Unga reportrar från NA13, Brinellskolan, Fagersta Du kommer få läsa om olika miljöproblem som finns både globalt och lokalt.

1 Unga reportrar från NA13, Brinellskolan, Fagersta Du kommer få läsa om olika miljöproblem som finns både globalt och lokalt. December 2015

Pod om kött Filippa, Ulrich, Aleksander och Johanna 1 kg nötkött1 1 kg kyckling 1 kg baljväxter/spannmål 26 kg CO 2 3 kg CO 2 0,5 kg CO 2 Som bilden visar huggs regnskog ner på grund utav köttindustrin. Det är självklart inte bara enda anledningen till att regnskog huggs ner men hur mycket som är på grund utav köttet framgår i diagrammet. När regnskogen huggs ned får köttindustrin betesmark till djuren och djurfoder. Hur påverkas miljön? Regnskogen absorberar koldioxid och avger syre, men när den skövlas frigörs koldioxiden och därmed ökar koldioxidhalten i atmosfären. Det vill säga att det påverkar den globala uppvärmningen. Och inte nog med det förstörs djurs habitat och arter dör ut. en hamburgare En hamburgare släpper ut lika mycket fossila bränslen som att köra en liten bil 32 km. Kräver 2400 liter vatten att producera 2

Godisets miljöpåverkan Det är lätt att vi glömmer bort hur stor påverkan godiset har på vår miljö. Den största uppmärksamheten har riktats mot bland annat köttproduktionen och en hel del massa annat som har tagits upp bland miljöfrågorna. Det gör att vi lätt glömmer bort resten som tillexempel godisproduktionen. Vi alla kan nog hålla med om att vi har ätit en hel del godis genom åren, något vi flesta har växt upp med. Men har vi egentligen en aning om vad allt detta innehåller och hur den påverkar miljön? Med hjälp av diagrammet kan vi se hur mycket varje produkt släpper ut per kg/co 2 -e. CO 2 -e står alltså för växthusgaser. Skumgodis släpper ut mest växthusgaser per kg. En hel påse skumgodis släpper ut lika mycket växthusgaser som en portion fläskkött. Varför släpper då skumgodis ut så mycket gaser? Jo, det är för att kunna tillverka detta godis så behövs mycket ingredienser för att få fram en så liten mängd vilket är detsamma för kött. Och med tanken på att vi i genomsnitt äter 30 kg godis per 3

person för varje år så blir det en stor verkan på miljön. Vad man kan göra är att välja ekologiskt godis eller att göra eget. Det bästa är dock att avstå eller dra ner på mängden av godiset. Dessutom så kan sockret leda till sjukdomar som diabetes och fetma. Varför vi människor är så påverkade av socker är för att det ger oss signalsubstanser som man tillexempel kan få av att dricka alkohol. Det gör så att vi mår bra och blir glada. Därför brukar man också säga att socker är som en drog för oss människor. Dock är det ju klart att man ska kunna fortsätta äta godis men tänk ett steg före, vad är mer värt? En påse godis som förstör miljön och vår framtid, eller ekologiskt som ger både dig och naturen ett bättre och godare val. Carina och Felicia 4

Glaciärer Glaciärer är ismassor och omfattar ungefär 10% av jordens landsyta. Världens största glaciär heter Lambertglaciären och ligger i Antarktis där över 90 % av jordens andra glaciärer också finns. I Sverige har vi ungefär 300 glaciärer. De är inte särskilt stora, men den största heter Stuorrajekna och har en area på 12,5 km 2. Minskningen av jordens glaciärer har ökat drastiskt under de senaste 200 åren. Inuti ismassorna finns ungefär tre fjärdedelar av vår färskvattenresurs bevarat, detta innebär att havsnivån skulle öka med ca 70 m om allting smälte. Dessutom kommer havsvattnet spädas ut enormt av allt sötvatten från glaciärerna. Konsekvensen kan bli att vissa havsfiskar dör ut p.g.a. minskningen av salthalten. Glaciärvatten Allt vatten som finns i alla sjöar, floder och grundvatten utgör tillsammans ungefär hälften så stor mängd vatten som alla glaciärer i världen. Glaciärer bildas genom att det snöar på vintern och på sommaren så blir snön halvsmält och då blir den packad, nya lager med is packas ovanpå den gamla. Forskare har beräknat att isen längst ner vid Antarktis har funnits i över en miljon år, med hjälp av detta så kan man se hur klimatet var för länge sedan och även hur klimatet har förändras med tiden. Det är snöfallet och smältningen som är beroende av varandra. Om mycket snö smälter under sommaren så kommer det att bli mindre snö som ligger på marken under vintern. Då leder det till att mindre snö packas och blir till is och då krymper glaciärerna. Detta är glaciärernas kretslopp och vi människor påverkar det med den globala uppvärmningen. Om glaciärerna smälter så rinner vattnet ut i havet och det resulterar i att havsnivån stiger, om havsnivån stiger så kommer stora landmassor att försvinna och om stora landmassor försvinner så kommer människor tvingas flytta. Det var under 1980-talet som havsnivån började stiga i en snabbare takt, studier visar att havsnivån stiger med 3 mm varje år. Ett exempel på ett land som håller på att försvinna är Kiribatis som har en högsta punkt på 3 meter. Presidenten i Kiribatis har gett landet mellan 30 och 60 år innan allt är försvunnet. När växthuseffekten ökar så blir det varmare och när det blir varmare så värms havet upp. När havet värms upp så ökar också havsnivån för att varmt vatten har större massa än kallt vatten. 5

Koldioxiden ökar och bildar då kolsyra i haven och när kolsyra reagerar med havet så sjunker phvärdet och haven blir sura. Om haven blir sura så påverkas allt levande i dem, ett exempel på det är korallreven som beräknas försvinna inom 40 år om försurningen fortsätter. På Himalaya som är världens största bergskedja så finns det otroligt mycket sötvatten som är is och snö. Snön och isen smälter ut i 9 av de största floderna i södra Asien. Människor som berörs av smältningen är totalt 1,3 miljarder stycken och om vattnet fortsätter att smälta i samma takt så kommer det att få förödande konsekvenser. Monsunen kommer aldrig att komma då vilket torkar ut grödorna, de kommer istället att översvämmas av smältvattnet som fanns i bergen. På Kebnekaises topp så har snön börjat smälta och enligt glaciologen Per Holmlund vid Stockholms universitet så kommer bergets topp att vara snöfri inom en snar framtid. Undersökningar visar att 87 % av alla undersökta glaciärer har minskat under de senaste 50 åren, det totala antalet glaciärer är ungefär 160 000 st. Den medeltemperatur som finns idag förväntas höjas med mellan 1,4 och 5,8 grader och det kommer att bli en katastrof för jordens glaciärer. Grönland är jordens största ö och består till 84 % av snö och is. Om glaciärerna på Grönland och Arktis skulle smälta ner i havet så skulle sötvatten halten öka. När havsströmmarna mot Norden påverkas av sötvattnet så kommer det kalla vattnet att skylla ner de varma havsströmmarna. Om de varma havsströmmarna blir kallare blir klimatet kallare i norra Europa. När temperaturen faller så leder det till att vi går emot en ny istid. Glaciärdjur Bilden är tagen vid förra istiden och idag. Isbjörnar behöver glaciären för att överleva, på grund av att majoriteten av maten som isbjörnarna äter finns på isen och inte på land. Det är det som påverkar att hanarna är kraftigare året om på grund av att de oftast är ute på isen längre än honorna, där det finns mycket mat medan honorna går in i ide tidigare. Men honorna går bara i ide vart andra eller tredje år. På land finns det inte så mycket mat därför blir honorna magra när de är dräktiga, eftersom hanarna konkurrerar ut honorna på den lilla land bit de har att gå på. Isbjörnshonorna har ca 2-3 ungar att föda samt ta hand om sig själv och därför svälter isbjörnarna 6

ihjäl. Men hanarna svälter också ihjäl på grund av att isen smälter så att de får mindre jaktmarker på vintern, vilket resulterar till att isbjörnarna inte lyckas bygga på sig det fettlagret de behöver till sommaren. De djur som isbjörnen äter är t.ex. sälar och valrossar på vintern men de kan även ta en vitval om isbjörnen är stor och stark samt frisk och har god kunskap om att jaga vitval, men de äter främst sälar. Av sälarna är det ungarna som främst blir ätna av isbjörnarna. Detta beror på överflödet av sälungarna, även att de är lättare att få tag på eftersom de är unga och oerfarna. Sälarna lägger ungarna under isen i snögrottor, där det finns ett hål ner från grottan till vattnet som t ex används som flyktväg. Isbjörnen krossar taket på grottan där de sedan attackerar sälen eller så står de och väntar vid ett öppet andningshål för sälarna. När då sälarna kommer upp i andningshålet attackerar isbjörnen. Eftersom isen/glaciären även smälter bort och försvinner på vintern, så kommer inte sälarna till sist att ha någonstans att gräva sina grottor att lägga sina ungar i. Deras grotta består av många olika kammare för att ha ungarna och sig själv i en kammare, sedan några tomma för att förvirra isbjörnarna. Isbjörnen har bara en chans att välja rätt kammare att attackera, de har max 2 chanser sedan hinner sälarna fly ner i isen genom hålet som de gjort. Om isen/glaciären smälter kan sälarna inte bygga sina grottor, det leder till att ungarna inte har så säkert förvar som möjligt. Vilken leder till att sälstammen kommer minska och att isbjörnen inte kommer få lika mycket mat på vintern och bygga på sitt hull till fastan på sommaren, på land. Så både sälarna och isbjörnarna kommer minska. Även rödräven och fjällräven kommer minska drastiskt med tiden om glaciären försvinner på grund av att rävarnas mat går ner under marken i grottor på vintern. Deras ända sätt att få mat är att äta av resterna från sälarna isbjörnarna fångat. Även när glaciären smälter så frisläpps en massa koldioxid som legat fastfrusen i isen och bidrar då till växthuseffekten ännu mer när gasen frisläpps från isen efter flera tusen år. Om glaciärerna smälter förstörs ekosystemet och alla individer stora som små påverkas och kan dö ut om det går för långt med smältningen av glaciärerna. Orsaker Den största orsaken till att glaciärerna smälter är den globala uppvärmningen. Den globala uppvärmningen behövs för livet på jorden. Hade den inte funnits så skulle medeltempraturen vara - 24 C istället för den idag som är +14 C. Vid temperaturen -24 C skulle inte många av de djurarter som lever på jorden idag inte klarat av att överleva. Därför är inte målet att bli av med växthuseffekten utan målet är att förhindra effektiviseringen utav den. Några växthusgasar och vart de kommer ifrån: Vattenånga kommer främst ifrån avdunstningen av vatten från världshaven. Varmare luft kan hålla mer vattenånga än kall luft. Det gör att om det blir varmare så kommer växthuseffekten att påskyndas ännu mer. 7

Koldioxid kommer ifrån förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Koldioxid kan tas upp av växter och djur och gör om det till syre. Skogsröjningen bidrar till att koldioxid nivån inte sänks. Metan kommer ifrån vissa former av jordbruk som risodlingar under vatten och kreaturskötsel. När tjälen smälter så frisläpps det metan som varit fast frusen. Dikväveoxid kommer från kvävehaltigt gödsel som påverkar mikroorganismer och ökar deras förmåga att bryta ned oxiderande kväveföreningar till gasformig kväveoxid. Den kemiska industrin bildar också dikväveoxid. Växthuseffekten fungerar på så sätt att strålning från solen reflekteras antingen ut i rymden av atmosfären eller så absorberas den av solen och blir till värmestrålning. Värmestrålningen kommer sedan att ta sig ut i rymden om den inte blir reflekterad tillbaka mot jorden av växthusgaserna. Den globala uppvärmingen är som en ond cirkel. När t.ex. isarna på polerna smälter så minskar ytan som solljuset kan reflekteras ut i rymden igen eftersom att vattnet absorberar solstrålarna och värmer vattnet medan isen kan reflektera ut sol ljuset igen. Sedan finns det också en stor mängd växthusgaser i tjälen i områdena med mycket tundra. När tjälen smälter så frigörs gaserna och på skyndar växthuseffekten ytterligare. Hur kan man motarbeta glaciär smältningen? För att förhindra att växthuseffekten ökar och inte förstärks mer, så måste vi minska användningen av fossila bränslen. Man kan även börja använda elbilar i stället för bensinbilar, eftersom att det är miljövänligare och släpper ut mindre avgaser. År 2005 försökte man i en by i Schweiz så kallad Andermatt rädda glaciärerna från att smälta. Det försöker de göra genom att bädda in glaciären i en filt. Enligt Urs Elminger, täckte de toppen med en vit fleeceduk. 50 meter långa dukar rullades ut och sattes ihop med hjälp av kardborre, sedan fästes det med spikar och spännband. Försöket var ett experiment på 3000 kvadratmeter på 3000 meters höjd. Fleeceduken lades dit under våren och togs 8

bort i oktober. Resultatet de fick visade att isen under täcket smälte bra mycket mindre än vad det gjorde där solen strålade fritt på glaciären. Den täckta isen smälte några centimeter, medan isen som blev träffad av fria solstrålar smälte över 2 meter. Sommaren efter experimentet, tänkte de täcka en större yta av glaciären. Glaciären används både som dricksvatten källa och skidturismens skull. Enligt Wilfried Haeberli, en professor på universitetet i Zürich, påstås att krympningen av glaciären går väldigt fort. Denna slutsats har han tagit efter att ha forskat hur glaciärerna har krympt de senaste 20 åren. Som hjälp till forskningen så har satellitbilder används. Haeberli säger att om tio år kommer de flesta glaciärerna som finns i Alperna vara borta. Även det kommer innebära dramatiska förändringar för både Schweiz och Österrike, förändringen handlar inte bara om turism. Sötvattnet försvinner och många måste flytta från sina hem. Risken för ras i alperna stiger och flera floder får ingen tillströmning på sommaren. Alexander F, Oskar, Calle, Cecilia och Anaes 9

Växthuseffekten behöver uppmärksamhet Växthuseffekten har blivit ett allvarligt problem som vi människor har skapat. Vi står nu inför konsekvenser som är större än vad vi någonsin kunnat tro. Vi måste göra någonting nu innan hela jorden och allt liv får betala priset. Vad är växthuseffekten? Växthuseffekten är livsviktig för oss eftersom den håller en temperatur som gör det möjligt för oss att leva på jorden. Men på senare tid så har vi ökat den temperaturen. Pga. Koldioxidutsläppen. Soltrålarna som värmer upp jorden åker igenom atmosfären, en del stannar kvar och en del åker ut i rymden. Med ökat koldioxidutsläpp så blir atmosfären tätare och fler solstrålar stannar kvar på jorden. Det leder till global uppvärmning Vår vackra planet, utseendemässigt idag Vi vet att växthuseffekten är dålig, vad kan detta leda till? Vi människor har förstört kolets naturliga kretslopp. Vi använder mer olja än vi har tillgång till. Fossila bränslen är orsaken till den ökade växthuseffekten. Glaciärer kommer att smälta vilket leder till höjd havsnivå. Om 100 år så kan vattennivån ha stigit 80 cm. Flera öar i Stilla havet har redan börjat försvinna under vattenytan. Med den ökade värmen så kommer medeltemperaturen i haven att öka. Det klarar inte korallerna av och det blir då korallblekning. Det betyder att korallerna dör och då rubbas hela ekosystemet, eftersom att fiskarna har ingenstans att bo. Korallblekning. Klimatförändringar sker naturligt, men det sker väldigt snabbt nu pga. människans störningar i ekosystemet. Jorden har redan börjat visa tecken på våra handlingar. Extremt väder såsom översvämningar börjar visa sig. Det finns många människor som är 10

beroende av fiske. När salthalten förändras så blir det svårare att få tag i fisk, det kommer att drabba tusentals människor. I fattiga länder så är det oftast ont om vatten. Växthuseffekten kommer att göra så att det blir ännu mer torka där det redan är torka. Detta kommer att påverka de utsatta människorna. Vad kan du göra åt detta? De är upp till oss som lever i de rikare länderna att försöka minska på koldioxidutsläppen. Vi kan minska utsläppen genom att t.ex. välja lågenergilampor i hemmet, utsläppen från belysningen i hemmet kommer att minska med 75 %. Återvinna sopor för att minska konsumtionen av all transport. För varje mil man cyklar eller går så minskar man nybildningen av koldioxid med 2.4 kilo. Floderna torkar ut Donna och Ebb 11

Intervju med två individer och deras tolkning på växthuseffekten Intervju med Christina Larsson, kemilärare på gymnasiet Hur tror du att växthuseffekten påverkar haven? Ganska mycket. I och med att själva växthuseffekten blir ju den att vi får en uppvärmning så smälter glaciärer, och det förändras salthalten i vattnet. Då har vi förändrat en biotop. Vad är en biotop? En biotop är alltså en livsmiljö som vi har förändrat helt. Först och främst i haven börjar vi förändra salthalten i vattnet så kommer det att påverka hur vattnet rör sig runt kontinenterna och då får vi en påverkan på kontinenterna också. Gör du någonting för att minska utsläppen? Ja, det försöker jag. Jag försöker inte använda bilen när jag inte behöver. Jag försöker att inte använda fossila bränslen mer än nödvändigt. Men jag försöker också t.ex. hålla temperaturen inomhus nere eftersom jag då har eluppvärmt hus, el kommer då också tyvärr från fossila bränslen. Om jag håller lägre temperatur så har jag lägre förbrukning. Varför väljer du att göra någonting åt växthuseffekten? Ja, därför att jag tycker att det är viktigt att vi inte får påverka vår miljö, vi får inte påverka andra livsformlers miljö. Intervju med Markus Svedberg, teknikelev på gymnasiet Vad är växthuseffekten för någonting? Det är det här med att ozonlagret blir tjockare. Så att solstrålarna får svårare att komma ut ur vår atmosfär så att det blir mycket varmare. Jorden blir varmare och isen smälter. Isbjörnar kan inte föröka sig. Hur tror du att växthuseffekten påverkar havet? Det blir ju mer vatten. Ju längre upp man kommer desto kallare blir vattnet. Det blir ju landet som påverkas väldigt mycket. Hur påverkas organismerna i haven? De får mer utrymme. Om det blir kallare i vissa ställen så är det inte vissa arter som klarar sig. Det blir väl varmare? Nej, det blir väl kallare i vattnet eftersom alla isberg smälter. Tänker ni på växthuseffekten i vardagen, gör ni någonting för att minska utsläppen? Nej men jag tänker inte så ofta på det. Varför inte? Därför att jag tror att jag inte släpper ut så mycket koldioxid. Om jag hade haft en bil så hade jag kanske tänkt på det. Det känns inte som om jag själv skulle kunna påverka växthuseffekten till det bättre. Men om alla tänker så blir det ju som det är. 12

KLIMATMÖTET I PARIS Klimatmötet i Paris är ett historiskt möte mellan världens länder. Beslut ska fattas om hur vi ska rädda vår planet från utsläpp och klimatförändringar. Sju svenska ministrar kommer att delta på mötet och en av de frågor de vill framhäva är att göra Sverige, och andra länder, fossilfria. Åsa Sundberg från Atlas Copco Secoroc i Fagersta hoppas att de kommer att komma överens om en lösning på problemen. Klimatmötet i Paris är ett möte där världens länder ska komma överens om hur vi ska minska våra utsläpp av växthusgaser, förhindra temperaturökningen samt hur vi ska hantera de klimatförändringar som väntar. Klimatmöten hålls en gång om året i något av världen länder där man disskuterar förslag till förändringar i våra levnadssätt för att minska klimatförändringar. Men i år, när FN:s milleniemål går ut, blir mötet extra viktigt då världen måste komma överens om ett nytt avtal. Vad vill Sverige med detta möte? av Företagen i Fagersta för att få reda på hur de jobbar mot dessa mål, Åsa Sundberg, SHEQ manager (safety, health, environment & Quality Manager), från Atlas Copco Secoroc i Fagersta säger att det är en jätteviktig fråga för företaget både lokalt, här i Sverige, och globalt, i övriga världen. De har inte som mål att bli helt fossilfria, men de försöker sänka nivån, t.ex. genom att de köper grön el. Det har de haft i många år. Men varför behövs dessa möten? Under de senaste 150-200 åren har utsläppen av växthusgaser ökat radikalt. Detta beror bland annat på människan sätt att leva och den industriella utvecklingen i världen. - Vi använder inget fossilt bränsle till energi, men för att frakta varor och material inom företaget och till kunder används mycket fossila bränslen, säger Åsa Sundberg Fattigdomen har minskat vilket leder till att efterfrågan av fossila bränslen ökat. En av de frågor som Sverige vill föra fram är att göra Sverige fossilfritt. Regeringen vill göra alla företag och kommuner medvetna om detta. Vi har intervjuat ett 13

Men vad ska de egentligen komma fram till med mötet? När växthusgaserna stannar kvar i atmosfären bildas det ett tjockt lager som är svårigenomträngligt. Detta leder till att värmeenergin från solen kommer att stanna kvar i jordens atmosfär och temperaturen ökar. Vad detta kan leda till vet vi inte än eftersom vi aldrig varit med om något sådant förut. Men det vi vet i nuläget är att glaciärerna kommer att smälta, när som helst, vilket skulle kunna leda till ökad vattennivå och de naturliga strömmarna kan minska på grund utav rotationer i vattnet när sötvatten väller in i saltvattnet. Men dessa frågor är mer aktuella nu än någonsin förut, eftersom vi kan se förändringarna med blotta ögat. Vi ser bilder på de smältande glaciärerna och vi märker av den stigande temperaturen. Det viktigaste med detta är att ALLA deltagande länder kan komma överens och vara med och bidra till avtalet och hjälpa vår planet. Men det finns en stor risk att några av de stora miljöbovarna så som Kina och USA inte går med på avtalet. Detta skulle leda till att mötet blir värdelöst. De måste komma fram till realistiska lösningar som alla kan gå med på. Men att bli fossilfria är lite för optimistiskt. För att alla länder ska ha möjlighet att hjälpa till måste avtalet också täcka frågan om vem som ska betala och hur mycket var och en måste betala. Fattiga länder kan inte betala lika mycket som de rika länderna, de måste komma fram till lösningar så att alla kan hjälpa till, fast på deras villkor. Siffror för helåret 2014 för Atlas Copcos produktion i Sverige (Fagersta och Ockelbo) Mängd fossila bränslen lokalt: 0,27 ton CO2 Mängd CO2 från transport av gods till kund: 3508 ton CO2 - Det är svårt att minska utsläppen, det går genom att köpa grön el. Lokalt i truckar används fossila bränslen som drivmedel. När man köper nya fordon kan man köpa en bättre variant som inte släpper ut så mycket växthusgaser. Vissa truckar har möjlighet att gå på el istället för diesel. Säger Åsa Sundberg när vi frågar henne om hur de ska minska sina utsläpp. Förutsättningarna för att detta klimatmöte ska lyckas bättre än det förra stora klimatmötet som hölls i Köpenhamn år 2009 är stora. Detta beror på att många utav världens stora länder faktiskt deltar på mötet. Kina har börjat jobba med att förminska utsläppen. Dessutom visar de en större förståelse för de klimatförändringar som väntar. 14

Allmänheten i Kina har börjat förstå hur mycket luftföroreningar de andas in så fort de går ut. USA som länge varit världens största miljöbov släppte ut ca 5 305 570 000 ton koldioxid (CO 2 ) år 2011, vilket skulle behöva minskas, därför har USA bestämt sig för att minska utsläppen med 27% till år 2025. Det är viktigt att världen sammarbetar och kommer överens om lösningar. Men för att lyckas måste alla länder hjälpas åt och göra det bästa som de kan. Selam Fitsum och Frida Olander, Fagersta. 15

Oskyldig känsla dödar oss alla Tror du allt vi gör inte påverkar världen? Negativa påverkan till miljön har alltid varit en följd av väpnad konflikt och krig. Och utsträcker i media i större eller mindre uppmärksamhet. Men hittills så har vi fortfarande inte fått en heltäckande belys om känt miljökonsekvenser, även själva ämnet är omdebatterat. Via olika sorts diskussion så har miljöeffekter av ett krig eller en väpnad konflikt alltid mer riktad mot hälsoeffekter hos människor än ekologiskt effekter (FOI, 2005, PDF). Exempel på miljöföljder av kriget: Vietnamkriget(1976 1975), Irakkriget(1991) och Balkankriget(1980 1988, 1991): Konventionella vapen(klusterbomber, brandbomber och utarmat uran) påverkan av biodiversitet/biologisk mångfald, spridning av explosivämnesrester och metaller i mark, vatten eller toxikologiska risker. Biologiska och kemiska kärnvapen effekter på både kort och långsiktigt till t.ex. grundvattensförorening och mark. Militärförläggning, truppförflyttning och anläggningar Påverkande biodiversitet, mark och Agent orange: grundvattenförorening, t.ex. olja och kemikalier. Agent orange är en kemikalie som är ett avlövningsmedel, detta används för att döda all vegetation. Under Vietnamkriget 1960-70 talet blev vietnamn utsatt för agent orange vilket ledde till att all vegetation dog, Amerikanerna log bakom agent orange. Giftet släppts ner framför allt ifrån helikoptrar(varldenhistoria.se). Efter åren så trodde individerna att Agent orange hade försvunnit ifrån vegetationen, vilket de trodde fel. Än idag så har områden som kom i kontakt med Agent Orange ännu inte kunnat bryta ner denna gift, för att nedbrytningsprocessen kräver enormt mycket tid att brutta ner giftet. Det finns fortfarande områden där individer inte kan odla på grund av giftet (varldenhistoria.se). Kontakten med kemikalierna fick stora konsekvenser för befolkningens hälsa. Vuxna utvecklade fysiska och mentala sjukdomar, och barn föddes med missbildningar. Ungefär 20 procent av Sydvietnams skogar förstördes av Agent Orange(varldenhistoria.se). Var det värt att blanda in naturen in i homosapiens konflikter? 16

Klimatflykting: Det finns många olika sorters faktorer till att människor lämnar sina hem. Krig, våld och fattigdom är ett skäl till att individer lämnar sina hem, ytterligare ett skäl kan vara naturkatastrofer. I takt med att klimatförändringarna ökar kommer också allt fler människor att tvingas på flykt på grund av den globala uppvärmningens konsekvenser med extrem torka, översvämningar och oväder. Var det ditt fel att en familj flydde hemifrån på grund av att du åkte bil till skolan? Efter du har läst artikeln, tror du verkligen att du oskyldig? De som drabbas hårdast av klimatförändringarna är människor i världens fattigaste länder. Europa och USA har byggt sitt välstånd med hjälp av de utsläpp som ligger bakom klimatförändringarna. När människor tvingas fly till andra delar av världen på grund av klimatförändringar har de länder som bär den historiska skulden för klimat utsläppen och som har byggt sitt välstånd på att släppa ut koldioxid också en moralisk plikt att hjälpa de människor som drabbas(expressen 2012). Krig orsakar bara våld och naturkatastrof, det betyder att landets resurser förstörs och att människor flyttar från sina länder. Konsekvenserna till det här blir att i rika länder blir det överbefolkning och att människor bara samlas i en världsdel. När det sker krig i ett land, då förstörs vattenresurserna och allt som var bra för naturen. Det här betyder att krig påverkar inte bara oss utan hur vi tänker också. Man glömmer jag bort miljö, naturresurser och så vidare. Det enda som är viktigt är människan. Alltså hur man kan överleva i ett sått land. Skrivet av: Mohamed Nuur, Putte och Ahmad 17

HÅLLBAR UTVECKLING DE GLOBALA MÅLEN Till förmån för de mest storslagnaste framgångar måste en vara redo att offra allting, men är vi verkligen djärva nog att dricka gift utan eftertanke? På bekostnaden av någon annans frioch rättigheter? På bekostnaden av miljön runt omkring och bortom oss? Eller på bekostnaden av vår framtid? De nya Globala Målen, som snart ska ersätta de gamla Milleniemålen, är skapad för att motverka detta. Det första målet är mål 1: Utrota Fattigdomen. Målet är, som namnet anger, att utrota fattigdomen i alla former, överallt. Nå, enligt UNDP (2015) lever fler än 800 miljoner människor i extrem fattigdom med mindre än 1,25 dollar om dagen. Många av dessa människor har inte ens tillräcklig tillgång till mat, rent dricksvatten och sanitet! Hur i hela världen ska vi kunna lyfta fram alla dessa ur fattigdomen under 15 år? Enligt Emelie Aho, policyrådgivare på Forum Syd, är fattigdomen inte bara brist på ekonomiska resurser utan också en diskriminering för människors rätt till att påverka sina egna liv. Fattigdomen fyller ett mycket bredare spektrum än vi anar, och att leva i dess skugga medan andra lever i ljuset är en allvarlig diskriminering mot jämlikheten, speciellt med tanke att framstegen har varit ojämna könsmässigt då kvinnor är mest troliga att leva i fattigdom än män. Så genom att utrota fattigdomen uppnår vi också mål 5: Uppnå jämnställdhet och mål 10: Minska ojämnlikheten inom och mellan länderna. Pengar ger makt, och makt ger möjligheter att förbättra ens liv och ens levnadsvillkor. Att just detta mål står först i de globala målen finns av en viktig anledning. Att utrota något så vanligt som funnits genom historien är den största utmaning världen står inför. Många av de andra målen, om inte alla, förknippas också mycket nära fattigdomen, som mål 2: Utrota Hunger, som handlar om att utrota hungern, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart jordbruk. Enligt UNDP hade 795 miljoner människor beräknats vara kronisk undernärda år 2014, ofta på grund av direkt miljöförstörning, torka och förlust av biologisk mångfald. Fattigdom spelar också en stor roll i att vara ett hinder också, då extrem hunger och undernäring fortfarande är ett hinder för utvecklingen av många länder. För att uppnå detta mål krävs framhävning av hållbara jordbruk generellt samt internationellt samarbete för att investera i infrastruktur och teknik, vilket förknippas med mål 12: Hållbar 18

Mother earth is sick konsumtion och produktion, mål 15: Hållbart nyttja ekosystem på land och mål 17: Globalt partnerskap för hållbar utveckling. Alla dessa mål går hand i hand med varandra. De överlappar varandra, hjälps åt, och därmed spelar de som viktiga faktorer för varandra. Vår roll i denna utveckling spelar en oerhörd stor roll, inte bara organisationerna som UN utan också privatpersoner. I intervjun med Caroline Åberg från FN:s utvecklingsprogram UNDP säger hon att privatpersoner (speciell+t företagsfilantropier) bidrar enormt mycket för utvecklingen genom donafonder. Mark Zuckerberg, grundaren till Facebook, sa att han skänker bort 99 % av sin förmögenhet till en ny välgörenhetsstiftelse som han kommer att driva tillsammans med hans fru Prischilla Chan. Detta motsvarar nästan 400 miljarder kronor som ska bidra framöver! Men hur mycket motsvarar det egentligen i helheten? Åberg säger att dessa donafonder är väsentliga. Att nå dessa mål kommer att kosta 1 000 miljarder dollar per år enligt deras beräkningar. Enorma summor, och detta är bara ett årligt belopp! Att se privatpersoner skänka miljarder för en bättre framtid är verkligen otroligt att se. Trots allt lever vi bara i en värld, så varför inte göra det bästa av det? Det är okej att begå misstag, men att begå samma misstag om och om igen? Hur mycket gift måste vi dricka tills vi insett vad som skadats? Möten som dessa motverkar förbannelse som får oss att förlora sikte över vad som är viktigt. Våra handlingar skadar inte bara oss själva, utan de omkring oss också. Det kanske inte syns direkt framför oss, men skada sker definitivt. I höstträdens gyllene utslag ser vi inte bara eteriska färger, utan trädens vilja att överleva. Eftersom vintern ger begränsat mycket solljus utsätts träden för stress. Men stressen ger dem de mest lysande färgerna. Kan detta gälla för oss också? Att inte ge upp för lätt och för fort? Kan våra ansträngningar också bli något vackert? Generalsekreteraren över UN Ban Ki-moon säger att vår generation kan vara den första som vittnar en värld utan extrem fattigdom. Med tanke på att fler än 800 miljoner människor lever i extrem fattigdom, låter påståendet helt osannolik i mina öron. Men å andra sidan har ju Montreal protokollet lyckades förena 196 stater och EU för att behålla skiktet av ozonlagret, så omöjligt är det inte. (IFLSCIENCE, 2015) Gryningen är nära. Framtiden väntar inte på någon, men ändå hoppas jag att världen jag ser i slutändan är en varm en. Philip

Mother earth is sick NA15 Mother earth is sick