2009:18 Lövestads kyrka utvändig renovering Antikvarisk kontroll, 2008 Petter Jansson
Rapport 2009:18 Lövestads kyrka utvändig renovering Antikvarisk kontroll, 2008 Lövestads socken, Sjöbo kommun Skåne län Petter Jansson
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2008 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2009:18 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Undersökning av det gamla tornkorset Fyndteckningar mm: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Lövestads kyrka Utvändig renovering Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Utförda åtgärder på tak 8 Utförda åtgärder på fasader 11 Utförda åtgärder på dörrar och fönster 13 Övriga utförda arbeten 13 Avvikelser från handlingarna 14 Iakttagelser vid renoveringsarbetena 14 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 16 Materialspecifikationer enligt uppgift från entreprenör 18 Övriga handlingar med relevans för ärendet 18
Utdrag ur Skånska rekognosceringskartan från 1812-20 Skånekarta med Sjöbo kommun färgmarkerad
Sammanfattning av utförda åtgärder Under våren- hösten 2008 genomfördes en utvändig renovering av Lövestads kyrka. Arbetena innebar i huvudsak rengöring, putslagning och målning/vittning av fasader, målning av fönster, dörrar, luckor samt övriga trä- och järndetaljer i anslutning till fasaderna, översyn- reparation samt målning av yttertak och avvattningssystem, nytillverkning av tornkors, reparationer av rötskador i taklag och takpanel, samt ökad tillgänglighet och belysning på vindar. Administrativa uppgifter Objekt Lövestads kyrka Socken Lövestads socken Kommun Sjöbo kommun Arbetshandlingar 2006-10-16, Niclas Hansson, Ramböll Sverige AB, Region Syd Länsstyrelsens beslut 2006-11-24, dnr: 433-54069-06 Byggherre Åke Appelgren, Jan-Erik Johansson, Lövestads Pastorat, Lövestad, Byggledare, kontrollant Niclas Hansson, Ramböll, Lund Entreprenör Generalentreprenör: GJ kyrk och Kulturrenoveringar, Tyringe, Göran Johansson Underentreprenör plåt: Tunnplåtsprodukter, Lövestad, Bo Nilsson Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, genom Petter Jansson Byggnadstid vår 2008- höst 2008 Antikvarisk slutbesiktning 2008-09-09 Bidrag KB Foto 1. Flygande besiktning söder om kyrkan sedd från tornet. 5
Byggnadshistorik med relevans för ärendet Lövestads kyrka stod färdig 1856, uppförd efter ritningar av Carl Georg Brunius, som även några år tidigare ritat och lett byggandet av Lövestad skol- och rådhus intill kyrkan. Byggandet kom från början att präglas av problem vilket kan ha bidragit till en del förändringar under hand och senare osäkerhet om ursprungligt utförande. Förutom av Brunius drevs byggandet ivrigt av prosten Nils Jacob Qviding som ofta kom att hamna i kontrovers med både byggledningen och byggbyggnadsarbetarna. Byggmästaren Magnus Cederholm från Hunneberga avled i ett tidigt skede, byggandet fortsatte sedan under dödsboets ansvar och leddes en period av verksgesällen Björklund. Byggandet framskred långsamt, eftersom entreprenören betalade låga löner hade denne svårt att få tag på duktiga hantverkare., och de som till slut dök upp ägnade sig gärna åt dryckenskap på den lokala lönnkrogen. Av prosten Qvidings berättelse om kyrkobyggandet anas att problemen inte bara ledde till att bygget gick långsamt utan även bidrog till skador av rent teknisk art. Bland annat nämns att på grund av att plåtbetäckningen (sannolikt menades då taktäckning) drog ut på tiden strömmade regnvatten ner och tillsammans med frost skadade färdigställda murar genom att kalkbruket upplöstes. Björklund kom att skickas iväg vilket skall ha skett till hurrarop och skott och bygget slutfördes under ledning av byggmästare Malmgren från Sölvesborg. Kyrkan består av ett resligt västtorn, långhus, korsarmar och halvrund sakristia i öster. De murade fasaderna är spritputsade med släta partier i omfattningar och listverk samt vita, runt hela byggnaden löper ett markerat murat sockelparti som målats med svart kallasfalt, i likhet med solbänkarna av natursten. Framför allt på de norra fasaderna förekommer äldre putspartier. Yttertaken har svartmålad täckning av galvaniserad järnplåt med enkla ståndfalser, på tornet är tvärfalserna förskjutna medan tvärfalserna på lågdelarna mer ligger i våg. Tornets avvattning sker genom plåtutkastare i alla fyra hörn, på lågdelarna via ståndrännor till vitmålade stuprör. Plåttaket skall enligt uppgift vara från 1928 och ersatte då äldre, svartmålat plåttak. Under senare år har begränsade reparationer utförts på tak och avvattning. Enligt Brunius handlingar fanns tidigt förslag på att kyrkans tak skulle tegeltäckas eftersom övriga förslag, skiffer, plåt eller kopparplåt skulle bli för dyra. Foto 2. Kyrkan från väster på äldre foto förvarat i församlingshemmet. 6
Fönstrens ytterbågar av ek med något pigmenterad oljning förnyades vid senaste utvändiga renovering, liksom portarnas lackbehandling och ljudluckornas täckmålning. Mot väster och öster står äldre gravstenar uppställda mot fasaderna. Framför allt en åt öster är skadad och behov av översyn av stenkonserveringskunnig person. Kyrkans taklag bedöms som till större delen ursprunglig, den ospontade brädningen under plåttäckningen tycks också ha hög ålder. Lågdelarnas plana träkasettak tilläggsisolerades 1980. Överhuvudtaget upplevs exteriören med tydliga drag av Brunius arkitektoniska idéer som välbevarad, medan interiören sannolikt ändrats något mer vid flera renoveringar under framförallt 1900- talet. Befintliga i ytterbågarna fastskruvade innerfönster tolkas ha tillkommit senare under 1900- talet. Lövestad finns omnämnt redan 1367 och kyrkan som haft en medeltida föregångare ligger inom bytomten, registrerad fornlämning nr 92 i Lövestads socken. Vid invändig renovering 1957-58 konstaterade dåvarande landsantikvarien Harald Olsson att det under kyrkans golv fanns både murrester från medeltidskyrkan och tidigmedeltida stenkistegravar, bland annat en stenkista med speciell båtformad insida. Medeltidskyrkan konstaterades ha legat i anslutning till nuvarande kyrkas östra hälft, och har sträckt sig något längre åt öster än denna. Medeltidskyrkan bestod vid rivningen på 1800- talet av en romansk långhusdel, ett något senare tillfogat västparti något högre än långhuset, en senare medeltida östförlängning lika stor som långhuset och ett vapenhus utanför långhusets sydportal. Enligt uppgifter från 1800- talet är kyrkan helgad åt S. Anna. Planritning över kyrkan med de 1958 påträffade arkeologiska lämningarna. Notera att kyrkan här ritats med tornet och väster till höger. 7
Foto 3. Kyrkan från nordväst innan renoveringen. Utförda åtgärder på tak Taken rengjordes med varsam hetvattentvätt och borstning/skrapning för hand. Ingen blästring gjordes eftersom metoden ansågs kunna skada både plåt och falser alltför mycket. Efter rengöring besiktigades plåttäckning och avvattningsystem, skador noterades. Bland annat upptäcktes ett antal spikhål i södra korsarmens plåttak. Byte av plåt gjordes restriktivt där plåten var genomrostad/söndersprucken, och antingen genom byte av delar av eller hela plåtar. Mindre hål lagades lokalt. Skadorna medförde byte av enstaka plåtar i tak, hängskivor och avvattning, samt mer sammanhängande partier med fotrännan på långhusets norra takfall och i anslutning till den nedre takplåtar samt vid ränna på korsarmarna främst åt väster där även hela den norra/delar av den södra fotrännan byttes. De nya fotrännorna gjordes lika befintliga till form och material. I stort bedömdes dock takplåten sitta bra på underlaget. Omkring 200 klammer spritt över takytorna fick bytas efter att falser öppnats med försiktighet. Fotrännor riktades varsamt och sönderrostade delar av rännor byttes ut liksom hela eller delar av utkastare, stuprörstrattar eller rördelar lika befintligt utförande. 8
Foto 4 och 5. Bytta plåtdelar på norra korsarmens nedre takfall samt detalj av ny ränna/rännkrok. Utifrån besiktning konstaterades krönkorsets trästomme med befintlig kopparinklädnad och infästningar vara i alltför dåligt skick för att bevaras eller repareras varför korset inklusive inklädnaden demonterades med försiktighet. Det nedtagna korset bevarades därefter på kyrkvinden efter varsam undersökning. Spirstocken hade rötskador men själva kärndelen bedömdes som intakt och som fullgott upplag för nytt krönkors. Äldre lagningar kring spirstocken visade att anslutningen mellan krönkors och tornspira varit problematisk tidigare Ett nytt kors tillverkades i ek med det gamla som förebild och försågs med nya förankringar. På korsets stomme skrevs hantverkarnas initialer och tillverkningsår in. Korset kläddes sedan med kopparplåt på samma vis som det varit innan. Viss ändring gjordes så att horisontella ytor utfördes med fall utåt och vid anslutning mot tornspirans bevarade galvplåtsttäckningen för att undvika den tidigare iakttagna problematiken med läckage vid anslutningarna. Foto 6 och 7. Det gamla korset på plats och plåtslagaren gör ny konstruktionsritning 9
Foto 8 och 9. Det gamla korset transporteras iväg för att tjäna som mall för det nya som på bilden till höger just anlänt till kyrkan. Mindre komplettering av spirstocken blev nödvändig på grund av omfattande rötskador efter läckage. En sparre mot sydväst kompletterades med påsalad förstärkning in ifrån för att slippa skador på plåten. Tidigare och eventuellt redan från början hade liknande påsalningar gjorts. Förstärkningen fästes med genomgående bultar. Tornspirans plåttäckning bedömdes vara i gott skick och vare sig plåtkomplettering eller klammerbyte blev aktuellt. Sönderrostade utkastare ersattes med nya av lika befintlig utformning. I långhusets norra takfall byttes delar av en skadad taksparre och anslutande hanband ut mot nya delar av begagnat likvärdigt bilat virke, sparreförstärkningen bultades fast på samma sätt som i tornet. I anslutning till detta förnyades även brädningen med virke lika befintligt. Genomgående gjordes taklagsreparationer med utgångspunkt att bevara plåttaket så helt/intakt som möjligt, reparationer utfördes därför i första hand inifrån vindsutrymmena och fick då mer karaktären av sekundära förstärkningar. Vid takfot i anslutning till vinkelrännor iakttogs rötsvampangrepp som bedömdes härröra från äldre takläckage. Likaså var den senare utbytta norra taksparren och anslutande takbrädning angripen av rötsvamp. I samråd med försäkringsbolag bedömdes efter besiktning att ingen mer saneringsåtgärd än behandling med Boracol ansågs nödvändig. 10
Foto 10 och 11. Takmålningen följde gamla fotspår. Efter reparationer av plåt målades takytorna med oljefärg, analys av kvarsittande äldre färg visade att denna var av alkydoljetyp, undersökning visade enbart tidigare svart färg på plåt. Efter rostskydd/grundmålning slutströks ytorna med svart modern typ av alkydoljefärg. Utbytta nya plåtdetaljer betades innan behandling med linolja och färdigstrykning med alkydoljefärg. Utförda åtgärder på fasader Arbetena utfördes från fasta ställningar som delvis täcktes in, på så vis undveks delvis nedsmutsning av kringliggande kyrkogård. Fönster och gravstenar närmast och direkt mot kyrkans fasader kyrkan täcktes in. Fasaderna rengjordes med försiktig högtryckstvättning, enligt överenskommelse med inblandade parter skulle i första hand enbart ytskikten beröras utom på ett fåtal punkter, framförallt på tornet och långhusets nordvästar hörn, där befintlig puts var i alltför dåligt skick. Rengöringen inriktades på att spara så mycket som möjligt av befintlig fasadputs vilket också gjordes, omputsning minimerades. Putsen hade stora bompartier, men eftersom den i stort sett var hel och bom kunde anses som naturlig på underlaget av stora täta och hårda gråstenar bedömdes huvuddelen av putsen kunna bevaras. Den försiktiga rengöringen medförde att den tidigare rikliga påväxten på fasaderna inte avlägsnades tillräckligt varför upprepad algbekämpning med Grön-Fri genomfördes. 11
Foto 12. Kyrkan från väster under byggtiden. På spritputsade fasadytor putslagades delvis in till murverk spritt på framförallt tornets södra och västra sidor samt långhusets nordvästra hörn och mycket spridda mindre lagningar i övrigt. Slätputs på taklister/friser omgjordes delvis eller lagades genom filtning, framförallt förekom skador på friserna på långhusets samt norra korsarmens norra fasader. Efter rengöring och putslagning målades fasaderna vita med Hydraulit som sedan tunnades ut med kalk och sist strykningar med ren vit kalk. Grunden målades som tidigare svart med kallasfalt. På tornets övre del var de övre listavtäckningarna omgjorda i senare tid med cementpågjutningar. Åt framför allt norr förekom skiktbildning mellan cementpågjutningen och underliggande tegel, pågjutningen saknade förankring i underlaget och rasrisken var överhängande och avtäckningen fick därför demonteras och ersättas med ny bruksavjämning. Solbänkar rengjordes försiktigt utan att skada underlaget. Efter rengöring ströks solbänkarna tunt med kallasfalt för att likna tidigare utförande och binda kvarsittande äldre tjär/målningsrester samt ge ett väderskydd. 12
Minnessten över västportalen rengjordes varsamt och målades med svart bakgrundsfärg och inskriptionen med guldfärg lika befintligt. Stenen bedömdes vara av kalksten och i gott skick, spår av tidigare svartmålning och förgylld inskription iakttogs. Utförda åtgärder på dörrar och fönster Fönster, luckor och dörrar/portar rengjordes med försiktighet, skrapades och slipades samt målningsbehandlades/oljades lika befintligt. Enstaka fönsterglas byttes mot nya lika befintligt och fönstermålning utfördes efter kittkomplettering med linoljekitt. Skador i blyinfattningar lagades partiellt. Efter diskussion skrinlades planerna på att förse innerfönstren med gångjärn i sidorna, befintlig principlösning med bultar bibehölls men modifierades med mer anpassade inmålade bultar till nyinsatta gänghylsor i ytterkarmarna för att underlätta framtida underhåll. Övriga utförda arbeten Nya enkla landgångar/tillträdesanordningar av på bjälklag upplagda brädor och med steganordningar utfördes på torn och långhusvinden. Infästningar i befintligt ursprungligt taklag minimerades. I anslutning till detta installerades belysning samt elurtag utefter tillträdesanordningarna. Ledningsförläggningen gjordes diskret i första hand i anslutning till befintlig kabeldragning och nya håltagningar undveks. Lucköppningar i korsarmarnas gavlar tätades likt tidigare med nya enkla brädluckor där befintliga infästningsanordningar i mur återutnyttjades. Luckorna vitmålades med oljefärg. De mindre hålen i gavlarna tätades mot fladdermöss med vitmålad perforerad stålplåt. I samband med detta gjordes även städning/dammsugning av vindsutrymmen där förutom spännande föremålssamlingar förekom bland annat gott om spår av fågel/fladdermusbosättningar. Foto 13 och 14. Intressant fynd och inspektion av lnya landgångar och belysning på långhusvind. 13
Foto 15 och 16. Detalj av det gamla korset med Nils Beckmans signatur och tillverkningsdatum på det nya korsets stomme. Avvikelser från handlingarna Nytillverkning av tornkors. Inga gångjärn på innerfönster. KC-färgsmålning av hela fasaderna. Iakttagelser vid renoveringsarbetena På krönkorsets befintliga kopparintäckning iakttogs följande inskription gjord med blyertspenna: Nils Beckman Ystad 2/9-1928 (på korsmitten mot väster), och: Nils Beckman (ovanpå den södra korsarmen). Inskriptionerna var efter 80 år i hårt väderutsatt läge fortfarande mycket tydliga och fenomenet diskuterades som lite ovanligt. På detaljer av korsets trästomme återfanns: Peter Beckman 1856 Det berättas att plåtslagaren efter utfört arbete och styrkande dryck skulle klättra upp och ställa sig på händerna på kyrkans tornkors. Enligt uppgift jobbade två gamla gubbar på Beckmans plåtslageri. En dag begärde de förskott hos den kvinnliga kamreren som hette Alma. Vidare skull vid plåttäckningen 1928 plåten ha kommit med tåget och till Lövestad prästgård strax öster om kyrkan. Därifrån bars plåtarna upp för hand till kyrkan. 14
Beckmans plåtslageri startades annars egentligen av Petter Beckman som kom till Ystad 1856 efter utbildning i Tyskland. Petter Beckman kom att bli kyrktaktäckare av stora mått i Ystadtrakten, och skall enligt uppgift år 1865 ha lagt svartplåt på Lövestads kyrka. Under sonen Albins tid som ägare av firman huserade den i det s k Birgittahuset/Erik 14 vid Östergatan. Firman övertogs sedan av två av Albins söner, nämligen Gustav och Nils. Inskriptionen på korset talar nog för åtminstone två olika intressanta reflektioner, dels att kyrkan nog från början kan haft plåttäckta tak vilket också stöds av uppgifterna i prosten Qvidings berättelser (och att uppgiften om Beckmans insats 1865 kan vara en omkastning av 1856), och att plåtarbetena tills nu egentligen gjorts av far och son från en och samma plåtslagerifirma i en fin familjetradition. I denna tradition gjordes på det 2008 nytillverkade korsets stomme märkningar/inskriptioner av tillverkarna. Takmålningen hade tidigare gjorts ganska snabbt med tjocka lager. Speciellt på torntaket hade målningen både forcerats och förenklats genom att färg helt enkelt hade hällts ut från ovan och låtits rinna utefter takytorna. Inga andra färger än svart konstaterades på plåttaken. Murverk Långhusets sockel frilades i små partier och var där av åtminstone delvis återanvänd kluven/tuktad gråsten, skiffer och tegelskrot. Långhusets nordvästra hörn och delar av murverk i söderfrilades. Murverket var där gjort av ganska grovt kluven/tuktad gråsten med tydliga borrhåll för kilning. Ingen speciell hörnkedja iakttogs utan det som framgick av murverk var likartat hörnkedjan. Skiftesgång kunde inte avgöras, men fogarna var ganska breda och rikligt fyllda med tegel/ stenskärv. Ursprungligt fogbruk tolkades vara ett grått och relativt hårt men lite smuligt kalkbruk med relativt fin rund/kantig ballast av kv/fälstp < 5mm, inslag av runda kalkklumpar <6mm. Vid långhusets nordvästra hörn iakttogs ursprungliga utfyllnader, bitvis upp till 10cm tjocka, gjorda med grått ganska hårt kalkbruk med gott om grov ballast, < 10mm samt gott om stora kalkklumpar och grova kolbitar upp till 12mm. Murverket tolkades ha varit putsat från begynnelsen, generellt en ca 10mm ganska slät utstockning och därpå en upp till 10mm fint men inte grovt artikulerad stänk/spritputs. Ytputsen utgjordes av ett grå-vitt relativt fett och hårt kalkbruk, med rund/kantig ballast av kv/fältsp mest <6mm (gott om 3-6mm och enstakare inslag till 14mm) samt inslag av kvistbitar. Detaljer som listverk och omfattningar kring muröppningar hade från början varit slätputsade med på utstockning ett finkornigt brun-gråtonat ca 2-5mm tjockt fint filtat påslag. Detaljerna tolkades från början haft flera skikt gultonade kalkningar, förmodligen från upprepade behandlingar. Senare tolkades ett svåröverskådligt antal sannolikt 15
Foto 17 och 18. Detalj av ursprunglig puts/färg på långhuset samt detalj av äldre och nyare puts/färglager på skol/rådhuset. KC- haltiga putslagningar ha gjorts och et större antal vitare kalkningar, minst 10 separata och ganska tjocka/kexartade kalkskikt iakttogs. Mot bakgrund av iakttagelsen av tidigare gultonad avfärgning diskuterades pigmentering av den nya kalkbehandlingen men ingen pigmentering gjordes. Mot bakgrund av den hårda putsen som underlag, de höga och omfattande fasadytorna samt lite utsatta väderlägen enades om att grunda faserna med KC-färg som sedan tunnades ut och slutströks med ren kalk. På framförallt tornet uppstod mot slutet av renoveringen tydliga smutsrinningar, bland annat på grund av att ställningsrivning dröjde. Rinningarna kunde dock tvättas bort ganska bra innan ställningsrivning. I torngavlarnas nedre hörn var anslutande takstolsändar i flera fall helt bortruttnade och endast hålrummen efter tidigare inmurade bjälkar samt rötat trämjöl återstod, hålrummen tätades. Samtidigt med renoveringen av kyrkan gjordes putsarbeten på det intilliggande skol och rådhuset, där likartad fasadputs/kalkavfärgning som på kyrkan konstaterades, förutom betydligt fler senare både kulörer och antal skikt. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Arbetena innebär endast mindre förändringar med utbyte av ytskikt och mycket begränsad mängd stommaterial. Arbetena bedöms ha utförts varsamt och med stor lyhördhet för antikvariska synpunkter och följde i princip länsstyrelsens beslut. Mindre ändringar och tillägg gjordes i dialog med antikvarisk kontrollant. Kyrkans karaktär har på så sätt bibehållits väl. 16
Foto 19. Kyrkan från landsvägen i sydväst. Renoveringen medförde att delar av äldre/ursprunglig konstruktion/material ersattes med nytt och att patina/en del av det synliga åldrandet togs bort och ersattes av en fräschör. Befintliga äldre/ursprungliga material och uppbyggnader av underlag, takstommar, puts och plåt bibehållas till största delen genom de varsamma åtgärderna. Utbytta material/konstruktioner gjordes på bra anpassat sätt. Avlägsnandet av alla senare kalkskikt på fasaderna gjorde att de förutom färgtonen återfick ett mer ursprungligt utseende och med en betydligt artikulerad putsfason än tidigare. Renoveringen bedöms ha medfört att förutsättningarna för kyrkobyggnadens fortsatta bevarande förbättrades. Åtgärder på innerfönster förbättrade framtida underhåll utan att medföra omfattande eller störande ingrepp/nytillägg. Genom nya tillträdesanordningar och belysning på vindar förbättrades framtida vård och underhåll utan att större eller påtagligare ingrepp. Vindsutrymmena hade tidigare varit lite svårgenomträngligare exempelvis med en långhusvind där innertakskonstruktionens bjälklag och mellanliggande ur trampvänlighet tvivelaktigare träkasetter förrädiskt dolts av sentida isolering från ovan. Fågel/fladdermusskyddande åtgärder bedöms minska risken för nedsmutsning och fuktproblem på vindarna. 17
Återigen visade det sig att underhåll inte bara är viktigt för själva byggnadens bevarande, på tornet förekom högt sittande mycket farligt löst sittande byggnadsmaterial som utgjorde en mycket allvarlig säkerhetsrisk för kyrko/gårdsbesökare. Materialspecifikationer enligt uppgift från entreprenör Plåt Temalac AB 70 Alkyd Topcoat, Tikkurila, svart Tornluckor och torndörr Genuin oljefärg Alcro, svart Ytterdörrar/fönster utv. Ädelträolja, Alcro Stuprör Alcro, vit Fönster inv. Oljefärg, antikvit, Beckers Fasader Hydraulit + Rødvig Kulekalk Grund/fönsterfall Kallasfalt, svart Algtvätt Grön-Fri, Jape Övriga handlingar med relevans för ärendet 2006-10-16 Ramböll, Lund/Lövestads Pastorat, tillståndsansökan 2006-10-27 Lst remiss 2006-11-20 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, yttrande (dnr: L 12.30-401-06-1304) 2007-09-19 Svenska kyrkan, beslut om Kyrkobyggnadsbidrag 2008-04-08 Ramböll, Lund, protokoll bm 1 2008-04-09 Ramböll, Lund, e-postmeddelande 2008-04-21 Ramböll, Lund, e-postmeddelande 2008-04-22 Ramböll, Lund, protokoll bm 2 2008-04-30 Ramböll, Lund, e-postmeddelande 2008-05-09 Ramböll, Lund, e-postmeddelande 2008-05-19 Ramböll, Lund, e-postmeddelande 2008-06-04 Ramböll, Lund, protokoll bm 3 2008-06-27 Ramböll, Lund, protokoll bm 4 2008-07-08 Ramböll, Lund, Utlåtande över slutbesiktning nr 1 2008-07-16 Ramböll, Lund, e-postmeddelande 2008-07-31 Ramböll, Lund, protokoll bm 5 2008-09-03 Ramböll, Lund, Utlåtande över förbesiktning nr 2 2008-09-09 Ramböll, Lund, protokoll bm 6 2008-09-11 Ramböll, Lund, Utlåtande över slutbesiktning 2008-09-15 Regionmuseet, Kulturhistoriskt intyg Lund 2009-04-24 Petter Jansson 18
Foto 20 och 21. Kyrkan från väster efter renoveringen. 19
Foto 22, 23, 24 och 25. Kyrkan från väster, söder och sydost före renoveringen. 20
Foto 26, 27 och 28. Kyrkan från öster, nordost och nordväst före renoveringen. Foto 29 och 30. kyrkan från väster och sydväst efter renoveringen. 21
Foto 31, 32, 33 och 34. Kyrkan från söder, öster, nordost och nordväst efter renoveringen. Foto 35 och 36. Tornlucka före respektive efter renovering. 22
Foto 37 och 38. Det gamla tornkorset, respektive det nya som för första gången fångar solstrålarna på sin plats. Foto 39 och 40. Takutsikt från torn och skador i den tidigare anslutningen mellan tornkors och tornspira. Foto 41 och 42. Tidigare målning sv tornspiran respektive ursprunglig konstruktionedel av trä med inskription. 23
Foto 43 och 44. Plåtslagern i arbete och hans verktyg. Foto 45 och 46. Lpnghusets norra fotränna respektive detalj av skador före renoveringen. Foto 47 och 48. Långhusets nya fotränna i norr, respektive liten utsmyckningsdetalj på absidnocken. 24
Foto 49 och 50. Minnesplattan på tornet före respektive eefter renoveringen. Foto 51 och 52. Ytterfönster före respektive efter renovering. Foto 53 och 54. Innerfönster före respektive efter renovering. 25
Foto 55 och 56. Skador i långhus- respektive torntaklag före renoveringen. Foto 57 och 58. Utförda lagningar i långhus- respektive torntaklag. Foto 59 och 60. Tornfönstren inifrån och utsikt västerut under nedstigning i ställningstrappan vid tornet. 26
Foto 61 och 62. Utsikt norrut respektive västerut från tornets topp. 27
28
Regionmuseets rapportserie 2009 Kulturmiljö 1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 2. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 3. Gamlegård fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 4. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 5. Täckarehuset restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 6. Gravarna i Askgården i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, 2002 7. Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring 2009 8. Ruveröds kvarn rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 9. Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär 2008 10. Hovdala slott huvudbyggnaden dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn, BAD, Kristina Nilén, 2007 11. Hovdala slott hus D invändig restaurering av Noras fåfänga, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén, 2007-2008 12. Krageholms mölla i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 13. Skånbergs mölla renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 14. Kvihusa 1:2 åtgärder på tak till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 15. Boplatser och en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2008 16. Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, 2008 17. Stångby kyrka, invändig restaurering och mögelsanering, Stångby sn, AK, Petter Jansson 2007-2008 18. Lövestads kyrka, utvändig renovering, Lövestads sn, AK, Petter Jansson 2008 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation