Vasa stads instruktioner för servicesedel inom effektiverat serviceboende Social- och hälsovårdsnämnden

Vasa stads instruktioner för servicesedel inom effektiverat serviceboende Social- och hälsovårdsnämnden 27.9.2016 PL 241, 65101 VAASA Puhelin 06 325 1111 s-posti: etunimi.sukunimi@vaasa.fi PB 241, 65101 VASA Telefon 06 325 1111 e-post: förnamn.efternamn@vaasa.fi Käyntiosoite/ Yhteiset ja tekniset palvelut Ruutikellarintie 4, 65100 Vaasa fax (06) 317 1035 Besöksadress Gemensam och teknisk stödservice Krutkällarvägen 4, 65100 Vasa Sosiaalityö ja perhepalvelut Vöyrinkatu 46 fax (06) 325 2566 Socialarbete och familjeservice Vörågatan 46 Terveyspalvelut, Koti- ja laitoshoito Ruutikellarintie 4, 65100 Vaasa fax (06) 317 1035 Hälsovårdsservice, Hem- och anstaltsvård Krutkällarvägen 4, 65100 Vasa Vaasa-Laihia yhteistoiminta-alue Vallinmäentie 43, 66400 Laihia fax (06) 325 8202 viite hallinto

Innehåll 1. Tillämpningsområde 4 2. Definitioner 4 3. De rättsliga ställningarna för parterna i servicesystemet 5 3.1. Kommun 5 3.2. Klienten 5 3.3. Serviceproducenten 6 4. Kommunens skyldigheter 6 5. De allmänna skyldigheter som berör serviceproducenten 7 6. Klientens skyldigheter 8 7. Klientens rättsskyddsmetoder 8 8. Service som upphandlas genom servicesedel 9 9. Minimkrav gällande servicen 10 9.1. Allmänna förutsättningar som gäller serviceproducenten 10 9.2. Utrymmen, anordningar och redskap 10 9.3. Säkerhet 11 9.4. Personal 12 9.5. Vård- och omsorgsservice 13 9.6. Vård i livets slutskede 15 10. Kvalitetsledning 16 11. Rapportering och tillsyn 17 12. Att söka sig till serviceproducent 17 13. Att bli godkänd som serviceproducent 18 14. Servicesedelns värde och beviljande av den 18 14.1. Servicesedelns värde 18 14.2. Beviljande av servicesedel 19 15. Fakturering av klienten och kommunen i fråga om servicen 19

15.1. Klienten 19 15.2. Kommunen 20 16. Registerföring 22 17. Övriga instruktioner och bestämmelser 23 17.1. Tystnadsplikt 23 17.2. Ansvarspersoner 23 17.3. Ändringar i priserna 23 17.4. Hilmouppgifter 23 18. Ändring av instruktionerna 23 19. Återkallande av godkännande av serviceproducent 24

1. Tillämpningsområde 2. Definitioner Denna instruktion följs, då Vasa stad ordnar service inom effektiverat serviceboende för sina klienter enligt lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009). I instruktionen ställer kommunen enligt 5 i servicesedellagen kriterierna på de krav på serviceproducenten bör uppfylla. Kommunen beskyldigar att serviceproducenterna följer bestämmelserna i denna instruktion. Definitionerna i denna instruktion: 1) Med servicesedeln avses en förbindelse som beviljats en invånare i den kommun som bär ansvar för att ordna service inom effektiverat serviceboende då invånaren beviljats effektiverat serviceboende (exempelvis ett betalningsredskap, elektroniskt kort eller myndighetsbeslut för detta ändamål) och genom vilken kommunen ersätter kostnaderna för den dygnet runt service serviceproducenten erbjuder (den sjukvård, omsorg och säkerhetsservice som behövs). 2) Med inkomstrelaterad servicesedel avses en servicesedel vars värde bestäms på grundval av klientens fortlöpande och regelbundna inkomster enligt vad kommunen bestämmer eller beror på att klientens inkomster beaktas enligt kapitel 3 a i socialvårdslagen eller 10 a 10 c samt 11 12 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. 3) Med självriskandelen anses den andel av det pris för en tjänst av en privat serviceproducent som inte täcks av värdet av den servicesedel kommunen beviljat och som ska betalas av klienten. 4) Med klient avses klienter enligt 3 1 punkten i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. 5) Med serviceproducent avses en privat serviceproducent som uppfyller de krav för verksamheten som fastställs i lagen om privat socialservice (922/2011) samt i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990). Kommunen ska godkänna de privata serviceproducenterna inom effektiverat serviceboende enligt 4 i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården. 6) Med effektiverat serviceboende avses den i 21 4 punkten i socialvårdslagen fastställda heldygnsomsorg inom boendeservicen som ordnas i ett servicehem som upprätthålls av serviceproducenten. Boendeservicen är riktad till de åldringar, som p.g.a. sin begränsade funktionsförmåga inte klarar sig i det egna hemmet, utan behöver övervakad heldygnsomsorg med där tillhörande service. 7) Med tilläggsservice avses sådan service som erbjuds i servicehemmet, men som inte ingår i klientens service- och vårdplan och som klienten

frivilligt skaffar och även betalar för själv (t.ex. frisörs-, barberar- och fotvårdsservice). 3. De rättsliga ställningarna för parterna i servicesystemet 3.1. Kommunen Kommun fungerar som ordnare av servicen genom att som serviceproducenter godkänna de som uppfyller de krav som ställs i 5 1 mom. punkterna 1-4 i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården och därtill även de andra krav och villkor kommunen ställer. Kommunen ska föra en förteckning över de serviceproducenter som den godkänt enligt 4 3 mom. i lagen om serviceproducenter. Kommunen kan sluta ordna service genom servicesedlar och då beslutet om upphörande av verksamheten fått laga kraft upphör de godkännandebeslut gälla som fattats i fråga om serviceproducenter. Att ordna service genom servicesedlar bildar inget avtalsförhållande mellan kommunen och serviceproducenten och inte heller mellan kommunen och klienten. Kommunen svarar i övrigt inte heller för klientens och serviceproducentern serviceutföranden och att skyldigheterna jämtemot varandra följs. Kommunen ansvarar inte heller för de skador serviceproducenterna eller klienterna förorsakar varandra eller tredje parter. Kommunen övervakar serviceproducenternas verksamhet enligt vad som fastställs senare i denna instruktion. Kommunen har rätt att erhålla uppgifter och utredningar i fråga om serviceproducentens serviceproduktion. Kommunen beslutar om godkännande av underleverantörer då det är fråga om underleverantörer inom basservicen (vård och omsorg). Ifall serviceproducenten använder en underleverantör i stödservicen, bör serviceproducenten göra en anmälan om underleverantören till kommunen. Kommunen kan av motiverad orsak förbjuda serviceproducenten från att använda en viss underleverantör. Kommunen beslutar om vem som är berättigad att få en servicesedel till ifrågavarande service. Kommunen förbinder sig inte till att hänvisa klienter till serviceproducenten. 3.2. Klienten Kommunen kan erbjuda en servicesedeln åt en klient för skaffande av service, ifall klienten uppfyller förutsättningarna för beviljande av effektiverat serviceboende. Klienten har rätt att neka mottagande av den servicesedel som erbjuds, då kommunen på annat sätt bör hänvisa klienten till den service som ordnas. Enligt 9 1 mom. i lagen om klientens ställning och rättigheter samt 6 2 mom. i lagen om patientens ställning och rättigheter kan klienten representeras av dennes lagliga representanter, anhöriga, annan närstående person eller ärendehanterare. Ifall klienten tar i bruk servicesedeln, väljer klienten själv serviceproducenten från den serviceproducentsförteckning kommunen upprätthåller över godkända serviceproducenter. Klienten eller den ovan nämnda representanten ingår ett serviceavtal med den valda serviceproducenten och ett separat avtal om hyrande av servicebostad. I avtalsförhållandet tillämpas i fråga om servicen bestämmelserna från 3 och 4 kapitlen i konsumentskyddslagen, till lämpliga delar manuellt innehållet i 8

kapitlet samt de allmänna principerna för konsumenträtten och avtalsrätten. Hyresförhållandet fastställs enligt lagen om hyra av bostadslägenhet. De ovan nämnda avtalen är i kraft tillsvidare med den uppsägningstid som fastställs i lagen om hyra av bostadslägenhet. Klienten är berättigad att använda servicesedeln enbart för att betala den vård- och omsorgsservice som avses i den av kommunen godkända instruktionen för service från serviceproducenter samt denna instruktion. Invånarens rätt till effektiverat serviceboende återstår (t.ex. trots att staden skulle sluta användningen av servicesedlar), ifall det i invånarens funktionsförmåga eller situation sker sådana förändringar som leder till att man kan anse att rätten till effektiverat serviceboende upphör existera. 3.3. Serviceproducenten Serviceproducenten ingår hyresavtal med klienten, ifal klienten kan hänvisas en lämplig bostad i serviceenheten. Klientens rätt till service och hyra av bostaden finns ända tills denne går bort eller servicebehovet ändras och klienten permanent kan överföras till en annan vårdplats. Serviceproducenten har dock rätten att säga upp hyresavtalet för bostadslägenheten enligt givna lagar, ifall klienten försummar sina betalningsskyldigheter. Serviceproducenten är den hyresvärd för den uthyrda serviceboendelägenheten som avses i lagen om hyra av bostadslägenheter. Serviceproducentens rättigheter, skyldigheter och ansvar fastställs enligt den nämnda lagen. Serviceproducenten ingår med klienten ett serviceavtal om priset och innehållet i servicen. Därtill har serviceproducentens och klientens ansvar och skyldigheter specificerats i avtalet. Den självrisk som återstår att betala för klienten antecknas i klientens avtal. Serviceproducenten är i förhållande till klienten den näringsidkare som avses i 5 i konsumentskyddslagen. Serviceproducentens rättsliga ställning, såsom ansvar för lagenligheten för marknadsföringen av servicen, fördröjningar av service, fel i servicen samt skador orsakade av servicen fastställs enligt bestämmelserna i nämnda kapitlen i konsumentskyddslagen samt enligt rättsprinciperna. Eventuella skador ersätts i första hand genom serviceproducentens försäkringar och i sista hand ansvarar serviceproducenten för dessa enligt skadeståndslagen. 4. Kommunens skyldigheter Kommunen för för klienten utreda dennes ställning vid användande av servicesedeln och även servicesedelns värde, serviceproducenternas priser, hur självriskandelen fastställs och den uppskattade storleken på självriskandelen samt klientavgiften som fastställs enligt motsvarande service enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Kommunen bör ge klienten uppgifter om varifrån uppgifter om denne kan skaffas, oberoende av dennes samtycke. Kommunen bör även reservera klienten en möjlighet att bekanta sig med uppgifter skaffade från andra källor och vid behov ge utredningar om ärendet. Kommunen bör ta ärendet i fråga om val av serviceproducent för behandling inom en (1) månad från att serviceproducenten meddelat om detta. Kommunen bör fatta beslut om att godkänna eller avslå serviceproducenten

inom tre (3) månader från att serviceproducenten har levererat alla handlingar som behövs till kommunen. Kommunen bör hålla en förteckning över de serviceproducenter den godkänt. Kommunen bör sköta om att uppgifterna om serviceproducenterna, den ifrågavarande servicen de producerar samt priserna för servicen finns till offentligt påseende på internet och på andra lämpliga sätt. Kommunen bör återkalla godkännandet av en serviceproducent och radera denna från sin förteckning, ifall de i lagen stiftade eller i denna instruktion nämnda förutsättningarna för godkännande inte längre uppfylls, eller ifall serviceproducenten själv ber kommunen återkalla godkännandet. Kommunen förbinder sig till att hemligahålla serviceproducentens affärsoch yrkeshemligheter. 5. De allmänna skyldigheter som berör serviceproducenten Serviceproducenterna bör uppfylla kraven enligt lagen om privat socialservice (922/2011), lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) samt andra krav enligt de lagar som berör serviceverksamhet enligt denna instruktion. Därtill bör serviceproducenten ha erhållit ett tillstånd från regionförvaltningsmyndigheterna att tillhandahålla socialservice dygnet runt. Serviceproducenten bör årligen leverera en uppdaterad egenkontrollsplan. Serviceproducenten bör finnas listad i förskottsuppbördsregistret. Serviceproducenten bör ha en ikraftvarande försäkring eller ansvarsförsäkring enligt patientskadelagen, där försäkringsmängden räcker till att täcka de personskador som kan uppstå då man beaktar kvaliteten och omfattningen av serviceverksamheten och att även de andra försäkringarna som krävs för verksamheten är i kraft. Servicen från serviceproducenten bör till innehållet och kvaliteten motsvara minst det som anges i denna instruktion. Serviceproducenten är skyldig att sända kommunen de uppgifter och utredningar som krävs i denna instruktion. Marknadsföringen av servicen bör följa god marknadsföringssed och uppfylla kraven på konsumentskyddslagen. Servicepriserna bör meddelas på ett jämförbart sätt så att den klient som använder servicesedeln utan besvär kan fastställa helhetspriset för servicen och den andel, som återstår för klienten själv att betala. Servicen bör uppfylla de krav på god socialvård och gott bemötande som fastställs i 4 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Serviceproducenten använder sig av nätfakturering. Serviceproducenten är skyldig att följa villkoren och bestämmelserna i denna instruktion från och med att serviceproducenten har godkänts som servicesedelproducent inom effektiverat serviceboende. Klientens service- och vårdplan justeras minst med sex (6) månaders intervaller och alltid ifall klientens servicebehov eller funktionsförmåga ändras. Uppgifterna sänds vid behov till chefen för serviceboende i Vasa stad eller också går man igenom dessa i samarbetsträffar minst en gång per år.

6. Klientens skyldigheter Klienten är skyldig att ge kommunen de uppgifter som behövs i samband med beviljande av servicesedel. Klienten, dennes befullmäktigade eller intressebevakare bör ta kontakt med serviceproducenten för ingående av serviceavtal samt om hyrande av en bostad som ingår däri. I hyresförhållandet fastställs klientens skyldigheter enligt lagen om hyra av bostadslägenhet. Klienten betalar hyran och självriskandelen av serviceavgiften (den del som överskrider värdet på servicesedeln) samt de avgifter för de tjänster som klienten själv skaffar enligt deras inbördes avtal. 7. Klientens rättsskyddsmetoder De rättigheter som berör klienten enligt lagen om klientavgifter inom socialvården och patientlagen är t.ex. beaktande av klientens åsikt, självbestämmanderätt och delaktighet gott bemötande, god service och god vård åt patienten uppgörande av service- och vårdplaner ändamålsenlig behandling av uppgifterna samt användning av klientens rättsskyddsmetoder. Klienten kan ansöka om ändringar för beslut om den inkomstbundna servicesedelns värde eller höjande av värdet på servicesedeln genom rättelseyrkande, som adresseras till kommunens flermedlemmade organ (nämnden). Instruktioner för begäran om omprövning ges i beslutet. Klienten har rättighet att göra en anmärkning över det bemötande som fåtts till en ansvarsperson inom verksamhetsenheten för socialvården eller till den ledande tjänsteinnehavare inom socialvården på det sätt som avses i socialvårdslagen. Klienten kan även ta kontakt med patient- eller socialombudsmannen i fråga om olägenheter i servicen och/eller göra en klagan till tillsynsmyndigheten. Meningsskiljaktigheter mellan klienten och serviceproducenten (t.ex. fördröjning av servicen alternativt fel eller skada p.g.a. servicen) kan föras till konsumenttvistenämnden för behandling. Även andra konsumentmyndigheter, såsom konsumentverket, konsumentombudsmannen och konsumentrådgivningen är till dessa delar behöriga. Klienten kan även väcka talan i tingsrätten i fråga om ärendet. Vid meningsskiljaktigheter bör klienten i första hand kontakta serviceproducenten för att utreda ärendet. En av de centrala egenskaperna för servicesedeln ligger i att missnöjda klienter byter serviceproducenter.

8. Service som upphandlas genom servicesedel a. Finskspråkigt effektiverat serviceboende b. Svenskspråkigt effektiverat serviceboende Med serviceboende med heldygnsomsorg avses boendeservice i enlighet med 21 i socialvårdslagen (1301/2014), vilken ordnas i servicehus och där det finns personal på plats dygnet runt. Serviceboendet med heldygnsomsorg är avsett för äldre som på grund av sin funktionsförmåga inte klarar sig i det egna hemmet ens med maximal hemhjälp. Den här servicen behöver personer som är somatiskt svårt multisjuka och/eller lider av minnessjukdom. De behöver i flera av sina personliga funktioner tidskrävande, daglig hjälp av vårdpersonal dygnet runt, regelbunden handledning och tillsyn. I långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg ingår bl.a. omsorg och vård av klienten dygnet runt, måltider, städservice, hygienomsorg, klädvård samt annan service samt hjälp i bostaden och utanför den. Invånarna i serviceboende med heldygnsomsorg beskrivs med följande definitioner: invånarnas funktionsförmåga är klart nedsatt, Rava >3.00 och/eller MMSE <15. största delen av invånarna har svår eller medelsvår demens invånarna kan ha flera kroniska sjukdomar som ansluter sig till åldrande invånarna kan ha sensoriska funktionshinder invånarna kan ha problem med att kontrollera urin och/eller avföring invånarna behöver mycket och kontinuerlig hjälp eller handledning i de dagliga funktionerna invånarna behöver hjälpmedel eller personlig assistans då de rör sig för att invånarna ska klara vardagslivet förutsätts tillsyn dygnet runt och omedelbar tillgång till personal invånarna kan ha tendens att rymma och har sålunda behov av en övervakad boendemiljö Syftet med långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg är att erbjuda vård och omsorg dygnet runt till livets slutskede med beaktande av klientens behov på ett tryggt och högklassigt sätt. Vården ska främja funktionsförmågan eller upprätthålla den. Bostaden i servicehuset är invånarens hem. Största delen av invånarna är dementa och de lever de sista åren av sitt liv i servicehus. Symptom på demens är bl.a. försämrad intellektuell prestationsförmåga, sämre minne, afasi, igenkänningsstörning, gestaltningsstör-

ning och störning i viljestyrda funktioner. De mest typiska psykologiska symptomen är affektiva problem, hallucinationer, vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. Beteendesymptom är bl.a. fysisk aggressivitet, vandringsbeteende, rastlöshet, skrik, upprepade frågor, gråtkänslighet och snabba ändringar i beteendet. Vården av en dement person är inte passiv och förvarande. Ett bra liv betyder att den dementa personen kan leva ett personligt liv i en miljö, där personen blir förstådd utifrån de egna behoven. Då kan den dementa personen känna sig uppskattad och accepterad, kan få uppmärksamhet, uppleva framgångar, välbefinnande och samhörighet samt vara i social växelverkan. Det här förutsätter att man sätter sig in i den dementa personens levnadshistoria, värdevärld, sätt och vanor. I vardagen betyder det vård, där man försöker hitta och stöda den dementa personens återstående och förlorade resurser, förmåga och färdigheter. God rehabiliterande vård förebygger också beteendesymptom. I Vasa finns nu 1758 invånare som fyllt 85 år, av vilka 1138 är finskspråkiga, 608 svenskspråkiga och 12 med annat modersmål. Fram till år 2030 förutspås att antalet finskspråkiga i den här åldern ökar till 2423, antalet svenskspråkiga minskar med 41 till 564 och antalet personer med annat modersmål ökar till 33. Av de personer som fyllt 85 år lider drygt en tredjedel av en sjukdom som föranleder svåra-medelsvåra minnesstörningar. I samma servicehus kan invånare som hör till olika språkgrupper vårdas. Vid vården av dementa personer ska dock hela småhemmet vara enspråkigt och erbjuda en kulturell vardag och också feststunder enligt språkgruppen. 9. Minimikrav gällande servicen Serviceproducenten sköter om att servicen produceras så att alla bestämmelser i den styrande lagstiftningen följs och att servicen följer beställarens krav och serviceproducentens servicebeskrivning hela den tid, producenten finns i förteckningen över serviceproducenter godkända av Vasa stad. 9.1. Allmänna förutsättningar som gäller serviceproducenten Serviceproducenten uppfyller de krav som ställs i lagen om tillsyn över privat socialservice och lagen om privat hälso- och sjukvård och har erhållit regionförvaltningsmyndighetens (eller Valviras) koncession att tillhandahålla socialservice dygnet runt. Serviceproducenten förbinder sig att betala sina skatter och lagstadgade försäkringsavgifter och tar hand om sina andra samhälls- och arbetsgivarskyldigheter klanderfritt. Serviceproducenten iakttar minimikravet enligt Finlands lag och kollektivavtalsbestämmelser i fråga om löne-, arbetstids- och övriga villkor. I undantagsförhållanden eller annan motsvarande krissituation som drabbar staden förbinder sig serviceproducenten att samarbeta med Vasa stad. 9.2. Utrymmen, anordningar och redskap Invånarna har enpersonsrum och tillräckliga hygien- och wc-utrymmen i enlighet med regionförvaltningsmyndighetens koncession. Invånarnas integritet tryggas under de dagliga vårdrutinerna. Invånarna har möjlighet att ta med sig egna möbler och andra saker till sina rum.

Invånarrummen, korridorerna och de gemensamma utrymmena är tillgängliga och trygga och möjliggör användning av hjälpmedel, såsom rullstol, gåstol och patientlyftanordning. Enhetens gemensamma utrymmen står till invånarnas förfogande och det är möjligt att ordna gemensamma tillställningar i dem. I de gemensamma utrymmena finns teve och annan utrustning som möjliggör gemensam verksamhet. Om utrymmena finns i flera våningar, finns det hiss i huset och trappuppgången är trygg. Gårdsområdet är tillgängligt och möjliggör trygg utevistelse dagligen. 9.3. Säkerhet Möblerna i de gemensamma utrymmena och på gårdsområdena är stadiga, lämpliga för åldringar och materialen är brandsäkra och lätta att hålla rena. Invånaren har tillgång till tillräckliga och ändamålsenliga hjälpmedel. Utrustning som är i gemensam användning och som är nödvändig med tanke på arbetsergonomin (t.ex. blodtrycksmätare, våg, lyftanordningar) anskaffas av serviceproducenten. Enheten har ett skriftliga handlingsdirektiv gällande förvaring av invånarens penningmedel och värdeföremål. Enheten har en skriftlig plan för läkemedelsbehandling (enligt SHM:s senaste rekommendation) och en utsedd person som ansvarar för läkemedelsbehandlingen. Läkemedlen förvaras i låsta utrymmen. Serviceproducenten kan genomföra läkemedelsdoseringen som köpservice eller på försorg av en person som utbildats för läkemedelsbehandling i enlighet med anvisningarna i SHM:s handbok om säker läkemedelsbehandling. Kvalitetsavvikelser (inkl. farohändelser och nära ögat-situationer) antecknas, beskrivs och behandlas för undvikande av upprepningar (t.ex. Haipro) och avvikelser och åtgärder som vidtagits på grund av dem rapporteras årligen till beställaren. Enheten har en räddningsplan och säkerhetsutredning, som är godkänd av räddningsmyndigheten, den uppdateras regelbundet årligen och personalen har gjorts förtrogen med dess innehåll. Invånarutrymmena är försedda med sprinklersystem. Datasäkerheten tas om hand på ändamålsenligt och i lagstiftningen förutsatt sätt. Invånarna har i sitt bruk ett skötaranropssystem och de minnessjukas säkerhet tryggas genom passerövervakning och nödvändiga låssystem (t.ex. fönster, dörrar). Serviceproducenten har skriftliga direktiv om hur och på

vilka grunder en invånares självbestämmanderätt och rörelsefrihet kan begränsas. Serviceproducenten har skriftliga anvisningar om till vården ansluten aseptisk verksamhet och sedvanliga försiktighetsåtgärder. De sedvanliga försiktighetsåtgärderna innehåller desinfektion av händerna, användning av rätt skyddsutrustning, riktiga arbetssätt, undvikande av stick- och skärskador samt desinfektion av sekretfläckar. De sedvanliga försiktighetsåtgärderna gäller varje ögonblick i fråga om varje invånare. 9.4. Personal Personalen uppfyller de lagstadgade kraven som ställs på personal inom social- och/eller hälso- och sjukvården. Behörighetsvillkoren för sjukskötare och annan personal inom hälso- och sjukvården regleras i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994). Behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården stadgas i lag 272/20015 och förordning 2005/608. I vårdpersonaldimensioneringen inräknas de arbetstagare som deltar i den omedelbara klientvården och som har utbildning inom social- eller hälsooch sjukvård. Övrig personal inkluderas i dimensioneringen endast till den del som deras arbete omfattar att svara på invånarnas basbehov, t.ex. assistans vid måltider, tvätt, påklädning och toalettbesök. Rehabiliteringspersonalen och övrig specialpersonal inkluderas i dimensioneringen med en andel som motsvarar deras arbetsinsats. I beräkningen iakttas SHM:s Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (SHM:s publikationer 2013:11). Verksamhetsenheten ska ha en personal, vars antal, utbildning och uppgiftsstruktur motsvarar antalet invånare i serviceboende med heldygnsomsorg och servicebehovet som invånarnas funktionsförmåga förutsätter, samt som garanterar en högklassig service för invånarna. I verksamhetsenheten ska finnas tillräckligt med personal under dygnets alla tider. En arbetstagare, som inte har en yrkesinriktad grundutbildning inom socialeller hälso- och sjukvården, kan inte ensam arbeta i nattskift och han eller hon kan inte ansvara för medicinering. I varje nattskift ska det finnas minst en person som avlagt grundexamen inom social- eller hälso- och sjukvården. Personalen utför bara sådana arbetsuppgifter som de enligt stadganden eller nationella direktiv har rätt att utföra och vid behov personligt tillstånd för, ex. ikraftvaranda läkemedelslov. Personaldimensioneringen motsvarar kraven som ställs på en god vård för klienterna och är i överensstämmelse med serviceproducentens koncession.

Man ser till att personaldimensioneringen är i enlighet med stadgandena även under semestrar och sjukledigheter. Vikarierna har tillräcklig utbildning och kompetens inom social- och/eller hälso- och sjukvård. Enhetens ansvarsperson har minst yrkeshögskoleexamen inom socialoch/eller hälso- och sjukvård eller motsvarande examen på institutsnivå, tillräcklig ledningsförmåga och minst tre års arbetserfarenhet av motsvarande ledningsuppgifter. Då yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvård anställs, förbinder sig serviceproducenten att kontrollera personens uppgifter i det register som Valvira upprätthåller. Sjukskötares tjänster är tillgängliga för invånarna åtminstone på vardagarna. Den som ansvarar för matservicen har utbildning inom branschen, erfarenhet av äldre personers näring/mat samt hygienpass. Den övriga kökspersonalen har utbildning i branschen och hygienpass. För stödservice finns det tillräckligt med personal. Personalen som deltar i vården har tillräckliga kunskaper i finska och/eller svenska. I enspråkiga (finsk- eller svenskspråkiga) grupphem har minst 75 procent av vårdpersonalen som modersmål det språk som används i grupphemmet eller så har de minst god förmåga att i tal och skrift använda ifrågavarande språk (språkintyg). I varje arbetsskift bör finnas en vårdanställd, som pratar det språk som behövs som sitt modersmål, eller som har goda muntliga och skriftliga färdigheter i respektive språk (språkprov). I ett tvåspråkigt grupphem ska det alltid finnas en person på plats som kan kommunicera med klienten på dennas modersmål (finska/svenska). Personalen har tillräcklig kännedom om sjukdomar bland äldre, åldrandets inverkningar på funktionsförmågan och om arbetssätt som upprätthåller funktionsförmågan. Serviceproducenten sköter om introduktion av sin personal, upprätthållande av yrkesskickligheten och fortbildning i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010 5) och socialvårdslagen (710/1982 53). Serviceproducenten ska sträva efter att regelbundet använda s.k. svårsysselsatta personer i serviceproduktionen och förbinder sig att till beställaren årligen ge en rapport om hur detta förverkligats. 9.5. Vård- och omsorgsservice Grupphemmet fungerar enligt invånarnas språkliga (finska/svenska) och kulturella bakgrund och vardagarna, festtillfällen och all verksamhet i hemmet sker i enlighet med invånarnas modersmål och kulturella bakgrund. Servicen som tillhandahålls klienterna ska vara planenlig och målinriktad. Klientens egna resurser stöds och servicen baserar sig på individuella behov. I klientförhållandet iakttas konfidentialitet och klientens rätt till god ser-

vice och gott bemötande i enlighet med lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Beställaren svarar för ordnandet av allmänläkarservice (distans- /ansvarsläkarservice för närvarande) vid serviceenheten, vars personal är skyldig att använda de patientdatasystem som verksamheten förutsätter. Serviceproducenten är skyldig att meddela förändringar i fråga om användarna av datasystemet för att undvika onödiga förbindelsekostnader eller så förbinder sig serviceproducenten att betala kostnaderna själv. Serviceproducentens personal ska fungera i samarbete med av Vasa stad ordnad läkarservice och enligt stadens direktiv (bl.a. provtagning). Serviceproducenten svarar för nödvändig sjukvård, inom terminalvården m.m. bedrivs samarbete och stadens hemsjukhus ger anvisningar och utför vid behov krävande åtgärder. För invånaren uppgörs tillsammans med honom eller henne och en anhörig en individuell service- och vårdplan, där klientens resurser och sätten att stöda dem, målen för verksamheten och vården samt metoderna genom vilka målen uppnås definieras. Planen utarbetas inom en månad från att invånaren flyttat in i grupphemmet. Service- och vårdplanen uppdateras minst en gång i halvåret och alltid vid behov på önskemål av klienten eller anhörig eller då invånarens funktionsförmåga eller behov förändras. I service- och vårdplanen överenskoms hur och när anhöriga informeras om klientens ärenden och vem som är invånarens primära kontaktperson. För invånaren utses en ansvarig skötare genast när han eller hon har kommit till verksamhetsenheten och serviceproducenten förbinder sig att informera invånaren och den anhöriga/närstående vem ansvarsskötaren är. Ansvarsskötarens uppgiftsbeskrivning är fastställd. I klientarbetet och hjälpen till invånaren är utgångspunkten klientens resurser, upprätthållande av funktionsförmågan och rehabilitering. Invånarens hälsotillstånd följs upp och bedöms och vården av sjukdomar genomförs i enlighet med anvisningar av läkare. Invånarens personliga hygien, tänder och hudvård sköts om varje dag. Invånaren får enligt eget tycke bada bastu eller duscha en gång i veckan. Invånarens hem hålls snyggt och nödvändig linne- och klädvård ordnas. Miljön hålls snygg. Serviceproducenten handhar adekvat städning i allmänna utrymmen och i invånarrummen, även infektions- och specialstädning (t.ex. ESBL, MRSA, Norovirus och Clostridium). Personalen ser tillsammans med klienten, de anhöriga/intressebevakaren till att klienten får de allmänna förmåner som tillhör honom eller henne, såsom FPA:s vårdstöd och bostadsbidrag. Personalen ser till att man vidtar åtgärder för tillsättande av en intressebevakare för klienten, om klientens funktionsförmåga och hans eller hennes bästa kräver det. För invånarna ordnas dagligen rehabiliterande och meningsfull verksamhet med utgångspunkt i invånarnas egna önskemål och intressen. Invånaren uppmuntras och bistås att delta i gemensam verksamhet samt att upprätthålla och skapa sociala kontakter.

Serviceproducenten har en skriftlig, allmän aktiveringsplan för enheten, grupphemmen en veckoplan och invånaren en individuell aktiveringsplan, som antecknats i vård- och serviceplanen. Personalen ser till att invånarna får i sig tillräckligt med vätska och näring. För invånarna ordnas dagliga måltider, vilka utgörs av frukost, lunch, eftermiddagskaffe/mellanmål, middag och kvällsmål. Måltiderna är i enlighet med näringsrekommendationerna för äldre. Måltidslistorna finns till klienternas och de anhörigas påseende. Invånaren får hjälp om det behövs vid måltiderna. Specialdieter ordnas för de invånare som behöver det. Maten som serveras klienter som tillämpar energität diet ska vara berikad och de får ett mellanmål på förmiddagen utöver de övriga måltiderna. Av läkare särskilt ordinerade tillskottsnäringspreparat ska inbegripas i måltidsdagens pris. Invånarnas nattfasta får inte överstiga 11 timmar. Invånarnas vikt följs upp regelbundet och man ingriper i avvikelser. Serviceenheten svarar för att de laboratorieprover som invånarna behöver blir tagna och för transporterandet av dem för undersökning och säkerställer att svaren blir tolkade och anvisningarna för fortsatt vård beaktas. Serviceenheten ser till att nödvändiga instrument för laboratorieprovtagning finns tillgängliga på enheten. Använda provtagningsnålar förstörs av serviceproducenten på sakenligt sätt på egen bekostnad (riskavfall, skärande avfall m.m.) Serviceenheten ordnar vid behov transport och ledsagare för invånaren till social- och hälso- sjukvården. Serviceenheten sköter om att samarbetet är tillräckligt med invånarens anhöriga och närstående. De anhöriga uppmuntras att hålla kontakt med invånaren. De anhöriga har möjlighet att få vägledning av vårdpersonalen, så att de om de så önskar kan delta i vården sin närstående. Serviceproducenten ordnar regelbundet, minst två gånger per år anhörigkvällar. En broschyr om servicens innehåll finns för klienterna och deras närstående. Invånaren får då han eller hon så vill alltid kontakt med personalen, oberoende av tid på dygnet, antingen via trygghetssystemet eller genom att direkt ta kontakt med skötaren. Med invånaren överenskoms på vilket sätt personalen/gäster kan komma in till hans eller hennes rum och med vem och om vilka av hans eller hennes personliga ärenden det är tillåtet att tala. Kontaktpersonen antecknas i vårduppgifterna. Invånaren får själv besluta om vilka tider han eller hon vill vakna och gå och lägga sig samt om sina vilotider. Invånarens övertygelse respekteras och hans eller hennes andliga välmående ombesörjs. Serviceenheten tillämpar fria besökstider. 9.6. Vård i livets slutskede Invånaren har rätt att bo i boendeserviceenheten till livets slut.

Serviceproducenten ska beakta kraven på vård i livets slutskede såväl i utrymmeslösningar, verksamhetskulturen som personalens kompetens. Serviceproducenten har en handlingsanvisning för förverkligandet av vården i livets slutskede vid boendeserviceenheten. Invånaren ges möjlighet att uttrycka sin egen vårdönskan (vårdtestamente), som innehåller klientens önskemål i fråga den egna vården när döden nalkas. Vårdönskan antecknas i klientens handlingar och den styr personalens verksamhet i terminalvårdsskedet. Invånaren och anhöriga ges tillräckligt med information, så att de kan delta i beslutsfattandet gällande vården. Beslutet om inledande av terminalvård fattas av den vårdande läkaren tillsammans med invånaren och hans eller hennes anhöriga. Beslutet antecknas i invånarens handlingar. De anhöriga informeras med invånarens samtycke. De anhöriga ges andligt stöd, de uppmuntras att vara närvarande och om de så önskar att delta i den döendes vård. Smärtlindring liksom behandlingen av andra svåra symptom sköts om enligt god terminalvårdspraxis vid behov med hjälp och anvisningar från Vasa stads hemsjukhus. Skötaren är vid behov närvarande intill den döende, tar hand om hans eller hennes behov och förverkligar hans eller hennes individuella önskemål samt finns som stöd för de anhöriga. Döden konstateras i enlighet med stadens anvisningar. Den avlidnes anhöriga stöds i deras sorg. För dem ordnas möjlighet till ett lugnt och enskilt samtal med skötaren. De anhöriga vägleds i praktiska angelägenheter och vid behov ges skriftliga anvisningar. Serviceenheten har överenskomna skriftliga förfaringsanvisningar om ledsagning av den avlidne. 10. Kvalitetsledning Verksamhetsenheten ska se till att klienternas självbestämmanderätt bevaras, säkerställa ett rättvist och gott bemötande samt garantera individualitet och säkerhet. Verksamhetsenhetens värden och verksamhetsprinciper har fastställts. Ledningsansvar och befogenheter har fastställts skriftligt. Klientrespons insamlas regelbundet minst varje år och dokumenteras. Responsen utnyttjas i utvecklingen av verksamheten och resultaten av klientresponsenkäter tillställs staden.

Serviceproducenten förbinder sig att delta i Vasa stads äldreservices gemensamma klientnöjdhetsundersökningar samt att utveckla sin verksamhet på basis av resultaten. Skriftliga klientreklamationer och åtgärder som orsakas av dem rapporteras till staden. i serviceenheten iakttas allmänt godkända vårdrekommendationer, såsom Käypä hoito (God medicinsk praxis)-anvisningarna, rekommendationerna i Sairaanhoitajan käsikirja (handbok för sjukskötare) och från THL (Institutet för hälsa och välfärd). Serviceproducenten har slagit fast och dokumenterat sina centrala kvalitetsmål. Serviceproducenten har en skriftlig och tidsenlig verksamhetsplan för boendeserviceenheten. Vid boendeserviceenhetens utveckling och ledning då det gäller invånarnas funktionsförmåga samt verksamhet utnyttjas olika mätare. Serviceproducenten förbinder sig att använda de mätare som Vasa stad använder i äldrearbetet (t.ex. RAVA/RAI, MMSE, MNA), att skaffa behövliga licenser för användning av dem och att överlämna de erhållna resultaten för beställarens bruk vid en tidpunkt som staden bestämmer. Serviceproducenten förbinder sig att samarbeta med beställaren för att förbättra servicekvaliteten under avtalsperioden. Serviceproducenten har då servicen inleds en tidsenlig egenkontrollplan och en plan för riskhantering. Planerna uppdateras årligen. En fortbildningsplan utarbetas årligen utgående från personalens behov. 11. Rapportering och tillsyn Serviceproducenten förbinder sig att kalenderårsvis före utgången av mars inlämna en verksamhetsberättelse till staden gällande det föregående årets verksamhet. Serviceproducenten meddelar på eget initiativ staden om väsentliga förändringar i verksamheten. Dylika förändringar är bl.a. byte av ansvarsperson samt ändring av kontaktuppgifter. Serviceproducenten överlämnar på begäran uppgifter om personalstrukturen och -mängden samt godkänner beställarens tillsynsbesök och klientförfrågningar till serviceenheten. Serviceproducenten sköter om anmälningar som ska göras till myndigheterna. 12. Att söka sig till serviceproducent Att söka sig till en serviceproducent inom effektiverat serviceboende sker genom en separat blankett. Man kan kontinuerligt söka sig till att bli en serviceproducent och ansökningarna behandlas enligt mottagningsordning. Staden kan bara godkänna en serviceproducent,

som är listad i förskottsuppbördsregistret som uppfyller de krav som ställs för verksamheten i lagen om privat socialservice (922/2011), som innehar Regionförvaltningsverkets eller Valviras tillstånd att producera service före verksamheten inleds eller väsentligt ändras, vars serviceproduktion minst motsvarar den nivå som förutsätts av motsvarande kommunal verksamhet, som har ansvarsförsäkring, som kan anses vara tillräcklig med tanke på den försäkringsstorlek som behövs då kvaliteten och omfattningen på serviceverksamheten beaktas för att kunna ersätta de eventuella personskador som uppstår och som även till övriga villkor motsvarar sedvanlig ansvarsförsäkringspraxis, som uppfyller de av kommunen separat ställda kraven på behoven för klienterna eller klientgrupperna, mängden service, servicekvaliten eller andra motsvarande krav som beror på omständigheterna i kommunen, som har en egenkontrollsplan, som under det pågående året eller för föregående år levererar en verksamhetsberättelse, eller om det är fråga om ett nytt företag levererar en verksamhetsplan för det pågående eller därpåföljande verksamhetsåret. 13. Att bli godkänd som serviceproducent Chefen för serviceboendet inom Vasa stads hem- och anstaltsvård intervjuar de serviceproducenter som ansöker om att få bli det. Beslut om att uppta ett företag som stadens servicesedelföretagare fattas av direktören för hem- och anstatsvården utifrån förslag från chefen för serviceboende. Ett beslut om godkännande, avslående eller återkallande av godkännande kan inte överklagas. Den person som å kommunens vägnar beslutar om beviljande av servicesedlar kan inte vara en person som ansvarar för vården eller socialservicen eller fungera i administrativa förtroendeuppgifter hos serviceproducenten. Den person som beviljat servicesedeln får inte heller ha betydande ägandeskap eller kunna använda sig av betydande beslutanderätt hos serviceproducenten eller i gemenskaper som hör till samma koncern med serviceproducenten (över 10 procent av aktierna, andelarna eller rösträtten). Ägandebegränsningen berör inte serviceproducenter, vars aktier handlas i värdepappersbörsen. 14. Servicesedelns värde och beviljande av den 14.1. Servicesedelns värde Kommunen fastställer värdet på servicesedeln. Social- och hälsovårdsnämnden fastställer årligen utgångsvärdet på servicesedeln. Vid fastställande av värdet tas hjälp av kostnaderna inom produktion av kommunens

effektiverade serviceboende och kostnaderna för köpt effektiverat serviceboende. Värdet på servicesedeln för effektiverad service är inkomstrelaterad, och om dess värde ges ett beslut åt klienten. Kommunen bör av klienten få de inkomstuppgifter som behövs för att fastställa värdet på servicesedeln. Servicesedelns värde bör vara skäligt för klienten. Om servicesedeln ges ett beslut åt klienten, och ur beslutet framgår värdet på servicesedeln. Servicesedelns värde bör enligt 7 1 mom. i lagen om servicesedlar höjas från det fastställda, ifall deti klienten eller dennes familj sker ändringar i utkomsten eller ifall klientens i lagen stadgade underhållsskyldighet på annatsätt förutsätta för fara eller ifall det är nödvändigt att göra p.g.a. andra omsorgssynvinklar. I ärenden som berör höjande av värdet på servicesedeln bör ett beslut ges åt klienten. 14.2. Beviljande av servicesedel Utgångspunkten för servicesedeln är alltid att klienten uppfyller de av socialoch hälsovårdsnämnden (17.4.2012) bekräftade kriterierna för effektiverat serviceboende. Klientens ekonomiska möjligheter till servicesedeln bör dryftas före sedeln tas i bruk och staden kan vid behov hänvisa en annan vårdenhet till klienten (eget servicehus eller ramavtalsproducent). SAS-arbetsgruppen bedömer servicebehovet och klienten får ett skriftligt beslut om detta. Förutsättningen för användande av servicesedeln är att klienten själv (eller dennes lagliga representant) kan ta kontakt med serviceproducenten och med denna ingå de avtal som behövs i fråga om servicen. Klienten har ingen subjektiv rätt till servicesedel, men ifall kommunen erbjudit denna, kan klienten antingen ta i bruk servicesedeln eller också neka till användningen av denna. Om klienten nekar till användningen av servicesedeln, bör kommunen ordna klientens service på annat sätt. Om man bedömer att servicesedeln inte lämpar sig för klienten, kan direktupphandling med stöd av 67 i upphandlingslagen utnyttjas under vissa omständigheter. 15. Fakturering av klienten och kommunen i fråga om servicen 15.1. Klienten I avtalet mellan serviceproducenten och klienten bör storleken på klientens självrisk finnas antecknad och därtill även måltider, längden på uppsägningstiden, villkoren för uppsägning, storleken på hyran, storleken på serviceavgiften samt grunderna för ändring av avgifter. I avtalet bör även fastställas vilken service klienten får mot serviceavgiften, dvs. en service- och vårdplan. Därtill är det bra att komma överens om avgiftspraxis, ifall det i servicen uppstår avbrott t.ex. p.g.a. sjukhusavgifter.

Ifall klienten inte klarar av att sköta sin självriskandel, bör serviceproducenten meddela situationen till den tjänsteinnehavare som fattat beslutet senast tre (3) månader före eventuellt uppsägande av avtalet. Klienten eller dennes anhöriga samt staden bör informeras om eventuella prishöjningar för kommande år före utgången av september månad. Direktören för hem- och anstaltsvården godkänner eventuella höjningar i god tid före årsskiftet. Servicesedeln för en ny klient som flyttar till en enhet för effektiverat servicebeonde är i kraft från och med inflyttningsdagen. Serviceproducenten fakturerar klienten för den del som överskrider värdet på servicesedeln.x I fakturorna läggs inga fakturerings- eller andra dylika til-- lägg. Självriskandelen i samband med servicesedeln berättigar inte till hushållsavdrag. Klienten betalar självständigt i helhet den tilläggsservice som köps (t.ex. fysioterapi-, frisörs-, barberar- och fotvårdsservice) åt serviceproducenten enligt deras inbördesavtal. Kommunen ansvarar inte för kostnader som uppstår för inställda serviceutföranden. 15.2. Kommunen Kommunen betalar servicesedelns värde åt serviceproducenten och för förverkligad service mot faktura (Smartums elektroniska servicesedelsystem). Faktureringsperioden är en månad. Serviceproducenten fakturerarden åt klienten beviljade servicesedelns värde av kommunen i efterskott. Vasa stad använder Smartum Oy:s elektroniska servicesedel. För den service som producerats med servicesedeln sänds ingen faktura till kommunen, utan serviceproducenten sköter faktureringen via det internetbaserade programmet från Smartum Oy, som är väldigt lika som att sköta ärenden via nätbanken. För användning av Smartum webbstjänster behövs: internetuppkoppling och en personlig e-postadress Kommunen meddelar samtliga godkända serviceproducenter åt Smartum Oy. Smartum instruerar serviceproducenten i registreringsärenden. Företagets uppgifter publiceras i serviceproducentregistret www.palveluseteli.fi, där kontaktuppgifterna, de godkända tjänsterna och prissättningen kan ses på riksomfattande nivå. Vasa stad ger klienten en servicesedel, därifrån servicebeslutsidentifikation framgår. Serviceproducenten är beskyldigad att kontrollera klientens identitet samt att planen och servicesedeln motsvarar varandra. Servicesedelns debiteringscykel kan fastställas av serviceproducenten själv. Service produceras under den tid sedeln är i kraft och debiteringen bör utförast senast inom 30 dagar från att sedeln har upphört vara i kraft. Smartum redovisar pengarna två gånger i veckan och förbehåller det ikraftvarande servicearvodet från debiteringens värde (3 %, fortlöpande boendeservice och 0,7 % dagvård för barn). Serviceproducenten kan dra av servicearvodet i sin egen beskattning. Andra utgifter uppstår inte, dvs. ifall det inte finns klienter, uppstår inga utgifter. Kommunfaktureringen försvinner från serviceproducenten då debiteringarna görs via nättjänsten. Detta minskar på arbete i samband med faktureringen, försnabbar penningrotationen

och underlättar uppföljandet. I nättjänsten bildas automatiskt det verifikat kommunen behöver enligt mervärdesskattelagen. Villkor för samarbete med Smartum: Serviceproducentens uppgifter publiceras i serviceproducentsregistret på www.palveluseteli.fi Serviceproducenten ansvarar för att serviceproducenten eller någon för dennes räkning (Smartum Oy) ger kommunen ett verifikat över den betalade serviceandelen som betalas med servicesedel och som uppfyller kraven i mervärdesskattelagen (88/1993) Verifikatet uppstår automatiskt i Smartum Oy:s nättjänst, då serviceproducenten debiterar klientens servicesedel. Verifikatet överförs automatiserat och i elektronisk form till kommunen. Serviceproducenten förbinder sig till att utföra betalningstrafiksersättningen för servicesedeln (0,7 %) till Smartum Oy enligt sedelns värde (debiteras i samband med redovisningen). 1. Serviceproducenten söker sig till att bli en servicesedelproducent 2. Kommunen meddelar om godkännande åt såväl serviceproducenten som Smartum 3. Smartum sänder serviceproducenten registreringsinstruktioner per e-post 4. Serviceproducenten registrerar sig och fyller i företagets egna uppgifter 5. Registreringen behandlas inom 2 veckor 6. Smartum sänder serviceproducenten användarnamn och bruksinstruktioner 7. Serviceproducentens uppgifter publiceras i portalen palveluseteli.fi Smartums kundbetjäning hjälper till i fråga om nättjänsten må-fr kl. 8.30-16.00 tfn 0207 498 820 asiakaspavelu@smartum.fi Serviceproducenten fakturerar andelen för serviceavgiften och måltidsavgiften av beställaren månatligen i efterskott enligt de förverkligade vårddygnen. Fakturan ska skickas till beställaren i första hand som nätfaktura senast den 5:e dagen i den månad som följer efter förverkligad service. Fakturan ska åtföljas av en separat bilaga med en klientvis specifikation, varav också framgår klientens personbeteckning, vårddygnens antal samt ankomst- och avfärdsdagar. Serviceproducenten fakturerar hyran direkt av klienten. Varje faktura ska vara försedd med anteckningen Skattefri i mervärdesskattelagen 130 a avsedd försäljning. Fakturerings-, leveransm.m. tillägg godkänns inte. Vasa stad erlägger betalning för servicen enligt använda vårddygn. Klientens eventuella frånvarodagar ska meddelas i fakturan som riktas till beställaren. För frånvarodagar bestäms priset enligt följande:

16. Registerföring - Serviceproducenten fakturerar inte vårddygnspriset av beställaren, om klienten är borta på grund av vård på hälsocentral eller sjukhus. Beställaren avbryter också avgiften som uppbärs av klienten. - Serviceproducenten fakturerar i fråga om tillfällig frånvaro (t.ex. klientens vistelse hos anhörig) vårddagspriset för 5 vårddagar. Beställaren fakturerar av klienten på motsvarande sätt klientavgift för 5 vårddagar, avgiften avbryts först efter detta. - Om klienten flyttar från en vårdplats till en annan, fakturerar serviceproducenten beställaren endast för klientens ankomstdag, inte för avfärdsdagen. - Då klientskapet upphör (t.ex. genom död), sänds handlingarna och dokumenten för arkivering i åldringsservicens arkiv. I händelse av klientens dödsfall avbryts faktureringen till beställaren på dagen för händelsen. Faktureringsadressen är: Vasa stad Social- och hälsosektorn/serviceboende PB 514 65101 Vasa Nätfakturaadress/EDI-kod: 003702096026514 Operatör CGI, förmedlarkod 003703575029 Ifall det pris klienten och serviceproducenten kommit överensom för servicen är mindre än värdet på servicesedeln, är kommunen skyldig att ersätta serviceproducenten högst det pris klienten och serviceproducenten kommit överens om. Kommunen fungerar som den i personuppgiftslagen avsedda registerföraren i fråga om de klientuppgifter som uppstår i den ordnade servicen. Serviceproducenten bör ha förutsättningarna för att hålla ett dataskyddat register och kommunen bör ha möjlighet att få tillgång till de personregister serviceproducenten upprätthåller för kommunen räkning. Serviceproducenten är skyldig att i uppgörandet av handlingarna samt behandlingen av dessa följa personuppgiftslagen (523/1999), lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007), lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet samt lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården. Enheten bör ha en utnämnd dataskyddsansvarig samt en person som ansvarar för registerföringen. Ifall serviceproducenten agerar mot de nämnda författningarna och detta förorsakar skada för kommunen som registerhållare, är serviceproducenten skyldig att ersätta den skada som förorsakats. Serviceproducenten är skyldig att hålla klienthandlingarna uppdaterade. Uppgifter som är väsentliga med tanke på ordnande och förverkligande av servicen bör lagras senast då servicehändelsen avslutas.