Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka

Transkript

1 2007:5 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka Arkeologisk besiktning 2004 och arkeologisk förundersökning 2006 Jan Kockum Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2007:5 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka Arkeologisk besiktning 2004 och Arkeologisk förundersökning 2006 RAÄ 34 Kiaby sn, 1074 Kristianstad kommun Skåne län Jan Kockum

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:5 ISSN Omslagsfoto: Omfattande schaktning genom Bäckaskogs klosterkyrka (foto: Jan Kockum). Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka Innehåll Inledning 5 Läge och topografi 5 Historik och fornlämningsmiljö 5 Arkeologisk besiktning i Bäckaskogs kyrka 7 Schaktningsövervakning vid orangerimuren 9 Administrativa och tekniska uppgifter 10 Arkeologisk besiktning 10 Arkeologisk förundersökning 10 Referenser 11 Bilagor 12 Fyndlista arkeologisk besiktning 12 Plan- och sektionsritning från förundersökningen 13

6 Fig. 1. Bäckaskog i Kristianstad kommun, Skåne. Fig. 2. Området för besiktningen respektive förundersökningen markerade med röda punkter. Utdrag ur fastighetskartan, bladet 3E 3b.

7 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka Inledning I föreliggande rapport redogörs för två ärenden inom det forna kloster- och nuvarande slottsområdet i Bäckaskog (RAÄ 34 i Kiaby socken). Det första ärendet rörde en schaktning genom klosterkyrkan. Här var det länsstyrelsens uppfattning att ingreppet kunde göras utan antikvariska insatser. På Statens fastighetsverks initiativ ombads dock Regionmuseet att tillhandahålla en arkeolog för övervakning. Besiktningen genomfördes Det andra ärendet rörde schaktning strax nordväst om kyrkan, genom portöppningen i den mur som förbinder orangeriet med slottet. En del av den aktuella ytan hade berörts av schaktningsarbeten förevarande år och länsstyrelsen beslutade om en förundersökning i form av schaktningsövervakning. Undersökningen genomfördes Läge och topografi Bäckaskogs slott med omgivningar ligger på en landtunga mellan Oppmannasjön och Ivösjön i Kiaby socken, Kristianstad kommun. Trakten är kuperad och slottet omges, förutom av de båda sjöarna, av omväxlande öppen jordbruksmark och skog. Nivåmässigt ligger den undersökta ytan strax under 10 m ö. h. Historik och fornlämningsmiljö Under 1160-talet etablerades ett premonstratenserkloster i Vä, men efter en förödande eldsvåda i början av 1200-talet, och sannolikt som en direkt följd av ett politiskt och ekonomiskt maktspel, flyttades verksamheten över till Bäckaskog under 1200-talets första del. Från år 1241 har vi det första bevarade och säkert daterade omnämnandet av Bäckaskogs kloster. Kyrkan är ursprungligen uppförd i åtminstone två byggnationsfaser varav den första fasen bör ha sammanfallit med själva klosteretableringen. Omkring år 1280 har den andra fasen varit slutförd och vid den här tiden bör klosterkomplexet i all väsentlighet ha varit färdigställt, även om det har rivits och byggts till fram till att klostret lades ner. Till skillnad från till exempel cisterciensernas statuter innehöll premonstratensernas inga föreskrifter rörande klostrens uppförande och disposition, varför Bäckaskogs ursprungliga grundplan till stora delar är okänd. Idag återstår, förutom kyrkan, endast västra längans yttermurar. Sedan åtminstone 1951 har emellertid ett flertal arkeologiska undersökningar eller iakttagelser gjorts på Bäckaskog, varav den mest omfattande genomfördes Tack vare dessa undersökningar känner vi således ändå till en del av den ursprungliga klosteranläggningens utseende, bland annat den östra längans anslutning till kyrkan. Från kyrkan kom man in i ett avlångt rum, som torde ha varit sakristian, och utanför denna mot klostergården kan det ha funnits en korsgång. 5

8 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka Fig. 3. Klosterkyrkan i Bäckaskog med det besiktigade schaktet. Det påträffade tegelgolvet är markerat med en tegelstensschablon och dokumenterad sektion är markerad A-B (jfr fig. 4). En sydflygel är inte närmare känd, istället tyder mycket på att klostret har saknat en sydlig länga och istället haft flera fristående byggnader. Bottenvåningen i den medeltida västra längan är till stora delar bevarad. Dock saknas längans södra del. Kraftiga murgrunder och en källarnedgång antyder dock en tidigare vinkelpåbyggnad som sannolikt har rivits i samband med uppförandet av Henrik Ramel d ä:s herrgård kring Till den medeltida anläggningen bör även den nu igenfyllda kanalen mellan Ivö- och Oppmannasjön räknas. På andra sidan kanalen ligger ytterligare en medeltida byggnad, det så kallade härbärget, vars ursprungliga funktion är okänd. År 1537, efter reformationen, förlänades Gert Ulfstand klostret och 1539 Jens Axelsen Brahe. Det var dock först när Henrik Ramel d ä erhöll klostret år 1584 som de stora förändringarna började göras och dagens slott tar form. Bland annat skall stallbyggnaden vara från 1600-talet. År 1680 konfiskerade kronan Bäckaskog och i och med ombyggnationer efter 1782 får slottet sitt definitiva utseende (Mannerstråle 1989). För utförligare beskrivning av Bäckaskogs klosters historia hänvisas till Saltus Sanctæ Mariæ (Kockum 2006) och för Bäckaskogs slotts byggnadshistoria Vårdprogram för Bäckaskogs slott

9 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka Fig. 4. Del av sektionen (se fig. 3). 1) Grundmuren bestående av otuktad fältsten i gulvitt kalkbruk med inslag av kol och tegelkross. 2) Tegelgolv, mönstret framgår av infälld schablon. 3) Rivningsmassor innehållande bl a tegel och kalkbruk. 4) Sättsand. 5) Nedgrävning för grundmur. 6) Befintlig stenläggning med sättsand och bärlager. 7) Naturlig undergrund, sjösand. 8) Dagermur, kyrkan. Arkeologisk besiktning i Bäckaskogs kyrka Med anledning av schaktning för avloppsledningar och en värmekulvert i portvalvet genom Bäckaskogs klosterkyrka har markingrepp gjorts. Länsstyrelsen i Skåne län bedömde att schaktet kunde göras utan antikvariska insatser, dock villkorat med sk anmälningsplikt. Statens fastighetsverk fann det dock, med tanke på schaktets läge, vara bäst att ha en arkeolog på plats. Vid första skoptaget framkom grundmurar varför anmälan gjordes till länsstyrelsen och ärendet övergick till besiktning i form av schaktningsövervakning. Schaktet anslöt i norr och i söder till befintliga schakt och hade i portgenomgången en bredd som varierade mellan 0,5 m (i schaktbotten) till 1,5 m (vid schaktets översta del) och ett djup på som mest 0,9 m under befintlig marknivå (fig. 2 och 3). Grundmuren framkom omedelbart under den nuvarande stenläggningen och bestod av otuktad fältsten uppblandad med gulvitt kalkbruk med inslag av träkol. Grundmuren har ingått i den del av kyrkans södra medeltida murverk som revs i samband med uppöppnandet av portgenomgången, vilket troligen skedde i slutet av 1700-talet (VP Bäckaskogs slott 2005, s43). 7

10 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka Fig. 5. Ovan vänster: sektion genom kyrkans södra grundmur. Jfr fig. 4 (foto: Jan Kockum). Fig. 6. Ovan höger :det framkomna tegelgolvet. Jfr fig. 3 och 4 (foto: Jan Kockum). Fig. 7. Nedan vänster:underkäke. De mycket kraftiga muskelfästena talar för att den är från en vuxen, kanske äldre, man. De extrema skadorna på tänderna försvårar dock en åldersbedömning. Förutom tandslitaget fanns det spår efter tandrotsinflammation samt rikligt med tandsten (foto: Helene Wilhelmson). Innanför muren, ca 0,4 0,5 m under dagens stenläggning, framkom ett tegelgolv lagt med medeltida murtegel. Teglet hade dimensionerna ca 9 x 14 x 28 cm och i schaktet fanns 11 skift bevarade. I golvets sättsand en ljus, nästan vit och möjligen kalkhaltig, sand påträffades en liten bit gulglaserat golvtegel samt en underkäke. På grundval av de kraftiga muskelfästena kan man sluta sig till att det rör sig om käken från en vuxen man, kanske en något äldre individ. En närmare åldersbedömning är emellertid svår att göra då en sådan främst baseras på kindtändernas slityta, vilka var extremt skadade. Sannolikt har skadorna uppkommit genom frakturer i tandkronorna. Större bitar av kronan har lossnat från tänderna och brottytorna har slitits jämna när tänderna har använts. Mannen hade 8

11 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka även i övrigt kraftigt tandslitage vilket, om inget annat, indikerar en grov kost med inblandning av sten och grus. Som ytterligare plågoris led mannen sannolikt av tandrotsinflammation (muntl. uppgift osteolog Helene Wilhelmson). Under golvets sättsand framkom ytterligare sandlager, sannolikt den naturliga undergrunden. Ovanför tegelgolvet låg ett ca 0,1 m tjockt raseringslager med inslag av kalkbruk och tegelbrockor. Lagret sträckte sig även ovan resterna efter grundmuren, vilket torde ge rivningsmassorna en terminus ante quem datering till slutet av 1700-talet. I rivningsmassorna framkom en avfasad tegelsten med räfflade sidor. Sannolikt har den suttit i en fönstersmyg eller liknande. Schaktningsövervakning vid orangerimuren Inför planerad schaktning för betongfundament till nya grindstolpar i den mur som sammanbinder slottsfyrkanten och orangeriet genomfördes efter beslut av länsstyrelsen i Skåne län en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Schaktet mätte ca 3 x 7 m och hade ett djup som varierade mellan 0,85 1,5 m (se bilaga). Schaktet sammanföll till ungefär hälften med nyligen gjorda schakt för värmekulvertar (jfr Kockum & Wilhelmson 2006). Vid undersökningen påträffades de stenblock som även framkom vid tidigare schaktningar i området, dvs sten som blivit över vid uppförandet av orangerimuren. I övrigt framkom inget av antikvariskt intresse. Kristianstad Jan Kockum 9

12 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka Administrativa och tekniska uppgifter Arkeologisk besiktning Socken/sockennr: Kiaby/1074 Kommun: Kristianstad Ekonomisk karta: 3E 3b RAÄ nr: 34 Lst dnr: Regionmuseet dnr: K Typ av undersökning: Arkeologisk besiktning Fälttid: 8 h Kostnadsansvarig: - Kostnad exkl. moms: - Personal: Jan Kockum Rapportansvarig: Jan Kockum Dokumentationsmaterial: 27 digitalfoton, 1 st A3 sektionsritning, 1 st situationsplan Dokumentationsmaterialet förvaras på Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Fynden förvaras på Lunds universitets historiska museum under Luhm nr Arkeologisk förundersökning Socken/sockennr: Kiaby/1074 Kommun: Kristianstad Ekonomisk karta: 3E 3b RAÄ nr: 34 Lst dnr: Regionmuseet dnr: K Typ av undersökning: FU/SÖ Fälttid: 3 h Kostnadsansvarig: Statens Fastighetsverk Kostnad exkl. moms: kr Personal: Catherine Svensson Rapportansvarig: Jan Kockum Dokumentationsmaterial: 1 st A3 planritning Dokumentationsmaterialet förvaras på Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Inga fynd tillvaratogs. 10

13 Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka Referenser Kockum, J Saltus Sanctæ Mariæ. Bäckaskogs kloster arkeologiska undersökningar under ett halvt sekel. Rapport/Regionmuseet, Landsantikvarien i Skåne 2006:42. Kristianstad. Kockum, Jan & Wilhelmson, Helene. Gravarna vid Bäckaskogs kloster. Rapport/Regionmuseet, Landsantikvarien i Skåne 2006:60. Kristianstad. Vårdprogram för Bäckaskog slott L Statens fastighetsverk Ponnert Arkitekter AB. Muntliga uppgifter: antikvarie/osteolog Helene Wilhelmson 11

14 Bilagor Fyndlista arkeologisk besiktning Luhm nr Fnr Sakord Material Övrigt Fyndomständighet 1 Golvtegel Tegel Gulglaserad I sättsanden under ovansida tegelgolvet 2 Underkäke Ben Trol. från Under tegelgolvet äldre man. 3 Räfflat tegel Tegel Rasmassorna ovan tegelgolvet 12

15 Plan- och sektionsritning från förundersökningen 13

16 Regionmuseets rapportserie 2007 Kulturmiljö 1. Hässleholms filfabrik, AK, Henrik Borg, Barsebäck kyrka, Barsebäcks cn, FU, Lars Salminen, Hovdala slott hus E, L329-förstärkningsåtgärder, Brönnestads sn, AK, Kristina Nilén 2006/ Tånga kvarn, Välinge sn, AK och DK, Henrik Borg, Tegelgolv i Bäckaskogs kyrka, Kiaby sn, AK och FU, Jan Kockum, 2004 & 2006 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

17