1(6) Samrådssvar från Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. X Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. X Särskilda utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. X SRMH bedömer att beskrivningen av vattendistriktets utmaningar ger en rättvisande bild, men vill tillägga nedanstående punkter under avsnittet om miljögifter;~-problematiken med den historiska användningen av klorerade lösningsmedel och att dessa ämnen kan återfinnas i mark och grundvatten efter nedlagda kemtvättar och mekanisk industri. Ämnena kan spridas långväga sträckor och är ofta svårsanerade.~-spridningen av perfluorerade ämnen. PFOS har uppmätts i höga halter i sjöar vilket har kunnat korreleras till även höga halter i fisk från dessa. I Skåne har fiskeförbud införts där halterna har varit höga. Historiskt har PFOS kunnat härledas till släckövningsplatser, men numera har det konstaterats att perfluorerade ämnen finns allmänt spritt i miljön. Hur går vi vidare? Nationella riktvärden? Fiskeförbud på flera håll?~ Motivera. Se fråga 3.
2(6) Samverkan Svar: SRMH bedömer att prioriteringen av väsentliga frågor är bra. Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? SRMH anser att det finns brister mellan nationell, regional och lokal nivå. Se nedanstående punkter som vi anser behöver utredas närmare;~~- Oljeskyddsplaner~Det saknas en regional samordning vid framtagandet av kommunala oljeskyddsplaner. En likartad struktur och gemensamma beröringspunkter i utformningen av oljeskyddsplanerna är av stor vikt.~vid ett oljeutsläpp är det väsentligt att snabbt kunna ta beslut om vilka samt var åtgärder ska sättas in för att begränsa spridningen av olja och för att minimera dess verkningar på miljön. Vilket/vilken är den ur miljösynpunkt?bästa? alternativet/uppsamlingsytan för sanering av olja som kan påverka flera kommuner? Det kan vara mer lämpligt att sanera oljan i den ena kommunen som inte har ett lika regionalt skyddsvärt område som en angränsande kommun kan ha. Vid ett oljeutsläpp är tidsaspekten mycket viktig för att förhindra ytterligare spridning av olja genom att bl a hinna lägga ut länsar som skyddar det som vi anser vara mest skyddsvärt. Det är därför viktigt att det finns tillgång till tydliga och inarbetade dokument för att snabbt kunna ta rätt beslut i en tidspressad situation. ~~ - Tillsyn - miljöfarliga verksamheter~det finns en avsaknad av ett regionalt forum för att diskutera tillsyn rörande miljöfarliga verksamheter. Det vore önskvärt med återkommande möten mellan miljökontoren och Länsstyrelsen för att diskutera aktuella tillsynsfrågor. Dessa frågor diskuteras i nuläget i informella grupper med miljöskyddsinspektörer från olika kommuner samt i återkommande möten med Käppalaförbundet och Stockholm Vatten. När det gäller ärenden avseende förorenade områden finns en väl fungerande
3(6) återkoppling mellan miljökontor och Länsstyrelsen med återkommande möten, vilket även skulle kunna appliceras på tillsynsfrågor avseende miljöfarliga verksamheter. ~~-Tillsyn - dagvatten~det saknas nationella riktvärden för dagvatten. Olika framarbetade riktvärden tillämpas i olika delar av landet. SRMH anser att det är viktigt att denna fråga utreds vidare. Ett önskemål är att det tas fram en modell som skall kunna tillämpas i hela landet och med riktvärden som kan anpassas efter omgivningens karaktär/miljöstatus med utgångspunkt från skyddsvärda områden, miljökvalitetsnormer mm.~~-tillsyn - Enskilda avlopp~bdt-vatten~det finns oklarheter och skillnader i tillsynskrav mellan kommunerna och Länsstyrelsen avseende BDT-anläggningar. ~Länsstyrelsen har gjort bedömningar att inga åtgärder krävs för befintliga BDT-avlopp som endast består av stenkista eller rör med direktutsläpp. SRMH gör bedömningen att dessa anläggningar måste åtgärdas med 2-kammarbrunn med efterföljande reningssteg d v s infiltration/markbädd/kompaktfilterbädd.~i utfallen av rättsfallen är 2-kammarbrunn och infiltration ett minimikrav. Ibland har även krav på fosforfällor ställts. ~~Mätparametrar för avloppsvatten~bod anses vara en av de viktigaste parametrarna att analysera vid utsläpp av avlopp och dominerar som parameter vid analys. Vid olika seminarier om kommunal avloppsrening har det dock framkommit att dessa analyser är mycket osäkra. Analyserna tar mellan 8 dagar - 6 veckor och mätnoggrannheten i ett ackrediterat lab ligger på +/- 30 %. SRMH vill att BOD:s betydelse som mätparameter och viktigt mått utreds vidare.~ Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Svar: Se föregående fråga. Övervakning Svar: SRMH anser att prioriteringen av väsentliga frågor är bra. Se även tidigare kommentarer. Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag?
4(6) Svar: SRMH instämmer om de brister som lyfts fram i arbetsprogrammet och att det finns stora förbättringspotentialer. Det finns behov av tydliga styrmedel för övervakning. Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Svar: VISS -Vatteninformationssystemet är en bra källa till information som både myndigheter och allmänheten kan ta del av. ~Denna skulle kunna utvecklas m t ex info om fiskeförbud där det är höga halter av PFOS, allmänt om miljöstörande ämnen mm. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Svar: SRMH bedömer att ansvarsrollerna kan styras upp tydligare. Saknas någon aktör? Motivera. Fiskevårdsföreningar, Naturskyddsföreningen, Sveriges Ornitologiska förening mm kan ha värdefull information som kan kopplas ihop med vattenkvalitet och utsläpp av miljöstörande ämnen. Kartläggning och analys Svar: SRMH anser att det är en bra beskrivning av läget och vill ytterligare poängtera att det är av stor vikt att bedömningsgrunder tas fram för att detektera påverkan från miljögifter. (vattenförvaltningens def.) Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? X Svar: Saknas någon aktör? Motivera. Fiskevårdsföreningar, Naturskyddsföreningen, Sveriges Ornitologiska förening mm kan ha värdefull information som kan kopplas ihop med vattenkvalitet och utsläpp av miljöstörande ämnen.
5(6) Miljökvalitetsnormer Svar: SRMH bedömer att prioriteringarna som anges är bra. För att miljökvalitetsnormerna ska kunna "sjösättas" i praktiken krävs ett tydligare och rättssäkert regelverk.~~vägledningar och praxis för tillämpningar av miljökvalitetsnormer är mycket betydelsefullt för det fortsatta arbetet och för att uppnå god vattenstatus.~ Åtgärdsprogram Svar: SRMH instämmer i bedömningen av vilka frågor som ska prioriteras. Se även tidigare kommentarer. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Det behövs mer tydlighet i ansvarsrollerna samt rättssäkrare krav från nationellt håll. Saknas någon aktör? Motivera. Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Svar: SRMH har använt den som faktaunderlag och sammanställning i planeringssammanhang samt som stöd i vår tillsyn och avstämning av vår ansvarsroll för att uppnå god vattenstatus.
6(6) Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? Svar: Striktare och tydligare ansvarsfördelning så att inte frågorna hamnar "mellan stolarna".~~att tydligt ange vad som är tillsynsfrågor och som miljönämnden/miljökontoren har ansvar för vid myndighetsutövning och att det inte inkluderas i det allmänna som "kommunen" står för. Övriga synpunkter Svar: