna tätort och utanför detaljplanelagda områden företrädesvis på landsbygden samt i omvandlingsområdet Tingvalla. För bostadsrätter och äganderätter råder en avvaktan på marknaden just nu som innebär generellt längre genomförandetider av detaljplaner. Ett rekordhögt utbud av nyproducerade bostadsrätter i länet i kombination med åtstramningar på bolånesidan har lett till en osäker marknadssituation som även påverkat Vallentuna. Exploatörer och fastighetsägare är samtidigt angelägna att fullfölja Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 22(42) 30

29 såväl som att starta upp detaljplanearbeten. Kommunen har historiskt många pågående detaljplaner för bostadsutveckling, knappt 20 stycken. Fyra detaljplaner antogs under året vilka omfattar möjlighet till byggnation av totalt 160 bostäder. Totalt finns nu 600 inte nyttjade byggrätter i nyligen antagna detaljplaner. Genom en planeringsbuffert skapas förutsättningar att nå målsättningar om cirka 400 färdigställda bostäder per år så snart marknadsförutsättningar finns. Det akuta underhållet på kommunens fastigheter blev 4,2 procent av fastighetsavdelningens totala kostnader. Det akuta/avhjälpande underhållet blev 2,0 miljoner högre än budget, vilket beror på många mindre akuta åtgärder på installationer och även utemiljö. Underskottet har finansierats av att det planerade underhållet inte förbrukat 5,0 miljoner av budgeten. På sikt förväntas det akuta/avhjälpande underhållet att minska i takt med den utökade satsningen på det planerade underhållet via investeringsbudgeten. Fastighetsavdelningen har kartlagt det stora underhållsbehovet som föreligger i kommunens fastigheter. Komponentavskrivning har införts under föregående år och en investeringsplan togs fram för att säkerställa finansiering av åtgärderna. Investeringsplanen sträcker sig över en tioårsperiod och investeringsanslaget uppgår till cirka 300 miljoner kronor. Analys - Miljö 2016 Aktuell hållbarhets miljöranking av Sveriges kommuner Andel kommunala enheter som har källsortering Energiförbrukning i kommunens lokaler, verklig förbrukning el och uppvärmning, kwh/m2 och år 160,3 162,8 169,3 Kommentar Miljöarbetet är ett prioriterat område för Vallentuna kommun. I början av året genomgick kommunen en revision för certifiering av miljöledningssystemet enligt standarden ISO Kommunen erhöll certifikatet i april. Vallentuna hamnade på plats 84 av 290 i Aktuell Hållbarhets miljörankning av Sveriges kommuner. Det är en förbättring jämfört med plats 202 i förra årets rankning. De främsta anledningarna till klättringen bedöms vara certifieringen av kommunens miljöledningssystem, det påbörjade arbetet med kemikalieplan, miljöinsatser till följd av kommunens kostpolicy, samt framtagande av grönstrukturplan. Rankingen summerar information och statistik som mäter aktivitet och ambition på miljöområdet. Varje år byts parametrar ut och frågeställningar skärps med den direkta följden att det blir svårare att få poäng. Totalt under har 125 aktiviteter initierats med utgångspunkt i kommunens miljöplan. De rör allt från utfasning av miljöskadliga kemikalier i verksamheterna till att utveckla arbetet med miljökrav i upphandling. Miljöfrågor ingår dock i fler aktiviteter, inte minst vad gäller kommunens indirekta miljöpåverkan, det vill säga insatser som riktar sig till invånare, företag, elever med flera. Bland dessa insatser kan nämnas hållbarhetsdialoger som en del i planeringen av den nya friluftslivsstadsdelen Kristineberg samt utveckling av nya metoder för att minska näringsbelastningen i Vallentunasjön. Arbetet med att införa källsortering i alla verksamheter har startat. Andelen kommunala verksamheter som källsorterar är fortfarande relativt låg. Drygt en tredjedel av enheterna källsorterar och av dem sorterar flera endast en eller ett fåtal fraktioner. Gemensamt, systematiskt arbete med avfallsfrågor inom kommunen har initierats för att underlätta för kommunala verksamheter att införa källsortering. Insatser behövs även för att förebygga att avfall uppstår samt minska avfallsmängderna. I egenskap av fastighetsägare arbetar kommunen internt, systematiskt med energibesparingar och effektiviseringar. Till exempel sker löpande byte av armatur till LED. Ett förslag till långsiktig energieffektiviseringsplan har tagits fram. Energiförbrukningen för uppvärmning av kommunens lokaler har minskat något. För att få bättre effekt behöver styrning och nyckeltal som kopplar till respektive verksamhets energiförbrukning utvecklas. Under året har förvaltningarna även arbetat med att utveckla miljöledningssystemet och åtgärda de Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 23(42) 31

30 avvikelser som framkom vid certifieringen, bland annat rörande brister i målstyrning, lagefterlevnadskontroll, riskhantering och intressentanalys. Vid en intern miljörevision under hösten framkom därtill att verksamheter har svårigheter att åtgärda betydande miljöaspekter inom avfall, transporter och tjänsteresor, samt att hanteringen av farligt avfall såsom elektronikskrot inte är säkrad. Kommunövergripande kontroll av hur verksamheterna följer miljölagstiftning har genomförts och internkontrollen inför 2019 har kompletterats med ett antal gemensamma miljöprocesser/-rutiner, bland annat gällande miljö i verksamhetsplanering samt hantering av kemikalier och avfall. Nyckeltalen för miljö följs upp på årsbasis. Fördjupad uppföljning och analys av kommunens miljöarbete presenteras i miljöredovisningen. Kommunens första miljöredovisning, för, godkändes av kommunfullmäktige i april. Arbete med att utveckla kommunens miljöplan och miljömål har påbörjats genom diskussioner med bland andra miljöombuden. Som underlag för en förnyad intressentanalys har en miljöenkät riktad till kommuninvånare och företag spridits via webb, evenemang och servicecenter - vid årsskiftet hade 137 svar inkommit. Analys - Ekonomi Sammanfattning Det samlade resultatet för kommunstyrelsens verksamheter inklusive resultatenheter är ett överskott på 17,1 miljoner kronor. Med anledning av kommunens ekonomiska läge har sparåtgärder vidtagits inom kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsförvaltningen, vilket har bidragit till överskottet. Resultatet för kommunledningskontorets verksamheter, inklusive kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter (KSOF), visar ett överskott på 12,3 miljoner kronor. Resultatet för samhällsbyggnadsförvaltningen exklusive resultatenheterna är ett överskott på 4,3 miljoner. Av överskottet beror 2,0 miljoner kronor på att återuppbyggnaden av kvarnen var budgeterad som ett driftsprojekt medan den har bokförts som ett investeringsprojekt. Resultatenheten inom fastighetsavdelningen ger ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Kommunfullmäktige beslutade under året att införa ett kontaktcenter hösten, därmed har budget omfördelats med 1,5 miljoner kronor inom kommunstyrelsen samt 1,5 miljoner kronor från övriga nämnder. (Mnkr) Kommunstyrelsen- KLK Sparande i eget kapital Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse ,8 104,0 7,6 2,6-5,2 Räddningstjänst - 19,8 0,1 0,2 1,5 KSOF, kommunstyrelsens oförutsedda - 4,6 4,6 2,0 4,3 3,9 61,5 4,3-0,5 2,0-0,7-12,3 0,5 16,2-2,5 Resultatenhet avfallshantering* 1,4 0,0-0,7-0,2-0,3 Totalt kommunstyrelsen 7,0 177,5 17,1 20,5 0,1 Kommunstyrelsen- SBF exkl resultatenheter Resultatenhet inom fastighetsavdelningen * Resultatenhet avfallshantering finansieras helt via avgifter och eventuella över- och underskott ska därför hållas inom kollektivet och påverkar inte kommunens resultat. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 24(42) 32

31 Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamhet (mnkr) Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut Kommunledningskontorets verksamheter exkl. KSOF TOTALT K 163,7 152, ,2 148,2 143,7 97 I -39,9-36,4 91-3,5-30,7-29,0 95 N 123,8 116,1 94 7,7 117,5 114,7 98 Politisk verksamhet K 12,4 12,2 98 0,2 11,7 11,0 94 I -0,5-0, ,1-1,1-1,0 88 N 11,9 11,6 97 0,3 10,6 10,0 95 Kommungemensam verksamhet K 15,4 13,7 89 1,7 13,5 12,2 90 I -0,2-0, ,3-0,2-0,6 283 N 15,2 13,2 87 2,0 13,3 11,5 87 K 9,5 8,1 86 1,4 9,3 8,9 96 I -0,3 0,0 4-0,3 0,0 0,0 0 N 9,2 8,1 88 1,1 9,3 8,9 96 K 3,00 3, , I 0,0 0,0 0 0, N 3,00 3, , Kansli Kontaktcenter Ekonomiavdelningen K 16,0 15,5 97 0,4 14,4 14,1 98 I -0,4-0, ,2-0,7-0,6 88 N 15,6 14,9 96 0,7 13,8 13,6 99 K 13,0 12,0 92 1,0 12,9 12,3 96 I -0,4-0, ,3-0,4-0,6 134 N 12,5 11,2 90 1,3 12,5 11,8 94 HR-avdelningen Kommunikation och marknad K 12,9 12,0 93 0,9 13,0 12,3 94 I -0,3-0, ,1 0,0-0,1 0 N 12,6 11,6 92 1,0 13,0 12,1 93 Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 25(42) 33

32 Utveckling och näringsliv K 2,5 2,4 96 0,1 2,4 3,1 130 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0 N 2,5 2,4 96 0,1 2,4 3,1 130 Egen försörjning K 22,3 23, ,7 15,5 17,6 113 I -22,3-21,7 98-0,6-15,5-15,6 100 N 0,0 1,2 0-1,2 0,0 2,0 0 K 15,9 14,6 92 1,3 17,9 14,2 79 I -6,3-4,3 68-2,0-5,8-4,2 71 N 9,5 10, ,7 12,0 10,0 83 IT-avdelningen K 19,4 14,3 74 5,1 16,2 16,9 105 I -8,4-6,4 76-2,0-6,1-5,6 92 N 11,0 7,9 72 3,1 10,1 11,3 112 Kommun och samhällsskydd K 1,7 1, ,0 1,7 1,6 93 I -0,8-1, ,3-0,8-0,8 101 N 0,9 0,6 70 0,3 0,9 0,8 86 Räddningstjänst K 19,8 19,7 99 0,1 19,7 19,5 99 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0 N 19,8 19,7 99 0,1 19,7 19,5 99 Arbetsmarknadsavdelningen Verksamhet (mnkr) Budget Bokslut Kommunstyrelsens oförutsedda utgifter Avvikelse mot budget Budget Bokslut K 4,6 0,0 0 4,6 2,0 0,0 0 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0 N 4,6 0,0 0 4,6 2,0 0,0 0 * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentar Kommunledningskontoret har genomfört sparåtgärder för att bidra till att klara kommunens ekonomi. Årets resultat för kommunledningskontorets verksamheter exklusive kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter (KSOF) är ett överskott på 7,7 miljoner kronor. Inklusive KSOF uppgår överskottet till 12,3 miljoner kronor. Kommunfullmäktige beslutade under våren att införa ett Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 26(42) 34

33 kontaktcenter hösten, därmed har budget omfördelats med 1,5 miljoner kronor från kommunstyrelsen samt 1,5 miljoner kronor från övriga nämnder. Omfördelningen inom kommunstyrelsen omfattar 1,0 miljon kronor från verksamheter inom kommunledningskontoret och 0,5 miljoner kronor från samhällsbyggnadsförvaltningen. Politisk verksamhet Verksamheten redovisar ett överskott på 0,3 miljoner kronor. Överskottet kan till stor del förklaras med att det var en lägre kostnad kopplad till röstmottagares arvoden än budgeterat samtidigt som bidraget från valmyndigheten blev större än budgeterat. Under valet var det många väljare som valde att förtidsrösta vilket medförde att det blev långa köer i förtidsröstningslokalen, en erfarenhet som valkansliet tar med sig inför kommande val. Antalet förtidsröstande påverkade också arbetet ute i vallokalerna under själva valdagen då de olika distrikten hade ett stort antal förtidsröster att hantera. Kommungemensam verksamhet I kommungemensam verksamhet ingår kommundirektör och stab. Verksamheterna redovisar tillsammans ett överskott på 2,0 miljoner kronor. Med anledning av det ekonomiska läget i kommunen har kommunledningskontoret lagt en buffert inom kommundirektörens budget vilket bidrar till överskottet. Kommunstyrelsen har beviljat staben medel från KSOF till grannstödsbil. Kostnaderna för grannstödsbilen blev dock lägre än budget på grund av bemanningsbrist under april-augusti vilket bidrog till färre ronderingar än planerat. Efter sommaren har verksamheten genomförts i planerad omfattning. Stabens verksamheter genererar ett överskott mot budget på totalt 1,0 miljon kronor. Överskottet förklaras av besparingar i form av lägre kostnader för köp av konsulttjänster samt högre intäkter genom statliga projektmedel för integrationsverksamheten. Kansli Kansliet gör ett överskott med 1,1 miljon kronor. Främsta orsaken är att personal har haft en lägre tjänstgöringsgrad än budgeterat samt att tjänster inom kansliet har varit tillfälligt vakanta. De budgeterade intäkterna avsåg bidrag för extratjänst. Extratjänst är en arbetsmarknadsåtgärd där kommunen får statligt bidrag vid anställning under en period. Kansliet genomförde inte någon anställning av extratjänst och därför blev både kostnader och intäkter lägre än budgeterat. Ett stort fokus har under året varit att förbereda kommunens verksamheter inför den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som trädde i kraft den 25 maj. Kontaktcenter Kontaktcenter är en ny avdelning i kommunen som invigdes den 1 september. Syftet är att förbättra kommunens service och bemötande gentemot kund genom en väg in i kommunen. Kontaktcentret är fysiskt placerat i kulturhuset men är som funktion huvudsakligen digitalt. Det ekonomiska utfallet är ett underskott på 0,3 miljoner kronor på grund av kostnader i och med den tidigarelagda rekryteringen av kommunvägledare för att verksamheten skulle kunna starta i september. Underskottet förklaras även av en uppkommen semesterlöneskuld på 0,1 miljon kronor som ej var budgeterat samt högre IT-konsultkostnader. Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen bidrar med ett överskott på 0,7 miljoner kronor utifrån åtgärder främst genom minskad bemanning i form av vakanser vid föräldraledighet och naturlig avgång. Ett arbete pågår tillsammans med förvaltningarna för att införa ett kommungemensamt budget- och prognosverktyg för att förbättra förutsättningarna att göra säkrare prognoser. En omfattande uppgradering av ekonomisystemet och fakturahanteringssystemet har genomförts under hösten. Införande av behöriga beställare inom inköp fortsätter. Upphandlingar följs upp genom tillämpning av avtalsansvariga och kvalitetsansvariga för varje avtal. HR-avdelningen HR-avdelningen bidrar med ett överskott om 1,3 miljoner kronor. Överskottet förklaras av att avdelningen har haft en lägre bemanning stora delar av året, dels på grund av sjukskrivning och föräldraledighet, dels att två personer har slutat på egen begäran. Inga vikarier har tagits in under året och en av tjänsterna har inte återbesatts. Detta har medfört lägre personalkostnader än budgeterat. Även minskad löneskuld på 0,1 miljon kronor bidrar till överskottet. På grund av besparingskrav under året har HR-avdelningen varit allmänt återhållsam med att anlita externa föreläsare, köp av konsultstöd med mera. Avvikelsen på intäktssidan förklaras av att utbildningen LUC (Att leda utan Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 27(42) 35

34 att vara chef) inte var budgeterad. LUC är ett halvårigt ledarutvecklingsprogram, en satsning som kommunen gör. Kommunikation och marknad Kommunikation- och marknadsavdelningen har under arbetat med en ny organisation vilket, efter beslutet om kommunplan, också innebär att näringsliv införlivats i samma avdelning och att IT blir en enhet under kommunikation och marknad. Under året har ett stort arbete genomförts för att utveckla och förnya Vallentunas webbplats vallentuna.se. Kostnaden för detta uppgår till cirka 1,5 miljoner kronor, vilket finansierats genom prioriteringar och att en föräldraledig medarbetare inte ersatts. Den nya webbplatsen ger förutsättningar för nya e-tjänster och ökad digitalisering. På grund av besparingskrav har ytterligare en tjänst inte återbesatts. Under våren beviljade kommunstyrelsen kommunikation och marknad 0,3 miljoner kronor från KSOF för produktion av en film. Filmen ska stärka och visualisera bilden av Vallentuna i enlighet med kommunens nya vision, antagna riktning och den nya översiktsplanen. Filmen är lanserad och har fått ett positivt bemötande. Vidtagna besparingar och kostnadsmedvetenhet har resulterat i ett överskott på 1,0 miljoner kronor. Utveckling och näringsliv Verksamheterna utveckling och näringsliv redovisar ett överskott om 0,1 miljon kronor. En rättslig tvist pågår. Kommunen har vunnit i första instans vilket överklagades av företaget. Ärendet har varit upp till huvudförhandling i hovrätten, beslut från förhandlingen väntas i början av Detta har medfört kostnader för juridiska ombud som ej varit budgeterade men som täcks av lägre personalkostnader och att verksamheterna ej har anlitat externa föreläsare som planerat. Verksamheterna har under året vid två tillfällen bjudit in nystartade företag för träffas samt att få ge en bild av hur kommunen fungerar. Under våren anordnades en näringslivsdag som inleddes med att inviga kommunens första laddstolpar. En kampanj har pågått som heter Får vi bjuda på lunch. Syftet har varit att komma ut till företag och ta med lunch för att få till ett samtal och träff. I kombination till detta har näringslivsavdelningen tillsammans med kommunstyrelsens ordförande gjort en mängd företagsbesök. Egen försörjning Enheten för egen försörjning arbetar med mottagande för nyanlända, det vill säga, de grupper av nyanlända och kvotflyktingar som anvisas av Migrationsverket till kommunen. Enhetens två handläggare fokuserar på den initiala integrationsprocessen. Under året har en stor del av de anvisade varit kvotflyktingar. Det innebär oftast en längre process innan individerna kommer in i etableringsfasen och ett mer omfattande arbete för kommunen att skapa förutsättningar för dessa familjer eller ensamhushåll till att bli självförsörjande. Utfallet redovisar ett underskott på 1,2 miljoner kronor. En bidragande faktor till underskottet är att de prognostiserade intäkterna för återsökning av tomhyra för år beräknas bli lägre än föregående år. Fastighetsavdelningen hanterar ansökningsprocessen men resultatpåverkan sker inom enheten för egen försörjning. En annan bidragande orsak till underskottet är att fler familjer har flyttat från kommunen samt att kommunen inte har fått alla anvisade enligt års kommuntal (135). 17 personer av års kommuntal kommer att bli anvisade till Vallentuna under januari-februari Detta sammantaget innebär lägre ersättningar från Migrationsverket än budgeterat. Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Inom arbetsmarknadsavdelningen (AMA) ingår verksamheterna arbetsmarknadsåtgärder och feriearbete. Utfallet för intäkterna är lägre än budgeterat. Den huvudsakliga orsaken är att verksamheten numera endast tar emot deltagare folkbokförda i kommunen samt att på grund av låg arbetslöshet i kommunen har Arbetsförmedlingen sällan några deltagare att placera på AMA. Socialförvaltningen placerar inte heller deltagare i samma omfattning som tidigare inom AMA:s verksamhet. Kostnaderna inom verksamheten har inte anpassats efter intäkterna i den utsträckning som planerats vid årets början vilket innebär att den tidigare prognosen med ett överskott på 0,2 miljoner kronor har vänts till ett underskott på 1,9 miljoner kronor. Antal feriearbetande ungdomar under sommaren var i kommunal regi 263 och 19 som entreprenörer. Verksamheten ger ett överskott på 1,2 miljoner kronor. Orsaken är färre antal feriearbetande ungdomar än budgeterat samt ett statligt bidrag från Arbetsförmedlingen. Resultatet för arbetsmarknadsavdelningen är ett underskott på 0,7 miljoner kronor. Uppdraget som gavs vid årets början att leverera ett överskott på 1,0 miljon kronor kommer därmed inte att uppfyllas. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 28(42) 36

35 IT-avdelningen Utfallet för IT-avdelningen är ett överskott på 3,1 miljoner kronor. Det stora överskottet förklaras bland annat av att de besparingsåtgärder som vidtogs i början av året har fått effekt. Tre tillsvidareanställda beviljades tjänstledighet. Den vakanta tjänsten som driftansvarig ersattes inte under tiden som driftansvarig varit tillförordnad IT-chef. Planerade utvecklingsprojekt har senarelagts och ett maxantal sattes för inköp av datorer till förvaltningarna. Översyn av leverantörsavtal har gjorts och vissa avtal har avslutats utan negativ påverkan på driften för verksamheterna. Inköp av datorer som genomfördes 2016 har felaktigt periodiserats och påverkat bokföringen under. Det har rättats vid årets slut och får därför en positiv ekonomisk effekt med 1,8 miljoner kronor för IT-avdelningen. Felaktigheterna rättas i och med att kommunen inför 2019 går över till en ny debiteringsmodell av datorer. Kommun och samhällsskydd Kommunen har under fått ett riktat statsbidrag om 0,3 miljoner kronor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att arbeta med civil beredskap. Även under fick kommunen riktade statsbidrag från MSB. Beslutet kommunicerades relativt sent under och kunde därför inte förbrukas helt under, kommunen fick dock dispens att spara medel för användning under. Medlen har bland annat använts för krisutbildning/övning av anställda och förtroendevalda inom krisledningsnämnden. Statsbidragen är riktade och de medel kommunen inte förbrukat under för avsedda ändamål har sökts och beviljats dispens för att användas under Kommunstyrelsens oförutsedda utgifter (KSOF) Kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter uppgick till 5,0 miljoner kronor vid årets början. Under året har kommunstyrelsen beviljat 0,3 miljoner kronor att användas till en Vallentunafilm samt även fördelat medel till grannstödsbil. Kommunstyrelsen har inte fördelat resterande 4,6 miljoner kronor utan dessa används till att bidra till ett överskott för att klara kommunens ekonomiska läge. Driftsredovisning nämndens verksamheter Mnkr Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter Totalt K 102,7 100,0 97 2,6 85,4 88,4 103 I -41,2-42, ,6-33,0-35,4 107 N 61,5 57,2 93 4,3 52,4 52,9 101 K 9,1 6,4 71 2,6 4,2 3,8 91 I -0,3-0,2 78-0,1-0,3-0,3 91 N 8,8 6,2 71 2,6 3,9 3,6 91 K 4,5 1,6 36 2,9 2,3 1,9 84 I -0,4-0, ,4-2,9-2,5 89 N 4,1 0,8 20 3,3-0,6-0,6 110 Fysisk planering Markreserven Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 29(42) 37

36 Parkeringsverksamheten K 0,9 0,8 91 0,1 0,6 0,7 116 I -0,9-1, ,1-0,8-0,9 107 N 0,0-0, ,2-0,2-0,2 82 Väghållning K 33,4 34, ,4 33,4 33,3 100 I -2,4-3, ,7-2,1-2,5 120 N 31,0 31, ,6 31,3 30,8 98 Parkverksamheten K 11,9 11,8 99 0,1 8,8 8,3 94 I -0,1 0,0 4 0,0 0,0-0,2 360 N 11,8 11, ,0 8,8 8,1 93 Natur- och vattenvård K 3,1 2,9 94 0,2 0,8 1,8 246 I 0,0-0,6 0 0,6 0,0-0,5 - N 3,1 2,3 75 0,8 0,8 1,3 174 Gemensam adm. (löner, material, utvecklingskostnader m.m. ) K 20,3 21, ,2 20,1 21,4 107 I -17,7-17, ,0-11,8-11,8 100 N 2,6 3, ,2 8,3 9,6 116 Arrenden och skogsavverkning K 0,7 0,3 46 0, I -2,7-1,6 62-1, N -2,0-1,3 67-0, Bostäder (brf) K 18,4 19, ,0 14,9 16,6 111 I -16,8-17, ,9-15,1-16,7 111 N 1,6 1, ,0-0,2-0,1 46 Exploatering övrigt K 0,5 0, ,1 0,3 0,4 142 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0 N 0,5 0, ,1 0,3 0,4 142 Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentarer till avvikelse Resultatet för samhällsbyggnadsförvaltningen exklusive resultatenheter visar ett överskott om 4,3 miljoner kronor. Av detta är 2,0 miljoner kronor endast ett redovisningstekniskt överskott eftersom projektet Återuppbyggnad av kvarnen istället ska redovisas som ett investeringsprojekt. Motsvarande belopp redovisas som underskott inom investeringsbudgeten. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året genomfört åtgärder för att skapa ett överskott på 2,0 Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 30(42) 38

37 miljoner kronor för att bidra till att klara kommunens ekonomiska läge. Samhällsbyggnads-förvaltningen arbetar mot två nämnder, kommunstyrelsen och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens resultat är ett underskott på 0,8 miljoner kronor vilket också befarades i månadsuppföljningen för oktober. Nämnden har sett en nedåtgående trend på bostadsmarknaden och därmed färre ansökningar om bygglov, kartor och liknande. Förvaltningen har därför vidtagit åtgärder även inom kommunstyrelsens verksamhetsområde för att, som helhet, täcka underskottet. Totalt sett så klarar samhällsbyggnadsförvaltningen att leverera ett överskott om 2,0 miljoner kronor och täcka underskottet inom miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Budgetramen har reducerats med 0,5 miljoner kronor då samhällsbyggnadsförvaltningen har fått skjuta till medel för att bidra till finansiering av kommunens kontaktcenter som togs i bruk i september. Det är budgetramen inom gemensam administration, som främst består av lönekostnader, som har minskats. De medel som överförts till kontaktcenter skedde inte genom överflyttning av tjänster utan genom att en vakanshållen tjänst inte tillsattes. Inrättandet av kontaktcenter innebär omgående en förbättrad tillgänglighet till kommunen och kommer på sikt att kunna avlasta förvaltningen i vissa enklare frågor. Under har därför personalresurser omprioriterats för att introducera och bygga upp den informationsbank som kontaktcenter behöver för att kunna hantera frågor. En utveckling av e-tjänster pågår också parallellt. Gemensam administration (personalkostnader, utvecklingskostnader med mer) Vallentuna kommun har stora ambitioner och åtaganden vad gäller en ökad tillväxt. En större volym och komplexitet i kommande arbetsuppgifter kräver ett omfattande utvecklingsarbete i hur resurser och kompetenser används och fördelas. Digitaliseringen är en nyckel för att nå effektiva processer likväl för att kunna möta förväntningar från kommuninvånare, företagare och medarbetare. Ett omfattande utvecklingsarbete pågick under då förvaltningen tog fram en handlingsplan för att nå målet, en digital samhällsbyggnadsprocess med starkt kundfokus år Under inleddes en mer operativ fas, bland annat kring digitalisering av detaljplaner, införande av e-tjänster, upphandling av ett projektverktyg och förberedelser för en digitaliseringsplan för dokument. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under många år haft en stor personalomsättning. Förvaltningen har verksamheter där konkurrensen om personal har varit stor både inom den offentliga sektorn och på den privata marknaden. Under året har förvaltningen rekryterat och har i stort sett inga vakanta tjänster, förutom de tjänster som har hållits vakanta för att bidra till överskott för att klara kommunens ekonomiska läge. Utbyggnadstakten har varit god i regionen de senaste åren med en topp år. Under har bostadsmarknaden sviktat och det märks främst av byggskedets senare faser och påverkar framförallt myndighetsområdet med minskad efterfrågan på nybyggnadskartor och bygglovsansökningar för nybyggnad. Men en viss fördröjning har också märkts av där avtalsförhandlingarna inför uppstart av planläggning har dragit ut på tiden. Inom kommunstyrelsens verksamheter märks det främst inom exploateringsområdet. Utbyggnadstakten har dämpats, exploatörerna är avvaktande vilket påverkar utfallet negativt. Inom utbyggnad för exploatering och infrastruktur ska handläggares tid debiteras på projekt, vilket inte har kunnat genomföras enligt budget. En viktig faktor för att klara eventuella svängningar på bostadsmarknaden är att projektportföljen innehåller projekt med olika boendeformer och i olika geografiska lägen och justeringar har skett i bostadsbyggnadsprognosen under de senaste åren för att nå detta. Totalt ger verksamheten ett underskott på 1,2 miljoner kronor på grund av minskat antal debiterade timmar på samhällsbyggnadsprojekt, effekten är att lönekostnader inom driften inte kan täckas. Fortsatt måste förvaltningen attrahera nya medarbetare men också behålla och utveckla personal. En strategisk kompetensförsörjningsplan har tagits fram med syfte att skapa en attraktiv och kreativ arbetsplats för att locka nya medarbetare men framför allt att skapa en arbetsplats där personal trivs och kan utvecklas och där all samlad kompetens kommer till gemensam nytta för kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har parallellt arbetat hårt för att säkerställa ramavtal för bemanning för att nå en god balans mellan fast anställd personal och konsulter för att kunna hantera konjunktursvängningar. En aktiv resursplanering sker kontinuerligt. Fysisk planering Den nya översiktsplanen antogs den 27 augusti. De fördjupade översiktsplanerna för Karby-Brottby och Norra Vallentuna-Lindholmen antogs den 18 juni. Arbetet fortsätter i centrala Vallentuna med detaljplaner och andra fördjupande arbeten baserade på program för centrala Vallentuna. Naturkatalogen uppdaterades under året. En så kallad blåplan (vattenplan) har tagits fram och förankringsprocessen pågår. Då planeringsbufferten i nuläget är god har vidare arbete med fördjupade översiktsplaner och program avvaktat till 2019, vilket givit förutsättningar att balansera budgeten under Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 31(42) 39

38 . Inför 2019 är det dock viktigt att arbetet kommer igång för att bana väg för kommande bebyggelseutveckling. Markreserv Driftbudgeten har förstärkts med 2,0 miljoner kronor för projektet Återuppbyggnad kvarnen. Kommunen har bland annat bidragit med projektering och delar av byggnationen såsom platta och stomme. Övriga delar av uppförandet finansieras genom donationer. Eftersom byggnationen ska redovisas som en anläggningstillgång ska projektet bokföras som ett investeringsprojekt och detta förklarar 2,0 miljoner kronor av överskottet. Från och med särredovisas mark som arrenderas ut under verksamhet Arrenden och skogsavverkning, se nedan. Omkodning av intäkter och justering av budget mellan de båda verksamheterna har inte skett fullt ut, vilket förklarar ytterligare 0,6 miljoner kronor av överskottet. Därutöver har fler tillfälliga markupplåtelser genererat högre intäkter än budgeterat. Väghållning Vintersäsongen / var mycket snörik, vilket föranledde att antal snöröjningar ökade markant och därmed överskreds budgeten med 0,6 miljoner kronor. Kostnaderna för gatubelysningen översteg budgeten med 0,5 miljoner kronor då verksamheten hade ett stort antal felanmälningar att åtgärda under året, däribland ett antal kostsamma större kabelfel. Under året har ett nytt vägdriftsavtal slutits, vilket trädde i kraft den första oktober och innebär fördelaktigare priser för kommunen och fler antal snöröjningar i grundöverenskommelsen. Det nya avtalet väger upp en del av de ökade kostnaderna inom snöröjning och belysning och det sammantagna underskottet inom väghållning blev 0,6 miljoner kronor. Parkverksamheten Liksom genomfördes en lyckad trädgårdsdag. Sedvanliga utsmyckningar till våra storhelger har genomförts. Ett första försök till en så kallad pop-up-park anlades under sommarmånaderna mitt på torget. Årets sommarblomstema var flamingo och gick i färgerna rosa och vitt. Flera insatser har gjorts för att öka tillgängligheten till tätortsnära natur till exempel runt Ubbysjön. Arrenden och skogsavverkning Från och med särredovisas mark som arrenderas ut under verksamhet Arrenden och skogsavverkning. Kvar under verksamheten Markreserv ligger uthyrda byggnader inom kommunens markreserv. Underskottet på 0,6 miljoner kronor beror dels på att alla arrendeavtal ännu inte har kodats om till den nya verksamheten, dels på att budgetfördelningen mellan de båda verksamheterna inte har justerats fullt ut. Underskottet täcks av redovisat överskott inom markreserven Bostäder Inom verksamheten Bostäder återfinns kommunens bostadsrätter och inhyrda bostäder samt bostadssamordning för nyanlända. Trots aviserat underskott, på grund av stora akuta fall av fuktskador, överskreds inte budgeten tack vare att intäkter blev högre än beräknat. Under året har flera hyresobjekt tillkommit som både medfört ökade kostnader men också intäkter. En inventering av underhållet i samtliga bostadsrätter har genomförts och detta ska resultera i en underhållsplan som skapar en god framförhållning och förebygger behov av akuta åtgärder. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 32(42) 40

39 Driftsredovisning nämndens verksamheter Mnkr Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokfört Resultatenhet inom fastighetsavdelningen Totalt K 218,0 221, ,4 227,9 213,4 94 I -230,3-234, ,9-227,9-229,6 101 N -12,3-12,8 0,5 0,0-16,2 TuFa- administrativa kostnader, löner m.m K 15,5 14,2 92 1,2 10,3 9,1 88 I -0,7-1, ,4-0,7-0,7 100 N 14,8 13,2 89 1,6 9,7 8,4 87 Fastighetsservice, personalkostnader m.m. K 8,5 7,8 92 0,7 9,4 9,4 100 I -3,3-4, ,1-3,1-3,5 113 N 5,2 3,5 66 1,8 6,3 5,9 93 Egna- och hyrda fastigheter K 173,6 176, ,8 188,0 173,0 92 I -204,5-205, ,0-203,2-203,6 100 N -30,9-29,1 94-1,8-15,2-30,6 202 Ägda bostadsfastigheter K 1,7 2, ,3 1,8 2,2 123 I -3,2-2,7 85-0,5-2,6-2,6 101 N -1,5-0,7 49-0,7-0,8-0,4 53 Städservice inklusive konferensservice K 18,6 20, ,3 18,4 19,7 107 I -18,6-20, ,0-18,4-19, ,0 0,3-0,3 0,0 0,5 N Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentarer till avvikelse Fastighetsavdelningens resultat är ett överskott på 0,5 miljon kronor bättre än budget. Därtill har fastighetsavdelningen lyckats uppfylla resultatkravet på 12,3 miljoner kronor som skulle uppnås genom införande av komponentavskrivning. Vallentuna kommun införde komponentavskrivning för verksamhetsfastigheter under och har uppnått helårseffekt under. Intäkterna är 3,9 miljoner kronor högre än budget och återfinns främst inom städservice och fastighetsservice. Kostnaderna överstiger budgeten med 3,5 miljoner kronor och den negativa avvikelsen redovisas främst inom verksamhetslokalerna, under Egna och hyrda fastigheter, och beror på att kostnaderna för inhyrda paviljonger, kostnader för skötsel och tillsyn, akut underhåll, skadegörelser och mediaförbrukning har ökat. Det akuta underhållet blev 2,0 miljoner kronor högre än budget, Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 33(42) 41

40 vilket beror på många mindre avhjälpande åtgärder på installationer och även i utemiljöer. Det planerade underhållet är dock 5,0 miljoner lägre eftersom många åtgärder har hanterats inom investeringsanslaget. Fastighetsavdelningen har under året omorganiserats. En administrativ enhet skapades för att hantera ekonomiska frågor, digitaliseringsarbetet, verksamhetssystem samt för bostadssamordning för nyanlända. Under året fick städenheten en ny ledning, en parallell överlämning kunde göras vilket ökade kostnaderna något mot budget. Städenheten har implementerat en ny organisation. Den nya organisationen syftar till att ge mer och specifikt ansvar till flera medarbetare vilket skapar en karriärmöjlighet. Fastighetsavdelningen har under året upphandlat ramavtal inom bygg, måleri, golv och VVS. Största förändringen i dessa avtal är att gränsen för förnyad konkurrensutsättning är sänkt, vilket gör att fler entreprenader konkurrensutsätts än tidigare. Detta kommer förhoppningsvis att leda till lägre priser. Ett system för egenkontroll i det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) har implementerats i kommunens verksamheter och är i drift. SBA är lagstadgat och gäller alla organisationer oberoende av storlek och verksamhet. Det systematiska brandskyddsarbetet räddar liv och egendom. Systemet med felanmälan har utvecklats på intranätet. Lokala hyresgäster kan följa sina felanmälningar via webben. Förskolor och skolor kan även se olika besiktningsprotokoll, övriga hyresgäster kommer successivt att implementeras i systemet. Inom fastighetsavdelningen finns en projektenhet som driver nybyggnadsprojekt och större ombyggnadsprojekt åt samtliga nämnder inom kommunen. Under har arbetet med att bygga Hagaskolan intensifierats och planerad verksamhetsstart är höstterminen Projektenhetens kostnader har blivit lägre på grund av att en tjänst har vakanshållits under året, vilket bidrar till överskottet inom administrativa kostnader. Driftredovisning Mnkr Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut Resultatenhet Avfallshantering K 25,9 26, ,2 24,5 24,4 99 I -25,9-25,3 98-0,5-24,5-24,2 99 0,0 0,7-0,7 0,0 0,2 N Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentar till avvikelse Avfallsverksamheten ansvarar för att samla in hushållsavfall från hushåll och verksamheter i kommunen. Avfallet samlas in med hjälp av två upphandlade entreprenörer Ragn-Sells Kommunpartner AB och SUEZ Recycling AB. Allt avfall som samlas in i Vallentuna överlämnas till kommunens delägda avfallsbolag SÖRAB som ansvarar för behandlingen av avfallet och driften på återvinningscentralen Löt. Avfallsverksamheten är en resultatenhet och verksamheten finansieras helt med intäkter från renhållningsavgifter. Avfallsverksamheten redovisar under ett underskott om 0,7 miljoner kronor. Anledningen är att kostnaderna för matavfallsinsamling blev högre än budgeterat samt att intäkterna blev något lägre. Avskrivningskostnaderna blev också lite högre än budgeterat. Avfallsverksamheten ser en kostnadsökning framöver, dels på grund av ökade entreprenadpriser, dels på grund av SÖRAB:s högre behandlingspriser för förbränning av hushållsavfall som är ett resultat av ett nytt förbränningsavtal med Uppsala Vatten och Avfall AB. Inköp av nya matavfallskärl, ökade kostnader för inköp av papperspåsar för matavfall samt reparation och byte av gamla avfallskärl är bidragande orsaker till att kostnaderna under året har ökat. När fler abonnenter väljer att sortera matavfall i separata avfallskärl resulterar det i att verksamheten får högre insamlingskostnader och lägre intäkter. Kostnadsökningarna som verksamheten haft under året har täckts genom återföring av hälften av tidigare års ackumulerade överskott på 1,4 miljoner kronor. Avfallstaxan har dock inte justerats på minst tre år och verksamheten har nu svårt att hålla budget i balans. Under 2019 kommer avfallstaxan att behöva justeras. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 34(42) 42

41 En ökad exploatering i kommunen gör att avfallsverksamheten har en viktig roll för att säkerställa att infrastruktur och systemlösningar för avfall är hållbara. Den ökade utbyggnadstakten ställer krav på fördjupad kunskap och ökade personella resurser. För att underlätta sophämtning inom trånga hämtningsområden har projektet säker sophämtning påbörjats under hösten. Ett projektarbete har startats tillsammans med övriga SÖRAB-kommuner för att ta fram en ny avfallsplan Strategiska beslut ska fattas kring framtida insamlingssystem och ett viktigt utvecklingsområde är hur mängden sorterat matavfall ska kunna öka. Under hösten deltog kommunen i en regional matavfallskampanj, Sortera matresten. Antal hushåll som passade på att lämna sin julgran till återvinning uppgick till 286 stycken. 452 besökare nyttjade den mobila återvinningscentralen under året och lämnade stora mängder farligt avfall. Insamlade mängder matavfall fortsätter öka och mängder avfall som skickas till förbränning minskar. För att få fler abonnenter att börja sortera matavfall planeras en omfattande matavfallskampanj i början av En revidering av kommunens avfallsföreskrifter och kommunens riktlinjer för avfallshantering pågår. Flera skolor och förskolor har börjat källsortera sina förpackningar och sortera sitt matavfall. I samarbete med Förpacknings- och tidningsinsamlingen görs insatser för att etablera fler återvinningsstationer i kommunen. Andel förpackningar i soppåsen fortsätter dock att öka och ligger på 38 procent. Avfallstjänster och service ska ha hög tillgänglighet, vara användarvänliga och utvecklas efter kundens behov. För att förenkla för kunderna har en digital tjänst implementerats i samarbete med Ragn-Sells Kommunpartner där abonnenterna har möjlighet att sköta sina avfallsärenden via Mina sidor. Under året har även en kvalitetsundersökning hos 300 abonnenter som har egen avloppsanläggning genomförts och den visade att förtroende för kommunens hantering av slam från enskilda anläggningar är mycket hög och ligger på 91 procent. För att nå målet med att minska avfallsmängden har flera kommunikationskampanjer och aktiviteter genomförts under året för att engagera och motivera invånare till en miljömässigt hållbar livsstil. En samordnad insamlingskampanj har genomförts för att underlätta för skolor och förskolor att lämna sitt farliga avfall och kemikalier. I samarbete med Stiftelsen Håll Sverige Rent har kampanj Vi håller Vallentuna rent genomförts med mycket goda resultat. Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Budget Bokslut Avvikelse mot budget Totalt (mnkr) 86,2 71, ,6 IT-utrustning 3,0 1,9 62 1,1 Inventarier KLK 3,0 1,3 43 1,7 Kommunstyrelsen oförutsett (KSOF) 0,0 0,0 0 0,0 Cykelvägnät 2,0 1,0 52 1,0 Trafikinvesteringar 14,9 8,5 57 6,4 Trafiksäkerhetsåtgärder 4,0 3,0 75 1,0 Beläggning vägar 3,0 1,9 62 1,1 Åtgärder vägar, gångbanor 2,0 0,0 0 2,0 Åtgärder lekplatser 1,8 1,3 70 0,6 Energisparåtgärder verksamhetsfastigheter Planerat underhåll verksamhetsfastigheter 3,0 4, ,0 48,5 47,7 98 0,8 Inventarier SBF 1,0 1, ,2 Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 35(42) 43

42 Kommentar IT-utrustning Tidigare planerade investering gällande inköp av IT-system har senarelagts. Investeringarna som har gjorts under året är inköp av nytt backupsystem, inköp av hårdvara för trådlösa nätverk samt en utökning av den befintliga servermiljön. 1,9 miljoner kronor har nyttjas av årets anslag. Inventarier kommunledningskontoret Från och med finns ett årligt investeringsanslag om 3,0 miljoner kronor på kommunledningskontoret för inköp av inventarier, verksamhetssystem med mera. Utfallet för år är 1,3 miljoner kronor. Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) har under året köpt möbler och andra inventarier till lokalen som byggts upp efter branden. I och med nedläggningen av AMA kommer dessa inventarier att tas över av andra delar inom kommunen. Vid starten av kontaktcenter har investeringsmedel nyttjats till bland annat ombyggnation, möbler och IT-program. Vallentuna kommun har genom ekonomiavdelningen påbörjat implementeringen av ett kommungemensamt budget- och prognosverktyg. Syftet är att höja effektiviteten och kvaliteten i verksamheternas budget- och prognosarbete. Kommunstyrelsen oförutsett (KSOF) Kommunstyrelsen disponerade vid årets början 2,0 miljoner kronor för oförutsedda investeringsutgifter. Den 12 mars fattade fullmäktige beslut om att omfördela dessa medel till en ny lekplats i centrala Vallentuna då budgeten som öronmärkts för projektet i kommunplan inte är tillräcklig. Cykelvägnät Från och med 2016 finns ett årligt anslag om 2,0 miljoner kronor för åtgärder som syftar till att förbättra och sammanlänka cykelvägnätet och på så sätt uppmuntra till användning av cykel och minska bilanvändning. Under har 110 nya cykelparkeringar byggts samt tre cykelpumpar. De nya parkeringarna är vid Vallentuna station och Ormsta station. Vallentuna station har även en ny pump, Lindholmen och Karby torg likaså. Trafikinvesteringar Under år har Smidesvägens korsning med Tellusvägen byggts om så att den har större plats för tunga transporter. Även Rosengårdens busshållplats har byggts om för att möjliggöra smidigare busstrafik. Stora trafikåtgärder i och med Hagaskolans öppnande har påbörjats och ska vara klara i maj Projektet innefattar nya gång- och cykelvägar, belysning, säkrare övergångsställen och busshållplatser. Trafiksäkerhetsåtgärder Medel för trafiksäkerhetsåtgärder prioriteras till åtgärder för säkra gång- och cykelvägar till skolor och förskolor. Rapporten gällande säkra skolvägar vid Gustav Vasaskolan blev klar. De åtgärder som togs fram i rapporten kommer att tas med i Åtgärdsvalsstudien för Lindholmsvägen. Utöver detta har hastighetsdämpande åtgärder anlagts, trafikmätningar gjorts och utredningar för en generellt sett säkrare trafikmiljö genomförts. Beläggning vägar Från och med finns ett årligt investeringsanslag avsatt för underhållsåtgärder på kommunens vägar. Årets budget uppgår till 3,0 miljoner kronor. Kontraktet med den nyligen upphandlade beläggningsentreprenören avbröts under våren, vilket förde med sig att endast akuta beläggningar har utförts av direktupphandlade entreprenörer: Stockholmsvägen mellan bensinstationen Circle K och cirkulationsplatsen Kragsta, den stora centrumparkeringen och de båda cirkulationsplatserna på Banvägen. Åtgärder vägar och gångbanor Från och med finns ett årligt anslag om 2,0 miljoner kronor för upprustning av vägar och gångbanor i äldre områden. På grund av ovan nämnda avbrutna kontrakt har detta anslag inte kunnat nyttjas under. Under 2019 kommer en plan för renovering av vägar och gångbanor i äldre områden att tas fram. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 36(42) 44

43 Åtgärder lekplatser Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar enligt lekplatsplanen som antogs. Under har fyra mindre upprustningar färdigställts. Två av dessa, Lagmansvägens lekplats och Blekingevägens lekplats skulle enligt lekplatsplanen ha genomförts. Arbetet blev uppskjutet på grund av lekplatsoch markutrustningsleverantörernas långa leveranstid till entreprenören. Upprustningen av dessa två lekplatser färdigställdes dock i april/maj och det hölls en lyckad invigning på Blekingevägens lekplats den 23 april. Under sommaren färdigställdes års planerade upprustningar på Sturevägens lekplats och Fritzbergsvägens lekplats. Energisparåtgärder verksamhetsfastigheter Projektet har överskridit budget med 1,0 miljoner kronor då åtgärder från år har belastat års budget. Projektet är löpande över åren och har 3,0 miljoner kronor i årligt anslag. I år har det bland annat utförts åtgärder i Ekebyskolans matsal, där en ventilationssatsning och utbyte av diskmaskinsutrustning gjorts, i syfte att spara både vatten och energi. Innebelysning är utbytt på flera skolor och förskolor såsom Bällstabergsskolan och Rosengårdens förskola, entréhall i gymnasiet och klassrum i Ekebyskolan. Utebelysningen på Hjälmstaskolan och Hammarbackskolan och Väsbygården är också utbytt till energisnålare alternativ. Ett arbete har startats för att byta drivpaket i befintliga ventilationsaggregat. I garaget under Kulturhuset har laddningsplatser för eldrivna fordon installerats. Planerat underhåll verksamhetsfastigheter Fastighetsavdelningen har kartlagt det stora underhållsbehovet som föreligger i kommunens fastigheter. Investeringsplanen sträcker sig över en tioårsperiod och investeringsanslaget uppgår till cirka 300 miljoner kronor. Av årets budget på 48,5 miljoner kronor har 47,7 miljoner kronor nyttjats. Exempel på vad som har utförts: Alla lokaler är nu utrustade med brandlarm med direktkoppling till SOS. Renovering av avdelningskök på Kvarnbacken har genomförts. Brandstationen har fått nytt innertak samt ljuddämpande åtgärder. Takunderhåll har gjorts på flera objekt. Förskolor har utrustats med enhetliga låsningssystem. Flera avdelningar på olika förskolor har fått invändig målning samt byte av golv och undertak. Nya kylrum på Ekeby förskola och Kantarellens förskola har installerats. På Granåsa förskola har arbeten med justering av mark utförts. Förskolorna Granåsa och Rosengården har fått nya styrutrustningar. I Montessori Rosengården och Enbacken har trådlöst fastighetsnätverk installerats. Lundagårds förskola har fått en totalrenovering av utemiljön. Smultronets förskola har fått ny lekutrustning och ny asfalt. Bergatrollets och Ekebyskolans kök har fått nya diskmaskiner. Under året har flera lekutrustningar i olika storlekar bytts ut. Hjälmstaskolans gård har återställts efter dräneringsarbeten med nya markmaterial, belysning och lekutrustning, nya stekbord i köket och serveringsdiskar samt utbyte av ventilation i matsal. Hammarbacksskolans fasad har målats om. Utbyte har skett av kokgrytan i Lovisedalsskolan. En så kallad Blast Chiller för att kyla och frysa mat har installerats i Karbyskolan. Fotbollsplanen på Gustav Vasaskolan har utrustats med ny ledbelysning. Gymnasiets entré har fått ett lyft invändigt och toaletterna har renoverats. Inventarier samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen har från och med fått ett årligt investeringsanslag för inköp av inventarier, verksamhetssystem med mera. Budgeten uppgår till 1,0 miljon kronor och har under året nyttjats för ombyggnationen som pågår på förvaltningskontoret och även inköp av möbler. Då anslaget har överskridits med 0,2 miljoner kronor kommer motsvarande minskning att ske av 2019 års anslag. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 37(42) 45

44 Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Projekt Totalt, projekt Klart år Budget Utfall Budget Utfall Prognos Totalt (mnkr) 52,7 15,3 615,9 90,5 620,2 Gång- och cykelväg Kårsta-Ekskogen 12,6 0,0 13,0 0,4 13, Cykelbana runt Vallentunasjön 0,4 0,0 0,4 0,0 0, Gång- och cykelväg Lindholmen 1,9 0,1 3,7 1,1 3, Cykelvägar, förstudie 0,5 0,3 0,5 0,3 0,5 Utbyte kvicksilverbelysning 1,2 1,5 15,0 15,3 15,3 Nytt kommunhus 3,6 0,0 400,0 1,4 400, Torgytor (offentliga rum) 2,1 0,2 62,0 48,1 62, GC-väg Vallentuna-Karby 0,5 0,0 40,0 0,0 40, Återuppbyggnad kvarnen 0,0 3,2 0,0 3,3 4, GC-väg Bällstabergsvägen 0,5 0,4 10,0 0,4 10, Ny lekplats centrala Vallentuna 9,0 0,4 9,0 0,4 9, Lindholmsvägen 2,0 0,0 15,0 0,0 15, Tillgänglighet avfallshämtning 0,5 0,1 1,5 0,1 1, Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess 1,0 0,5 3,0 0,5 3, Våtmarkspark 8,9 0,0 15,5 0,1 15, Ishallar 8,0 8,6 27,3 19,1 27, Kommentar Gång- och cykelväg Kårsta-Ekskogen Osäkerhet råder om när projektet kan genomföras då markåtkomstfrågan måste utredas vidare. I detaljplan för Kårsta-Rickeby 2 tas hänsyn till denna gång- och cykelvägs anslutning i Kårsta. Gång- och cykelväg Lindholmen En gång- och cykelväg ska anläggas norr om Lindholmen mellan ICA och hembygdsgården/ip. En arkeologisk förundersökning visade att ett tiotal gravar finns på platsen. Under våren 2015 genomfördes en ny undersökning för att utreda om det går att anlägga gång- och cykelvägen på andra sidan Lindholmsvägen för att undvika att gräva upp fornlämningar. Nya förutsättningar i projektet har medfört mer kostnader än budgeterat. Detaljprojekteringen omfattade mer noggranna undersökningar såsom geoteknik med mera. Även VA-anläggning inklusive tryckning av ledningar under Lindholmsvägen har inkluderats. Omtag i projekteringen har inneburit ökade kostnader för såväl konsulter som intern projektledare och därför äskades 0,8 miljoner kronor i tilläggsanslag i samband med kommunplaneprocessen för , vilket beviljades. Projekteringen av gång- och cykelvägen blev klar våren. Planen är att anläggandet kommer att genomföras under Cykelvägar, förstudie Under hösten fattade teknik- och fastighetsutskottet beslut om att en förstudie för gång- och cykelväg längs Bällstabergsvägen ska genomföras. Förstudien genomfördes under vinter/vår Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 38(42) 46

45 och under hösten avslutades projekt Cykelvägar, förstudie. GC-väg Bällstabergsvägen I juni fastställde kommunfullmäktige investeringsanslag om 10,0 miljoner kronor för en ny gång- och cykelväg längs Bällstabergsvägen samt en ny busshållplats på Bällstabergsvägen och fattade genomförandebeslut. Projektering pågår och upphandling förväntas vara klar i april för genomförande under Utbyte av kvicksilverbelysning Projektet omfattade dels att separera kommunens belysningscentraler som är inbyggda i Elverkets anläggningar, dels att byta kvarvarande kvicksilverarmaturer. Arbetet med byte av armaturer har pågått sedan oktober 2016 och på grund av försenade leveranser av material har projektet dragit ut på tiden men är nu färdigställt. Projektbudgeten om 15 miljoner kronor har överskridits med 0,3 miljoner kronor vilket motsvarar en budgetavvikelse på två procent. Nytt kommunhus Kommunstyrelsen beslutade i februari 2016 att uppdra till kommundirektören att genomföra en förstudie avseende nytt kommunhus på fastigheten Vallentuna Prästgård 1:146 med möjlighet att samplanera med fastigheten Vallentuna 1:73. Förstudien är färdigställd och redovisad för den politiska styrgruppen. Projektets status är oklar, besked inväntas. Torgytor (offentliga rum) Första etappen omfattar åtgärder vid gångstråket utanför Coop och ICA fram till gamla biblioteket i Tärningshuset. Åtgärderna färdigställdes hösten Etapp två omfattar bland annat en öppning för biltrafik från Banvägen till Skördevägen och ytan mellan kommunalhuset och Tunahuset fram till Café Biscotti. Projektet omfattar byte av markbeläggning, nya soffor, belysning, planteringsytor och papperskorgar. Entreprenaden för etapp två avslutades i november Etapp tre omfattar torgytan mellan Café Biscotti och Torghuset samt Allévägen förbi Kulturhuset fram till Gärdesvägen och färdigställdes under sommaren. Den totala projektbudgeten om 50 miljoner kronor fastställdes av kommunfullmäktige i maj 2013 och avsåg fem etapper. Sedan dess har prisbilden ändrats på grund av fördyringar av genomförandet och kostnaden för de tre första etapperna uppgår till 48 miljoner kronor. De återstående 2.0 miljoner kronorna används till utredningar och förberedande projektering inom områden för etapp fyra och fem. Det kan till exempel gälla samverkan med trafikförvaltningen i landstinget kring järnvägskorsningen i centrala Vallentuna. För genomförandet av återstående etapper behövs investeringsmedel om uppskattningsvis 12,0 miljoner kronor, vilket äskades i samband med kommunplanen för och i investeringsplanen finns nu ytterligare 12,0 miljoner kronor avsatta för etapp 4 och 5. Genomförandet av etapp 4 måste samordnas i tid med avstängningen av Roslagsbanan på grund av sin påverkan på Banvägen. Beroende på avstängningen kan etapp 4 komma att genomföras 2019 eller Ishallar Efter flera år av eftersatt underhåll av ishallarna på Vallentuna IP togs en extraordinär underhållsplan fram år Syftet är att åtgärda skador och slitage som uppkommit under längre tid och 21,2 miljoner kronor har avsatts för ändamålet. Under genomfördes renovering av omklädningsrum samt byte av port till ishallen. Under - har etapp 1 slutförts genom att kylanläggningen har bytts ut och kompletterats med värmeåtervinningssystem samt att ett nytt ventilationsaggregat till entresolplanet har installerats. Parallellt med genomförandet av etapp 1 har förprojektering av etapp 2 utförts och denna slutfördes i början av. Under denna projektering upptäcktes brandtekniska problem med bland annat innertaket i A-hallen. Taket blev nödvändigt att bytas ut och därtill har andra brand- och säkerhetsåtgärder på grund av krav från brandförsvaret har vidtagits. Dessa akuta åtgärder var inte med i den ursprungliga underhållsplanen utan har finansierats av budgetmedel som var avsatta för etapp 2. Fritidsnämnden äskade ytterligare investeringsmedel i samband med kommunplan för att kunna genomföra etapp 2 och ytterligare 6,0 miljoner kronor avsattes för ändamålet i investeringsplanen för Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 39(42) 47

46 Ny lekplats centrala Vallentuna I lekplatsplanen fastställdes att det behövs byggas en lekplats i centrala Vallentuna. Under början av togs en förstudie fram som visade att det skulle kosta mer att anlägga lekplatsen än vad som var budgeterat i kommunplan Efter hemställan om utökade investeringsanslag fastställde kommunfullmäktige i mars investeringsbudgeten till 9,0 miljoner kronor. I maj sändes avropsförfrågan för projekteringen av lekplatsen ut. Detaljprojektering av lekplatsen påbörjades i augusti månad. Lekplatsen förväntas vara färdig och på plats under sommar/höst 2019 Återuppbyggnad kvarnen Kommunfullmäktige har avsatt 2,0 miljoner kronor i driftbudgeten för återuppbyggnad av kvarnen. Medlen var främst avsedda för projektering och en del av utförandet, bland annat platta och stomme. Redovisningstekniskt bör uppbyggnaden av kvarnen bokföras som en anläggningstillgång och i stället finansieras via investeringsbudgeten. Av denna anledning redovisas ett underskott om 2,0 miljoner kronor i investeringsbudgeten och motsvarande 2,0 miljoner redovisas som överskott inom driftbudgeten. Delar av byggnationen finansieras genom donationer från näringsliv, privatpersoner och lokala aktörer. Den totala projektkostnaden kommer inte att rymmas inom budgetramen på 2,0 miljoner kronor och inkomna donationer. Enligt beslut i styrgruppen ska den överstigande kostnaden täckas med investeringsmedel för underhållsprojekt. Återuppbyggnaden av kvarnen har genomförts som ett integrations- och arbetsmarknadsprojekt, där nyanlända och långtidsarbetslösa samtidigt ges en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Återuppbyggnaden påbörjades i juli och blev klar i november. Kvarnens vingar levereras under våren 2019 och beräknas vara färdigmonterade under april Digital samhällsbyggnadsprocess SBF Projektet en digital samhällsbyggnadsprocess har en total budget på 6,0 miljoner totalt för åren -2020, varav hälften återfinns inom kommunstyrelsen och hälften inom miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Arbetet med att digitalisera hela samhällsbyggnadsprocessen startade under. Ett grundläggande arbete genomfördes med en analys av nuläge och behov. En handlingsplan togs fram för att uppnå en helt digital samhällsbyggnadsprocess år Under åren kommer en mer aktiv genomförandefas att pågå. Handlingsplanen innehåller en mängd olika aktiviteter alltifrån ny webbplats, nya system såsom nytt ärendehanteringssystem, digitalt arkiv och projektverktyg samt digitalt LEAN och e-tjänster; bland annat helt digitala ansökningar, Mina meddelanden och Min sida. Ett arbete som är pågående är att digitalisera alla detaljplaner, totalt cirka 200 stycken varav 148 stycken redan är klara. Den nyligen antagna översiktsplanen ska även den digitaliseras. Andra aktiviteter syftar till att kompetensutveckla medarbetarna i digitalisering och att ta fram krav på IT-kompetens och digitaliseringskompetens som kan ställas som krav vid rekrytering. Den första december lanserades nya e-tjänster, det innebär att kunden kan ansöka/anmäla alla byggärenden digitalt, vilket leder till effektivisering av bygglovsprocesssens administrativa del. I takt med att allt fler personer ansöker digitalt kommer effektiviseringen och kostnadseffektiviteten att öka. Parallellt pågår arbete med automatiska regler för att underlätta återkoppling och kommunicering med kund. Den visuella styrningen innebär att avdelningen kan se alla ärenden i realtid på skärm och därefter fördela resurser utifrån behov, årstid eller arbetsbelastning. Våtmarkspark Detaljprojekteringen av våtmarksparken är klar. Projektet är pausat i väntan på dagvattenutredning för centrala Vallentuna som tagit längre tid än förväntat. Viss ändring av projekteringen kan krävas för att klara påverkan av miljökvalitetsnormerna vid genomförandet av program för Centrala Vallentuna. Projektet finansieras till hälften inom exploatering och hittills har utgifterna i huvudsak bokförts på ett exploateringsprojekt, vilket förklarar det låga utfallet inom investeringsbudgeten. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 40(42) 48

47 Analys - Medarbetare Personal 2016 Antal anställda Varav tillsvidareanställda Antal årsarbetare Medelålder 45,9 46,2 47,0 Medellön (tkr) 37,0 35,6 35,6 Medianlön (tkr) 35,0 33,5 33,0 Samtliga medarbetare 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 40,6 50,9 55,9 Män 3,9 5,0 5,9 Kvinnor 5,0 5,9 7,3 29 år och yngre 2,1 1,4 2, år 3,2 5,1 5,5 50 år och äldre 7,0 7,4 8,9 Samtliga 4,5 5,5 6, ,2 12,7 15,0 Månadsavlönade medarbetare 2016 Anställda, andel män Månadsavlönade medarbetare Sjukfrånvaro i av arbetad tid enligt avtal Sjukfrånvaro fördelad på kön Sjukfrånvaro fördelad på ålder Personalomsättning Tillsvidareanställda medarbetare Jämställdhet och mångfald Medarbetarenkät Område Kommunen totalt Infrastruktur, skydd m.m Kommunen totalt Infrastruktur, skydd m.m Motivation Ledarskap Styrning HME Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 41(42) 49

48 Kompletterande text: Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram en modell för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Kommuner och landsting erbjuds att använda nio gemensamma enkätfrågor inom området att komplettera sina respektive medarbetarenkäter med, eller att använda som en fristående enkät. Syftet är dels att skapa ett jämförelsematerial, men också att kunna analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Medarbetarna är den viktigaste resursen för att Vallentuna kommun ska utvecklas framgångsrikt och att den verksamhet som bedrivs ska hålla hög kvalitet. Likaså är medarbetarna den viktigaste faktorn för att vi ska arbeta mot visionen med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer. Mot denna bakgrund är medarbetarundersökningen avgörande. Ett metodmaterial finns framtaget som stöd till chefer för det systematiska arbetet med att ta fram handlingsplaner utifrån respektive enhets resultat. Handlingsplanerna dokumenteras och följs upp i kvalitetsledningssystemet. Under startade även ett arbete för att analysera om, eller hur HMEresultat korrelerar med andra verksamhetsresultat. Den framtagna analysmodellen, som är förankrad med forskare på Chalmers, har ambitionen att strategiskt och operativt skapa en arbetsinriktning som integrerar arbetsgivarpolitiken med ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Medarbetarenkäten visar på ett hållbart medarbetarengagemang i kommunstyrelsens verksamheter, men med viss nedgång sedan förra mätningen. Kommunledningskontoret arbetar systematiskt med uppföljningen för såväl kommunledningskontoret som kommunen i sin helhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året utvecklat det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen arbetar utifrån centrala arbetsmiljömål som bland annat syftat till att öka sammanhållning och samverkan inom förvaltningen liksom att utveckla tydligheten i de individuella uppdragen och ett utvecklat ledarskap. Under hösten genomfördes en värdegrundsbaserad utvecklingsprocess, där alla medarbetare och chefer deltagit och lagt en grund för fortsatt utveckling. Utöver detta arbetar förvaltningen aktivt med en strategisk kompetensförsörjningsplan utifrån ledorden attrahera, utveckla och behålla personal. Kommentar Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Vallentuna kommun har åtaganden vad gäller en ökad tillväxt. En större volym, storlek och komplexitet i kommande arbetsuppgifter kräver ett omfattande utvecklingsarbete hur resurser och kompetenser används och fördelas. Inom samhällsbyggnadsprocessen måste samverkan säkerställas och arbetssätt utvecklas. Digitaliseringen är en viktig del för att nå effektiva processer och för att kunna möta förväntningar från kommuninvånare, företagare och medarbetare. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen har en utökning av personella resurser skett för att möta upp arbetet med digitalisering. För att säkerställa det åtagande kommunen har för bland annat Sverigeförhandlingen har en utökning skett inom planavdelningen, exploatering och infrastruktur. Vidare har en utökning gjorts för upprustning av äldre byggnader och det planerade underhållet. Inom kommunledningskontoret har sju kommunvägledare anställts för att bemanna det nya kontaktcentret. Långtidssjukfrånvaron har gått ner jämfört mot föregående år. Ett systematiskt arbete med långtidssjukskrivna medarbetare och medarbetare som har en upprepad korttidsfrånvaro har pågått under året. Alla långtidssjukskrivna har en rehabiliteringsplan. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) pågår kontinuerligt i verksamheterna och medarbetare kan bidra aktivt till förbättringar. Förvaltningarna arbetar med friskvårdsaktiviteter, bland annat integreras friskvård- och trivselaktiviteter i medarbetarnas kalendrar. Vallentuna kommun har tecknat ett kollektivavtal som möjliggör fler semesterdagar för vissa medarbetare. De medarbetare som har ett större ledighetsbehov än den ordinarie kollektivavtalade semestern, kan nu teckna en individuell överenskommelse om att få fler semesterdagar genom att avstå från semesterdagstillägget. En stimulansåtgärd infördes under året i syfte att minska semesterlöneskulden, vilket innebar att arbetsgivaren bjöd på en dag när en medarbetare tog ledigt en eller flera sammanhängande veckor enligt principen var ledig 5 dagar, men ta bara ut 4 semesterdagar". Åtgärden gällde från den 1 juni till den 31 december, utifrån vissa förutsättningar. Kommunstyrelsen, Verksamhetsberättelse 42(42) 50

49 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsberättelse barn- och ungdomsnämnden (BUN.369) Beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för. Anteckning Thomas Arctaedius och Anna-Maria Valladolid (båda S) deltar inte i beslutet. Jessica Dyrnes (MP) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram en verksamhetsberättelse för. Verksamhetsberättelsen beskriver nämndens arbete under, hur de mål som fastställdes i verksamhetsplanen uppfylldes samt det ekonomiska resultatet. Yrkanden Johan Skog (M) yrkar att barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för. Beslutsgång Ordförande, Johan Skog (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att barn- och ungdomsnämnden beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Verksamhetsberättelse barn- och ungdomsnämnden 2. Verksamhetsberättelse barn- och ungdomsnämnden Expedieras till Akten, kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 26 51

50 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Verksamhetsberättelse barn- och ungdomsnämnden (BUN.369) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för. Anteckning Thomas Arctaedius (S) deltar inte beslutet. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram en verksamhetsberättelse för. Verksamhetsberättelsen beskriver nämndens arbete under, hur de mål som fastställdes i verksamhetsplanen uppfylldes samt det ekonomiska resultatet. Yrkanden Johan Skog (M) yrkar att arbetsutskottet föreslår att: Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för. Beslutsgång Ordförande, Johan Skog (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Verksamhetsberättelse barn- och ungdomsnämnden 2. Verksamhetsberättelse barn- och ungdomsnämnden Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 15 52

51 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR BUN.369 LENA LINDEGREN SID 1/1 ENHETSCHEF BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse barn- och ungdomsnämnden Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram en verksamhetsberättelse för. Verksamhetsberättelsen beskriver nämndens arbete under, hur de mål som fastställdes i verksamhetsplanen uppfylldes samt det ekonomiska resultatet. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, verksamhetsberättelse barn- och ungdomsnämnden 2. Verksamhetsberättelse barn- och ungdomsnämnden Henrik Lennermark Utbildningschef Margareta Håkansson Dahlin Avdelningschef Ska expedieras till Akten VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

52 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsberättelse

53 Innehållsförteckning Nämnden i korthet...3 Viktiga händelser under året...4 Verksamhetsförändringar...5 Framtiden...6 Måluppfyllelse...7 Strategiska inriktningar...7 Styrkort...23 Analys - Kund/Invånare...24 Analys - Verksamhet...26 Analys - Miljö...29 Analys - Ekonomi...30 Analys - Medarbetare...39 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(41)

54 Nämnden i korthet Ordförande: Johan Skog Bruttokostnad *: 1 398,9 Antal ledamöter: 9 Nettokostnad **: 761,6 Förvaltningschef: Henrik Lennermark Budgetavvikelse i år: 6,7 Antal årsarbetare: 798 Budgetavv. föregående år: 6,8 * Exklusive nämndsinterna transaktioner och exklusive intäkter ** Alla intäkter minus alla kostnader Mn kr Mn kr Mn kr Mn kr Nämndens uppgift är att: Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(41)

55 Viktiga händelser under året Läsåret - nådde Vallentunas kommunala skolor den högsta måluppfyllelsen sedan det nuvarande betygssystemet infördes. Såväl kommunala som fristående skolor nådde också de högsta meritvärdena sedan nuvarande mätning infördes vårterminen De kommunala skolorna nådde samtidigt för första gången en positiv avvikelse från det modellberäknade värdet i Kommun- och landstingsdatabasen Kolada. I Kolada jämförs den faktiska måluppfyllelsen med den förväntade måluppfyllelsen utifrån socioekonomiska förhållanden. Den positiva avvikelsen medför att de kommunala skolorna för första gången presterar bättre än förväntat utifrån de socioekonomiska förutsättningarna. I december fattade nämnden beslut om deltagande i Skolverkets projekt "Samverkan för bästa skola". Detta är ett gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med Skolverket i syfte att ytterligare förbättra det systematiska kvalitetsarbetet och därmed skolresultaten. Samverkan sker både inom förskola och skola och kommer pågå under tre års tid, delvis finansierat med statsbidrag. Den kommunala huvudmannen inom förskola, grundskola och grundsärskola har under året varit föremål för regelbunden tillsyn av Skolinspektionen enligt myndighetens uppdrag att löpande inspektera kommunala såväl som fristående huvudmän och deras verksamheter. Förutom besök och intervjuer av utvalda funktioner på förvaltningen har Skolinspektionen också genomfört verksamhetsbesök på Bällstabergsskolan, Karbyskolan samt grundsärskolan Olympiaskolan. Under året är det framförallt två fall av ny lagstiftning som har påverkat verksamheterna. Detta är dels den nya dataskyddsförordningen och dels kravet på att varje huvudman ska utse en skolchef per verksamhetsområde. Kommunens verksamheter har miljöcertifierats enligt ISO För att bättre nå ut till medborgare med tydlig information har en ny webb lanserats. Ett nytt digitalt system för handläggning av ärenden kring kränkande behandling har också upphandlats. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(41)

56 Verksamhetsförändringar Under året har Ekebyskolan och Hammarbacksskolan slagits samman till en ny gemensam skola och enhet - Rosendalsskolan. Rektor för Ekebyskolan har fortsatt som rektor för den nya sammanslagna enheten. I det som tidigare var Ekebyskolans lokaler finns de yngre årskurserna och det som tidigare var Hammarbacksskolans lokaler finns de äldre årskurserna. Den kultur- och idrottssatsning som tidigare varit beslutad har under andra halvan av året genomförts i årskurs 2 och årskurs 7. Detta har medfört utökade möjligheter för eleverna att välja innehåll i elevens val i årskurs 7, men det har också medfört att förvaltningen sedan höstterminen har ett antal nya medarbetare med stark anknytning till det lokala föreningslivet. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(41)

57 Framtiden Antalet barn och elever ökar de närmaste åren. Förvaltningen ser också att antalet elever som väljer att stanna i skolkommunen ökar. Samtidigt är tillgången på förskollärare begränsad och antalet lärare minskar. För många kommuner och huvudmän uppstår nu en utmaning att kunna hantera de två omständigheterna, det vill säga det som i dagligt tal benämns lärarbristen. Med få och färre förskollärare och lärare riskerar kostnaderna för arbetskraft att genom marknadskrafterna öka kraftigt. Kompetensförsörjning blir därmed ett viktigt fokus under flera år framöver. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(41)

58 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i en tabell. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 7 Målet är uppfyllt: 4 5 Målet är delvis uppfyllt: 1 2 Målet är ej uppfyllt: 0 0 Strategiska inriktningar Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Målet är uppfyllt Barn- och ungdomsförvaltningen har identifierat ett antal prioriterade aktiviteter för att nå det kommungemensamma målet om att utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. Ett viktigt område här är aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare som både attraherar och behåller personal. Andra aktiviteter handlar om att långsiktigt arbeta för en hållbar miljö. Genom att öka andelen ekologisk mat som serveras bidrar förvaltningen till det långsiktiga arbetet för en hållbar utveckling. Andra aktiviteter syftar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar arbetsmiljö utan kränkningar och diskrimineringar. Förvaltningen arbetar också med aktiviteter som fokuserar på att kunna tillhandahålla IT-system som är långsiktigt hållbara som stöd till verksamhet och vårdnadshavare. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas förskolor, grundskolor och fritidshem samt grundsärskola medvetet arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. Målet är uppfyllt Utveckla digitaliteten i förskolan Förvaltningen har identifierat ett behov av att utveckla kunskaperna kring, samt öka användandet av, digitala lärverktyg i verksamheterna. Ett första steg har varit att skapa en grundkunskap hos pedagogerna och därefter utveckla det pedagogiska arbetet med digitala lärverktyg kopplat till barns utveckling och lärande. Målet är att användandet av digitala verktyg ska vara en naturlig del i det pedagogiska arbetet och syfta till att utveckla barnens digitala kompetens. Under våren genomfördes en inspirationsföreläsning för samtliga förskolor kring digitalitet kopplat till pedagogiska miljöer. Pedagogerna på några av förskolorna har nu också börjat använda sig av projektorer och lärplattor i projektarbeten tillsammans med barnen. Lärplattorna används även till viss del i dokumentationer. Under hösten har också en IT-plan för förskolan tagits fram. Förskolans ledningsgrupp har processat den och varit delaktig i arbetet. Kopplat till IT-planen gör respektive verksamhet en Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(41)

59 handlingsplan utifrån de behov som finns. Det kan handla om till exempel kompetenshöjande insatser, inköp av IT-utrustning och workshops kring olika teman. Utveckla likabehandlingsarbetet i förskolan Syftet med en plan mot kränkande behandling är att motverka diskriminering och kränkande behandling och att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller funktionshinder. Den ska också förebygga och förhindra trakasserier eller annan kränkande behandling. Arbetet med likabehandling ska bedrivas med ett förebyggande och ett främjande perspektiv. Det förebyggande arbetet syftar till att minimera risken för diskriminering och kränkande behandling och det främjande arbetet handlar om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter. Förvaltningen har under året arbetat fram planer mot kränkande behandling tillsammans med pedagogerna på respektive enhet och dessa implementerades i verksamheterna under augusti. Planerna har sedan introducerats för föräldrar under höstens föräldramöten. Pedagogerna har under året löpande diskuterat värdegrundsfrågor och barnen har varit delaktiga i planen genom bland annat trygghetsvandringar och intervjuer. Arbetet med värdegrund och likabehandling ska vara ständigt pågående och genomsyra verksamheten, detta är därför ett fortsatt utvecklingsarbete. Kartlägga behov av samverkan med socialförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen har identifierat ett antal samverkansområden att förbättra eller utöka vad gäller barn och ungdomar: barnomsorg på obekväm arbetstid, försörjningsstöd, HVB-placerade och familjehemsplacerade elever, anmälningsplikten (så kallade orosanmälningar), hög skolfrånvaro, hedersförtryck och våld i nära relationer, skolskjuts och turbundna resor samt barn och elever i grundsärskola och gymnasiesärskola. Anmälningsplikten är det samverkansområde som barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen enats om att prioritera, men samtliga områden kommer vara föremål för utökad samverkan. Tillgänglig undervisning för nyanlända elever Nyanlända elevers möjlighet att visa sina ämneskunskaper på sitt starkaste språk har ökat. I enlighet med Skolverkets riktlinjer erbjuder Optimus översättningshjälp till nyanlända elever under nationella proven i årskurs 9. Även vid andra prov kan eleven få översättningshjälp av frågor och uppgifter samt vid behov skriva svar på sitt modersmål. Modersmålsläraren översätter vid sådana fall svaren till undervisande lärare. Utvecklingen inom området ska fortsätta och en rutin ska tas fram för genomförande av nationella prov med nyanlända elever. Undervisande lärare på skolorna ska känna till möjligheten till översättning vid olika prov. Mottagandet av nyanlända elever direkt på respektive skola har gett positivt resultat med snabbare social inkludering. Utifrån individanpassning inkluderas eleverna i ordinarie klass i många ämnen direkt och därutöver får de undervisning i svenska som andraspråk. Alla nyanlända elever får faddrar när de börjar i sin klass. Både skolor och mottagningsenhet upplever att eleverna, framförallt engelsktalande elever och elever i yngre åldrar, snabbare lär känna svensktalande elever med detta system. Utvecklingen av mottagningen kommer att fortsätta under läsåret med stöd och kompetensutveckling till lärare på skolorna kring undervisningen av nyanlända elever. Digitala lösningar ska prövas för stöd direkt till eleverna. Projekt att motverka rasism och främlingsfientlighet Barn- och ungdomsnämnden gav barn-och ungdomsförvaltningen i uppdrag att påbörja ett projekt för att motverka rasism och främlingsfientlighet i Vallentunas för- och grundskolor. Målet är att få en tydligare bild av hur rasism och främlingsfientligheten tar sig uttryck i dessa verksamheter. I arbetet är skolledning, all personal samt elever delaktiga. I styrgruppen för projektet ingår de flesta av kommunens förvaltningar. Projektet ska pågå till och med slutet av läsåret Arbetsgruppen har kartlagt kommande insatser, varav några kommer att vävas in i det pågående främjande och förebyggande målinriktade värdegrundsarbetet på skolenheterna i Vallentuna skolkommun. Riktlinjer och rutiner för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i grundskolan Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(41)

60 Alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter till trygghet och lärande i skolan. Därför ska det enligt diskrimineringslagen och skollagen kontinuerligt pågå ett främjande och förebyggande arbete för ett målinriktat värdegrundsarbete. Detta ska synliggöras i en plan för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje skolenhet har kommit olika långt i den processen. Förvaltningen har under hösten haft en dialog med respektive skolenhet där värdegrundsfrågor och planen lyfts som särskilda områden. En kvalitetsgranskning av samtliga enheternas planer pågår och kommer att vara klart i januari Målet är att skapa en likvärdighet i planernas struktur med målsättningen att arbeta mer systematiskt, förebyggande och främjande hellre än åtgärdande. I arbetet med att implementera riktlinjerna för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har förvaltningen genomfört ett antal kompetensutvecklingsinsatser för skol- och fritidshemspersonal på ett flertal skolenheter. En dialog med några skolenheters elevhälsoteam har också skett under januari till augusti. En årlig sammanställning av inkomna anmälningar om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har tagits fram och redovisas för barn- och ungdomsnämnden i februari Skolenheternas anmälningsfrekvens av eventuella kränkningar av elever har ökat under i jämförelse med. Ett digitalt system kommer att införas under våren 2019 i syfte att göra det enklare för förskolorna och skolorna att anmäla, utreda och följa upp kränkande behandlingsärenden. Ta fram och implementera en Informations- och kommunikationsteknikplan (IKT) för förskolan och grundskolan Barn- och ungdomsförvaltningen och de globala förstelärarna har på uppdrag av barn- och ungdomsnämnden arbetat fram ett förslag till IKT-plan för förskolan och grundskolan. Planen ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet och digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling samt för utveckling av undervisningen. Arbetet med IKT-planen pågår både bland förskolechefer samt rektorer och ärendet ska beslutas i nämnd i februari Säkerställa långsiktigt hållbara informations- och kommunikationsteknik (IKT) och administrativa system enligt nya dataskyddsförordningens krav Nya dataskyddsförordningen tillämpas från 25 maj. Barn- och ungdomsnämnden beslutade den 22 maj om riktlinjer för personuppgiftsbehandling utifrån den nya dataskyddsförordningen. Förvaltningen har kartlagt de personuppgifter som hanteras inom barnoch ungdomsförvaltningens verksamheter. Uppdraget avslutades i juni med en slutrapport. En analys har gjorts avseende hur förvaltningen lever upp till dataskyddsförordningens krav. Förvaltningen har utbildat barn- och ungdomsnämndens ledamöter, barn- och ungdomsförvaltningen, förskolechefer, rektorer och verksamhetschefer i dataskyddsförordningen samt tagit fram ett utbildningspaket riktat till personal i verksamheterna. Samma chefer genomförde under augusti och september utbildningen för sin personal med hjälp av utbildningspaketet. I slutrapporten beskrivs de risker som identifierats under uppdragets gång och de förslag på fortsatt arbete som rekommenderas. Bland annat ska specifik information till verksamheterna om hantering av personuppgifter tas fram och uppföljning av det fortsatta arbetet i verksamheterna göras. Kommunens dataskyddsombud har en nyckelroll i det fortsatta arbetet. Ta fram rutiner för hantering av skyddade personuppgifter och informera om dessa Barn- och ungdomsförvaltningen ska hantera skyddade personuppgifter i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen samt Skatteverkets rekommendationer. För att säkerställa att hanteringen sker på ett rättssäkert sätt har rutiner och en mall för handlingsplan tagits fram. Rutinerna publicerades på intranätet i september och har informerats om för ledamöterna i nämnden, rektorer och förskolechefer samt för förvaltningsledningen. Rutinerna ökar skyddet för personuppgifter om barn, elever och vårdnadshavare med skyddade personuppgifter vid bland annat hanteringen i system, i utbildningen och vid elevhälsan. HBTQ-perspektivet skall vara en integrerad del av den centrala elevhälsans verksamhet En för aktiviteten ansvarig arbetsgrupp har genomfört den årliga HBTQ-dagen med en utbildningsinsats där all personal inom den centrala elevhälsan deltog. Arbetsgruppen har avslutat sitt verksamhetsår, som följer läsåret, och rapporterar över till nästa arbetsgrupp som ansvarar för Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(41)

61 nästa utbildningsinsats. Den centrala elevhälsan har även genomfört ett möte med två Vallentunaungdomar som har en pod om HBTQ-personer och deras vardag. Vallentuna kommun en attraktiv arbetsgivare Barn- och ungdomsförvaltningen bedriver ett kontinuerligt arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare. Nedan beskrivs både delar av det kontinuerliga arbetet och riktade satsningar som kommunen genomfört under året. Utveckling av lärarrollen i Vallentuna kommun Barn- och ungdomsförvaltningen har under hösten startat ett projekt som syftar till att se över och utveckla lärarrollen både utifrån arbetsmiljöaspekten samt det faktum att det råder lärarbrist såväl nationellt som lokalt. Förvaltningen har format en arbetsgrupp bestående av olika funktioner och kompetenser från de kommunala grundskolorna och gymnasiet som kommer att arbeta i projektet under VFU den verksamhetsförlagda delen av förskollärar- och lärarutbildningen Vallentuna kommun har avtal med Uppsala- och Stockholms universitet om VFU. Dessutom tecknas individuella avtal med andra lärosäten exempelvis för yrkeslärare. Vallentuna kommun strävar också efter att möjliggöra VFU inom kommunen för studenter som läser på distans. VFU ses som en viktig kanal för rekrytering av lärare och förskollärare. Vallentuna kommun medverkar i olika riktade aktiviteter gentemot studenterna och beslut är fattat om att representanter från kommunen ska delta på Pedagogdagarna i februari på Uppsala universitet. I detta forum kan kommunen visa vilka möjligheter som finns till anställning i Vallentuna. Förvaltningen ordnar också regelbundet välkomstträffar för nya studenter som ska ut på sin första VFU-period samt avslutnings- och rekryteringsträffar för de VFU-studenter som varit ute på sin sista VFU-period i Vallentuna. Ett viktigt fokus för dessa träffar är att marknadsföra Vallentuna kommun som en attraktiv arbetsgivare. Under höstterminen har sammanlagt 43 studenter genomfört sin verksamhetsförlagda utbildning i Vallentuna. Studenterna är placerade i alla verksamhetsformer från förskola till gymnasiet. Det är både kommunala verksamheter samt fristående förskolor och skolor som tar emot studenterna. Förvaltningen har också fattat beslut om att under vårterminen 2019 erbjuda lärare en möjlighet att gå en handledarutbildning. Utbildningen ges som en uppdragsutbildning från Uppsala universitet och 16 lärare inom grund- och gymnasieskola är anmälda till kursen. Kursen syftar till att stärka handledarnas färdigheter och kompetens i rollen som handledare för studenter inom den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Vidare syftar kursen till att skapa en ökad medvetenhet, tydlighet och professionalism i handledarskapet. Kursen ges i samarbete med Upplands Väsby kommun. Utveckla samarbetet med de lärosäten som har lärarutbildningar och studie- och yrkesvägledarutbildningar För att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet behöver barn- och ungdomsförvaltningen och dess enheter vara insatta i den utveckling som sker på lärosätena inom lärar- och förskollärarutbildningen samt studie- och yrkesvägledarutbildningen (SYV). Syftet med att behålla och utveckla samarbetet med lärosätena är att bibehålla och höja kompetensen hos medarbetare samt givetvis att kunna bidra till och erbjuda hög kvalitet på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Enheten för studie- och yrkesvägledning deltar med en representant på SYV-programmets programråd på Stockholms universitet. På programrådet diskuteras professionen, dess utveckling och framtid. Kompetensutveckling inom skola och förskola Barn- och ungdomsförvaltningen har under satsat på kompetensutveckling för alla lärare, speciallärare och specialpedagoger inom grundskolan genom Skolverkets satsning Specialpedagogik för lärande. Satsningen syftar till att stärka den specialpedagogiska Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(41)

62 kompetensen i skolan genom ökade kunskaper om metoder och arbetssätt samt utveckling av undervisningen för att möta elevers olika behov och förutsättningar. Ytterligare kompetensutveckling som har startat under är Skolledarlyftet leda fritidshemmet som ska bidra till att bland annat höja skolledares kunskaper och kompetens kring fritidshemmens verksamhet och mål. I satsningen ingår att höja kunskapsnivån bland alla medarbetare på fritidshemmen kring fritidsverksamhetens syfte och mål samt att öka antalet högskoleutbildade medarbetare på fritidshemmen. Det sistnämnda görs genom en möjlighet att utbilda sig på distans samtidigt som man arbetar i verksamheten. Barn- och ungdomsnämnden har också beslutat om att genomföra en utbildningssatsning inom förskolan för att öka andelen förskollärare i Vallentuna kommun. Satsningen startar under 2019 och innebär att barnskötare ges möjlighet att utbilda sig till förskollärare på distans under cirka tre år parallellt med fortsatt arbete i verksamheten. Karriärtjänster Syftet med karriärtjänster är att skapa verktyg för att utveckla och höja nivån på undervisningen och därigenom även resultaten. Utformningen av karriärtjänster syftar också till att fungera som karriärsteg för kommunens lärare och kan bidra till att Vallentuna kommun är en attraktiv arbetsgivare. Under våren beslutade nämnden om att utveckla karriärtjänsterna till att vara mer kommunövergripande. Detta innebär att en del av förstelärarna och lektorerna nu arbetar med utvecklingsuppdrag mot hela organisationen och inte bara mot den egna skolan. I augusti påbörjade de nya förstelärarna och lektorerna sina treåriga utvecklingsuppdrag, med såväl kommunövergripande som lokala uppdrag. Under läsåret - pågick ett pilotprojekt med försterektorer, vilket Vallentuna var först i Sverige med. Kommunen vände sig till såväl fristående huvudmän som den egna regin i syfte att med karriärtjänsten försterektor som form inkludera samtliga huvudmän i arbetet för skolkommunens utveckling mot högre måluppfyllelse och förbättrade meritvärden. Försterektorerna samlades i ett förvaltningsråd där förvaltningschefen agerade sammankallande. Efter avslutat pilotprojekt har en utvärdering av läsårets försöksverksamhet inletts. Under utvärderingsperioden har förvaltningsrådet fortsatt att samlas, nu med samtliga rektorer och skolchefer inom skolkommunen inbjudna. Under året infördes ny lagstiftning vilken ställde krav på huvudmännen att utpeka en särskild skolchefsfunktion per verksamhet. Inom barn- och ungdomsförvaltningen fanns redan funktionerna verksamhetschef för förskolan och verksamhetschef för huvudmannen, två tjänster direktrapporterande till förvaltningschefen. Dessa funktioner utpekades till skolchefer inom respektive verksamhet och tjänsterna bytte därmed namn till skolchef för förskolan och skolchef för grundskolan och grundsärskolan. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas förskolor, grundskolor och fritidshem samt grundsärskola aktivt bidra till en giftfri miljö och ett återvunnet samhälle samt bidra till att begränsa klimatpåverkan. Målet är uppfyllt Miljöcertifiering Arbetet med att uppnå miljöcertifiering är avslutat och Vallentuna kommun är certifierad enligt ISO ISO är samlingsnamnet för de standarder som handlar om miljöledning och certifieringen visar på att kommunen har strukturer för att kunna arbeta med miljöfrågor på ett effektivt sätt. Miljöarbetet ska ingå i det dagliga arbetet i barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. Under arbetet med certifieringen har det framkommit att barn- och ungdomsförvaltningen behöver höja medvetenheten hos medarbetarna om kommunens miljöambitioner. Det behöver också bli tydligare hur olika verksamheter kan bidra till de miljömål kommunfullmäktige beslutat. Kommunens miljögrupp diskuterar och driver det fortsatta miljöarbetet. Aktiviteter för långsiktig hållbarhet kopplat till miljöarbete Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(41)

63 Förvaltningen arbetar med flera aktiviteter som syftar till långsiktig hållbarhet ur ett miljöperspektiv. Bland annat har man arbetat med att se över menyn och antal serveringar av rött kött för att påverka andelen växthusgasutsläpp. Genom att förändra skollunchmenyn där en del rött kött ersattes med fisk, kyckling eller grönsaker och baljväxter minskades klimatpåverkan med nästan 50 procent för vårens meny. Med denna förändring följer dock utmaningen att erbjuda den mat barn och elever vill äta så att de orkar vara aktiva hela skoldagen. Baljväxter, grönsaker och fisk är mat som är bra både för hälsan och för miljön men också livsmedel som historiskt varit svårare att få elever att uppskatta. Förvaltningens ambition att mäta andelen inköpta livsmedel som är närodlade, närproducerade eller svenska är för närvarande inte möjlig på grund av inköpssystemets utformning och tillgängliga resurser. En uppskattning av mängden lokalt nötkött som serverats visar att cirka 500 kilo serveras runt två gånger i månaden. Från oktober till december har cirka kilo nötfärs serverats i förskolan, grundskolan, på gymnasiet och inom äldreomsorgen. Det motsvarar cirka 15 stycken nötkreatur. Vidare arbetar förvaltningen med att inköpen av ekologiska produkter ständigt ska öka enligt kommunens kostpolicy. Mejeriprodukter, fisk och skaldjur samt grönsaker och potatis är de livsmedelsgrupper som är störst inom de inköpta ekologiska varorna. För år är målet att 25 procent av kostenhetens inköp ska vara ekologiska produkter. Statistiken visar att under perioden januari till och med november var 30 procent av livsmedelsinköpen ekologiska varor. Dessa inköp sker inom befintlig livsmedelsbudget vilket möjliggjordes med de förändringar i menyn som infördes i februari då menyn klimatberäknades. Utöver den minskade klimatpåverkan medförde samtidigt förändringen utrymme i livsmedelsbudgeten för att köpa mer ekologiska livsmedel och även lokalt nötkött av hög kvalitet. I Vallentuna kommun har fem förskolor målet att 100 procent av inköpen ska bestå av ekologiska livsmedel. Under perioden har dessa förskolor köpt in 96 procent ekologiska livsmedel. Ett tillägg har gjorts i avtal för dessa förskolor vilket möjliggör inköp av konventionella livsmedel (främst kött, fisk, blodpudding, salt och specialkostprodukter) för att underlätta för köken att hålla livsmedelsbudgeten samt för att få tag i livsmedel som inte finns ekologiska och berikade. Arbetet med minskat matsvinn fortsätter med egna initiativ i respektive kök. Mätmetod, uppföljningsmetod och analys saknas dock fortfarande. Att minska matsvinn är ett angeläget arbete som behöver lyftas till en övergripande nivå med övriga verksamheter som involveras i måltiden, som till exempel barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter och samhällsbyggnadsförvaltningen. För att bättre kunna planera antal portioner behöver köken ett verktyg som enkelt och snabbt visar antal närvarande matgäster samt gäster med behov av specialkost. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde. Livsmedelsverket har nyligen presenterat en nationell mätmetod för matsvinn som kan komma att implementeras som verktyg i köken. Detta är något som länge saknats och efterfrågats av branschen. Kemikaliesmart förskola Förvaltningen har tillsammans med kommunens miljöstrateg tagit fram en vägledning för en kemikaliesmart förskola. Sedan tidigare fanns ett pågående arbete i verksamheterna för hur de ser över befintligt material samt diskuterar vad som ska beställas in vid inköp av nytt material. Förskolorna har även sett över vilka hygienartiklar som köps in så att de är bra miljöval. För att öka den grundläggande förståelsen och skapa ett större engagemang anordnades i juni en workshop kring kemikaliesmart förskola. Förskolorna har under hösten fortsatt sitt arbete med att se över befintligt lekmaterial samt vilket material och hygienartiklar som köps in. Efterlevnaden av kemikalieplanen är ett ständigt pågående arbete. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Målet är uppfyllt När det gäller det kommungemensamma målet att Vallentuna kommun ska bedriva en verksamhet Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(41)

64 av hög kvalitet betyder det för barn- och ungdomsnämnden att den undervisning som erbjuds i förskolor, grundskolor, fritidshem och grundsärskola ska hålla en hög kvalitet både vad gäller trygghet och studiero. Det innebär också att undervisningen ska vara av hög kvalitet så att den hjälper så många elever som möjligt att nå höga resultat. För att åstadkomma detta har förvaltningen initierat en rad aktiviteter. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas förskolor, grundskolor och fritidshem samt grundsärskola se till att dessa verksamheter bedrivs med hög kvalitet. Målet är uppfyllt Flerstämmig undervisning i förskolan Malmö universitet (Mau) samverkar med åtta kommuner och det fristående institutet för Innovation, Forskning och Utveckling i Skola och förskola (ifous) i ett forsknings- och utvecklingsprogram om undervisning i förskolan. Syftet med programmet är att utveckla såväl kunskap och förhållningsätt som arbetsmetoder i förskolan. I gemensamma utvecklingsseminarier möts forskare och praktiker för att diskutera observationer och gemensamt bearbeta frågor som uppstår. Uppdragen innebär att undersöka undervisningsbegreppen, stimulera kollaborativt lärande och ett vetenskapligt arbetssätt introduceras. Detta arbetar förskollärarna vidare med på hemmaplan tillsammans med sina arbetslag. För att utvecklingsprocessen ska gå framåt mellan seminarierna är det av vikt att skapa forum för kollegialt lärande. Det första utvecklingsseminariet genomfördes i april. Förvaltningen följer upp det löpande arbetet tillsammans med förskolecheferna. Under hösten genomfördes ett seminarium i Malmö för samtliga deltagare i projektet. Från Vallentuna deltog 13 förskollärare, tre förskolechefer samt skolchef och processledare. Vid detta tillfälle introducerades forskarna från Malmö universitet och deltagarna fick uppgifter att arbeta med på hemmaplan. Förskolecheferna har organiserat nätverksgrupper på respektive enhet som arbetar vidare med detta med sina verksamheter. Samtliga medarbetare på de kommunala förskolorna i Vallentuna fick en introduktion i "Flerstämmig undervisning" på den gemensamma planeringsdagen som genomfördes i oktober. Processledaren stöttar löpande förskolecheferna i detta arbete och följer upp de pågående aktiviteterna tillsammans med skolchef. Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan - pedagogisk uppföljning och analys Tidigt i våras besökte Skolinspektionen kommunen och när det gällde förskolan såg Skolinspektionen att huvudmannen hade stora utmaningar kring det systematiska kvalitetsarbetet där det saknades både väsentlig dokumentation av resultat och vidtagna åtgärder samt involvering av personalen på alla nivåer. Skolinspektionen beslutade därför om ett föreläggande med vite om inte Vallentuna kommun senast i januari 2019 kan redovisa vilka åtgärder som identifierats och påbörjats för att komma till rätta med detta. För den relativt nya förskoleorganisationen har det därför under året varit stort fokus på att utveckla kvalitetsarbetet tillsammans med verksamheterna. I december färdigställdes handlingsplanen gällande vitesföreläggandet som ska redovisas för Skolinspektionen i början av januari. I det årshjul för kvalitetsarbetet samt arbetsplan för aktiviteter som tagits fram är det nu tydliggjort att kvalitetsarbetet ska ske på alla olika nivåer: övergripande, verksamhetsnivå och avdelningsnivå. Förskolecheferna har i verksamheterna arbetat med att skapa en grundläggande förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet genom workshops och diskussioner på personalmöten och på planeringsdagar. Mallarna som används som stöd för reflektion och analys fungerar bra på några förskolor men inte på alla. Mallen behöver fortsätta utvecklas och pedagogerna behöver få fortsatt stöd i sitt analysarbete. Löpande avstämningar på övergripande nivå har gjorts under hösten i ledningsgruppen och en större utvärdering och analys görs i mitten av januari. Implementera ett processinriktat arbetssätt i kommunala förskolor Under våren påbörjades en introduktion i processinriktat arbetssätt i de kommunala förskolorna och inspirationsföreläsningar genomfördes för samtlig personal. Förvaltningen har följt upp och stöttat i arbetet inom respektive verksamheter. Under hösten har pedagogerna kopplat uppdragen kring flerstämmighet i förskolan och digitalitet till det processinriktade arbetssättet. Förvaltningen följer löpande upp arbetet i månadsrapporter samt i nätverksgrupper. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(41)

65 En gemensam avstämning kring nuläge gjordes i förskolechefsgruppen under oktober. Några av förskolorna har kommit en bit på väg och några behöver fortsatt mycket stöd i detta arbetssätt. Löpande månadsavstämningar görs av arbetslagen och förskolecheferna följer upp och återkopplar till arbetslagen. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde och behöver kontinuerligt följas upp. Fortsätta utvecklingen av det samlade systematiska kvalitetsarbetet Arbetsgruppen för systematiskt kvalitetsarbete har fortsatt med att systematisera huvudmannens sammanställning av data för att kunna göra en analys och vidta rätt åtgärder. Insamling och analys av exempelvis betyg höstterminen samt vårterminen, enkätsvar, provresultat, frånvarostatistik och kränkningsärenden har gjorts löpande. Resultat och analys inom de olika områdena har sammanställts i en övergripande rapport. Utifrån denna sammanställning har förvaltningen tillsammans med rektorer fattat beslut om att under läsåret gemensamt prioritera utvecklingen av följande tre områden: betyg och bedömning, kollegialt lärande samt utveckling av fritidshemmet. Under hösten har varje uppdrag konkretiserats och planerats i olika uppdragsbeskrivningar. Förvaltningen, samt varje enskild enhet, har därutöver ett antal andra utvecklingsområden som lokalt behöver prioriteras och som framkommer av skolornas läsårsplaner. Under hösten har barn- och ungdomsförvaltningen träffat skolledningarna för de kommunala grundskolorna och grundsärskolan i så kallade enhetsdialoger. Fokus i dessa dialoger har varit det systematiska kvalitetsarbetet med utgångspunkt i varje enhets egenformulerade mål och behov. Enhetsdialogerna sammanställs i en rapport som lyfter styrkor såväl som utvecklingsområden för de olika enheterna. I syfte att sprida de styrkor och goda exempel på arbetssätt som framkommit vid förra årets enhetsdialoger, genomfördes i maj en nämndsdialog där politiker, tjänstemän och deltagare från varje grundskola deltog. Vid nämndsdialogen berättade representanter från ett antal skolor mer utförligt om dessa arbetssätt och åhörarna fick tillfälle att ställa fördjupande frågor om metoder och vägval. Beslut har fattats om att genomföra en liknande nämndsdialog under våren Ta fram kommungemensamma rutiner och förhållningssätt för övergångar i alla kommunala skolverksamheter från förskola till grundskola till gymnasiet En översyn pågår av de rutiner och blanketter som används vid övergångar mellan stadier och skolformer. Arbetet utgår från Skolverkets stödmaterial "Övergångar inom och mellan skolor och skolformer" och anpassning sker till Vallentunas förskolor och skolor. Arbetet baseras också på erfarenheter från granskningar som Skolinspektionen har gjort gällande övergången till årskurs 7. Utgångspunkten är att eleven får fortsätta att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Syftet med arbetet är att skapa en kontinuitet i elevens skolgång från förskolan till gymnasiet. Det väsentliga är att mottagandet av eleven blir så bra som möjligt och att eleven vid behov får det stöd som den behöver redan från starten. I översynen kommer revidering av blanketter att ske och rutiner ska förtydligas och föras ut till enheterna. Arbetet omfattar även de fristående förskolorna och skolorna. Samarbete har skett med förvaltningsrådet för förskolan om övergången från förskola till förskoleklass, vilka blanketter som ska användas och hur informationen ska se ut för att mottagandet av eleverna i förskoleklass ska vara så bra som möjligt. Förskolorna har arbetat efter detta inför övergången till förskoleklass höstterminen. Arbetet fortsätter så att reviderade rutiner och blanketter kan användas av alla skolor inför läsåret Klagomålshantering implementera rutiner Alla huvudmän ska enligt skollagen ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Om klagomålet visar att det finns brister i verksamheten ska nödvändiga åtgärder genomföras. Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram nya rutiner för handläggning av klagomål inom barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde och en organisation med samordnare finns. Rutinen beskriver hur klagomål ska tas emot, handläggas och besvaras samt hur de ska följas upp och sammanställas för att bli en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Rutinerna ska vara tillgängliga och kända för alla, skolans personal, vårdnadshavare och elever. Information och webbformulär för klagomål finns på Vallentuna kommuns hemsida. Öppet hus (höstfest) Kommunens öppna hus anordnas varje år i samband med Vallentunas höstfest. Syftet är att möta Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(41)

66 gamla och nya invånare för att visa kommunens verksamhet, prata om framtiden, berätta om intressanta och aktuella projekt samt ta del av besökarnas synpunkter. Respektive förvaltning ansvarar för verksamhetens deltagande och innehåll. Årets höstfest genomfördes den 29 september och flera av de kommunala verksamheterna deltog för att informera om respektive verksamhet och vad de kan erbjuda. Marknadsföra Vallentunas grundskolor Arbetet med att marknadsföra Vallentunas skolor har påbörjats. Kommunikations- och marknadsavdelningen arbetar med att ta fram en marknadsstrategi. I det arbetet ingår att ta ett gemensamt grepp där varje skola ska kunna synas med sina olika profiler eller inriktningar. Hjälmstaskolan kommer att fungera som ett pilotprojekt där kommunikations- och marknadsavdelningen har börjat att fram ett antal filmer. Filmerna kommer att användas både på skolans webbplats och som annonser i olika sociala medier. Utvecklingsprojektet kring aktuell och korrekt information på externa webben Den 1 september lanserades en ny webbplats, både internt och externt. Målet med projektet har varit att ta fram en ny webbplattform och att ta fram en ny webbplats med fokus på design, layout, navigation och innehåll. En viktig del har också varit att ta fram en plan för fortsatt utveckling. Barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter har varit delaktiga i arbetet genom olika workshops i syfte att identifiera de viktigaste målgrupperna, identifiera hur målgruppernas behov ser ut och hur webben ska kunna lösa deras problem. En del justeringar görs löpande för att göra ytterligare förbättringar. Kontaktcenter är en viktig medspelare då de har direktkontakt med våra invånare som ger värdefulla synpunkter på hur och var informationen presenteras. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas grundskolor arbeta mot målet att tillhöra de 30 bästa bland landets kommuner. Arbete pågår Prioriterade utvecklingsinsatser För att nå målet om att vara en av Sveriges bästa skolkommuner har tre områden identifierats som prioriterade utvecklingsinsatser: betyg och bedömning, kollegialt lärande samt utveckling av fritidshemmet. Under hösten har förvaltningen arbetat med att kartlägga pågående insatser inom dessa områden samt att formalisera och strukturera uppdragen i projektbeskrivningar med gemensamma insatser över de närmaste tre åren. Analys av vårterminens betyg visar bland annat att skillnaden i meritvärden mellan pojkar och flickor fortsätter att vara stort samt att betygen i no-ämnena fortsätter att vara låga generellt. Detta beaktas särskilt i utvecklingsprojekten kring betyg och bedömning för att tillsammans med verksamheterna hitta åtgärder för att höja meritvärden i no-ämnen samt att särskilt fokusera på att höja pojkarnas måluppfyllelse och meritvärden. Nedan följer en beskrivning av status i arbetet i varje identifierat utvecklingsområde. Projekt betyg och bedömning samt kollegialt lärande Projektets första del är påbörjad och en arbetsgrupp är utsedd. Arbetsgruppen arbetar med att kartlägga pågående kommungemensamma utvecklingsinsatser samt identifiera framtida prioriterade insatser. En dialog sker här med arbetsgruppen för det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att allt tillgängligt underlag finns med i analysen. I kartläggningsarbetet har framkommit att det som inledningsvis sågs som två skilda utvecklingsområden (betyg och bedömning samt kollegialt lärande) har flera beröringspunkter varför de samlas i ett gemensamt projekt. En redan pågående insats inom området kollegialt lärande är att samtliga grundskolor, inklusive grundsärskolan, deltar i Skolverket kompetenshöjande insats Specialpedagogik för Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(41)

67 lärande. Insatsen syftar till att Stärka den specialpedagogiska kompetensen i skolan så att fler elever når målen Få ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt Utveckla undervisning och lärmiljö för att möta elevers olika behov och förutsättningar Insatsen pågår under hela läsåret Utveckling av fritidshemmet En uppdragsbeskrivning kring fritidshemmens utvecklingsarbete har utarbetats med både kort- och långsiktiga mål där fokus framför allt ligger på utbildning och kompetensförsörjning hos medarbetare inom samtliga nivåer. I mars anordnades en fortbildningsinsats för alla som arbetar inom fritidshemmen på de kommunala grundskolorna. Under en förmiddag föreläste fil. dr. Ann Pilgren om läroplanen för fritidshemmet och vad den innebär i praktiken. Förvaltningen beslutade under våren att under läsår anordna en utbildningsinsats om att leda fritidshem riktad till rektorer. Utbildningen Leda fritidshemmet Skolledarlyftet påbörjades i augusti med ännu en föreläsning av fil. dr. Ann S Pihlgren riktad till samtliga skolledare inom Vallentuna kommuns grundskolor. Utbildningen kommer pågå under hela läsåret med 10 halvdagar i studiecirkelform utifrån Pihlgrens bok Leda fritidshemmet Praktika för skolledare. Förvaltningen arbetar vidare med insatser för att höja kvaliteten i fritidshemmet och har bland annat beslutat att erbjuda ett antal barnskötare som arbetat minst tre år i fritidshemmet att studera till fritidshemslärare på Södertörns högskola. Studierna är delvis på distans och med en dag i veckan på högskolan vilket sker under arbetstid med start i januari Det är flera barnskötare som har anmält intresse för utbildningen, varav fyra har kommit in och en står på reservplats. Eventuellt vikariebehov bekostas av förvaltningen och litteratur av skolorna. Fritidshemmen har fått i uppdrag att arbeta mer strukturerat med miljö och hållbarhetstänk. Ett första möte med skolchef, fritidshemnätverkets ledare, kostchef och kommunens miljöstrateg har påbörjat ett samarbete kring detta. I det skolövergripande fritidshemsnätverket fortsätter arbetet med fokus på systematisk kvalitet och en likvärdig fritidshemsverksamhet på våra enheter. NTA-lådor En beslutad insats kopplat till de låga resultaten i no-ämnena är möjligheten för skolorna att använda NTA-lådor (Natur och Teknik för Alla). NTA-konceptet innehåller metoder för lokalt utvecklingsarbete och vilar på fem olika grundpelare för skolutveckling och lärande i naturvetenskap och teknik. Dessa är: 1. Ett frågebaserat undersökande arbetssätt med experiment som grund. 2. Tillgång till väl anpassat experimentmaterial i kombination med väl anpassade lärarhandledningar och temaböcker. 3. Kontinuerlig kompetensutveckling av lärare. 4. Fortlöpande utvärdering av elevernas lärande. 5. Samverkan mellan skolor, kommuner, näringsliv och högskolor eller universitet. Samrättning nationella prov Inför rättningen av de nationella prov som genomfördes i de kommunala skolorna läsåret - beslutades att rättningen skulle ske centralt av ett antal lärare från olika skolor utifrån sin ämnesbehörighet. Syftet med en central samrättning är att ge lärarna som rättar tillsammans en möjlighet att diskutera bedömningsfrågor vilket ger förutsättningar för en ökad likvärdighet i bedömningarna. Ett annat syfte med central samrättning är att proven därmed inte rättas av undervisande lärare för att bedömningen ska bli så objektiv som möjligt. De lärare som rättade proven genomförde i juni en utvärdering av den centrala samrättningen som skedde under vårterminen. Utvärderingen visade framförallt att det finns ett behov av att det inför nästa tillfälle finns en tydlig och likvärdig kommunikation, samt att informationen behöver komma i god tid till provtillfällena. Inför nationella proven läsåret har en arbetsgrupp Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(41)

68 tillsatts med biträdande rektorer och globala förstelärare. Uppdraget för arbetsgruppen har varit att hitta strukturer för samrättning och sambedömning med fokus på att skapa forum för lärarna att samtala om uppgifter och svar utifrån läroplanens mål och syften. Utvärdering av frukostprojektet Frukostsatsningen i de kommunala grundskolorna och på gymnasiet har enligt utvärderingarna medfört en upplevd ökad studiero och en lugn och trygg start på dagen för eleverna. Mötet med kökspersonalen och andra vuxna i matsalen under frukostserveringen har bidragit till goda relationer, vilka annars varit svårare att skapa då lunchserveringen är en mer tidspressad situation. Utvärderingen som gjordes under våren visar på fortsatt positiva upplevelser angående frukostserveringen. Lärare, elever och skolmåltidspersonal har återigen blivit tillfrågade om deras upplevelse av frukostserveringen. Frukosten upplevs ge en lugn start på dagen där elever samlas och på ett trivsamt sätt startar med till exempel en kopp te och en smörgås. Vidare har framkommit att eleverna upplever att de kunnat ha fokus på innehållet i lektionerna och behålla koncentrationen längre fram på förmiddagen. Vårens positiva resultat av betyg och behörighet till gymnasiet kan inte enbart härledas till frukostservering då många delar spelar in i den positiva utvecklingen av elevernas prestation. Det går inte heller att utesluta att frukosten bidragit till resultatet. Frukost serveras fortsättningsvis även under hösten med ett liknande utbud på varje skola och på gymnasiet; dryck, smörgås och frukt eller grönsak. Revidering och implementering av riktlinjer för skolpliktsbevakning Kommunala, fristående samt utomkommunala skolor har informerats om riktlinjerna för skolpliktsbevakning samt om de nya rutinerna för uppföljning av pågående skolpliktsärenden. De kommunala skolorna följer rutinen för skolpliktsbevakning samt rutinen för uppföljning. Utifrån implementeringen av rutinen för skolpliktsbevakning har också närvaroarbetet på skolorna i högre grad prioriterats än tidigare. För att även fokusera på förebyggande och främjande åtgärder kring elevers frånvaro och öka närvaron i skolan har förvaltningen under hösten påbörjat ett nytt uppdrag om främjande närvaroarbete. Främjande närvaroarbete Under perioden oktober-december har rektorer och andra nyckelpersoner intervjuats om hur de arbetar med närvaro. De intervjuade har också fått möjlighet att lämna synpunkter och önskemål på hur arbetet med närvaro ska bedrivas i Vallentuna kommun. Relevant forskning och beprövad dokumenterad erfarenhet har gåtts igenom och analyserats för att säkerställa att arbetet med närvaro i så hög utsträckning som möjligt vilar på en stabil kunskapsgrund. För att ta fram ett stödmaterial till skolorna har ett samarbete inletts med psykologer på barn- och elevhälsan. Förvaltningen arbetar samtidigt för att inom flera olika områden förbättra processer och rutiner gällande exempelvis skolpliktsbevakning, anmälan om inledd utredning av frånvaro, digitala elevakter, tolkning och analys av nya lagkrav, med mera. Detta är aktiviteter som på många sätt påverkar och påverkas av arbetet med närvaro. Arbetet med att identifiera närvarofrämjande arbetssätt och förebyggande insatser för att minska frånvaron fortsätter under nästa år i samverkan med olika delar av förvaltningen och samtliga verksamheter. Ta fram rutiner för handläggning av uppskjuten skolplikt, förlängd skolplikt, rätten att slutföra skolgången samt tidigare upphörande av skolplikten för elever i grundskolan Rutiner för ansökan och handläggning av uppskjuten skolplikt samt blankett är framtagna. Alla grundskolor och förskolor är informerade om rutinerna och vilka regler som gäller utifrån styrdokumenten. Information och blankett finns på Vallentuna kommuns webbplats. Inför läsåret - har flertalet ansökningar om uppskjuten skolplikt inkommit till barn- och ungdomsförvaltningen. Förskoleklassen är från och med höstterminen obligatorisk, och det har till läsåret inkommit flertalet ansökningar om uppskjuten skolplikt från förskolorna. För ärenden gällande förlängd skolplikt, rätten att slutföra skolgången samt tidigare upphörande av skolplikten för elever i grundskolan är skolorna informerade och besluten är delegerade till rektor enligt gällande delegationsordning. Obligatorisk lovskola Enligt skollagen ska alla huvudmän från och med läsåret - anordna obligatorisk lovskola för vissa årskurser och ämnen. Barn- och ungdomsförvaltningen har därför haft i uppdrag att skapa en organisation för en sådan obligatorisk lovskola. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(41)

69 Efter genomförande av den obligatoriska lovskolan har förvaltningen utvärderat insatsen och samtidigt kartlagt hur den frivilliga lovskolan genomfördes på respektive grundskola med undervisning i årskurs 7-9. Totalt deltog fem elever i den obligatoriska lovskolan i juni. Samtliga fem höjde sina betyg från F till E, två stycken i svenska och tre stycken i matematik. Utöver detta anordnar varje skola egna frivilliga lovskolor löpande under läsåret utifrån det behov som skolan ser finns för de berörda årskurserna. Se över organisation kring simskolan Under höstterminen har alla elever i förskoleklass i Vallentuna fått ta del av gratis simskola. Utbildade simlärare har ansvarat för simundervisningen och elevernas ordinarie lärare eller fritidshemspersonal har övervakat säkerheten. Varje elev har fått simundervisning under fyra tillfällen och insatsen har skett i samarbete med Sports Club i Vallentuna. Simskolan omfattar alla elever i förskoleklass i såväl kommunala skolor som fristående skolor. Syftet med simskolan är att ge eleverna god vattenvana och att de ska känna sig trygga med att röra sig i vatten. Detta ger också eleverna bättre förutsättningar att ta del av simundervisning inom ämnet idrott och hälsa. Simskolan möjliggörs av ett statsbidrag från regeringen till landets kommuner. Bakgrunden är att simkunskapen är ojämnt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper. Höja beredskapen i verksamheterna att möta varje barn och elev utifrån behov Fortbildning i Tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK) har erbjudits av den centrala elevhälsan under året. Utbildningen ges i huvudsak till personal inom förskolan, både för att stärka språkutvecklingen generellt för barn, men även i specifika fall där barnen i huvudsak använder tecken som kommunikation. Personalen på grundsärskolan Olympia har under hösten fått en egen fortbildning i TAKK. Fortbildningar om grav språkstörning, språklig sårbarhet samt en röstkurs kommer också erbjudas framöver. Den centrala elevhälsan har även genomfört fortbildning om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Utbildningen har främst riktats till elevassistenter. Fortbildning om grav språkstörning och språklig sårbarhet riktat till pedagoger och specialpedagoger på grundskolan har också genomförts. I båda fallen är målet att utbilda personal för att de sedan ska kunna hjälpa barn och elever att kommunicera och bidra till en god språkutveckling. Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Arbete pågår Under början av har arbetet med kultur- och idrottssatsningen fortsatt i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningarna. Ett syfte med satsningen är att ge eleverna ökade kontaktytor med fler aktiviteter inom områden de annars inte hade mött eller fått erfarenhet av. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas förskolor, grundskolor och fritidshem samt grundsärskola kontinuerligt utveckla samarbetet med företag, organisationer och föreningar samt institutioner inom högre utbildning. Arbete pågår Etablera nätverk för förskolor bestående av representanter för kommunala och fristående huvudmän Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(41)

70 Under året har förvaltningsrådet med representanter från förvaltningen samt både kommunala och fristående verksamheter fortsatt att träffas. Syftet med detta har varit att skapa forum för nätverkande, synliggöra förskolans verksamhet i Vallentuna samt att skapa ett forum för dialog mellan verksamheterna och kommunen. På förvaltningsråden deltar representanter från flera kommunala och fristående förskolor, förvaltningschef samt skolchef för förskolan. Förvaltningen har även genomfört två förskolechefsmöten. På dessa deltar både fristående och kommunala förskolechefer. Mötets upplägg har varit en del information och en del fortbildning. Förvaltningen har bjudit in föreläsare från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som informerat om olika stödinsatser. Det har även genomförts en föreläsning från Lärarfortbildarna kring den reviderade läroplanen. Förskolecheferna har uttryckt sig positivt kring upplägg av både förvaltningsråd och förskolechefsmöten. Projektet Satsning på idrott och kultur i Vallentunas skolor Det övergripande syftet med projektet "Idrott och kultur i Vallentunas skolor" är att öka resultatet och hälsan för alla elever. Projektet baseras på Vallentunas kommunplan om att Vallentuna ska vara en bra plats för människor att bo och leva på samt att skolorna ska vara attraktiva. Projektets utgångspunkt är forskning om betydelsen av rörelse och skapande för elevers hälsa och resultat. Läsåret genomförs pilotprojekt i årskurs 2 och 7 i de kommunala grundskolorna samt Vittra Vallentuna. Ledarna som arbetar inom pilotprojekten är anställda av Vallentuna kommun och ska följa skolans regler och värdegrund. Projektet samarbetar med Stockholms Idrottsförbund, som är en stödorganisation för cirka idrottsföreningar i Stockholmsregionen. En projektgrupp på förvaltningen leder arbetet och ansvarar för administration, information och återkoppling till skolorna, föreningar och andra aktörer. Information har skett kontinuerligt till barn-och ungdomsnämnden, information finns också tillgänglig på Vallentuna kommuns webbplats. För årskurs 2 kallas pilotprojektet "LIKE": Lek, Idrott, Kultur, (ger) Energi. Målet är att eleverna ska få allsidig rörelse och kulturskapande inom den ordinarie skoldagen samt att stimulera eleverna till en aktiv fritid. Fyra LIKE-aktiviteter är schemalagda under läsåret, eleverna får på så sätt möta flera olika föreningar och aktiviteter. Aktiviteterna planeras och genomförs av ledare från elva dansoch idrottsföreningar samt kulturskolan och biblioteket. Skolpersonal som känner eleverna är alltid med under aktiviteterna. Information har gått ut till alla vårdnadshavare och en studiedag om LIKE genomfördes inför starten i augusti. Det har varit stort positivt intresse från elever, vårdnadshavare och skolpersonal. Pilotprojekt pågår också för eleverna i årskurs 7, de kan välja en "Akademi" som elevens val. Alla elever i årskurs 7 på kommunala grundskolor samt Vittra Vallentuna har haft möjlighet att välja en Akademi som elevens val. Syftet är att eleverna ska kunna fördjupa sitt fritidsintresse eller prova på något nytt. Alla kommunala grundskolor samt Vittra Vallentuna har skapat en gemensam tid i schemat för akademierna. Höstterminen fanns det 13 Akademier som eleverna kan välja, 10 som arrangeras av dans- eller idrottsföreningar och tre som arrangeras av biblioteket eller kulturskolan. Exempel på Akademier är dans, bowling, 4H, ishockey, skriva, kör och handboll. Eleverna åker till aktiviteten och genomför aktiviteten tillsammans med elever från andra skolor. Akademierna ingår som betygsunderlag i näraliggande skolämne, exempelvis idrott- och hälsa eller musik. Eleverna väljer en ny Akademi inför vårterminen Intresset från elevernas sida har varit mycket stort och eleverna garanteras plats i en Akademi antingen på höstterminen eller på vårterminen. Pilotprojekten ska utvärderas inför fortsatt arbete läsåret En del i utvärderingen är en enkät till vårdnadshavare, elever, ledare och skolpersonal. Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Målet är uppfyllt En god skol- och förskoleverksamhet bidrar till att Vallentuna kommun är attraktiv, tillgänglig och Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(41)

71 utvecklande för dem som bor här eller vill flytta till kommunen. På så sätt bidrar Vallentuna kommun inte bara till kommuninvånarna, utan även till en växande storstadsregion. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentunas förskolor, grundskolor och fritidshem samt grundsärskola kontinuerligt arbeta för att underlätta nationella och internationella samarbeten och etableringar med nytta för så många individer som möjligt. Målet är uppfyllt Befolkningsprognos och lokaler Befolkningen förväntas årligen öka med mellan 100 till 800 personer de närmaste tio åren. År 2028 förväntas kommunens befolkning att uppgå till drygt invånare, jämfört med invånare våren. Inom samma tidsperiod beräknas antalet skolelever mellan 6 och 15 år öka från cirka elever år till elever år Under de första månaderna har ett antal projekt arbetats med för att möta den kommande efterfrågan på både skol- och förskoleplatser, men även utifrån ett behov av moderna och ändamålsenliga utbildningslokaler. Bygget av Hagaskolan startade i mars med ett symboliskt första spadtag och fortsatte enligt plan under för att vara klar till hösten Byggnationen av förskolan Åby ängar har slutförts och verksamheten startade under januari. Under hösten inleddes byggnationen av Ormsta förskola. Förskolan kommer att ersätta den nuvarande Videgården och kunna erbjuda verksamheterna ändamålsenliga lokaler anpassade för modern pedagogik. Förskolan är nu färdigställd och har verksamhetsstart i januari Arbete med internationalisering Den grundskola som har kommit längst i internationaliseringsarbetet är Hjälmstaskolan. Andra grundskolor är i olika grad också på väg att etablera egna kontakter med vänskolor i Europa. Hjälmstaskolan erbjuder sina elever möjligheten att åka till tre olika länder under deras högstadietid. Syftet är att ge eleverna en möjlighet att få inblick i hur skolan fungerar i ett annat land, utveckla sina språkkunskaper, arbeta tillsammans med utländska elever i ett gemensamt projekt, få erfarenhet av levnadsvillkor och traditioner i ett annat land samt att utvecklas som person och få nya perspektiv för framtiden. Även skolans personal får en viss kompetensutbildning i samband med det internationella arbetet. Lärarna stärker bland annat sina egna kunskaper, de får en möjlighet att öka måluppfyllelsen för eleverna och vidga perspektivet på undervisningen. Det är två lärare som är knutna till varje utbyte, vilka varieras så att flera lärare är delaktiga i internationaliseringen. Under våren fick skolan besök av Lycée Beauséjour, Narbonne Frankrike och utbytesstudenter bodde hos familjer i Vallentuna. Under hösten genomfördes följande utbytesresor: Åk 7 Sagrada Familjá, Santa Perpetua de Mogoda/Barcelona, Spanien Åk 8 GGS Stecknitz, Krummesse/Lübeck, Tyskland Åk 9 Lycée Beauséjour, Narbonne, Frankrike Ta fram riktlinjer för fullgörande av skolplikt på annat sätt samt skolpeng utomlands och skolpliktens upphörande Det har funnits ett behov av att förtydliga vilka regler som gäller när en elev vill fullgöra skolplikten på annat sätt, exempelvis vid flytt utomlands. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har arbetat fram riktlinjer som beslutades av barn- och ungdomsnämnden i april. Riktlinjerna och blanketter är publicerade på Vallentuna kommuns webbplats. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(41)

72 God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt Under 2016 och ökade kostnaderna oväntat snabbt och både kommunala och fristående verksamheter sattes under ekonomisk press. Ökade lärarlöner var orsaken och förvaltningens analys är att detta beror på en kombination av effekter av riktade statsbidrag och lärarbrist. Under är tendensen att lärarlönerna inte stiger lika snabbt, vilket tillsammans med en återhållsamhet när det gäller nyrekryteringar samt effektiviseringar inom enheterna medför en mer kontrollerad kostnadsutveckling. Statsbidragen kommer även under att utgöra en betydande del av skolornas intäkter. På längre sikt krävs att det strukturella arbetet när det gäller Vallentunas framtida skolorganisation fortsätter. För de kommunala enheterna krävs bland annat organisatoriska förändringar och en högre grad av samverkan kring lokalfrågor och personal för att nå god ekonomisk hushållning. Bibehållen anställningsprövning, effektivisering och organisatoriska förändringar inom enheterna och stödorganisationen var åtgärder som genomfördes under. Skolpengsnivåerna justerades inför. Förskolepengen ökade, liksom pengen för elever i lägre åldrar, vilket ger bättre förutsättningar för tidiga insatser, något som aktuell forskning visar är framgångsrikt. För skolenheter som har en förhållandevis hög andel av sina elever i årskurserna 6-9 kan det innebära lägre intäkter. Barn- och ungdomsnämnden fattade därför under våren beslut om viss ekonomisk kompensation för de skolor som påverkades märkbart av förändringen. I samband med budgetbeslut under senare delen av genomfördes en kraftig höjning av pengen med inriktning på årskurserna 6-9. Samarbetet med aktörer i enskild regi kommer under året att fortsätta i de kommunövergripande förvaltningsråd som driver gemensamma skolutvecklingsfrågor. Förskolan har sitt eget förvaltningsråd och skola, resursskola samt särskola har sitt. Nämndens mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt Läsåret - krävde extraordinära åtgärder av de kommunala enheterna för en budget i balans. Även innevarande läsår har det krävts åtgärder, om vilket medvetenheten är stor och förberedelserna goda. Statsbidragen spelar fortsatt en viktig roll i det arbetet. En tätare uppföljning under året har gjort uppföljnings- och prognosarbetet tydligare och enklare vilket sammantaget har skapat bättre förutsättningar. Varje resultatenhet har under budgetåret haft flera uppföljningsmöten med en särskilt utsedd arbetsgrupp samt systematiserade månadsmöten och extra uppföljningar därutöver vid behov. För att underlätta uppföljningen pågår ett arbete med ett prognosverktyg vilket dels hämtar utfall från kommunens gemensamma ekonomisystem, dels baseras på verksamheternas egna bemanningsplaner. Enligt verksamhetsplanen ska ekonomistyrningen vara tydlig och enkel samt fokusera på antalet barn och elever samt antalet tjänster. Antalet barn och elever prognostiseras centralt, medan antalet tjänster prognostiseras och planeras lokalt. Arbetet med prognosverktyget är fortsatt pågående, men har under utvecklats ytterligare och också använts i de löpande uppföljningarna. Uppföljning av verksamheters användande av tilläggsbelopp Barn- och ungdomsförvaltningen har under året följt upp de tilläggsbelopp för barn och elever som beviljats för första gången samt de tilläggsbelopp som beviljats där elever haft en problematisk frånvaro. Uppföljningarna för elever med problematisk frånvaro säkerställs genom att besluten för det beviljade tilläggsbeloppet endast gäller i sex månader, därefter behöver skolan inkomma med en redogörelse av hur tilläggsbeloppet använts till närvarofrämjande åtgärder samt resultatet av dessa. Efter det kan skolan söka nytt tilläggsbelopp för ytterligare sex månader. Implementera behöriga beställare och inköpssamordnare Samtliga skolor har genomgått utbildningen för behörig beställare. Därmed är behöriga beställare tillsatta och implementerade på skolorna. Projektet fortsätter i övriga verksamheter. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 21(41)

73 Uppföljningar av statsbidrag För att underlätta uppföljning av de olika bidragen för enheterna har förvaltningen skapat ett statsbidragsverktyg där enheterna kan se vilket bidrag som är ansökt, beviljat och utbetalt. Verktyget ska också underlätta för tätare avstämningar av de beviljade bidragen för en bättre kontroll över utbetalda belopp samt för säkrare resultat och prognos. Enhetlig kontering För att underlätta enhetlig kontering i alla verksamheter har förvaltningen begränsat konteringsmöjligheter i ekonomisystemet DCE samt skapat en konteringslathund. Utvecklingsarbetet har fortsatt under hösten. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 22(41)

74 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Kund/invånare 2016 Andel elever som känner sig trygga i skolan Andel elever som upplever studiero Verksamhet Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 6 (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 9 (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) Genomsnittligt meritvärde i åk 9, 17 ämnen Genomsnittligt meritvärde i åk 9, 17 ämnen (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) Miljö Andel inköpta ekologiska livsmedel Andel inköpta ekologiska livsmedel i fem förskolor Ekonomi Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Fast ram 6,8 0,2 7,1 Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Resultatenheter -2,9 0,4 2,6 Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Skolpeng 2,8 6,1 10,8 Medarbetare Sjukfrånvaro 6,8 6,5 7,7 Könsfördelning, andel män Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 23(41)

75 Analys - Kund/Invånare 2016 Andel elever som känner sig trygga i skolan, åk 3, 6 & Andel elever som känner sig trygga i skolan, åk Andel elever som känner sig trygga i skolan, åk Andel elever som känner sig trygga i skolan, åk Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt i förskola eller familjedaghem Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt i förskoleklass, åk 3 eller Andel elever som upplever studiero, åk 6 & Andel elever som upplever studiero, åk Andelen elever som upplever studiero, åk Andel vårdnadshavare som upplever att deras barn har studiero i åk 3 eller Kommentar Trygghet och studiero - allmänt om enkäten Trygghet och studiero är förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper och är två mått som årligen följs upp med enkäter till elever och vårdnadshavare. Enkäterna görs i samarbete med nio andra kommuner i Stockholms län vilket ger ett gemensamt genomsnitt att jämföra med Vallentuna kommuns resultat. I år var det cirka som svarade på enkäten i Vallentuna varav cirka var elever. Både kommunala och fristående verksamheter deltar i enkäten. Enkäterna besvaras med en fyrgradig skala och i redovisningen anges andelen som instämmer i påståendet (Stämmer mycket bra + Stämmer ganska bra). Bland vårdnadshavarna (VH) varierade svarsfrekvensen mellan 55 och 100 procent och bland eleverna var det mellan 75 och 88 procent, beroende på målgrupp. Tabell: Antal och andel svarande i års enkätundersökning Våga Visa, Vallentuna kommun. Målgrupp Antal svar Svarsfrekvens Elever åk Elever åk Elever åk VH Familjedaghem VH Förskola VH Förskoleklass VH åk VH åk Vallentuna totalt Källa: Våga Visa år Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 24(41)

76 Analys enkätsvar om trygghet I årets undersökning uppger 89 procent av eleverna i årskurs 3 att de känner sig trygga i skolan. För årskurs 6 och 8 är resultaten 79 respektive 85 procent. Jämfört med genomsnittet så är resultatet för årskurs 6 under genomsnittet, övriga årskurser skiljer sig inte. Jämfört med föregående år har resultatet för årskurs 6 minskat, det var 85 procent år. Årskurs 6 är en ny svarsgrupp sedan så det går inte att se något mönster över längre tid. För årskurs 8 har resultatet visat runt 85 procent de senaste åren och årskurs 3 har visat runt 90 procent. Sett till varje enhet varierar svaren gällande trygghet i årskurs 3 mellan 56 procent (Kårsta skola) och 100 procent (Ekebyskolan). Med undantag för Kårsta har samtliga enheter ett utfall på minst 82 procent. Kårsta skola har analyserat sitt resultat och identifierat möjliga orsaker till utfallet. Kårsta har även små klasser vilket gör att enskilda svar ger stor procentuell inverkan. I årskurs 6 varierar andelen mellan 65 procent (Ormstaskolan) och 93 procent (Gustav Vasaskolan och Vallentuna friskola). I årskurs 8 varierar det mellan 71 procent (Vittra i Vallentuna och Hjälmstaskolan) och 100 procent (Lovisedalsskolan). Vårdnadshavarna får svara på om de upplever att deras barn är tryggt i verksamheten. Resultatet brukar alltid vara högt bland vårdnadshavare med barn i förskola och familjedaghem, så även i år. I förskolan instämmer 97 procent och i familjedaghemmen är det 94 procent. Bland vårdnadshavarna i årskurs 3 instämmer 93 procent och i årskurs 6 är det 89 procent. Jämfört med genomsnittet är resultatet för vårdnadshavare med barn i familjedaghem under genomsnittet. De är dock en liten grupp (16 stycken) med ett högt resultat. Diagram A: Andelen som instämmer i påståendet att "Jag/mitt barn är tryggt i verksamheten" i respektive svarsgrupp, Källa: Våga Visa år När det gäller studiero är påståendet i enkäten formulerat som Jag/mitt barn kan fokusera på skolarbetet under lektionerna. I årskurs 6 instämmer 69 procent av eleverna och i årskurs 8 instämmer 65 procent. Båda dessa resultat är i höjd med föregående års resultat men under genomsnittet. Både i årskurs 6 och 8 är det stor spridning inom kommunen. I årskurs 6 varierar det mellan 50 procent (Karlbergsskolan) och 93 procent (Gustav Vasaskolan) och i årskurs 8 mellan 37 procent (Karbyskolan) och 95 procent (Lovisedalsskolan). Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 25(41)

77 Diagram: Andelen som instämmer i påståendet att "Jag/mitt barn kan fokusera på skolarbetet under lektionerna" i respektive svarsgrupp, Källa: Våga Visa år När det gäller vårdnadshavare har resultat i årskurs 3 ökat till 74 procent från 62 procent föregående år och är nu i nivå med genomsnittet. I årskurs 6 är det ingen skillnad jämfört med föregående år men resultatet på 68 procent ligger under genomsnittet. Dock var svarsfrekvensen endast 55 procent i denna grupp. Utifrån enkätresultaten har varje kommunal skola tagit fram en handlingsplan med prioriterade områden som man ska arbeta med. Förvaltningen tar med sig den samlade analysen till den förvaltningsövergripande arbetsgruppen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Analys - Verksamhet 2016 Nått målen i alla ämnen åk 6, andel elever Nått målen i alla ämnen åk 6, andel elever (exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) Nått målen i alla ämnen åk 9, andel elever Nått målen i alla ämnen åk 9, andel elever (exkl. nyinvandrade och elever med okändbakgrund) Genomsnittligt meritvärde i åk 9, 17 ämnen Genomsnittligt meritvärde i åk 9, 17 ämnen (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) Ämnesprov i åk 9 - MA, andel elever som nått minst E u.s Ämnesprov i åk 9 - SV, andel elever som nått minst E Ämnesprov i åk 9 - EN, andel elever som nått minst E 99 ~100 ~100 Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 26(41)

78 Andel behöriga till gymnasieskolans högskoleförberedande program i åk Personaltäthet förskolor, barn per årsarbetare u.s. 5,3 5,6 Andel årsarbetare i förskolan med förskollärarexamen u.s Personaltäthet grundskola, elever per heltidstjänst u.s. 12,3 12,8 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen u.s Personaltäthet fritidshemmen, elever per heltidstjänst u.s. 26,2 27,5 Personaltäthet fritidshemmen, elever per anställd u.s. 14,0 14,1 Andel årsarbetare i fritidshemmen med pedagogisk högskoleutbildning u.s Officiell statistik för nationella prov i matematik åk 9 saknas för år. Under vårterminen rekommenderade Skolverket skolorna att använda ersättningsprov om de fått kännedom om att hela eller delar av provet varit känt bland eleverna. Resultat från ersättningsprov samlas inte in vilket ledde till att underlaget blev för litet för officiell statistik. U.s. avser att statistik gällande personal publiceras under våren Kommentar Samtliga resultat i tabellen ovan avser Vallentuna som lägeskommun. Det vill säga att resultaten gäller för alla elever som går i en skola i Vallentuna oavsett regi och oavsett elevens folkbokföringskommun. ~100 innebär att antalet elever med provbetyg F är 1-4. Slutbetyg årskurs 9 vårterminen Enligt Skolverkets officiella statistik för samtliga elever i årskurs 9 var det 82 procent av eleverna som nådde kunskapskravet godkänt i alla ämnen i Vallentunas skolor. För de som gick i en kommunal skola var andelen 82 procent (avser 290 elever) och för de som gick i en fristående var det 84 procent (avser 88 elever). För de kommunala skolorna var det genomsnittliga meritvärdet 235 och för de fristående var det 240 vilket ger ett genomsnitt på 236 för hela skolkommunen. Tabell: Slutbetyg årskurs 9 vårterminen, Vallentuna kommun Årskurs 9, Vallentuna kommun Antal elever Andel som uppnått kunskapskrave n i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde (17) Andel behörig yrkesprogram Andel behörig högskoleförbe redande program Kommunal huvudman Fristående huvudman Samtliga huvudmän Källa: Skolverket Diagrammet nedan visar andelen elever som uppnått kunskapskravet godkänt i alla ämnen i Vallentunas kommunala och fristående grundskolor de senaste fem åren. Under perioden har antalet elever i fristående skolor varierat mellan 84 och 96 elever och i de kommunala skolorna har det varierat mellan 214 och 290 elever. Med en mindre elevgrupp är det naturligt med större variation i resultaten mellan åren vilket framförallt ses för de fristående skolorna. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 27(41)

79 Diagram: Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskravet godkänt i alla ämnen i Vallentunas kommunala respektive fristående grundskolor, läsåren till -. Källa: Skolverket I riket var det 76 procent som nådde målen i alla ämnen vårterminen och det genomsnittliga meritvärdet var 229 i årskurs 9. Skillnaden mellan Vallentuna och riket gällande andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har varit relativ konstant de senaste tre åren, cirka sex procentenheter. Diagram: Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i Vallentuna kommun respektive riket, läsåren till -. Källa: Skolverket Öppna jämförelser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sammanställer årligen ett antal nyckeltal för grundskolan i sin publikation Öppna Jämförelser - Grundskola. Syftet är att ge huvudmännen bra underlag för analys och utveckling av skolan och ger kommunerna en snabb bild över hur deras resultat står sig i jämförelse med andra kommuner. Sammanställningen för visar att resultaten för Vallentunas Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 28(41)

80 kommunala grundskolor tillhör de 25 högsta procenten gällande flera nyckeltal när det gäller årskurs 9. Detta gäller exempelvis andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, det genomsnittliga meritvärdet och andelen som är behöriga till yrkesprogram. Jämförelsen görs mot övriga kommunala grundskolor i Sverige. Tabell: Slutbetyg för elever i kommunala skolor årskurs 9 i Vallentuna kommun i relation till andra kommunala skolor, vårterminen. Åk 9, Vallentuna kommun Kommunala skolor Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 82 Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.) 83 Meritvärde, genomsnitt (17 ämnen) 235 Meritvärde (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.), genomsnitt (17 ämnen) 235 Andel behöriga till yrkesprogram 89 Andel behöriga till yrkesprogram (exkl. nyinvandrade och okänd bakgr.) 89 Andel behöriga till estetiska programmet 87 Andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen 86 Andel behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammen 85 Källa: Öppna jämförelser - Grundskola, Grön färg= de ca 25 procent som placerat sig högst, Gul färg= de ca 50 procent som placerat sig i mitten, Röd färg= de ca 25 procent som placerat sig lägst. Gränserna och färgerna sätts av SKL Vallentunas fristående skolor har högre resultat för årskurs 9, undantaget behörighet till gymnasiet, än de kommunala skolorna gällande vårterminen. Öppna jämförelser visar dock att fristående skolor i andra kommuner lyckas relativt bättre än Vallentunas fristående skolor. Nyckeltalen för Vallentunas fristående skolor placerar sig bland de 50 mittersta procenten eller bland de lägsta 25 procenten i jämförelse med fristående skolor i andra kommuner. Inom ramen för Öppna jämförelser tar SKL även fram ett sammanvägt resultat, en ranking, bestående av några valda nyckeltal. Nyckeltalen som har ingått respektive år har varierat vilket försvårar jämförelser över tid. Det sammanvägda resultatet tas fram för kommunala skolor och för samtliga skolor i respektive kommun. Rankingen avser kommunens placering bland landets 290 kommuner och desto lägre värde desto bättre. För rankas Vallentunas kommunala skolor på plats 61 och samtliga skolor rankas på plats 81. I Öppna jämförelser - Grundskola meddelar SKL att det är sista gången som detta sammanvägda resultat tas fram. Analys - Miljö 2016 Andel inköpta ekologiska livsmedel Andel inköpta ekologiska livsmedel i fem förskolor Kommentar Mejeriprodukter, fisk och skaldjur samt grönsaker och potatis är de livsmedelsgrupper som är störst inom de inköpta ekologiska varorna. För år var målet att 25 procent av kostenhetens inköp Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 29(41)

81 skulle vara ekologiska produkter. Statistiken visar att under perioden januari till och med november (statistik för december finns tillgängligt först i slutet av januari och kan därför inte redovisas här) var 30 procent av livsmedelsinköpen ekologiska varor. Dessa inköp skedde inom befintlig livsmedelsbudget vilket möjliggjordes med de förändringar i menyn som infördes i februari då menyn klimatberäknades. Utöver den minskade klimatpåverkan medförde samtidigt förändringen utrymme i livsmedelsbudgeten för att köpa mer ekologiska livsmedel och även lokalt nötkött av hög kvalitet. I Vallentuna kommun har fem förskolor haft målet att 100 procent av inköpen ska bestå av ekologiska livsmedel. Under perioden har dessa förskolor köpt in 96 procent ekologiska livsmedel. Ett tillägg gjordes i avtal för dessa förskolor vilket har möjliggjort inköp av konventionella livsmedel (främst kött, fisk, blodpudding, salt och specialkostprodukter) för att underlätta för köken att hålla livsmedelsbudgeten samt för att få tag i livsmedel som inte finns ekologiska och berikade. Analys - Ekonomi Sammanfattning Barn- och ungdomsnämndens budget består av en fast budgetram om 146,0 mnkr, samt en skolpengsbudget om 622,3 mnkr. De kommunala intäktsfinansierade resultatenheterna ska sammanlagt ha en balanserad budget. Resultatet för den fasta ramen är ett överskott om 6,8 mnkr. Budgeten för skolpeng, föräldraavgifter och statsbidraget maxtaxa lämnar ett överskott om 2,8 mnkr. De kommunala resultatenheterna lämnar ett underskott om 2,9 mnkr. Utmaningarna och effekterna av lärarbrist och stigande löner är den största anledningen till underskottet. (Mnkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse 2016 Barn- och ungdomsnämnden 2,9 146,0 6,8 0,3 7,1 BUN resultatenheter 3,4 0-2,9 0,4 2,6 Skolpeng och vårdnadsbidrag 0 622,3 2,8 6,1 10,8 Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamh et (mnkr) TOTALT Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut K 159,5 155,2 97 4,3 162,5 162,5 100 I -13,5-16, ,5-12,5-12,8 102 N 146,0 139,2 95 6,8 150,0 149,7 100 Nämnd och förvaltning K 3,2 2,5 77 0,7 2,7 1,4 54 I 0-0,1 0,1 0-0,1 N 3,2 2,4 76 0,8 2,7 1,3 49 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 30(41)

82 Verksamh et (mnkr) Huvudmannen Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut K 3,8 2,5 66 1,3 12,0 9,0 75 I 0-0,1 0,1-4,0-4,7 118 N 3,8 2,4 63 1,4 8,0 4,3 54 Resurscentrum, inre K 120,4 118,9 99 1,5 111,1 127,6 115 I -5,0-5, ,1 0-5,4 N 115,4 113,8 99 1,6 111,1 122,2 110 Resurscentrum, yttre K 10,0 12, ,5 12,0 11,9 99 I 0-2,1 2,1 0-2,3 N 10,0 10, ,4 12,0 9,6 80 Ekonomi & administration K 5,6 4,3 76 1,3 5,8 4,7 81 I N 5,6 4,3 76 1,3 5,8 4,7 81 Förvaltningskostnader K 8,0 7,0 88 1,0 10,4 7,9 76 I 0-1,1 1,1 0-0,3 N 8,0 6,0 76 2,1 10,4 7,6 73 Väsbygården K 8,5 7,5 88 1,0 I -8,5-7,5 88-1,0 N * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Kommentar Budgeten för barn- och ungdomsnämndens fasta budgetram uppgår till 146,0 mnkr och lämnar för verksamhetsåret ett överskott om 6,8 mnkr. Inom Resurscentrum inre ingår förvaltningens resursfördelningsmodell, det vill säga lokaliseringsersättning, skolskjuts, inkluderingsersättning, tilläggsbelopp och strukturersättning. Inkluderingsersättningen är inriktat mot särskilt stöd och täcker bland annat delar av finansieringen för särskilda undervisningsgrupper samt grundsärskolan. Tilläggsbelopp är det sökbara stöd som kan sökas av enskilda huvudmän för särskild ersättning till barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd, ska erbjudas modersmålsundervisning eller deltar i obligatorisk lovskola. Strukturersättning är en resursfördelning som har till uppgift att kompensera för olika socioekonomiska förutsättningar. För att fördela strukturersättningen använder Vallentuna kommun i likhet med flera andra kommuner Skolverkets analysverktyg SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser). Analysverktyget SALSA presenterar skolors resultat utifrån betygen i årskurs 9 efter att hänsyn tagits till elevsammansättningen. Lokaliseringsersättning är ett stöd som erhålls av de skolor i Vallentuna kommun som är lokaliserade utanför den centrala tätorten, för närvarande tre stycken. Detta stöd kompenserar för Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 31(41)

83 intäktsminskningen som uppstår med vikande elevsiffror och elevströmmar mot mer centralt belägna skolor. En stor andel av ersättningarna i resursfördelningsmodellen budgeteras och förutbestäms under budgetarbetet vilket gör att dessa ersättningar är fasta och betalas ut med en tolftedel under året. Sammantaget visar hela Resurscentrum inre på ett överskott om 1,6 mnkr. Detta beror på beviljad återsökt moms i större utsträckning än budgeterat samt lägre kostnader för skolskjuts. Resurscentrum yttre innefattar den centrala elevhälsan exklusive skolsköterskor. På grund av högre personalkostnader än planerat visar elevhälsan ett mindre underskott om 0,4 mnkr. Resultatet för nämnd och förvaltning, huvudmannen samt ekonomi och administration visar ett samlat överskott om 3,7 mnkr. Den främsta orsaken till överskottet är minskade personalkostnader samt att mängden oförutsedda kostnader varit lägre än vanligt. Förvaltningskostnader, det vill säga förvaltningens lokalkostnader, flertalet övergripande system, kurser och utbildningar, försäkringar och diverse övriga mindre inköp visar ett överskott om 2,1 mnkr. Detta beror på en planerad återhållsamhet under hela verksamhetsåret. Verksamheten Väsbygården är ny inför och innefattar köksverksamheten på äldreboendet Väsbygården. Denna verksamhet tillhörde tidigare socialnämnden, men har övergått till barn- och ungdomsnämnden som redan hade en omfattande köksverksamhet i och med skolköken. Syftet är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ha ett pris per portion som matchar kostnaderna. Resultatet för verksamheten är en budget i balans och här har barn- och ungdomsnämnden i samband med bokslutet kunnat återföra 0,25 mnkr till socialnämnden. BUN resultatenheter M n k r Sparande i eget kapital Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut Samlat överskott K 673,7 588, ,1 719,3 666,3 93 I -673,7-585, ,0-719,3-666,7 93 N 3,5 0 2,9-2,9 0 0,4 621 Norra förskoleområdet K 22,2 21,9 99 0,3 I -22,2-22, N 0-0,3 0,3 622 Centrala förskoleområdet K 24,3 26,0 107 I -24,3-24, ,7 0,4 N 0 1,3-1,3 623 Östra förskoleområdet K 28,6 24,9 87 3,7 I -28,6-23,5 82-5,1 N 0 1,4-1,4 634 BUF-kontoret pengfinansierad Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 32(41)

84 M n k r Sparande i eget kapital Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut K 12,0 23,0 192 I -12,0-23, ,0 5,0 5, ,0-5,0-5,7 115 N 3, Kostchef K 39,1 38,8 99 0,3 36,0 37,3 104 I -39,1-38,8 99-0,3-36,0-37,3 104 N Bällstabergsskolan K 45,5 47,8 105 I -45,5-46, ,3 56,4 56, ,6-56,4-54,3 96 N 0 1,7-1,7 0 1,9 640 Ekebyskolan K 39,4 40,5 103 I -39,4-45, ,1 54,6 52,6 96 5,7-54,6-54,8 100 N 0-4,6 4,6 0-2,1 641 Gustav Vasaskolan K 25,3 25,1 99 0,2 38,2 37,9 99 I -25,3-25, ,5-38,4-38,7 100 N 0-0,7 0,7-0,2-0,8 642 Hammarbacksskolan K 46,4 43,9 95 2,5 62,6 65,3 104 I -46,4-40,4 87-6,0-62,6-67,1 107 N 0 3,6 3,6 0-1,8 643 Hjälmstaskolan K 35,7 36, ,7 38,1 40,1 105 I -35,7-34,6 97-1,1-38,1-38,8 102 N 0 1,8-1,8 0 1,2 644 Karbyskolan K 35,1 35,8 102 I -35,1-35, ,7 39,1 41, ,3-39,1-39,0 100 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 33(41)

85 M n k r Sparande i eget kapital Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut N 0 0,4-0,4 0 1,9 645 Karlbergsskolan K 28,9 27,8 96 1,1 40,9 38,9 95 I -28,9-27,5 95-1,4-40,9-38,1 93 N 0 0,3-0,3 0 0,7 646 Kårstaskolan K 13,2 13,5 102 I -13,2-13, ,3 19,9 21, ,4-19,9-21,6 108 N 0-0,1 0,1 0-0,3 647 Lovisedalsskolan K 62,8 67,4 107 I -62,8-66, ,6 65,2 64,5 99 3,4-65,0-65,5 100 N 0 1,3-1,3 0,2-1,0 648 Ormstaskolan K 50,0 53,3 107 I -50,0-52, ,3 60,8 58,3 96 2,7-60,8-57,0 94 N 0 0,6-0,6 0 1,3 649 SU-grupp K 35,1 32,6 93 2,5 38,0 38,2 101 I -35,1-33,1 94-2,0-38,0-38,2 101 N 0-0,5 0, Lokalenhet K 101, ,2 146,8 89,9 61 I -101, ,2-146,8-89,9 61 N Optimus K 10,6 10,3 97 0,3 11,5 11,6 101 I -10,6-12, ,7-11,5-12,6 110 N 0-2,1 2,1 0-1,0 658 Olympiaskolan K 18,3 19, ,1 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 34(41)

86 M n k r Sparande i eget kapital Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut I -18,3-20, ,4 N 0-1,3 1,3 * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Kommentarer till avvikelse BUN resultatenheter Det ekonomiska utfallet för resultatenheterna är ett underskott om 2,9 mnkr. Det är sämre än tidigare lagd prognos och de planerade åtgärderna har inte fått full effekt. De tre nya förskoleområdena tillhörde under den kommunala regins grundskolor, men är nu egna ansvarsområden. Inför anställdes tre nya förskolechefer och en verksamhetschef för förskolan i syfte att sätta fokus på de egna förskolorna i kommunen. Dessa förskolor är indelade i tre olika områden, norra, centrala och östra. Förskoleverksamheten har precis som skolorna utmaningar med delningstal, höga personalkostnader kopplat till brist på förskolelärare och lokaler med ledig kapacitet. Förskolorna redovisar ett underskott om 2,4 mnkr. Gustav Vasa skolan lämnar ett överskott om 0,7 mnkr vilket främst härrör till en anpassad ledningsorganisation. Karbyskolan lämnar ett underskott om 0,4 mnkr för helåret. Skolan har verkat under hela våren med att effektivisera, se över övergripande funktioner och arbetat med delningstalen. Ett större antal elever påverkar också ekonomin positivt genom högre skolpeng och mer gynnsamma delningstal. Hjälmstaskolan visar ett underskott om 1,8 mnkr som också förklaras av ogynnsamma delningstal och minskande elevvolymer över samtliga årskurser. Högstadiet minskar kraftigt från tre klasser per årskurs till en, sett över ett par års sikt. Dessutom minskar samtidigt antalet elever i förskoleklass. Bällstabergsskolan visar ett underskott om 1,7 mnkr på grund av svårigheterna med klasstorlekar, främst i språkgrupper. Däremot har enheten nu attraherat fler elever vid skolstart och det medför högre intäkter. Skolans högstadium är smalt med få elever i klasserna. Detta gör att ekonomin har fortsatta utmaningar under. Enheten har gjort åtgärder så som minskning av ledningsfunktioner och minskning av vikarier, men åtgärderna är inte tillräckliga och nya åtgärder behövs under Ekeby och Hammarbacksskolan, numera Rosendalsskolan, blev en gemensam skolenhet inför läsåret Den nya gemensamma enheten visar ett överskott om 1,0 mnkr. De positiva effekterna av sammanslagningen, så som förbättrade delningstal, utökad personalsamverkan mellan skolbyggnaderna och anpassad ledningsorganisation har gjort att den nya enheten bär sig ekonomiskt. Från 1 januari 2019 kommer skolorna att vara en gemensam resultatenhet med en gemensam budget. Olympiaskolan har i den nya organisationen och de nya lokalerna successivt börjat attrahera fler elever från grannkommunerna, för närvarande flera nya elever. Med redan befintlig organisation och befintliga lokaler bidrar intäkter för dessa elever stort till de fasta gemensamma kostnaderna vilket är en viktig förklaring till överskottet om 1,3 mnkr. På Lovisedalsskolan pågår ett omställningsarbete i och med att förskolan som enda förskola i kommunal regi fortsatt organisatoriskt är knuten till skolan. Det finns utmaningar med att genomföra omställningsarbetet inom budget varför enheten redovisar ett underskott om 1,3 mnkr. Behovet av insatser med stöd av mottagningsenheten Optimus har successivt minskat under året. Optimus har löpande kunnat anpassa organisationen på ett effektivt sätt. Resultatet är ett överskott om 2,1 mnkr. Lokalenhetens intäkter kommer från en fast andel, 21 procent, av de övriga verksamheternas intäkter. För närvarande medför den beräkningen ett överskott vilket därför redovisades i prognosen. Alla över- eller underskott har kommit enheterna tillgodo vid årets slut. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 35(41)

87 Lärarbristen och det medföljande trycket på löner förväntas fortsätta framöver. Detta ställer än högre krav på förvaltningen och skolorna att tillsammans jobba för en effektiv organisation. Den här omständigheten är inte unik för Vallentuna. Flertalet kommuner och huvudmän, kommunala som fristående, upplever liknande utmaningar de kommande åren. Skolpeng M n k r Budget Bokslut Avvikels e Budget Bokslut K 698,7 701, ,4 687,1 685,5 100 I -76,4-81, ,2-76,4-80,9 106 N 622,3 619, ,8 610,7 604,6 99 Förskola K 238,9 240, ,7 235,9 233,9 99 I -10,9-12, ,4-10,9-12,4 114 N 228,0 228, ,3 225,0 221,5 98 Pedagogisk verksamhet K 3,5 3,2 90 0,3 3,5 3,2 90 I -0,3-0,2 76-0,1-0,3-0,2 76 N 3,2 3,0 91 0,2 3,3 3,0 91 Grundskola K 347,6 341,2 98 6,4 339,0 336,7 99 I -9,1-11, ,0-9,1-9,8 108 N 338,5 330,1 98 8,4 329,9 329,9 99 Förskoleklass / 6-åringar K 33,1 37, ,5 33,1 34,0 103 I -1,0-0,7 75-0,3-1,0-1,0 102 N 32,2 36, ,8 32,1 33,0 103 Fritidshem K 74,9 78, ,7 74,9 77,4 103 I -1,5-1, ,3-1,5-1,8 124 N 73,4 76, ,4 73,4 75,6 103 Statsbidrag K I -15,7-12,6 80-3,1-15,7-13,5 86 N -15,7-12,6 80-3,1-15,7-13,5 86 Föräldraavgifter K I -38,0-42, ,7-38,0-42,4 112 N -38,0-42, ,7-38,0-42,4 112 Omsorg på obekväm arbetstid K 0, ,7 0,6 0,1 12 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 36(41)

88 M n k r Budget Bokslut Avvikels e Budget Bokslut I N 0, ,7 0,6 0,1 12 Kommentarer till avvikelser skolpeng Den totala nettobudgeten för skolpeng, omsorg på obekväm arbetstid, intäkter från föräldraavgifter och statsbidrag maxtaxa är 622,3 mnkr. Budgeten för bygger på befolkningsprognos (BFP ). Historiskt sett ökar kostnaderna för hela budgeten på våren för att sedan minska under hösten. Den största budgetposten som uppvisar denna trend är förskolepengen och denna trend beror på att även om barnen har rätt ålder för att påbörja sin förskoleverksamhet så påbörjas sällan inskolningen direkt från första augusti utan inskolningen sker successivt under hösten. Detta medför att kostnaderna minskar tidigt på hösten och är då inte lika omfattande som på våren. Även fritidshem uppvisar en liknande trend. Den största kostnadsökningen står förskoleklass för vilket beror på flera elever än budgeterat. Det beror delvis på den nya lagstiftningen om obligatorisk förskoleklass som trädde i kraft under året. Grundskola visar på ett stort överskott och det beror på färre elever än budgeterat samt en positiv momseffekt. Sammantaget visar hela skolpengen ett överskott om 2,8 mnkr. Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Budget Bokslut Avvikelse mot budget Totalt (mnkr) 5,0 4,6 92 0,4 Årligt investeringsanslag 5,0 4,6 92 0,4 Kommentar Barn- och ungdomsnämndens årliga anslag på 5,0 mnkr är planerat att användas till nödvändiga förändringar och åtgärder på kommunens förskolor och skolor. Flera mindre projekt är påbörjade men inte färdigställda och fakturerade. Prognosen för investeringsprojekten är 5,0 mnkr. Resultatet är ett överskott om 0,4 mnkr vid årets slut. Det största projektet för året är iordningställande och skapandet av en modern skolgård på Hjälmstaskolan. Det som har gjorts är en helrenovering av skolgården tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen samt inköp av ny lekutrustning så som, kompisgunga, basketplan och en scen. Ytterligare ett stort projekt har varit ombyggnationen av Lovisedalsskolans matsal. Den har fräschats upp och byggts ut. Förvaltningen har även investerat i nya möbler till skolans matsal. Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Totalt, projekt Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 37(41)

89 Totalt, projekt Projekt Budget Utfall Budget Utfall Prognos Totalt (mnkr) 317,3 227,2 738,6 490, ,8 Förskolor, totalt 39,6 30,2 231,4 100,9 220,2 Åby Ängar, ny förskola 6,7 0,8 57,0 51,2 51,7 Åbygläntan, ny förskola 4,4 0,0 4,4 0,6 0,0 - Ormsta, ny förskola 24,7 29,4 52,0 47,8 50, Karby, ny förskola 3,5 0,0 58,0 1,1 58, Kristineberg norra, ny förskola Klart år 0,4 0,0 60,0 0,1 60, Skolor, totalt 277,7 196,9 507,2 389,5 869,6 Hagaskolan 251,4 181,9 439,1 331,6 410, Träningssärskola, Hammarbacksskolan Gustav Vasaskolan, lokaleffektivisering Lovisedalsskolan, tillbyggnad matsal Kristineberg södra, skola och förskola Fritidslokal, Bällstabergsskolan 4,0 1,2 44,6 41,8 42, ,1 6,4 8,5 6,9 8, ,3 7,2 10,0 8,0 8,5 0,0 0,1 0,0 1,3 400, ,0 0,0 5,0 0,0 0,0 - Övriga projekt, totalt 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 Färdigställda projekt, kompletteringar 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 Kommentar Åby Ängar, ny förskola Samhällsbyggnadsförvaltningen fick hösten 2014 i uppdrag att genomföra en förstudie för en ny förskola i området Åby Ängar. Förstudien levererades till barn- och ungdomsnämnden under våren 2015 och genomförandebeslut fattades av kommunfullmäktige i december samma år. Beslutad budget är 57 miljoner kronor och prognosen inklusive eventuella garantiåtgärder visar en positiv avvikelse om 5,3 miljoner kronor. Två miljoner av avvikelsen består av en intern utgift för tomtmark, se vidare förklaring nedan under Hagaskolan. Byggnationen är färdigställd och inflyttning skedde under januari. Ormsta, ny förskola Samhällsbyggnadsförvaltningen fick under november 2015 i uppdrag att genomföra en förstudie för en ny förskola på befintlig tomt på Ormstaskolan. Förskolan placeras där Valhall tidigare låg, denna har rivits i samband med övrig rivning på Ormstaskolan. Förstudien är till stora delar baserad på underlag framtaget vid tidigare projektering av Ormstaskolan och levererades till barn- och ungdomsförvaltningen under februari Beslutad budget är 52 miljoner kronor och prognosen för färdigställande är 50,5 miljoner. Entreprenaden är slutbesiktigad och inflyttning av förskolan genomfördes vid årsskiftet /2019. Karby, ny förskola Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 38(41)

90 Samhällsbyggnadsförvaltningen fick under hösten 2014 i uppdrag att genomföra en förstudie avseende ny förskola i Karby/Brottby. Enligt tidigare besked förväntas förskolan stå klar under senare delen av hösten I uppdraget ingår också att vid behov starta en detaljplaneprocess för tomt för ändamålet. Förstudien har delats in i två etapper. Etapp ett avser identifiering av lämplig tomt/mark. Etapp två innehåller förstudie avseende byggnadskropp, utemiljö, investeringskostnad och tidplan. Förstudien levererades till barn- och ungdomsförvaltningen i december Samhällsbyggnadsförvaltningen inväntar beslut om genomförande. Hagaskolan I slutet av 2013 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie för en ny skola med placering på tomt intill Vallentuna IP. Barn- och ungdomsnämnden har vid uppdragsgenomgång begärt att skolan ska dimensioneras för treparallellig F-9 samt en förskola för 80 barn. Förstudiearbetet levererades i sin helhet till barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott i juni Genomförandebeslut fattades av kommunfullmäktige den 10 november 2014, varpå det fortsatta planeringsarbetet påbörjades. Kommunfullmäktige fastställde investeringsbudgeten ursprungligen till totalt 471,5 miljoner kronor för projektet Hagaskolan, varav 462,1 miljoner kronor avsåg byggprojektet och 9,4 miljoner kronor avsåg inventarier och övrigt. Budgeten inkluderade en intern utgift för tomtmark till ett värde av 23 miljoner kronor. I samband med komponentavskrivningsprojektet, som bedrevs under hösten 2016 och våren, konstaterades att det inte är motiverat att belasta byggprojekt med en intern utgift för marken. Marken är kommunens tillgång och skrivs inte av och av denna anledning har budgeten för byggprojektet reviderats i Kommunplan till 439,1 miljoner kronor. Prognosen har skrivits ned tidigare och skrivs nu ned ytterligare till 410 miljoner kronor och detta beror bland annat på lägre kostnader än budgeterat avseende inköp, lägre kostnader för ÄTA (Ändrings- och tilläggsarbeten), mindre behov av konsultstöd under entreprenadtiden samt lägre kostnader för index. Entreprenörens byggnation pågår och slutbesiktning är planerad till sista mars Skolan ska stå klar för verksamhetsstart till höstterminen Träningssärskola på Hammarbacksskolan Under 2012 togs en programhandling fram för flytt av Strix träningssärskola från Ormstaskolan till en tomt intill Hammarbacksskolan. Byggstart var i augusti 2015 och entreprenör är Totalprojekt i Mälardalen AB. Det nya huset är i två plan på cirka kvm. Huset ansluts mot den befintliga byggnaden så att passage till Hammarbacksskolans matsal kan ske invändigt. Kommunfullmäktige har fastställt investeringsbudgeten till 45,5 miljoner kronor för projektet, varav 44,6 miljoner kronor avser byggprojektet och 0,9 miljoner kronor övrigt. Entreprenaden färdigställdes i oktober 2016 och verksamheten flyttade in i lokalerna i december samma år. Etapp två, som bland annat omfattar nya utrymningsdörrar, färdigställdes sommaren. En ekonomisk uppgörelse har förhandlats fram med entreprenören om fel som framkommit under garantitiden. Åtgärder kommer att utföras under våren/sommaren Efter utförda arbeten är slutkostnadsprognosen för projektet 42,6 miljoner kronor. Lovisedalsskolan, tillbyggnad matsal I oktober 2016 fattade kommunfullmäktige genomförandebeslut om tillbyggnad av Lovisedalsskolans matsal till en budget av 10,0 miljoner kronor. Projektering utfördes och entreprenör avropades under. Byggnationen är klar och skolan kunde flytta in i matsalen till skolstarten höstterminen. Det återstår att reglera några kostnader och slutprognosen uppgår till 8,5 miljoner kronor. Gustav Vasaskolan, kapacitetsökning I oktober fattade kommunfullmäktige genomförandebeslut om kapacitetsökning av förskoleplatser inom Gustav Vasaskolan. Projektet utförs med fyra inhyrda paviljongmoduler och dessa stod färdiga i augusti då verksamheten flyttade in. Utemiljön och markarbetena kommer att kompletteras inom projektets budgetram under våren Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 39(41)

91 Analys - Medarbetare Personal Månadsavlönade medarbetare Antal anställda * 746 Varav tillsvidareanställda * 746 Antal årsarbetare * Medelålder 45,8 44,7 * 46,6 Medellön (tkr) 33,3 32,8 * 31,8 Medianlön (tkr) 33,2 32,8 * 32,0 Sjukfrånvaro i av arbetad tid enligt avtal Samtliga medarbetare 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 39,4 41,5 55,8 Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 4,9 4,1 3,6 Kvinnor 7,3 7,2 8,8 Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 5,2 5,4 4, år 7,4 6,6 7,5 50 år och äldre 6,5 6,9 8,8 Samtliga 6,8 6,5 7,7 Personalomsättning 2016 Tillsvidareanställda medarbetare 20,2 16,4 16,8 Jämställdhet och mångfald Månadsavlönade medarbetare 2016 Anställda, andel män Medarbetarenkät Område Kommunen totalt Förskola Grundskola Kommunen totalt Förskola Grundskola Motivation Ledarskap Styrning HME Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 40(41)

92 Kommentar Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna "Personal" och "Jämställdhet och mångfald" på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Jämfört med har antalet medarbetare, såväl tillsvidareanställda som tidsbegränsat anställda, minskat. Det kan delvis bero på effektiviseringar på flera håll inom förvaltningen och anställningsprövningen som tillämpats under året men även på de utmaningar som finns när det gäller rekrytering av bristyrken som lärare och förskollärare. Några av organisationsförändringarna under året kan också ha haft en mindre påverkan. Personalomsättningen har ökat jämfört med helåren 2016 och. Detta kan kopplas till sammanslagningar och till andra organisationsförändringar som genomförts under året, vilket ofta kan innebära viss förändring av personalstyrkan. Långtidssjukskrivningarna har minskat jämfört med det totala utfallet för år och jämfört med helåren 2016 och 2015 är det en markant minskning. Detta kan förklaras av att Vallentuna kommun som arbetsgivare under har fortsatt ett strukturerat och långsiktigt arbete i syfte att minska antalet långtidssjukskrivna. Från och med den 1 juli har ett lagkrav trätt i kraft där arbetsgivaren är skyldig att upprätta en plan för återgång i arbete, vilket ger ett extra stöd för kommunen som arbetsgivare. Att Försäkringskassan har förändrat sin bedömning av sjukpenning i enlighet med ett regeringsuppdrag har också viss påverkan. Trots minskningen i långtidssjukskrivningar har den totala sjukfrånvaron för året ökat något jämfört med hela året. Den långsiktiga trenden är ändå att den totala sjukfrånvaron minskar. Förskolan blev från januari en egen verksamhet och tillhör inte längre grundskolorna. Den nya organisationen och arbetet med att få ny ledning på plats under året kan vara en bidragande orsak till det något lägre resultatet i medarbetarenkäten vad gäller ledning, jämfört med föregående år. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 41(41)

93 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse utbildningsnämnden (UN.062) Beslut Utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram en verksamhetsberättelse för. Verksamhetsberättelsen beskriver nämndens arbete under, hur de mål som fastställdes i verksamhetsplanen uppfylldes samt det ekonomiska resultatet. Yrkanden Ylva Mozis (L) yrkar att utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för. Beslutsgång Ordförande, Ylva Mozis (L), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att utbildningsnämnden beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. 6 UN AU Verksamhetsberättelse utbildningsnämnden 2. Verksamhetsberättelse utbildningsnämnden 3. Verksamhetsberattelse Utbildningsnämnden Expedieras till Akten, kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 10 95

94 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott Verksamhetsberättelse utbildningsnämnden (UN.062) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram en verksamhetsberättelse för. Verksamhetsberättelsen beskriver nämndens arbete under, hur de mål som fastställdes i verksamhetsplanen uppfylldes samt det ekonomiska resultatet. Yrkanden Ylva Mozis (L) yrkar att arbetsutskottet föreslår att: Utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för. Beslutsgång Ordförande, Ylva Mozis (L), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Verksamhetsberättelse utbildningsnämnden Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

95 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR UN.062 LENA LINDEGREN SID 1/1 ENHETSCHEF UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse utbildningsnämnden Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram en verksamhetsberättelse för. Verksamhetsberättelsen beskriver nämndens arbete under, hur de mål som fastställdes i verksamhetsplanen uppfylldes samt det ekonomiska resultatet. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, verksamhetsberättelse utbildningsnämnden 2. Verksamhetsberättelse utbildningsnämnden Henrik Lennermark Utbildningschef Margareta Håkansson Dahlin Avd.chef Förvaltningsutveckling Ska expedieras till Akten VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

96 Utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse 64 98

97 Innehållsförteckning Nämnden i korthet...3 Viktiga händelser under året...4 Verksamhetsförändringar...5 Framtiden...6 Måluppfyllelse...7 Strategiska inriktningar...7 Styrkort...23 Analys - Kund/Invånare...24 Analys - Verksamhet...26 Analys - Miljö...27 Analys - Ekonomi...28 Analys - Medarbetare...31 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(33) 65 99

98 Nämnden i korthet Ordförande: Gunnel Orselius-Dahl Bruttokostnad *: 225,6 Antal ledamöter: 9 Nettokostnad **: 167,5 Förvaltningschef: Henrik Lennermark Budgetavvikelse i år: -0,6 Antal årsarbetare: 55 Budgetavv. föregående år: -6,0 * Exklusive nämndsinterna transaktioner och exklusive intäkter ** Alla intäkter minus alla kostnader Mn kr Mn kr Mn kr Mn kr Nämndens uppgift är att: Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla åringar. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(33)

99 Viktiga händelser under året Under året har den nationella elevrådsorganisationen SVEA i samverkan med Vallentuna gymnasiums elevråd valt att förlägga sin nationella konferens till Vallentuna Gymnasium. I samband med konferensen deltog gymnasieministern. Såväl huvudman som gymnasium har under året inspekterats av Skolinspektionen enligt ordinarie tidplan för regelbunden tillsyn. I december fattade nämnden beslut om deltagande i Skolverkets projekt "Samverkan för bästa skola". Ett gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med Skolverket i syfte att ytterligare förbättra det systematiska kvalitetsarbetet och därmed skolresultaten. Samverkan sker både med gymnasiet och huvudmannen och kommer pågå under tre års tid, delvis finansierat med statsbidrag. Under året är det framförallt två fall av ny lagstiftning som har påverkat verksamheterna. Detta är dels den nya dataskyddsförordningen och dels kravet på att varje huvudman ska utse en skolchef per verksamhetsområde. Nämnden har mot denna bakgrund beslutat att utse en skolchef för gymnasiet och vuxenutbildningen. Kommunens verksamheter har miljöcertifierats enligt ISO För att bättre nå ut till medborgare med tydlig information har en ny webb lanserats. Ett nytt digitalt system för handläggning av ärenden kring kränkande behandling har också upphandlats. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(33)

100 Verksamhetsförändringar Under året har det inom vuxenutbildningen påbörjade auktorisationsförfarandet nu också nått Svenska för invandrare (sfi). Detta medför att antalet leverantörer av sfi ökat och därmed ökar utbudet av möjligt tillgängliga platser. En annan effekt är att leverantörerna i högre grad kan arbeta långsiktigt eftersom det inte per automatik finns någon tidpunkt där avtalet definitivt upphör och ska utsättas för ny upphandling. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(33)

101 Framtiden Antalet gymnasielever ökar kraftigt de närmaste åren. Samtidigt minskar antalet lärare. För många kommuner och huvudmän uppstår nu en utmaning att kunna hantera de två omständigheterna, det vill säga det som i dagligt tal benämns som lärarbristen. Med fler gymnasieelever ansträngs pengbudgeten och med färre lärare riskerar kostnaderna för arbetskraft att genom marknadskrafterna öka kraftigt. Kompetensförsörjning blir därmed ett viktigt fokus under flera år framöver. Det är inte omöjligt att gymnasieskolorna i viss utsträckning kommer hantera behovet av lärare genom att rekrytera lärare från grundskolan. På så sätt kan bristen på gymnasienivå förvärra bristen i grundskolan. För den gemensamma gymnasieregionen finns utifrån ovan nämnda omständigheter dessutom gemensamma utmaningar kring lokalisering och utbyggnad av skolor. Den kraftigt ökande elevvolymen medför - om sökmönstret är detsamma - att det blir ont om platser i de centrala delarna av regionen varför det finns ett ökat behov av platser i övriga delar av regionen. Samtidigt finns i nuläget ingen gemensam planering för utökning av platser. Hemkommunerna kommer därför utifrån sina egna lokala förutsättningar och behov att behöva planera för en utökning av antalet platser. En utmaning som följer på det är att samtidigt hantera den avvikelse som finns mellan elevers sökmönster och olika branschers behov av arbetskraft. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(33)

102 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i en tabell. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 10 Målet är uppfyllt: 2 6 Målet är delvis uppfyllt: 3 4 Målet är ej uppfyllt: 0 0 Strategiska inriktningar Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Målet är uppfyllt Barn- och ungdomsförvaltningen har identifierat ett antal prioriterade aktiviteter för att nå det kommungemensamma målet att utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. Ett viktigt område här är aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare som både attraherar och behåller personal. Andra aktiviteter handlar om att långsiktigt arbeta för en hållbar miljö. Genom att öka andelen ekologisk mat som serveras bidrar förvaltningen till det långsiktiga arbetet för en hållbar utveckling. Andra aktiviteter syftar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar arbetsmiljö utan kränkningar och diskrimineringar. Förvaltningen arbetar också med aktiviteter som fokuserar på att kunna tillhandahålla IT-system som är långsiktigt hållbara som stöd till verksamhet och vårdnadshavare. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. Målet är uppfyllt Utveckling av studie- och yrkesvägledning (SYV) En översyn av studie-och yrkesvägledning inom utbildningsnämndens ansvarsområde pågår. En arbetsgrupp finns med rektor för gymnasiet, ansvarig för SYV-enheten samt utvecklingsledare på barn- och ungdomsförvaltningen. Syftet med arbetet är att bryta ner de nationella målen och konkretisera hur de ska nås i grundskolan och på Vallentuna gymnasium. Studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar och ska genomsyra utbildningen i alla ämnen och årskurser. Målet är att ungdomar ska kunna göra kloka och genomtänkta val av utbildning och även bryta könsmönster, sociala, kulturella och traditionella mönster för att på så sätt välja friare. Under höstterminen har kommunens studie- och yrkesvägledare deltagit på arbetslagsmöten och träffat alla lärare i kommunens grundskolor för diskussion om hur vägledning ska komma in som en naturlig del i undervisningen. Sedan 1 juli är praktisk arbetslivsorientering (PRAO) obligatorisk för alla elever i årskurs 8 och 9. För Vallentuna grundskolor har arbetet organiserats i form av en Framtidsvecka för eleverna i Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(33)

103 årskurs 9. Detta är en vidareutveckling av den Framtidsdag som sedan flera år tillbaka arrangeras för alla elever i årskurs 9 på Vallentuna gymnasium. Under denna dag får eleverna delta i olika föreläsningar exempelvis om vilka yrken som finns inom den gröna näringen, information om lärarutbildning och tekniska yrken från KTH samt om anställningsbarhet och sociala medier. Även föreläsning om hur en skola som Hagaskolan växer fram och vilka yrken som involveras i det arbetet. Skolorna arbetar tematiskt med arbetsmarknad under veckan och besök på Gymnasiemässan ingår. Tanken bakom Framtidsveckan är att fokusera på arbetsmarknad och bygga upp ungdomarnas möjlighet att göra medvetna val, det som ligger i begreppet valkompetens. Riktlinjer och rutiner för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter till trygghet och lärande i skolan. Därför ska det enligt diskrimineringslagen och skollagen kontinuerligt pågå ett främjande och förebyggande arbete för ett målinriktat värdegrundsarbete. Detta ska synliggöras i en plan för att främja lika rättigheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förvaltningen har under hösten haft en dialog med Vallentuna gymnasium där värdegrundsfrågor och planen lyfts som särskilda områden. En kvalitetsgranskning av samtliga enheternas planer kommer att vara klart i januari Målet är att skapa en likvärdighet i planernas struktur med målsättningen att arbeta mer systematiskt, förebyggande och främjande hellre än åtgärdande. En årlig sammanställning av inkomna anmälningar om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling redovisas för utbildningsnämnden i februari Vallentuna gymnasiums anmälningsfrekvens av eventuella kränkningar av elever har inte ökat under i jämförelse med. Digitalisera ärendehanteringen gällande kränkningar, elevakter, kurators anteckningar samt synpunkter och klagomål Förvaltningen har under hösten upphandlat ett system för digital hantering av kränkande behandling samt elevakter för kommunala förskolor och skolor i Vallentuna kommun. Systemet kommer att finnas på plats under vårterminen 2019 och implementeras i samtliga verksamheter. Samverkan med socialförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen identifierat områden för utökad samverkan kring barn och ungdomar. Uppdraget kommer från barn- och ungdomsnämnden men eftersom det också omfattar ungdomar berör det även utbildningsnämndens ansvar inom: försörjningsstöd, familjehemsplaceringar, hög skolfrånvaro samt hedersförtryck. Arbetet fortsätter med att bland dessa välja ut områden att prioritera för fördjupad samverkan och gemensamma rutiner. När det gäller hög skolfrånvaro finns det redan en samverkan genom arbetet med rådslag. Säkerställa långsiktigt hållbara informations- och kommunikationsteknik (IKT) och administrativa system enligt nya dataskyddsförordningens krav Nya dataskyddsförordningen tillämpas från den 25 maj. Förvaltningen har kartlagt de personuppgifter som hanteras inom barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. Uppdraget avslutades i juni med en slutrapport. En analys har gjorts avseende hur förvaltningen lever upp till dataskyddsförordningens krav. Förvaltningen har utbildat barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden, barn- och ungdomsförvaltningen, förskolechefer, rektorer och verksamhetschefer i dataskyddsförordningen samt tagit fram ett utbildningspaket riktat till personal i verksamheterna. Förskolechefer, rektorer samt verksamhetschefer har getts i uppdrag att under augusti och september med hjälp av samma utbildningspaket genomföra utbildningen för sin personal. I slutrapporten beskrivs de risker som identifierats under uppdragets gång och de förslag på fortsatt arbete som rekommenderas. Bland annat ska specifik information till verksamheterna om hantering av personuppgifter tas fram och uppföljning av det fortsatta arbetet i verksamheterna göras. Kommunens dataskyddsombud har en nyckelroll i det fortsatta arbetet. Barn- och ungdomsnämnden beslutade den 22 maj också om nya riktlinjer för personuppgiftsbehandling. Ta fram rutiner för hantering av skyddade personuppgifter och informera om dessa Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(33)

104 Barn- och ungdomsförvaltningen ska hantera skyddade personuppgifter i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen samt Skatteverkets rekommendationer. För att säkerställa att hanteringen sker på ett rättssäkert sätt har rutiner och en mall för handlingsplan tagits fram. Rutinerna publicerades på intranätet i september och information om rutinerna har getts till utbildningsnämndens ledamöter, skolledning och förvaltningsledning. Rutinerna ökar skyddet för personuppgifter om barn, elever och vårdnadshavare med skyddade personuppgifter vid bland annat hanteringen i system, i utbildningen och vid elevhälsan. HBTQ-perspektivet skall vara en integrerad del av den centrala elevhälsans verksamhet En utbildningsdag om HBTQ-perspektivet genomfördes i slutet av april för hela personalgruppen inom den centrala elevhälsan. Den centrala elevhälsan har även genomfört ett möte med två Vallentunaungdomar som har en pod om HBTQ personer och deras vardag. Projekt om att motverka rasism och främlingsfientlighet Barn- och ungdomsförvaltningen har i uppdrag att påbörja och driva ett projekt för att motverka rasism och främlingsfientlighet i Vallentunas skolor inklusive gymnasiet. Målet är att få en tydligare bild av hur rasism och främlingsfientligheten tar sig i uttryck i dessa verksamheter. I arbetet är skolledning, all personal samt elever delaktiga. I styrgruppen för projektet ingår de flesta av kommunens förvaltningar. Projektet ska pågå till och med slutet av läsåret Arbetsgruppen har kartlagt kommande insatser som ska vävas in i det pågående främjande och förebyggande målinriktade värdegrundsarbetet på skolenheterna i Vallentuna skolkommun. Tillgänglig undervisning för nyanlända elever Det språkliga stödet har utvecklats vidare genom att nyttja fjärrundervisning för att kunna öka tillgängligheten av studiehandledning i flera språk. Fjärrundervisningen har lett till ett positivt resultat och kommer därför att fortsätta. Samarbetet mellan Optimus och gymnasiet fungerar bra och modersmålslärarna och studiehandledarna är en integrerad del av verksamheten på språkintroduktion. Ett fortsatt utvecklingsområde är att tillgodose elevernas behov av att visa kunskaper på sitt starkaste språk, främst i de språk som talas av färre elever. Studiehandledningen för elever som gått över till de nationella programmen behöver stärkas främst genom att gymnasielärarna på de nationella programmen behöver få mer kompetens kring vad studiehandledning är och hur det kan hjälpa eleverna så att processen kring ansökan kan gå snabbare. Vallentuna kommun en attraktiv arbetsgivare Barn- och ungdomsförvaltningen bedriver ett kontinuerligt arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare. Nedan beskrivs både delar av det kontinuerliga arbetet och riktade satsningar som kommunen genomfört under året. Utveckling av lärarrollen i Vallentuna kommun Barn- och ungdomsförvaltningen har under hösten startat ett projekt som syftar till att se över och utveckla lärarrollen både utifrån arbetsmiljöaspekten samt det faktum att det råder lärarbrist såväl nationellt som lokalt. Förvaltningen har under hösten format en arbetsgrupp bestående av olika funktioner och kompetenser från de kommunala grundskolorna och gymnasiet som kommer att arbeta i projektet under VFU den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Vallentuna kommun har avtal med Uppsala- och Stockholms universitet om VFU. Dessutom tecknas individuella avtal med andra lärosäten exempelvis för yrkeslärare. Vallentuna kommun strävar också efter att möjliggöra VFU inom kommunen för studenter som läser på distans. VFU ses som en viktig kanal för rekrytering av lärare och förskollärare. Vallentuna kommun medverkar i olika riktade aktiviteter gentemot studenterna och beslut är fattat om att representanter från kommunen ska delta på Pedagogdagarna i februari på Uppsala universitet. I detta forum kan kommunen visa vilka möjligheter som finns till anställning i Vallentuna. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(33)

105 Förvaltningen ordnar också regelbundet välkomstträffar för nya studenter som ska ut på sin första VFU-period samt avslutnings- och rekryteringsträffar för de VFU-studenter som varit ute på sin sista VFU-period i Vallentuna. Ett viktigt fokus för dessa träffar är att marknadsföra Vallentuna kommun som en attraktiv arbetsgivare. Under höstterminen har sammanlagt 43 studenter genomfört sin verksamhetsförlagda utbildning i Vallentuna. Studenterna är placerade i alla verksamhetsformer från förskola till gymnasiet. Det är både kommunala verksamheter och fristående förskolor och skolor som tar emot studenterna. Förvaltningen har också fattat beslut om att under vårterminen 2019 erbjuda lärare en möjlighet att gå en handledarutbildning. Utbildningen ges som en uppdragsutbildning från Uppsala universitet och 16 lärare inom grund- och gymnasieskola är anmälda till kursen. Kursen syftar till att stärka handledarnas färdigheter och kompetens i rollen som handledare för studenter inom den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Vidare syftar kursen till att skapa en ökad medvetenhet, tydlighet och professionalism i handledarskapet. Kursen ges i samarbete med Upplands Väsby kommun. Utveckla samarbetet med de lärosäten som har lärarutbildningar och studie- och yrkesvägledarutbildningar För att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet behöver barn- och ungdomsförvaltningen och dess enheter vara insatta i den utveckling som sker på lärosätena inom lärarutbildningen samt studieoch yrkesvägledarutbildningen (SYV). Syftet med att behålla och utveckla samarbete med lärosätena är att bibehålla och höja kompetensen hos medarbetare samt givetvis att kunna bidra till och erbjuda hög kvalitet på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Enheten för studie- och yrkesvägledning deltar med en representant på SYV-programmets programråd på Stockholms universitet. På programrådet diskuteras professionen, dess utveckling och framtid. Karriärtjänster Syftet med karriärtjänster är att skapa verktyg för att utveckla och höja nivån på undervisningen och därigenom även resultaten. Utformningen av karriärtjänster syftar också till att fungera som karriärsteg för kommunens lärare och kan bidra till att Vallentuna kommuns är en attraktiv arbetsgivare. Under våren beslutade nämnden om att utveckla karriärtjänsterna till att vara mer kommunövergripande. Detta innebär att en del av förstelärarna och lektorerna nu arbetar med utvecklingsuppdrag mot hela organisationen och inte bara mot den egna skolan. I augusti påbörjade de nya förstelärarna och lektorerna sina treåriga utvecklingsuppdrag med såväl kommunövergripande som lokala uppdrag. Med anledning av ny lagstiftning från 1 juli så ska varje huvudman utse en skolchef. Eftersom Vallentuna driver en gymnasieskola så sammanfaller i flera avseenden skolans behov och resultat med huvudmannens. Dessutom finns inte behov av en omfattande skolchefsfunktion med ett så pass begränsat huvudmannaskap som det medför att bara ha en enda egen skola. I Vallentuna är därför gymnasiets rektor tillika skolchef. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium aktivt bidra till en giftfri miljö och ett återvunnet samhälle samt bidra till att begränsa klimatpåverkan. Målet är uppfyllt Miljöcertifiering Arbetet med att uppnå miljöcertifiering är avslutat och Vallentuna kommun är certifierad enligt ISO ISO är samlingsnamnet för de standarder som handlar om miljöledning och certifieringen visar på att kommunen har strukturer för att kunna arbeta med miljöfrågor på ett effektivt sätt. Miljöarbetet ska ingå i det dagliga arbetet i barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. Under arbetet med certifieringen har det framkommit att barn- och ungdomsförvaltningen behöver Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(33)

106 höja medvetenheten hos medarbetarna om kommunens miljöambitioner. Det behöver också bli tydligare hur olika verksamheter kan bidra till de miljömål kommunfullmäktige beslutat. Kommunens miljögrupp diskuterar och driver det fortsatta miljöarbetet. Aktiviteter för långsiktigt hållbar miljö Inom förvaltningen bedrivs det flera aktiviteter som syftar till långsiktig hållbarhet. Bland annat har man arbetat med att se över menyn och antal serveringar av rött kött för att påverka andelen växthusgasutsläpp. Genom att förändra skollunchmenyn där en del rött kött ersattes med fisk, kyckling eller grönsaker och baljväxter minskades klimatpåverkan med nästan 50 procent för vårens meny. Med denna förändring följer dock utmaningen att erbjuda den mat barn och elever vill äta så att de orkar vara aktiva hela skoldagen. Baljväxter, grönsaker och fisk är mat som är bra både för hälsan och för miljön men också livsmedel som historiskt varit svårare att få elever att uppskatta. Förvaltningens ambition att mäta andelen inköpta livsmedel som är närodlade, närproducerade eller svenska är för närvarande inte möjlig på grund av inköpssystemets utformning och tillgängliga resurser. En uppskattning av mängden lokalt nötkött som serverats visar att cirka 500 kilo serveras runt två gånger i månaden. Från oktober till december har cirka kilo nötfärs serverats i förskolan, grundskolan, på gymnasiet och inom äldreomsorgen. Det motsvarar cirka 15 stycken nötkreatur. Vidare arbetar förvaltningen med att inköpen av ekologiska produkter ständigt ska öka enligt kommunens kostpolicy. Mejeriprodukter, fisk och skaldjur samt grönsaker och potatis är de livsmedelsgrupper som är störst inom de inköpta ekologiska varorna. För år är målet att 25 procent av kostenhetens inköp ska vara ekologiska produkter. Statistiken visar att under perioden januari till och med november var 30 procent av livsmedelsinköpen ekologiska varor. Dessa inköp sker inom befintlig livsmedelsbudget vilket möjliggjordes med de förändringar i menyn som infördes i februari då menyn klimatberäknades. Utöver den minskade klimatpåverkan medförde samtidigt förändringen utrymme i livsmedelsbudgeten för att köpa mer ekologiska livsmedel och även lokalt nötkött av hög kvalitet. Arbetet med minskat matsvinn fortsätter med egna initiativ i respektive kök. Mätmetod, uppföljningsmetod och analys saknas dock fortfarande. Att minska matsvinn är ett angeläget arbete som behöver lyftas till en övergripande nivå med övriga verksamheter som involveras i måltiden, som till exempel barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter och samhällsbyggnadsförvaltningen. För att bättre kunna planera antal portioner behöver köken ett verktyg som enkelt och snabbt visar antal närvarande matgäster samt gäster med behov av specialkost. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde. Livsmedelsverket har nyligen presenterat en nationell mätmetod för matsvinn som kan komma att implementeras som verktyg i köken. Detta är något som länge saknats och efterfrågats av branschen. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Arbete pågår När det gäller det kommungemensamma målet om att Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet betyder det för utbildningsnämnden att gymnasiet såväl som den vuxenutbildning som erbjuds via Kunskapscentrum Nordost (KCNO) ska hålla en hög kvalitet vad gäller trygghet och studiero. Det betyder också att undervisningen ska vara av hög kvalitet så att eleverna får en möjlighet att nå så höga resultat som möjligt. För att åstadkomma detta har en rad aktiviteter påbörjats både på förvaltningen och på Vallentuna gymnasium. Förvaltningen följer också noggrant de resultat som finns för vuxenutbildningen. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(33)

107 Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium arbeta för att gymnasiet ska vara en attraktiv skola för regionens elever och lärare. Arbete pågår Arbete för ökad studiero och trivsel Efter det låga resultatet på Storsthlm:s (Stockholmsregionen består av 26 kommuner i Stockholms län och benämns Storsthlm) enkät för årskurs två i våras om bland annat studiero och trivsel har gymnasiet identifierat en rad åtgärder. Lärarna har djupintervjuat eleverna i de årskurser som svarade på enkäten för att ta reda på bakgrunden till de låga resultaten. Nuvarande årskurs tre har tillsammans med de nya eleverna i årskurs ett samlats och resonerat kring de olika frågorna och svaren i enkäten för att ta vara på elevernas åsikter. Syftet är att ta fram elevinitierade aktiviteter för att öka trivsel och studiero. Efter kartläggningen med elevgrupperna har ledningen presenterat vad skolan kommer att lägga fokus på resten av läsåret. Det handlar framförallt om återkoppling kring bedömning av lärandet och att eleverna har uttryckt att de önskar en mer motiverande undervisning i ett fåtal ämnen, framförallt i matematik. En insats är att en ytterligare resurs på deltid har tillsatts för handleda de andra lärarna där behov finns. Ett resultat av arbetet med att analysera enkäten är att de nya eleverna i årskurs ett på yrkesprogrammen läser de gymnasiegemensamma ämnena i blandade grupper för att luckra upp programtillhörigheten som kan vara cementerande. Elever från fordon- och transportprogrammen läser med elever från handels- och administrationsprogrammet medan elever från bygg- och anläggningsprogrammet läser med elever från barn- och fritidsprogrammet. Detta leder också till en ökad blandning av könen. Möjliggöra elevers delaktighet och inflytande Under hösten påbörjades ett samarbete med kulturförvaltningen där några elever från Vallentuna gymnasium tillsammans med en kulturproducent från kulturförvaltningen fick i uppdrag att sätta upp en föreställning under våren. Detta är en del av arbetet för att motverka rasism och främlingsfientlighet. Projektet avslutades i maj med en föreställning på Vallentuna Teater inför skolans elever men även med externt inbjudna gäster. Ett samarbete har även påbörjats med elevrådet för att stärka sammanhållningen på skolan så att eleverna får vara med och påverka, bland annat om beslut kring avslutningar och andra gemensamma aktiviteter. Under hösten har ekonomiprogrammets årskurs 1 på eget initiativ tagit över detta arbete och anordnar flera aktiviteter på skolan för alla elever, exempelvis en gemensam julavslutning såväl som aktiviteter kring Halloween med mera. På så vis blir fler elever delaktiga i planeringsarbetet och även i själva genomförandet. Ett företag inom Ung Företagsamhet (UF) har dessutom under hösten genomfört en fotbollsturnering för skolans elever. UF är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation och är en del av den globala organisationen Junior Achievement. Sedan 1980 har Ung Företagsamhet utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom utbildningen UF-företagande. Vallentuna gymnasium har aktivt arbetat med att stärka elevrådets roll och betydelse. Det är numera högre grad av delaktighet vid skyddsronder genom att elevskyddsombud engagerats. Elevrådet genomför flera aktiviteter för eleverna som personalen stöttar och är delaktig i och elevrådet var också närvarande och delaktiga vid den senaste nämnddialogen mellan gymnasiet, förvaltningen och utbildningsnämnden. Styrelsen för elevrådet har bjudits in till en fortsatt dialog för att tillsammans med grundskolorna arbeta fram en modell för hur elevinflytande kan utvecklas på samtliga verksamheter. Arbetet fortsätter för att initiera ett globalt elevråd som samlar representanter från skolornas olika elevråd för att öka elevinflytande inför olika beslut. Elevrådet på Vallentuna gymnasium har också varit runt på några av kommunens grundskolor för att prata om ett framtida samarbete. Som ett resultat av skolans aktiva elevråd valde Sveriges elevråd (SVEA) att under en helg i april förlägga den nationella konferensen "Use your voice" till Vallentuna gymnasium. Vid konferensen samlades elevråd från högstadie- och gymnasieskolor runt om i landet för att diskutera skolpolitik och hur elever bättre kan påverka sin utbildning. Temat för årets konferens var "Raise your voice" - att få elever att höja sina röster för att kunna stärka elevråden lokalt på sina egna skolor. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(33)

108 Skolinspektionens tillsynsbesök våren Vid Skolinspektionens tillsyn konstaterades brister inom följande områden vad gäller Vallentuna gymnasium: Undervisning och lärande Extra anpassningar och särskilt stöd Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Förutsättningar för lärande och trygghet Vallentuna gymnasium har efter att beslutet togs emot i maj arbetat med att identifiera en rad åtgärder och påbörjat ett förbättringsarbete. Skolinspektionen har också fått en redovisning från gymnasiet vilka åtgärder gymnasiet har identifierat för att komma till rätta med bristerna. Skolinspektionen genomförde ett uppföljningsbesök på gymnasiet i november månad och har efter det bett verksamheten att komplettera med svar kring särskilt stöd och undervisning och lärande vilket också har gjorts. I Skolinspektionens regelbundna tillsyn under vårterminen framkom att Vallentuna kommun som huvudman för gymnasieutbildningen uppfyller författningarnas krav och att tillsynen i den delen är avslutad. Klagomålshantering implementera rutiner Alla huvudmän ska enligt skollagen ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Om klagomålet visar att det finns brister i verksamheten ska nödvändiga åtgärder genomföras. Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram nya rutiner för handläggning av klagomål inom barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde och en organisation med samordnare finns. Rutinen beskriver hur klagomål ska tas emot, handläggas och besvaras samt hur de ska följas upp och sammanställas för att bli en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Rutinerna ska vara tillgängliga och kända för alla, skolans personal, vårdnadshavare och elever. Information och webbformulär för klagomål finns på Vallentuna kommuns hemsida. Arbete pågår lokalt på enheterna med implementering av rutinerna och information ska förmedlas på olika sätt. Utvecklingsprojektet kring aktuell och korrekt information på externa webben Den 1 september lanserades en ny webbplats, både internt och externt. Målet med projektet har varit att ta fram en ny webbplattform och att ta fram en ny webbplats med fokus på design, layout, navigation och innehåll. En viktig del har också varit att ta fram en plan för fortsatt utveckling. Barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter har varit delaktiga i arbetet genom olika workshops i syfte att identifiera de viktigaste målgrupperna, identifiera hur målgruppernas behov ser ut och hur webben ska kunna lösa deras problem. De har även identifierat förhoppningar och farhågor i arbetet med att ta fram en ny webbplats. En del justeringar görs löpande för att göra ytterligare förbättringar. Kontaktcenter är en viktig medspelare då de har direktkontakt med våra invånare som lämnar värdefulla synpunkter på hur och var information presenteras. Nämnddialog Under året har två nämnddialoger genomförts där politiker, tjänstemän, skolledning, lärare och elever deltagit. Vid dialogerna har gymnasiet bland annat redogjort för de gemensamma kompetensutvecklingsinsatser kring värdegrund och främlingsfientlighet som genomförts genom Skolverkets utbildningsmoduler. Elevrådet har presenterat sig och ansvariga för internationaliseringssatsningen, ekonomiprogrammet och språkintroduktionsprogrammet berättade om sina uppdrag. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium arbeta för att eleverna vid Vallentuna gymnasium ska nå höga resultat. Arbete pågår Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(33)

109 Fortsätta arbetet med PRIO på gymnasiet PRIO (planering, resultat, initiativ, organisation) handlar om att skapa en skolorganisation som arbetar med ständiga förbättringar. PRIO utgår från slutsatserna i McKinseys & Companys rapporter om framgångsrika skolsystem samt aktuell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. PRIO-arbetet syftar till att, utifrån en kartläggning av verksamheten, utforma och implementera nya arbetssätt och processer. Förändringsarbetet har genomförts av personal och skolledning med stöd av processledare från förvaltningen. Under presenterades kartläggningen och de prioriterade utvecklingsområdena på Vallentuna gymnasium. Kartläggningen har bestått av mötesobservationer, djupintervjuer av all personal, enkät och tidslogg. De områden som identifierats för fortsatt arbete är: överlämningar och introduktion av nya elever, analys av resultatdata, främja lika rättigheter, återkoppling från skolledningen samt en genomlysning av det tematiska arbetet. Under har gymnasiets ledning och personal i olika arbetsgrupper fortsatt arbetet med dessa utvecklingsområden. De olika arbetslagen har exempelvis presenterat hur de arbetar tematiskt för att synliggöra det egna arbetet och lära av varandra. Ta fram kommungemensamma rutiner och förhållningssätt för övergångar i alla kommunala skolverksamheter; förskola till grundskola till gymnasiet Syftet med kommungemensamma rutiner för övergångar är att skapa en kontinuitet i elevens skolgång från förskolan till gymnasiet. Rutiner och arbetssätt ska underlätta skolbyten och byten av skolform. Det väsentliga är att mottagandet av eleven blir så bra som möjligt och att eleven vid behov får det stöd som den behöver redan från starten. Utgångspunkten är att eleven får fortsätta att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Arbetet utgår från Skolverkets stödmaterial "Övergångar inom och mellan skolor och skolformer" och anpassning sker till Vallentunas förskolor och skolor. I arbetet kommer revidering av blanketter att ske och rutiner ska förtydligas och föras ut till enheterna. Arbetet omfattar även de fristående förskolorna och skolorna. Arbetet med nya rutiner beräknas vara klara vårterminen 2019 och skolorna ska ha börjat arbeta enligt dem läsåret Främjande närvaroarbete Förvaltningen har tillsammans med Vallentuna gymnasium utarbetat en rutin för närvaroarbetet som innehåller de tre delarna främjande, förebyggande och åtgärdande. Implementering av rutinen har skett under. Syftet med rutinen är att bättre följa upp frånvarande elever och hjälpa dem tillbaka till skolan och att det sker på ett enhetligt sätt. Gymnasiet följer upp frånvarostatistiken på veckonivå för att analysera och identifiera eventuella avvikelser. Gymnasiet fortsätter även att följa upp elevers närvaro utifrån de regler som gäller för att få studiemedel från CSN. Andel elever som rapporteras till CSN för hög frånvaro fortsätter att minska. Vid senaste rapporteringstillfället var det 17 procent av eleverna på Vallentuna gymnasium som någon gång under läsåret - fick indraget studiebidrag vilket är en lägre nivå än tidigare år och att det finns en ökad trend av närvaro. Fortsätta utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet Arbetsgruppen för systematiskt kvalitetsarbete har fortsatt med att systematisera huvudmannens sammanställning av data för att kunna göra en analys och vidta rätt åtgärder. Insamling och analys av exempelvis betyg höstterminen samt vårterminen, enkätsvar, provresultat, frånvarostatistik och kränkningsärenden har gjorts löpande. Resultat och analys inom de olika områdena har sammanställts i en övergripande rapport. Utifrån denna sammanställning har förvaltningen tillsammans med rektorer fattat beslut om att under läsåret gemensamt prioritera följande för utbildningsnämnden aktuella utvecklingsområden: betyg och bedömning samt kollegialt lärande. Under hösten har varje uppdrag att konkretiserats i uppdragsbeskrivningar. Förvaltningen samt gymnasiet har därutöver ett antal andra utvecklingsområden som lokalt behöver prioriteras och som framgår av skolans läsårsplan. Utvärdering av frukostprojektet Utvärderingen som gjordes under våren visar på fortsatt positiva upplevelser angående frukostserveringen. Lärare, elever och skolmåltidspersonal blev tillfrågade om deras upplevelse av Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(33)

110 frukostserveringen. Frukosten uppgavs ge en lugn start på dagen där elever samlas och på ett trivsamt sätt startar med till exempel en kopp te och en smörgås. Vidare har framkommit att eleverna upplever att de kunnat ha fokus på innehållet i lektionerna och behålla koncentrationen längre fram på förmiddagen. Det har framkommit synpunkter från gymnasiets elever att de önskar få tillbaks det generösa utbudet av frukost som var vid uppstarten av projektet, mer liknande en hotellfrukost. Eleverna tror att det skulle locka till sig fler elever på morgonen och att det än mer skulle bidra till god marknadsföring av verksamheten. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ansvarar i samverkan för att en attraktiv vuxenutbildning bedrivs för regionens elever och lärare. Målet är uppfyllt Ökade möjligheter till studier inom vuxenutbildning. Vallentuna kommun har ett samverkansavtal med Kunskapscentrum Nordost, KCNO, som är ett kommungemensamt kansli med ansvar för vuxenutbildning och svenska för invandrare. Förutom Vallentuna är Täby, Österåker, Vaxholm och Danderyd med i KCNO-samarbetet. Under ökade möjligheterna för individer att läsa in en hel yrkesutbildning även om personen har slutbetyg eller gymnasieexamen sedan tidigare. Detta har möjliggjorts genom statsbidrag och är en åtgärd för att öka antalet personer som utbildar sig inom bristyrken. Ett av syftena med den gemensamma vuxenutbildningsregionen inom Storsthlm är att länets medborgare ska ha tillgång till ett brett utbud av utbildningar. Vissa yrken är strategiskt viktiga för regionens kompetensförsörjning. Ett sådant yrke är yrkesförare och ett samordnat projekt pågår. I projektet ingår 16 kommuner bland dessa alla KCNO-kommunerna, branschen samt olika anordnare som samverkar för att erbjuda utökad yrkesförarutbildning. Sedan våren använder sig KCNO av auktorisation istället för upphandling. Syftet med detta är bland annat att kunna anpassa utbildningen efter arbetsmarknadens behov samt att vidareutveckla vuxenutbildningen. Aktiviteter för att synliggöra KCNO för Vallentunas medborgare. KCNO ska enligt direktiv från kommunen aktivt verka för att personer som har rätt till utbildning ska få information om de möjligheter som finns. KCNO samverkar med olika aktörer för att nå ut till individer i behov av utbildning. Samverkan sker med Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen, integrationssamordnare, Försäkringskassan och Vallentuna gymnasium. Kontinuerliga möten hålls också mellan olika aktörer kring svenska för invandrare, SFI, för att nå så många medborgare som möjligt. Studie- och yrkesvägledare på Vallentuna gymnasium informerar och vägleder elever som behöver komplettera sina betyg vidare till vuxenutbildningen. Inom det kommunala aktivitetsansvaret bedrivs uppsökande verksamhet som till stor del består av motiverande samtal till fortsatta studier inom vuxenutbildningen. Webb och sociala medier är viktiga kanaler för att nå ut med information. På Vallentuna kommuns webbplats finns tillgänglig information till kommuninvånarna om olika utbildningsvägar inom vuxenutbildningen och sfi. Information finns även om det stöd som man kan få från studie- och yrkesvägledare inför val av utbildning. Länkar finns till KCNO:s hemsida, där det finns information på 11 språk förutom svenska. Förstärkt vägledning sker för personer som hör till Lärvux, det vill säga särskild utbildning för vuxna över 20 år som har ett intellektuellt funktionshinder. Tillgängligheten har ökat genom ett närmare samarbete mellan Lärvux och vägledare med inriktning på vuxenutbildning och aktuell målgrupp. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ansvarar i samverkan för att eleverna inom vuxenutbildningen ska ha en hög måluppfyllelse. Målet är uppfyllt Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(33)

111 Följa upp måluppfyllelsen inom vuxenutbildningen Inom KCNO har det skett en förstärkning av det systematiska kvalitetsarbetet och nya riktlinjer för arbetet togs fram under. Antal leverantörer har ökat från 23 i början av hösten till 31 i juni och enligt kraven för auktorisation har varje anordnare ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. KCNO följer upp detta med kvalitetsrapporter och genom verksamhetsbesök. Barnoch ungdomsförvaltningen följer kontinuerligt upp måluppfyllelsen för vuxenutbildningen genom dialogmöten med rektor för KCNO, deltagande i styrgrupp för KCNO samt genom analys av resultat. Fokusområden för delåret har varit datainsamling av godkända kursbetyg, antal fullföljda utbildningar samt resultat om trygghet och nöjdhet från den länsövergripande elevenkäten som genomfördes i april. Dessutom baseras siffrorna på enkätfrågor om lärare, stödinsatser samt om eleven rekommenderar sin skola. Skolinspektionen granskade Vallentuna kommun som huvudman för vuxenutbildningen i den regelbundna tillsynen, vårterminen. I tillsynen framkom att Vallentuna kommun som huvudman för vuxenutbildning uppfyller författningarnas krav och att tillsynen därmed avslutades. Den kommunala vuxenutbildningen, gymnasial - och grundläggande vuxenutbildningen samt sfi, svenska för invandrare, bedrivs på entreprenad. Leverantörerna auktoriseras och får avtal för att bedriva undervisning. Eleven väljer utbildningsanordnare utifrån ansökan, vägledning och en antagningsprocess utifrån kundvalsmodell. Studierna avslutas med betygsättning av legitimerad kurslärare. Källan till de siffror som redovisas i tabellerna nedan är KCNO:s Kvalitetsrapport, Delår 1,. Måluppfyllelse för hela kommer att redovisas i samband med delårsberättelse för tertial 1, Februari var det totalt 468 studerande från Vallentuna kommun som studerade inom vuxenutbildningen. Dessa fördelar sig mellan olika studieformer enligt tabell 1. Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildning, Vallentuna kommun, februari. Verksamhet Antal kursdeltagare Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå 43 Kommunal vuxenutbildning, gymnasial nivå 286 Särskild utbildning för vuxna 0 Utbildning i svenska för invandrare 139 Tabell 2: Andel betyg med godkända resultat, gymnasial vuxenutbildning (2015-, delår 1) Kommun Delår Antal betyg Danderyd Täby Vallentuna Vaxholm Österåker Kunskapscentr um Nordost (2724 godkända) För gymnasial vuxenutbildning är målet satt till 85 procent för KCNO som helhet och resultatet är 2 procent under målnivån. Vallentuna ligger strax under målet med 84 procent vilket är en uppgång sedan. En fördjupad analys kommer att tas fram i samband med helårsrapporten, där kommer även leverantörernas sammanställningar vara en del av insamlad data. Tabell 3: Andel betyg med godkända resultat, grundläggande vuxenutbildning (2015- delår 1) Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(33)

112 Kommun Delår Antal betyg Danderyd Täby Vallentuna Vaxholm Österåker Kunskapscentr um Nordost (472 godkända) Det satta målet för KCNO som helhet är 80 procent för godkända kursbetyg för grundläggande vuxenutbildning. Resultatet 85 procent ligger över det målet. Vallentuna ligger på 84 procent. I delårsrapporten konstateras att resultaten per anordnare är höga och majoriteten av dessa når måluppfyllelse på 80 procent eller högre. Tabell 4: Antal betyg svenska för invandrare, sfi, per kurs delår 1 Kurs A B C D E F Tot Andel=> E 1 A B C D B C D C D Totalt Betygsskalan för sfi omfattar A-F där A är högsta betyg. I princip ska alla elever lämna utbildningen med godkända betyg vilket innebär att betyget F sällan används. En elev har lämnat kurs 2C och detta gör att andelen godkända blir 99 procent. Den vanligaste betygsnivån är E med 223 betyg, 5 procent av eleverna når betyget A. Det övergripande målet är att sfi ska bidra till att eleverna snarast ska komma i egen försörjning och därför är genomströmning en viktig faktor. För att åstadkomma detta har flera olika projekt skapats för nya vägar till sysselsättning. Sfi ingår ofta som en del i dessa projekt, det finns exempelvis projekt tillsammans med Arbetsförmedlingen där sfi kombineras med yrkesutbildningar. Delårsrapporten visat att 33 procent av eleverna gör avbrott i sina sfi studier, detta är en viss minskning jämfört med helåret då 35 procent gjorde avbrott. Eleverna gör avbrott av olika orsaker som exempelvis att de gör studieuppehåll på grund av arbete eller långtidspraktik, att de har flyttat eller att de har bytt till en annan utbildningsanordnare utan att ha nått betyg. Utvecklingsområden är en intensifierad uppföljning av anordnarnas kvalitetsarbete och säkrad rutin av lärarbehörighet. Kundnöjdhet för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning mäts med frågan "jag kan rekommendera min skola till andra" i elevenkäten för regionen. Frågan räknas som ett sammantaget mått på elevernas omdöme om skolan. För KCNO som helhet är det 85 procent som svarar att de är nöjda vilket är den uppsatta målnivån. Totalt för länet är motsvarande siffra 88 procent. Kundnöjdhet för Vallentunas elever är 80 procent vilket är under KCNO nivån. Analysen av de 113 svaren från Vallentunas elever visar att 46 svar är kopplade till fyra anordnare som ligger Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(33)

113 under 80 procent. Fortsatt arbete pågår för att följa upp detta resultat. Kundnöjdheten för sfi ligger på 91 procent totalt för KCNO och siffran har ökat från 84 procent. För länet som helhet ligger kundnöjdheten på 88 procent. Av Vallentunas elever svarar 86 procent att de är nöjda. Utvecklingsåtgärder som lyfts fram är kontroll av klasstorlek vid verksamhetsbesök och skärpta rutiner vid godkännande av lokaler. Leverantörerna kan få krav på åtgärder om de inte följer avtalen som reglerar gruppstorlek. För vuxenutbildningen svarar 91 procent att de känner sig trygga när det gäller KCNO som helhet. För Vallentuna är siffran 88 procent. För sfi svarar 94 procent av eleverna inom KCNO att de känner sig trygga och 98 procent av Vallentunas elever svarar att de känner sig trygga i skolan. Utvecklingsområden är fortsatt systematiska kvalitetsarbete kring trygghet. Vidare analys kommer i samband med kvalitetsrapporten. Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Målet är uppfyllt En prioriterad satsning under är samarbetsprojektet Ung på väg. En annan aktivitet är att genom att erbjuda folkhögskola som alternativ kunna vidga möjligheterna för nyanlända elever att hitta kompletterande studievägar när språkintroduktionen inte är ett alternativ. Gymnasiet har även inlett ett arbete med Ungt Företagande (UF) för att uppmuntra entreprenöriellt lärande och företagande. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium kontinuerligt utveckla samarbetet med företag, organisationer och föreningar samt institutioner inom högre utbildning. Målet är uppfyllt Folkhögskolespåret Folkhögskolespåret är benämningen på ett projekt som erbjuder studier på folkhögskola för ensamkommande ungdomar, år. Information har skett till elever som går språkintroduktion på Vallentuna gymnasium om denna möjlighet. Att gå folkhögskola för dessa elever kan ge en möjlighet till boende, socialt stöd, språkinlärning och start av etablering på arbetsmarknaden. Kartläggning har gjorts tillsammans med Vallentuna gymnasium för att ta reda på vilka elever som är aktuella för folkhögskola och som är folkbokförda i Vallentuna. Ingen elev på Vallentuna gymnasiums språkintroduktion har varit aktuell för folkhögskolespåret under detta läsår. Lärare och studie- och yrkesvägledare fortsätter att informera eleverna om möjligheten att läsa på folkhögskola. Tillsammans med gymnasiet arbeta för att åstadkomma fler lärlingsutbildningar och yrkesutgångar Ett flerårigt kontinuerligt arbete har skett på Vallentuna gymnasium för att öka antalet lärlingsplatser och utbudet har stegvis ökat. Läsåret är det totalt nio elever i årskurs 1 som läser lärlingsutbildning på barn- och fritidsprogrammet eller på handels- och administrationsprogrammet. På barn- och fritidsprogrammet erbjuds pedagogisk inriktning där yrkesutgångarna är barnskötare eller elevassistent. Vårterminen gick de första två eleverna ut med yrkesexamen från handels- och administrationsprogrammet. Inför läsåret kommer även lärlingsprogram att erbjudas på naturbruksprogrammet, inriktning naturbruk samt inriktning djur. Utbildningen riktar sig till elever som vill arbeta inom lantbruk och jordbruk, livsmedelsproduktion eller djurskötsel. Information sker till nuvarande elever i årskurs 9 i Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(33)

114 Vallentuna om denna nya möjlighet. Samarbetsprojektet med arbetsmarknadsavdelningen (AMA) "Ung på Väg" Under året har projektet "Ung På Väg" fortsatt där externa samverkanspartners är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan sker i öppet samförstånd och egentligt samverkansavtal saknas. Tyvärr har det som en effekt av avsaknad av samverkansavtal visat sig svårt att få de statliga myndigheterna att delta uthålligt. Under senhösten har därför projektet haft svårt att fungera som det varit tänkt och det krävs en kraftsamling 2019 för att få Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att delta fullt ut. Utöver detta har samtal initierats med andra aktörer för att stärka upp redan befintlig samverkan. Förvaltningen för en dialog med fritidsförvaltningen om att fortsatt få tillgång till en ungdomsgård dagtid även efter att Nova upphör i befintlig lokal någon gång nästa år. Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Arbete pågår För utbildningsnämnden handlar detta kommungemensamma mål om att kunna erbjuda en attraktiv utbildning för denna växande elevgrupp av gymnasieelever genom att erbjuda nationella och internationella utbyten och samarbeten. När det gäller studerande på vuxenutbildningen handlar det om att erbjuda utbildningar som eleverna efterfrågar och där möjligheter till anställning finns. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska tillsammans med Vallentuna gymnasium kontinuerligt arbeta för att underlätta nationella och internationella samarbeten till nytta för så många individer som möjligt. Målet är uppfyllt Befolkningsprognos Antalet elever i åldrarna 16 till 18 år kommer enligt prognosen att uppgå till stycken år 2028 jämfört med stycken den 31 december. Den kraftiga ökningen, mer än 27 procent, är inte unik för Vallentuna utan har sin motsvarighet i hela regionen. Inom den regionala samverkansorganisationen, Storsthlm, prognostiseras en generell brist på tillgång till gymnasieplatser. För Vallentuna innebär det ett behov av att se över tillgången på platser för att vid behov kunna erbjuda fler. Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar gäller för ungdomar som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Från och med den 1 juli ska kommunernas aktivitetsansvar inte omfatta ungdomar som går ett introduktionsprogram. Ändringarna i lagen förtydligar att kommunernas aktivitetsansvar: Inte ska omfatta ungdomar som har en gymnasieexamen, vilket innebär att ungdomar med studiebevis ska omfattas. Inte ska omfatta ungdomar med gymnasiesärskolebevis Inte ska omfatta ungdomar som har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan med godkänt resultat vilket enligt förarbetena kan inkludera elever med avlagd International Baccalaureate (IB), gymnasieutbildning utomlands med avlagd examen samt folkhögskola med intyg om grundläggande behörighet till högskola eller Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(33)

115 yrkeshögskola I december omfattade KAA 91 unga individer. Av dem har 25 en pågående åtgärd/aktivitet medan 66 individer saknar en registrerbar åtgärd. Det är den sistnämnda gruppen som förvaltningen alltid jobbar aktivt med. Av dessa 66 är det 18 som handläggarna inte etablerat en kontakt med hittills och alla 18 har fullföljt 3 år på gymnasiet. Dessa 18 tillhör den målgrupp som är den svåraste att nå. De allra vanligaste är att de har ett arbete och ser därför ingen anledning till att svara på förvaltningens kontaktförsök. Nämnas bör att pågående arbete inte är en registrerbar aktivitet i verksamhetssystemet som finns att tillgå. I gruppen åtgärdas vet handläggarna att 24 personer har ett arbete och de flesta är nöjda med det. Slutrapportering av arbete med KAA till SCB för andra kalenderhalvåret sker under slutet av januari 2019 då mer precisa siffror finns att tillgå. Följa upp Vallentuna gymnasiums arbete med att formalisera och fördjupa samarbeten med skolor och lärosäten utomlands, inklusive APL utomlands Vallentuna gymnasium arbetar kontinuerligt med internationalisering som är en del av utbildningen på alla program. Arbetet bedöms som väl förankrat i utbildningen på de högskoleförberedande programmen och utökning till yrkesprogrammen planeras. Studieresor och utbyten ingår i planering inför varje läsår och en ämnesövergripande samverkan sker. Det finns en tydlig koppling till kursplaner och mål för utbildningen. Under vårterminen har elever i årskurs 1 på det samhällsvetenskapliga programmet och ekonomiprogrammet deltagit i ett utbyte med en skola i Spanien, utbytet fortsätter i årskurs 2. Elever i årskurs 3 på dessa program har under läsåret deltagit i en studieresa till Krakow. I resan ingick bland annat ett besök till Auschwitz där eleverna fick möjlighet till fördjupad förståelse och kunskap om Förintelsen och de brott mot mänskligheten som den innebar. I fördjupningskursen engelska 7 ingår en studieresa till Dublin, den genomfördes under vårterminen. Kursen är uppbyggd kring resan med examinationer och litteraturstudier. Syftet är att fördjupa elevernas kunskaper i engelska och öka kulturell förståelse. I samband med resan har kontakter etablerats med Irländska ambassaden. På handels- och administrationsprogrammet har elever gjort delar av sin arbetsplatsförlagda utbildning (APL) i Spanien. Lärare från programmet har kvalitetssäkrat praktikplatserna och skapat lokala nätverk med företagare och lokala myndigheter. En ambition från skolans sida är att skapa möjligheter till praktik utomlands även för elever på bygg-och anläggningsprogrammet och fordonsoch transportprogrammet. Under tre år har nära samarbete skett mellan gymnasiet och lärarutbildningen på Butler University, Indiana, USA. Under läsåret instiftades ett stipendium som möjliggjorde att två elever valdes ut efter uppsatsskrivande och intervjuer att representera gymnasiet och Vallentuna. Dessa elever besökte Butler i mars tillsammans med sin lärare. De bodde i amerikanska värdfamiljer, deltog i skolans arbete och byggde nätverk med studenter och lärare. Bland annat höll de en föreläsning för studenter och personal där de berättade om sin bakgrund, sina framtidsplaner och drömmar under rubriken Vallentuna Voices. Samarbetet med Butler University har under året utvidgats till att även gälla lärarutbildningen på Uppsala Universitet och ett studentutbyte kommer att ske mellan de båda lärosätena under våren Lärare på Vallentuna gymnasium deltar i planering av detta studentutbyte. Nämndens mål: Barn- och ungdomsförvaltningen ska inom vuxenutbildningen i samverkan erbjuda studieformer för största möjliga flexibilitet baserad på den studerandes behov. Arbete pågår Aktivitet för att följa upp utbildningsbehov för elever inom vuxenutbildningen All vuxenutbildning inom KCNO-kommuner är upphandlad och återfinns inom auktorisation. I kravspecifikationer och auktorisationsunderlag ställs höga krav på utbildningarnas flexibilitet och de former av utbildningsmodeller som anordnare ska uppfylla. Bland annat ska anordnare beakta elevers behov och förutsättningar samt att utbildningen ska vara flexibel och individanpassad. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(33)

116 Vidare förbinder sig anordnare att ge nödvändigt stöd till elever för att de ska uppnå sina mål utifrån sin individuella studieplan. Undervisningen ska också ta hänsyn till olika elevers språkliga utveckling och bakgrund, speciellt elever med svenska som sitt andra språk. Sedan har det funnits ökad möjlighet att läsa in en hel yrkesutbildning, även om personen har slutbetyg eller gymnasieexamen sedan tidigare. Detta är en åtgärd för att öka antalet personer som går utbildningar inom bristyrken. De utbildningar som i första hand omfattas av detta är vård- och omsorg och barn- och fritid. Kommunens mål är att, genom KCNO, erbjuda ett brett kursutbud med starter under hela året. Inom vuxenutbildningen finns i nuläget 27 anordnare och fem anordnare finns upphandlade för sfi. Studier kan bedrivas på distans, dagtid i klassrum, kvällstid i klassrum och med olika studietakt. Det förekommer även individuella lösningar där anordnare och elev tillsammans kommer överens om formen. I vissa fall kan eleven gå en utbildning i en annan kommun via interkommunala avtal. Vid Lärvux, särskild utbildning för vuxna, erbjuds kommunens medborgare vuxenutbildning för personer över 20 år som har ett intellektuellt funktionshinder. Vid Lärvux kan eleven studera utifrån sina specifika förutsättningar, repetera tidigare kunskaper eller förbereda sig för yrkeslivet. Lärare och vägledare planerar studierna tillsammans med eleven utifrån behov, förmåga, tidigare kunskaper och erfarenheter samt intressen. Såväl teoretiska studier som mer praktisk inlärning via konkreta övningar erbjuds, allt efter behov. När det gäller yrkeskurser så skapas och anpassas dessa efter elevens behov och förutsättningar. Kurserna bedöms och eleven ges antingen betyg eller intyg. Utbildning vid Lärvux erbjuds i princip året om. Det finns även möjlighet för elev i kommunen att välja annan Lärvuxenhet exempelvis i Stockholms stad. KCNO samverkar i Stockholmsregionen inom regionalt yrkesvux och en effekt av samarbetet är att valmöjligheterna för eleverna ökar. Ett samarbetsavtal upprättades under och det gemensamma arbetet har fortsatt under. En effekt av samarbetet är att utbildningar skapats inom bristyrken som exempelvis yrkesförare. På sikt är ambitionen att arbetet ska bidra till ökad sysselsättningsgrad i regionen. Inom KCNO fortsätter arbetet med att redovisa och följa upp antalet platser inom den regionala vuxenutbildningen. Förvaltningen följer i samverkan med KCNO upp den regionala utvecklingen av arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Arbete pågår års resultat för utbildningsnämnden är visserligen 5,4 mnkr bättre än års resultat, men är ändå inte en budget i balans. Resultatenheten har gjort en kraftig förbättring och kan nu med hjälp av olika åtgärder och ökade elevvolymer redovisa ett överskott. Även på ramen redovisar utbildningsnämnden ett litet överskott. Trots det kan nämnden ändå inte redovisa en budget i balans på helheten. Det beror på ett större underskott på pengbudgeten orsakat av kraftigt minskade statsbidrag under slutet av året. Minskningen beror på en ändrad praxis av Migrationsverket vilken beslutades om sent i december och det har därför varit omöjligt för nämnden att vidta ytterligare åtgärder under innevarande budgetår. Nämndens mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Arbete pågår För utbildningsnämndens verksamheter redovisas ett underskott om 0,6 mnkr. Under läsåret - krävdes extraordinära budgetåtgärder för gymnasiet och resultatenheten gick in i läsåret med en medvetenhet om att det var nödvändigt med fortsatta åtgärder för att nå en budget i balans. Gymnasiet har under budgetåret haft flera uppföljningsmöten med förvaltningen. För att underlätta uppföljning pågår ett arbete med ett prognosverktyg vilket dels Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 21(33)

117 hämtar utfall från kommunens gemensamma ekonomisystem, dels baseras på verksamhetens egna bemanningsplan som innehåller flera effektiviseringar. Enligt verksamhetsplanen ska ekonomistyrningen vara tydlig och enkel samt fokusera på volymer elever och volymer tjänster. Prognosverktyget medger och medför just sådan tydlig uppföljning. Antalet elever prognostiseras centralt, medan antalet tjänster prognostiseras och planeras lokalt. Arbetet med prognosverktyget är fortsatt pågående, men har under dels utvecklats ytterligare, dels återkommande använts i samband med uppföljningarna. Under hösten har antalet elever på gymnasiet ökat, vilket bidrar till förbättrade ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Uppföljningar av statsbidrag För att underlätta uppföljning av de olika bidragen för enheterna har förvaltningen skapat ett statsbidragsverktyg där enheterna kan se vad som är ansökt, beviljat och utbetalt. Verktyget ska också underlätta för tätare avstämningar av de beviljade bidragen för en bättre kontroll över utbetalda bidrag samt för säkrare resultat och prognos. Implementera behöriga beställare och inköpssamordnare Hösten påbörjades försök med att införa ett system med behöriga beställare på en pilotskola. Under våren har Vallentuna gymnasium genomgått utbildningen och blivit behöriga beställare. Uppföljning av verksamheternas användande av tilläggsbelopp Barn- och ungdomsförvaltningen har följt upp de tilläggsbelopp för elever som beviljats för första gången samt de tilläggsbelopp som beviljats där elever haft och har en problematisk frånvaro. Dialog sker med de gymnasieskolor som har elever folkbokförda i Vallentuna med en långvarig frånvaroproblematik. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 22(33)

118 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Kund/invånare 2016 Andel elever i åk 2 som är trygga Andel elever i åk 2 som upplever studiero på lektionerna Andel elever i åk 2 som kan rekommendera sin skola Andel studerande inom KCNO som kan rekommendera sin skola u.s Verksamhet Andel förstahandssökande till Vallentuna gymnasium Andel elever med yrkesexamen, åk Andel elever med examen från högskoleförberedande prog., åk Genomsnittlig betygspoäng i åk 3, yrkesprogram (examen eller studiebevis) Genomsnittlig betygspoäng i åk 3, högskoleförberedande program (examen eller studiebevis) Andel studerande inom grundläggande vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel studerande inom gymnasiala vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel av kommuninvånarna i åldern år som deltar i organiserad verksamhet, studerar, arbetar eller har praktikplats 12,9 12,3 12,0 12,1 12,0 12,6 u.s u.s u.s. u.s. 87 Miljö Andel inköpta ekologiska livsmedel Ekonomi Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Fast ram 0,5 2,0 9,6 Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Resultatenheter 0,8-2,0 0,5 Avvikelse mot budget (prognos helår), mnkr, Gymnasieskolpeng -1,9-6,0-7,3 Medarbetare Sjukfrånvaro 5,6 6,3 7,4 Könsfördelning, andel män Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 23(33)

119 Uppgift saknas (u.s.) innebär att statistiken sammanställs av KCNO i slutet av januari och att dessa siffror rapporteras i tertialrapport Analys - Kund/Invånare 2016 Andel elever i åk 2 som är trygga Andel elever i åk 2 som upplever studiero på lektionerna Andel elever i åk 2 som kan rekommendera sitt program Andelelever i åk 2 som kan rekommendera sin skola Andel studerande inom vuxenutbildning, grundläggande och gymnasial som kan rekommendera sin skola Andel studerande inom sfi som kan rekommendera sin skola u.s u.s Kommentar Enkät gymnasieskolan årskurs 2 Storsthlm (tidigare Kommunförbundet Stockholms län) genomför varje vår en enkätundersökning till elever i gymnasieskolan årskurs 2. Enkäten innehåller 21 frågor fördelade på fem områden: trygghet och trivsel, lärande, inflytande, utbildningsval - framtida arbetsliv och helhetsomdöme. Eleverna har svarat på en femgradig skala där 1-2 är negativt, 3 är neutralt och 4-5 är positivt. I redovisningen nedan avses andelen som är positiva/instämmer. I årets undersökning svarade 61 elever på Vallentuna gymnasium vilket motsvarar 95 procent. Svarsfrekvensen är hög för alla program men då det är små grupper får enskilda svar stor påverkan när man tittar på resultaten för ett enskilt program. Föregående år var svarsfrekvensen 92 procent och året dessförinnan 75 procent. Samtliga frågor i årets enkätundersökning har ett sämre resultat än föregående år när det gäller andelen som instämmer i respektive påstående. Resultaten för var i sin tur en stor förbättring mot 2016 och Vallentunas resultat låg då även över genomsnittet för Stockholms län. Jämförs års resultat med resultatet 2016 går det att se att flera resultat är tillbaka på samma nivå, men det finns även flertalet försämringar och någon enstaka förbättring. För ligger samtliga av Vallentunas resultat under, eller i nivå med, genomsnittet för Stockholms län med ett undantag; i Vallentuna instämmer 62 procent i att de får kontakt med arbetslivet i form av till exempel föreläsare, studiebesök eller praktik. Genomsnittet för Stockholms län är 44 procent. I årets undersökning instämmer 57 procent i att de är trygga i skolan och 25 procent instämmer i att det är arbetsro på lektionerna. Föregående år var motsvarande siffror 94 respektive 67 procent. Dessa siffror visar alltså andelen elever som instämmer i respektive påstående. Gällande trygghet är andelen som inte instämmer lika stor som andelen som valde mittenalternativet (3), 22 procent vardera. Gällande arbetsron är det 42 procent som svarade mittenalternativet och resterande 33 procent är negativa. Diagram: Svarsfördelning för påståendena "Jag känner mig trygg på min skola" och "Det är arbetsro på mina lektioner", Vallentuna gymnasium. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 24(33)

120 Andelen som känner sig trygga varierar mellan 40 och 71 procent på de olika programmen och andelen som upplever arbetsro varierar mellan 0 och 43 procent. De båda lägre resultaten är för ekonomiprogrammet och de högre för fordonsprogrammet. När det gäller arbetsro på ekonomiprogrammet är det 60 procent som har svarat mittenalternativet och 40 procent som inte instämmer. De två lägsta resultaten i årets undersökning gäller elevernas inflytande. Endast 20 procent instämmer i att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen och hur de arbetar under lektionerna. Ingen av de svarande på bygg- och anläggningsprogrammet instämmer i dessa påståenden och de högsta resultaten är för ekonomiprogrammet där 40 respektive 50 procent instämmer. I årets undersökning instämmer 53 procent i att de kan rekommendera sin skola till andra elever. Det är en försämring med 30 procentenheter jämfört med föregående år och under genomsnittet för Stockholms län (63 procent). Ett positivt resultat som sticker ut är att alla på bygg- och anläggningsprogrammet instämmer i att deras lärare är kunniga i sina ämnen. I genomsnitt instämmer 68 procent på Vallentuna gymnasium vilket även är det högsta resultatet i årets undersökning. Enkäten finns i sin helhet på Vallentuna kommuns webbplats. Efter det låga resultatet på Storsthlm:s enkät för årskurs två i våras om bland annat studiero och trivsel har gymnasiet identifierat en rad åtgärder. Lärarna har djupintervjuat eleverna i de årskurser som svarade på enkäten för att ta reda på bakgrunden till de låga resultaten. Nuvarande årskurs tre har tillsammans med de nya eleverna i årskurs ett samlats och resonerat kring de olika frågorna och svaren i enkäten för att ta vara på elevernas åsikter. Syftet har varit att ta fram elevinitierade aktiviteter för att öka trivsel och studiero. Efter kartläggningen med elevgrupperna har ledningen presenterat vad skolan kommer att lägga fokus på resten av läsåret. Det handlar framförallt om återkoppling kring bedömning av lärandet och att eleverna har uttryckt att de önskar en mer motiverande undervisning i ett fåtal ämnen, framförallt i matematik. En insats är att en ytterligare resurs på deltid har tillsatts för att handleda de andra lärarna där behov finns. Ett resultat av arbetet med att analysera enkäten är att de nya eleverna i årskurs ett på yrkesprogrammen läser de gymnasiegemensamma ämnena i blandade grupper för att luckra upp programtillhörigheten som kan vara cementerande. Elever från fordon- och transportprogrammen läser med elever från handels- och administrationsprogrammet medan elever från bygg- och anläggningsprogrammet läser med elever från barn- och fritidsprogrammet. Detta leder också till en ökad blandning av könen. Kundnöjdhet kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (sfi) Barn- och ungdomsförvaltningen inväntar KCNO:s helårsrapport och redovisar aktuella siffror i samband med tertialrapport Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 25(33)

121 Analys - Verksamhet 2016 Antal elever i Vallentuna gymnasium varav folkbokförda i andra kommuner Andel förstahandssökande till Vallentuna gymnasium Andel elever med yrkesexamen i åk Andel elever med examen från högskoleförberedande program i åk 3 Genomsnittligt betygspoäng åk 3 yrkesprogram (examen eller studiebevis) Genomsnittligt betygspoäng åk 3, yrkesprogram (examen) Genomsnittligt betygspoäng åk 3, högskoleförberedande program (examen eller studiebevis) Genomsnittligt betygspoäng åk 3, högskoleförberedande program (examen) Andel studerande inom grundläggande vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel studerande inom gymnasiala vuxenutbildningen med godkända kursbetyg Andel av kommuninvånarna i åldern år som deltar i organiserad verksamhet (studerar, arbetar eller har praktikplats) ,9 12,3 12,0 14,0 13,5 13,1 12,1 12,0 12,6 12,9 13,3 13,7 u.s u.s u.s. u.s. 87 U.s. innebär att statistik för helåret presenteras av KCNO i deras helårsrapport som publiceras i slutet av januari. SIffror för helåret presenteras därför i tertialrapport 1. Kommentar Betyg avgångselever vårterminen Enligt Skolverkets officiella statistik var det 45 avgångselever på Vallentuna gymnasium våren. Av de 26 eleverna som hade gått på ett yrkesprogram var det 81 procent som tog examen. Bland de 19 elever som gick på ett högskoleförberedande program var det 79 procent som tog examen. Den genomsnittliga betygspoängen var 12,9 för de som gick ett yrkesprogram och för de högskoleförberedande programmen var genomsnittet 12,1. För yrkesprogrammen har andelen med examen och den genomsnittliga betygspoängen ökat under de tre senaste åren. Eftersom det är få elever får varje individ dock stort genomslag på statistiken och det är naturligt att siffrorna varierar mellan åren. Tabell: Studieresultat för avgångselever vid Vallentuna gymnasium år Vallentuna gymnasium Yrkesprogram Högskoleförberedande program Antal elever Andel med examen Genomsnittl ig betygspoäng Antal elever Andel med examen Genomsnittl ig betygspoäng VT , ,1 VT , ,0 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 26(33)

122 Vallentuna gymnasium Yrkesprogram Högskoleförberedande program VT , ,6 Källa: Skolverket I riket var andelen elever som tog examen från ett högskoleförberedande program 92 procent och andelen med examen från ett yrkesprogram var 88 procent. Den genomsnittliga betygspoängen var 14,8 för högskoleförberedande program och 13,2 för yrkesprogram. Dessa resultat är i nivå med hur det har sett ut i riket under de senaste åren. Examen inom tre år Av de elever som började ett program på Vallentuna gymnasium år 2015 var det hälften, 51 procent, som avslutade med examen inom tre år. I riket var motsvarande andel 66 procent. För de nationella programmen på Vallentuna gymnasium var det 68 procent som tog examen inom tre år och för yrkesprogrammen var det 77 procent. (Statistik saknas för högskoleförberedande program på grund av för litet underlag.) För de elever som påbörjade ett program på Vallentuna gymnasium under perioden har andelen som tagit examen inom tre år legat kring 44 procent. Årets ökning till 51 procent innebär att fem personer fler tog examen jämfört med tidigare år. Tabell: Andel elever på Vallentuna gymnasium som tog examen inom tre år med examensår Examensår 2016 Nationella program Yrkesprogram Högskoleförberedande program Totalt Två prickar betyder att uppgiften baseras på färre än tio elever och redovisas därför inte av Skolverket. Källa: Skolverket Analys - Miljö 2016 Andel inköpta ekologiska livsmedel på kostenheten Kommentar För år var målet att 25 procent av kostenhetens inköp ska vara ekologiska produkter. Statistiken visar att under perioden januari till och med november (statistik för december finns tillgängligt först i slutet av januari och kan därför inte redovisas här) var 30 procent av livsmedelsinköpen ekologiska varor. Dessa inköp skedde inom befintlig livsmedelsbudget vilket möjliggjordes med de förändringar i menyn som infördes i februari då menyn klimatberäknades. Utöver den minskade klimatpåverkan medförde samtidigt förändringen utrymme i livsmedelsbudgeten för att köpa mer ekologiska livsmedel och även lokalt nötkött av hög kvalitet. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 27(33)

123 Analys - Ekonomi Sammanfattning (Mnkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse 2016 Utbildningsnämnden 5,9 32,2 0,5 2,0 9,6 UN resultatenhet -4,7 0 0,8-2,0 0,5 Gymnasieskolpeng 0 134,7-1,9-6,0-7,3 Kommentar Utbildningsnämndens budget består av en budgetram omfattande 32,2 mnkr, en resultatenhet som är intäktsfinansierad samt en budget för gymnasieskolpeng som omfattar 134,7 mnkr. Den budget som ligger för gymnasieskolpengen är volymstyrd och baseras på befolkningsprognoser. Gymnasieskolpengen lämnar ett underskott om 1,9 mnkr som beror på en ny praxis av Migrationsverket gällande sökta pengar för asylsökanden. Vallentuna Gymnasium lämnar ett överskott om 0,8 mnkr vilket är en effekt av minskade personalkostnader och ökat elevantal mot budget. Den fasta budgetramen lämnar ett överskott om 0,5 mnkr på grund av högre statsbidragsintäkter för KCNO. Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamh et (mnkr) TOTALT Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut K 32,2 34, ,9 31,3 31,2 100 I 0-2,4 2,4 0-1,9 N 32,2 31,7 98 0,5 31,3 29,3 94 Nämnd och förvaltning K 23,6 25, ,6 22,7 24,2 107 I 0-0,3 0,3 0-0,6 0 N 23,6 24, ,3 22,7 23,6 104 Huvudmannen (KCNO) K 8,6 8, ,3 8,6 7,0 81 I 0-2,0 2,0 0-1,3 N 8,6 6,8 79 1,7 8,6 5,7 66 Resurscentrum K I N Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 28(33)

124 Verksamh et (mnkr) Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut K I N K I N * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Kommentar Budgetramen för utbildningsnämndens fasta ram, inklusive Kunskapscentrum Nordost (KCNO), uppgår till 32,2 mnkr. Resultatet för den fasta ramen är ett överskott om 0,5 mnkr. KCNO är ett samarbete mellan ett flertal kommuner i norrort med syfte att samordna vuxenutbildning. Trenden som påbörjades hösten med ökade kostnader bedöms fortsätta under. KCNO lämnar ett överskott om 1,7 mnkr vilket till största delen beror på högre statsbidragsintäkter än prognostiserat. Nämnd och förvaltning innehåller bland annat budgetposterna stödverksamhet, gymnasieantagning och tilläggsbelopp för gymnasiesärskola. var nämnd och förvaltning och resurscentrum två separata budgetområden, nu är dessa sammanslagna. Stödverksamheten inom nämnd och förvaltning finansierar bland annat mottagningsenheten för nyanlända elever, Optimus, och den centrala elevhälsan. Detta stödbidrag från utbildningsnämnden initierades till följd av de ökade volymerna med nyanlända elever som anlände hösten Dessa elever förekommer främst inom gymnasieverksamheten. Stödet bidrar därför med extra resurser till Optimus för att parera kostnadsökningar och även till elevhälsan som har kunnat anställa ytterligare en skolsköterska som stöttar gymnasieverksamheten. Under hösten startade förvaltningen en mindre omorganisation kring stödpersonal riktat mot utbildningsnämnden och fördelningen av kostnader mellan nämnderna har anpassats utifrån verkliga behov och förhållanden. Förvaltningen har därigenom under året kunnat bereda plats för sakkompetens med särskild inriktning både mot gymnasiefrågor såväl som mot vuxenutbildning. Resursfördelningarna och satsningarna på sakkompetens inom vuxenutbildning, arbetsmarknad och integration, kvalitet, miljö och folkhälsa samt skolval, marknad och förvaltningsjuridik ingår i års rambudget. Verksamhetsområdet lämnar ett underskott om 1,3 mnkr vilket beror på ökade kostnader för tilläggsbelopp som avser insatser till elever i behov av särskilt stöd. UN resultatenhet Verksamhet (mnkr) Ing. värde sparande i eget kapital Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut 662 Vallentuna gymnasium K 46,9 49,9 106 I -46,9-50, ,0 42,6 49, ,8-42,6-47,6 112 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 29(33)

125 Verksamhet (mnkr) Ing. värde sparande i eget kapital Budget Bokslut Avvikelse Budget Bokslut N -4,7 0-0,8 0,8 0 2,0 * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Kommentarer till avvikelse UN resultatenhet Under hösten utformades en åtgärdsplan för att under åstadkomma en budget i balans. Gymnasiet har fortfarande utmaningar med för stora lokalytor relativt elevunderlag och en förändring i elevers val av program. Förvaltningen har under senaste året sett att elever i högre utsträckning väljer teoretiska program. Dessa program ger förhållandevis låga intäkter per elev, vilket kan bli utmanande för ett gymnasium som inriktar sig på mera praktiska utbildningar, vilka genererar högre ersättningar per elev. Därför är det av största vikt att det totala antalet elever ökar i verksamheten, vilket nu sker. Ökningen av elever under hösten jämfört med våren har varit gynnsam för gymnasiet samt att åtgärderna har givit god effekt för verksamheten. Detta i kombination har gjort att prognosen i oktober var för försiktig och Vallentuna gymnasium visar ett överskott om 0,8 mnkr. Gymnasieskolpeng summering Mnkr Budget Bokslut Gymnasieskolpeng summering Avvikels e Budget Bokslut K 140,0 141, ,7 124,3 132,3 107 I -5,3-5,0 94-0,3-3,3-4,0 121 N 134,7 136, ,9 121,0 128,3 106 * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Kommentarer till avvikelse gymnasieskolpeng Budgetramen för gymnasieskolpengen uppgår till 134,7 mnkr. Gymnasieskolpeng betalas ut till folkbokförda elever som går i kommunens egen gymnasieskola samt till kommunala och fristående gymnasieskolor utanför kommunen. Vallentuna kommun är med i den gemensamma gymnasieregionen som kommunerna i Stockholms län och Håbo kommun, med stöd av tidigare Kommunförbundet i Stockholms län (KSL), numera Storsthlm har varit med och skapat. En årlig programprislista för de nationella programmen är gemensam för alla i samarbetet. Budgeten för gymnasieskolpengen baseras dels på befolkningsprognosen som kom i april, dels på skattade förväntningar kring elevers val av program. Avvikelser under både avseende den då mer än ett år gamla befolkningsprognosen eller elevers olika faktiska programval kan därför få stora effekter på nämndens förmåga att ha en budget i balans. För är utfallet för gymnasieskolpengen ett underskott om 1,9 mnkr, vilket är en försämring mot tidigare lagd prognos. Underskottet beror nästan uteslutande på en ändrad praxis hos Migrationsverket avseende bedömning av rätten till statsbidrag för asylsökande elever. Tidigare har Migrationsverket medgivit att skolkommunen kan söka och erhålla statsbidrag. Med skolkommun avses den kommun där den asylsökande eleven går i skola oavsett var eleven bor, vistas eller uppehåller sig. Det är skolkommunen som har den direkta kostnaden för den asylsökande elevens skolgång varför det varit praktiskt att som skolkommun söka statsbidrag. Dessutom ändras ofta elevernas uppehälle, till skillnad från skola som många gånger är en fast punkt i elevernas tillvaro. I regionen har kommunerna kommit överens om att låta skolkommunen söka statsbidrag och Migrationsverket har under såväl 2015 som 2016 och första halvan av tillåtit en sådan praxis. Men sedan december medger Migrationsverket endast statsbidrag till den kommun där eleven för tillfället uppehåller sig. En ny praxis medför därför en betydande administrativ börda för kommunerna och ställer krav på nya överenskommelser, samtidigt som det ofta kan vara tvistigt i Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 30(33)

126 vilken kommun eleven uppehåller sig. Migrationsverkets beslut kom kommunen tillhanda den 27 december varför det inte varit möjligt för nämnden att under innevarande budgetår fatta beslut om åtgärder och genomföra anpassningar. Den ändrade principen hos Migrationsverket innebar att intäkterna blev 1,8 mnkr lägre än förväntat. Hälften av dessa avser. Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Budget Bokslut Totalt (mnkr) Avvikelse mot budget Årligt investeringsanslag 0,5 0, Kommentar Under hösten har Vallentuna gymnasium köpt både nya möbler och projektorer. Möblerna har använts till att uppdatera miljön i klassrummen. Budgeten är i balans för verksamhetsåret. Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Totalt, projekt Projekt Budget Utfall Budget Utfall Prognos Totalt (mnkr) Klart år Analys - Medarbetare Personal Månadsavlönade medarbetare Antal anställda * 53 Varav tillsvidareanställda Antal årsarbetare 55 56,7 * 49 Medelålder 46,4 43,2 * Medellön (tkr) 38,4 36,8 * 35,2 Medianlön (tkr) 38,0 36,0 * 34,6 Sjukfrånvaro i av arbetad tid enligt avtal Samtliga medarbetare 2016 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 31(33)

127 Samtliga medarbetare 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 65,9 69,7 71,2 Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 3,3 2,5 4,8 Kvinnor 8,2 10,1 9,8 Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 0,6 2,2 1, år 3,6 4,3 6,1 50 år och äldre 11,4 12,4 10,9 Samtliga 5,6 6,3 7,4 Personalomsättning 2016 Tillsvidareanställda medarbetare Jämställdhet och mångfald Månadsavlönade medarbetare 2016 Anställda, andel män Medarbetarenkät Område Kommunen totalt Gymnasieskola Kommunen totalt Gymnasieskola Motivation Ledarskap Styrning HME Kommentar Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna "Personal" och "Jämställdhet och mångfald" på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Personalomsättningen är markant högre än framförallt, men även högre än Detta betyder att fler medarbetare än både 2016 och har lämnat gymnasiet för en annan arbetsgivare. Detta kan kopplas både till rörligheten på arbetsmarknaden inom området, men även till den naturliga anställningscykeln, det vill säga efter ett antal år på samma arbetsplats är det många som väljer att gå vidare i arbetslivet. Eftersom personalgruppen är liten påverkar enskilda medarbetares beslut nyckeltalet stort. Årets nyckeltal motsvarar en faktisk omsättning på 13 personer. 8 av de 13 medarbetarna har varit anställda i minst 5 år och den genomsnittliga anställningstiden i gruppen är knappt 10 år. När omsättningen varit låg, som under, kan det ändå betyda att rörligheten varit hög, men i högre grad internt inom kommunen. Verksamheten har under året genomfört ett antal anpassningar som påverkat personalgruppen i och med att språkintroduktionen minskar i omfattning och såväl yrkesprogrammen som de högskoleförberedande programmen ökar. Det är olika personalkategorier som arbetar inom de olika programmen. Utifrån läget på arbetsmarknaden och efterfrågan på lärare så behöver verksamheten Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 32(33)

128 fortsatt arbeta för att vara en attraktiv arbetsplats med syfte att hålla nere personalomsättningen. En del av att öka attraktionskraften som arbetsgivare är att minska sjukfrånvaron. Såväl den totala sjukfrånvaron som långtidssjukskrivningarna minskade under och har fortsatt att minska under. Detta kan förklaras av att Vallentuna kommun som arbetsgivare under har fortsatt ett strukturerat och långsiktigt arbete i syfte att minska antalet långtidssjukskrivna. Från och med den 1 juli har ett lagkrav trätt i kraft där arbetsgivaren är skyldig att upprätta en plan för återgång i arbete, vilket ger ett extra stöd för kommunen som arbetsgivare. Att Försäkringskassan har förändrat sin bedömning av sjukpenning i enlighet med ett regeringsuppdrag har också viss påverkan. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 33(33)

129 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämnden Verksamhetsberättelse Socialnämnden (SN.159) Beslut Socialnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för och överlämnar den till kommunfullmäktige. Anteckning Ing-Marie Elfström (S) inlämnar en skriftlig protokollsanteckning som biläggs protokollet, "Yttrande gällande verksamhetsberättelsen ". Ärendebeskrivning Socialförvaltningen har upprättat en verksamhetsberättelse som innehåller budget- och verksamhetsuppföljning samt bokfört utfall för hela. Verksamhetsberättelse innehåller en uppföljning av de kommungemensamma målen och nämndens mål för. Uppföljningen innehåller ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras. Yrkanden Ordförande, Torbjörn Einarsson (C), yrkar att socialnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för och överlämnar den till kommunfullmäktige. Beslutsgång Ordförande, Torbjörn Einarsson (C), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att socialnämnden beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse Socialnämnden 2. Tjänsteskrivelse verksamhetsberättelse Socialnämnden 3. Verksamhetsberättelse (Socialnämnden) Expedieras till Akten, kommunstyrelsen Paragrafen är justerad Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

130 Verksamhetsberättelse Socialnämnden 15 SN

131 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbetsutskott Verksamhetsberättelse Socialnämnden (SN.159) Beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår att socialnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för och överlämnar den till kommunfullmäktige. Anteckning Ing-Marie Elfström (S) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Socialförvaltningen har upprättat en verksamhetsberättelse som innehåller budget- och verksamhetsuppföljning samt bokfört utfall för hela. Verksamhetsberättelse innehåller en uppföljning av de kommungemensamma målen och nämndens mål för. Uppföljningen innehåller ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse verksamhetsberättelse Socialnämnden 2. Verksamhetsberättelse (Socialnämnden) Expedieras till Akten, kommunstyrelsen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

132 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING DNR SN.159 ANDERS HALLINDER SID 1/1 CONTROLLER SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse Socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för och överlämnar den till kommunfullmäktige. Ärendet i korthet Socialförvaltningen har upprättat en verksamhetsberättelse som innehåller budgetoch verksamhetsuppföljning samt bokfört utfall för hela. Verksamhetsberättelse innehåller en uppföljning av de kommungemensamma målen och nämndens mål för. Uppföljningen innehåller ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, verksamhetsberättelse, Verksamhetsberättelse David Gyllenstråle Socialchef Fanny Rosling Stabschef Ska expedieras till Akten, kommunstyrelsen VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

133 Socialnämnden Verksamhetsberättelse

134 Innehållsförteckning Nämnden i korthet... 3 Viktiga händelser under året... 4 Verksamhetsförändringar... 5 Framtiden... 6 Måluppfyllelse... 7 Strategiska inriktningar... 7 Styrkort Analys - Kund/Invånare Analys - Verksamhet Analys - Miljö Analys - Ekonomi Analys - Medarbetare Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2(43)

135 Nämnden i korthet Ordförande: Torbjörn Einarsson Bruttokostnad *: 636,7 Mn kr Antal ledamöter: 9 Nettokostnad **: 540,7 Mn kr Förvaltningschef: David Gyllenstråle Budgetavvikelse i år: -31,2 Mn kr Antal årsarbetare: 499 Budgetavv. föregående år: -32,7 Mn kr * Exklusive nämndsinterna transaktioner och exklusive intäkter ** Alla intäkter minus alla kostnader Nämndens uppgift är att: Socialnämndens uppgift är att bedriva verksamhet i enlighet med social lagstiftning och hälso- och sjukvårdslag upp till kommunal nivå. Det omfattar: individ- och familjeomsorg familjerättsfrågor och familjerådgivning stöd i samband med familjevåld stöd till brottsoffer omsorg av äldre och funktionsnedsatta stöd till personer med psykisk- eller annan funktionsnedsättning riksfärdtjänst tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om försäljning av nikotinläkemedel och receptfria läkemedel Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 3(43)

136 Viktiga händelser under året Ansvar och lagstiftning Den 1 januari trädde lagen (:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS) i kraft. Målsättningen med lagen är att den enskilde ska ha en trygg och säker utskrivningsprocess och bidra till att den enskilde inte behöver tillbringa tid i den slutna vården i onödan. Socialförvaltningen arbetade tillsammans med samverkansaktörer under med att ta fram nya rutiner. Stockholms län gick in i LUS:en i slutet av hösten. Behovet av platser på särskilda boenden äldre och LSS fortsätter att öka. Behovet överstiger utbudet vilket påverkar förvaltningens förmåga att välja kostnadseffektiva lösningar. Antalet nyanlända till Vallentuna kommun fortsatte under att vara högt samt att anhöriginvandring till kommunen fortsätter att öka. Det är även många individer som avslutar sin etableringsersättning vilket ökar antalet ärenden inom ekonomiskt bistånd. Förändringarna påverkar förvaltningens ekonomiska resultat. Antalet HVB placeringar för barn och unga fortsätter att öka. Vilket resulterar i ett ansträngt läge för handläggarna på myndighetsavdelningen samtidigt som det leder till ökade kostnader. Socialförvaltningens egen regi har utvecklat sitt verksamhetsområde genom att från Vårljus AB överta ett stödboende för ensamkommande barn. Systematik och resurseffektivitet Socialförvaltningen har påbörjat ett förändringsarbete där fokus är processeffektivisering. En initial kartläggning är klar och ett urval av övergripande processer har effektiviserats. Målsättningen är att samtliga processer inom förvaltningen ska granskas. Samtliga av förvaltningens fem riktlinjer för myndighetsutövning är under reviderade och fastställda av socialnämnden. Målsättningen är att förbättra nämndens resursanvändning samt ytterligare kvalitetssäkra handläggningsprocesserna. Myndighetsavdelningen har under påbörjat implementeringen av de nya riktlinjerna. Strategiska styrgrupper har upprättats med medlemmar från förvaltningens samtliga avdelningar inom områdena funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg för att inhämta förslag till beslut från specialister till ledningsgrupp. De strategiska styrgrupperna har även tillskrivits högt mandat att besluta om verksamhetsförändringar och effektiviseringar. Socialförvaltningens ekonomicontrollers har utvecklat och upprättat löpande ekonomiuppföljningar med samtliga chefer. En Ut Data Plattform (UDP) från förvaltningens verksamhetssystem har utarbetats för att ha närhet till dagsfärsk statistik samt för att kunna analysera och prognostisera framtida behov. En metod och tillhörande rutin har även tagits fram för att tillsammans med data från UDP och befolkningsprognos prognostisera förvaltningens framtida behov av bostäder och lokaler till kommunens gemensamma lokalresursplan. Personal och arbetsmiljö Socialförvaltningen har under haft en utmaning till följd av den stora personalomsättning som varit de senaste åren. Personalomsättningen har under året bromsat in, däremot är det fortfarande en hög arbetsbelastning till följd av ett ökat ärendeinflöde samt återupptagande av pausade uppdrag. Förvaltningen kommer fortsätta prioritera arbetsmiljön och se till att den är långsiktigt hållbar. Myndighetsavdelningen har under arbetat med att implementera de nya processer och rutiner som togs fram för att kvalitetssäkra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fokus under har varit att få de framtagna rutinerna och årshjulet att implementeras i praktiken. Vid årsskiftet till byttes stora delar av förvaltningsledningen ut samtidigt som organisationen upplevde en hög personalomsättning. Trots den omskakande perioden har förvaltningen tio månader senare redovisat ett gott resultat i höstens medarbetarenkät. Resultatet låg i sin helhet på liknande nivåer som den senaste medarbetarenkäten som gjordes Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 4(43)

137 Verksamhetsförändringar Under våren genomfördes organisationsjusteringar på avdelningen stab i syfte att effektivisera flöden och gränssnitt gentemot andra avdelningar. Under hösten genomfördes en förvaltningsövergripande översyn av administrativa uppgifter i och med öppnandet av kommunens gemensamma kontaktcenter. Översynen resulterade i verksamhetsjusteringar för avdelningen stab och utföraravdelningen. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 5(43)

138 Framtiden Ansvar och lagstiftning Under 2019 kommer socialförvaltningens arbetsmarknadsuppdrag att utökas genom att starta upp en ny gren inom Vallentuna arbetscoachning. Målsättningen med verksamheten är att aktivt arbeta för att minska försörjningsstödet i Vallentuna kommun och bibehålla kommunens låga arbetslöshet. Socialförvaltningens delegationsordning kommer att genomlysas i dess helhet till följd av ny lagstiftning och då delegationsordningen inte under en längre tid har setts över i dess helhet. Systematik och resurseffektivitet Socialförvaltningen arbetar med att förfina, utveckla och upprätta systematiska uppföljningar inom samtliga verksamhetsområden. Avdelningen stab fortsätter även arbetet med processer för att förenkla och effektivisera flöden inom och mellan förvaltningens avdelningar. Processerna upprättas i förvaltningens kvalitetsledningssystem och blir således synliga för samtliga medarbetare. Tillhörande processerna finns rutiner, riktlinjer och aktuella styrdokument med en utsedd processledare och processägare som ansvariga för att säkerställa tidseffektiva och kvalitativa flöden. Myndighetsavdelningen kommer att fortsätta arbetet med att öka den ekonomiska medvetenheten inte enbart hos avdelningens chefer utan inom samtliga funktioner på myndighetsavdelningen. Det innebär att den ekonomiska medvetenheten ska finnas på handläggarnivå likväl som på samordnar och chefsnivå. Myndighetsavdelningen kommer i de fall det finns ett bättre ekonomiskt val i samband med beviljande av bistånd i större utsträckning göra ett medvetet val och välja det mer kostnadseffektiva alternativet, givetvis under förutsättning att det inte blir på bekostnad av att säkerställa att individens behov tillgodoses. Personal och arbetsmiljö Avdelningen stab har under förändrat arbetskultur och ledarskapet mot en tillitsbaserad styrning. Detta har genererat högt medarbetarinflytande genom att efterfråga förslag till beslut och involvera medarbetare i ett tidigt skede. Medarbetare har fått större ansvar och handlingsutrymme inom respektive tjänst. Chefer på avdelningen arbetar utifrån ett coachande ledarskap där samverkan och erfarenhetsutbyten mellan specialister värderas högt för att bidra till största möjliga kvalitet för våra kunder. Under 2019 påbörjar förvaltningen implementeringen av tillitsbaserad styrning inom hela organisationen. Stort fokus kommer att läggas på att i praktiken uppnå en bra arbetsmiljö med skälig arbetsbelastning, god kompetensutveckling, stora utvecklingsmöjligheter, stort inflytande hos medarbetarna och hög trivsel. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 6(43)

139 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i en tabell. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 7 Målet är uppfyllt: 3 5 Målet är delvis uppfyllt: 2 1 Målet är ej uppfyllt: 0 1 Strategiska inriktningar Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Arbete pågår Socialförvaltningen har identifierat ett antal prioriterade aktiviteter för att nå det kommungemensamma målet att utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. Inom socialförvaltningen har arbetet under detta mål två huvudinriktningar, långsiktigt hållbar arbetsmiljö samt långsiktigt hållbart miljöarbete. Exempel på förbättringsaktiviteter inom dessa områden är: Utöka andelen heltidstjänster i verksamheten Minska sjukfrånvaron i verksamheten. Arbete med personalförsörjning och kompetensutveckling inom myndighetsavdelningen. Säkerställa källsortering av avfall inom alla verksamheter. Minska miljöpåverkan från förvaltningens fordon. Tre av fem förbättringsaktiviteter som socialförvaltningen arbetat med under detta mål har uppnått förväntad effekt under året. Arbetet för att öka andelen heltidstjänster och minskning av sjukfrånvaron har inte uppnått förväntad effekt. Nämndens mål: Socialnämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av ett gott ledarskap och en god arbetsmiljö. Målet är ej uppfyllt Utöka andelen heltidstjänster i verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kommunal arbetar gemensamt i ett femårigt projekt där målet är att göra heltidsarbete inom välfärden till norm. Socialförvaltningen arbetar i enlighet med SKL:s målsättning och vill öka antalet heltidstjänster i verksamheten. Vid årets början var 49 procent av socialförvaltningens medarbetare heltidsanställda. Målet år var att öka andelen heltidsanställda till 51 procent vid årets slut. I takt med att befolkningen blir äldre ökar även behovet av vård och omsorg. Det innebär att vi under de kommande åren behöver rekrytera nya medarbetare i stor utsträckning inom välfärden i Sverige. Genom att göra heltidsarbete till norm skulle rekryteringsbehoven minska och samtidigt leda Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 7(43)

140 till attraktivare jobb och ökad jämställdhet. Resultat: Den förväntade effekten var att 51 procent av förvaltningens tillsvidareanställda skulle ha en heltidstjänst vid årets slut. Resultatet blev att andelen deltidstjänster minskade med 1,3 procent jämfört med antalet deltidstjänster vid årets början. Det slutliga värdet steg från 49 procent till 50,2 procent. Förväntad effekt för året har därmed ej uppnåtts. Andelen sjukfrånvaro inom verksamheten ska understiga 6,5 procent, respektive verksamhet måste aktivt arbeta med att öka frisknärvaron. Sjukfrånvaron inom socialförvaltningen låg år på 7,25 procent. Sjukfrånvaron för rikssnittet för alla kommunerna i Sverige enligt Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), steg från 7,0 till 7,2 procent mellan 2015 och Därför var arbetet med att minska sjukfrånvaron ett prioriterat område även under. Resultat: Den förväntade effekten var att sjukfrånvaron skulle underskrida 6,5 procent för år. Den uppnådda effekten är att sjukfrånvaron istället stigit till 7,9 procent under året, vilket är 0,65 procent högre än föregående år. Långtidssjukfrånvaron har jämfört med föregående år ökat med 0,8 procent. Sjukfrånvaron har ökat främst inom området funktionsnedsättning och socialpsykiatri, medan en minskning har skett inom särskilt boende äldre. Förväntad effekt för året har ej uppnåtts. Implementera antagen personal- och kompetensförsörjningsplan. Myndighetsavdelningens förmåga att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare är en avgörande framgångsfaktor för att säkra kompetensförsörjningen. Bristen på utbildad arbetskraft inom myndighetsutövning bedöms öka framöver. Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna bidrar till att verksamhetens mål uppfylls och får möjlighet att utveckla sin kompetens. Den förväntade effekten under året var att minska antalet konsulter, öka personaltätheten och minska den externa personalomsättningen så att den inte översteg 36 procent. Det skulle innebära en minskning med sju procent jämfört med föregående år. Resultat: Den uppnådda effekten är att andelen konsulter har minskat och att det nu endast finns enstaka handläggare på konsultbasis inom myndighetsavdelningen. Vad gäller personalomsättning har den under året varit 28,3 procent, vilket är en minskning med 15,3 procent jämfört med föregående år. Den förväntade effekten under året har därmed uppnåtts. Nämndens mål: Socialnämndens verksamheter ska utveckla det systematiska arbetet med energi och miljö så att påverkan på miljön minskas. Målet är uppfyllt Källsortering av avfall som överensstämmer med kommunens avfallsföreskrifter ska ske inom samtliga verksamheter. Källsortering är en viktig förutsättning för en så miljövänlig avfallshantering som möjligt. Inom flertalet verksamheter källsorteras avfall i viss utsträckning, men det finns en förbättringspotential inom området. Den förväntade effekten av aktiviteten var att 100 procent av förvaltningens verksamheter skulle ha en fungerande källsortering, där avfall av olika typ läggs i lämpliga fraktioner. Resultat: Den uppnådda effekten under året är att samtliga verksamheter har källsortering av avfall. Vad som är "godtagbar standard" är dock något otydligt, varför detta skulle behöva förtydligas inom kommunen. Bedömningen är dock att förväntad effekt har uppnåtts under året. Verksamheter som har fordon ska under året jobba för att minska påverkan på miljön Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 8(43)

141 vid transporter. Socialförvaltningen har cirka 50 fordon som årligen kör cirka kilometer, vilket motsvarar cirka 15,5 varv runt jorden. Transporterna är en av förvaltningens mest betydande miljöaspekter. Inom området krävs ett aktivt arbete för att minimera vår miljöpåverkan. Under var den förväntade effekten att det beräknade utsläppet av koldioxid från förvaltningens bilar skulle minska med 2 procent jämfört med. Resultat: Den uppnådda effekten är att det beräknade utsläppet från fordonen har minskat med ca 2,36 procent jämfört med. Under var den sammanlagda körsträckan km, för var den sammanlagda körsträckan km, vilket innebär en ökning med tre procent. Andelen miljöbilar enligt 2013 års definition var i snitt 68 procent under år. Motsvarande siffra för var 61 procent. Den främsta orsaken till minskningen av utsläpp var framförallt byten till fordon som gav lägre utsläpp. Bedömningen är att förväntad effekt har uppnåtts under året. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Målet är uppfyllt Socialförvaltningen arbetar aktivt med att förbättra och bedriva verksamhet av hög kvalitet och har tagit fram ett antal förbättringsaktiviteter inom området. Inom socialförvaltningens verksamheter genomförs årligen olika typer av kundenkäter i syfte att mäta kundnöjdheten. För att befrämja ökad kundnöjdhet ligger resultatet även till grund för de förbättringsaktiviteter som tas fram inom varje verksamhet. Ytterligare en aktivitet är förbättrad kvalitetssäkring av data som inrapporteras till olika typer av jämförelsetjänster. Inom verksamheter som innefattar hälso- sjukvård genomförs ett förbättringsarbete för att ytterligare kvalitetssäkra samverkan mellan omvårdnadspersonal och sjuksköterskor med flera. Samverkan sker numera via så kallade teamträffar. Resultat: Samtliga sex förbättringsaktiviteter som socialförvaltningen arbetat med har uppnått förväntad effekt under året. Utfall av aktiviteterna redovisas under respektive nämndmål. Nämndens mål: Socialnämndens verksamheter ska skapa trygghet och öka nöjdheten i jämförelse med föregående år för Vallentuna kommuns invånare. Målet är uppfyllt Varje verksamhet ska ha minst en aktivitet som syftar till att befrämja ökad kundnöjdhet. Inom socialförvaltningen genomförs olika typer av kundnöjdhetsundersökningar för olika målgrupper inom verksamheten. Det är av yttersta vikt att varje verksamhet analyserar resultatet av undersökningarna och arbetar med förbättringsaktiviteter som leder till ökad kundnöjdhet. Den förväntade effekten av arbetet var att nöjdheten bland kunder på särskilt boende för äldre skulle förbättras jämfört med föregående år. För hemtjänst var målsättningen att bibehålla det goda Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 9(43)

142 resultat man uppnått tidigare år. Även inom LSS-verksamheten förväntades resultaten förbättras. Resultat: Under året har verksamheterna arbetat med förbättringsaktiviteter som har sitt ursprung i föregående års kundenkäter. För särskilt boende äldre har Nöjd Kund Index (NKI) i årets undersökning ökat med fem procent jämfört med föregående år. För hemtjänsten, som har mycket höga värden på NKI, har resultatet minskat med en procent under året. För övriga verksamheter finns ingen sammanställning tillgänglig ännu för år. Bedömningen är att den förväntade effekten har uppnåtts. Kvalitetssäkring av indata till nationella register. Information i nationella register såsom Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) blir allt viktigare för jämförelse mellan kommuner och för att följa utvecklingen av verksamheten. För att bistå med väl underbyggda data och rapportering som sker på likartat sätt behöver området utvecklas. Den förväntade effekten var att en inventering av informationslämning och tidpunkter för lämnande av information skulle sammanställas. Vidare skulle en dokumentation av vilka uppgifter för nyckeltal som tas fram göras. Syftet var att få till ett konsekvent arbetssätt som håller över tid men även att minska antalet nyckeltal där socialförvaltningen inte lämnat några uppgifter tidigare. Resultat: En inventering kring vilken information som lämnas, tidpunkt för rapportering samt uppgiftslämnare till olika instanser har genomförts. Vidare har arbete med kvalitetssäkring av uppgifter som hämtas ur utdataplattformen i verksamhetssystemet Treserva fortsatt. Förvaltningen har under hösten lämnat underbyggda uppgifter för samtliga mått i "kommunens kvalitet i korthet" (KKIK). Den rapporteringsportal som öppnats hos socialstyrelsen under året ger möjlighet till överblick av genomförda inrapporteringar. Det finns fortfarande en utvecklingspotential så att rapportering från samtliga myndighetsavdelningar görs. Bedömningen är att den förväntade effekten har uppnåtts under året. Utveckla och kvalitetssäkra teamträffar inom särskilt boende äldre och LSS-verksamheten. Teamträffar sker regelbundet på alla enheter där kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård. Syftet med träffarna är att förbättra samverkan mellan olika professioner kring kunden. Vid träffarna medverkar omvårdnadspersonal, sjuksköterska, rehab-personal och som regel även enhetschefen. Den förväntade effekten under året var att en rutin kring mötesstruktur och innehåll för teamträffarna skulle tas fram. Analys och förbättringsförslag kring läkemedelsavvikelser och fallavvikelser är exempel på områden som numera diskuteras på varje möte för att ytterligare kvalitetssäkra vården. Resultat: Den uppnådda effekten under året är att en rutin för genomförande av teamträffar har upprättats och att rutinen tillämpas i verksamheten för att kvalitetssäkra träffarna. Bedömningen är att den förväntade effekten har uppnåtts under året. Utveckling av nyckeltal inom verksamheten. Socialförvaltningen behöver arbeta med att få ett bättre helhetsperspektiv avseende volymer och utveckling av volymer över tid. I arbetet behövs etablering av ytterligare nyckeltal som följs upp på månatlig basis och som tillgängliggörs för berörda chefer och nämnd. Syftet är att skapa bättre följsamhet av verksamhetens utveckling. Den förväntade effekten under året var att nyckeltal som ger en löpande bild av utvecklingen på väsentliga områden har utarbetats och gjorts tillgängliga för berörda verksamheter. Resultat: Den uppnådda effekten under året är att ett antal nyckeltal nu kan följas i realtid med hjälp av utdataplattformen i verksamhetssystemet Treserva. Men för att få tillförlitliga uppgifter krävs ett fortsatt Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 10(43)

143 arbete med kvalitetssäkring av indata. Under hösten har arbete skett med att ytterligare säkra tillgång till relevanta nyckeltal. Några av de uppgifter som finns under analys av verksamheten i verksamhetsberättelsen för är exempel på relevanta nyckeltal. Bedömningen är att den förväntade effekten har uppnåtts under året. Nämndens mål: Socialnämnden ska stärka individen till ett mer självständigt liv. Målet är uppfyllt Uppföljning av implementeringen av sociala insatsgrupper (SIG). Sociala insatsgrupper (SIG) är en arbetsmetod för lokal samverkan mellan socialtjänst och andra myndigheter och aktörer för att motverka en kriminell livsstil bland unga. Arbetsmetoden går ut på att insatserna för unga, som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller som riskerar att återfalla i allvarlig brottslighet, samordnas på individnivå under ledning av socialtjänsten. Den förväntade effekten under året var att en uppföljning och första utvärdering av arbetssättet skulle genomföras. Resultat: Den uppnådda effekten under året är att arbetsmetoden SIG etablerats i socialtjänsten. Under årets tredje tertial har en första utvärdering av arbetssättet genomförts. Utvärderingen har sammanställts och kommer att behandlas under januari Bedömningen är att förväntad effekt har uppnåtts under året. Utvecklingsarbete, fallprevention Bland kunder inom äldreomsorgen är följder av fallskador något som har stor inverkan på upplevd livskvalitet och som tar betydande resurser i anspråk. Verksamheterna bedriver ett arbete för att förebygga fallskador men arbetet kan förfinas ytterligare. Under året kommer hälso- och sjukvårdsorganisationen att genomföra ett förbättringsarbete inom området. Den förväntade effekten under året var att andelen allvarliga fallavvikelser skulle minska i frekvens. Däremot kunde fallavvikelser av lindrig art öka i volym, då rapportering av incidenter är en viktig del i det förebyggande arbetet. Resultat: Den uppnådda effekten under året är att det totala antalet fallavvikelser har ökat med 1,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Registrerade fall där detta inträffat utan skada har ökat med 4,0 procent. Registrerade fall som krävt sjukhusvård har minskat med 2,0 procent. Som en del i det fallpreventiva arbetet har verksamheten, inför semesterperioden, genomfört utbildning i fallprevention för sommarvikarier. Den påvisbara effekten av utbildningen är att antalet registrerade fallavvikelser minskat med 16,3 procent under perioden. Bedömningen är att förväntad effekt har uppnåtts under året. Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Målet är uppfyllt Socialförvaltningen har under året arbetat med flera förbättringsaktiviteter i syfte att skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Bland annat har vi prioriterat olika typer av informationsinsatser för att nå ut till våra målgrupper. Under har det främst handlat om att förbättra informationen om verksamheten och våra insat- Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 11(43)

144 ser till olika målgrupper via kommunens nya webbplats. Fokus har även lagt på informationsspridning av förebyggande verksamhet. Resultat: Samtliga förbättringsaktiviteter som socialförvaltningen har arbetat med under det kommungemensamma målet har uppnått förväntad effekt under året. Utfall av aktiviteterna redovisas under respektive nämndmål. Nämndens mål: Socialnämnden ska i samverkan med andra aktörer, skapa goda förutsättningar för en utvecklad socialtjänst som kännetecknas av mångfald och valfrihet. Målet är uppfyllt Förbättra tydlighet på socialförvaltningens information på vallentuna.se. Kommunens webbplats Vallentuna.se är en viktig kanal för service och kommunikation med Vallentunas invånare, näringsliv och andra kunder. Informationen om socialtjänsten ska vara lättillgänglig och målgruppsanpassad för att ge bra stöd och service. På webbplatsen ska invånare även kunna hitta information om hur verksamheten utvecklas över tid. Den förväntade effekten under året var att en ny webbplats med fokus på tillgänglighet, god användarbarhet och hög servicegrad gentemot invånare och företag skulle tas fram. Den nya webbplatsen skulle även vara mobilanpassad och på ett enkelt sätt kunna samspela med sociala medier. Webbplatsen skulle även ha förutsättningar att framöver stödja utvecklingen av digital service till kommunens kunder och partners. Resultat: Den uppnådda effekten under året är att den nya webbplatsen är framtagen och att betydande delar av informationen har uppdaterats och förtydligats. Det finns dock förbättringspotential inom flera områden som verksamheten kan arbeta vidare med under Bedömningen är att förväntad effekt har uppnåtts under året. Förbättra marknadsföring av förebyggande insatser. Öppenvården i kommunen erbjuder ett antal aktiviteter av förebyggande karaktär såsom exempelvis föräldrautbildningsprogram, stödgrupper för barn och ungdomar samt impulskontrollprogram för ungdomar. En utmaning i arbetet är att nå ut med information till målgrupperna Det är svårt att motivera berörda att ta steget att delta i en förebyggande insats. Förväntad effekt under året var att en planering för marknadsföringsaktiviteter skulle etableras. Planeringen skulle sedan användas som grund för fortsatt förbättring av såväl informationsinsatser som motivationsarbete för deltagande i de förebyggande insatserna. Resultat: Den uppnådda effekten är bland annat att personal från öppenvården har funnits tillgänglig på andra platser än i öppenvårdens lokaler för att informera om sin verksamhet. Bland annat har de under en period funnits tillgängliga på platser som Träffpunkten och Vallentuna Kulturhus och Bibliotek. Där har de informerat om sin verksamhet och om de insatser öppenvården erbjuder. Dessutom har en planering för ytterligare informationsinsatser under året upprättats. Bland annat har verksamheten medverkat vid höstfesten i Vallentuna centrum. Ett årshjul för framtida återkommande informationsinsatser har upprättats. Bedömningen är att förväntad effekt har uppnåtts under året. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 12(43)

145 Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Målet är uppfyllt Genom att förnya delar av arbetssätt och metoder vill socialförvaltningen aktivt bidra till en växande storstadsregion. Exempel på förbättringsaktiviteter kopplade till målet är bland annat att påbörja införandet av IBIC (Individens Behov I Centrum), utveckla informationen kring anhörigstöd, utveckla rutiner för hantering av ny lagstiftning kring utskrivning från sluten vård samt nya metoder för utarbetande av prognoser för framtida behov. Resultat: Tre av fyra förbättringsaktiviteter som socialförvaltningen har arbetat med under året har uppnått förväntad effekt. Införandet av arbetsmetoden IBIC har fått senareläggas på grund av hög arbetsbelastning. Utfall av aktiviteterna redovisas under respektive nämndmål. Nämndens mål: Socialnämnden ska genom en aktiv omvärldsbevakning skapa förutsättningar för en förebyggande socialtjänst som kännetecknas av ständig tjänsteutveckling. Målet är uppfyllt Påbörja införande av arbetsmetoden IBIC (Individens behov i centrum) inom myndighetsutövning och utföraravdelning. Individens behov i centrum, IBIC, är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för arbete med vuxna personer utifrån SoL och LSS. IBIC använder WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, som ett gemensamt språk och för strukturerad dokumentation om nuläge, mål och resultat. Det behovsinriktade arbetssättet IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i det dagliga livet. IBIC utgår även från den nationella processen för individbaserad dokumentation inom socialtjänsten och omfattar: utreda, utforma uppdrag, genomföra och följa upp. För att göra arbetssättet möjligt behöver både handläggare och utförare använda gemensamma metoder. Ytterligare en förutsättning är att det finns systemstöd för arbetssättet. Den förväntade effekten för året var att en förstudie skulle påbörjas och genomföras, så att det faktiska införandeprojektet med tillhörande implementering kunde påbörjas andra halvåret Resultat: Förvaltningsledningen har den 15 augusti beslutat att pausa beställningen av förstudie gällande IBIC under, för att ta ett nytt ställningstagande under Således har inte förväntad effekt uppnåtts. Förbättra information om anhörigstöd. Många anhöriga till socialförvaltningens kunder saknar kunskap om vilket stöd som finns att få via kommunen. För att förbättra och tillgängliggöra information ska verksamheten skapa ett nyhetsbrev som skickas ut kontinuerligt. Nyhetsbrevet ska bland annat gå ut till närstående, medarbetare inom kommunen och externa samarbetspartners (exempelvis föreningar). Den förväntade effekten under året var att det skulle införas ett återkommande nyhetsbrev om verksamheten som sprids till aktuell målgrupp. Resultat: Den uppnådda effekten är att nyhetsbrevet har skickats ut vid sex tillfällen under året och blivit etablerat. Former för nyhetsbrevet och distributionskanaler förfinas löpande. Den förväntade effekten Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 13(43)

146 under året har uppnåtts. Genomföra förberedelsearbete inför förändrad lagstiftning kring utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Den 1 januari trädde lagen (:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Samtidigt upphävdes lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Enligt den nya lagen får kommuner och landsting komma överens om dels antal fristdagar innan betalningsansvaret inträder, dels om annat ersättningsbelopp än vad som anges i lagen. Målsättningen med lagen är att den enskilde ska ha en trygg och säker utskrivningsprocess och bidra till att den enskilde inte behöver tillbringa tid i den slutna vården i onödan. Den förväntade effekten under året var att samtliga berörda medarbetare i kommunfinansierad verksamhet skulle ha kunskap om och arbeta utifrån den nya utskrivningsprocessen i december. Vidare skulle under året ett nytt digitalt stöd för informationsöverföring i samband med utskrivningsprocessen finnas implementerat under. Resultat: Den uppnådda effekten under året är att projektet har genomförts. Arbetsgruppen har haft ett flertal möten där frågeställningar hanterats. Under våren har projektgruppen tillsammans med primärvården, tre vårdcentraler, primärvårdsrehabilitering samt primärvårdspsykiatrin arbetat fram rutiner för olika processer för patienter inom äldre, social psykiatri samt LSS som behöver säkerställas. Totalt har gemensamma rutiner för sex processer utarbetats, och har efter remissförfarande fastställts under hösten. Datum för införande av LUS har flyttats fram till bland annat på grund av behov av uppdatering av datasystem inom landstinget. Bedömningen är att förväntad effekt har uppnåtts under året. Utveckla och kvalitetssäkra processer och metoder för behovsprognos av framtida insatser. Socialförvaltningen behöver vidareutveckla och stadfästa metoder och processer för hur arbetet med prognostisering av framtida behov av insatser genomförs. Arbetet behöver utföras på ett likartat sätt över tid. Metoden behöver löpande kvalitetssäkras för att uppnå bästa möjliga effekt. Förväntad effekt var att en dokumenterad process för hur arbetet med behovsprognoser ska bedrivas skulle utformas under året. I arbetet ingår även dokumentation av metoder för framtagande av dessa prognoser. Resultat: Den uppnådda effekten är att ett utkast på dokumenterad metod och arbetsprocess för framtagande av behovsprognoser inom viktiga delområden har definierats. Denna har förfinats ytterligare under hösten. Arbetet har också innefattat utveckling av IT-stöd för att säkerställa likartat arbetssätt över tid. Tillämpning av arbetssättet har skett under hösten då nya behovsprognoser för arbete med 2019 års lokalresursplan har utformats. Bedömningen är att förväntad effekt uppnåtts under året. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Arbete pågår Det ställs allt högre krav på kommunens socialtjänst. Verksamheten ska bedrivas med god kvalitet och med ett effektivt resursutnyttjande. Det är också en verksamhet som genomgått och genomgår stora förändringar. Det handlar om en åldrande befolkning, konkurrensutsättning av verksamheter, förändrade målgrupper för personer med funktionsnedsättning, stora skillnader i kommunernas utbud av insatser inom individ och familjeomsorg samt en efterfrågan som ökar snabbare än utbudet. För att nå ökad kostnadseffektivitet under året sker bland annat en revidering av riktlinjer för hand- Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 14(43)

147 läggning, så att dessa befrämjar god resursanvändning men också säkerställer rättssäkerheten. Ytterligare en aktivitet är att ta fram och säkerställa referensvärden för att kunna värdera verksamhet utifrån begreppet kostnadseffektivitet. Resultat: I det arbete som gjorts inom ramen för Kostnad Per Brukare (KPB) har det framkommit att förvaltningen har en god kostnadseffektivitet inom de allra flesta områdena, såsom äldreboenden och hemtjänst. Men det finns också områden där kostnadseffektiviteten behöver förbättras, såsom servicebostäder, LSS i extern regi där kostnaden ligger över snittet. Förbättringsaktiviteterna som socialförvaltningen har arbetat med för att uppfylla målet har uppnått förväntad effekt under året. Utfall av aktiviteterna redovisas under respektive nämndmål. Jämförelsen har gjorts med kommuner med likartade förhållanden inom respektive område i Sverige. Likhetsutsökningen görs på ett sätt som fastställts av RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Källan för nyckeltalen är Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Läs även mer av kommunjämförelsen under avsnittet analys ekonomi i verksamhetsberättelsen. Nämndens mål: Socialnämnden ska använda sina resurser så dessa skapar största möjliga kundnytta på både kort och lång sikt. Arbete pågår Implementera reviderade riktlinjer för myndighetsutövning Socialförvaltningens samtliga riktlinjer för myndighetsutövning kommer under året att revideras för att förbättra nämndens resursanvändning samt ytterligare kvalitetssäkra handläggningsprocesserna. Den förväntade effekten under var att de reviderade riktlinjerna skulle vara implementerade och tillämpas vid biståndsbedömning inom hela myndighetsavdelningen. Resultat: Den uppnådda effekten under året är att förvaltningens fem riktlinjer för handläggning har reviderats och är fastställda av socialnämnden. Implementering av beslutade riktlinjer har genomförts och var i huvudsak avslutade vid årsskiftet. Bedömningen är att förväntad effekt har uppnåtts under året. Förbättra referenser för kostnadseffektivitet i verksamheterna med hjälp av arbetsmetoden KPB (Kostnad Per Brukare) Genom arbete med metoden skapas förutsättningar att få en bild av kostnader ur ett brukarperspektiv. Metoden ger även ekonomiska nyckeltal som är framtagna enligt en metod som tillämpas i ett stort antal kommuner. I sin tur ger det en säkrare grund för benchmarking av kostnader med andra kommuner, men också inom den egna verksamheten över tid. Arbetsmetoden identifierar även de kostsammaste placeringarna, där en analys kan göras om vad som kännetecknar dessa brukare. Den förväntade effekten av aktiviteten var att utarbeta ekonomiska nyckeltal för de olika verksamhetsformerna. Nyckeltalen skulle kunna användas för identifiering av verksamheter som bedrivs kostnadseffektivt och verksamheter där det finns en förbättringspotential inom området. Resultat: Den uppnådda effekten under året är att nyckeltal för har utarbetats och presenterats så att förvaltningen har uppgifter för två år. Nyckeltalen har analyserats, och genom benchmarking med andra kommuner i Sverige, finns en bättre underbyggd bild av socialtjänstens kostnadseffektivitet och vilka framtida fokusområden som finns för effektiviseringsarbete. Arbete med att åtgärda brister i kostnadseffektivitet har påbörjats med nyckeltalen som grund. Förvaltningen har nu en betydligt bättre bild av insatser som är kostnadseffektiva i relation till medelvärde för deltagande kommuner, som exempelvis äldreboenden och hemtjänst. Men det finns också insatser där ytterligare arbete behöver genomföras för att förbättra effektiviteten. Ett område där detta är aktuellt är externa placeringar LSS. Bedömningen är att förväntad effekt har uppnåtts under året. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 15(43)

148 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Kund/invånare 2016 Vad tycker de äldre - kundens helhetsintryck, hemtjänst (NKI hemtjänst, procent) Vad tycker de äldre - kundens helhetsintryck, särskilt boende äldre (NKI särskilt boende äldre, procent) Kundens medelvärde besvarade frågor, område funktionsnedsättning LSS (NKI saknas, därför används medelvärde för samtliga besvarade frågor) Kundens medelvärde besvarade frågor, område funktionsnedsättning SoL (NKI saknas, därför används medelvärde för samtliga besvarade frågor) ,2 82,0 78,0 85,8 84,6 81,1 Verksamhet Andel barn och unga i dygnet runt vård (andel av befolkningen i åldern 0-20 år) Andel hushåll med ekonomiskt bistånd (andel totalt antal hushåll i kommunen) Andel personer med boendestöd, socialpsykiatri (andel av befolkningen i åldern år) Andel personer med särskilt boende vuxna, LSS (andel av befolkningen i åldern år) Andel personer med dagligverksamhet, LSS (andel av befolkningen i åldern år) Andel äldre med hemtjänst (andel av befolkningen i åldern över 65 år) Andel personer på särskilt boende för äldre (andel av befolkningen över 80 år) 0,05 0,04 0,04 1,40 1,35 1,17 0,58 0,49 0,43 0,60 0,60 0,59 0,56 0,54 0,53 8,91 9,29 9,05 19,61 20,21 20,41 Miljö Genomsnittlig körsträcka totalt/dag samtliga förvaltningens fordon. Genomsnittlig beräknat Co2-utsläpp/dag totalt samtliga förvaltningens fordon km km n/a 172,8 kg 176,9 Kg n/a Ekonomi Socialnämndens resultat (prognos ) Genomsnittlig vårddygnskostnad barn och unga i dygnet runt vård (HVB) Genomsnittlig vårddygnskostnad/person särskilt boende vuxna, LSS 540,7 mnkr 521,3 mnkr 451,7 mnkr kr kr kr kr kr kr Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 16(43)

149 kr kr kr 355 kr 354 kr 343 kr Sjukfrånvaro 7,9 7,3 7,5 Könsfördelning, andel män Sammanfattning av nämndens nyckeltal Genomsnittlig kostnad/person och arbetsdag i daglig verksamhet, LSS Genomsnittlig timkostnad/person med hemtjänstinsatser Medarbetare Nedanstående tabell visar antal personer som referenstal inom respektive befolkningsgrupp, i förhållande till nyckeltalen i avsnittet verksamhet i ovan styrkort. Antal kunder genomsnitt per år 2016 Antal barn och unga i dygnet runt vård i åldern 0-20 år 5,2 4,1 3,9 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 178,9 170,3 140,6 Antal personer med boendestöd, socialpsykiatri i ådern år 105,1 91,0 80,8 Antal personer med särskilt boende vuxna, LSS i åldern år 111,7 110,6 107,3 Antal personer med dagligverksamhet, LSS i åldern år 103,4 99,8 95,5 Antal äldre med hemtjänst i åldern över 65 år 435,6 447,6 425,8 Antal personer på särskilt boende för äldre över 80 år 189,6 186,3 177,2 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 17(43)

150 Analys - Kund/Invånare 2016 Vad tycker de äldre kundens helhetsintryck, hemtjänst (NKI hemtjänst, procent) Vad tycker de äldre kundens helhetsintryck, särskilt boende äldre (NKI särskilt boende äldre, procent) Kundens medelvärde besvarade frågor, område funktionsnedsättning LSS (NKI saknas, därför används medelvärde för samtliga besvarade frågor) 80,2 80,2 78,0 Kundens medelvärde besvarade frågor, område funktionsnedsättning SoL (NKI saknas, därför används medelvärde för samtliga besvarade frågor) 85,8 84,6 81,1 Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - helhetssyn, andel () 83,9 94,1 n/a Kommentar Kundundersökningen "Vad tycker de äldre" har genomförts även detta år. Undersökningen genomförs i hela riket samtidigt och berör hemtjänst och äldreboenden i såväl kommun som extern regi. Under minskade NKI för hemtjänst i Vallentuna med en procent, men verksamheten ligger betydligt över rikssnittet. För särskilt boende äldre ökade NKI med fem procent men kommunens värde ligger något under rikssnittet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 18(43)

151 Även inom området funktionsnedsättning har kundundersökningar genomförts. Undersökningarna delas upp utifrån lagrum och typ av insats. LSS (Lagen om stöd och Service för vissa funktionshindrade) Dagligverksamhet Värdet för daglig verksamhet var för Vallentuna högre än rikssnittet. Frågeställningar kring "möjlighet att bestämma" och "förstå och bli förstådd" har betydligt högre värden i Vallentuna än rikssnittet. Gruppbostad För denna typ av bostad var antalet besvarade enkäter inte tillräckligt stort för att resultat kan redovisas. Servicebostad För denna typ av bostad var utfallet att Vallentuna låg något under rikssnittet. Främst var det frågeställningar kring "trivsel" och "få hjälp" som låg lite lägre. SoL (Socialtjänstlagen) Boendestöd För boendestödet var resultatet tydligt över rikssnittet. Främst var det frågeställningar kring "bestämma själv" och "trivsel" som hade betydligt högre värden. Sysselsättning Även för sysselsättningen var resultatet tydligt över rikssnittet. Frågeställningar kring "bestämma själv", "trivsel" och "personalen bryr sig om" hade betydligt högre värden. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 19(43)

152 Undersökningen har genomförts bland kunder som besökt handläggare under hösten och kan jämföras med resultat från. Enkäter besvarades av barnet/ ungdomen men också vårdnadshavare. Vid årets undersökning hade Vallentunas värden försämrats jämfört med föregående år. Vallentunas värde totalt låg en procentenhet lägre än rikssnittet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 20(43)

153 Analys - Verksamhet 2016 Andel barn och unga i dygnet runt vård (andel av befolkningen i åldern 0-20 år) 0,05 0,04 0,04 Andel hushåll med ekonomiskt bistånd (andel av totalt antal hushåll i kommunen) 1,40 1,35 1,17 Andel personer med boendestöd, socialpsykiatri (andel av befolkningen i åldern år) 0,58 0,49 0,43 Andel personer med särskilt boende vuxna, LSS (andel av befolkningen i åldern år) 0,60 0,60 0,59 Andel personer med dagligverksamhet, LSS (andel av befolkningen i åldern år) 0,56 0,54 0,53 Andel äldre med hemtjänst (andel av befolkningen i åldern över 65 år) 8,91 9,29 9,05 Andel personer på särskilt boende för äldre (andel av befolkningen över 80 år) 19,61 20,21 20,41 Genomsnittlig vårddygnskostnad barn och unga i dygnet runt vård (HVB) kr kr kr Genomsnittlig vårddygnskostnad/person särskilt boende vuxna, LSS kr kr kr Genomsnittlig timkostnad/person med hemtjänst- insatser 355 kr 354 kr 343 kr Genomsnittligt antal hushåll med ekonomiskt bistånd 178,9 170,3 140,6 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 21(43)

154 Kommentar Individ- och familjeomsorg HVB-placeringar, vuxna Den uppåtgående trenden sedan 2015 bröts under, de 16 kunderna utgör tillsammans 7,4 årsplacering. Det är en minskning jämfört med föregående år då 28 kunder utgjorde 8,4 årsplaceringar. HVB-placeringar barn och ungdom Den kraftiga ökningen började var det 9 kunder som utgjorde 3,7 årsplaceringar, var det 34 kunder som utgjorde 12,6 årsplaceringar. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 22(43)

155 Familjehemsplaceringar Den uppåtgående trenden med som mest 41 årsplaceringar för 2016, har under minskat till 36,8 men därefter ökat till 37,9 för. Kommunen har tack vare den något lägre nivån av årsplaceringar kunnat öka andelen av de mer kostnadseffektiva familjehemmen och samtidigt dra ner på de dyra konsulentstödda familjehemmen. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 23(43)

156 Ensamkommande flyktingbarn Inströmningen av ensamkommande flyktingbarn till Vallentuna har bromsat in. Det beror till stor del på att inflödet till Sverige har minskat avsevärt. Vid slutet av ansvarade kommunen för 33 ensamkommande barn (asyl och permanent uppehållstillstånd (PUT)). Ekonomiskt bistånd Det genomsnittliga antalet hushåll per månad som erhållit ekonomiskt bistånd under uppgick till 178,9 vilket kan jämföras med där genomsnittet låg på 170,3. Kostnadsökningen av ekonomiskt bistånd beror främst på otillräcklig etableringsersättning vilket har ökat utbetalt bistånd samt tillfälligt boende. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 24(43)

157 Ökningen av tillfälligt boende har ökat från 0,5 mnkr år 2015 till 6,1 mnkr för. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 25(43)

158 Äldreomsorg Hemtjänst 2010 infördes lag om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten och i dagsläget finns det, utöver den kommunala hemtjänsten, elva godkända privata utförare. Utfallet för blev timmar vilket innebär en ökning från föregående år med 0,8 procent. Hemtjänsttimmarna visade från januari 2015 en nedåtgående trend, men har för och visat årsvolymer i nivå med Diagrammet nedan visar förändringen av det totala antalet beviljade hemtjänsttimmar per månad, medan följande diagram och tabell visar utvecklingen fördelat på kommunal och privata utförare. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 26(43)

159 Särskilt boende äldre Ökningen av antal kunder har planat ut inom särskilda äldreboenden, orsaken är att behovet av platser är större än antalet tillgängliga platser inom både kommunal och extern regi, vilket visar sig i full beläggning och kö till särskilda boenden för äldre. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 27(43)

160 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 28(43)

161 65-79 år år år 90-w år Totalt År Antal Förändring Antal Förändring Antal Förändring Antal Förändring Antal Förändring För. acku m , , , , ,60 1, , , , , ,46 1, , , , , ,30 2, , , , , ,60 4, , , , , ,50 7, , , , , ,10 9, , , , , ,70 11, , , , , ,70 13, , , , , ,20 15, , , , , ,20 18, , , , , ,60 19,91 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 29(43)

162 Funktionsnedsättning enligt LSS Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Bostäder med särskild service enligt LSS återfinns såväl i kommunal regi som hos externa utförare. Utveckling över tid Externa utförare resulterade i 49,9 årsplaceringar, till en kostnad av 56,9 mnkr. Utfallet för var 50,4 mnkr för 44,4 årsplaceringar. En ökning av ett flertal kunders omvårdnadsbehov har över åren resulterat i en ökning i kr/dygn (dygnskostnaden). År Årsplaceringar Netto, Tkr Kr / dygn Tkr / år / placering , , , , , Budget * * Under är det ingen budget inlagd på antal årsplaceringar Kommunala utförare Den kommunala verksamheten omfattar gruppbostäder och servicebostäder. Utfallet för var 61,8 årsplaceringar och kostnaden var 42,3 mnkr. Kostnaden för var 39,5 mnkr för 66,2 årsplaceringar. En ökning av ett flertal kunders omvårdnadsbehov har över åren resulterat i en ökning i kr/dygn (dygnskostnaden). År Årsplaceringar Netto, Tkr Kr / dygn Tkr / år / placering , , , , , Budget * * Under är det ingen budget inlagd på antal årsplaceringar Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 30(43)

163 Analys - Miljö 2016 Genomsnittlig körsträcka totalt/dag samtliga förvaltningens fordon Genomsnittlig beräknat Co2-utsläpp/dag totalt samtliga förvaltningens fordon km km n/a 172,8 kg 176,9 Kg n/a Transporter med egna fordon är en av förvaltningens mest betydande miljöaspekter. Under året har användningen av förvaltningens fordon följts löpande. Såväl körsträckor som beräknat utsläpp av koldioxid har följts under året. Det beräknade utsläppet av koldioxid minskade med cirka 2,4 procent i jämförelse med föregående år. Orsaken till denna förändring är främst utbyte av fordon till miljövänligare alternativ. Den totala körsträckan ökade något i jämförelse med föregående år. Det är främst hemtjänst, hälsosjukvårdsorganisationen och dagligverksamhet LSS som ökat sin volym. Orsak till detta kan vara utökat antal ärenden. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 31(43)

164 Diagrammet visar beräknat utsläpp av koldioxid per dag under respektive månad från socialförvaltningens samtliga fordon. Värdena påverkas av övergång till fordon med mindre utsläpp. Diagrammet visar utvecklingen av andel miljöbilar enligt 2013 års miljöbils definition i socialförvaltningens fordonspark. Denna utveckling är den främsta orsaken till minskade utsläpp. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 32(43)

165 Analys - Ekonomi Sammanfattning Socialnämndens budgetram för uppgick till 509,5 mnkr, vilket är en ökning med 3,7 procent jämfört med föregående år. De största blocken är insatser enligt SoL och insatser enligt LSS, följt av förvaltningsövergripande, förebyggande insatser och HSL. Socialnämnden redovisar för ett utfall på 540,7 mnkr, vilket är ett underskott på 31,2 mnkr jämfört med budget. Inom blocken insatser inom SoL och insatser inom LSS återfinns de stora avvikelserna. Väsentliga områden/händelser Hem för vård eller boende (HVB) placeringar för barn och unga samt familjehemsplaceringar gav ett underskott på totalt 14,2 mnkr, HVB placeringarna stod för merparten av underskottet med 10,5 mnkr. Ökningen av placeringarna som började under andra halvåret av har ej budgeterats för. Utfallet på 29,5 mnkr är en ökning med 4,7 mnkr jämfört med utfallet för på 24,9 mnkr. Verksamheten ensamkommande barn har haft betydligt färre placerade barn än budget, vilket resulterade i ett överskott på 2,8 mnkr och är totalt 3,8 mnkr högre än budget. Orsaken till nettoavvikelsen var ytterligare intäkter som under betalades ut av Migrationsverket för. Hemtjänsten kommunal regi visar ett underskott på 6,1 mnkr mot budget. Budgeten för var 5,7 mnkr lägre än utfallet för. Utfallet för var 0,5 mnkr högre än. Särskilda boenden äldre gav ett underskott på 6,9 mnkr. En bidragande orsak till ökade kostnader är på grund av lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS), vilket innebär att kunderna snabbare blir utskrivna från sluten vård och behöver beredas på särskilt boende. Behovet av antal platser ökade under året, vilket ledde till att ytterligare externa boendeplatser tillkom under fjärde kvartalet. Särskilda boenden - Vuxna LSS gav ett underskott på 12,7 mnkr, förklaringen är ett ökat behov av platser samtidigt som kunderna får ett större omvårdnadsbehov. Utfallet på 99,2 mnkr är en ökning med 11,5 mnkr jämfört med utfallet för på 87,7 mnkr. Förvaltningsövergripande verksamheten uppvisar ett överskott på 5,6 mnkr. Överskottet berodde på den interna budgetfördelningen och en hög andel vakanser. Nästan samtliga tjänster blev tillsatta under året, vilket innebär att den förvaltningsövergripande verksamheten inte kommer att ha ett prognostiserat överskott för Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 33(43)

166 Sparande i eget kapital Avvikelse Avvikelse Avvikelse ,5-31,2-32,7 15,2 1,1 0,1-0,1-0,4 73,5 5,6 Insatser enligt SoL 232,6-33,7 Insatser enligt LSS 169,3-4,9 HSL 13,0-0,4 Förebyggande insatser 20,0 2,3 (Mnkr) Socialnämnden totalt Budget 0 Politisk verksamhet Förvaltningsövergripande Saknas information i flertalet celler eftersom nuvarande uppföljningssystem inte är anpassat efter års budgetmodell. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 34(43)

167 Kommentar Nyckeltal Vallentuna kommun i jämförelse med andra kommuner - Med begreppet "liknande" kommuner avses kommuner med likartade förhållanden inom respektive område i Sverige. Likhetsutsökningen görs på ett sätt som fastställts av RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Källan för nyckeltalen är KOLADA (Kommun- och landstingsdatabasen). Vallentuna kommun har lägre kostnader per invånare jämfört med andra liknande kommuner inom alla områden, med undantag av familjehemsvård barn och unga, utbetalt ekonomiskt bistånd, samt nettokostnad funktionsnedsättning LSS och SFB. Kronor per invånare Alla kommuner (ovägt medel) Liknande kommuner inom området, Vallentuna Vallentuna vs liknande Barn o Unga Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv Kostnad HVB-hem barn och unga, kr/inv Kostnad öppna insatser barn och unga övr. öppna ins. kr/inv Ekonomiskt bistånd Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd, kr/inv Funktionsnedsättning Externa intäkter från andra än kommuner och landsting funktionsnedsättning (Sol, LSS, SFB), kr/inv Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB), kr/inv Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB), minus ersättning från FK enl SFB, kr/inv Kostnad särskilt boende insatser för funktionsneds enl. SoL exkl. lokalkostnader, kr/inv Nettokostnad funktionsnedsättning LSS och SFB, kr/inv Nettokostnad funktionsnedsättning totalt (SoL,LSS,SFB), kr/inv Missbruk Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 35(43)

168 Alla kommuner (ovägt medel) Liknande kommuner inom området, Vallentuna Vallentuna vs liknande Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv Kostnad öppna insatser, bistånd som avser boende för vuxna missbrukare, kr/inv Äldre Nettokostnad dagverksamhet äldreomsorg, kr/inv Nettokostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv Nettokostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv Nettokostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Nettokostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv Kronor per invånare Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 36(43)

169 Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamhet (mnkr) Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut TOTALT K 633,7 636, ,0 624,6 653,7 105 I -124,2-96, ,2-136,0-132,4 97 N 509,5 540, ,2 488,6 521,3 107 Politisk verksamhet K 1,1 1, ,1 1,1 1,2 108 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0 N 1,1 1, ,1 1,1 1,2 108 Socialchef N 11,5 7,0 61 4,5 3,2 2,9 92 Stab N 23,1 14,7 64 8,4 14,5 15,2 105 Utförarsidan övergripande administration N 0,0 1,9 0-1,9 5,8 5,6 97 Myndighetsavdelningens administration: N 39,7 45, ,4 32,2 44,5 138 Kostnader för samtliga insatser: Insatser enligt SoL K 331,4 333, ,5 358,0 383,5 107 I -99,5-68, ,2-109,0-105,1 96 N 231,9 265, ,7 249,0 278,4 112 Insatser enligt LSS K 183,1 187, ,2 188,3 192,5 102 I -13,7-13,2 96-0,5-15,5-14,3 92 N 169,4 174, ,7 181,1 183,1 101 HSL K 13,0 13, ,7 12,7 14,2 112 I 0,0-0,3 0 0,3 0 0,2 N 13,0 13, ,4 12,7 14,0 110 Förebyggande insatser K 30,7 28,9 94 1,8 43,7 41,7 95 I -10,6-11, ,6-8,4-10,6 126 N 20,1 17,7 89 2,4 36,3 31,1 86 * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 37(43)

170 Kommentar Insatser enligt SoL HVB placeringar för vuxna gav ett underskott på 3,2 mnkr, Utfallet på 6,2 mnkr är 0,1 mnkr högre än utfallet för. HVB placeringar för barn och unga samt familjehemsplaceringar gav ett underskott på totalt 14,2 mnkr, HVB placeringarna stod för merparten av underskottet med 10,5 mnkr. Ökningen av placeringarna som började under andra halvåret av har ej budgeterats för. Utfallet på 29,5 mnkr är en ökning med 4,7 mnkr jämfört med utfallet för på 24,9 mnkr. Hemtjänsten kommunal regi visar ett underskott på 6,1 mnkr mot budget. Budgeten för var 5,7 mnkr lägre än utfallet för. Utfallet för var 0,5 mnkr högre än. Särskilda boenden äldre gav ett underskott på 6,9 mnkr. En bidragande orsak till ökade kostnader är på grund av Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS), vilket innebär att kunderna snabbare blir utskrivna från sluten vård och behöver beredas på särskilt boende. Behovet av antal platser ökade under året, vilket ledde till att ytterligare externa boendeplatser tillkom under fjärde kvartalet. Verksamheten ensamkommande barn har haft betydligt färre placerade barn än budget, vilket resulterade i ett överskott på 2,8 mnkr och är 3,8 mnkr högre än budget. Orsaken till nettoavvikelsen var ytterligare intäkter som under betalades ut av Migrationsverket för, samt extra budget för tillfälligt kommunbidrag. Tabell - Insatser enligt SoL: Andel av blocket Insatser enligt SoL Nettobudget Bokslut Avvikelse Total 231,9 265,6-33,6 Boende - Vuxna 3,0 6,2-3,2 2 Boende - Barn 15,3 29,5-14,2 11 Ekonomiskt bistånd 21,7 24,0-2,3 9 Hemtjänst - externt 14,1 14,7-0,6 6 Hemtjänst - kommunal regi 37,9 44,0-6,1 17 Boende - externt 44,7 45,7-1,0 17 Boende - kommunal regi 61,8 67,7-5,8 25 Ensamkommande barn 0,9-2,8 3,8-1 Övrigt 32,4 36,6-4,2 14 Tabell - Analys kostnadsutveckling av insatser enligt SoL med större budgetavvikelser: Kostnadsutveckling enligt SoL 2016 avvikelse budget HVB vuxna Sol Lvm 2,8 6,1 6,2-3,2 HVB barn & ungdom Sol Lvu 3,7 8,7 15,3-10,5 Fam.hem barn & unga Sol Lvu 14,8 16,2 14,2-3,7 Ekonomiskt bistånd 13,3 19,6 24,0-2,3 Hemtjänst - totalt 53,3 56,8 58,7-6,7 Boende - kommunal regi 57,6 62,7 67,7-5,9 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 38(43)

171 Insatser enligt LSS Särskilda boenden - Vuxna LSS gav ett underskott på 12,7 mnkr, förklaringen är ett ökat behov av platser samtidigt som kunderna får ett större omvårdnadsbehov. Utfallet på 99,2 mnkr är en ökning med 11,5 mnkr jämfört med utfallet för på 87,7 mnkr. Daglig verksamhet vuxna gav 2,0 mnkr i underskott, vilket är 1,2 mnkr under utfallet för. Personlig assistans har överskott på 2,8 mnkr, vilket är 1,7 mnkr under utfallet för. Tabell - Insatser enligt LSS: Andel av blocket Insatser enligt LSS Nettobudget Bokslut Avvikelse Total 169,3 174,2-4,9 Boende - Vuxna 86,5 99,2-12,7 57 Boende mm - Barn 23,1 20,7 2,5 12 Daglig verksamhet, - Vuxna 26,7 28,7-2,0 17 Personlig assistans 21,8 18,7 3,1 11 Övrigt 11,2 6,9 4,3 4 Tabell - analys kostnadsutveckling av insatser enligt LSS med större budgetavvikelser: Kostnadsutveckling enligt LSS 2016 avvikelse budget Boende - Vuxna extern regi 44,9 48,1 56,9-8,6 Boende - Vuxna intern regi 35,1 39,5 42,3-4,1 Daglig verksamhet LSS 29,4 29,5 28,7-2,0 HSL Totalt utfall gav ett underskott på 0,4 mnkr. Tabell - Insatser enligt HSL: HSL Nettobudget Bokslut Avvikelse Total 13,0 13,4-0,4 HSL - ÄO 9,0 9,3-0,3 69 HSL - LSS 3,8 4,1-0,3 31 Övrigt 0,2 0,1 0,1 0 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse Andel av blocket 39(43)

172 Förebyggande insatser Totalt utfall gav ett överskott på 2,3 mnkr. Tabell - Förebyggande insatser: Förebyggande insatser Nettobudget Bokslut Avvikelse Total 20,0 17,7 2,3 Öppenvård och behandling 6,7 6,5 0,2 37 Råd och stöd 11,2 11,1 0,0 63 Övrigt 2,1 0,1 2,1 0 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse Andel av blocket 40(43)

173 Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Avvikelse mot budget Budget Bokslut Totalt (mnkr) 3,0 0,1 3,3 2,9 Årligt anslag 3,0 0,1 3,3 2,9 Kommentar Inga nya investeringar har gjorts under. Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Totalt, projekt Budget Utfall Budget Utfall Prognos Klart år Totalt (mnkr) 4,5 0,0 6,5 2,0 6,5 2019/ 2020 Alléns stödboende 1) 4,5 0,0 6,5 2,0 6,5 2019/ 2020 Projekt 1) Fastställt av KF den 24 oktober 2016, dnr KS Kommentar Gemensamhetslokal för Alléns stödboende Samhällsbyggnadsförvaltningen fick under hösten 2016 i uppdrag att genomföra projektering och byggnation av en ny gemensamhetslokal för Alléns stödboende. Projektering är klar och förfrågningsunderlag skickades ut för konkurrensutsättning till kommunens ramavtalade entreprenörer och anbud kom in. Anbuden var högre än kalkylen. Socialförvaltningen har därefter hemställt om tilläggsanslag hos sin nämnd. Ärendet var uppe i socialnämnden Beslut har därefter tagits att utöka personalytor för att frigöra en av lägenheterna i Apeln. Beslutad budget 9,5 miljoner kronor. Förfrågningsunderlag ska skickas ut för ny konkurrensutsättning. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 41(43)

174 Analys - Medarbetare Personal 2016 Antal anställda Varav tillsvidareanställda Antal årsarbetare ,2 423 Medelålder 45,6 45,2 46,3 Medellön (tkr) 29,3 28,6 27,6 Medianlön (tkr) 26,5 25,7 25,2 Månadsavlönade medarbetare Under ökade antalet anställda med 8 personer jämfört med, samt att antalet årsarbetare har ökat med 12. Sjukfrånvaro i av arbetad tid enligt avtal Samtliga medarbetare 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 48,9 43,7 47,8 Män 4,7 4,1 4,3 Kvinnor 8,5 7,9 8,1 29 år och yngre 5,8 6,7 4, år 6,4 6,8 7,8 50 år och äldre 10,3 8,0 8,0 Samtliga 7,9 7,3 7,5 Sjukfrånvaro fördelad på kön Sjukfrånvaro fördelad på ålder Sjukfrånvaron inom LSS funktionshinder utföraravdelningen har haft en stigande trend sedan mitten av. Personalomsättning Tillsvidareanställda medarbetare ,9 16,8 18,1 Personalomsättningen fortsatt strax under 17 procent och var jämnt fördelad över. Jämställdhet och mångfald Månadsavlönade medarbetare 2016 Anställda, andel män Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 42(43)

175 Medarbetarenkät Område Kommunen totalt Särskilt boende, äldreomsorg Hemtjänst, äldreomsorg Omsorg om personer med funktions-nedsättning Individ- och familje-omsorg Motivation Ledarskap Styrning HME Medarbetarenkät Område Kommunen totalt Särskilt boende äldreomsorg Hemtjänst äldreomsorg Omsorg om personer med funktions-nedsättning Individ- och familje-omsorg Motivation Ledarskap Styrning HME Kompletterande text: Resultatet för jämfört med : Särskilt boende, äldreomsorg visar nedåtgående förändringar. Hemtjänst äldreomsorg visar tydliga förbättringar. Omsorg om personer med funktions-nedsättning uppvisar förbättringar, med undantag av ledarskap. Små förändringar inom individ- och familjeomsorg. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 43(43)

176 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Fritidsnämnden Verksamhetsberättelse (FN.066) Beslut Fritidsnämnden godkänner fritidsnämndens verksamhetsberättelse för och överlämnar den till kommunstyrelsen. Anteckning Jerri Bergström (S) och Adam Westerberg (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Jerri Bergströms (S) yrkande. Ärendebeskrivning Fritidsnämnden redovisar en verksamhetsberättelse med uppföljning av måluppfyllelse och ekonomiskt resultat som en del i Vallentuna kommuns övergripande resultatredovisning. Yrkanden Ordförande Lars Carlsson (C) yrkar att fritidsnämnden godkänner fritidsnämndens verksamhetsberättelse för och överlämnar den till kommunstyrelsen. Jerri Bergström (S) yrkar som tillägg att fritidsnämnden godkänner förslag till verksamhetsberättelse för med följande ändringar av måluppfyllelse: - att fritidsnämndens mål "Fritidsnämnden erbjuder och möjliggör ett brett fritidsutbud av hög kvalité" under rubriken "Bästa kommunen att bo och leva i" ska anses vara "Arbete pågår" - att kommungemensamt mål "Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion" under rubriken "Närmare till allt" ska anses vara "Arbete pågår" - att fritidsnämndens mål "Fritidsnämndens mötesplatser och anläggningar skapar möjligheter för en attraktiv och meningsfull fritid i hela Vallentuna" under rubriken "Närmare till allt" ska anses vara "Arbete pågår" Beslutsgång Ordförande Lars Carlsson (C) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att fritidsnämnden beslutar i enlighet därmed. Ordförande Lars Carlsson (C) ställer proposition på Jerri Bergströms (S) yrkande och finner att det avslås. Beslutsunderlag 1. 6 Verksamhetsberättelse 2. Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse 3. Verksamhetsberattelse FN Expedieras till Kommunstyrelsen Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 8178

177 Verksamhetsberättelse 6 FN

178 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Fritidsnämndens arbetsutskott Verksamhetsberättelse (FN.066) Beslut Fritidsnämndens arbetsutskott föreslår att fritidsnämnden godkänner fritidsnämndens verksamhetsberättelse, med påtalade redaktionella ändringar, för och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Fritidsnämnden redovisar en verksamhetsberättelse med uppföljning av måluppfyllelse och ekonomiskt resultat som en del i Vallentuna kommuns övergripande resultatredovisning. Yrkanden Ordförande Lars Carlsson (C) yrkar att fritidsnämndens arbetsutskott föreslår att fritidsnämnden godkänner fritidsnämndens verksamhetsberättelse, med påtalade redaktionella ändringar, för och överlämnar den till kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordförande Lars Carlsson (C) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att fritidsnämndens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse 2. Verksamhetsberattelse FN Expedieras till Kommunstyrelsen Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14180

179 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FRITIDSFÖRVALTNING DNR FN.066 ELISABETH BYSTRÖM SID 1/1 CONTROLLER FRITIDSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse Förslag till beslut Fritidsnämnden godkänner Fritidsnämndens verksamhetsberättelse för och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Fritidsnämnden redovisar en verksamhetsberättelse med uppföljning av måluppfyllelse och ekonomiskt resultat som en del i Vallentuna kommuns övergripande resultatredovisning. Handlingar Petri Peltonen Förvaltningschef Ska expedieras till Kommunstyrelsen Akten VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

180 Fritidsnämnden Verksamhetsberättelse 6182

181 Innehållsförteckning Nämnden i korthet... 3 Viktiga händelser under året... 4 Verksamhetsförändringar... 5 Framtiden... 6 Måluppfyllelse... 7 Strategiska inriktningar... 7 Styrkort Analys - Kund/Invånare Analys - Verksamhet Analys - Miljö Analys - Ekonomi Analys - Medarbetare Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(20) 183 7

182 Nämnden i korthet Ordförande: Lars Carlsson Bruttokostnad *: 58,9 Antal ledamöter: 9 Nettokostnad **: 53,1 Förvaltningschef: Petri Peltonen Budgetavvikelse i år: 0,7 Antal årsarbetare: 33 Budgetavv. föregående år: 1,1 * Exklusive nämndsinterna transaktioner och exklusive intäkter ** Alla intäkter minus alla kostnader Mn kr Mn kr Mn kr Mn kr Nämndens uppgift är att: Fritidsnämnden har ansvaret för fritidsfrågorna i kommunen och ska främja en meningsfull fritid för kommunens invånare. Nämnden har också till uppgift att stödja föreningar och andra organisationers fritidsverksamhet genom att erbjuda olika former av föreningsservice samt anslag och fördela bidrag till föreningar. Fritidsnämnden ska också samordna kommunens olika insatser inom förebyggande ungdomsarbete och samarbeta med andra aktörer i syfte att motverka brott, våld, rasism, alkohol- och drogmissbruk bland ungdomar. Nämnden ansvarar även för utförande av lotteritillstånd. Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(20) 8184

183 Viktiga händelser under året Kommunfullmäktige gav fritidsnämnden i uppdrag att omlokalisera verksamheten på Nova. Arbetet har lett fram till ett beslut att flytta verksamheten till Vallentuna prästgård 1:146. Arbetet med ungas inflytande gällande lokalernas utformning har inletts och en flytt beräknas ske under andra kvartalet Nämnden har arbetat fram och beslutat om nya, tydligare uppdrag till ungdomsverksamheterna och fältverksamheten. I början av året upptäcktes att innertaket i ishall A var brandfarligt och begränsningar i verksamheten infördes. En plan för åtgärder och investeringar togs fram under våren och i oktober kunde hallen återigen bedriva full verksamhet med nytt innertak och förbättrad brandsäkerhet. Nämnden har under året också erbjudit en förlängd issäsong med öppethållande i ishall B. Fritidsnämnden har under året utvecklat arbetet med och utbudet av verksamheter för personer med funktionsvariationer. I januari tillsattes en tjänst som fritidskonsulent på central förvaltning. Rollen har haft i uppdrag att arbeta för att barn och unga med olika funktionsvariatoner på lika villkor som andra ska kunna delta i kultur- och fritidslivet. Det har resulterat i att flera föreningar ska erbjuda verksamhet till målgrupperna samt att Funkisfestivalen, Sveriges största sångtävling för personer med kognitiva och neuropsykiatriska funktionsvariationer inom LSS, arrangerades med stor framgång. En ny badplats har etablerats vid Gustavs udde och denna kommer att kompletteras med en rullstolsramp under Fritidsnämnden har initierat ett delregionalt arbete för att möjliggöra längre issäsong tillsammans med närliggande kommuner. Nämnden har utvecklat arbetet med att fördela statsbidrag för kostnadsfria lovverksamheter. Syftet var att stimulera att alla barn, kostnadsfritt, skulle kunna delta i aktiviteter. Nytt för var att det fanns statsbidrag för alla skollov. Under hösten har fritidsnämnden arbetat med en förändring och utveckling av fritidsförvaltningens organisation som ska börja gälla Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(20) 9185

184 Verksamhetsförändringar Fritidsnämnden har under hösten arbetat med en utveckling och förändring av organisationen på fritidsförvaltningen som börjar gälla Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(20)

185 Framtiden Fritidsnämnden värnar om grundläggande demokratiska värden och arbetar för att dess verksamheter och anläggningar ska vara tillgängliga för alla Vallentunas invånare oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Nämndens verksamheter ska kännetecknas av en hög grad av delaktighet och inflytande. Fritidsnämnden har under inventerat utbudet och behovet av verksamhet för barn och unga med funktionsvariationer. Arbetet att utveckla utbudet har påbörjats med gott resultat och fortsätter under Syftet är att barn och unga med olika funktionsvariationer på lika villkor som andra ska kunna delta i kultur- och fritidsliv. Fritidsnämnden avser att fortsätta skapa möjligheter för ungdomsverksamhet i fler delar av kommunen. Vallentuna har unika förutsättningar att erbjuda ett brett fritidsutbud av hög kvalitet och fritidsnämndens verksamheter bidrar till en god folkhälsa och skapar möjligheter till rekreation. Fritidsnämndens föreningsservice ska fortsätta utvecklas i syfte att förenkla för föreningar och andra aktörer att bidra till ett rikare och bredare fritidsutbud i Vallentuna avser nämnden att implementera ett nytt bidrags- och bokningssystem som ska underlätta administrationen för både förvaltningen och föreningslivet. Fritidsnämnden arbetar för att nya föreningar, idrotter och fritidsverksamheter ska kunna etablera sig i Vallentuna. Fritidsnämnden har initierat ett visionsarbete för Vallentuna IP i samverkan med föreningslivet och kommunens berörda förvaltningar med syftet att skapa en modern och välfungerande idrottsplats. Detta arbete fortsätter under Vallentuna har fina platser och stora möjligheter till ett aktivt friluftsliv och nämnden satsar på att utveckla, informera och marknadsföra dessa platser och möjligheter. Ett viktigt steg i arbetet är att skapa en hållbar organisation kring friluftsliv där kommunens alla nämnder som bidrar till eller nyttjar friluftslivet deltar. Fritidsnämnden fortsätter ett aktivt deltagande i regional samverkan i syfte att skapa fler och bättre förutsättningar för Vallentunas invånare till ett brett fritidsutbud av hög kvalitet. Fritidsnämnden arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare som attraherar, behåller och utvecklar medarbetare. Nämnden fortsätter därför en satsning för att aktivt och strukturerat arbeta med främjande och förebyggande hälsoarbete samt en god arbetsmiljö. Under hösten har nämnden arbetat med utveckling och förändring av fritidsförvaltningens organisation som planeras att träda i kraft Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(20)

186 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i en tabell. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 9 Målet är uppfyllt: 4 8 Målet är delvis uppfyllt: 1 1 Målet är ej uppfyllt: Fritidsnämndens måluppfyllnad är god. Nämnden har inte inlett arbete med att undersöka möjligheter för ungas entreprenörskap på fritidsgårdarna vilket bidrar till att inte alla mål uppfylls. Strategiska inriktningar Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Målet är uppfyllt För att bidra till en hållbar utveckling av Vallentuna kommun har fritidsnämnden under utökat utbudet och marknadsföringen av kostnadsfria lovverksamheter för barn och unga. Nämndens arbete att tillgängliggöra utbudet för personer med olika funktionsvariationer har fortsatt genom att utöka dialogen och samverkan med aktörer som kan utveckla och etablera verksamhet. Nämnden har genomfört en kartläggning av målgruppernas behov och önskemål samt vilket utbud av fritidsaktiviteter som finns för att säkerställa rätt satsningar. Arbetet har bidragit till att ett flertal satsningar både inom kommunala verksamheter och föreningar har startat. Fritidsnämnden har under året påbörjat en tillgänglighetsinventering av lokaler och anläggningar samt arbetat med en kartläggning av hur tider och föreningsbidrag fördelas ur ett jämställdhetsperspektiv. Fritidsnämnden har arbetat löpande med trygghetsskapande insatser under året. Nämnden har initierat en kommungemensam informationskampanj om alkohol och riskbruk av alkohol samt samordnat kommunens nattvandring. Nämnden har arbetat strategiskt med inkluderande kommunikation samt arbetat med Vallentuna kommuns nya hemsida med krav på högre tillgänglighet. Nämndens mål: Fritidsnämnden arbetar systematiskt för att minska verksamheternas klimatpåverkan. Målet är uppfyllt Fritidsnämnden har under året arbetat för att minska verksamheternas miljö- och klimatpåverkan. Arbetet har bland annat inneburit att öka andelen fossilbränslefria maskiner och fordon, samt en översyn av befintliga kemikalier. Arbetet har resulterat i att vissa kemikalier har bytts ut till mer Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(20)

187 miljövänliga alternativ. Nämnden har arbetat med det lokala föreningslivet samt samhällsbyggnadsnämnden för att minska spridningen av mikroplaster i form av granulat i konstgräsplaner. Detta har exempelvis resulterat i att kommande fotbollsplaner vid Hagaskolan kommer anläggas med konstgräs utan granulat. Nämnden har utvecklat arbetet med befintliga och nya anläggningar i syfte att minska energiförbrukningen. Genom att använda ishall B under för- och eftersäsongerna minskar energiförbrukningen då den är bättre isolerad än A-hallen. För att minimera miljöpåverkan och störningar av fågellivet har nämnden kartlagt miljöförutsättningarna för det planerade elljusspåret i Kristineberg. Nämnden har märkt upp verksamheternas miljöfordon för att synliggöra att kommunen gör ett aktivt val för en hållbarare värld. Delar av nämndens verksamheter har också arbetat för att minska bilkörningen. Detta har skett genom att använda cyklar och kommunala färdmedel i högre grad när det har ansetts vara funktionellt. Fritidsnämnden har även arbetat med att minska den indirekta miljöpåverkan bland annat genom en informationskampanj om vikten av att tvätta sig innan bad på Kvarnbadet. Nämndens mål: Fritidsnämnden arbetar för att alla invånare ska ha lika rättigheter och möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid. Målet är uppfyllt Fritidsnämnden har arbetat för att utveckla och utöka utbudet av aktiviteter för personer med funktionsvariationer. Genom brukarundersökningar och behovsinventeringar har nämnden fått en samlad bild av vad kommunen behöver utveckla och anpassa för att möjliggöra en meningsfull fritid, oavsett funktionsvariation, i Vallentuna. Arbetet har lett fram till en ökad samverkan mellan civilsamhället och nämndens verksamheter samt att utbudet av aktiviteter har ökat. Exempel på detta är att flera föreningar har fattat styrelsebeslut om att starta verksamheter för målgrupperna, Funkisfestivalen har arrangerats och en teater- och scengrupp med målgrupperna har genomförts. Nämnden har arbetat med en enklare kartläggning av hur tider och föreningsbidrag fördelas ur ett jämställdhetsperspektiv. Underlaget ska användas i den pågående översynen av bidragsnormerna och fördelningsprinciperna. Fritidsnämnden har under året påbörjat en tillgänglighetsinventering av lokaler och anläggningar. Arbetet har skett i dialog med andra kommuner, kommunala funktionhindersrådet, samhällsbyggnadsnämnden och Myndigheten för delaktighet. Fritidsnämnden har löpande arbetat med trygghetsskapande insatser under året. Nämnden initierade en informationskampanj under nationella uppmärksamhetsveckan om alkohol och riskbruk av alkohol. Kampanjen genomfördes i samverkan med kommunens trygghets- och folkhälsosamordnare samt kulturnämnden. Fritidsnämnden har utvecklat arbetssättet och marknadsföringen gällande kostnadsfria lovaktiviteter finansierade av statsbidrag. I det arbetet har fritidsförvaltningen initierat en gratis simskola för barn i åldern 9-15 år som inte är simkunniga. Verksamheten genomfördes av en extern aktör med gott resultat och högt deltagande. Nämnden har arbetat strategiskt med inkluderande kommunikation. Nya bilder har tagits fram i syfte att fler ska känna sig representerade i kommunikationen och välkomna i verksamheterna. I arbetet har Klubb Cosmos, nämndens mötesplats för personer med olika funktionsvariationer, deltagare varit med och själva skapat komposition och innehåll i bilderna. Nämnden har också arbetat med Vallentuna kommuns nya hemsida med högre krav på tillgänglighet. Informationen har bearbetats för att tillmötesgå krav och förväntan på tillgängligt språk. En ny e-tjänst som ger invånare möjlighet att söka efter de lokaler som nämnden hyr ut har skapats och möjliggör att fler kan ta till sig informationen och lokalutbudet. Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(20)

188 Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Målet är uppfyllt Fritidsnämnden arbetar på flera sätt för att erbjuda verksamheter med hög kvalitet. Verksamheterna samverkar med civilsamhället och kommunala aktörer, i och utanför Vallentuna, i syfte att bredda aktivitetsutbudet och säkerställa en hög kvalitet. I det arbetet har nya aktörer och samverkansformer etablerats. Nämndens verksamheter har löpande dialog med föreningar, brukare och andra aktörer för att säkerställa att de insatser och satsningar som genomförs stämmer överens med befintliga förväntningar och håller hög kvalitet. Fritidsnämnden har påbörjat arbetet med att utveckla föreningsservicen och i processen haft dialog med föreningslivet. Samverkan med kommunens skolor är väletablerad och arbetet utvecklas ständigt i samarbete med flera aktörer. På så vis kan nämnden bidra till trygga skolor där barn och unga utvecklas och har en god hälsa. Nämndens mål: Fritidsnämnden erbjuder och möjliggör ett brett fritidsutbud av hög kvalité. Målet är uppfyllt Fritidsnämnden har under året påbörjat arbetet med att utveckla föreningsservicen och ta fram nya fördelningsprinciper och bidragsnormer. I arbetet har tre tillfällen med föreningsdialog genomförts med syftet att inkludera föreningslivet i processen och ta del av deras kunskap och erfarenhet av de rådande bidragsnormerna. Fritidsnämnden har under årets alla lov möjliggjort kostnadsfria aktiviteter för Vallentuna kommuns barn och unga. Syftet har varit att bredda och tillgängliggöra aktivitetsutbudet för alla. I arbetet med sommarens verksamheter genomfördes en marknadsföringskampanj där bland annat en film, med visningar på sociala medier, tagits fram. Fritidsnämnden har utvecklat kommunikationen via sociala medier vilket har medfört en ökad informationsspridning om aktiviteter och möjligheter gällande kommunens fritidsutbud. Det är en växande trend att kommuner runt om i landet startar verksamheter som "Fritidsbank". Både i syfte att uppmuntra återbruk men också att möjliggöra för fler att kunna aktivera sig på fritiden. Nämnden har fört dialog med en lokal aktör i syfte att skapa möjligheter för att utveckla detta i Vallentuna och arbetet fortsätter under Nämnden har aktivt arbetat med att skapa föreningsdialog med idrottsföreningar, funktionshindersföreningar och parasportaktörer samt besökt ledande kommuner i funktionshinderfrågor för att få inspiration och möjliggöra ett bredare utbud för personer med funktionsvariationer. Ett nära samarbete med Stockholmsidrotten, Stockholms Parasportförbund och lokala föreningar har inletts i syfte att starta upp paraverksamhet inom befintliga idrottsföreningar i kommunen. Regelbundna möten med funktionshindersföreningarna har genomförts i syfte att föra dialog kring prioriteringsområden och behov hos föreningarnas medlemmar samt att sprida information till målgrupperna om de aktiviteter som skapats. Föreningarna har också varit delaktiga i kundundersökningar om önskemål och behov för målgruppen när det kommer till fritidsutbudet i Vallentuna och samtliga registrerade funktionshindersföreningar i Vallentuna har fått möjlighet att lämna synpunkter. Nämnden har arrangerat en inspirationsföreläsning samt en handledningskväll där kommuninvånare har fått hjälp att hitta sin idrott utifrån funktion och intresse. Sammantaget har det strategiska arbetet lett fram till ett bredare utbud av verksamheter och ett ökat intresse hos det lokala föreningslivet att starta upp parasportverksamhet. Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(20)

189 Nämndens mål: Fritidsnämnden bidrar till kommunens arbete att höja kvaliteten och hälsan i Vallentunas skolor. Målet är uppfyllt Fritidsnämndens verksamheter samverkar regelbundet med skolorna i Vallentuna. Fältverksamheten har tillsammans med kommunens trygghetssamordnare utvecklat ett trygghetspaket som presenteras på skolornas föräldramöten. Syftet har varit att synliggöra nämndens arbete i skolorna samt att sprida kunskap från enkätundersökningen "Stockholmsenkäten" som syftar till att skapa ett underlag för planering och beslut om preventionsinsatser. Fältverksamheten har tagit fram ett nytt lektionsmaterial för gruppverksamhet i skolorna. Materialet som fokuserar på sociala medier, vänskap, relationer och ANDT- frågor (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) har använts i kommunens högstadieskolor. Nämndens fritidsgårdar har i samverkan med skolorna i kommunen genomfört den årliga skolbalen för årskurs 9 där 230 ungdomar deltog. Fritidsgårdarnas arbete i skolorna har ökat. Syftet har varit att öka verksamheternas synlighet, bidra till trygghet, bygga relationer och locka nya ungdomar till fritidsgårdarna. Resultatet anses gott då flera nya besökare har kommit till fritidsgårdarna under året. Tillsammans med skolpersonal har fritidsgårdarna genomfört temadagar med teman som kommunikation, genus, identitet och rasism. Fritidsnämnden har deltagit i utformandet av LIKE- projektet (Lek, Idrott, Kultur, Energi) som riktar sig till grundskolan. Projektets målsättning är att inspirera till rörelseglädje, skapande och motorisk utveckling för alla barn. Nämnden har gett skolorna tillgång till aktivitetsytor och anläggningar för att kunna genomföra projektet, skapat ett forum för projektet att kommunicera med föreningslivet samt varit rådgivande i organisationsfrågor. Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Arbete pågår Fritidsnämnden deltar både i ett strategiskt och operativt arbete med att skapa ett tryggt Vallentuna. Detta sker genom samverkan med kommunala och externa aktörer samt genom att samordna de föreningar som nattvandrar och stötta dessa ekonomiskt. Genom att utveckla nämndens arbete med ungas inflytande och ge dem möjligheter att själva organisera sig bidrar nämnden till att unga mår bra och bidrar till ett tryggare Vallentuna. Nämnden har skapat förutsättningar för gemensamma arrangemang mellan företag och föreningar med positiva effekter för både deltagande aktörer och besökare. Nämnden fortsätter arbetet med att stötta föreningslivet att marknadsföra sina verksamheter och utveckla utbudet och marknadsföringen av kostnadsfria lovverksamheter. Nämndens mål: Fritidsnämnden skapar goda förutsättningar för att människor, föreningar och företag att utvecklas och växa. Arbete pågår Fritidsnämndens arbete med att stötta föreningar med att marknadsföra sina verksamheter och aktiviteter har utvecklats. Nämnden har tagit fram en ny broschyr och en film för att marknadsföra och synliggöra de gratis sommaraktiviteter som erbjöds. Fritidsnämnden genomförde i november Funkisfestivalen, Sveriges största sångtävling för personer med kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsvariationer inom LSS. Under hösten har en scengrupp med representanter från målgruppen tillsammans med personal från fritidsnämnden och Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(20)

190 kulturnämnden planerat och genomfört arrangemanget som besöktes av cirka 250 personer. Nämnden genomförde i augusti Idrottens dag i samverkan med Sommarfestivalen och arrangemangets besöksantal uppskattades till cirka Nämnden har i dialog med föreningslivet tagit fram riktlinjer för genomförandet av Idrottens dag framöver. I dessa har förvaltningens och föreningarnas roller och ansvar i arrangemanget förtydligats. Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Målet är uppfyllt För att skapa en växande storstadsregion har fritidsnämnden arbetat för att erbjuda ungdomar öppna mötesplatser som ligger nära lokalsamhällena. Under året har en samverkan med civilsamhället genomförts för att erbjuda en öppen ungdomsverksamhet i norra Vallentuna. Nämnden har möjliggjort en utökad säsong i ishallarna i dialog med föreningslivet. Fritidsnämnden har i dialog med föreningslivet rustat upp och utvecklat flera anläggningar vilket bidrar till bättre möjligheter för både organiserat och spontant motionerande och idrottsutövande. Nämnden har också etablerat en ny badplats i södra Vallentuna. Det utökade samarbetet med lokala och externa föreningar samt närliggande kommuner har fortsatt i syfte att tillgodose och säkerställa kommunens invånare har ett attraktivt utbud i en växande region. Nämnden har påbörjat en kartläggning av kommunens möjligheter till och utbud av friluftsliv och hur det kan utvecklas. Nämndens mål: Fritidsnämndens mötesplatser och anläggningar skapar möjligheter för en attraktiv och meningsfull fritid i hela Vallentuna. Målet är uppfyllt Fritidsnämnden har i dialog med föreningslivet rustat upp och utvecklat flera anläggningar vilket bidrar till bättre möjligheter för både organiserat och spontant motionerande och idrottsutövande. Exempel på detta är Össeby idrottsplats som har utvecklats under flera år samt Vallentuna idrottsplats där upprustning av ishallar och friidrottsytor har fortsatt. Nämnden har även inlett ett visionsarbete med syftet att tillsammans med föreningslivet skapa samsyn av hur Vallentuna IP ska utvecklas på kort och lång sikt. I syfte att skapa möjligheter till en meningsfull fritid för fler har fritidsnämnden förlängt issäsongen från vecka 12 till vecka 18. Detta har utvärderats och nämnden har beslutat att detta även ska genomföras under En ny badplats i södra Vallentuna, Gustavs Udde, har etablerats. Den kompletteras under 2019 med en rullstolsramp för att öka tillgängligheten. Nämnden har i samverkan med Frösunda hembygdsförening erbjudit en öppen ungdomsverksamhet i Frösunda. Syftet har varit att nå nya besökare och erbjuda verksamhet i flera delar i kommunen. Besöksantalet har varit lågt och nämnden ser över andra möjliga samarbeten under Nämnden har påbörjat en kartläggning av kommunens möjligheter till och utbud av friluftsliv och hur det kan utvecklas. Arbetet har skett i samverkan med kulturförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret. Nämndens mål: Fritidsnämnden bidrar till att Vallentuna är en attraktiv kommun för alla. Målet är uppfyllt Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(20)

191 Fritidsnämnden samarbetar med lokala och externa föreningar i syfte att bredda utbudet av aktiviteter i kommunen. I det arbetet har även regionala organisationer och andra kommuner bjudits in att delta. Nämnden deltar även aktivt i kommunens behovsanalys för Vallentuna kommuns samtliga kommundelar för att säkerställa en attraktiv kommun med ett välutvecklat och relevant fritidsutbud. I arbetet med flytten av Nova ungdomens hus har nämnden tillsammans med en arkitekt genomfört dialogträffar för unga med syftet att de nya lokalerna ska verksamhetsanpassas enligt ungas behov och önskemål. Nämnden erbjöd arbetsplatser till sommarjobbare i alla verksamheter. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt För att kunna vara en kostnadseffektiv verksamhet deltar fritidsnämnden löpande i kommunens strategiska samhällsplanering. Genom tidigt deltagande i planeringsarbetet kan nämnden säkerställa ett samnyttjande av lokaler och anläggningar samt se till att kommunens fritidsutbud är modernt och strategiskt placerat. I dialog med föreningslivet möjliggör nämnden utökade säsongstider och effektivt lokalnyttjande i nämndens anläggningar. Nämnden leder en delregional översyn av möjlig samverkan mellan flera kommuner för att erbjuda längre issäsong. För att kunna tillhandahålla ett attraktivt utbud och kostnadseffektiva verksamheter satsar nämnden på medarbetarna genom utbildning och friskvårdsaktiviteter. En engagerad och frisk personal möjliggör effektiva och välfungerande verksamheter. Nämnden har utvecklat och förtydligat uppdragen för nämndens öppna ungdomsverksamheter och fältverksamhet för att på tydligare sätt bidra till kommunens totala arbete. Nämndens mål: Fritidsnämnden har god framförhållning i planprocesser och möjliggör effektivt nyttjande av anläggningar och lokaler. Målet är uppfyllt Fritidsnämnden deltar löpande i samhällsplaneringen genom att bidra till arbetet med översiktsplanen, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. På så vis säkerställer nämnden aktivitetsytor i planerade stadsdelar och tillgängliggör en attraktiv och välplanerad fritid. Nämnden bevakar markanvändning och lokalresursplan för att tillgodose den växande befolkningens tillgång till attraktiva fritidsytor. Nämnden arbetar aktivt för ett samnyttjande av lokaler och ytor samt platser för att skapa en kostnadseffektiv ekonomi. I dialog med föreningslivet möjliggör nämnden utökade säsongstider och effektivt lokalnyttjande i främst ishallar men även andra anläggningar. Nämnden har tillsammans med grannkommunerna inlett en översyn av möjligheterna att kommungemensamt erbjuda längre säsong och fler tider på isytor. Nämndens mål: Fritidsnämnden är en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av ett gott ledarskap, medarbetares engagemang och utveckling samt en god arbetsmiljö. Målet är uppfyllt Fritidsnämnden har satsat på gemensamma hälso- och friskvårdsaktiviteter för att skapa en trygg och frisk personal. Satsningen syftar till att öka medarbetarnas egna engagemang i friskvårdsfrågor samt att sänka nämndens sjuktal. I arbetet uppmuntras medarbetarna att planera och genomföra friskvårdsaktiviteter för hela nämndens personalgrupp. Under året har förvaltningen genomfört ett antal friskvårdsaktiviteter så som föreläsning, yoga, jumping, cirkelträning, guidad tur vid Markim Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(20)

192 kyrka samt förvaltningsdagar som fokuserade på Vallentuna kommuns nya vision, friskvård och att skapa en stark vi-känsla i organisationen. Nämnden arbetar löpande med att utveckla medarbetarna och deras kompetenser. Medarbetare har genomgått projektledarutbildningar samt deltagit i flertalet nätverk, konferenser och seminarier. Nämndens ungdomsverksamheter har under året genomfört en satsning på kompetensutveckling hos medarbetarna genom utbildning och studiebesök. Studiebesöken syftade till att hämta inspiration och ny kunskap till arbetet med ungas inflytande och delaktighet. Fältgruppen har under året deltagit i olika typer av utbildningar så som socionomdagarna och suicidprevention. Fritidsnämnden har satsat på ledarutveckling under året genom att två arbetsledare har påbörjat den interna utbildningen "Ledarskap utan chefskap" samt att två chefer har avslutat den interna utbildningen "Ledarutvecklingsprogrammet". Fritidsnämnden arbetar för en god arbetsmiljö i verksamheterna och detta samverkas i verksamhetens arbetsmiljögrupp (VAG) som också fungerar som skyddskommitté. I arbetet har bland annat en översyn och revidering av rutiner vid incidenter med ammoniak, saltsyra och klor genomförts. Översynen har lett till att personal som arbetar i miljöer med ammoniak rutinmässigt använder ammoniakmätare som varnar om ett läckage uppstår. Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(20)

193 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Kund/invånare 2016 SCB Medborgarundersökning, NRI-index, Fritidsmöjligheter Tillgång till parker, grönområden och natur - 7,7 - Kundundersökning, Kvarnbadet Kundundersökning, Fritidsgårdar Verksamhet Bokningsgrad, sporthallar Bokningsgrad, fotbollsplaner Bokade timmar, sporthallar h h h Bokade timmar, fotbollsplaner h h h Antal besök, Kvarnbadet Antal redovisade aktiviteter Andel deltagartillfällen, flickor Miljö Andel genomförda utbildningar i miljö och miljöledning Ekonomi Fritidsnämndens resultat 0,7 1,1 1,5 Medarbetare Sjukfrånvaro 7,3 8,7 7,9 Könsfördelning, andel män Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(20) 195

194 Analys - Kund/Invånare SCB Medborgarundersökning, NRI-index, Fritidsmöjligheter Tillgången till parker, grönområden och natur 7,7 7,9 - Möjligheten att utöva dina fritidsintressen t ex sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv 7,5 7,6 - Tillgång till sport- och idrottsevenemang 6,3 6,4 - Öppettider vid kommunens idrottsanläggningar 7,4 7,2 - Utrustning och skötsel av kommunens motionsanläggningar Tillgänglighet, telefoni, KKiK (andel lyckade kontaktförsök) 6,9 6, Tillgänglighet, e-post, KKiK (svar inom två dygn) Synpunktshantering Kundundersökning, Kvarnbadet Kundundersökning, fritidsgårdarna Kommentar Vartannat år genomför Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Vallentuna kommun en attitydundersökning bland Vallentunaborna. I medborgarundersökningen får cirka slumpvis utvalda personer i åldrarna år, möjlighet att tycka till om kommunen och dess verksamheter genom att svara på en enkät. Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Frågeområdenas resultat redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55, och 75 eller högre tolkas som mycket nöjd. NRI-index (Nöjd-Region-Index) för Fritidsmöjligheter för helår landade på 58 att jämföra med ett NRI-index på 61 i genomsnitt för samtliga kommuner som deltog i undersökningen. Utrustningen och skötseln av kommunens motionsanläggningar samt öppettiderna för idrottsanläggningarna utvecklats positivt. Det framgår även att nämnden förbättrat servicen per telefon och e-post mellan de båda undersökningsåren 2015 och. Analys - Verksamhet 2016 Bokningsgrad, sporthallar Bokningsgrad, fotbollsplaner Bokade timmar, sporthallar h h h Bokade timmar, fotbollsplaner h h h Nyttjandegrad, sporthallar Antal besök, Kvarnbadet Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(20)

195 2016 Antal redovisade aktiviteter Andel deltagartillfällen, flickor Kommentar Sporthallarna har under året haft ett minskat antal bokningar under loven samt en lägre beläggning i Bällstaberg. De största orsakerna till den lägre beläggning på fotbollsplanerna är dels att vi öppnade alla fotbollsplaner 4 veckor senare på grund av vädret, dels att föreningarna har blivit bättre på att samnyttja planerna. Gräsplanen på Vallentuna idrottsplats ingår inte i denna statistik. Den långa och varma sommaren resulterade i stor ökning av antalet besök på Kvarnbadet. Totalt antal besök uppgick till cirka Analys - Miljö 2016 Antal genomförda utbildningar i miljö och miljöledning 1 4 Kommentar Nämnden har genomfört en utbildning i miljö och miljöledning under året. Utbildningen syftar till att lägga en god grund för verksamheternas fortsatta miljöarbete. Analys - Ekonomi Sammanfattning Fritidsnämnden redovisar en nettoförbrukning om 53,1 miljoner (99 ) för och ett överskott om 0,7 miljoner jämfört med budget. En stor del av överskottet beror på ökade intäkter från Kvarnbadet, lägre lokalkostnader än budgeterat samt minskade personalkostnader. Investeringar om totalt 4,6 miljoner har bokförts under året. Det inkluderar bland annat en kastbur på Vallentuna IP, en traktor samt badplats vid Gustavs Udde. Ett utegym vid Össeby IP har etablerats, och utegymmen i Kårsta och Lindholmen har färdigsställts under året, liksom Veda ridanläggning och ridhusbotten. Arbetet med friidrottsytor vid Össeby IP har påbörjats och förväntas bli klart under första halvan av (Mnkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse 2016 Fritidsnämnden (hela nämnden) 4,4 53,8 0,7 1,1 1,5 Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(20)

196 Kommentar Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamhet (mnkr) Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut TOTALT K 58,7 58, ,2 57,0 55,6 98 I -4,9-5, ,9-5,0-4,7 96 N 53,8 53,1 99 0,7 52,0 50,9 98 Politisk verksamhet K 0,4 0, ,4 0,4 92 I N 0,4 0, ,4 0,4 92 Administration K 2,7 2,4 90 0,3 1,5 1,7 113 I N 2,7 2,4 90 0,3 1,5 1,7 113 Idrotts- och friluftsenheten K 41,3 41, ,2 41,0 40,3 98 I -4,5-5, ,5-4,5-4,2 94 N 36,8 36,5 99 0,3 36,5 36,1 99 Ungdomsenheten K 11,1 10,7 97 0,4 10,8 9,7 90 I -0,4-0, ,1-0,4-0,3 90 N 10,7 10,2 95 0,5 10,4 9,4 90 Föreningsbidrag K 3,2 3, ,4 3,2 3,4 106 I ,2 - N 3,2 3, ,4 3,2 3,2 101 * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentar Fritidsnämnden redovisar ett överskott om 0,7 miljoner. Förklaringen till överskottet är till stor del att Kvarnbadet har genererat högre intäkter tack vare ökat besöksantal, att lokalkostnaderna varit lägre än budgeterat samt att personalkostnaderna varit lägre då personal inte har ersatts under föräldraledighet. Såväl administration, idrott- och friluftsenheten som ungdomsenheten redovisar överskott i sina verksamheter under. Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(20)

197 Nämnden har tilldelats statliga bidrag från Socialstyrelsen för lovaktiviteter (217 tkr) och sommarlovsaktiviteter (174 tkr). Dessa bidrag redovisas under Föreningsbidrag i tabellen ovan. När fritidsnämnden tillhandahåller lov- och sommarlovsaktiviteter ökar verksamhetens kostnader. Dessa kostnader överstiger ej det statliga bidraget. Summan av aktivitetskostnaderna och intäkterna från lov- och sommarlovsbidragen blir noll. Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Budget Bokslut Avvikelse mot budget Totalt (mnkr) 1,0 0,0 0,0 1,0 Kommentar Fritidsnämnden har under året inte nyttjat det årliga anslaget. Fritidsnämnden beslutade i oktober om att fördela 0,5 miljoner av investeringsmedlet "Årligt Anslag" till ny ridhusbotten på Veda ridcenter. Investeringen hanterades sedan istället av samhällsbyggnadsnämnden som reglerar det genom att fritidsnämnden får en ny, ökad hyra för Veda ridcenter. Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Totalt, projekt Projekt Budget Utfall Budget Utfall Prognos Klart år Totalt (mnkr) 24,1 4,3 65,8 24,1 65,9 Utveckling / Nya projekt 5,8 0,9 8,2 1,0 8, Veda ridcenter 0,2 0,4 12,0 12,1 12,1 Badplatser 1,0 0,5 1,0 0,5 1, Konstgräs Össeby IP 3,2 1,4 12,1 7,2 12, Össeby IP 0,2 0,2 0,6 0,2 0, Vallentuna IP 9,9 0,9 22,3 3,1 22, Övriga anläggningar 2,8 0 5,6 0 5, Bällstaberg 0,5 0 3,5 0 3, Förstudie elljusspår Kristineberg 0,5 0 0,5 0 0, Kommentar Projekt Utveckling/Nya projekt innefattar etablering av utegymmet vid Össeby IP, liksom färdigstäl- Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(20)

198 landet av utegymmen i Kårsta och i Lindholmen. Projekt Veda ridcenter är slutförd. En slutredovisning av hela projektet presenterades för nämnden under hösten. Projektet överskred budget med 0,1 miljoner. Under året har en ny badplats etablerats vid Gustavs Udde i södra Vallentuna. Det som kvarstår är att komplettera badplatsen med en rullstolsramp under Kvarvarande investeringsmedel kommer användas för en förstudie och eventuell etablering av en badplats vid Toftesta Holme vid Garnsviken. Projekt Konstgräs Össeby IP har nått etapp 3 i projektet och under året har arbetet med friidrottsytor påbörjats. Det förväntas fortsätta under 2019 och vara klart till sommaren. En kommande investering i byte av konstgräs finns med i totala budgeten på 12,1 miljoner för projekt Konstgräs Össeby IP. Konstgräsbytet är planerat till år Investeringsbudgeten som berör projekt Vallentuna IP sträcker sig fram till år Under har en ny kastbur till friidrotten etablerats och en traktor köpts in. Investeringsprojekten Övriga anläggningar, Bällstaberg och Förstudie elljusspår Kristineberg har inte påbörjats under året. Analys - Medarbetare Personal 2016 Antal anställda Varav tillsvidareanställda Antal årsarbetare Medelålder 42,6 41,8 43,7 Medellön (tkr) 31,4 30,1 28,2 Medianlön (tkr) 28,5 27,8 27,6 Samtliga medarbetare 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 63,3 58,8 76,6 Män 5,7 1,8 1,8 Kvinnor 9,7 17,5 15,6 29 år och yngre 1,9 2,6 1, år 8,7 15,3 12,7 50 år och äldre 8,4 2,6 4,2 Samtliga 7,3 8,7 7,9 Månadsavlönade medarbetare Sjukfrånvaro i av arbetad tid enligt avtal Sjukfrånvaro fördelad på kön Sjukfrånvaro fördelad på ålder Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(20)

199 Personalomsättning 2016 Tillsvidareanställda medarbetare 9,2 3,3 17,2 Jämställdhet och mångfald Månadsavlönade medarbetare 2016 Anställda, andel män Medarbetarenkät Område Kommunen totalt Fritid ** Kultur och fritid Kommunen totalt Kultur och fritid Motivation Ledarskap Styrning HME Kompletterande text: Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram en modell för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Kommuner och landsting erbjuds att använda nio gemensamma enkätfrågor inom området att komplettera sina respektive medarbetarenkäter med, eller att använda som en fristående enkät. Syftet är dels att skapa ett jämförelsematerial, men också att kunna analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Resultaten som redovisas är från. ** Fritidsförvaltningens resultat för har separerats från SKLs indelning (Kultur och fritid). Kommentar * Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Den totala sjukfrånvaron har minskat till 7,3 procent jämfört med 8,7 procent föregående år. En medarbetare är fortfarande sjukskriven och ytterligare en medarbetare har blivit långtidssjuk. Få långtidssjukskrivna får stort genomslag i en liten organisation. Under börjades ett mer strukturerat och långsiktigt arbete med långtidssjukskrivna och medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro, ett arbete som fortsatt under. Fritidsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(20)

200 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kulturnämnden Verksamhetsberättelse (KN.047) Beslut Kulturnämnden godkänner kulturnämndens verksamhetsberättelse för och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kulturnämnden redovisar en verksamhetsberättelse med uppföljning av måluppfyllelse och ekonomiskt resultat som en del i Vallentuna kommuns övergripande resultatredovisning. Yrkanden Ordförande Helena Klange (KD) yrkar att kulturnämnden godkänner kulturnämndens verksamhetsberättelse för och överlämnar den till kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordförande Helena Klange (KD) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kulturnämnden beslutar i enlighet därmed Beslutsunderlag 1. 6 Verksamhetsberättelse 2. Tjänsteskrivelse , Verksamhetsberättelse 3. Verksamhetsberattelse KN Expedieras till Kommunstyrelsen Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 9202

201 Verksamhetsberättelse 6 KN

202 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kulturnämndens arbetsutskott Verksamhetsberättelse (KN.047) Beslut Kulturnämndens arbetsutskott föreslår att kulturnämnden godkänner kulturnämndens verksamhetsberättelse för, med de redaktionella ändringar som påtalades, och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kulturnämnden redovisar en verksamhetsberättelse med uppföljning av måluppfyllelse och ekonomiskt resultat som en del i Vallentuna kommuns övergripande resultatredovisning. Yrkanden Ordförande Helena Klange (KD) yrkar att kulturnämndens arbetsutskott föreslår att kulturnämnden godkänner kulturnämndens verksamhetsberättelse för, med de redaktionella ändringar som påtalades, och överlämnar den till kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordförande Helena Klange (KD) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kulturnämndens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse , Verksamhetsberättelse 2. Verksamhetsberattelse KN Expedieras till Kommunstyrelsen Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14204

203 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KULTUFÖRVALTNING DNR KN.047 ELISABETH BYSTRÖM SID 1/1 KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse Förslag till beslut Kulturnämnden godkänner Kulturnämndens verksamhetsberättelse för och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Kulturnämnden redovisar en verksamhetsberättelse med uppföljning av måluppfyllelse och ekonomiskt resultat som en del i Vallentuna kommuns övergripande resultatredovisning. Handlingar Petri Peltonen Förvaltningschef Ska expedieras till Kommunstyrelsen Akten VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

204 Kulturnämnden Verksamhetsberättelse 6206

205 Innehållsförteckning Nämnden i korthet... 3 Viktiga händelser under året... 4 Verksamhetsförändringar... 5 Framtiden... 6 Måluppfyllelse... 7 Strategiska inriktningar... 7 Styrkort Analys - Kund/Invånare Analys - Verksamhet Analys - Miljö Analys - Ekonomi Analys - Medarbetare Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2(23) 207 7

206 Nämnden i korthet Ordförande: Lovisa Kronsporre Bruttokostnad *: 49,2 Antal ledamöter: 9 Nettokostnad **: 43,7 Förvaltningschef: Henrik Thureson Budgetavvikelse i år: 0,6 Antal årsarbetare: 48 Budgetavv. föregående år: 0 * Exklusive nämndsinterna transaktioner och exklusive intäkter ** Alla intäkter minus alla kostnader Mn kr Mn kr Mn kr Mn kr Nämndens uppgift är att: Stödja och främja kulturlivet i Vallentuna kommun. Vara huvudman för Vallentuna Teater och Vallentuna kulturhus. Främja föreningars och bildningsorganisationers offentliga kulturarrangemang och övriga insatser för kulturlivet i Vallentuna. Ansvara för bidrag till föreningar, studieförbund och övriga organisationer inom nämndens verksamhetsområde. Informera allmänheten om kulturlivet i kommunen. Ansvara för folkbiblioteken och kommunens övriga kulturverksamhet med undantag för sådan verksamhet som kommunfullmäktige i särskild ordning uppdragit åt annan nämnd. Ansvara för kommunens kulturskola. Ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv. Verka för bevarandet av estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla eller för den lokala miljön karaktäristiska byggnader. Verka för att exempel på det äldre odlingslandskapet bevaras och att i kulturlandskapet slå vakt om miljöer och detaljer av betydelse från estetisk och kulturell synpunkt. Bevara och utveckla värdefulla traditioner, stödja lokalhistorisk forskning och hembygdsvårdande verksamhet i kommunen. Arbeta för insamlande av dokument, fotografier och dylikt som belyser kommunens utveckling. I överensstämmelse med gällande lagstiftning bidra till vården av kommunens fornlämningar. Från språklig och kulturhistorisk synpunkt granska namnberedningens föreslagna namn på gator, vägar och allmänna platser samt kommunala byggnader och andra anläggningar. Ägna stor uppmärksamhet åt utformning och utsmyckning av offentliga platser och byggnader, fullgöra utsmyckningsuppdrag som lämnas till nämnden. Ansvara för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader och lokaler samt för förvaltning av kommunens konstsamling. Vara rådgivande vid utsmyckning av offentliga platser, bostads- och andra bebyggelseområden. Ansvara för genomförandet av den årliga medborgarskapsceremonin för nya svenska medborgare Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 3(23) 8208

207 Viktiga händelser under året Vallentuna kommun utsågs till årets Jazzkommun av riksförbundet Svensk Jazz. I motiveringen lyftes såväl kommunens stöd och goda förutsättningar för föreningslivet, som konsertverksamhet och möjligheter till musikutbildning för barn och unga. Kommunens kontaktcenter har startats i kulturhuset efter sommaren. Det har inneburit fler besökare och ett mer levande kulturhus. I snitt har kulturhuset 600 besökare varje dag. Som ett led i digitaliseringsarbetet har ett nytt elevadministrationssystem implementerats på kulturskolan, vilket förväntas öka effektiviteten i verksamheten samt förbättra kommunikationen med kund. Nytt för i år var att nämnden anordnade ett dagläger i augusti för befintliga elever i årskurs 4-6 inom kulturskoleverksamheten. De 80 barn som deltog fick ägna sig åt både ämnesspecifika lektioner samt ämnesövergripande aktiviteter. Kulturnämnden deltar i ett projekt med grannkommunerna för att möjliggöra deltagande i kulturskoleverksamhet över kommungränserna. Ett underlag håller på att tas fram i projektgruppen för att möjliggöra för elever att gå i kulturskolan i annan kommun än den egna. Kulturnämnden kommer fatta beslut i ärendet under Samarbete med företaget Nagoon gällande platsbaserad information via mobiltelefon har lanserats och är igång vid Markim-Orkesta. Nya skyltar har satts upp i området och en ljudupplevelse färdigställts, liksom marknadsföringsmaterial kring projektet och det nya sättet att ta del av kulturmiljöer. En populär temadag kring hållbart mode hölls i kulturhuset med både författarbesök, föreläsning och klädbytardag tillsammans med Vallentuna Naturskyddsförening. En policy för offentlig konst antogs av kommunfullmäktige och ska nu implementeras i samhällsplaneringen. På kommunens nya grundskola Hagaskolan kommer två konstverk att placeras. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 4(23) 9209

208 Verksamhetsförändringar Inga större verksamhetsförändringar har genomförts på kulturförvaltningen under året. Kommunens kontaktcenter har startats i kulturhuset. Det innebär att det blir ännu mer verksamhet och fler människor i foajén, vilket bidrar till ett mer levande kulturhus. För att inrymma den nya verksamheten har lokalerna byggts om dels i foajén och dels arbetsplatser för personal på plan 1 och plan 2. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 5(23) 210

209 Framtiden I Vallentuna kommun finns goda möjligheter och förutsättningar för ett rikt kulturliv. Skickliga och engagerade medarbetare samt ändamålsenliga lokaler lägger en god grund att bygga vidare på. Kultur bidrar till trygghet genom att skapa en meningsfull fritid. Integration av nyanlända är fortsatt ett prioriterat område att jobba vidare med. Inom Skapande Skola genomförs särskilda satsningar där elever både deltar och skapar innehållet. Biblioteket vidareutvecklar språkcaféer som blivit mycket populära samt Vi ses! söndagscafé i kulturhuset, och kulturskolan bygger vidare på samarbeten med skolan för ensamkommande barn. Miljö- och hållbarhetsarbetet har intensifierats i kommunen under det gångna året. Inom kulturnämndens område finns goda förutsättningar att påverka arbetet med miljö och hållbarhet indirekt och främjande. Det gemensamma temat för kulturnämnden 2019 är år av kvinnokraft. Strålkastarna sätts på historier som berättar något viktigt om kvinnors situation och villkor, idag och genom historien. Temat kommer genomsyra kulturnämndens verksamheter under året. När nya Hagaskolan står klar hösten 2019 kommer kulturskolan kunna nyttja danssalen vilket innebär en utveckling för kulturskolans dansverksamhet. Kulturskolan ingår i ett projekt om regional kulturskola där Täby kommun tagit initiativ till ett pilotprojekt för grannkommunerna där barn i större utsträckning ska kunna välja kulturskola utanför den egna kommungränsen. Projektet fortsätter och kommer arbeta fram underlag för beslut i kulturnämnden under Gustav Vasaskolan och biblioteket har genomfört en gemensam rekrytering av fackutbildad skolbibliotekarie på 40 procent med start januari Detta blir Vallentuna kommuns första skolbibliotekarie i grundskolan. I samarbete med Bilda Studieförbund pågår planering för en studiecirkel för nyanlända föräldrar under Världsbokdagen 23 april 2019 kommer bland annat att firas med författarbesök av Stina Wollter. Biblioteket planerar att med stöd av det statliga bidraget Stärkta bibliotek nå ut till nya platser med mobil verksamhet för att utveckla biblioteksservicen runt om i hela kommunen, samt utveckla biblioteket som demokratisk arena med fokus på unga och unga vuxna. Kulturnämnden i Vallentuna ska ha mod att gå före och också våga misslyckas. Att fortsätta utveckla kulturverksamheterna inom en begränsad ekonomi kräver prioriteringar och resurseffektivitet. Kulturnämnden kommer att fortsätta att satsa på nya utvecklingsprojekt och samarbetsprojekt med strävan att ligga i framkant i regionen, och skapa förutsättningar för Vallentunas invånare att ta del av ett brett kulturliv av hög kvalitet. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 6(23) 211

210 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i en tabell. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 7 Målet är uppfyllt: 4 6 Målet är delvis uppfyllt: 1 1 Målet är ej uppfyllt: Kulturnämndens måluppfyllnad är god. Nämnden har inte utrett vad i verksamheten som innebär störst negativ klimatpåverkan i syfte att arbeta strategiskt med de områdena, vilket bidrar till att inte alla mål uppfylls. För att tydliggöra kulturnämndens mål och öka mätbarheten har kulturnämnden valt att i verksamhetsplanen definiera ett antal prioriterade områden inom varje nämndsmål. De områdena är den huvudsakliga grunden för bedömningen av måluppfyllnaden. I verksamhetsberättelsen utgår rapporteringen på nämndsmålen från de prioriterade områdena. Strategiska inriktningar Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Arbete pågår För att skapa en hållbar verksamhet arbetar nämnden kontinuerligt för att hela tiden ta steg i rätt riktning och i linje med kommunens miljöplan. Nämnden har under perioden arbetat med att effektivisera resursanvändandet och arbetat för att marknadsföra bevarande och återbruk. En välbesökt temadag kring hållbart mode hölls i kulturhuset under hösten med författarbesök och klädbytardag. Nämndens mål: Kulturnämnden bidrar till att utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar och arbetar aktivt med kommunens lokala miljömål. Arbete pågår Möjliggöra för verksamhetens besökare att sortera sitt avfall i olika kärl i nämndens lokaler. Miljöarbetet på kulturskolan har under året resulterat i att sopsorteringskärl köpts in och personalens alla sopor sorteras nu i olika fraktioner. Inköpsrutinen har förbättrats för att minska att många små inköp görs av upphandlare. Återanvändning av tidigare inköp av exempelvis möbler, hyllor och andra material ger god resurshållning och mindre påverkan på miljön. Utreda var verksamhetens största klimatpåverkande aspekter är och arbeta strategiskt för att minska negativ klimatpåverkan. Kulturnämnden har under året gjort en genomgång av verksamhetens olika klimatpåverkande Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 7(23) 212

211 aspekter. Vad som kvarstår är en utredning av vad som innebär mest negativ klimatpåverkan, i syfte att arbete strategiskt med de områdena. Informationsspridning om hållbar utveckling och hur människan påverkat och påverkar miljön. En temadag kring hållbart mode hölls i kulturhuset i september, med författarbesök av Moa Kärnstrand om modeindustrins baksidor samt klädbytardag i samarbete med Vallentuna Naturskyddsförening. Drygt 100 personer närvarade och över 530 plagg bytte ägare. Black Friday i november uppmärksammades genom bokskyltning om konsumtionens baksidor, liksom årets julklapp, "det återvunna plagget" uppmärksammades. Kulturnämnden har fått statligt bidrag för att kunna genomföra miljöprojekt inom Skapande Skola. Förberedelser pågår inom programplaneringen för flera program och utställningar med miljötema under Kulturskolan väver in miljöaspekter i många av de program som genomförs med eleverna. Allt från skaparaktiviteter med elevgrupper till miljötema på föreställningar har genomförts. En kontinuerlig dialog finns med fastighetsavdelningen gällande byggnadsvård exempelvis vid renovering av fönster eller utbyte av dörrar på kommunens fastigheter. För att utveckla miljöarbetet inom programverksamheten har ett samarbete påbörjats med det regionala avfallsbolaget SÖRAB som kommer vara medarrangörer till barnprogram kopplade till miljön. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Målet är uppfyllt För att skapa verksamheter med hög kvalitet satsar nämnden på regionala samarbeten med andra kommuner och dess verksamheter men även på samarbeten med föreningar, företag och invånare. Nämnden har under perioden satsat på att bredda utbudet samt på att bättre tillgängliggöra utbudet. Likaså satsas på innehåll i olika kanaler och forum, så som webb, digital platsinformation som komplement till vanliga skyltar. Olika projekt drivs också där människor med olika bakgrund möts och umgås. Nämndens mål: Kulturnämnden ska arbeta med verksamhetsutveckling genom dialog med intressenter. Målet är uppfyllt Verksamhetsutveckling genom externa jämförelser med motsvarande aktörer regionalt, nationellt och internationellt. Samarbetet inom Våga Visa Bibliotek fortskrider. Våga Visa Bibliotek är en verksamhetsutvecklingsmetod som går ut på att deltagarna byter bibliotek med varandra, och agerar observatör på ett bibliotek i en av de andra deltagande kommunerna under en vecka. Metoden utgår från användarens upplevelse av det specifika biblioteket, med bibliotekslagen som utgångspunkt. I observationerna beskrivs och bedöms ett biblioteks arbete och resultat inom ett antal målområden, bland annat verksamhet och kommunikation. Bibliotekarier från Vallentuna bibliotek har deltagit i personalmöte på Täby bibliotek för att presentera Våga Visa-metoden och observationsarbetet för Täbykollegorna. Kulturskolans medarbetare är aktiva i flera olika nätverk. Exempel på detta är nationella nätverk och kurser för de olika ämnesområdena, chefsnätverk samt regionala utvecklingsprojekt. Verksamheterna genomför enkäter, undersökningar och dialogmöten. En kurs i Netigate har genomförts på kulturenheten för att kunna utveckla arbete med publikundersökningar digitalt. En lösning för undersökningar riktade till arrangörer och samarbetspartners, Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 8(23) 213

212 liksom en undersökning riktad till publik, är utarbetad och planerad att genomföras under våren Kulturnämnden har under året jobbat aktivt med synpunktshantering där synpunkter tagits upp på personalmöten och sen åtgärdats som en del i verksamhetsutvecklingen. Kulturskolan genomför olika typer av träffar med både elever och föräldrar. Vid välkomstfesten i terminsstart bjuds föräldrar in för att informera "nya" föräldrar och familjer om kulturskolans verksamhet. Årligen planeras och genomförs elevrepresentantträffar i ordnad form med olika åldersgrupper. Omvärldsanalyser genomförs för att utbudet ska vara aktuellt och relevant. Bibliotekspersonalen genomförde i september en resa till Danmark, och besökte där biblioteken Dokk1 i Århus och Hernings centralbibliotek. Resan finansierades med medel från den statliga satsningen Stärkta bibliotek. Kulturnämnden har lämnat ett yttrande till Kungliga biblioteket på utkastet till Nationell biblioteksstrategi. Och medarbetare på kulturskolan har under året deltagit i Kulturskolerådets rikskonferens där temat var Breddat deltagande. Tillsammans med föreningar, organisationer och enskilda skapa ett rikt kulturliv. Under profilarrangemanget Vallentunas Gömda platser genomfördes samarbeten med nya aktörer utanför det etablerade föreningslivet såsom flera kyrkor och församlingar och enskilda kulturaktörer som medverkade i ljuspromenad och konsert vid och i Vallentuna kyrka, samt vid Vada kyrka. Bibliotekets adventskalender fungerade som en introduktion till ett kommande rörligt bibliotek och att biblioteket vill finnas tillgängligt i hela kommunen, samt hitta platser där man önskar en nära biblioteksservice. Gärna i samarbete med föreningar och med lokala arrangemang. Dialogmöten med föreningar har genomförts under året där bland annat bildarkivet presenterades och utbildning om kommunikation genomfördes. Nämndens mål: Kulturnämnden ska vidareutveckla arbetet med integration och trygghet, samt öka tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet. Målet är uppfyllt Digitaliseringen skapar nya möjligheter till ökad tillgänglighet och delaktighet, nämndens verksamheter är aktiva i utvecklingen. För att öka tillgängligheten till kulturskolan har ett nytt elevadministrationssystem upphandlats och implementerats. Efter att ha arbetat fram en kravspecifikation har verksamhetssystemet StudyAlong upphandlats och under höstens implementerats. Efter utbildning under hösten har befintliga elever/vårdnadshavare registrerats i systemet. Det kulturnämnden kommer uppnå med det nya systemet är högre effektivitet i verksamheten, fler som deltar i kurser, bättre kommunikation med kund och inte minst en lärplattform för lärare och elever. Upplevelseprojektet kring Markim-Orkesta där kulturmiljöer informeras om på nya digitala sätt är driftsatt och igång. Nya skyltar har satts upp i området och ljudupplevelsen har färdigställts. En ensideswebb har producerats som kopplats till kommunens webbplats och en film och folder gjorts för att marknadsföra projektet. Kulturnämnden deltar i den nationella statliga satsningen Digitalt först med användaren i fokus, med syfte att utbilda landets bibliotekspersonal i digital kompetens för att de sedan ska kunna fungera som stöd för allmänheten i digitala frågor. Kulturnämnden har påbörjat arbetet med att göra ett aktivt urval av de e-böcker som ska erbjudas användarna, för högre kvalitet i utbudet. En satsning har gjorts på bildarkivet. System har uppdaterats, nya bilder har lagts ut på bildarkivets webbsida. Nya avtal kring foton och licenser har upprättats. Dialog med föreningar görs löpande kring bildpublicering. Utställningen Tre arkiv berättar genomfördes i november med temat högti- Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 9(23) 214

213 der. En bildvisning på Träffpunkten har genomförts. Under perioden har arbete med en kulturmiljökarta genomförts i samarbete med kart- och mätavdelningen, och finns nu på kommunens hemsida. Den digitala betalningsmetoden swish har införts vid arrangemang och caféförsäljning på Vallentuna Teater för att underlätta betalning för besökare samt minska kontanthanteringen. Årets E-medborgarvecka och profilarrangemanget Gömda platser sammanföll i september. Bibblan visar med IT-handledning och tips var på plats på Träffpunkten, i Kårsta och i Karby bibliotek för att ge stöd och fånga upp frågor kring digital kompetens. Kulturverksamheterna arbetar aktivt med inkludering för att nå nya deltagare och besökare. Kulturnämndens arbete med integration utgör en allt större del av verksamheten. Språkcaféet samlar varje vecka ett stort antal aktiva deltagare. Mötesplatsen Vi ses! i kulturhuset på söndagar är uppskattad, och har även bjudit på boksläpp av en vallentunaförankrad författare under hösten. Ett nystartat samarbete med projekt Granndörren inleds med julfest i december. Kulturnämnden deltog även på ett Lördagsfika på Haket i Karby i november, i samarbete med Össeby församling. Deltagarna visade stort intresse för biblioteksverksamheten och goda kontakter knöts. Kommunens mål att bli en av de 30 bästa skolkommunerna innehåller en satsning på barn och ungas möjlighet till aktiv fritid kallat kultur- och fritidssatsningen. I denna satsning gör kulturskolan och biblioteket aktiviteter som Dans i skolan, och Animerad berättelse och berättelse på tema Väsen för årskurs 2. Liksom Dansakademi, Körakademi och Litteratur för årskurs 7. I och med Kulturrådets statsbidrag för kulturskolan görs "Kulturskolan on tour". Där åker kulturskolelärare ut till sex av kommunens skolor och möter mellanstadiebarn i en avgiftsfri kortkurs. Att barn och unga får ta plats i det offentliga rummet är en målsättning för kulturskolan och sker många gånger under året i olika evenemang i kommunen såsom nationaldagen, höstfest, majfest etc. En av årets höjdpunkter var och är "papperskorgsprojektet" som är ett samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och innebär att kulturskolans elever utformar utseendet på papperskorgar som sedan placeras ut på offentliga lekparker i kommunen. Kulturgrupp för Unga har fortsatt beviljats medel från Länsstyrelsen 37a-medel, och har därigenom kunnat besöka Gröna Lund, lagat afghansk mat tillsammans, haft författarbesök och planerar för en egen teaterföreställning för allmänheten. Kulturgruppen har också fungerat som en ingång för ungdomarna till många andra arrangemang inom Kulturnämndens verksamhetsområden. Flera vård- och omsorgsboenden får besök en gång i månaden med läsning, bildvisning och samtal. Läsgruppen på MIVA ses varannan vecka, då bibliotekarien läser högt och man samtalar och diskuterar boken tillsammans. Talboksträffen har möten en gång per månad på Träffpunkten. Bibliotekarien har deltagit på PRO:s årsmöte och på SRF:s månadsmöte. Inom ramen för statsbidraget Stärkta bibliotek planeras att nå ut till fler boenden och träffpunkter i kommunen, samt till personer som själva inte kan ta sig till ett bibliotek. Undersöka möjligheterna till fordon för mobil kulturverksamhet. Arbetet med att införskaffa ett fordon pågår. Fordonet planerar förvaltningen att finansiera med statsbidraget Stärkta bibliotek, men kulturnämnden anser att ett fordon kan komma alla enheter till nytta för bästa resursutnyttjande. Kulturnämnden har genomfört en kartläggning av behoven gällande fordon för mobil kulturverksamhet och en förfrågan med kravspecifikation är skickad till leverantörer för leasing av fordon. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 10(23) 215

214 Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Målet är uppfyllt Genom att använda innovativa lösningar och genom att nämnden själv hittar nya lösningar är förhoppningen att även andra organisationer och invånare ska inspireras till innovativa lösningar och perspektiv. Nämnden satsar på ny teknik och nya informationskanaler, nya samarbetsformer och arbetssätt i lärandet. Nämnden satsar också på bättre service och utvecklade aktiviteter. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 11(23) 216

215 Nämndens mål: Kulturnämnden bidrar till innovativa perspektiv och samarbeten genom att skapa kreativa arenor lokalt. Målet är uppfyllt Kulturnämndens lokaler i hela Vallentuna kommun utvecklas som inspirerande platser för att vidga vyer och få nya perspektiv. Kulturnämnden genomförde under en höstvecka ett välbesökt profilarrangemang kallat Gömda platser. Kulturskolan genomförde fem större konserter och ett stort antal workshops med elever. Biblioteket valde bland annat att lyfta fram ett gömt och kanske glömt författarskap - Ulla Isaksson - med föredrag, bokcirkel och filmvisning. Gömda skatter ur bibliotekets magasin exponerades för besökarna. Både i Karby och Kårsta erbjöds IT-handledning och Kårsta förskola fick del av språkgympa med en barnbibliotekarie. I en upplevelsepromenad vid Vallentunasjön fanns inslag med nycirkus, musik, teater och berättande. Under perioden har ombyggnad gjorts i kulturskolans lokaler för att förbättra brandskydd samt viss ommålning. Problemet med handikappanpassning och möjlighet för rullstolsbundna att ta del av hela kulturskolans utbud kvarstår. Utemiljön framför kulturskolan är förbättrad med cykelpollare och pollare som skyddar området vid entrén till kulturskolan. Filialbiblioteken är mötesplatser i sina respektive kommundelar: Kårsta bibliotek, Karby bibliotek i Brottby och Lindholmens bibliotek i Gustav Vasaskolan. Karby bibliotek är samtidigt ett fruktbart samarbete med en lokal näringsidkare, genom samlokaliseringen med ICA Nära Brottbyhallen. I Karby genomfördes en välbehövlig uppfräschning, och biblioteket nyinvigdes av kulturnämndens ordförande i februari. Karby och Kårsta fungerade även som förtidsröstningslokal vid höstens val. Det lyckade försöket med öppet wifi för besökare i Kulturhuset kommer nu också att komma Kårsta bibliotek till del, vilket gör biblioteket till en ännu mer attraktiv plats i kommundelen. En satsning på kulturnämndens lokal Traversen i Vallentuna gymnasium intill Vallentuna teater har gjorts. En caféverksamhet vid arrangemang har startats upp, rutiner, möbleringen har setts över och nya stolar samnyttjas mellan gymnasiet och kulturenheten. Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Målet är uppfyllt Nämnden arbetar för att bidra till en växande storstadsregion genom att bland annat satsa på flera olika regionala samarbeten med andra kommuner men även olika aktörer. Nämnden undersöker hur andra kommuner arbetar, om nya ämnesområden bör utvecklas och om verksamheter kan samverka för ännu bättre kulturutbud för invånarna. En växande storstadsregion kräver satsningar på samhällsplanering och skola med möjlighet till kulturell förkovring. Därför är nämnden aktiv i kommunens övergripande samhällsplanering och bidrar med kompetens inom grundskola och gymnasiet inom ämnesområdet elevens val. Nämnden söker aktivt olika bidrag för att möjliggöra verksamhetsutveckling och aktuella utbud. Fokus är att nå alla barn och unga samt vuxna i hela Vallentuna kommun. Nämndens mål: Kulturnämnden bidrar till att Vallentuna är en attraktiv kommun för barn och unga. Målet är uppfyllt Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 12(23) 217

216 Ökad delaktighet i kulturaktiviteter bland ungdomar. Kulturnämnden har under året arbetat med att utveckla verksamhet för unga och unga vuxna. Exempelvis poesiworkshop i samarbete med tidskriften 10-tal, Kulturgrupp för unga, med stöd från Länsstyrelsens 37a-medel där fruktbara möten sker mellan ursprungssvenska ungdomar och nyanlända med aktiviteter som utflykter, matlagning, författarbesök och blogg. Vidare finns en bokklubb för barn ca 15 år där även skrivövningar ingår. Inom den statliga satsningen Stärkta bibliotek har kulturnämnden beviljats medel för att utveckla biblioteket som demokratisk arena för unga och unga vuxna. Planering pågår inför våren med bland annat med författarbesök av Clara Henry. Under Gitarrfestivalen i november anordnades en öppen gitarrworkshop där ett tiotal ungdomar deltog. Kulturnämnden har inlett ett samarbete med gymnasiets elevråd, vilket har utmynnat i att elevrådet anordnar en nationell elevrådskonferens på Vallentuna teater. Antalet elever som stannar kvar i kulturskoleverksamheten ökar. Elever på gymnasienivå fortsätter i kulturskolan även om man går i gymnasium i en annan kommun. Detta bidrar till en positiv utveckling där äldre elever stimulerar yngre elever och bidrar till ökat lärande. Aktiviteter på fritidstid och på skollov utvecklas. Under sportlovet anordnades flera aktiviteter för barn och ungdomar, bland annat erbjöds en berättarworkshop, en tipspromenad på tema Japan samt ett pysseltillfälle inspirerat av filmen Min granne Totoro som också visades under lovet. Under påsklovet fick barn leta ägg på barnavdelningen och gissa vikten på ett påskägg fyllt med godis. Alla 97 barn som deltog fick varsitt fint suddgummi, och ett barn vann godisägget. Under sommarlovet arrangerades flertalet aktiviteter, som exempelvis bokklubbar, skrivarkurser, Sommarbio och Sagor i parken. Under höstlovet erbjöds inom temat Japan-Sverige allt från filmvisning av animé till öppen verkstad med Origami. Kulturnämnden deltar aktivt i arbetet för bästa skolkommun. Folkbiblioteken bjuder under läsåret /2019 in alla förskoleklasser, alla treor och alla sexor till sitt närmaste bibliotek för biblioteksintroduktion och bokprat. I samband med förskolebesöken får alla barn sitt första egna bibliotekskort, där uppgifterna hämtas från den ansökan målsman skickat in i förväg. Barn- och ungdomsnämnden har startat en kultur- och idrottssatsning i ambitionen om att bli bästa skolkommun. Kulturnämnden deltar aktivt med kulturskolan och biblioteken. För elever i årskurs 2 finns det som kallas för LIKE (Lek, Idrott, Kultur, Energi) och för elever i årskurs 7 finns Akademier. Akademierna är på en gemensam tid för alla skolor i kommunen, vilket möjliggör att elever från olika skolor möts. Kulturnämnden deltar i LIKE med tre aktiviteter; Kulturskolans Animerad berättelse och Dans, samt bibliotekets berättande på tema Väsen. Akademierna som kulturnämnden arrangerar är bibliotekets Skriva för högstadieelever och Kulturskolans Körsång och Dans. Kommunens första fackutbildade skolbibliotekarie till grundskolan har rekryterats. Barn- och ungdomsnämnden och kulturnämnden har genomfört en gemensam rekrytering till Gustav Vasaskolan och folkbiblioteket, fördelad 40 procent skolbibliotekarie och 60 procent folkbibliotekarie. I brist på skolbibliotek hänvisas skolbarn med lässvårigheter till folkbiblioteket för att skapa ett Legimus-konto för nedladdning av talböcker från Myndigheten för tillgängliga mediers bibliotek. Under höstterminen har cirka 20 barn med medföljande vuxna fått hjälp med detta. Kulturskolan fortsätter ett nära samarbete med kommunens grundskolor bland annat genom att verksamheten genomför den årliga Skolstartsfesten i slutet av augusti. I Skolstartsfesten möter kulturskolan barn i årskurs 2 och 3 samt årskurs 7. I anslutning till dessa bjuds också Vallentunas barnfamiljer in till ett Öppet hus i kulturskolans egna lokaler. Inom Skapande skola har det genomförts kultursatsningar som alla elever i Vallentunas grundskolor tagit del av, exempelvis teaterföreställningar, museibesök och musikuppträdanden. Kulturnämnden har deltagit på ett av barn- och ungdomsnämndens Språkcaféer för språkombud på Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 13(23) 218

217 förskolorna samt vid pedagogträffar inför utställningen Kan själv!. Biblioteket och kulturenheten samarbetade kring arrangemang under utställningstiden. Bedriva attraktiv verksamhet med kulturutbud i hela kommunen. Under perioden har kulturenheten arrangerat 404 program för drygt barn. För riktigt små barn 0-2 år har utställningen Kan själv! visats under hösten och en riktad biofilmsvisning för ungdomar genomfördes. Under hösten har kulturnämnden i samarbete med Studiefrämjandet arrangerat öppna prova-på tillfällen med rollspel samt med legorobot-bygge. Dessa var gratis och mycket populära. Till legobygget kom 120 barn och unga. Under temaveckan Gömda platser arrangerades en ljusfestival som särskilt riktade sig mot barn och unga med bland annat nycirkusen Knekke Greine. Kulturnämnden arbetar aktivt med att inspirera vuxna i barns närhet att läsa högt för barnen genom hela skoltiden. På biblioteken i kulturhuset, Karby och Kårsta erbjuds sagostunder varje vecka med populära teman. Öppna förskolan besöks regelbundet av en bibliotekarie, tre föräldragrupper på Vallentuna Barnavårdscentral har besökts och bebisträffar erbjuds på biblioteket i kulturhuset med information och inspiration kring språkutveckling, flerspråkighet och läslust för de allra minsta. Språkgympa med sagostund på tema fordon har genomförts vid flera tillfällen. För 2-3-åringar har aktiviteten Nu läser vi! startats. För de yngre barnen finns tre bokklubbar som träffas regelbundet: Booklovers två grupper samt Bokbubblarna. En ny aktivitet under var ett dagläger inom kulturskoleverksamheten i augusti. Lägret vände sig till kulturskolans befintliga elever i årskurs barn deltog i daglägret och de fick ägna sig åt både ämnesspecifika lektioner samt ämnesövergripande aktiviteter. steg antalet elever i ämneskurs på kulturskolan till nästan 1000 elever. Ökningen är ett led i effektivare och nya arbetssätt. I och med de aktiviteter kulturnämnden gör för det statliga kulturskolebidraget möter verksamheten fler elever än vad som gjorts förut. Nämndens mål: Kulturnämnden bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Målet är uppfyllt Tillsammans med föreningar, organisationer och enskilda skapa ett rikt kulturliv. I kulturnämndens arbete med att utveckla kulturhusets foajé har det tidigare samarbetet med studieförbundet Studiefrämjandet utökats. I samarbete med förvaltningen har Studiefrämjandet arrangerat fyra prova-på tillfällen i kulturhuset. De sista två med teman som legorobotbygge och rollspel blev mycket välbesökta och ett fortsatt samarbete planeras med cirkelverksamhet i kulturhuset under våren Gitarrfestivalen i Vallentuna genomfördes i november som ett privat initiativ. Dansfördjupningen och gitarrelever från kulturskolan deltog i workshop. Danseleverna dansade tillsammans med Flamencodansaren Sofia Castro och gitarreleverna träffade gitarristen Johan Moberg. Utvecklingsprojekt om regionala samarbeten kring kulturskola. Kulturnämnden har under hösten deltagit i regionalt utvecklingsarbete för att möjliggöra för elever att delta i kulturskoleverksamhet över kommungränser. Ett initiativ har tagits av Täby kommun för ett pilotprojekt för grannkommunerna. Detta kommer resultera i underlag för beslut i kulturnämnden under 2019 angående deltagande för Vallentuna kommun. I oktober genomfördes en stor kompetensutvecklingsinsats för länets kulturskolepedagoger på Vallentuna kulturskola, i syfte att dela kunskap och utbyta erfarenheter. Cirka 40 pedagoger från olika kulturskolor i regionen deltog i workshops i ämnena Musikteori och Musikproduktion. Utveckla och levandegöra mötesplatser och kulturmiljöer samt delta aktivt i samhällsplaneringen för att tillgodose kulturaspekter i samhällsutvecklingen. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 14(23) 219

218 En policy för offentlig konst är antagen av fullmäktige och kulturnämnden arbetar nu för att implementera policyn i samhällsplaneringen. Som ett led i att bidra till en växande storstadsregion är nämnden aktivt deltagande i kommunens samhällsplanering och beaktar konst, kulturarvsaspekter och bevakar att kulturlokaler finns med i kommunens samhällsutbyggnad. Arbetet med att ta fram konst till kommunens nya grundskola Hagaskolan är klart. Konstverk är utvalda och två konstverk kommer att placeras på skolan. Arbetet med kommunens lokalresursplaneringsgrupp har under sista delen av året koncentrerats mest på kulturskolans behov av nya lokaler. Kulturskolan kommer som ett led i detta arbete att få hyreskontraktet på danssalen på nya Hagaskolan, vilket innebär en utveckling för kulturskolans dansverksamhet. Kulturnämnden deltar aktivt i arbete med planer och bygglov samt annat arbete kopplat till kulturmiljövården i samhällsutvecklingen, där kulturmiljön lyfts som en resurs. Nämnden har även medverkat i arbetet med en ny friluftsplan som fritidsförvaltningen driver, där även kulturmiljöer är en del av friluftsupplevelser. Hembygdstur för nyinflyttade genomfördes under perioden. Bildvisning har genomförts på Träffpunkten med tema Kårsta stationssamhälle - en berättelse om då och nu. Visning har genomförts av Hemvärnsgården som en kulturhistoriskt intressant miljö med modern historia. Biblioteket planerar att med stöd av de statliga bidraget Stärkta bibliotek nå ut till nya platser med mobil verksamhet i kommunen för att utveckla biblioteksservicen. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt Nämnden strävar efter ett effektivt nyttjande av lokaler och verksamheterna ska bedrivas resurseffektivt samt tilltala invånare och besökare. Därför satsar nämnden på samnyttjande av lokaler och att skapa en inspirerande och trevlig arbetsmiljö för nämndens medarbetare som driver och utvecklar nämndens verksamheter. Nämndens mål: Verksamheterna ska bedrivas resurseffektivt. Målet är uppfyllt Kulturnämndens verksamheter ska vara attraktiva arbetsplatser. Nämnden satsar på kompetensutveckling av medarbetare. Nämnden satsar på att vara en attraktiv arbetsplats för alla medarbetare. Kompetensutveckling planeras i utvecklingssamtal med alla medarbetare. Några exempel olika insatser som genomförts är bibliotekspersonalens studieresa till Danmark, samt kulturskolemedarbetarnas deltagande i kulturskolrådets årliga konferens, och kultur- och fritidschefnätverket. Likaså Våga Visa, MIK-utbildning (MedieInformationsKompetens) och dialogmöte kring nationell biblioteksstrategi arrangerat av Kungliga biblioteket, Regionbibliotekets konferens Unga berättar, utbildning i TAKK-tecken (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och kurs i Shared Reading. Kulturnämndens enheter förnyar arbetssätt för att öka resurseffektiviteten. Hanteringen av användarnas synpunkter på verksamheterna administreras numera av kommunens kontaktcenter. Enheterna behandlar synpunkterna genom att ta upp dem till diskussion på personalmöten. Miljöaspekter är nu en viktig del i att förenkla administrativa rutiner och i kontakten med kunderna - förenkla samtidigt som verksamheten blir miljövänligare. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 15(23)

219 Samnyttjande av lokaler har diskuterats i lokalresursplaneringsgruppen. En del i det arbetet har mynnat ut i att kulturförvaltningen får hyreskontraktet i nya Hagaskolans danslokal. En förstudie av lokaler för kulturskolan genomförs. En förstudie för nya eller anpassade kulturskolelokaler är genomförd. Förstudien preciserar kulturskolans lokalbehov och beskriver tre alternativ för fördjupad förstudie. Förstudien förordade ett alternativ som innebär en tillbyggnad av befintliga lokaler där man löser de brister som nuvarande lokaler har. Nuvarande lokaler har stora brister i tillgängligheten för rullstolsburna, ej anpassade lokaler samt avsaknad av danslokaler med ombytesmöjligheter. Nämnden har godkänt rapporten men valt att inte gå vidare med något av de föreslagna alternativen. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 16(23)

220 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Kund/invånare 2016 SCB Medborgarundersökning, NMI- index, Kultur 68 - Antal besök kulturhuset Tillgänglighet, telefoni, KKiK (andel lyckade kontaktförsök) 56 - Tillgänglighet, e-post, KKiK (svar inom två dygn) 87 - Verksamhet Bibliotek; antal utlån/invånare 5,4 5,6 5,7 Bibliotek; besökare Book-IT PUB Antal elever i ämneskurser, Kulturskolan Andel tjejer/killar i ämneskurser, Kulturskolan 60 / / / 41 Fördelning i åldrar 4-6/7-9/10-13/14-20, Kulturskolan 7/35/40 /11/7 6/32/ 41/12 /7 4/32/ 44/20 Antal elever i skolföreställningar/kulturköp, Kulturskolan 1500/ / Antal föreställningar, Kulturskolan Andel elever som deltagit längre än två år, Kulturskolan Kulturenheten; totalt antal besökare på egna program/totalt antal egna program (inkl. samarbeten) / / / 391 Miljö Antal genomförda utbildningar inom miljö och miljöledning Ekonomi Kulturnämndens resultat 0,6 0-0,4 Medarbetare Sjukfrånvaro 4,0 2,3 2,3 Könsfördelning, andel män Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 17(23) 222

221 Analys - Kund/Invånare 2016 SCB, Medborgarundersökning, NMI-index, Kultur 68 Brukarenkät, Kulturhuset, NKI-index Besökare, Biblioteks- och kulturwebben Besökare, Evenemangskalendern Antal besök, kulturhuset Andel nöjda föräldrar (Qualis), Kulturskolan Tillgänglighet, telefoni, KKiK (andel lyckade kontaktförsök) Tillgänglighet, e-post, KKiK (svar inom två dygn) Synpunktshantering Antal utställningar i hela kulturhuset inkl. Konstkuben IT-handledning, antal gånger/antal deltagare 16/44 55/24 - Kommentar Vartannat år genomför Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Vallentuna kommun en attitydundersökning bland Vallentunaborna. I medborgarundersökningen får cirka slumpvis utvalda personer i åldrarna år, möjlighet att tycka till om kommunen och dess verksamheter genom att svara på en enkät. Frågeområdenas resultat redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55, och 75 eller högre tolkas som mycket nöjd. NRI-index (Nöjd-Region-Index) för Kultur för helår landade på 68 att jämföra med ett NRIindex på 62 i genomsnitt för samtliga kommuner som deltog i undersökningen. Vallentunas NRI-index för Kultur år 2015 var 71. Antalet besök i Kulturhuset har ökat jämfört med tidigare år. Analys - Verksamhet 2016 Antal elever i ämneskurser, Kulturskolan Andel tjejer/killar i ämneskurser, Kulturskolan 60 /40 Fördelning i åldrar 4-6/7-9/10-13/13-15/15-20, Kulturskolan Antal elever i skolföreställningar/kulturköp, Kulturskolan 7 / 35/40/ 11/7 59 /41 6 / 32/41 /12/7 59 /41 4 /32/ 44/ / /285 - Antal föreställningar, Kulturskolan Andel elever som deltagit längre än 2 år, Kulturskolan Bibliotek; antal utlån/invånare 5,4 5,6 5,7 Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 18(23)

222 2016 Bibliotek; besökare Book-IT PUB Kulturenheten; totalt antal besökare på egna program/totalt antal egna program (inkl. samarbeten) Varav; antal besökare på barnprogram/antal barnprogram Varav; antal besökare på Skapande skolaprogram/antal Skapande skola-program Varav; antal besökare på filmvisningar/antal filmvisningar Varav; antal besökare på utställningar i utställningsrummet / / / / / / / / / / / / / / /8 Sagostunder, antal delatagare/antal gånger 576/30 424/39 412/31 Författarprogram, antal deltagare/antal gånger 463/7 456/10 360/5 Boktipsarcafé, antal deltagare/antal gånger 35/4 10/1 54/7 Språkcafé, antal deltagare/antal gånger 427/41 361/40 344/53 Bokcirklar och bokklubbar, antal deltagare/antal gånger 194/35 336/50 334/53 Kommentar Kulturnämnden har ökat antalet besökare på flera verksamheter under. Bland annat har kulturskolan ökat antalet elever i ämneskurser, fler har besökt bibliotekets språkcafé, sagostunder och författarprogram. Likaså har antalet besökare på kulturenhetens egna program samt på utställningar i utställningsrummet ökat. Analys - Miljö 2016 Antal genomförda utbildningar inom miljö och miljöledning Kommentar Nämnden har under året inte genomfört någon utbildning i miljö och miljöledning. Analys - Ekonomi Sammanfattning Kulturnämnden redovisar ett nettoresultat om 43,7 miljoner kronor (99 ) för år, vilket motsvarar ett överskott om 0,6 miljoner. Överskottet beror till stor del på lägre lokalkostnader. Inga investeringar har gjorts under året. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 19(23)

223 (Mnkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse 2016 Kulturnämnden 1,0 44,3 0,6 0-0,4 Kommentar Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamhet (mnkr) Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut TOTALT K 48,4 49, ,8 47,2 48,5 103 I -4,1-5, ,4-3,8-5,1 135 N 44,3 43,7 99 0,6 43,4 43,4 100 Politisk verksamhet K 0,4 0,3 88 0,1 0,4 0,3 89 I N 0,4 0,3 88 0,1 0,4 0,3 89 Administration K 2,1 1,9 92 0,2 2,1 1,9 90 I ,2 0 - N 2,1 1,9 92 0,2 1,9 1,9 97 Bibliotek K 16,5 16, ,1 16,2 16,3 101 I -0,4-0, ,1-0,4-0,3 70 N 16,1 16, ,8 16,0 101 Kulturskola K 14,7 14, ,2 14,0 99 I -2,9-2, ,6-2,9 114 N 11,8 11, ,6 11,1 96 Allmän kulturverksamhet K 14,8 15, ,9 14,3 15,9 111 I -0,9-2, ,2-0,6-1,8 320 N 13,9 13,6 98 0,3 13,7 14,1 102 * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 20(23)

224 Driftsredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal (mnkr). Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar. Kommentar Kulturnämnden redovisar ett överskott om 0,6 miljoner jämfört med årets budget. Överskottet är till största del hänförlig till lägre lokalkostnader då kommunens kontaktcenter fått lokaler i kulturhuset under året. Bibliotekets ökade kostnader beror främst på ökade kostnader gällande teknisk utrustning. Nämnden har fått flera beviljade statsbidrag under året för verksamhet inom Skapande skola (1 180 tkr), Stärkta bibliotek (750 tkr) och utveckling av kulturskolan (450 tkr). Nämnden skapar verksamhet för de totala statsbidragen, vilket innebär ökade kostnader. Nettosumman av kostnaderna och intäkterna från statsbidragen är dock noll. Skapande skola redovisas under Allmän kulturverksamhet och är en förklaring till de ökade kostnaderna och intäkterna för verksamheten. Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Budget Bokslut 0,5 0 Totalt (mnkr) Avvikelse mot budget 0 0,5 Kommentar Nämnden har inte genomfört några investeringar under. Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Projekt Budget Totalt, projekt Utfall Budget Utfall Prognos Klart år Totalt (mnkr) Kommentar Nämnden har inga fleråriga investeringar för år. Analys - Medarbetare Personal Månadsavlönade medarbetare Antal anställda Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse * 52 21(23)

225 2016 Varav tillsvidareanställda Antal årsarbetare 48 47,6 * 46 Medelålder 47,6 45,1 * 46,8 Medellön (tkr) 33,0 31,9 * 30,5 Medianlön (tkr) 31,5 30,3 * 29,6 Samtliga medarbetare 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 47,5 30,9 9,0 Män 10,0 1,4 1,1 Kvinnor 1,9 2,7 2,8 29 år och yngre 1,5 1,1 0, år 3,5 1,8 2,4 50 år och äldre 5,2 3,2 2,3 Samtliga 4,0 2,3 2, ,8 9,7 4,0 Månadsavlönade medarbetare 2016 Anställda, andel män * 27 Månadsavlönade medarbetare Sjukfrånvaro i av arbetad tid enligt avtal Sjukfrånvaro fördelad på kön Sjukfrånvaro fördelad på ålder Personalomsättning Tillsvidareanställda medarbetare Jämställdhet och mångfald Medarbetarenkät Område Kommunen totalt Kultur ** Kultur och fritid Kommunen totalt Kultur och fritid Motivation Ledarskap Styrning HME Kompletterande text: Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram en modell för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Kommuner och landsting erbjuds att använda nio gemensamma enkätfrågor inom området att komplettera sina respektive Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 22(23)

226 medarbetarenkäter med, eller att använda som en fristående enkät. Syftet är dels att skapa ett jämförelsematerial, men också att kunna analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Resultaten som redovisas är från. ** Kulturförvaltningens resultat för har separerats från SKLs indelning (Kultur och fritid). Kommentar * Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Få långtidssjukskrivna får stort genomslag i en liten organisation. Under har ett mer strukturerat och långsiktigt arbete påbörjats med långtidssjukskrivna och medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro, vilket har fortsatt under. Rehabiliteringsplaner är upprättade för samtliga långtidssjukskrivna medarbetare. Under har 4 tillsvidareanställda medarbetare avslutat sina anställningar. Ersättningsrekryteringar har genomförts. Medarbetarenkäten visar på motiverade medarbetare, en förvaltning med gott ledarskap samt bra styrning. Förvaltningen visar även på ett högt HME (Hållbart medarbetarengagemang). Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 23(23)

227 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Bygg- och miljötillsynsnämnden Verksamhetsberättelse miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (MSN.004) Beslut Bygg- och miljötillsynsnämnden godkänner upprättat förslag för verksamhetsberättelse. Ärendebeskrivning Bygg- och miljötillsynsnämndens förvaltning har sammanställt en verksamhetsberättelse för år. I verksamhetsberättelsen redovisar förvaltningen uppföljning av kommungemensamma mål, nämndens mål, ekonomiskt utfall samt utfall för verksamhetsmått och investeringar. Yrkanden Elwe Nilsson (M), ordförande, yrkar att bygg- och miljötillsynsnämnden godkänner upprättat förslag för verksamhetsberättelse. Beslutsgång Ordförande, Elwe Nilsson (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att nämnden beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Verksamhetsberättelse 2. Verksamhetsberättelse Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Expedieras till Kommunstyrelsen akt Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1229

228 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR MSN.004 LINDA LUTZOV SID 1/2 CONTROLLER BYGG- OCH MILJÖTILLSYNSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Bygg- och miljötillsynsnämnden godkänner upprättat förslag för verksamhetsberättelse. Ärendet i korthet Bygg- och miljötillsynsnämndens förvaltning har sammanställt en verksamhetsberättelse för år. I verksamhetsberättelsen redovisar förvaltningen uppföljning av kommungemensamma mål, nämndens mål, ekonomiskt utfall samt utfall för verksamhetsmått och investeringar. Bakgrund Verksamhetsberättelsen följer den gemensamma struktur som används för samtliga nämnder. I verksamhetsberättelsen redovisas: Nämndens uppgift Viktiga händelser under året Framtiden Uppföljning av kommungemensamma mål från Kommunplan och nämndens mål från Verksamhetsplan Målen följs upp med en uppfyllelsegrad med kommentarer. Styrkort med verksamhetsmått och ekonomiskt utfall per block och verksamhet Investeringsredovisning Personalredovisning VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

229 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DNR MSN.004 SID 2/2 Anna Holm Samhällsbyggnadschef Ska expedieras till Kommunstyrelsen akt 5231

230 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Verksamhetsberättelse 6232

231 Innehållsförteckning Nämnden i korthet...3 Viktiga händelser under året...4 Verksamhetsförändringar...5 Framtiden...6 Måluppfyllelse...7 Strategiska inriktningar...7 Styrkort...15 Analys - Kund/Invånare...16 Analys - Verksamhet...17 Analys - Miljö...19 Analys - Ekonomi...19 Analys - Medarbetare...23 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(26) 7233

232 Nämnden i korthet Ordförande: Ylva Mozis Bruttokostnad *: 27,6 Antal ledamöter: 9 Nettokostnad **: 13,6 Förvaltningschef: Anna Holm Budgetavvikelse i år: -0,8 Antal årsarbetare: 37 Budgetavv. föregående år: -0,6 * Exklusive nämndsinterna transaktioner och exklusive intäkter ** Alla intäkter minus alla kostnader Mn kr Mn kr Mn kr Mn kr Nämndens uppgift är att: Nämnden svarar för den prövning, tillsyn eller offentlig kontroll liksom övrig myndighetsutövning som i enlighet med lag eller annan författning ska fullgöras av en kommunal nämnd inom följande områden: Miljöbalken och övrig lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet, smittskydd samt gällande strålskyddslagstiftning och rökfria miljöer enligt tobakslagen, Livsmedelslagstiftningen, Plan- och bygglagen samt tillhörande speciallagstiftning, Bostadsanpassning, Parkeringstillstånd till funktionshindrade, Mätningsteknisk verksamhet och kartproduktion, nybyggnadskartor, lägeskontroll, utsättning samt övriga mätuppdrag, Utvecklingen av kommunens geografiska informationssystem. Belägenhetsadresser Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(26) 8234

233 Viktiga händelser under året Kommunfullmäktige har fattat beslut om ny översiktsplan och en ny vision. Den nya översiktsplanen tar sikte på 2040 och beskriver den långsiktiga viljeyttringen för hela Vallentuna kommuns utveckling. Den ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Den nya visionen berättar om vad Vallentuna är och framför allt vart Vallentuna är på väg. Året har präglats av en osäkerhet på bostadsmarknaden vilket inneburit ekonomiska utmaningar med anledning av vikande intäkter. Verksamheten har snabbt kunnat ställas om mot tillsyn och tillsammans med att några tjänster kunnat hållas vakanta har det vägt upp delar av underskottet. Under året har även ett omfattande utvecklingsarbete kunnat genomföras inom samtliga verksamheter, med målet en effektiv och digital samhällsbyggnadsprocess med starkt kundfokus. Under hösten öppnade kommunen ett kontaktcenter och intensiva förberedelser för detta har pågått under våren och sommaren, bland annat genom lansering av en ny webbplats. Kontaktcenter utgör första mötet och vägen in för kunder och invånare, med kunskaper inom kommunens verksamheter för att snabbt kunna svara på frågor och ge en bra service. Vallentuna kommun har förbättrat resultat i tillgänglighet och bemötande. Resultaten visar en avsevärd förbättring från förra året. Gott bemötande vid kontakt med kommun: = 74 procent, = 91 procent. Tidiga preliminära signaler från mätning av nöjd-kund-index specifikt inom bygglovverksamheten visar dock fortfarande på ett stort behov av utveckling, främst gällande företagsärenden. En förhoppning är att de omfattande åtgärder som genomförts under året ska få större genomslag under Den nya webbplatsen har möjliggjort lanseringen av nya e-tjänster. Som redan hälften av medlemskommunerna i Bygglovsalliansen (18 medlemmar) har Vallentuna från och med december lanserat en e-tjänst inom bygglovverksamheten som innebär att ansökan, handläggning och kommunikation kan ske helt digitalt och delvis automatiserat. Det gäller ärenden som bygglov, marklov och rivningslov liksom anmälan av ärenden som inte kräver lov, exempelvis eldstad eller Attefallshus. Verksamhetsstyrningen av ärenden inom bygglovverksamheten sker numera också digitalt, med digitala visuella styrningsskärmar som hela tiden visar aktuell ärendebalans och behov av insatser för att driva ärendena framåt. Idag hanteras cirka 90 procent av alla ärenden inom lagstadgad tid. Möjligheten att förlänga handläggningstiden med ytterligare fyra respektive tio veckor i enlighet med PBL har tidigare inte utnyttjats. Inom miljö- och hälsoskyddsverksamheten har ett omfattande arbete bedrivits för att förbereda byte av ärendehanteringssystem, vilket lägger grunden för att kunna utveckla e-tjänster och digital handläggning även här. Genom ett intensivt lagarbete har målsättningarna vad gäller tillsyn av enskilda avlopp kunnat klaras. Inom kart- och mätverksamheten har omfattande arbete skett för att kunna lansera en ny webbkarta för kommunen. I webbkartan har mycket information gjorts tillgänglig för kommuninvånare och aktörer. Kartan utvecklas löpande i samverkan med alla kommunens förvaltningar. Verksamheten arbetar också för att utveckla digitala geodata och stödjer arbetet med att göra kommunens översiktsplan och samtliga detaljplaner digitala, vilket beräknas vara färdigställt under Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(26) 9235

234 Verksamhetsförändringar Från och med den 3 september hanterar Kontaktcenter den första kontakten med kommuninvånare och företagare för kommunens samtliga verksamheter. Under året har analyser genomförts av vilka frågor kontaktcenter ska hantera, liksom ett omfattande arbete med framtagande av underlagsmaterial, utbildning, genomgång av ärendehanteringssystem liksom arbete med information till webben. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(26)

235 Framtiden VALLENTUNA HÄR VÄXER MÄNNISKOR OCH FÖRETAG Tillsammans med Vallentunas lokala näringsliv, föreningar och invånare har den nya visionen arbetats fram. Utgångspunkten har varit Vallentunas antagna riktning. "Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer" Visionen beskriver tydligt vad Vallentuna strävar efter att vara och stå för. En kommun med mod att skapa de bästa förutsättningarna för människor och idéer att växa. Med den gemensamma visionen vill vi skapa engagemang och stolthet. Genom att utmana det invanda och nyfiket möta framtiden skapar vi de bästa förutsättningarna för entreprenörskap, innovation och moderna lösningar. Det är ett förhållningssätt som ska känneteckna den kommunala ledningen och verksamheten, men också näringslivet, akademin och föreningslivet. I visionen hittar vi styrkan och modet att förändra, utvecklas och överträffa oss själva. Till visionen hör sex nycklar som beskriver hur vi når visionen och vad som ska prioriteras: Varaktighet Inspiration Samverkan Innovation Omtänksamhet Nav Kommunens organisation, ledning och prioriteringar utgår från de strategiska inriktningarna: Byggkonjunkturen bromsar in och bostadsbyggandet sjönk för flerbostadshus och småhus under året mot den konjunkturtopp som var. Prognosen för 2019 är en fortsatt nedgång jämfört med år i bostadsbyggandet. Verksamheterna håller tjänster vakanta och fortsätter det effektiviserings- och digitaliseringsarbete som pågått under året för utökade e-tjänster och automatisering av administration för att minska kostnaderna för verksamheten när intäkterna Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(26)

236 sviktar. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(26)

237 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i en tabell. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse - Utfall Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 5 8 Målet är uppfyllt: 5 6 Målet är delvis uppfyllt: - 2 Målet är ej uppfyllt: - - Strategiska inriktningar Här växer människor och företag Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Målet är uppfyllt Årligen handläggs cirka 1000 ärenden och tillsynen spänner över skilda arbetsområden såsom enskilda avlopp, dagvatten, kemikalier, inomhusmiljö i skolor och förskolor, att livsmedel är säkra, markföroreningar, luftföroreningar och direkta eller indirekta miljö- och hälsoeffekter överlag. Genom att systematiskt och målinriktat följa tillsynsplanen bidrar nämnden till att utvecklingen blir långsiktigt hållbar. Tillsynen enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen har sin utgångspunkt i gällande tillsynsplan respektive kontrollplan. I tillsynsplaneringen och vid genomförande av tillsyn utgår nämnden från gällande lagstiftning men också från lokala miljömål och kunskap om till exempel vattenstatus i sjöar och vattendrag. Under har fortsatt fokus varit på inventering av enskilda avlopp men också hästgårdar och lantbruk liksom dagvattenlösningar kopplade till nya detaljplaner vilka har en stor effekt på vattenkvaliteten. Nämnden har påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer för att uppnå en samsyn av bedömning av bygglov så att de blir miljömässigt och långsiktigt hållbara. En checklista har skapats för när de interna remisserna ska upprättas i samband med bedömning av förhandsbesked och nybyggnad av bostadshus utanför planlagt område. Detta för att i ett tidigt skede lyfta miljö- och hållbarhetsaspekterna. Nämndens mål: Nämnden ska arbeta aktivt mot övergödning så att sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten uppnår minst god status. Målet är uppfyllt I Vallentuna kommun finns många sjöar och vattendrag. Vallentuna tillhör två stora avrinningsområden, Oxundaån och Åkerströmmen. En stor del av vattenvårdsarbetet drivs genom vattensamverkan med grannkommunerna, där nämnden har bidragit med kunskap i dagvattenarbetet. En sjös avrinningsområde är det landområde där regn- och smältvatten rinner till sjön. Avrinningsområden kan avgränsas i hur stor eller liten skala som helst, allt från en vattenpöl till hela Östersjön. Kommunens största sjö, Vallentunasjön, sträcker sig till hälften in i Täby Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(26)

238 kommun. I östra Vallentunas skogar ligger en mängd mindre sjöar, samt Garnsviken en avsnörd havsvik, som har kontakt med Trälhavet via Åkers kanal i Åkersberga. Mitt emellan Vallentuna centrum och Karby ligger naturreservatet Angarnssjöängen. I kommunens tillsynsplanering och vid genomförande av tillsyn utgår nämnden från avrinningsområden och status i sjöar och vattendrag. Vallentuna kommun bedriver sedan 2009 ett tillsynsprojekt av enskilda avlopp i kommunen. Hittills har cirka enskilda avlopp i kommunen fått tillsyn. Av dessa var det 70 procent som inte uppfyllde gällande krav på rening. Tillsynshastighet är cirka fastigheter per år. Områden där tillsyn har utförts är områden vid Vallentunasjön, Långsjön, Garnsviken, Markims socken, Orkesta socken, söder om gamla Norrtäljevägen samt delar av Frösunda socken. Under år har fortsatt inventering skett i delar av Frösunda socken. Under har 220 fastigheter inventerats. Av dessa har 155 fastigheter fått tillsyn, detta efter att man räknat bort fastigheter som saknar vatten in i huset, som enbart har bad, -disk, och tvättvattenavlopp (BDT-avlopp) eller har anslutit sig till kommunalt VA. Hästgårdar har en stor påverkan på vattenkvaliteten i dess närhet. Nämnden har ansvar för att utföra tillsyn på hästgårdar. Vid tillsynen kontrolleras hur lagen följs, rutiner och hur verksamheten arbetar för att minska påverkan för människor och miljön. Under våren genomfördes tillsyn av ett 20-tal hästgårdar med fokus på gödselhanteringen. Nämnden bidrar även aktivt till arbetet med dagvattenfrågor i detaljplaner genom att i tidigt skede kontrollera hur kommunen tar hand om dagvatten i detaljplanerna och på så sätt kontrollerar att kommunen klarar miljökvalitetsnormer för vatten. Nämndens fastställda tillsynsplan för året har följts. Nämndens mål: Nämnden ska arbeta aktivt för att mängden farliga kemikalier ska minska Målet är uppfyllt Ett av de tre lokala miljömålen är att minska farliga kemikalier. Inom kommunens verksamheter har en kemikalieplan därför tagits fram. Syftet är att styra verksamheterna mot ökad medvetenhet om kemikalier, minskad användning av kemikalier och utfasning av farliga kemikalier. Planen fokuserar bland annat på barn och unga. Nämnden arbetar aktivt med målet i den tillsyn som genomförs inom miljö- och hälsoskyddsobjekt i kommunen. Tillsynen under har bland annat fokuserat på skolor och förskolors kemikaliehantering. I tillsynen följer nämnden upp hur långt verksamheterna har kommit med handlingsplaner för hantering av kemikalier. På skolorna har ytterligare fokus varit hur kemikaliehanteringen i kemisalar och andra specialsalar hanteras. Vid tillsyn på kommunens miljöfarliga verksamheter har fokus på tillsynen legat på förvaring och hantering av kemikalier. Miljöavdelningen har bidragit med kunskaper om avfallshantering inom byggprocessen som underlag till framtagande av teknisk handbok inom kommunstyrelsens verksamheter. Nämndens mål: Nämnden ska arbeta aktivt för minskad klimatpåverkan Målet är uppfyllt Nämndens verksamheter arbetat aktivt med att minska klimatpåverkan både genom tillsynsarbete, rådgivning och inom verksamheten. Under har nämnden vid miljötillsynsarbetet lämnat information kring energieffektivisering för att väcka intresset och frågan hos verksamhetsutövare. Bygglovavdelningen har arbetat aktivt med att väcka intresset för att minska klimatpåverkan i bostäder. Ett konkret exempel är att en representant från verksamheten varit delaktig i regionalt anpassad rådgivning om energieffektivisering, energianvändning, och klimatpåverkan. Rådgivningen är ett samarbete mellan Vallentuna kommun, Upplands Väsby, Sollentuna kommun och är till viss del finansierat av Energimyndigheten. Energirådgivningen vänder sig till privatpersoner, bostadsrättsföreningar, organisationer och företag och erbjuder opartisk och kostnadsfri rådgivning i energi- och klimatfrågor. Information om solceller har varit ett mycket uppskattat tema som rådgivningen haft. För att än mer kunna föreslå hållbara lösningar inom LOV (Lagen om valfrihetssystem) vid anmälningsärenden kommer verksamheten att utveckla kompetens i olika sakområden, till exempel sedumtak (gröna tak), solceller och vindkraftverk. En del inom digitaliseringsarbetet är att sträva efter en papperslös hantering i alla processer, målet är att övergå till helt digitala akter/ärenden. Från och med den första december kan kommunens Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(26)

239 invånare ansöka alla sina byggärenden helt digitalt. Parallellt med detta har bygglovsavdelningen installerat en "visuell styrningshylla" för att följa samtliga ärenden i realtid. I och med det kommer inte fysiska akter behövas i samma utsträckning och kommer att fasas ut. Genom att nyttja Skype (program för digitalkontakt) har flera samrådsmöten kunnat förläggas digitalt vilket inte bara sparar tid utan även har en positiv klimatpåverkan. Arbetet med nya handläggningsrutiner pågår för fortsatt optimering. Nämndens mål: Nämnden ska arbeta aktivt för att mängden sorterat avfall ska öka Målet är uppfyllt Kommunen har under certifierats enligt den internationella miljöstandarden ISO Miljöarbetet kommer att utvecklas ytterligare och arbetet med att systematiskt minska kommunens miljöpåverkan fortsätter. Energieffektivisering och kemikaliehantering och avfallshantering är några av de områden som är fortsatt viktiga att fokusera på. Alla medarbetare inom kommunen behöver vidare öka sin kunskap inom hållbarhet genom till exempel kurser, egna studier eller annat lämpligt sätt för att fortsätta bidra till utvecklingen av kommunens systematiska miljöarbete. Utifrån den övergripande målsättningen att utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar har kommunens verksamheter kartlagts och bedömts utifrån Agenda 2030, de globala målen för hållbar utveckling som FN beslutat om. Nämndens verksamheter medverkade i kartläggningen med kunskap och förslag till hur verksamheterna kan uppfylla agendans mål och delmål i ett lokalt perspektiv. Kartläggning av miljöfrågor och kopplingen till de globala hållbarhetsmålen kommer att ingå i kommunens nya miljöplan som kommer att tas fram under Ett av nämndens fokusområden har under året varit att vid tillsyn kontrollera avfallshanteringen och uppkomsten av avfall ute hos verksamheterna. I praktiken innebär det att under tillsynsbesök ställa frågor kring avfallshantering och uppkomst av avfall för att få en bild över hur det ser ut i verksamheterna. Syftet är att också att väcka tankar och göra verksamhetsutövarna medveten om verksamhetens påverkan på miljön inom avfallshantering. Bästa kommunen att bo och leva i Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Målet är uppfyllt Under år infördes ett nytt arbetssätt inom bygglovverksamheten för att öka rättssäkerheten och kvaliteten i ärendehanteringen liksom för att effektivisera processer. Det innebär team med flera kompetenser som granskar och bedömer ärenden vilket skapar ett lärande arbetssätt och säkerställer att verksamhetens samlade kompetens används i bedömningarna. Arbetssättet vidareutvecklades under mot en visuell styrning och digitalt lean för att säkerställa en enkel, rättssäker och professionell hantering av ärenden. Under hösten infördes ett nytt arbetssätt inom miljöverksamheten i syfte att säkerställa en bred kompetens inom avdelningen. Det har möjliggjort att personal snabbt kan hantera och rycka ut vid olyckor, eldningsklagomål under ordinarie arbetstid. En person på miljöavdelningen, med rullande veckoschema, har alltid ansvar att finnas på plats och hantera dessa akuta ärenden. På det sättet sprids kunskapen inom gruppen om hur olika typer av ärenden ska hanteras. Metoden skapar effektivitet och säkerställer en hög kvalitet i ärendehanteringen. Kart- och mätverksamheten har sett över hur stomnätet skall användas och hanteras i framtiden. Stomnätet är ett grundnät med mätpunkter i terrängen som mätning utgår från. Mätning bygger idag mycket på GPS-mätning men behovet av ett fast stomnät finns fortfarande kvar, till exempel för VA-verksamheten. En Stomnätsstrategi där det beskrivs hur stomnätet hanteras har därför tagits fram. Arbetet med en ajourhållning av primärkartan med hjälp av flygbilder har påbörjats under året och kommer att bli en av de arbetsmetoder som kommer att användas för datafångst. Metoden håller nu på att arbetas in i linjeverksamheten. Resultatet av ny arbetsmetod kommer att ge en mer uppdaterad primärkarta och ett rättssäkrare underlag för olika beslut, till exempel inom bygglovsverksamheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med att digitalisera detaljplaner Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(26)

240 som på sikt kommer att stödja Boverkets nya standard för detaljplaner. Arbetet har påbörjats med att skapa de äldre detaljplaner som är gjorda på papper på nytt i digitala verktyg. Målet är att få en samlad och komplett databas med alla detaljplaner, det vill säga ett samlat kartskikt med reglerad markanvändning. En strukturerad databas med planinformation kan användas till e-tjänster inom bygglov samt till förbättrad information för kommuninvånarna. Förvaltningen stöttar andra verksamheter med 3D-hanteringen och användandet av digitala kartverktyg (GIS). Nämndens mål: Alla som har behov av nämndens tjänster ska uppleva en enkel, snabb, professionell och rättssäker hantering. Arbete pågår Inom nämndens alla verksamheter pågår ett intensivt arbete med digitalisering. Bland annat pågår inom miljöavdelningen förberedelser för att kunna gå över till ett nytt ärendehanteringssystem i början av Det nya systemet kan hantera en helt digital ärendehantering och även e-tjänster. Bygglovsavdelningens digitaliseringsprojekt innebär stora förändringar både internt och externt. En digital process bidrar till att kunden ska få en snabb återkoppling om sitt ärende, det vill säga om ansökan är fullständig eller om kunden behöver komplettera sin ansökan. En förutsättning för att hela den digitala processen ska vara tydlig och säkrare från ansökan till slutbesked är en modern extern webb. En ny webb har lanserats under året och uppdaterats med ny information om nämndens verksamheter. Tillsammans med ny webb och nya kontaktvägar genom kontaktcenter har tillgängligheten ökat. Genom en modern plattform skapas också förutsättningar att utveckla e-tjänster och öka digitaliseringen. Ett exempel på digitaliseringsåtgärd är införande av en e-tjänst för ansökan eller anmälan. I samband med införande av e-tjänster har bygglovavdelningen övergått till visuell (digital) styrning som innebär att istället för pappersakter kommer ärendena hanteras i helt digitala ärendeakter. Syftet är att kommuninvånarna ska kunna ansöka om bygglov digitalt, få återkoppling i realtid, kunna följa sitt ärende, komplettera sitt ärende, ta del av beslut som granne, kunna lämna synpunkter på grannes ansökan, ansöka om slutbesked digitalt. Den visuella styrningen gör rättssäkerheten, resursfördelning och uppföljning mer optimal. Genom visuell styrning tappas inget ärende bort. Allt blir synligt för alla. Det innebär också att verksamhetens planering kan ledas och omprioriteras i de olika delarna av bygglovprocessen när behovet uppstår i realtid. Det är viktigt eftersom flödet av ärenden ser olika ut under året med olika säsonger för olika aktiviteter. Den visuella styrningen leder också till förkortade handläggningstider genom att rätt resurs sätts in på rätt plats. Ledtider till exempel gällande kompletteringar i bygglovärenden minskar rejält då handläggaren får tillgång till kompletteringen i realtid direkt i systemet. Ingen tid behöver läggas på postöppning, registrering/diarieföring, utskrift, meddelande till handläggaren och så vidare. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med att digitalisera detaljplaner som på sikt kommer att stödja Boverkets nya standard för detaljplaner. Arbetet har påbörjats med att skapa de äldre detaljplaner som är gjorda på papper på nytt i digitala verktyg. Målet är att få en samlad och komplett databas med alla detaljplaner, det vill säga ett samlat kartskikt med reglerad markanvändning. Syftet är skapa tjänster som gör att kommunens invånare till exempel kan se mer visuellt och sökbart vad som kan byggas på en viss mark. Det vill säga att bestämmelserna blir sökbara i detaljplanerna. Hittills är 148 detaljplaner digitaliserade och det kvarstår 60 stycken. Förvaltningen stöttar andra verksamheter med 3D-hanteringen och användandet av digitala kartverktyg (GIS). Ett arbete pågår med att stärka upp och strukturera dataflöden för strategiska geodata som utbyts mellan myndigheter. Geodata är beskrivningar av sådant som har ett geografiskt läge, till exempel byggnader, sjöar och vägar men också vegetation och befolkning. Verksamheten arbetar kontinuerligt med att visualisera relevant data i interna och externa karttjänster samt med att kvalitetssäkra de data kommunen har samt att ajourhålla de data kommunen hämtar från andra aktörer. En ny och bättre webbkarta har även lanserats. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(26)

241 Fler och växande Vallentunaföretag Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. Arbete pågår Ett viktigt fokus är att förbättra servicenivån till företagare inom olika myndighetsområden gällande service, tillgänglighet, handläggningstider och rättssäkerhet. Kommunen vill förbättra resultaten inom servicemätningen, NKI, Nöjd-Kund-Index, som Sveriges Kommuner och Landsting tar fram mätningar på årligen. Resultaten för års ärendehantering visar att kommunen har ett lägre resultat 63 (samtliga myndighetsområden) att jämföras med föregående mätning, 72. Det pågår ett omfattande förbättringsarbete med digitalisering i fokus, där processerna ses över ytterligare och kundernas möjligheter att få vägledning och hantera sin ansökan digitalt utvecklas. Parallellt ska det vara möjligt att få personlig service och vägledning. Kommunen har utökat möjligheten till möten med handläggare genom att gemensamt kontaktcenter har öppnats. Inom projektet Förenkla helt enkelt har kommunen tagit fram ett antal åtgärder som miljö- och samhällsbyggnadsnämnden genom sitt myndighetsansvar kan medverka i. Åtgärderna syftar till att förenkla för företagare att komma i kontakt med kommunen men också för att förbättra NKI. Bland annat har kommunen startat upp en företagslots. Det innebär att företagare har möjlighet att på ett enkelt sätt träffa samtliga myndigheter inom kommunen vid ett och samma tillfälle. På så sätt kan myndigheterna ge en bra vägledning och också samordna handläggning på ett effektivt sätt. Under året har samhällsbyggnadsförvaltningen planerat för att sätta servicetider och servicegarantier, arbetet kommer fortsatt att pågå under Vidare är målsättningen att möjliggöra personlig rådgivning i tidigt skede för att säkerställa att kompletta ansökningar inkommer. Former för tillgänglighet för besök och telefonkontakt kommer därför ytterligare att ses över. I samband med lanseringen av kommunens nya webb så har översyn och uppdatering genomförts av information på Vallentuna.se, för att bland annat företag och andra aktörer ska kunna få tillgång till ett bättre planerings- och beslutsunderlag. Nämnden ser också över och utvecklar dokument och mallar för att öka förståelsen av vägledning och beslut. Nämndens mål: Nämnden ska så långt som möjligt inom sitt ansvarsområde hjälpa företagarna att nå sina mål. Målet är uppfyllt För att höja servicen till företagare i Vallentuna kommun har bland annat en företagslotsfunktion införts i kommunen. Företagslotsen är ett forum där företag och entreprenörer kan boka tid för rådgivning och information. Forumet består av kommunens alla myndighetsområden och utifrån varje given frågeställning bemannas forumet med rätt kompetens utifrån företagens behov. Lotsen kan även nyttjas för att lyfta problemställningar som företagen kan stöta på i kontakten med kommunen. Fokus är att ha en pågående dialog med näringsidkare, för att förbättra företagsklimatet i kommunen. Syftet är att skapa ett möte där företagare kan möta relevant kompentens utifrån sina önskemål. Företag kan boka tid hos företagslotsen gällande frågeställningar inom följande område: Plan- och bygglov Mark- och utbyggnadsfrågor Miljöbestämmelser Livsmedel Alkohol- och utskänkningstillstånd Brand och säkerhet Teknik- och VA-frågor Fristående verksamheter inom utbildning Nämndens verksamheter arbetar även aktivt med att bjuda in till företagslotsen genom att fånga upp eventuella behov vid olika möten med företagarna. Nämndens verksamheter har fortsatt tät Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(26)

242 kontakt efter första mötet med företagare och finns till förfogande under processen om så behövs för stöd och rådgivning. Samhällsbyggnadsförvaltningen har även sett över tillgängligheten. Under våren utökades antalet mötestillfällen för kommuninvånarna (Öppet hus) med två gånger i månaden istället för en gång. Under hösten och vintern samordnades Öppet hus tillfällena med kontaktcenter i kulturhuset för att verksamheterna ska vara mer tillgängliga. Närmare till allt Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Målet är uppfyllt Befolkningstillväxten i Stockholmsregionen ligger på en historiskt hög nivå men viss osäkerhet råder. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens verksamheter arbetar för att ha en god framförhållning för framtida resursbehov och bevakar kontinuerligt lagändringar och omvärldshändelser som kan ändra inriktningen på verksamheter. Arbetssätt utvecklas inom samhällsbyggnadsprocessen för att viktiga myndighetsfrågor ska lyftas tidigt och inte orsaka förseningar i planerings- och utbyggnadsskedena. Bygglovsavdelningen arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete genom LEAN. Metoden innebär tanke och arbetssätt för systematiskt förbättringsarbete och att skapa största möjliga värde med minsta möjliga resurser där kundens behov är i fokus. Genom effektiviseringsarbetet som pågår skapas utrymme för att kunna möta ökat tryck på nya bostäder från kommuninvånare och företag. Nämndens mål: Nämnden har en nära dialog och samverkan med andra myndigheter och verksamheter internt och externt för en effektiv samhällsbyggnadsprocess. Målet är uppfyllt Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden deltar aktivt i länsövergripande sammanhang, såsom Bygglovalliansen och Miljösamverkan Stockholms Län. Allianserna syftar till att lära av varandra, förenkla rutiner, kompetensförsörja, utveckla, omvärldsbevaka och jämföra, för att myndighetsutövningen ska bli så lik som möjligt i hela landet. Samverkan och arbetet tillsammans bidrar till rättssäkra beslut då lagstiftningen ofta är mycket komplex. Tydlig, korrekt och enhetlig information bidrar till fler nöjda kunder. Nämnden har också ingått en överenskommelse för samverkan Geodata Norrort vilket omfattar alla kommuner i Norrort. Syftet är att samverka kring strategiska frågor som taxor, personalfrågor, kompetensförsörjning verksamhetsutveckling samt organisationsutveckling. Ett arbete pågår även med att stärka upp och strukturera dataflöden för strategiska geodata som utbyts mellan myndigheter. Nämnden har under perioden infört ett nytt arbetssätt inom exploateringsprojekt som innebär att i tidigt skede få in ett kontrollprogram för exploateringen. I kontrollprogrammet ska exploatören på ett tydligt och enkelt sätt strukturera de kontroller av utsläpp, buller eller annan miljöpåverkan exploateringen väntas ge. Omgivningspåverkan är då genomtänkt hos exploatören vilket leder till ett effektivare byggskede då exploatören i samråd med tillsynsmyndigheten fångar upp eventuella störningar som kan försena byggnationen som till exempel eventuella klagomål eller uppkomna föroreningar. Information har setts över och publicerats på webben. Informationen är tydlig och lätt att förstå för att förenkla för kommunens invånare och företagare, det vill säga "klarspråk i samhällsbyggnadsprocessen". Det syftar till att få en effektivare samhällsbyggnadsprocess med fokus på tydlig och enhetlig kommunikation. Det vill säga göra det krångliga begripligt. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(26)

243 God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Målet är uppfyllt Vallentuna kommun har stora ambitioner och åtaganden vad gäller en ökad tillväxt. En större volym, storlek och komplexitet i kommande arbetsuppgifter kräver ett omfattande utvecklingsarbete och nytänk i hur resurser och kompetenser används och fördelas. Utvecklade arbetssätt och samverkan inom samhällsbyggnadsprocessen måste säkerställas. Digitaliseringen är en nyckel för att nå effektiva processer liksom för att kunna möta förväntningar från kommuninvånare, företagare och medarbetare. Under genomfördes en kartläggning av nuläget och behov vilket resulterade i en handlingsplan för införande av en digital samhällsbyggnadsprocess och underlag för kommande satsningar. Under går arbetet in i ett mer aktivt genomförande. Det omfattar bland annat utveckling av ärendehanteringssystem, kartunderlag, effektiva och rättssäkra processer liksom digitala tjänster. Allt i syfte att nå en utvecklad service, tillgänglighet, kortare handläggningstider, kostnadseffektivitet och ökad rättssäkerhet för invånare och företagare. Under hösten infördes en ny webbplattform i kommunen och i samband med det uppdaterades rutiner och mallar för att öka enkelheten, snabbheten, rättssäkerheten och kvaliteten. De vanligast förekommande frågorna och svaren (FAQ) identifieras och digitalt stöd och vägledning på kommunens webb utvecklas utifrån det. Nya taxor inom både miljö- och bygglovområdet antogs under. Taxorna har anpassats för att täcka kostnader för nya åtgärder i samband med ny lagstiftning men också för att säkerställa en rimlig självkostnadsgrad så att resurser kan anpassas bättre till behov. Utvärdering av taxorna kommer att behövas kontinuerligt. Nämnden har inför 2019 räknat upp taxan med det PKV (priskommunalt verksamhetsindex) som Sveriges Kommuner och Landsting fastställt för att undvika att självkostnadsgraden minskar. Nämndens mål: Nämndens verksamheter ska öka kostnadseffektiviteten genom effektivisering, digitalisering och framtida automation Arbete pågår Arbetet med att digitalisera hela samhällsbyggnadsprocessen startade under. Ett grundläggande arbete genomfördes med en analys av nuläge och behov. En handlingsplan togs fram för att nå en helt digital samhällsbyggnadsprocess år Under åren kommer en mer aktiv genomförandefas att pågå. Handlingsplanen innehåller en mängd olika aktiviteter alltifrån ny webbplats, nya system såsom nytt ärendehanteringssystem, digitalt arkiv, projektverktyg, digitalt LEAN, e-tjänster bland annat helt digitala ansökningar, mina meddelanden och min sida. Ett arbete som är pågående är att digitalisera alla detaljplaner, totalt cirka 200 stycken varav 148 stycken redan är klara. Den nyligen antagna översiktsplanen ska även den digitaliseras. Andra aktiviteter syftar till att kompetensutveckla medarbetarna i digitalisering och att ta fram krav på IT-kompetens och digitaliseringskompetens som kan ställas som krav vid rekrytering. Digitaliseringen skapar också nya sätt att arbeta på och nya processer för att få effektivitet. Det är viktigt att ständigt ändra, förbättra och effektivisera processer vilket till exempel LEAN-arbetet syftar till. Genom att analysera befintliga processer har verksamheten kunnat utarbeta en standardisering av processen samtidigt som olika slöserier har identifierats. Slöserier kan bero på gamla vanor, för många kontroller och attester, ingen backup, ojämn arbetsfördelning, oorganiserad arbetsplats, utan visuella kontroller. Slöserier är allt som ökar kostnader och tid utan att öka värdet. Den första december lanserades nya e-tjänster, det innebär att kunden kan ansöka/anmäla alla byggärenden digitalt, vilket leder till effektivisering av bygglovsprocessens. I takt med att allt fler ansökningar inkommer digitalt kommer effektiviseringen och kostnadseffektiviteten att öka. Parallellt pågår arbete med automatiska regler för att underlätta återkoppling och kommunicering Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(26)

244 med kund. Den visuella styrningen innebär att avdelningen kan se alla ärenden i realtid på skärm och därefter fördela resurser utifrån behov, årstid eller arbetsbelastning. Arbetet med nya metoder som till exempel en digital fotogrammetri (fotogrammetri är ett teknikområde som avser konsten att göra mätningar av tredimensionella positioner hos objekt i världen utifrån två eller flera fotografiska eller digitala bilder) för ajourhållning av primärkartan har påbörjats. Flygfotografering och fjärranalys blir billigare samtidigt som digitala metoder för databearbetning och datafångst blir bättre, vilket bidrar till att fältmätning som är dyrt och tidskrävande minskar. En behovsutredning har tagits fram och antagits av nämnden. Utredningen syftar till att tillgodose resursbehovet för att kunna bedriva den tillsyn inom myndighetsutövningen som behövs för att säkerställa en god miljö för Vallentunas invånare och att lagkraven inom miljöbalkens område följs. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(26)

245 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal Kund/invånare 2016 Nöjd-kund-index i Stockholm Business Alliance (SBA) undersökning, totalt (bygglov, miljö- och hälsa, livsm, brand, servering)* Nöjd-kund-index i Stockholm Business Alliance (SBA) undersökning, bygglov* Nöjd-kund-index i Stockholm Business Alliance (SBA) undersökning, livsmedelskontroll* Handläggningstiden för planenligt bygglov inom detaljplan (veckor) ,0 2,0 3,2 Verksamhet Miljöskydd, tillsynsbesök, anläggningar riskklassade med årsavgift Hälsoskydd, tillsynsbesök, anläggningar riskklassade med årsavgift Livsmedel, kontrollbesök, anläggningar riskklassade med årsavgift Enskilda avlopp, (befintliga) antal inspekterade 239 inventerade, varav 153 besökta Antal fattade beslut Antal beslutade förhandsbesked Antal nybyggnadskartor Antal husutsättning Antal lägeskontroller Miljö Tillsyn förskolor, kemikalier i vardagen (antal) Tillsyn skolor, kemikalier i vardagen (antal) Ekonomi Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens resultat, avvikelse mot budget, mnkr -0,8-0,6-2,1 Medarbetare Sjukfrånvaro 10,0 9,6 4,4 Könsfördelning, andel män Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(26)

246 Sammanfattning av nämndens nyckeltal 2016 Personalomsättning 8,8 18,2 24,0 Analys - Kund/Invånare Nöjd-kund-index i Stockholm Business Alliance undersökning, bygglov* Nöjd-kund-index i Stockholm Business Alliance, totalt* Nöjd-kund-index i Stockholm Business Alliance undersökning, livsmedelskontroll Handläggningstiden för planenligt bygglov inom detaljplan (veckor) ,0 2,0 3,2 2,5 Andel c-anmälningar besvarade inom 6 veckor, ,5 67 Handläggningstiden för en nybyggnadskarta, ska inte överstiga 25 kalenderdagar enligt tjänstedeklaration 18,3 21,0 22,0 20,1 Antal öppet hus under året * Dessa siffror är preliminära och kan komma att ändras Kommentar Bygglov Kommunen har höga målsättningar vad gäller nöjda kunder och vill förbättra resultaten inom servicemätningen, NKI, Nöjd-Kund-Index, som Sveriges Kommuner och Landsting genomför årligen i samverkan med Stockholm Business Alliance. Resultaten för års ärendehantering visar att kommunen har ett lägre resultat 63 (samtliga myndighetsområden) att jämföras med föregående mätning, 72. Bygglovverksamheten ligger generellt lägre i Sverige som helhet. Det genomsnittliga NKI-resultatet för alla kommuner inom bygglov var 63 (). Uppföljningen av års bygglovärenden i Vallentuna resulterade i ett NKI om 60 vilket var lägre än 2016 då det låg på 71. Tidiga preliminära signaler för års ärenden visar tyvärr på ytterligare nedgång. Samtlig data finns tillgänglig och sammanställs dock först om några månader för presentation i maj De utvecklingsområden som enkätresultaten trycker på är främst effektivitet och tillgänglighet. Ett antal åtgärder har genomförts under och, främst med fokus på detta. Inför 2019 görs en ny analys av reultaten och samtliga åtgärder ses över och kundfokus förstärks ytterligare i all verksamhet. Det pågår ett omfattande förbättringsarbete med digitalisering i fokus. Processer ses över ytterligare och kundernas möjligheter att få vägledning och hantera sin ansökan digitalt utvecklas. Utöver detta har avdelningen utarbetat en digital styrningshylla för att sätta fokus på handläggningstider. Det innebär att alla pågående ärenden kan följas i realtid och visas på en skärm/dashboard. 90 sekunder efter att ansökan har skickats från sökande (med Bank-ID) framgår det i det nya systemet att en ansökan finns att handlägga. Parallellt ska det vara möjligt att få personlig service och vägledning. Kommunen har utökat möjligheten till möten med handläggare genom att ett gemensamt kontaktcenter har öppnats. Avdelningen har fått mycket positivt gensvar från kommuninvånarna över öppet-hus tillfällena. Tillfällena ger kunden möjlighet att besöka avdelningen och förvaltningen för att få svar på sina frågor vilket bidrar till att ansökan blir mer komplett när den inkommer. Förvaltningens organisation kring öppet hus har förbättrats och förändrats under hösten. Från augusti har antalet tillfällen utökats från en till två gånger i månaden. Samtidigt kan sökanden träffa representanter från samtliga av förvaltningens avdelningar för att få hjälp med sina frågor och ärenden. Vid slutet av året kommer en utvärdering att göras utifrån antal besökare till vilka frågor och verksamheter Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(26)

247 som mest är eftersökta för att optimera öppet hus tillfällena ännu mer under kommande år. Under utvecklingsarbetet har avdelningen lyckats med att hålla en handläggningstid på under 10 veckor vilket är ett lagkrav. Parallellt med detta har också tid kunnat frigöras för att hantera tillsynsärenden. Något som har varit svårt att prioritera under tidigare år och ärenden har därmed haft mycket långa väntetider. Under har 84 nya tillsynsärenden anmälts. Totalt beslutades cirka 49 tillsynsärenden av de totalt 193 som fanns i ärendebalansen vid årets slut. Bygglovavdelningen har en flexibel organisationsstruktur med ett systematiskt förbättringsarbete i LEAN-anda, som snabbt fångar upp olika hinder och tar tillvara på bra idéer. Verksamheten arbetar proaktivt för att minska de moment som tar lång tid i processen samt för att kunna omfördela resurser vid höga arbetstoppar. Miljö Resultat för NKI (Nöjd- Kund- Index) för SBA (Stockholm Business Alliance) undersökningen inom livsmedel, miljö- och hälsoskydd saknas då för få svar inkommit under mätperioderna och. Miljöavdelningen har i ett försök att öka svarsfrekvensen förbättrat sättet att rapportera på för kunderna, vilket förhoppningsvis leder till fler svar så att ett NKI-värde kan redovisas inom livsmedel och miljö- och hälsoskyddsområdet. Antalet C-anmälningar (anmälan om miljöfarlig verksamhet) som hanteras inom sex veckor har under perioden uppmätts till 75 procent. I verkligheten innebär det att av de fyra C-anmälningar som har inkommit har endast en haft längre svarstid än sex veckor. Kart och Mät Leveranstiden för nybyggnadskarta har förkortats. Orsaken till detta beror delvis på en minskad beställningsvolym men är även ett positivt resultat av att avdelningen förstärkts och utökats från två till tre mätingenjörer. Avdelningen håller kravet på leveranstid inom 25 dagar på nybyggnadskarta. Utfallet för periodens leveranstid visar en förkortning med två till tre dagar jämfört med. Analys - Verksamhet 2016 Miljöskydd - hälsoskydd - livsmedel Miljöskydd, tillsynsbesök, anläggningar riskklassade med årsavgift Miljöskydd, övriga tillsynsbesök Hälsoskydd, tillsynsbesök, anläggningar riskklassade med årsavgift Hälsoskydd, övriga tillsynsbesök Livsmedel, kontrollbesök, anläggningar riskklassade med årsavgift Livsmedel, övriga kontrollbesök Enskilda avlopp, (befintliga) antal inspekterade 239 inventera de, varav 153 besökta Enskilda avlopp, antal tillståndsprövningar Totalt antal ärenden Bygglov Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(26)

248 2016 Kostnadstäckningsgrad för bygglovverksamheten () Antal beviljade bygglov/anmälningar Antal förhandsbesked Totalt inkomna ärenden Kart- och mätverksamhet Antal nybyggnadskartor Antal husutsättning Antal lägeskontroller Kommentar Bygglov Totalt inkomna ärenden är under något lägre jämfört med föregående år. Även antal beslut är lägre och samma utveckling återfinns gällande antal förhandsbesked. Under har 37 förhandsbesked hanterats och sju stycken ansökningar är under pågående utredning. Byggkonjunkturen bromsar in och bostadsbyggandet sjönk för flerbostadshus och småhus under året jämfört med den konjunkturtopp som var, vilket återspeglas i nyckeltalet för antal beviljade bygglov/anmälningar. Bostadsmarknaden är osäker, men under 2019 finns förutsättningar för ett flertal detaljplaner att vinna laga kraft och de aktörer som avvaktat under kan komma igång Beredskap finns för att tillsätta vakanta tjänster och avropa konsulter i en övergångsperiod. Miljö Tillsyn och kontroll har genomförts enligt den tillsynsplan respektive kontrollplan som nämnden fastställde för. Enkäter för inventering av enskilda avlopp har skickats ut till 234 fastigheter. Enkätsvaren är en del i inventeringen och de som inte har något vatten in i huset och de som enbart har bad- disk- och tvättvattenavlopp (BDT-avlopp) besöks inte. De som självskattat sitt avlopp som icke godkänt (rött) får förbud från skrivbordet utan besök. Resterande avloppsanläggningar får tillsyn genom besök, totalt har 153 tillsynsbesök har genomförts. Ytterligare 115 tillsynsbesök har genomförts inom miljöskyddsområde. Av dessa har 56 genomförts på miljöfarliga verksamheter som betalar en årlig avgift. Hit hör bland annat biltvättar, bensinstationer, stora avloppsreningsverk, fordonsverkstäder etcetera. Övriga är tillsyn på verksamheter som betalar efter utförd tillsyn, bland annat återvinningsstationer. De förskolor som enligt tillsynsplanen ska få besök under har fått besök under våren. Fokus för tillsyn på förskolor har varit egenkontroll. Även gymmen har fått besök under våren och två strandbad besöktes under sommaren. Antal ärenden är fler under på grund av att en ny taxa togs i kommunfullmäktige för. Detta har inneburit många nya riskklassningsbeslut av verksamheter. Under hösten har kommunens skolor och äldreboende fått tillsynsbesök. Kart- och mät Antalet lägeskontroller har ökat mer än förväntat under året, troligen på grund av ökade krav inom bygglovverksamheten samt att det sker många till- och ombyggnader. Nybyggnadskartor som genererar de största intäkterna har minskat, orsaken till detta är en nedgång i byggkonjunkturen. Avdelningen har förkortat leveranstiderna då verksamheten har förstärkts med en tredje mätingenjör. Utökningen av resurser har skapat en effektivitet, stabilitet och bättre arbetsmiljö. Verksamheten har samtidigt utökat med ytterligare ett mätinstrument vilket har tagit bort en flaskhals och därigenom påverkat leveranstiderna positivt. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(26)

249 Analys - Miljö 2016 Tillsyn förskolor, kemikalier i vardagen (antal) Tillsyn skolor, kemikalier i vardagen (antal) Kommentar Kommunen har under april mottagit certifiering enligt den internationella standarden ISO 14001:2015. Certifieringen avser hela kommunens verksamheter. Inom nämndens verksamheter pågår arbete med att följa de lokala miljömålen. Ett av de tre lokala miljömålen är att minska farliga kemikalier. Ett förslag till kemikalieplan har tagits fram. Syftet är att styra verksamheterna mot ökad medvetenhet om kemikalier, minskad användning av kemikalier och utfasning av farliga kemikalier. Planen fokuserar på barn och unga och innehåller åtgärder kopplat bland annat till upphandling, kemikaliesmart skola och förskola, samt nybyggnation och renoveringar av fastigheter. Kommunstyrelsen har skickat förslag till kemikalieplan på remiss till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Alla förskolor har fått tillsyn med inriktning kemikalier i vardagen under våren och samma tillsyn har skett i skolorna under hösten. Syftet med kemikalieprojekten är att öka medvetenheten av kemikalier i barns vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Tillsynen syftar till att ge kunskap om de risker som kan förekomma i förskolemiljön när det gäller kemikalier och kemikalier i produkter och hur dessa risker kan minskas. Alla skolor och förskolor har fått information och tillsyn under 2016 och. Inom tillsynsarbetet under var fokus på verksamheternas egenkontroll. Ett annat fokus område var uppföljning av förskolornas och skolornas fortsatta arbete med kemikalier i barns vardag. I alla upphandlingar ställer kommunen krav på miljösäkringssystem samt att alla entreprenader ska ha material enlig Byggvarubedömningen (BVB). Byggvarubedömningen är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som bedömer och därefter tillhandahåller information om hållbarhetsbedömda varor samt främjar produktutvecklingen mot en giftfri och god bebyggd miljö. Specifika miljökrav ställs i upphandling av yrkeskläder samt köksutensilier. En del inom digitaliseringsarbetet är att sträva efter en papperslös hantering i alla handläggningsprocesser det vill säga, att införa helt digitala akter. Analys - Ekonomi Sammanfattning Det totala resultatet för miljö- och samhällsbyggnadsnämndens verksamhet är ett underskott som uppgår till 0,8 miljoner kronor. Vid årets början var budgeten 0,5 miljoner kronor högre men blev under året reducerad i syfte att hjälpa till med finansieringen av kommunens kontaktcenter. Den största bidragande orsaken till underskottet är minskade intäkter inom samtliga tillsynsområden på grund av konjunkturförändring med en avvaktande bostadsmarknad. Intäkterna inom verksamheten bygglov är konjunkturkänsliga och skulle konjunkturen och marknaden svikta märks det på antal sökta bygglov men också på antal nybyggnadskartor inom kart- och mätverksamheten. Bostadsproduktionen har minskat inom hela bygglovsbranschen. Försämringen märks främst vid produktionen av flerbostadshus. Verksamheten håller ett par tjänster vakanta och har delvis styrt om verksamheten för att prioritera tillsyn, vilket väger upp en viss del av underskottet. (Mnkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse 2016 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(26) 251

250 (Mnkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse 2016 Totalt miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 0,3 12,8-0,8-0,6-2,1 Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamh et (mnkr) TOTALT Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut K 54,8 52,9 96 2,0 49,2 49,8 101 I -42,0-39,2 93-2,8-36,7-36,7 100 N 12,8 13, ,8 12,5 13,1 105 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden K 0,7 0,6 89 0,1 0,1 0,7 0,6 I 0,0 0,0 0 0,0 0,0 0,0 0,0 N 0,7 0,6 89 0,1 0,1 0,7 0,6 Gemensam administration K 25,4 23,9 94 1,5 23,2 22,7 98 I -25,6-25, ,1-22,1-21,6 97 N -0,2-1, ,4 1,1 1,2 108 Bygglov och tillsyn K 10,7 11, ,6 9,2 11,2 122 I -9,6-7,4 77-2,2-8,7-9,8 113 N 1,1 3, ,9 0,5 1,4 290 Kart- och mätverksamheten K 7,0 6,8 97 0,2 6,7 6,5 97 I -2,3-2,1 90-0,2-2,2-2,1 96 N 4,7 4, ,0 4,6 4,4 97 Miljöskydd K 5,9 5,9 99 0,1 4,6 4,5 99 I -2,8-2,7 97-0,1-2,4-2,1 85 N 3,2 3, ,0 2,1 2,4 115 Hälsoskydd K 1,3 1, ,0 1,2 1,2 99 I -0,8-0,7 81-0,2-0,5-0,5 99 N 0,4 0, ,2 0,7 0,7 99 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 21(26)

251 Verksamh et (mnkr) Livsmedel Budget Bokslut Avvikelse mot budget Budget Bokslut K 1,0 0,9 95 0,0 1,0 0,9 95 I -0,9-0, ,0-0,8-0,7 91 N 0,0 0, ,1 0,2 0,2 112 Bostadsanpassning K 2, ,7 2,7 2,1 78 I 0, ,0 0,0 0,0 0 N 2, ,7 2,7 2,1 78 * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Kommentar Gemensam administration Vallentuna kommun har stora ambitioner och åtaganden vad gäller en ökad tillväxt och att skapa ett attraktivt Vallentuna. En större volym och komplexitet i kommande arbetsuppgifter kräver ett omfattande utvecklingsarbete samt hur resurser och kompetenser används och fördelas. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen inleddes ett intensivt utvecklingsarbete under föregående år och arbetet har fortsatt under. Målsättningen är en enkel, hållbar och digital samhällsbyggnadsprocess med starkt kundfokus. Väl utvecklade arbetssätt och samverkan inom samhällsbyggnadsprocessen vidareutvecklas, bland annat genom en ny projektmodell för samhällsbyggnadsprojekt. Digitalisering är en viktig del för att nå effektiva processer och för att möta förväntningar från kommuninvånare, företagare och medarbetare. En handlingsplan togs fram under med aktiviteter för att nå målet, en digitalsamhällsbyggnadsprocess år Under året har ett mer operativt arbete med att utföra aktiviteterna genomförts. Ett fokusområde för nämndens avdelningar är att förbättra service och tillgänglighet för kommunens företagare i enlighet med Förenkla helt enkelt. Inom kommunen har en företagslots startats upp. Syftet är att skapa ett möte där företagare kan möta relevant kompetens utifrån sina önskemål. Ett annat fokusområde för året var att få ett gemensamt kommunalt kontaktcenter klart till september. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har bidragit med 0,5 miljoner kronor till kontaktcenter, vilket innebär att den totala budgetramen justerades ned till 12,8 miljoner kronor. Inrättandet av kontaktcenter är en förbättrad tillgänglighet till kommunen och kommer på sikt att kunna avlasta förvaltningen i vissa enklare frågor. Under krävdes dock personalresurser för att introducera och bygga upp den informationsbank som kontaktcenter behöver för att kunna hantera frågor. Parallellt med detta pågick en utveckling av e-tjänster. Verksamheten gick med ett överskott om 1,4 miljoner kronor, vilket främst beror på att vakanser och föräldraledighet inte tillsattes fullt ut. Bygglov och tillsyn Det sammantagna helårsresultatet visar ett totalt underskott om 2,9 miljoner kronor inom bygglov. Den största orsaken till underskottet är lägre intäkter än förväntat på grund av en vikande konjunktur. Framför allt har färre ansökningar inkommit än förväntat gällande nybyggnation men även antalet små ärenden redovisar en minskad mängd ansökningar. Av nybyggnation är det främst produktionen av flerbostäder och småhus som minskat. Intäkterna år uppgick till 77 procent av budget jämfört med föregående år som uppgick till 112 procent. Med den konjunkturförändring och avvaktande bostadsmarknad som råder har verksamheten lyckats med att ställa om mot tillsyn och samtidigt förkorta ärendehanteringen av dessa. En hel del tillsynsärenden är dock komplexa med långa juridiska processer vilket innebär att intäkter i dessa ärenden kan dröja. Under året har ett omfattande utvecklings- och förbättringsarbete genomförts med digitalisering i fokus. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 22(26)

252 Kart- och mätverksamheten Verksamheten har under året bedrivits enligt budget, detta trots vikande intäkter. Liksom inom bygglovverksamheten är konjunkturen en osäkerhetsfaktor som påverkar intäkterna och bostadsmarknaden är för närvarande inne i en osäker period. De minskade intäkterna märks främst inom nybyggnadskartor som är direkt kopplade till denna utveckling. Skiftet i konjunkturen resulterade i att intäkterna blev lägre än budgeterat vilket täcktes upp av vakanshållning av tjänster. Under fortsatte arbetet med att digitalisera detaljplaner och översiktsplanen samt att skapa nya webbkartor och funktioner. Vidare arbetade verksamheten för att i större utsträckning göra kartor och geografisk information fritt tillgängliga och fria att använda, så kallade Öppna data. Miljö- och hälsoskydd samt livsmedelskontroll Årligen handläggs cirka ärenden och tillsynen spänner över skilda arbetsområden såsom enskilda avlopp, dagvatten, kemikalier, inomhusmiljö i skolor och förskolor, att livsmedel är säkra, markföroreningar, luftföroreningar och direkta eller indirekta miljö- och hälsoeffekter överlag. Det sammantagna helårsresultatet är att verksamheterna i stort sett bedrivits enligt budget, detta trots vikande intäkter främst inom hälsoskydd. Inom miljötillsynen har en utredning för att identifiera behov inför perioden tagits fram, likaså har en plan för tillsynen arbetats fram. Behovsutredningen visar på att nämnden saknar två tjänster, en administratör och en inspektör inom tillsyn av enskilda avlopp. Kommunfullmäktige har efter förslag höjt timtaxan från för kontroll enligt livsmedelslagen och Miljöbalken för att öka självkostnadsgraden. Under senare delen av året har en satsning utförts på tillsyn av enskilda avlopp. Hälsoskyddstillsynen har lägre intäkter än budgeterat, det beror delvis på att färre prövningar har inkommit samt att inte lika många verksamheter har omfattats av årlig avgift. Ytterligare bidragande orsak till att intäkterna har sjunkit beror på ett minskat antal klagomål inkommit samt att många av de klagomål som hanterats varit obefogade, vilket medför att ingen avgift får tas ut enligt lagstiftning. Inom livsmedelskontrollen har fler antal besök än tidigare år genomförts. En orsak är att fler mindre objekt (objekt med färre timmar) var planerade under året samt att fler verksamheter fått extra offentlig kontroll (extra besök på anläggningar som inte uppfyller lagens krav) än tidigare år. Främst beror denna ökning på nya rutiner och ökade krav i lagstiftningen. Bostadsanpassning Verksamheten bostadsanpassning möjliggör att en person med funktionsnedsättning kan få bidrag till att anpassa sitt hem för att kunna leva ett självständigt liv i det egna boendet. Verksamheten ger bidrag för att anpassa permanentbostäder. Några exempel på större åtgärder är badrum som behöver byggas om för att till exempel anpassas för rullstol, ombyggnad av kök, och rullstolshissar. Det ska alltid finnas ett direkt samband mellan åtgärden och funktionsnedsättningen. Behovet av anpassningsåtgärderna ska dessutom vara långvarigt och bestående. Verksamheten gick med ett överskott om 0,7 miljoner kronor då få större åtgärder har inkommit under året. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 23(26)

253 Investeringsredovisning Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr) Projekt Budget Bokslut Totalt (mnkr) Avvikelse mot budget Årligt anslag 0,5 0,0 0,0 0,5 Kommentar Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr) Totalt, projekt Projekt Budget Utfall Budget Utfall Prognos Totalt (mnkr) 2,4 1,7 6,0 3,4 6,0 Digitalisering bygglovarkiv 1,1 0,6 2,5 2,0 2,5 Digitalisering samhällsbyggnadsprocessen Klart år 1,3 1,1 3,5 1,4 3, Kommentar Digital samhällsbyggnadsprocess Projektet en digital samhällsbyggnadsprocess har en total budget på 6 miljoner totalt för åren , varav hälften återfinns inom kommunstyrelsen och hälften inom miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Arbetet med att digitalisera hela samhällsbyggnadsprocessen startade under. Ett grundläggande arbete genomfördes med en analys av nuläge och behov. En handlingsplan togs fram för att nå en helt digital samhällsbyggnadsprocess år Under åren kommer en mer aktiv genomförandefas att pågå. Handlingsplanen innehåller en mängd olika aktiviteter alltifrån ny webbplats, nya system såsom nytt ärendehanteringssystem, digitalt arkiv, projektverktyg, digitalt LEAN, e-tjänster bland annat helt digitala ansökningar, mina meddelanden och min sida. Ett arbete som är pågående är att digitalisera alla detaljplaner, totalt cirka 200 stycken varav 148 stycken redan är klara. Den nyligen antagna översiktsplanen ska även den digitaliseras. Andra aktiviteter syftar till att kompetensutveckla medarbetarna i digitalisering och att ta fram krav på IT-kompetens och digitaliseringskompetens som kan ställas som krav vid rekrytering. Den första december lanserades nya e-tjänster, det innebär att kunden kan ansöka/anmäla alla byggärenden digitalt. Vilket leder till effektivisering av bygglovsprocessens administrativa del. I takt med att allt fler ansökningar digitalt kommer effektiviseringen och kostnadseffektiviteten att öka. Parallellt pågår arbete med automatiska regler för att underlätta återkoppling och kommunicering med kund. Den visuella styrningen innebär att avdelningen kan se alla ärenden i realtid på skärm och därefter fördela resurser utifrån behov, årstid eller arbetsbelastning. Miljöavdelningen kommer i början av 2019 införa ett nytt ärendehanteringssystem på grund av att nuvarande system ersätts hos leverantören. Under har fokus legat på att kunna gå över till ett nytt ärendehanteringssystem. Projektet har syftat till att säkerställa och strukturera det data som finns i nuvarande system inför ett kommande byte. Arbetet bedrivs av personal med god kännedom om systemet. För att miljöavdelningen ska kunna bidra med ökad digitalisering och effektivisering, som är ett av nämndens fokusområden och helt i linje med Förenkla - helt enkelt projektet krävs ett nytt ärendehanteringssystem som kan hantera detta. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 24(26)

254 Analys - Medarbetare Personal Månadsavlönade medarbetare Antal anställda Varav tillsvidareanställda Antal årsarbetare 37 34, Medelålder 45,4 45,1 43,8 Medellön (tkr) 38, ,6 Medianlön (tkr) 36,5 36,2 33,7 Sjukfrånvaro i av arbetad tid enligt avtal Samtliga medarbetare 2016 Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 67,9 61,3 50,1 Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 10,0 12,6 6,3 Kvinnor 10,0 8,2 3,5 Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 1,9 1,6 0, år 14,7 12,3 4,8 50 år och äldre 2,4 1,9 4,3 Samtliga 10,0 9,6 4,4 Personalomsättning 2016 Tillsvidareanställda medarbetare 8,8 18,2 24,0 Jämställdhet och mångfald Månadsavlönade medarbetare 2016 Anställda, andel män Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 25(26)

255 Medarbetarenkät Område Kommunen totalt Infrastruktur, skydd m.m Kommunen totalt Infrastruktur, skydd m.m Motivation Ledarskap Styrning HME Kompletterande text: Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram en modell för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Kommuner och landsting erbjuds att använda nio gemensamma enkätfrågor inom området att komplettera sina respektive medarbetarenkäter med, eller att använda som en fristående enkät. Syftet är dels att skapa ett jämförelsematerial, men också att kunna analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Medarbetarenkäten visar på ett hållbart medarbetarengagemang i verksamheterna, men med viss nedgång sedan förra mätningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året utvecklat det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningen arbetar utifrån centrala arbetsmiljömål som bland annat syftat till att öka sammanhållning och samverkan inom förvaltningen liksom att utveckla tydligheten i de individuella uppdragen och ett utvecklat ledarskap. Under hösten genomfördes en värdegrundsbaserad utvecklingsprocess, där alla medarbetare och chefer deltagit och lagt en grund för fortsatt utveckling. Utöver detta arbetar förvaltningen aktivt med en strategisk kompetensförsörjningsplan utifrån ledorden attrahera, utveckla och behålla personal. Kommentar Från och med baseras nyckeltalen under rubrikerna Personal och Jämställdhet och mångfald på samtliga medarbetare med månadslön oavsett anställningsform. Detta att jämföra med redovisat resultat för helår 2016, då det enbart baserades på medarbetare med en tillsvidareanställning. Ökningen av tillsvidareanställda jämfört med föregående år omfattar tillsättning av en vakant tjänst på bygglovsavdelningen samt utökning med en handläggare inom miljöavdelningen. Långtidssjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år. Få långtidssjukskrivningar får en stor effekt procentuellt sett på en liten personalgrupp. Ett systematiskt arbete med långtidssjukskrivna medarbetare och medarbetare som har en upprepad korttidsfrånvaro har pågått under året. Alla som är långtidssjukskrivna har en rehabiliteringsplan. Det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår kontinuerligt i verksamheterna och medarbetare bidrar aktivt till förbättringar. Förvaltningen arbetar intensivt med friskvårdsaktiviteter, bland annat integreras friskvård- och trivselaktiviteter i medarbetarnas kalendrar. Vallentuna Kommun har tecknat ett kollektivavtal som möjliggör fler semesterdagar för vissa medarbetare. De medarbetare som har ett större ledighetsbehov än den ordinarie kollektivavtalade semestern, kan nu teckna en individuell överenskommelse om att få fler semesterdagar genom att avstå från semesterdagstillägget. En stimulansåtgärd har införts vilket innebär att arbetsgivaren bjuder på en dag när en medarbetare är ledig en eller fler sammanhängande veckor enligt principen var ledig fem dagar, men ta bara ut fyra semesterdagar. Åtgärden gällde från den 1 juni till den 31 december, utifrån vissa förutsättningar. Personalomsättningen har minskat från 18,2 procent föregående år till 8,8 procent. Detta är en mycket positiv utveckling och förebyggande åtgärder har utgått från en strategisk kompetensförsörjningsplan vilken syftar till att attrahera, utveckla och behålla personal. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Verksamhetsberättelse 26(26)

256 Överförmyndarnämnden Verksamhetsberättelse 258