Trollkuniback detaljplan

90 Singsby Trollkuniback detaljplan PLANBESKRIVNING Planläggningsavdelningen Utkast 27.11.2015 Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige xx.xx.xxxx xx

S i d a 1 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 2 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn... 2 1.2 Planområdets läge... 2 1.3 Planens syfte... 2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning... 2 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen... 2 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial... 3 2. SAMMANDRAG... 3 2.1 Olika skeden i planprocessen... 3 2.2 Detaljplanen... 3 2.3 Genomförandet av detaljplanen... 3 2.4 Detaljplanens rättsverkningar... 3 3. UTGÅNGSPUNKTER... 4 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet... 4 3.1.1 Allmän beskrivning av området... 4 3.1.2 Naturmiljön... 5 3.1.3 Den byggda miljön... 6 3.1 4 Service... 7 3.1.5 Trafik... 7 3.1.6 Den byggda kulturmiljön och fornminnen... 7 3.1.7 Teknisk service... 7 3.1.8 Specialverksamhet... 8 3.1.9 Markägoförhållanden... 8 3.2 Planeringssituationen... 8 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet... 8 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN... 15 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart... 15 4.2 Deltagande och samarbete... 15 4.2.1 Intressenter... 15 4.2.2 Anhängiggörande... 16 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan... 16 4.2.4 Myndighetssamarbete... 16 4.3 Mål för detaljplanen... 16 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN... 16 5.1 Planens struktur... 16 5.1.1 Dimensionering... 16 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet... 17 5.3 Områdesreserveringar... 17 5.3.1 Kvartersområden... 17 5.3.2 Övriga områden... 17 5.4 Planens konsekvenser... 19 5.4.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön... 19 5.4.2 Konsekvenser för den byggda miljön... 19 5.4.3 Konsekvenser för trafiken... 19 5.4.4 Samhällsekonomiska konsekvenser... 19 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser... 19 5.6 Namn... 20 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN... 20 6.1 Uppföljning av genomförandet... 20

S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel: 90, Singsby Fastigheter: Bäck RNr 5:8 Planens namn: Trollkuniback detaljplan Planens skala: 1: 2 000 Plankod: 499-311/13 1.2 Planområdets läge Detaljplanen omfattar ett område beläget ca 5 km (fågelvägen) nordväst om kommuncentrum i Smedsby, i den sydvästra delen av Singsby by. Områdets avgränsning framgår av bild 1. Bild 1. Områdets avgränsning. 1.3 Planens syfte Målsättningarna för detaljplaneringen är att skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde för egnahems-, par-, och radhusboende. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning. 2. Blankett för uppföljning av detaljplanen.

S i d a 3 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial Kartor över vatten- avloppslednings- och elnät. Slutrapport från kommittén med uppdrag att se över skol- och dagvårdsstrukturen i Korsholm (19.11.2014) Naturinventering 2014, Ramboll Oy. 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Mars 2013 Markägaren lämnar in en anhållan till kommun med önskan om att en detaljplan ska uppgöras för området. 26.9.2013 54 Utvecklingssektionen beslöt att området ur samhällssynvinkel sett kan betraktas som ett område där man kan bygga. Utvecklingssektionen ansåg också att en detaljplanering av området kan påbörjas. 2.6 2.7.2015 Program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende. xx.xx.2015 xx xx.xx.xxxx xx.xx.xxxx xx xx-xx.xx.xxxx xx.xx.xxxx xx xx.xx. xxxx xx xx.xx. xxxx xx Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett utkast till detaljplan till påseende för hörande i beredningsskedet. Ett utkast till detaljplan var framlagda till påseende. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett förslag till detaljplan. Ett planförslag var framlagt till påseende. Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen. Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. Kommunfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde med en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom planeringen främjas områdets markanvändning och man skapar förutsättning för inflyttning till byn. Detaljplaneringen av området är en naturlig utveckling av bebyggelsen i byn, och planeringen stödjer de befintliga strukturerna. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Hela området är i privat ägo. Förverkligandet av området kan påbörjas när planen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Godkännande av detaljplanen förutsätter att ett markanvändningsavtal ingås med den privata markägaren. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande:

S i d a 4 På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Singsby är en landsortsby, belägen ca 5 km nordväst om Korsholms kommuns centrum. Invånarantalet i byn uppgår till ca 737 personer (statistik 31.12.2014). Detaljplanen omfattar ett ca 9,8 hektar stort område, beläget sydväst om byacentrumet i Singsby. Området gränsar inte till andra detaljplanerade område. Området är beläget på västra sidan av Singsbyvägen, landsväg 17782. Områdets höjdskillnader varierar mellan ca 15 m längs med Singsbyvägen på höjden Trollkuniback till 6 meter på de odlade åkerområdena i områdets östra del. Överlag är området ganska jämt och största delen av området är beläget på 7-8 meters höjd. En del av området har tidigare bestått av odlingsmark, vilken successivt har blivit skogbevuxen. I dagsläget är området kalhugget. Bild 2. Utdrag av grundkartan från 1959.

S i d a 5 Bild 3. Vy över planområdet sett från Trollkuniback. 3.1.2 Naturmiljön Eftersom området nyligen är kalhugget så finns inga orörda områden i naturtillstånd inom området. Området i sin helhet mycket stenig och stora stenblock syns i landskapsbilden på kalhygget. Området domineras av ungt busksly och hyggesrester. Genom området rinner ett par större diken, vilka har haft betydelse för den tidigare odlade marken och också har betydelse för den mark som ännu odlas. Den större bäcken avvattnar också ett större område norr om planområdet. Den större bäcken mynnar ut i våtmarken Gloppet, vilken finns sydost om planområdet. En naturinventering av området har utförts under våren/ sommaren 2014. Enligt naturinventeringen finns inga livsmiljöer som är beaktansvärda och viktiga enligt naturvårdslagen, skogslagen eller vattenlagen på området och inte heller några hotade växtarter av riksintresse. Mitt på området finns en cirka 3 meter x 5 meter stor öppen källa där alla träd runtom har avverkats. Källan är så starkt eutrofierad att den inte mera kan anses vara en källa i naturtillstånd enligt vattenlagen 11 eller en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen 10 (i naturtillstånd/naturliknande tillstånd).

S i d a 6 Bild 4. Källan i planområdets norra del. 3.1.3 Den byggda miljön Planområdet är i sin helhet obebyggt, förutom de rester av en gammal ria som finns i planområdets östra del. Bebyggelsen i näromgivningen består av spridd småhusbebyggelse av varierad ålder och stil. Norr om planområdet finns ett häststall med tillhörande ridplan och rasthagar. Sydost om området finns en bilverkstad. Söder om planområdet finns ett jordbruksdriftcentrum som idkar grönsaksodling i växthus samt gårdsförsäljning av produkter i egen butik. Bild 5. Bebyggd miljö norr om planområdet.

S i d a 7 3.1 4 Service I Singsby, på ett avstånd av ca 1 km från planområdet finns svenskspråkigt daghem. I Karperö, på ett avstånd av ca 3 km från planområdet finns svenskspråkigt daghem och svenskspråkig lågstadieskola. I Karperö finns också en populär badstrand. Finskspråkigt daghem och lågstadium finns i kommuncentrumet i Smedsby. Övrig service finns tillgänglig i Korsholms kommuncentrum Smedsby eller i regioncentrumet i Vasa. 3.1.5 Trafik Trafiken till området sker längs Singsbyvägen, vilken leder söderut till Alskatvägen och norrut mot Karperö Smedsby. Längs med Singsbyvägen finns en gång- och cykelväg. Hastighetsbegränsningen längs Singsbyvägen på det aktuella området är 60 km/h och trafikmängden uppgår till 1320 fordon/dygn. Kollektivtrafiken från och till Singsby består endast av de bussturer som på skoldagar trafikerar till skolcentrum i Smedsby. 3.1.6 Den byggda kulturmiljön och fornminnen Området är inte beläget inom kulturlandskap eller annat nationellt värdefullt kulturområde. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen. 3.1.7 Teknisk service Kommunal vattenledning samt tryckavlopp finns på ett avstånd av ca 150 meter respektive ca 600 meter sydost om planområdet. Förverkligandet av området förutsätter att vattenledningsnät, avloppsnät och pumpstation(er) byggs ut till området. Detaljplanområdet är i dagsläget beläget utanför det målområde som finns angivet för Singsby by i planen för vattentjänster, avloppsledningsnät. Målområdena kan dock utvidgas och utvecklas beroende på hur samhällsutvecklingen sker. Kommunala planområden införlivas automatiskt i verksamhetsområdena, och när ett målområde är färdigbyggt så anges det som ett fastställt verksamhetsområde av samhällsbyggnadsnämnden. En revidering av utvecklingsplanen för vattentjänster kommer att påbörjas när ändringarna i miljölagen fastställts. Beroende på hur långt planeringen av det aktuella området är vid fastställande av utvecklingsplanen för vattentjänster i Korsholm så anges planområdet antingen som målområde eller fastställt verksamhetsområde. Elledning samt Anvias ledningar finns på östra sidan av Singsbyvägen.

S i d a 8 3.1.8 Specialverksamhet Inom planområdet förekommer ingen specialverksamhet, men direkt norr om planområdet finns en gård med häststall och tillhörande ridplan och rasthagar. Specialverksamheten ska beaktas vid planeringen enligt vad som anges för hästhållning i kommunens byggnadsordning och i de kommunala miljöskyddsföreskrifterna. 3.1.9 Markägoförhållanden Fastigheten BÄCK RNr 5:8 är i privat ägo. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft 1.6.2001. Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft 1.3.2009. På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer. Redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen: Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen vill man främja växelverkan mellan stad och landsbygd samt utveckla byanätet, vilket bygger på områdets egna starka sidor och faktorer förknippade med områdets lokalisering. En viktig faktor i en fungerande regionstruktur är att regionen utvecklas som en sammanlänkad enhet, som bygger på goda trafikförbindelser. Detaljplanområdet består av ett skogbevuxet område i landsbygdsmiljö, med permanent bosättning i näromgivningen. Stora skogsområden, åkerlandskap och bandbebyggelse längs Singsbyvägen är dominerande element i omgivningen. Byabebyggelsen sträcker sig längs med båda sidorna av Singsbyvägen, och gör små avstickare längs med mindre privata gårdsvägar samt till kommunens detaljplanområden. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhället och livsmiljön. Planeringen av området i fråga är en naturlig utveckling av byabebyggelsen. Genom

S i d a 9 planeringen så främjas markanvändningen på området, och ny bebyggelse koncentreras till ett område som naturligt kan sammanlänkas med områdets infrastruktur, och som stödjer byabilden. I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. De nya områdesreserveringarna i detaljplanen för bebyggelse har inte placerats på områden där det kan förekomma översvämningsrisk. Utgångspunkten för en detaljplan bör vara en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen. Bild 6. Befolkningsutvecklingen i Singsby år 2005-2014. I Singsby har inflyttningen varit stark under det senaste årtiondet. År 2005 uppgick befolkningen till 594 personer och 2014 till 737 personer. Detta betyder således en befolkningsökning om 24 % från år 2005 fram till år 2014. Utgående från de 10 senaste årens befolkningsutveckling i byn så är prognosen för framtida utveckling positiv. I takt med att befolkningen ökar så krävs nya bostadsområden, kompletterande serviceutbud och tillräckligt med kapacitet för daghemsplatser och grundskoleplatser, för att fylla de behov som en inflyttning till byn medför. Kommunstyrelsen tillsatte 13.1.2014 7 en kommitté med uppdrag att se över kommunens skol- och dagvårdsstruktur. Kommittén har haft som uppgift att göra upp ett förslag till nya strukturer ur en pedagogisk, ekonomisk och geografisk synvinkel som beaktar den strategiska generalplanen. Utgångsläget för kommitténs arbete har varit det principbeslut som kommunfullmäktige tog den 22.5.2008 25. Principbeslutet utgår från en elevgräns på 20 elever för en befintlig

S i d a 10 skolas verksamhet. Enligt principbeslutet ska också en helhetssyn på daghem, förskola, skola och morgon- och eftermiddagsverksamhet beaktas. Efter att principbeslutet fattats har kommunfullmäktige i Korsholm 10.6.2013 85 godkänt en strategisk generalplan för Korsholm. Den bärande principen i den strategiska generalplanen stöder sig på fem starka serviceområden: Smedsby, Kvevlax, Replot, Solf och Helsingby. Kommittén för skol- och dagvårdsstrukturen i Korsholm har den 19.11.2014 lämnat över en slutrapport till kommunstyrelsen. I slutrapporten finns framtaget tre alternativa utvecklingslinjer för skol- och dagvårdsstukturen. För Singsby är de olika alternativen enligt följande: Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Norra Korsholms skola: Ingen åtgärd. Singsby daghem: Nytt daghem för att ersätta modulhus. Norra Korsholms skola: 1 skola i Karperö med förskola och åk 1-6. Singsby daghem: 1 daghem med 1 avdelning + 2 modulavdelningar. Norra Korsholms skola: 1 skola i Karperö med förskola och åk 1-6 Singsby daghem: 1 nytt daghem i Singsby med 4 avdelningar. Ändamålsenligt daghem som ersätter gammal byggnad, modulhus och Iskmo daghem Kommunfullmäktige beslöt den 30.3.2015 16 att godkänna kommunstyrelsens förslag till principer för kommunens skol- och dagvårdsstruktur med vissa tillägg och kompletteringar. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Genom områdesanvändningen bidrar man till att kultur- och naturarvet bevaras. Bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i naturen tryggas, och deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och värdefulla naturområden främjas. Inom detaljplanområdet finns inga känsliga eller särskilda livsmiljöer, vilka skulle vara viktiga och värdefulla att bevara. På området finns en källa, men den är så starkt eutrofierad att den inte mera kan anses vara en källa i naturtillstånd enligt vattenlagen 11 eller en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen 10 (i naturtillstånd/naturliknande tillstånd). Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Trafiknätet skall planeras och utvecklas som helheter bestående av trafikslag som betjänar både bosättning och verksamhetsbetingelser. Genom väl planerade förbindelsenät vill man också minska

S i d a 11 personbilstrafiken och öka förutsättningarna för trafikformer med liten miljöbelastning. Därtill bör fästas stor vikt vid förbättringen av trafiksäkerheten. För att tillgodose behovet av trafikförbindelser strävar man i första hand till att utveckla befintliga huvudtrafikleder och nät. Vid områdesreserveringen bör också tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätens säkerhet och kvalitet skall främjas. Trafiken till detaljplanområdet kommer att ske via Singsbyvägen, antingen genom Singsby och Karperö byar eller via Alskatvägen från Vasa. Fotgängare och cyklister kan röra sig från planområdet till både daghem och skola längs gång- och cykelvägen. Cykel- och gångvägar sträcker sig hela vägen från planområdet både till kommuncentrum i Smedsby och till regioncentrum i Vasa. Vid områdesreserveringen strävar man till att främja användningen av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme. Genom en förtätning av bebyggelsen så främjas energisparandet. Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten fastställdes av miljöministeriet den 21.12.2010. Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. I landskapsplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet: Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar.

S i d a 12 Planområdet beläget inom: Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området. Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges en till stadsregion ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning skall bevarandet av å-, älv-, och kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å-, och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Cykelled Intill planområdet, längs Singsbyvägen finns också reservation för cykelled.

S i d a 13 Bild 7. Utdrag av Österbottens landskapsplan. Generalplan Området ingår i Karperö Singsby delgeneralplan, godkänd 29.9.1992. Planen saknar rättsverkningar. Området har i planen beteckningen MT - jord- och skogsbruksområde; område som reserverats för bedrivande av jord- och skogsbruk, vilket speciellt ska tryggas mot sådan markanvändning, som försvårar bedrivandet av jord- och skogsbruk. Bebyggelse borde inte tillåtas inom dessa områden dels också därför att de oftast är låglänta och landskapsmässigt öppna områden. På området finns också beteckning för vacker vy, öppen landskapsbild. En revidering av Karperö Singsby delgeneralplan kommer att påbörjas under år 2016. Strategisk generalplan Strategiska generalplanen för Korsholms kommun med syfte att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning godkändes i kommunfullmäktige den 10.6.2013 85. Det aktuella detaljplanområdet är beläget inom glesbygdsområde, och har områdesreservationen jord- och skogsbruksområde (M). Inom M- områdena finns bl.a. mindre byar, fritidsbebyggelse och annan bosättning som inte har angetts skilt i planen. På M-områdena får bosättning och andra funktioner som betjänar landsbygden utvecklas, om förutsättningarna för bygglov uppfylls. Den strategiska generalplanen saknar rättsverkningar

S i d a 14 Bild 8. Utdrag av Karperö-Singsby delgeneralplan. Bild 9. Utdrag av strategiska generalplanen för Korsholms kommun. Detaljplan Området har inte tidigare detaljplanerats.

S i d a 15 Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den 1.8.2013 enligt kommunfullmäktiges beslut 10.6.2013 91. Miljöskyddsföreskrifter för Korsholm, Närpes, Kaskö, Kristinestad Miljöskyddsföreskrifterna har godkänts av kommunfullmäktige i Korsholm den 22.9.2014 60 och har trätt i kraft fr.o.m. 3.11.2014. Baskarta Vid uppgörande av planen har använts baskarta i skala 1:2 000 uppgjord av Vasa stad i oktober 2015, godkänd av planläggningschef Barbara Påfs den 5.11.2015. Servitut Över fastigheten Bäck 5:8, längs en gammal körväg finns stiftat ett 10 meter brett vägservitut till fastigheten Snoffs 5:44. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Ägaren till fastighet Bäck RNr 5:8 har i mars 2013 lämnat in en anhållan till kommunen, med önskan om att en detaljplanering inleds på nämnda fastighet. Markägaren önskar att området ska planeras så att byggandet av fristående småhus (AO) och radhus (AR) möjliggörs på området. Utvecklingssektionen beslöt den 26.9.2013 54 att området ur samhällssynvinkel sett kan betraktas som ett område där man kan bygga. Utvecklingssektionen ansåg också att en detaljplanering av området kan påbörjas. 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter Invånare, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden Miljösektionen Bildningsnämnden Socialnämnden Äldrerådet Handikapprådet Övriga NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens räddningsverk Österbottens förbund Österbottens museum

S i d a 16 Vasa stad Vasa Elnät Ab Anvia 4.2.2 Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida www.korsholm.fi och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset. 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt till officiellt påseende under tiden 2.6 2.7.2015. Under tiden för framläggandet inkom en muntlig åsikt från en av rågrannarna. Rågrannen bedriver hästhushållning på sin fastighet, och var mån om att hans verksamhet ska beaktas vi den kommande detaljplaneringen. Ett planutkast har varit till påseende under tiden xx-xx.xxxx. Över planutkasten inkom utlåtande från xxxx. Ett förslag till detaljplan har varit framlagt till påseende under tiden xxxx.xxxxx. Över planförslaget inkom utlåtande från xxxx. 4.2.4 Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter inbegärs både över planutkast och över planförslag. Vid behov hålls arbetsmöte/ myndighetssamråd. 4.3 Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom detaljplanen strävar man till att få ett nytt attraktivt naturnära boende i anslutning till befintliga strukturer. Genom detaljplanen öppnar man också möjligheterna för en inflyttning till byn, vilket landsbygdsorterna har ett stort behov av. 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Dimensionering Detaljplanen omfattar byggnadsplatser för fristående småhus (AO), byggnadsplatser för småhus (AP) samt en byggnadsplats för radhus och andra kopplade bostadshus (AR). Därtill innehåller detaljplanen närrekreationsområde (VL), skyddsgrönområde (EV), riktgivande för lek och utevistelse reserverad del av område (le), riktgivande område reserverat för landskapsbyggnadsobjekt (mr), väg- och gatuområden, körrätt (ajo), och riktgivande reservationer för allmän gångtrafik.

S i d a 17 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet I planutkastet har närrekreationsområde (VL) placerats runtomkring det enda objekt som framlyfts i naturinventeringen den eutrofierade källan. Källan hör inte till skyddsvärda objekt enligt lag eftersom den inte längre är i naturligt tillstånd. Men med tanke på byggande på området, och vattenansamling i källan så har ingen byggnadsplats placerats vid källan. Till övriga delar har områdesreserveringarna gjorts för att anpassa byggandet av vägar och bostadsbyggnader till områdets höjdförhållanden. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) I detaljplanen har reserverats totalt 24 tomter för detta ändamål. På varje byggnadsplats får byggas hus med en bostad. Byggrätten för AOtomterna har angivits med e-tal om e=0,25. Våningstalet har angivits till 2-våningar för största delen av tomterna på området. Tre av AO-tomterna har kraftiga sluttningar, och för dessa tomter har våningstalet angivits till 2-våningshus med ½ källarvåning. Tomternas areal varierar mellan ca 1250-1700 m² och deras sammanlagda areal uppgår till 3,3633 ha. Kvartersområde för småhus (AP) I detaljplanen har reserverats totalt två tomter för detta ändamål. På området får uppföras radhus om högst 3 bostäder/ byggnad, kopplade småhus och separata småhus för boendeändamål. Byggrätten har angivits med exploateringstal om e=0.30 och det är tillåtet att bygga 1½-planshus med vindsvåning. AP-tomternas areal uppgår till 0,6747 ha. Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR) I detaljplanen har reserverats 1 tomt för detta ändamål. Byggrätten har angivits med exploateringstal om e=0.35 och det är tillåtet att bygga 1½planshus med vindsvåning. Tomtens areal är 0,3092 ha. 5.3.2 Övriga områden Område för närrekreation (VL) För detta ändamål har i detaljplanen reserverats ett större sammanhängande områden. På området får placeras samhällstekniska anläggningar om högst 10 m² som betjänar området. Anläggningarna bör placeras på minst 5 meters avstånd från bostadstomternas gräns. Inom rekreationsområdet har anvisats riktgivande för lek och utevistelse reserverad del av område (le), riktgivande område reserverat för

S i d a 18 landskapsbyggnadsobjekt (mr), körrätt (ajo), och riktgivande reservationer för allmän gångtrafik. Mr området ska fungera som slutlig deponi och lagring av rena överskottsmassor som uppkommer vid byggnation på området, dvs. rent jord- och stenmaterial som inte återanvänds vid vägbyggnad och tomtarbete på området. För mr-området har i detaljplanen angetts en ungefärlig höjd, vilken utgör den maximala höjden på området när deponin har slutförts och området har förverkligats som rekreationsområde. Uppskattningen är att områdets maximala höjd ska uppgå till ca + 9,0 meter. Deponin kommer att ske enligt de behov som uppstår när området förverkligas. Yt- och dagvattenavrinningen från mr-området leds naturligt mot det dike som finns öster om mr-området. Enligt kommunens byggnadsordning ska avståndet mellan ett häststall/gödselplatta och grannlägenheters bostadsbyggnader och utevistelseplatser vara minst 50 meter, vilket uppfylls genom det breda grönområde som anvisats mot fastigheten där det bedrivs hästhushållning. Närrekreationsområdets areal uppgår till 3,4928 ha. Skyddsgrönområde (EV) Området reserverat som skyddsgrönområde är ca 40 meter brett, och således är avståndet mellan Singsbyvägens mittlinje och de inplanerade bostadstomterna ca 50 meter. Inom området har reserverats ett område med riktgivande områdesreserveringen för landskapsbyggnads-objekt (mr). Mr området ska fungera som slutlig deponi och lagring av rena överskottsmassor som uppkommer vid byggnation på området, dvs. rent jord- och stenmaterial som inte återanvänds vid vägbyggnad och tomtarbete på området. För mr-området har i detaljplanen angetts en ungefärlig höjd, vilken utgör den maximala höjden på området när deponin har slutförts och området har förverkligats som rekreationsområde. Uppskattningen är att områdets maximala höjd ska uppgå till ca + 8,0 meter. Deponin kommer att ske enligt de behov som uppstår när området förverkligas. Yt- och dagvattenavrinningen från mr-området leds naturligt mot det dike som finns öster om mr-området.

S i d a 19 Mr-området fungerar samtidigt som en förlängning av den höga Trollkuniback, och bildar en bullervall som skydd mellan landsvägen och de inplanerade tomterna. EV-områdets areal uppgår till 0,7980 ha. Väg- och gatuområden I detaljplanen har totalt reserverats 1,1543 ha för detta ändamål. 5.4 Planens konsekvenser 5.4.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är till sin helhet obebyggt, och byggandet har ju naturligtvis en viss inverkan på naturen och naturmiljön. Området har blivit kalhugget under de senaste åren, och områdets ekosystem har på så vis påverkats. Dagvattenhanteringen bör ske så att det inte förekommer någon skadlig inverkan på miljön. Dagvattnet infiltreras i första hand på tomterna, samt leds via minde diken inom planområdet till större utfallsdiken. De stora grönområdena inom planområdet är också en faktor som effektivt absorberar dagvattenförekomsten. 5.4.2 Konsekvenser för den byggda miljön Området är en naturlig utvidgning till den befintliga bebyggelsen i närområdet. För att minska på störningarna till bebyggelsen nordost om planområdet så har man i planen angivit ett ca 20 meter brett grönområde mot bebyggelsen. På grönområdet ska en trädrad planteras. Mot häststallet norr om planområdet har reserverats ett grönområde i planen, med en planteringszon samt reservering för landskapsbyggnadsobjekt (mr). 5.4.3 Konsekvenser för trafiken Både personbils-, fotgängar-, och cykeltrafiken in mot Singsby by och planområdet kommer att öka i och med detaljplanens förverkligande, emedan områdets interna trafikökning inte påverkar den redan bebyggda miljön. 5.4.4 Samhällsekonomiska konsekvenser En ökad inflyttning till byn medför automatiskt också ett ökat behov av bl.a. daghems- och grundskoleplatser, vilket bör tas i beaktande. För den långsiktiga ekonomin kommer områdets förverkligande förhoppningsvis att medföra inflyttning till området, och på så vis nya skattebetalare till kommunen. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna finns presenterade under punkt 5.3 områdesreserveringar.

S i d a 20 5.6 Namn Planeringen av området medför att flertalet nya vägar bilas inom området. Korsholms kommuns vägnamnsgrupp har ännu inte diskuterat vägnamnsförslag på området. Vägnamnen för området kommer att föreslås till förslagsskedet. 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Korsholm den 27.11.2015 Planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggare Martina Bäckman