DISTRIKTSSKÖTERSKEFÖRENINGEN I SVERIGE KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ DISTRIKTSSKÖTERSKA

Relevanta dokument
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet

KOMPETENSBESKRIVNING

Specialistutbildning, Distriktssköterska, 75 hp

Specialistsjuksköterskeprogram, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, inriktning barnsjukvård

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

April Bedömnings kriterier

Svensk författningssamling

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar

Sektor Stöd och omsorg

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Yttrande på remiss - God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39)

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD

Patientlag

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning akutsjukvård

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå

Remissvar: God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39)

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Svensk författningssamling

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Medicinska fakulteten

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2)

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar

Samordnad utveckling för god och nära vård

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Sjuksköterskeprogrammet

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot vård av äldre

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Specialistutbildning, Distriktssköterska, 75 hp Primary Health Care Specialist Nursing, 75 credits

Specialistutbildning, Vård av äldre, 60 hp

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå

Vuxna och äldres hälsa, livsvillkor och ohälsa

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Välkomna till årsträff 2018

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

UTBILDNINGSPLAN. SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM SOM DISTRIKTSSKÖTERSKA, 50 POÄNG Primary Health Care Specialist Nursing Programme, 50 points

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Validering i Sörmland

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

DSKN15 Primärvård, verksamhetsförlagd utbildning

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ

Psykiatriska specialiteter

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396

Svensk författningssamling

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET MED INRIKTNING MOT MEDICINSK VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

KOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD

Transkript:

DISTRIKTSSKÖTERSKEFÖRENINGEN I SVERIGE KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ DISTRIKTSSKÖTERSKA

2 Produktionsfakta UTGIVARE: Svensk sjuksköterskeförening REVIDERAD: 2019 GRAFISK FORM & REPRO: Losita Design AB TRYCK: Åtta.45 Tryckeri AB, 2019 ISBN-NR: 978-91-85060-51-1

INLEDNING Distriktssköterskeföreningen i Sverige är ansvariga för kompetensbeskrivningen. Vi är en politiskt och fackligt obunden yrkesförening för sjuksköterskor med specialistutbildning till distriktssköterska. Föreningen bildades som en riksorganisation år 1959 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Distriktssköterskeföreningen är rikstäckande med lokala föreningar runt om i Sverige och har cirka 2500 medlemmar. Föreningen verkar för att tillvarata distriktssköterskans unika kompetens och professionella utveckling samt företräda professionen i samhället. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf anger att målet för den svenska hälso- och sjukvården är en god hälsa för individerna och vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården ska också verka för att förebygga ohälsa. Verksamheten ska bedrivas så att kraven på god vård uppfylls. God vård kan definieras av att den är säker, effektiv, patientfokuserad, kunskapsbaserad, ändamålsenlig samt jämlik och tillgänglig. I det uppdraget ingår att erbjuda lättillgänglig primärvård där patienten får sin första bedömning samt behandlas och följs upp för tillstånd som inte kräver sjukhusvård. Inom primärvården verkar distriktssköterskor i första ledet, ofta genom att vara den första och ha den mest frekventa kontakten med patienterna. Distriktssköterskans breda kompetens innebär att de kan vara yrkesverksamma inom samtliga av hälso- och sjukvårdens sektorer med tyngdpunkt på primärvård, kommunal hälso- och sjukvård, barnhälsovård och skolhälsa.

SYFTE Att på nationell nivå klargöra distriktssköterskans kompetens och därmed bidra till en god, säker och jämlik vård i primärvården. Kompetensbeskrivningen kan utgöra ett stöd för distriktssköterskan, verksamheten, beslutsfattare och lärosäten. BAKGRUND Distriktssköterskan har fördjupat ansvar för att leda och utveckla omvårdnaden i primärvård oavsett huvudman. Distriktssköterskan verkar inom kommunal hälso- och sjukvård, regionsjukvård och i privata verksamheter. Detta innefattar exempelvis arbete på vårdcentraler/hälsocentraler med egen mottagningsverksamhet och rådgivning, barnhälsovård och skolhälsovård samt inom hemsjukvård och särskilda boenden. Eftersom distriktssköterskan arbetar inom många olika verksamhetsområden och vårdformer är arbetsuppgifterna skiftande och kräver kunskap inom många områden. Grunden i distriktssköterskans arbete är att med ett hälsofrämjande synsätt utgöra ett stöd för människor i alla åldrar och sjukdomstillstånd. Distriktssköterskans kompetens förutsätter god kännedom om socioekonomiska och kulturella skillnader i det området där hen är verksam. Hen ska kunna anpassa sig till olika samhälleliga förhållanden samt ha goda kunskaper i hur dessa påverkar hälsan såväl positivt som negativt. För att utjämna dessa skillnader har distriktssköterskan och teamet som hen ingår i ett etiskt ansvar att påverka vården för att minska social och ekonomisk orättvisa i en strävan för jämlik hälsa. Distriktssköterskan har en mångsidig kunskap och en stor uppsättning förmågor för att adekvat kunna möta såväl förutsägbara som oförberedda, enkla eller komplexa situationer hos människor i alla åldrar. ÄMNESKUNSKAPER I distriktssköterskans kompetens ingår att ha goda kunskaper inom fyra vetenskapliga områden: omvårdnad, medicinsk vetenskap, folkhälsovetenskap samt vårdpedagogik. 4

Omvårdnad Distriktssköterskan ska i partnerskap med patient och närstående organisera och leda omvårdnadsprocessen identifiera förmågor, lyssna och tillvarata personens berättelser och utgå från dessa ur ett hälsofrämjande perspektiv vid planeringen av omvårdnaden utforma och utvärdera omvårdnadsplan samt utgöra ett stöd för patienten och närstående i det dagliga livet utifrån deras rätt till autonomi och själv bestämmande identifiera och agera utifrån förändringar i patientens hälsotillstånd och övriga behov förstå och agera utifrån den sociala och den sociokulturella kontextens betydelse för hälsa förstå och agera utifrån psykosociala förhållandens påverkan på hälsa vara patientens företrädare i frågor rörande vården då denna själv inte kan eller vill föra sin egen talan och inte har en annan företrädare distriktssköterskan är ofta den fasta vårdkontakten. En fast vårdkontakt ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet distriktssköterskan är vanligtvis ansvarig vid upprättande av en samordnad individuell plan (SIP). SIP ska erbjudas när patienten har insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänst och där samverka behövs för att upprätthålla en säker och sammanhållen vård för patienten. stärka personens egna resurser till egenvård genom utbildning och information och därmed kunna ta ansvar för sin egen hälsa. 5

Folkhälsa Distriktssköterskan ska främja hälsa och goda levnadsvanor genom att ha fördjupad kunskap om frisk- och skyddsfaktorer för hälsa för att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen beakta att ojämlikheten mellan kvinnor och män har en negativ inverkan på hälsan och arbeta för att utjämna den skillnaden arbeta med hälsofrämjande processer för att stödja en hållbar samhällelig utveckling ha fördjupade kunskaper om fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling för att kunna ordinera individanpassad fysisk aktivitet självständigt kunna organisera och driva arbetet med livsstilsförändringar såsom tobaksavvänjning, kostråd, fysisk aktivitet, alkoholmissbruk, stress, sömn och psykisk ohälsa, upptäcka våld i nära relationer.

Medicinsk vetenskap Distriktssköterskan ska ha fördjupade kunskaper om de vanligaste och de livslånga sjukdomarna i hela befolkningen gällande uppkomst, fysiologi, patofysiologi och behandling fördjupade kunskaper om normal utveckling hos barn och ungdomar kännedom om mindre vanliga sjukdomar hos barn, ungdomar och äldre fördjupade kunskaper om funktionsnedsättningar, habilitering och rehabilitering fördjupade kunskaper om det normala åldrandet kännedom om mindre vanliga sjukdomar hos äldre fördjupade kunskaper om medicinska tillstånd för att adekvat kunna uppmärksamma och agera utifrån förändringar i patientens hälsotillstånd fördjupade kunskaper för att självständigt kunna utföra undersökningar och behandlingar inom distriktssköterskans kompetens fördjupade kunskaper för att självständigt kunna bedöma vaccinationsbehov och vaccinera barn, ungdomar, vuxna och äldre fördjupade kunskaper för att kunna bedöma behov av och förskriva vissa läkemedel kunskaper i att bedöma behov av och förskriva hjälpmedel och medicinsktekniska produkter fördjupade kunskaper om vård i hemmet i livets slutskede förmåga att tillsammans med läkare kunna bedöma övergång från sjukdomsbehandlande vård till palliativ vård för en värdig död. 7

Vårdpedagogik och ledarskap Distriktssköterskan ska förstå vad som påverkar lärande, kunna analysera individers och gruppers utbildningsbehov och därigenom kunna undervisa både individer och grupper utifrån deras behov ha fördjupade kunskaper i handledning och undervisning för att kunna handleda och undervisa omvårdnadspersonal, patienter, närstående och studenter på olika nivåer med sitt hälsopedagogiska förhållningssätt stärka och motivera patientens beslutsfattande och makt ha fördjupade kunskaper om grupprocesser, utveckling och mognad i alla åldrar ha fördjupade kunskaper om hur interaktioner på individ-, grupp och samhällsnivå påverkar individen ha fördjupad kunskap om samhället och samhällets påverkan på individer och grupper ha fördjupade kunskaper om kommunikation och samtalsmetodik som motiverande samtal för att i dialog med individen kunna råda, handleda och ge stöd kunna leda omvårdnaden och vara drivande i utvecklingsfrågor. 8

Etiskt förhållningssätt Det etiska förhållningssättet hos distriktssköterskan är särskilt viktigt och innebär bland annat respekt för patientens integritet och autonomi i de skiftande situationer och miljöer som är distriktssköterskans arbetsfält. Distriktssköterskan ska skapa förtroende, tillit och trygghet i relationen med patienten och närstående. Speciellt vården i patientens hem kräver ett utvecklat etiskt förhållningssätt för att upprätthålla balansen mellan distans och närhet och för att kunna respektera patientens och närståendes utrymme samtidigt som distriktssköterskan ska utföra sina arbetsuppgifter. Distriktssköterskan styrs av en rad lagar och arbetar utifrån International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. Personcentrerat förhållningssätt Distriktssköterskan ska arbeta personcentrerat för att integrera hälsofrämjande, omvårdnads och medicinska ställningstaganden samt stödja och stärka personen, närstående och gruppen. Distriktssköterskan ska kunna möta personen och närstående med närvaro, lyhördhet, ärlighet och bekräftelse samt stödja personens delaktighet och egenvårdsförmåga utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Distriktssköterskan ska utifrån personens egna behov och informerade, välgrundade beslut kunna guida och stödja personen genom vårdens alla processer i syfte att sammanhålla och säkra personens vård. Samverkan i team Distriktssköterskan ska ha goda relationer med andra i teamet för att gynna kommunikation och samverkan. Distriktssköterskan ska vara ledare av omvårdnadsarbetet inom teamet. Teamens sammansättning kan variera på olika orter, men ska utgöras av de professioner som är viktiga för patientens hälsa. Hen ska ha fördjupade kunskaper i ledarskap omfattande hur man når resultat, organiserar och utvecklar omvårdnad tillsammans med andra i teamet. Distriktssköterskan ska tillsammans med andra kunna planera och leda olika former av verksamheter exempelvis mottagningsverksamhet och hemsjukvård oavsett huvudman. Distriktssköterskan samverkar även med en rad andra aktörer inom exempelvis vård, skola, hemtjänst, socialtjänst och polis. Evidensbaserat förhållningssätt Distriktssköterskan arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet i planeringen av omvårdnaden utifrån personens individuella förutsättningar och önskemål. Det innebär också att ha ett reflekterande förhållningssätt i sitt eget arbete och att beskriva och kritiskt analysera en situation, identifiera och 9

värdera nya metoder inom omvårdnad samt genomföra och utvärdera dessa. Hen ska också medverka till utvecklingen av evidensbaserad omvårdnad genom att delta i och leda forskning. Förbättringskunskap och kvalitetsutveckling Distriktssköterskan ska arbeta med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete inom frågor som rör distriktssköterskans profession. Distriktssköterskan ska ständigt utvärdera sitt eget arbete, vara lyhörd för samhällsförändringar som påverkar individers och gruppers hälsa. Distriktssköterskan ska identifiera och driva arbete som rör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder på individ- grupp- och samhällsnivå. Distriktssköterskan ska också medverka till hållbar utveckling av hälso- och sjukvården och ha kunskap i hälsoekonomi för att kunna göra medvetna val avseende förebyggande arbete, vård och behandling. Ett granskande förhållningssätt är ett viktigt redskap för distriktssköterskan när hen t.ex. ska värdera nya rön inom omvårdnad, omorganisationer och förändrade riktlinjer. Säker vård Distriktssköterskan initierar och medverkar till god patientsäkerhet genom att guida och undervisa omvårdnadspersonal. Distriktssköterskan ansvarar för att följa och värdera rutiner gällande läkemedelshantering. Distriktssköterskan ska vid behov av delegering till andra teammedlemmar säkerställa utifrån en individuell och personlig bedömning mottagarens kompetens och lämplighet med beaktande av patientsäkerheten. Distriktssköterskan ska använda vedertagna beslutsstöd i samband med rådgivning. Informatik Distriktssköterskan ska vara väl insatt i informationsteknologi rörande dokumentation av omvårdnad, kommunikation mellan vårdgivare samt olika verktyg inom e-hälsa. Ökade krav på en hälsoekonomi i balans, snabb kunskaps - och teknologiutveckling samt förändrade vårdbehov såsom en åldrande befolkning med ökande behov av vård i hemmet ställer krav på distriktssköterskan. Distriktssköterskan ska medverka till utvecklingen av verktyg inom e-hälsa som gynnar kontinuitet, relationen mellan distriktssköterska och patient samt bibehåller eller ökar patientsäkerheten. Distriktssköterskan arbetar för en friskare befolkning, förbättrade levnadsvanor, rätten till en jämlik vård och en mer jämlik hälsa. 10

BILAGA Arbetsgrupp Veronica Almstedt, styrelsen Distriktssköterskeföreningen i Sverige Ann-Charlotte Åhlander, styrelsen Distriktssköterskeföreningen i Sverige Anna Josse Eklund, distriktssköterska, fil dr, Karlstads Universitet Ing-Marie Moegelin, sakkunnig i utbildningsfrågor vid Svensk sjuksköterskeförening, adjungerad rådgivare Referensgrupp Styrelsen Distriktssköterskeföreningen i Sverige Maria Öst-Backa Annja Göransson Nina Hell Anna Asplund Kristina Malmsten Ina El-Sherif

Distriktssköterskeföreningen i Sverige (DSF) dsfsverige@gmail.com Svensk sjuksköterskeförening Baldersgatan 1 114 27 Stockholm Tel 08-412 24 00 www.swenurse.se