DELGENERALPLAN FÖR KYLMÄLÄ

22.5.2008 1 Kyrkslätts kommun DELGENERALPLAN FÖR KYLMÄLÄ Program för deltagande och bedömning (MBL 62 och 63 ) 1. Allmänt Programmet för deltagande och bedömning (PDB) omfattar i huvuddrag en beskrivning av planeringsområdet, preliminära mål, den aktuella planeringssituationen, konsekvenser som skall utredas samt en förteckning på intressenter. PDB kan läsas på kommunens webbplats www.kyrkslatt.fi -> Service -> Planer, tomter och mätning -> Planläggning -> Program för deltagande och bedömning INFLUENSOMRÅDE Vichtis Esbo Sjundeå KYRKSLÄTT Bild 1. Planeringsområdets och influensområdets gränser

2 2. Planeringsområde, definiering av uppdraget och mål Planeringsområdet som utgörs av Kylmälä delgeneralplaneområde ligger i norra Kyrkslätt. Det omfattar Kylmälä bys kärnområde samt Sjökulla, Kurkisto och Majviks områden. Planeringsområdet gränsar i norr till Veikkola och Kalljärvis strands planområden, i öster till Haapajärvi by och dess jordbruksområde, i sydost till Lappböle delgeneralplaneområde, i söder till Kylmälä bys södra gräns, i sydväst till Petäjärvi vattenområde samt i väster och i nordväst till Vichtis kommuns gräns (bild 1). Planeområdets areal är ca. 15,3 km2. Cirka 730 personer bor permanent på området (maj 2008) På området finns ca 280 byggnader som klassificeras som bostadshus och 290 byggnader klassificeras som fritidsbostäder. På området finns också byggnader som anknyter till jordbruket, och bl.a. hästgårdar. Inledandet av planläggningen grundar sig på det godkända planläggningsprogrammet för åren 2008 2012. Delgeneralplanen utarbetas som en delgeneralplan med rättsverkningar enligt markanvändnings- och bygglagen. 2.1. Riksomfattande mål för områdesanvändningen Av de riksomfattande målen för områdesanvändningen berörs planeringsområdet av följande allmänna och särskilda mål: Fungerande regionstruktur - glesbygdsområdets näringar och landsbygdens behov av nya permanenta invånare skall beaktas - åtgärder som hänför sig till utveckling av landsbygdens region- och samhällsstruktur samt bynätet skall utredas. Med åtgärderna främjas utnyttjande av befintliga strukturer, tillgång till service, mångsidigare näringsverksamhet på landsbygden samt bevarande av miljövärden. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön - landsbygdens bebyggelse samt turism och andra fritidsfunktioner skall riktas i mån av möjlighet så att de stödjer landsbygdens tätorter och bynät samt utnyttjande av infrastrukturen. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser - man skall säkerställa att de nationellt betydande kultur- och naturarvsvärdena bevaras - man skall beakta ekologiskt eller för rekreation betydande och enhetliga naturområden Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning - För behövliga trafikförbindelser förbereder man sig genom att i första hand utveckla de existerande huvudtrafikförbindelserna och -näten Specialfrågor i Helsingforsregionern - I Helsingforsregionen skapas förutsättningar för bostadsbyggande och en ändamålsenlig placering av det, kollektivtrafik samt god livsmiljö.

3 2.2. Mål på landskapsnivån Kylmälä är en del av landskapets bynät, som i sin helhet anvisas med beteckningen byområde i landskapsplanen för Nyland. Med beteckningen anges byar, där målet för planeringen är att styra nybyggande av glesbygdskaraktär till byområden, att skapa förutsättningar för att bevara servicen och ordna gemensamma vattentjänster samt att stöda egna utvecklingsinitiativ. I den mera detaljerade planeringen av området skall utöver boende stödas etableringen av näringsverksamhet som är lämplig med tanke på områdets karaktär samt förutsättningarna för byns livskraft förbättras, trafikförbindelser från byarna till huvudvägnätet skall säkerställas och möjligheterna till gemensamma vattentjänster skall utredas. Vid kompletterande byggande skall i första hand den befintliga infrastrukturen utnyttjas. När kompletterande byggande och annan områdesanvändning planeras skall områdets kulturhistoriska och landskapliga särdrag beaktas. 2.3 Kommunens mål Syftet med styrningen av markanvändningen är att förenhetliga bystrukturen, styra boendet till lämpliga platser och anvisa tillräckliga rekreationsområden och enhetliga frilufts- och ridrutter. Samtidigt utreds möjligheterna att förbättra trafiksäkerheten och kollektivtrafiken samt servicebehovet, bl.a. vattenförsörjning. Mål och deras kritiska framgångsfaktorer i Kyrkslätts kommun- och servicestrategi är för hela kommunens del följande: 1. En balanserad befolkningstillväxt och -struktur 2. Regionalt konkurrenskraftiga kommersiella tjänster och en näringsstruktur som stöder utvecklingen av arbetsplatssufficiensen 3. Regionala samarbetsmodeller och -nätverk i utveckling - En balanserad markanvändning som utförs i rätt tid och som tjänar kommunens strategier - Ett mångsidigt bostadsbestånd - En fungerande servicestruktur i kommuncentrum och de övriga tätorterna - Utveckling av företagsområden som stöder en allt mångsidigare näringsstruktur - En hög sysselsättningsgrad - Utveckling av den regionala samarbetskulturen och de regionala samarbetsnätverken på alla nivåer i kommunorganisationen - Utveckling av samarbetet inom planläggning, trafik, service och näringar som en del av pendlingsområdet i Helsingforsregionen 4. Befolkningens goda liv - Främjande av förebyggande arbete och befolkningens välfärd i kommunens olika verksamheter - En trygg miljö som främjar välfärden - Goda interna och externa trafikförbindelser - En harmonisk samhällsstruktur - Större påverkningsmöjligheter för kommuninvånarna De kritiska framgångsfaktorerna innehåller bl.a. följande delmål: Kommunen utnyttjar existerande kollektivtrafikförbindelser och övrig existerande infrastruktur. Genom ett fungerande trafiknätverk av vägar och gång- och cykelleder, trafikplanering och utveckling av kollektivtrafiken kan man påverka invånarnas trygghet. Kyrkslätts generalplan 2020 möjliggör genomförandet av en harmonisk samhällsstruktur. Med en ändamålsenlig koncentrering av samhällsstrukturen förverkligas principerna om hållbar utveckling, så som lätt rörlighet och en förbättrad tillgång till tjänster. Boendemiljöerna byggs så, att de stöder den harmoniska samhällsstrukturen.

4 Vid planeringen av markanvändningen beaktas även i framtiden bevarandet av naturvärden, kulturlandskap och lokal byggnadskultur. Kyrkslätts särprägel som landsbygdskommun skyddas som en del av kommunens identitet. Kyrkslätts vision som godkändes år 2006 lyder: Kyrkslätt, som ligger nära huvudstaden, är en trygg kommun med mångsidig natur och goda tjänster. Vi bygger en framtid med kunniga kommuninvånare och en företagsverksamhet i utveckling samt genom samarbete. 3. Utredningar som gjorts och tidigare planer 3.1 Landskapsplan för Nyland I Nylands landskapsplan anvisas planeringsområdet som byområde. Dessutom anvisas sjön Hepari och näset mellan den och Petäjärvi som naturskyddsområde och Sjökullavägen (11233) ända till Kylmälävägens (11231) korsning som förbindelseväg. I planeringsområdets norra del finns ett grundvattenområde. På östra kanten av planeringsområdet och öster om området finns Haapajärvi kulturlandskapsområde som anvisas med beteckningen område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Sydväst om planeringsområdet ligger ett bergsområde, som anvisas med beteckningen värdefull ås eller annan värdefull geologisk formation.

5 Bild 2.Utdrag ur Nylands landskapsplan, godkänd av landskapsfullmäktige 14.12.2004, fastställd vid miljöministeriet 8.11.2006. Källa: Nylands förbund. 3.2 Kyrkslätts generalplan 2020 I kommunens lagakraftvunna generalplan 2020 (bild 3) anvisas delgeneralplanens område i huvudsak som område för bycentrum (AT) och landsbygdsaktigt bostadsområde (A-1). Planeringsområdet omfattar dessutom område för offentlig service och förvaltning (PY), jordbruksområden (MT), jord- och skogsbruksdominerade områden (M), jord- och skogsbruksdominerade områden med behov att styra friluftslivet och/eller miljövärden (MU) och naturskyddsområden (SL och SL/v). Vattendragen anvisas som vattenområden (VV) eller naturskyddsområden (SL/v). I generalplanens bestämmelse om AT-område konstateras det att en delgeneralplan skall uppgöras för området. Bild 3.Utdrag ur Kyrkslätts generalplan 2020. AT Kyläkeskuksen alue. Område för bycentrum. A-1 Maaseutumainen asuntoalue. Landsbygdsmässigt bostadsområde. PY Julkisten palvelujen ja hallinnon alue. Område för offentlig service och förvaltning.

6 MT M MU VR Maatalousalue. Jordbruksområde. Maa- ja metsätalousvaltainen alue. Jord- och skogsbruksdominerat område. Maa- ja metsätalousvaltainen alue, jolla on ulkoilun ohjaustarvetta ja/ tai ympäristöarvoja. Jord- och skogsbruksdominerat område med behov att styra friluftslivet och/ eller miljövården. Retkeily- ja ulkoilualue. SL SL/v W pv-3 Frilufts- och strövområde. Luonnonsuojelualue. Naturskyddsområde. Luonnonsuojelualue, alue on varattu kokonaan tai osittain valtion tarpeisiin. Naturskyddsområde, område har reserverats helt eller delvis för statens behov. Vesialue / Vattenområde Muu pohjavesialue. Annat grundvattenområde. 3.3. Delgeneralplan På området har tidigare gällt en av Kyrkslätts kommunstyrelse godkänd delgeneralplan från år 1983 (daterad 27.1.1983, 28.4.1983 och 30.6.1983). Planen upphävdes när generalplanen för hela kommunen fastställdes 19.5.1999. 3.4 Detaljplanläggning Området har inga gällande detaljplaner. 3.5 Övriga utredningar och planer Kyrkslätts vägnäts- och trafiksäkerhetsplan (Kyrkslätts kommun och vägförvaltningen 2008) Kyrkslätts planläggningsöversikt 2006 2007 Kommun- och servicestrategi för Kyrkslätts kommun (2006) Kulturhistorisk inventering av byggnader och landskap i västra Nyland (LUSK 1993) Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt (Sigbritt Backman 1992) Kyrkslätts historiska vägar (Maunu Häyrynen 1987) 3. 6 Utredningar som skall utarbetas Trafiknätsutredning Naturutredning Kartläggning av utrotningshotade djurs föröknings- coh rastplatser *) Landskapsutredning utarbetandet av planen Inventering av fasta fornlämningar från förhistorisk och historisk tid Som konsultarbete Som konsultarbete Som konsultarbete Som kansliarbete i samband med Som konsultarbete *) Arter i enlighet med EU:s naturdirektiv, bilalaga IV (a) Utredningarna utsträcks till ett tillräckligt avstånd utanför planeringsområdets gränser.

7 4. Planeringsprocess och tidtabell I Fastställande av en tidtabell för delgeneralplanen och uppgörande av ett program för deltagande och bedömning februari 2008 juni 2008 myndighetsförhandling i inledningsskedet godkännande av programmet för deltagande och bedömning II Utgångspunkter, utredningar och intervjuer april 2008 december 2008 insamling av basuppgifter och uppgörande av basutredningar teman för delområden III - IV Beredning av ett delgeneralplaneutkast oktober 2008 mars 2009 uppgörande av ett delgeneralplaneutkast eventuell komplettering av basutredningarna april 2009 december 2009 behandling av delgeneralplaneutkastet i samhällstekniska nämnden framläggning av delgeneralplaneutkastet presentations- och invånarmöte om planutkastet behandling av utlåtanden och åsikter V - VI Beredning av ett delgeneralplaneförslag oktober 2009 mars 2010 revidering av planutkastet och omarbetande till förslag april 2010 december 2010 behandling av delgeneralplaneförslaget i samhällstekniska nämnden framläggning av delgeneralplaneförslaget presentations- och invånarmöte om planförslaget behandling av utlåtanden och åsikter myndighetsförhandling VII Godkännande av delgeneralplanen år 2011 eventuella justeringar och ändringar i planförslaget behandling i samhällstekniska nämnden och kommunstyrelsen samt fullmäktiges beslut om godkännande 5. Konsekvenser som skall utredas När delgeneralplanen utarbetas utreds miljökonsekvenser av genomförandet av planen på det sätt som markanvändnings- och bygglagen och -förordningen förutsätter. Enligt 9 MBL skall en plan grunda sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga

8 konsekvenserna, av planen utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Om sådana väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas i tillräcklig utsträckning vid utredningen av konsekvenserna av planen. Konsekvensbedömningarna skall utsträckas till ett tillräckligt avstånd utanför planeringsområdets gränser. På influensområdet i fråga betonas speciellt förbindelserna mot Veikkola. Enligt 1 MBF skall utredningarna innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för människors levnadsförhållanden och livsmiljö, jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. I samband med konsekvenserna för trafiken utreds också konsekvenserna för kollektivtrafiken. Projektets centralaste konsekvenser är enligt en preliminär bedömning bl.a. följande: markanvändningens och byggandets konsekvenser för frilufts- och rekreationsstråk och - områden samt ekologiska förbindelser markanvändningens och byggandets konsekvenser för vattendragens tillstånd och vattenkvalitet den valda planlösningens konsekvenser för servicen och näringslivet i norra Kyrkslätt för- och nackdelar med den eventuellt ökande trafiken ändringar i landskapet, speciellt kulturlandskapet, och deras betydelse På planeringsområdet eller i dess närhet ligger inte områden som hör till Natura 2000-nätverket. En separat Natura-bedömning behövs sålunda inte. Planens influensområde presenteras på kartan på sidan 1. På influensområdet i fråga betonas speciellt förbindelserna mot Veikkola. 6. Metoder för bedömning av konsekvenser Miljökonsekvenser bedöms utgående från utredningar som uppgjorts i tidigare planeringsskeden och utredningar som skall uppgöras och utgående från annat material. Konsekvenser bedöms dessutom med hjälp av myndighetssamarbete, invånarmöten samt bl.a. enkäter och eventuella intervjuer. Planläggningen omfattar insamling och analysering av respons och givande av bemötanden. Det är väsentligt att planläggningen i olika skeden speglas mot målen. 7. Intressenter I enlighet med markanvändnings- och bygglagen (MBL) fastställs intressenterna och utlåtandeinstanserna i planeringens begynnelseskede. Sådana är bl.a. följande instanser:

9 Markägarna och invånarna markägarna på området kommuninvånarna Kommunens förvaltningar/tjänsteinnehavare tomt- och mätningstjänsterna byggnadstillsynen trafiken miljövården Esboregionens miljö- och hälsoskydd vattenförsörjningsverket hälsovårdsväsendet utbildningsväsendet idrottsväsendet kulturväsendet näringslivsväsendet Myndigheter och grannkommuner Nylands förbund Nylands miljöcentral Vägförvaltningen / Nylands vägdistrikt Museiverket, arkeologiska avdelningen Västra Nylands landskapsmuseum Västra Nylands räddningsverk Esbo stad Sjundeå kommun Vichtis kommun Föreningar och organisationer Pohjois-Kirkkonummi yhdistys / Föreningen för Norra Kyrkslätt Kyrkslätts miljöförening r.f. Kyrklätts Natur och Miljö r.f. Kyrkslätts företagare r.f. Kirkkonummen Veikkolan vesiensuojeluyhdistys KIRVES ry. Nylands jaktvårdsdistrikt Kyrkslätt jaktvårdsförening Metsäkeskus Rannikko / Kustens skogscentral Lokala skogsvårdsföreningar Lantbruksproducentsföreningar Veikkola byförening r.f. Kyrklätts Hembygdsförening Kyrkslätts småfastighetsförening r.f. Norra Kyrkslätts Ungdomsföreningen Veikkolan Veikot Andra idrottsföreningar på området Övriga intressenter SAD Trafik SAD avfallshantering SITA Finland Oy Ab Bussförbundet Oy Pohjolan Liikenne Ab Skoggårds radioforskningsinstitut, observatorium ja geodetiska forskningsstation (TKK:s radiolaboratorium, Helsingfors universitet samt Geodetiska institutet) Direktionen för Eriksgård Kylmälä fiskelag/samfällighet Väglag 8. Deltagande och växelverkan Planläggningsarbetet ordnas så att områdets markägare och de vars boende, arbete eller andra förhållanden planen i avsevärd grad kan påverka samt myndigheter, företag och samfund vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen, har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma konsekvenserna och skriftligt eller muntligt ge sin synpunkt på ärendet. Informationsmöten ordnas i samband med framläggningen av delgeneralutkastet och -förslaget. Under arbetets lopp ordnas vid behov informations- och förhandlingsmöten med intressenter. Behövliga förhandlingar ordnas mellan kommunens tjänsteinnehavare. Under planeringsprojektet hålls minst två myndighetsförhandlingar (MBL 66 och MBF 18 ). I dessa behandlas bl.a. beredningen av planprojektet, uppställandet av målen, utredningsbehoven och planens framskridande samt andra frågor. I samband med framläggningen av utkast och förslag är det möjligt framföra åsikter och lämna anmärkningar.

10 Kommunfullmäktiges beslut om godkännande av planen kan överklagas hos Helsingfors förvaltningsdomstol. 9. Information Annonser som gäller planändringen publiceras i kommunens officiella annonstidningar, som är Länsiväylä och Västra Nyland. Dessutom finns det på kommunen webbsidor (www.kirkkonummi.fi) information om planläggningen. Information om att planläggningen blivit anhängig ges åtminstone i ovan nämnda tidningar och på kommunens webbplats, dessutom per brev till markägarna och vid behov till grannarna. Markägarna från andra kommuner informeras enligt hur deras adresser är i kommunens kännedom. Framläggningen av planen och beslutet om godkännande av planen kungörs offentligt och information sänds till de kommunmedlemmar och anmärkare som skriftligen begärt det när planen varit framlagd. Av tidtabellsschemat framgår de preliminära tidpunkterna för presentations- och invånarmötena. Närmare information om mötena ges när de är aktuella. 10. Kontaktuppgifter När planen bereds kan man ta del av planeringsmaterialet på kommunens planläggningskansli på adressen: Stationsvägen 3 B, 2 vån., Kyrkslätt Respons på programmet för deltagande och bedömning kan sändas under adressen: Kyrkslätts kommun / Planläggningsenheten PB 20, 02401 Kyrkslätt Mer information om planprojektet ges av: Planläggningsarkitekt Seppo Mäkinen Tfn (09) 2967 2293 e-post: seppo.makinen@kirkkonummi.fi