Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet och patientcentrerad vård... 4 Övergripande mål för VGR... 4 Förbättrad och utvecklad tillgänglighet... 4 Utgångsläge... 4 Främja en mer patient-/personcentrerad vård... 5 Utgångsläge... 5 Pågående insatser... 5 Akutsjukvård... 5 IT/E-hälsa... 6 Patientsäkerhet... 6 Personcentrerad vård... 7 Psykiatri... 7 Samordning... 8 Tillgänglighet till vård... 9 Värdebaserad vård... 9 Väntetidsrapportering... 10 Samråd... 10
3 (10) Sammanfattning Med målet att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffat överenskommelsen Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015. För detta har staten avsatt en (1) miljard kronor. För att kunna ta del av stimulansmedlen ska Västra Götalandsregionen (VGR) ta fram en handlingsplan för insatser och redovisa uppföljning av dessa samt rapportera till den nationella väntetidsdatabasen. na ska utgå från aktuella utvecklingsbehov och ha en långsiktig ambition. Som ett led i framtagandet av handlingsplanen har kontakter bland annat tagits med patientnära verksamheter och patientföreträdare. I handlingsplanen beskrivs insatser inom följande områden: Akutsjukvård IT/E-hälsa Patientsäkerhet Personcentrerad vård Psykiatri Samordning Tillgänglighet till vård Värdebaserad vård
4 (10) Överenskommelse om tillgänglighet och patientcentrerad vård Med målet att stärka förutsättningarna för en god, jämlik och effektiv hälso- och sjukvård har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffat överenskommelsen Tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015. För detta har staten avsatt en (1) miljard kronor. Fördelningen av medlen till landsting/regioner är inte kopplad till någon prestation, utan baseras på befolkningsunderlag. Överenskommelsen ersätter den tidigare så kallade kömiljarden. För att kunna ta del av stimulansmedlen ska Västra Götalandsregionen (VGR) ta fram en handlingsplan för insatser och redovisa uppföljning av dessa samt rapportera till den nationella väntetidsdatabasen. na ska utgå från aktuella utvecklingsbehov och ha en långsiktig ambition. Övergripande mål för VGR Visionen om det Goda Livet utgör utgångspunkten för denna handlingsplan. Det långsiktiga målet är att skapa en hälso- och sjukvård som leder till ett ökat värde för patienten och som samtidigt utnyttjar sjukvårdens resurser effektivt. En god hälsa skapas och bevaras genom en väl utvecklad samverkan mellan aktörer som påverkar förutsättningar för hälsa, t.ex. kommuner, organisationer och primärvård. All verksamhet inom hälso- och sjukvården måste därmed alltid ses ur patientens perspektiv och kvaliteten alltid definieras utifrån detta. Hälso- och sjukvården ska vara personcentrerad 1 och kvaliteten definieras utifrån ett patientperspektiv. Förbättrad och utvecklad tillgänglighet Utgångsläge God tillgänglighet till hälso- och sjukvården är en prioriterad fråga för VGR. Alla invånare ska få både den akuta och planerade vård de behöver i rätt tid. Trots mångåriga satsningar upplever många patienter fortfarande en otillräcklig tillgänglighet till både primär- och specialistvård. Regionen ska ha ett sammanhållet vårdsystem år 2018. Det innebär till exempel en hög tillgänglighet till vård samt en gemensam och funktionell IT-miljö. Tillgängligheten till planerad och akut vård varierar inom regionen. Det gäller både utförare och diagnosområden, vilket bland annat beror på läkarbrist inom såväl primär- som specialistvård. Det totala antalet väntande och antalet långväntare 2 till första besök och behandling inom planerad specialiserad vård har ökat sedan 2014. 1 Västra Götalandsregionen har valt att använda sig av begreppet personcentrerad vård, istället för patientcentrerad vård. 2 Exklusive väntande på grund av medicinskt orsakad väntan och patientvald väntan.
5 (10) Främja en mer patient-/personcentrerad vård 3 Utgångsläge Ett av målen för det Goda Livet i VGR är att all verksamhet inom hälso- och sjukvården alltid måste ses ur patientens perspektiv och kvaliteten alltid definieras utifrån ett patientperspektiv. VGR har påbörjat införandet av personcentrerad vård, som utgår från patientens upplevelse av situationen och individens förutsättningar, resurser och hinder. Regionen kan bli bättre på att föra en dialog med patienterna om deras tillstånd. Bland annat finns upplevelsen av en organisation som inte är patientanpassad hos såväl kroniker, som besöker sjukvården ofta, som hos de invånare som vid ett enstaka tillfälle besöker sin akutmottagning eller vill komma i kontakt med sin vårdcentral. Patientlagen (2014:821) innebär att regionen ska ha ett ökat fokus på att stärka och främja patientens ställning. Detta ställer krav på delaktighet och patienter måste alltmer involveras i vården. VGR arbetar aktivt för att ytterligare driva på utvecklingen av personcentrerad vård. Pågående insatser För att uppnå en förbättrad och utvecklad tillgänglighet samt en mer personcentrerad vård pågår insatser inom bland andra följande områden: Akutsjukvård IT/E-hälsa Patientsäkerhet Personcentrerad vård Psykiatri Samordning Tillgänglighet till vård Värdebaserad vård Akutsjukvård Genom att processer och rutiner optimeras utifrån ett tydligt patientperspektiv ökar möjligheterna för en tillgänglig vård för samtliga patientgrupper. Förbättrade flöden på akutmottagningarna och kortare väntetider är högprioriterat i närtid. Västra Götalandsregionen når inte upp till satta mål avseende akutmottagningarna. Insats Utveckla akutvårdkedjan. I regionen finns ett tydligt förändringsstöd, långsiktig planering och finansiering av ett samordnat angreppssätt i syfte att nå hållbar bemanning med fasta läkare samt på längre sikt 3 Västra Götalandsregionen har valt att använda sig av begreppet personcentrerad vård, istället för patientcentrerad vård.
6 (10) akutläkare, vård på rätt nivå och kortare vistelsetid på akuten samt höjd kvalitet med helhetssyn på patient och teamfunktion. sker kontinuerligt och delmål per förvaltning redovisas vid sex tillfällen fram till 2018. IT/E-hälsa Tiden som vårdpersonal använder för direkta patientkontakter måste öka. Som ett led i detta behöver utvecklingen av IT-stöd fortsätta med målet att VGR ska ha ett sammanhållet vårdsystem som bland annat innebär en gemensam och funktionell IT-miljö. I syfte att förbättra kommunikation och kontakt med patienter samt underlätta för både patienter och vårdgivare finns förslag på att offentligt finansierade vårdgivare ska införa 1177 Vårdguidens e-tjänster. I VGR uteblir ett stort antal patienter från bokade besök, vilket bland annat påverkar tillgängligheten. Möjlighet att använda sms-påminnelse finns, men har inte fått genomslag fullt ut. Det pågår ett antal projekt för införande av nya tjänster, t.ex. patienternas möjlighet att kunna läsa sin journal via internet, en nationell plattform för stöd och behandling samt arbete med införande av bättre tidbokningstjänst. Framtidens vårdinformationsmiljö. Nationellt 3R-program och regionalt arbete som omfattar verksamhet, informatik och teknik, baserat på behov hos invånare och patienter 1177 Vårdguiden. Breddinförande av 1177 Vårdguidens e-tjänster: beställa tid, av-/omboka tid, förnya recept, kontakta mig, skicka meddelande, egenremiss, fråga om remiss och begäran om intyg. Sms-påminnelse. Implementering av regiongemensamt regelverk för påminnelser till bokat besök via sms-påminnelse. Webbaserad behandling. Start för användning av nationell plattform för stöd och behandling. Först ut blir webbaserad KBT-behandling. Möjligheten att följa upp tjänsternas nyttjande varierar från tjänst till tjänst. Ibland mäts exempelvis antal användarkonton, antal ärenden, visningar eller annat som är relevant. Patientsäkerhet Sedan 2011 har antalet rapporterade vårdskador ökat. Uppskattningsvis uppstår vårdskador i 5-10 procent av alla slutenvårdstillfällen. Även i öppenvård förekommer vårdskador. Infektionsverktyget. Validering och fortsatt användning av Infektionsverktyget, som är ett system för kontinuerlig uppföljning av vårdrelaterade infektioner.
7 (10) Fallskador. Utveckling av en strategi för att förebygga fallskador inom vården. Vårdskada. Implementera en ny analysmetod för händelseanalyser i verksamheter med hög risk för vårdskada. Patientsäkerhetskultur. Mätning av patientsäkerhetskultur genom en enkät till alla anställda i hälso- och sjukvården samt förbättringsarbete kopplat till resultatet. sker i patientsäkerhetsberättelsen, mars 2016. Personcentrerad vård Arbetet med att införa personcentrerad vård har påbörjats, men det finns fortfarande förbättringspotential, bland annat avseende dialogen med patienterna om deras tillstånd. Ett fokusområde är att utveckla ett personcentrerat arbetssätt. Ett utvecklat och mer personcentrerat arbetssätt understödjer uppfyllandet av regionens prioriterade mål att patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas. Patientdialog. Som prioriterad insats 2015 har Västra Götalandsregionen valt att skapa en gemensam metod för systematisk återkoppling från patient och närstående. Insatsen sker på tre nivåer 1) Vården tar emot synpunkter; 2) Dialog med patient/närstående; 3) Involvering av patient/närstående i vården. Personcentrerat arbetssätt. Genomförandet av personcentrerat arbetssätt sker genom 1) Utbildning som är riktad till de patientnära verksamheterna; 2) för att utveckla vårdplaner ur ett tydligt personcentrerat perspektiv; 3) Metod för att bättre tillvarata närståendes delaktighet i vården. sker i samband med årsredovisning. Psykiatri Västra Götalandsregionen uppfyller inte kraven om att personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård samt omsorg av god kvalitet. Varken genomförda första besök eller åtgärdsstarter är i närheten av de mål som krävs för att få ta del av de statliga tillgänglighetsmedlen för barn och unga med psykisk ohälsa. Anledningen till att målen inte nås är ett ökat inflöde av remisser och framför allt förfrågningar om neuropsykiatrisk utredning. Antalet första besök har ökat och antal påbörjade behandlingar har minskat jämfört med 2014. Ansvaret för första linjens vård vid psykisk ohälsa ligger på primärvården. För att regionen ska kunna erbjuda sin befolkning en jämlik och tillgänglig vård till barn, unga och vuxna som lider av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom ska den första linjen förstärkas.
8 (10) Regional utvecklingsplan. Revidering av den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Arbetet innebär att BUP-verksamheterna beskriver nuläge, tar fram handlingsplaner för vad som behöver göras för att nå önskat läge och en beskrivning av eventuellt behov av gemensamma enheter. Psykiatriutredning. Arbete pågår för att utreda hur första linjens vård vid psykisk ohälsa och sjukdom kan utvecklas och stärkas i hela regionen. Arbetet genomförs i samspel med revideringen av den regionala utvecklingsplanen för BUP. Regional utvecklingsplan, vuxenpsykiatri. Implementering pågår av den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri. Neuropsykiatriska utredningar. Medel avsatta för att öka tillgängligheten för utredningar. sker bland annat till psykiatriberedningen, aktuella medicinska sektorsråd samt i samband med årsredovisning. Samordning En sammanhållen vård och omsorg är särskilt viktig för de mest sjuka äldre, patienter med kroniska sjukdomar och mångbesökare. Dessa patientgrupper har ofta flera vårdgivare, många öppen- och slutenvårdstillfällen samt är ofta i behov av kommunala omsorgsinsatser. Många i målgrupperna är beroende av att det finns en god samverkan mellan specialist- och primärvård samt kommunal omsorg. Genom en utvecklad närsjukvård förstärks trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för vårdtagare samt möjliggör en bättre resursanvändning med bibehållen eller förbättrad vårdkvalitet. Detta kan resultera i att antalet besök till akutsjukvården minskar. Som ett led i utvecklingen av närsjukvården har en modell för samverkan tagits fram mellan region och kommun, Skaraborgsmodellen. Den innebär att mobila hemsjukvårdsläkare, mobila närsjukvårdsteam och palliativa team vårdar patienter i hemmet. Antalet vårddygn för utskrivningsklara patienter har ökat jämfört med 2014. Det behöver därför skapas en mer effektiv och säker utskrivningsprocess. Skaraborgsmodellen. Skaraborgsmodellen införs successivt i regionen med stöd från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS). Vårdens övergångar. I samverkan mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR pågår ett arbete för att ytterligare säkerställa formerna för Samordnad individuell plan (SIP). Det innebär att ta fram en modell för vårdens övergångar samt att säkra formerna för och rutiner kring en överföring till den nya modellen.
9 (10) sker löpande under året samt i samband med årsredovisning. Tillgänglighet till vård Produktionen av vård har ökat, men efterfrågan har ökat något mer. Det totala antalet väntande till framför allt förstabesök inom den specialiserade vården har ökat. Måluppfyllelse för vårdgaranti har försämrats både avseende första besök och åtgärder/behandling under första halvåret 2015. Ett arbete startade 2011 med att kartlägga behovet av att koncentrera produktionsenheter för att öka kvalitet. För att förtydliga regionens produktionsmål infördes 2012 en modell för produktions- och kapacitetsplanering som 2015 omfattar 90 procent av antalet väntande över 90 dagar. Produktions- och kapacitetsplanering. Utveckling av produktions- och kapacitetsplanering genom 1) Start av en förändrad ledningsprocess. Denna innebär att koncernledningen på ett tydligare sätt ansvarar för att följa upp prioriterade områden och säkerställa att ansträngningar riktas rätt; 2) Utveckling av ett förändrat planeringssystem, som 2016 ersätter manuella rutiner. Systemet stöttar såväl långsiktig planering som daglig målstyrning för samtliga patientgrupper. Systemet kommer dessutom att hantera ett bredare perspektiv på tillgänglighet för till exempel återbesök/efterföljande besök. Produktionsenheter och nybyggnation. Arbete med att koncentrera produktionsenheter och att projektera nybyggnation. Gemensamma köer. Arbete för att skapa gemensamma köer. Produktion- och kapacitetsplanering följs månatligen upp av koncernledningen inom VGR. Produktionsenheter och nybyggnation följs upp av regionstyrelsen och av regionens projektstyrningsmodell. Gemensamma köer följs delvis upp via väntetidsdatabasen. Samtliga insatser följs upp i samband med årsredovisning. Värdebaserad vård Värdebaserad vård är ett stort och genomgripande förändringsarbete som beräknas vara en självklar del av hälso- och sjukvårdsarbetet inom några år. Syftet är att åstadkomma så friska patienter som möjligt till en så låg resursåtgång som möjligt. sker av hela vårdkedjan, utifrån resultat som är viktiga för patienten. Ett stöd i detta arbete utgörs av Nationell samverkan för värdebaserad ersättning och uppföljning i hälso- och sjukvården (SVEUS). Utbildning. Utbildning av verksamhetsutvecklare för ökad kunskap om värdebaserad vård. Erfarenhets- och kompetensutbyte. Erfarenhets- och kompetensutbyte med andra sjukhus inom och utanför regionen. Effektivare uppföljning. Utveckling av effektivare uppföljningsmått ur ett patientgruppsperspektiv.
10 (10) na följs upp i dialogform med de verksamheter som inför värdebaserad vård samt genom frågeformulär till verksamhetsföreträdare. sker även i samband med årsredovisning. Väntetidsrapportering VGR redovisar antal väntande och genomförda besök/åtgärder samt återbesök i planerad specialiserad vård månatligen per automatik till den nationella väntetidsdatabasen. För primärvårdens del sker det i form av en manuell mätning två gånger per år, vår och höst. Journalsystemet Asynja Visph, som nu utvecklas inom VGR:s primärvård kommer att kunna anpassas till SKL:s databas för månatliga automatiska redovisningar av väntetider. Utbyggnaden av systemet pågår och beräknas vara klar i hela regionen i slutet av 2015. Sedan halvårsskiftet 2015 rapporteras, via automatisk överföring, ledtidsdata inom bild och funktionsmedicin till SKL. Med start under hösten 2015 kommer regionen också att rapportera ledtider hänförbara till SKL:s projekt kring välgrundad misstanke om cancer. Data som rapporteras automatiserat är individbaserad. Det innebär att den kan särredovisas uppdelat på kön. Samråd Som ett led i framtagandet av handlingsplanen har kontakter bland annat tagits med patientnära verksamheter och patientföreträdare. Den bärande delen i arbetet med att ta fram handlingsplanen har utgjorts av samråd med, och faktainsamling från, regionens utvecklingsråd. Rådet består av utvecklingscheferna för samtliga patientnära verksamheter i egenregi inom områdena primär- och specialistvård, tandvård samt habilitering. Synpunkter från branschrådet för privata vårdgivare har inhämtats via tjänsteman i regionen och från Primärvårdens Övriga Representanter (PrimÖR). Därutöver har dialog förts med kommunerna genom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom). Patientföreträdare som har kontaktats under arbetets gång omfattar det regionala rådet för funktionshinderfrågor, det regionala pensionärsrådet, strokerådet samt diabetesrådet. Inkomna synpunkter kommer att beaktas i det fortsatta arbetet för en ökad tillgänglighet och mer personcentrerad vård. Kontaktuppgifter: Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare Petteri Lackéus Telefon: 0730-93 08 59 petteri.lackeus@vgregion.se