Smärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek!

Relevanta dokument
Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Rådgivningstjänster och. revisorns oberoende

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten PDF ladda ner

EXAMENSARBETE UÄÖ 008, 15 hp 2009 :37

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

SC1107, Tillämpad socialpsykologi, 15,0 högskolepoäng Applied Social Psychology, 15.0 higher education credits

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket

Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd I OMG 205, 22.5 hp.

Programschemat är granskat och godkänt av akademichef vid Akademin för hälsa, vård och välfärd

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Omvårdnad GR (A), Hälsa, miljö och omvårdnadshandlingar, 15 hp

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Programschemat är granskat och godkänt av Akademichef vid akademin för hälsa, vård och välfärd och reviderat

Regional och mellankommunal planeringsamverkan ur kommunernas perspektiv

Programschemat är granskat och godkänt av Akademichef vid akademin för hälsa, vård och välfärd och reviderat

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Instruktion till kursplanemall för kurser på grundnivå och avancerad nivå

Om uppsatsmallen vid GIH

Programschema för Informativ illustration Informationsdesign, 180 hp. Gäller för läsåret 2017/2018

STUDIEHANDLEDNING VT 2015

Medicinsk vetenskap GR (B), Medicin, kirurgi och geriatrik, 15 hp

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Regler för kursplaner

KANDID Metadata - En forensisk analys av Exif A Marcus Larsson T UPPSA It-forensik och informationssäkerhet 180 HP , Halmstad TS

Qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq

Självständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 15 hp Degree Project in Nursing Science, 15 credits

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå

UPPSATSER MR-PROGRAMMET

Omvårdnad GR (B), Information och undervisning i omvårdnad, 7,5 hp

Digital tjänsteutveckling, kandidat Antagna Höst 2014

Studiehandledning, vårterminen 2016

Medicinsk vetenskap GR (B), Medicinsk vetenskap (GR) B, Vård vid ohälsa och sjukdom III, 7,5 hp

Självständiga arbeten i lärarutbildningen exempel från ÖU

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

Medicinsk vetenskap GR (B), Vård vid ohälsa och sjukdom I, 7,5 hp

Anvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Examensarbete, 15 hp. Information om projektplan vt 2014 och examensarbete ht 2014

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PA Projektarbete

Välkommen till exjobbsinformation och masterpåbyggnad

Litteratursökning med exempel på sökdokumentation

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet

Omvårdnad GR (A), Äldres hälsa och ohälsa med verksamhetsförlagd utbildning I, 15 hp

Lathund för studenter vid Institutionen för socialt arbete

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och teknik

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET UTBILDNINGSPLAN FROM HT 2013 INGER JANSSON, LEKTOR I OMVÅRDNAD

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Praktikantens namn: Praktikantens personnummer: Praktiktid; från: till:

I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med.

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Praktikantens namn: Praktikantens personnummer: Praktiktid; från: till: Praktikorganisationen Namn på organisationen: Adress

Datum Kursens benämning: Grundkurs i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet

Information till företag och organisationer om examensarbete inom Byggteknik vid Högskolan Dalarna

Programschemat är granskat och godkänt av Eva Skytt, utbildningsledare vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,

Programschemat är granskat och godkänt av Eva Skytt, utbildningsledare vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,

Programschema för Informativ illustration Informationsdesign, 180 hp. Gäller för läsåret 2018/2019. Programschema för 2018/2019.

Anvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp

Snabbguide till Cinahl

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

Anvisningar för examensarbete på grundnivå inom huvudområdet omvårdnad, 15 hp

DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Kurskod: SA5761 Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Vårdområdet Huvudområde: Socialt arbete Högskolepoäng: 30

Vetenskapligt arbete Skriva Presentera Opponera

Sjuksköterskeprogrammet, HT 2014, Termin 6, campus Umeå Kurs: Ledarskap i vården II, 3,0 hp Kurskod: 3OM280 * på schemat =obligatoriskt moment

Välkommen till sjuksköterskeprogrammets omvårdnadskonferens 30 mars 2017

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte

Programschema för Beteendevetenskapliga programmet hp

Omvårdnad GR (B), Ledarskap och organisation, 7,5 hp

SOCK05, Sociologi: Kandidatkurs, distans, 30 högskolepoäng Sociology: Bachelor Course, Distance education, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Samtalet som arbetsmetod inom hälso- och sjukvård

Mötesplats inför framtiden Borås april Saga Pohjola, Susanne Stenberg Karolinska institutet Novumbiblioteket

Sjuksköterskeprogrammet (gällande från HT 2016)

Ungdomar och riskbeteende

Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen

Utbildningsplan för Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 higher education credits

Kursen ges som fristående kurs. Den kan inte ingå i en examen vid Lunds universitet för den som redan har behörighet i svenska för högskolestudier.

LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Preliminärt schema OMGA10 Omvårdnadens teoretiska och vetenskapliga grund 22,5 hp Kursansvarig Ingrid Andersson. Vecka 9 23, 2011

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Annika Björklund vid akademin för innovation, design och teknik

MEVM07, Medicinsk vetenskap: Examensarbete, 30 högskolepoäng Master Thesis in Medical Sciences, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi I, 15 hp

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Programschema för Beteendevetenskapliga programmet hp

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

Programschema för Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 hp

Sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeprogrammet SCHEMA HT

Transkript:

Smärtbedömningvid demenssjukdom4ingengissningslek Enlitteraturöversiktomdenkomplexavårdsituationenutifrånsjuksköterskansperspektiv Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad; GR (C Examensarbete 15hp Termin/år: Termin 6, vårtermin 2019 Handledare: Birgitta Larsson, birgitta.larsson@miun.se Examinator: Karl- Gustav Norberg Författare: Julia Sundell, jusu1601@student.miun.se Natalie Eriksson, naer1600@student.miun.se Kurskod: OM080G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180hp

Abstrakt Bakgrund:Demensärenprogressivochförsvagandesjukdomsomkännetecknasavsvåra kognitivabrister,språkförlustochoförmågaattutföradagligaaktiviteter.130000c150000 personerlevermedendemensdiagnosisverige.smärtaärförknippatmedblandannat begränsadrörlighet,minskadsocialaktivitet,depressionsamtsömnstörningarochorsakar stortlidande.smärtaärvanligtförekommandeblandäldreochmisstasvaranormaltitakt medattmanåldras.syfte:syftetmeddennalitteraturöversiktvarattbelysahur sjuksköterskoruppleversmärtbedömningviddemenssjukdom.metod:litteraturöversikten bestårav15vetenskapligaartiklar.datainsamlingengenomfördesidatabasernapubmed ochcinahlsamtmanuellasökningar.artiklarnakvalitetsgranskadesenligttvåolika granskningsmallar.resultat:resultatetbelystesamarbetetmellananhörigaoch vårdpersonalvidsmärtbedömning.bristeridentifieradesismärtbedömningen;tidoch utbildning.attskapaenrelationochkontinuitetmeddendemenssjukepersonenvarviktigt förattidentifierabeteendeförändringar.diskussion:engodkommunikationmellan samtligavårdgivaretillpersonenmeddemenssjukdombidrartilleffektivbehandling. Sjuksköterskorbesitterförlitekunskapförattbedömasmärtahospersonermed demenssjukdomochuttryckerettbehovavytterligareutbildningochbättre smärtbedömningsintrument.samtligadelarkoppladestillorlandosomvårdnadsteori. Slutsats:Merutbildningförsjuksköterskorkrävsförattökamedvetenhetenoch kännedomenomhursmärtaframstårviddemenssjukdomförattbidratillökadlivskvalitet fördennapatientgrupp. Nyckelord:Demens;Litteraturöversikt;Omvårdnad;Orlando;Smärta; Smärtbedömning;Sjuksköterskan;Upplevelse

Förord VivillinledadennalitteraturöversiktmedatttackavårhandledareBirgittaLarsson förgodvägledningochstödgenomdettaexamensarbete.vivilläventacka synonymer.seföratthabidragittillettriktspråkligtuttryckssätt.

Innehållsförteckning 1.#Introduktion#...#5 2.#Bakgrund#...#5 2.1$Demens$...$5 2.2$Smärta$...$6 2.3$Betydelsen$av$smärtlindring$och$smärtbedömning$vid$demenssjukdom$...$7 2.4$Sjuksköterskans$ansvar$vid$smärtbedömning$...$9 3.#Problemformulering#...#10 4.#Syfte#...#11 5.#Metod#...#11 5.1$Design$...$11 5.2$InklusionE$&$exklusion$...$11 5.3$Litteratursökning$...$11 5.4$Urval,$relevansbedömning$och$granskning$...$13 5.5$Analys$...$13 5.6$Etiska$överväganden$...$14 6.#Resultat#...#15 6.1$Verktyg$till$hjälp$vid$smärtbedömning$...$15 6.1.1Sjuksköterskanssamarbetemedanhöriga...15 6.1.2Sjuksköterskanssamarbetemedövrigvårdpersonal...16 6.1.3Sjuksköterskansanvändningavsmärtbedömningsinstrument...17 6.2$Orsaker$till$en$ofullständig$smärtbedömning$...$19 6.2.1Bristenpåtid...19 6.2.2Bristenpåutbildning...20 6.3$Förhållningssätt$vid$smärtbedömning$...$21 6.3.1Identifieringavteckensomansågsvarasmärta...21 6.3.2Viktenavkännedomompersonenvidsmärtbedömning...22 7.#Diskussion#...#24 7.1$Metoddiskussion$...$24 7.2$Resultatdiskussion$...$26 8.#Slutsats#...#31 9.#Referenslista#...#32 Bilaga1Översiktavinkluderadeartiklar Bilaga2Kvalitetsgranskningsmallkvalitativastudier Bilaga3Kvalitetsgranskningsmallkvantitativastudier

1.Introduktion Hanteringenavsmärtaviddemenssjukdominnebärenstorutmaningförsjuksköterskan. Eftersomdenvanligametodenförattbedömasmärtaskergenomsjälvrapportering,ettsätt attförmedlainformationpåsomenpersonmeddemenssjukdomimångafallsaknar förmågatill,ställerdetstörrekravpåattutföraennoggrannidentifieringochbedömningför attökapatientsäkerheten(evripidou,charalambous,middleton&papastavrou.,2019. Förlustenavkommunikationsförmågaochabstrakttänkandebegränsarallvarligt möjlighetentillattsjälvbeskrivasittomvårdnadsbehov.enligtidajeanorlandohar sjuksköterskanenbetydanderolliattseuttryckenfördessapersonersomvårdnadsbehov (Schmieding,1993,s.125C150.Dennalitteraturöversiktbyggerdärförpåintressetavhur sjuksköterskoruppleverarbetetmedsmärtbedömningviddemenssjukdomochskallbelysa hurarbetetkanförbättrasförattskapadenbästaförutsättningenförlivskvalitetfördessa personer. 2.Bakgrund 2.1Demens Demensärensjukdomsomdrabbarmånga,enligtSocialstyrelsenärdetmellan130000C 150000personeriSverigesomlevermedendemensdiagnos(www.socialstyrelsen.se. Majoritetenavdessaäröver65år(Cunningham.,2006.Demensärenprogressivoch försvagandesjukdomsomkännetecknasavsvårakognitivabrister,språkförlustochförmåga attutföradagligaaktiviteter(kaasalainen.,2007.detfinnstreolikagrupperav demenssjukdomar.gruppettärneurodegenerativademenssjukdomar,viddennatypavdemens förtvinarhjärncellernaochdörienonormalomfattning.alzheimersjukdom,frontotemporal demensochlewybodycdemensärdesomingåridennagrupp.denandragruppenär Vaskulärademenssjukdomarsomärdennästvanligastedemensdiagnosen.Idennagrupp uppkommerskadornaihjärnanpågrundavcirkulationsrubbning,alltsåfårhjärnan syrebristsomfrämstorsakasavblodproppellerblödning.dentredjegruppenärsekundära demenssjukdomar,dessasjukdomaräregentligeninterenademenssjukdomarutantillstånd 5

somorsakardemensliknandesymtom.dessatillståndkanefteretttagövergåtilldemens. TillståndenkanorsakasavolikabristertillexempelvitaminB12ellerfolsyra(Edberg,2015, s.647c650. Dengrundläggandefunktionensomberörsviddemensärminnet(Evripidouet.al.,2019; Smithet.al.,2005.Afasi,apraxisamtagnosikanävendetförekomma(Smith.,2005.När språketblirnedsattresulterardetiattdetblirsvårareattvetavadpersonenuppleveroch känner(cunningham.,2006,vilketkanledatillattdendemenssjukekanbliagiterad gentemotvårdpersonalsamtandrapersoneridennesomgivning(evripidouet.al.,2019. Observationeravkroppsspråkochbeteendebliridettalägeännuviktigare.Allteftersom demenssjukdomenblirmeravanceradkommerförmåganhospersonenattförståoch involverasigikommunikationenblibegränsadochtillsistförsvinnapågrundavatt språkkunskapernaförsämras(cunninghamet.al.,2010. Närpersonermeddemenssjukdomuppsökersjukhuspågrundavakutsmärtasom upptäcktskandehaftkronisksmärtalångtinnanvilketdågöromvårdnadenmerkomplex (Cunningham.,2006. Attbehållaautonominärviktigtviddemenssjukdom,detärviktigtattvårdpersonalentar personenssjälvbestämmandeibeaktandeochejgörövertramp.vårdpersonalenböräven uppmuntradendemenssjuketillattupprätthålladennesaktiviteter,tillexempelattumgås medfamiljochdeltaiaktivitetersomdennahargjortinnansjukdomen(milte,shulver, Killington,Bradley,Ratcliffe&Crotty,2016.DettakanapplicerasiIdaJeanOrlandos omvårdnadsteoridärhonbelysersamspeletmellansjuksköterskanochpatientenoch interaktionendäremellan.honbelyserattvarjepatientsomvårdnadsbehovärunikoch sjuksköterskanskallanpassasigochsinahandlingardärefter(schmieding,1993,s.125c150. 2.2Smärta Smärtaärvanligtförekommandeblandäldre.Uppemot85%avsamhälletsäldreharvid50 årsåldernågonformavsmärta.smärtaärförknippatmedbegränsadrörlighet,minskad socialaktivitet,depressionsamtsömnstörningarförattnämnanågraochorsakarstort lidande.mångamisstarsmärtaförattvaranormaltitaktmedattmanåldrasochnågotsom 6

integårattundvika.enannanuppfattningmänniskorharärattomdeäldreinteklagarpå smärtauppleverdehelleringen.äldreuppleverochharmersmärtaänrestenav populationen,mentrotsdettaskadetinteaccepterasdådetledertillunderbehandling (Smith.,2005. Ettsättattklassificerasmärtaär;nociceptivsmärta(obehagvidskadaellerhotandeskadai någondelavkroppen,neuropatisksmärta(smärtaorsakadavskadapånervvävnadsamt idiopatisksmärta(smärtasomkvarståriavsaknadavenorsak.enannanformavsmärtaär kronisksmärta.dettaärenformavsmärtameddefinitionattdenskallvaraimeräntreeller sexmånader.denkanorsakasavsjukdommenkanocksåberoutanbakgrundtillsjukdom ellerskada.dettaärettresultatavattförändringaricentralanervsystemetharinträffatoch receptorernafortsätterdåattskickameddelandeattsmärtanupplevsävenom vävnadsskadorintelängreärorsaken(cunningham,mcclean&kelly.,2010.långvarig smärtaharocksåsocialaochpsykologiskakonsekvenserochmankanoftakännasiglåstisin situation.enlångvarigsmärtainnebärmångagångerenlitenchanstillattåtergåtill smärtfrihet.enpersonmedlångvarigsmärtasträvareftersmärtlindring,bådegenom beprövadbehandlingmedläkemedelmenocksågenomandramerintensivaåtgärder.för attlättarehanterasituationenvillmanfinnaendiagnosellerförklaringtillsmärtan(sbu., 2006.DetärviktigtatthaiåtankeattsmärtanintebaraärenstimulansCresponsupplevelsei enenkelreflexprocessutanävenenindividuellupplevelse(cunninghamet.al.,2010. Gemensammadefinitioneravsmärtainkluderardetfaktumattdenärkomplex, flerdimensionell,subjektiv,obehagligochinnehållerkänslomässigaupplevelser.smärta förmedlasavsensoriskaupplevelserochnociceptivahändelserochpåverkasavsociala, kulturellaochindividuellaskillnader(smith.,2005. 2.3Betydelsenavsmärtlindringochsmärtbedömningviddemenssjukdom Forskningvisarattvidavanceraddemenssjukdomökartröskelnförvadsomkännsoch identifierassomsmärta(cunningham.,2010,trotsdettahardetvisatsigattenstorandelav dedemenssjukauppleversmärta,menoftablirunderbehandlad(burns&mcllfatrcik., 2015b;Kaasalainen.,2007. 7

Flerasmärtsammatillståndärförknippatmedavanceraddemens,såsom urinvägsinfektioner,sårochfrakturerefterfall.personermeddemenssjukdomgenomgår därföroftaakutahälsoproblemochunderliggandemedicinskaproblemsomsenarekan orsakakronisksmärta.därförärdetavstorbetydelseattsjuksköterskantarredapåhur personermeddemenssjukdomkommunicerarutsinsmärtaochhurdepåverkasav smärtupplevelsenförattpåsåsättkommaåtgrundproblematikentillsmärtan (Cunningham.,2006;McAuliffe,Brown,Fetherstonhaugh.,2012.Omsmärtanblir otillräckligtbedömdochobehandladellerunderbehandladkandetbidratillkänslomässiga ochfunktionellabeteendestörningarhospersonermeddemenssjukdomochkanilängden bidratilldepression,ångestochsömnstörningar(mcauliffeet.al.,2012. Ävenomsjälvrapporteringäranseddsomdenbästagrundenvidbedömningavsmärtahos människorinnebärdetenstorutmaningikommunikationenförpersonermed demenssjukdomochdärförklarardeoftainteavdettaförlopp(mcauliffeet.al.,2012.ickec verbalaellerbeteendeobservationsinstrumentförsmärtbedömningärdärförsärskilt användbaraförindividersominteharförmåganattkommunicerautsinsmärta,såsom personermeddemenssjukdom.smärtbedömningenmåsteutformasförattöverensstämma meddenlidandepersonenskommunikationsförmåga(burnsetat.,2015b;kaasalainen., 2007.Närsmärtbedömninggenomförspåendemenssjukpersonbördeninkludera psykologiskaaspektersamtobservationeravkroppspråkochbeetenden(cunningham., 2006. PAINAD,PACSLAC,DOLOPLUSC2samtAbbeypainscaleärdeverktygsomnämnssom användbaravidsmärtbedömninghosdemenssjuka(hadjistavropoulos,herr,prkachin, Craig,Gibson,Lukas&Smith.,2014;Kaasalainen.,2007. PAINADinnehållerfemsaker;andning,negativavokalisationer,ansiktsuttryck, kroppsspråkochtröst(hadjistavropouloset.al.,2014;smith.,2005.painadverktyget utveckladessomettkortochlättsmärtbedömningsverktygförickecverbalaindividerochger enövergripandepoängsamtattdetlättupptäckerförändringarismärtan(smith.,2005. PACSLACärdetendapubliceradeinstrumentetavsittslagsominnehålleromfattande täckningavallaobservationsvärderingsdomäner.detrekommenderasvaraettavdebästa 8

ochklinisktstarkasteinstrumenten(hadjistavropouloset.al.,2014.doloplusc2bestårav blandannatobservationavrörlighetenvidtvättochpåklädning,sömnmönster,somatiska klagomål,skyddandeavkroppsdelarellerovanligakroppsställningar.mantittarävenpå problembeteende,detsocialalivetochkommunikationen(hadjistavropouloset.al.,2014. Detsistaanvändbarasmärtverktygetviddemenssjukdom,Abbeypainscale,innehållersex delar;ansiktsuttryck,förändringavkroppsspråk,vokalisation,beteendeförändring, fysiologisksamfysiskförändring(cunninghamet.al.,2010;hadjistavropouloset.al.,2014; McAuliffeet.al.,2012somärdesexdelarsomettsmärtverktygbaseratpåbeteendetskall innehålla(cunninghamet.al.,2010;mcauliffeet.al.,2012.ettannatvanligt smärtbedömningsverktygärvascvisuellanalogskala.dettaverktygangersmärtanmed markörellerkrysspåenlånglinje.linjengårfrån0 10där0äringensmärtaoch10visarpå denvärstatänkbarasmärtan(vårdhandboken.,2018. 2.4Sjuksköterskansansvarvidsmärtbedömning Smärtaärensubjektivupplevelse,uttryckenavsmärtanvarierarfrånpersontillperson. Sjuksköterskanmåstevaramedvetenomdeolikauttrycksomanvändsvidförmedlingav smärtaochkännaigendekulturella,subjektivaelleråldersrelateraderapporteringarnaav smärta.eftersomsmärtaärensubjektiverfarenhetmåstevårdpersonalenförlitasigpåden verbalainformationenochdeninformationsomkroppsrörelserochbeteendetillhandahåller, oavsettompersonenärkognitivtintaktellerlideravendemenssjukdom.(cunningham., 2010.Sjuksköterskornarapporteradeenkänslaavmaktlöshetvidbedömningavsmärtahos dementa.dettamedfördeattdeintefrågadelikafrekventompersonenledavsmärta(burns &Mcllfatrick.,2015b. IdaJeanOrlandosomvårdnadsteoriberörsamspeletmellansjuksköterskanochpatienten,de antagandensomdenutgårifrånäromvårdnad,patienter,sjuksköterskorsamtinteraktionen mellansjuksköterskaochpatient.varjeenskildpatientsomvårdnadsbehovärunikvilket sjuksköterskanfåranpassasigochsinahandlingartill.omsjuksköterskanskunskapärbred kommerdettäckauppstörredelaravpatientensomvårdnadsbehov.sjuksköterskanharen viktigrolliattbyggauppenstödjanderelationmeddenpatientsomejärkapabelattsjälv uttryckasinaegnabehovavomvårdnad.närsjuksköterskanobserveratpatientensbeteende 9

kandetesigganskaenkelt,dockkandetkrävasmerefterforskning.orlandomenaratti sådanalägenärfamiljemedlemmartillstornyttadådekanprataförpatienten. Orlandovillmedsinteoriåstadkommaenbättrevårdförpatientersomärverbalaochicke verbala.ompatientensomvårdnadsbehovinteupptäcksitidavsjuksköterskansamt åtgärdaskommerpatientenstillståndvaraintaktellerivärstafallförvärras.orlando förklararattnärsjuksköterskanuträttatdenaktuellaomvårdnadenförpatientenkanhen beaktaochseförändringaridenverbalaochickeverbalabeetendenahospatientenförattse omåtgärdenvarlyckosamelleromytterligareåtgärdermåstevidtas.genomdennateori flyttasendelavfokusetfråndetmedicinskatillomvårdnadenochutforskandetav patientensindividuellabehov(schmieding,1993,s.125c150. Orlandosomvårdnadsteorivaldestilldennalitteraturöversiktdådenbeskriverhur sjuksköterskanochpatientenmåsteinterageramedvarandraikomplexavårdsituationerför attomvårdnadsbehovenskallkunnatillgodoses.dentarävenuppviktenattsom legitimeradsjuksköterskakunnaanpassasigtillvarjeenskildpatientochdennesbehovsamt tahjälpavfamiljemedlemmardärdetärnödvändigt.dettaspeglararbetetmed smärthanteringviddemenssjukdomochdesshindersomdettaarbetesyftartillattbelysa. 3.Problemformulering Smärtproblematikviddemenssjukdomärenvårdsituationsomställerhögakravpå sjuksköterskanochdennesprofession.demenssjukdomenkanitaktmedattdenförvärras orsakakommunikationssvårighetersomgörattsmärtproblematikenblirsvårattförmedla. Dettakanledatilllångvarigtlidandefördendemenssjukesomilängdenkanbidratillandra hälsoproblem.därförvaldesdennalitteraturöversikttillattbelysahursjuksköterskorna uppleverdennakomplexavårdsituationsamtvilkabehovdeuttryckerförattskapaen tillfredsställandesmärtbedömningfördendemenssjukepersonen,förattpåsåsättöka kunskapenochmedvetenheteninomdettakompliceradeområde. 10

4.Syfte Dennalitteraturöversiktsyftartillattbelysahursjuksköterskanuppleversmärtbedömning viddemenssjukdom. 5.Metod 5.1Design DennalitteraturöversikthargrundatsigpåSegersten(2017s.108somsägeratten litteraturöversiktskallkartläggakunskapeninomdetvaldaområdet.syftetärattbeskriva områdetgenomattsystematisktanalyseraochsammanställadevaldaartiklarnaföratt sedankunnafastställakunskapsläget.medhjälpavdennalitteraturöversiktskallsedan konsekvenserföromvårdnadsarbetetpekasut. 5.2Inklusion4&exklusion Förattinkluderasilitteraturöversiktenkrävdesattartiklarnasyftadetillattbeskriva smärtbedömningviddemenssjukdomifrånettvårdandeperspektivsamtvaraskrivenpå engelska.artiklarnaskullevaraetisktgranskadalternativtföraetttydligtetisktresonemang genomhelastudien,samtvaravetenskapligaoriginalartiklar.omartiklarnainte åskådliggjordesjuksköterskansarbeteurnågotperspektiv,berördepsykiatriskvårdsamt ansågshalågkvalitetefterkvalitetsgranskningexkluderadesdeurdennalitteraturöversikt. 5.3Litteratursökning Föratthittadevetenskapligastudiernatillgrundförlitteraturöversiktenvaldesdatabaserna PubmedochCinahl.Devetenskapligastudiernasomvaldeshittadesutifrånsökordi SvenskMeSHsamtCinahlCheadings.FörattsedanfåenjämliksökningiCinahlochPubmed kontrolleradesattmeshctermernaochcinahlcheadingshadeliknandeellersammasökord. Nurs*valdesisökningenförattfåsåbrettperspektivpåomvårdnadsommöjligt.Dåsyftet komattändrasunderarbetetsgånggjordesytterligaresökningarförattsvarapå litteraturöversiktenssyfte.experience*ochperception*ladestillsomsökordförattbesvara 11

denyabegreppen.dessasökningargenereradetvånyaartiklarvaravmajoritetenavde redanvaldaartiklarnaåterfannsidennasökning.däreftergjordesävenenlikvärdigsökning icinahlvilketintegenereradenågonytterligareartikel.dessasökningarresulteradei13 relevantaartiklar.föratthamöjlighetatthittamerrelevantmaterialtillresultatetgjordes manuellasökningarutifrånreferenslistoriarbetetsvaldaartiklar,vilketresulteradei ytterligare2artiklar.därmedutgjordedetslutgiltigaantaletartiklar15stycken.slutligen kontrolleradesartiklarnastidskrifterviaulrichwebbförattsäkerställaattdevar kvalitetsgranskadsamterhöllenhögstandard.tabell1presenterartillvägagångssättet. Tabell1.Översiktavartikelsökningar Datum Databas Sökord Begränsningar Antal träffar Valda Inkluderade Cinahl 190112 (painassessmentorpain measurementand(chronic painorpainanddementia ANDnurs* Abstract, Language: English 342 82* 36** 9*** 5 PubMed 190129 ((((painassessmentorpain measurementand(chronic painorpainanddementia ANDnurs* Abstract, Language: English 460 164* 5** 56*** 11**** 6 PubMed 190213 (((((painassessmentorpain measurementand(chronic painorpainanddementia ANDnurs*AND(experience* ORperception* Abstract, Language: English 122 53* 6** 21*** 5**** 2 Urval1:*Artiklarnastitellästes.Urval2:**Dubbletterfrånföregåendesökningarsorterasbort.Urval 3:***Artiklarnasabstraktlästes.Urval4:****Helaartiklarnalästes.Urval5:*****Relevansbedömning ochkvalitetsgranskningavartiklarna 12

5.4Urval,relevansbedömningochgranskning Förattlitteraturöversiktenskulleuppnåensåhögrelevanssommöjligtvaldessökorden noggrantutmedhjälpavmeshctermerochcinahlcheadings.vidutförandeav relevansbedömninglästesförsttitlarnaigenomisökningensomgenereradeettgynnsamt antalträffar.därefterlästesstudiensabstraktförenfortsattbedömning.destudiersom visadesighaettrelevantabstraktlästesisinhelhet.dejämfördesmotlitteraturöversiktens syftesamtinklusionsochexklusionskriterier.idensistarelevansbedömningengjordesdåen kvalitetsgranskningavdeartiklarsomklaratsigigenomtidigarekriterier,förattbedöma lämpligheten.vidkvalitetsgranskningavkvalitativastudieranvändessbus kvalitetsgranskningsmallfrån2014: Mallförkvalitetsgranskningavstudiermedkvalitativ forskningsmetodik9patientupplevelser (SBU,2014samtForsberg&Wengströms(2003 granskningsmall,sebilaga3.viddekvantitativastudierna.mallarnaanvändesföratt värderaartiklarnaskvalitetochtydliggjordevilkaartiklarsomhöllensåhögkvalitetsom möjligtattinkluderailitteraturöversikten.fyraartiklarsomerhölllågkvalitetvaldesatt exkluderasurarbetetdådeinteuppfylldelitteraturöversiktenskravpåattartikelnskulle varaetisktgranskadalternativtföraettetisktresonemang. 5.5Analys AnalysengrundadesiDahlborgs(2017,s.177 197uppfattningomattmanförstsättersigin imaterialetochsedanbildarettsammanhangförattseenhelhet.artiklarnasresultatlästes därefteravförfattarnavarförsig,ochsedantillsammansförattskapaförståelseochettså brettperspektivsommöjligtförmaterialet.ianalysprocessenbildadesdäreftertre huvudteman;verktygtillhjälpvidsmärtbedömning,orsakertillenofullständig smärtbedömningsamtförhållningssättvidsmärtbedömning.dettabaseraspåpolitochbeck (2012,s.119sommenarattmanvidanalysenskallutgåfrånviktigatemanimaterialetsom fokusochsedanurskiljalikheterochskillnaderidata.dettagjordesocksåförattviktigadata inteskullemissaselleruppfattatsfelsåattvaliditetenilitteraturöversiktenstärktes.när resultatetsedanlästsigenomflertaletgångerfärgkodadestexternautefterdetrebestämda huvudtemanaochdärefterbildadesresultatetutifråndetmaterialsomansågsvararelevant ochlågilinjemedlitteraturöversiktenssyfte.likheterochskillnaderidentifieradesefter 13

noggrannjämförelseavhuvudfyndenimaterialetochutgjordelitteraturöversiktensresultat sompresenterasifigur1. Artiklarna kvalitetsgranskades Sammanställning av resultatdelar Texterna färgkodades Likheterochskillnader identifieradesefter jämförelseav huvudfyndimaterial Artiklarnasresultatlästesav författarnavarförsigochsedan tillsammans Litteraturöversiktens resultatskapades Figur1.Översiktavanalysförfarandet 5.6Etiskaöverväganden Vissförkunskapinomämnetfannsinförarbetetmedlitteraturöversikten,mendetansågs intekunnapåverkadetslutgiltigaresultatetiarbetet.bearbetningenavdevetenskapliga studiernabevaradespåenobjektivnivå.artiklarnaskullehandlaomväsentligafrågor,ha godvetenskapligkvalitésamtgenomföraspåettetiskttillvägagångssättienlighetmed Kjellströms(2015,s.76antagandeometikivetenskapligastudier.Iarbetetmeddevalda studiernaharingentingförvrängtsellerexkluderatsförattpåverkalitteraturöversiktenoch samtligaartiklarsomanväntspresenterasilitteraturöversiktensresultat.valdaartiklar utgickfrånforsberg&wengström(2013,s.69c70somanserattartiklarienlitteraturstudie börvaragranskadavetiskkommittéalternativtföraettetisktresonemang. 14

6.Resultat Resultatetidennalitteraturöversiktbestårav15vetenskapligaartiklarvarav13ärav kvalitativkaraktäroch2äravkvantitativkaraktär.samtligaartiklarberörsjuksköterskans arbetemedsmärtbedömningavpersonermeddemenssjukdomochmajoritetenav deltagarnavargrundutbildadesjuksköterskor.totaltframkomtrehuvudtemanoch7 subtemanilitteraturöversiktensefigur2. Verktygtillhjälpvid smärtbedömning Orsaker tillenofullständig smärtbedömning Förhållningssättvid smärtbedömning sjuksköterskans samarbetemed anhöriga Bristenavtid Identifieringavtecken somansågsvara smärta Sjuksköterskans samarbetetmedövrig vårdpersonal Bristenpå utbildning Viktenavkännedomom personenvid smärtbedömning Sjuksköterskans användningav smärtbedömningsinstr ument Figur2.Översiktöverhuvud9ochsubtemanilitteraturstudien 6.1Verktygtillhjälpvidsmärtbedömning 6.1.1Sjuksköterskanssamarbetemedanhöriga Ettsättattfåensågodochgrundligsmärtbedömningsommöjligtvarattskapaendialog meddeanhörigasombesittergodinformationomderasnärstående(burns&mcllfatrick., 2015a;Fry,Arendts&Chenoweth.,2016;Karlsson,ErnsthCBravell,Ek&Bergh.,2014.När enpersondrabbasavdemenssjukdomvardetdärförtillstorhjälpatthaenbrarelationtill deanhöriga.anhörigaserförändringarienpersonsbeteendebetydligtfortareänvad sjuksköterskornagördådekännerpersonenochdessnormalatillstånd(karlsson,sidenvall, 15

Bergh&ErnsthCBravell.,2012a;Martin,Williams,Hadjistavropoulos,Hadjistavropoulos& MacLean.,2005;Monroe,Parish&Mion.,2016;Zwakhalen,Docking,Gnass,Sirsch,Stewart, Allcock&Schofield.,2018.Deanhörigakundedärföroftaförklaraförändringaripersonens smärtnivåersomsjuksköterskornainteuppmärksammadeochdärföransågsdenärstående varaengodhjälpvidbedömningochupptäcktavsmärta(fryet.al.,2016;martinet.al., 2005.Anhörigakansittapåinformationsomärvärdefullförsjuksköterskanattvetaoch somejfinnsantecknatijournalen(monroeet.al.,2016. Medanendelsjuksköterskorinteharnågotproblemattpratamedanhörigauppleverendel sjuksköterskorkommunikationenmedanhörigasomväldigtjobbig.deuppleverattde framstårsominkompetentavilketbidrartillettlägresjälvförtroende(chang,daly,johnson, Harrison,Easterbrook,Bidewell,Stewart,Noel&Hancock.,2009. IcouldlookafteraresidentanddoanythingtheyneededbutIfoundithardtotalktothefamily members (Changet.al,2009,s.45 6.1.2Sjuksköterskanssamarbetemedövrigvårdpersonal Smärtbedömningansesvaraenkompliceradprocesssomkräverettstarktochnära samarbetemellanvårdpersonalen(fryet.al.,2016;karlssonet.al.,2014;karlssonet.al.,2012a; Karlsson,Sidenvall,Bergh&ErnsthCBravell.,2012b;Lichtner,Dowding&Closs.,2015; Monroeet.al.,2016.Dockvisadedetsigattsjuksköterskornaansågattdetvarproblematiskt atttaemotinformationfrånannanvårdpersonalompersonenssmärta(changet.al.,2009; CohenCMansfield&Creedon.,2002;Karlssonet.al.,2012aochdärförvardetviktigtfördem attvaranärvarandeochbildasigenegenuppfattningomsituationennärdetvarmöjligt (Changet.al.,2009;Karlssonet.al.,2012a;Peisah,Weaver,Wong&Strukovski.,2014. Samtidigtkännersigsjuksköterskornaoftaosäkrapåsinaobservationeravpersonermed demenssjukdomsamtattdeintealltidkundelitapåsigsjälvaochsinaerfarenheter(chang et.al.,2009;fryet.al.,2016;zwakhalenet.al.,2018.sjuksköterskornaförklaradeäven svårigheterattanalyseradetnormalabeteendethosdessapersonervarpåundersköterskorna 16

ansågssomnyckelkomponenterismärtbedömningendådearbetarnärmastdensjukeoch lättastseravvikandebeteendensomkantydapåsmärta(cohencmansfield&creedon.,2002; Karlssonet.al.,2014;Karlssonet.al.,2012b;Zwakhalenet.al.,2018.Undersköterskorna beskriverdockattdemblirfrustreradeöverattdeintenårframtillsjuksköterskornanärde harendemenssjukpersonmedsmärta.debeskriverävenattdeblirfrustreradeominte sjuksköterskanlyssnarpåderasiakttagelserutaniställetgörenegenbedömning(karlsson et.al.,2012a. Kommunikationenochtillitenmellansjuksköterskornaochläkarnaansågsocksåvaraytterst viktigvidbedömningenavsmärtahospersonermeddemenssjukdom(burnset.al.,2015;fry et.al.,2016;peisahet.al.,2014,trotsdettakändedeattläkarnaintelyssnadepådem(cohenc mansfield&creedon.,2002;fryet.al.,2016;peisahet.al.,2014.sjuksköterskornaförklarade ävenattdetfinnsenriskattdetappardenkliniskablickenvidsmärtbedömningomdeejfår utföradenmedjämnamellanrumutaniställetöverlåterdettillundersköterskorna(karlsson et.al.,2012b.deuttryckteävenenoroöveratttappadenpraktiskakunskapennärdebara utgårfrånandrasdirektiviställetförattseochagerasjälva.rädslanomattgåmisteom viktigkunskapochtappadetpatientnäraarbetetviddelegeringföratthinnamedandra syssloruttrycktes(karlssonet.al.,2014;karlssonet.al.,2012a. Förattskapadenbästabehandlingenochvårdenförpatientenärdetavbetydelseatt vårdinstansersamarbetarochkommunicerarpåbästasätt(fryetal.,2016;karlssonet.al., 2014;Karlssonet.al.,2012a,docknoteradesmångagångerkommunikationsproblemmellan vårdpersonal,specielltmellanundersköterskorochsjuksköterskor(peisahet.al.,2014.ett verktygsombidrogtillettmersystematisktsättattkommunicerasmärtinformationpåvar PAINADCverktyget.Utandettaverktygvisadedetsigvarasvårtattförmedlainformation mellansjukvårdspersonalen(fryet.al.,2016. 6.1.3Sjuksköterskansanvändningavsmärtbedömningsinstrument Lämpligaochsjälvklarasmärtbedömningsverktygviddemenssjukdomrapporteradesvara bristfälligtavflerasjuksköterskor.deuttryckteettbehovomenökadflexibiliteti bedömningen,eftersomkommunikationsbegränsningarnafördedemenssjukapersonerna 17

bidrogtillattsmärtanoftaförblevoupptäckt,okändellerbristfälligthanterad(fryet.al., 2016;Karlssonet.al.,2012b;Lichtneret.al.,2015;Martinet.al.,2005;Peisahet.al.,2014; Zwakhalenet.al.,2018.Vidsmärtbedömningavpersonermeddemenssjukdomhänvisar mångaavdelningartillabbeypainscale,vasellerpacslac.dettaansågsjuksköterskorna varaotillräckligt(barry,parson,passmore&hughes.,2012;burns&mcllfatrick.,2015a;fry et.al.,2016;karlssonet.al.,2014;kovach,griffie,munchka,noonan&weissman.,2000; Lichtneret.al.,2015;Peisahet.al.,2014;Zwakhalenet.al.,2018.Osäkerhetuppkomvid användningavdessabedömningsinstrumentpågrundavsvårighetenattförmedlaenexakt informationomsmärtannärenverbalellervisuellskalaanvändes(burns&mcllfatrick., 2015a;Changet.al.,2009;Fryet.al.,2016;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000;Lichtner et.al.,2015;zwakhalenet.al.,2018.sjuksköterskornaansågdärförattdetintefungeradeatt användasammabedömningsinstrumentförpersonermeddemenssomförpersonerutan kognitivnedsättning(burns&mcllfatrick.,2015a;karlssonet.al.,2014;lichtneret.al.,2015. Mångasjuksköterskormenadeattsmärtanärindividuellochpoängenutifrån bedömningsverktygetienvisuellanalogskala(vasupplevsdåsomslumpmässigavilket påverkadeanvändbarhetenochbehandlingsbeslut.deflestavarenigaochmedvetnaomatt personermedsvårdemensintehademöjlighetattkommunicerasinsmärtagenomsiffrorna somanvändsivas(burns&mcllfatrick.,2015a;karlssonet.al.,2014;lichtneret.al.,2015; Zwakhalenet.al.,2018.Vårdpersonalenrapporteradeattintensitetenpåsmärtanvarsvårare attbedömaviddemenssjukdompågrundavenbredarevariationavteckenpåsmärtaoch symtom(burns&mcllfatrick.,2015a;fryet.al.,2016;karlssonet.al.,2014samtoförmågan attpåettadekvatsättbeskrivasinsmärta(karlssonet.al.,2014.pågrundavdettatolkades smärtanolikaavsjuksköterskornavilketresulteradeiolikaresultat(zwakhalenet.al.,2018. SmärtverktygetPAINADjämfördesmedabbeypainscale,PACSLACsamtdoloplusC2och visadesiggeettbättresystematiskttillvägagångssättvidkommunikationenmedpersonen meddemenssjukdom.detgavbättresjälvförtroendeochstrukturismärtbedömningenför attdethjälptesjuksköterskanattsepersonenfrånettannatperspektivochidentifiera beteendesymptomen(fryet.al.,2016.mångasjuksköterskoruppgavattsmärtverktygkunde användasstruktureratmedenfrekvenspåvartredje,sjätteellertolftemånad,menanvändes 18

sällansåoftasomdeansågattdetkrävdesochinteutefterpatientensbehov(peisahet.al 2014.Deansågattsmärtbedömningsverktygenvarokända,otillräckligaellerotillgängliga påarbetsplatsen(lichtneret.al.,2015;zwakhalenet.al.,2018.sjuksköterskorpåtaladeockså atttrotsattmananvändesmärtbedömningsverktygkrävdesalltidkliniskbedömningföratt uppskattapersonenssmärtnivå(barryet.al.,2012;burns&mcllfatrick.,2015a;changet.al., 2009;Fryet.al.,2016;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000ochjumerkompliceratett verktygvar,destomindretroligtvardetattsjuksköterskanskullestödjasigpådetvid bedömningen(fryet.al.,2016.bristenpålämpligaverktyguteslötochfördröjde smärthanteringenförpersonermeddemenssjukdomochkundeocksåbidratillattsmärta interegistrerades(fryet.al.,2016;lichtneret.al.,2015;martinet.al.,2005;zwakhalenet.al., 2018. 6.2Orsakertillenofullständigsmärtbedömning 6.2.1Bristenpåtid Tidenärennyckelkomponentvidbedömningavsmärtahosdementapersoner,trotsdetta vartidenbristfälligochenutmaningiarbetsmiljön(barryet.al.,2012;burns&mcllfatrick., 2015a;Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyi&Bowers.,2013;Karlssonet.al.,2014;Karlsson et.al.,2012a;karlssonet.al.,2012b.förattgöraennoggrannkartläggningomsmärtanoch dessintensitetkrävdestillräckligtmedtid.attskyndapåsmärtbedömningenkundebli störandeförpersonenmeddemenssjukdompågrundavdenkognitiva funktionsnedsättningen.detkundebidratillattpersonenblevmindreförståendeförvad somskedde(karlssonet.al.,2014. Närtideninteräcktetillkundeviktiginformationomsmärtanäventyrasdåsmärtsignalerna missadesavvårdpersonalen(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013;karlssonet.al., 2014;Karlssonet.al.,2012a;Peisahet.al.,2014.Sjuksköterskornasoförmågaatthinnagöra egnabedömningarochordinerasmärtstillandeläkemedelnärundersköterskorna rapporteradeomsmärtabidrogtillenstorfrustrationinomvårdlaget(karlssonet.al.,2012a; Karlssonet.al2012bsamtenkänslaavattmantappadedetpatientnäraarbetet(Karlsson et.al.,2012b.sjuksköterskornabeskrevocksåatttidförreflektionochdiskussion tillsammansmedundersköterskornavarviktigt.dettavarfrämstförattsjuksköterskorna 19

skullefåchansattanalyseraochföraininformationenijournalsystemet,eftersomattdet annarslättkanblifeldådeolikaprofessionernaoftaintetänkerpåsammasätt(karlsson et.al.,2012a;karlssonet.al.,2012b. 6.2.2Bristenpåutbildning Kunskapärenviktigdeliattsjuksköterskorskakännasigtryggaochbekvämaisin yrkesroll,specielltnärdejobbarmeddementa.deflestasjuksköterskoransågsighaförlite utbildningochdärmedförlitekompetensförattbedömasmärtahosdemmed demenssjukdomsamttillämpalämpligasmärtbedömningsverktyg(barryet.al.,2012;burns &Mcllfatrick.,2015a;Changet.al.,2009;Fryet.al.,2016;Martinet.al.,2005;Peisahet.al.,2014; Zwakhalenet.al.,2018.Mångasjuksköterskorbeskrevenosäkerhetiattkorrekttolkaoch besvaradebedömningsfrågorsomfanns(burns&mcllfatrick.,2015a;gillmorecbykovskyi et.al.,2013;lichtneret.al.,2015;martinet.al.,2005;zwakhalenet.al.,2018ochkändeattdet varomöjligtattuppnåsäkerhetibedömningen(gillmorecbykovskyiet.al.,2013. Detupplevdesocksåvaraviktigtattsomsjuksköterskafåutbytaerfarenhetmedandra sjuksköterskorvidbedömningenavsmärtapågrundavosäkerheten,vilketdetmånga gångersaknadesutrymmeför(karlssonet.al.,2012b.detvisadesigocksåivissafallatt symtomenpåsmärtaendastdokumenteradesochbehandladesomdenvaradeöveren längretid(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013.dengruppsjuksköterskorsom hadefåttutbildningismärtbedömningviddemenssjukdomkändesigmerbekvämaisin yrkesrollochansågattdehadebrakunskapomsmärthanteringviddemens.deansågsig ocksåhabrastrategierförsmärtbedömning(burns&mcllfatrick.,2015a;peisahet.al2014. Endelsjuksköterskoruppgavattstrategierförbedömningavsmärtahosdemmed demenssjukdominteärnågotsommanlärsigunderutbildningen.dettaärnågotmanfår övauppundersinaårsomyrkesverksamsjuksköterska(kovachet.al.,2000.vissaansåg ävenattdetfannsbristanderiktlinjervaddetgälldesmärtbedömningviddemenssjukdom (Barryet.al.,2012. 20

6.3Förhållningssättvidsmärtbedömning 6.3.1Identifieringavteckensomansågsvarasmärta Attarbetasomsjuksköterskameddemenssjukapersonerställerstorakravpåindividen,det ärettkomplextjobbdärsjuksköterskanmåstefåinformationfrånfamiljen,miljön, vårdpersonalensamtjournalanteckningarförattkunnabildasigenuppfattning(fryet.al., 2016;Monroeet.al.,2016.Sjuksköterskanmåsteständigtvaravaksampåförändringarsamt prioriteradendemenssjukeskomfortochlivskvalité(cohencmansfield&creedon.,2002;fry et.al.,2016;monroeet.al.,2016. Vidsmärtbedömningförsökermanidenmåndetgårattlitapåpersonensegnaförmågaatt självbeskrivasinsmärta,förattskapaenbasibedömningen(karlssonet.al.,2014;barry et.al.,2012;peisahet.al.,2014.ideallraflestafallärpersonenoförmögenattsjälvbeskriva sinsmärtapågrundavkognitivasvårigheter(burns&mcllfatrick.,2015a;changet.al.,2009; GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000ochmankandå användalättintervjuteknikmedettfåtallättafrågor(karlssonet.al.,2014.omdetfinnsett verbalthinderikommunikationensåfortsättersmärtbedömningengenomattobservera beteendeförändringar(barryet.al.,2012;cohencmansfield&creedon.,2002;fryet.al.,2016; GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000;Martinet.al.,2005; Peisahet.al.,2014,ansiktsuttryckochkroppsrörelser(CohenCMansfield&Creedon.,2002; Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000; Martinet.al.,2005;Peisahet.al.,2014,ytterligareförvirring(Barryet.al.,2012;Karlssonet.al., 2014,avvikandesömnmönster(CohenCMansfield&Creedon.,2002;Martinet.al.,2005 samtminskadaptit(cohencmansfield&creedon.,2002;kovachet.al.,2000.när sjuksköterskornakändeigendessateckenhjälptedetdemattfattabeslutomsmärtanoch hurdenskullehanteras(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013;peisahet.al.,2014. Enstorutmaningansågsvaraattavgöraomsmärtanvarfysiskelleremotionell(CohenC Mansfield&Creedon.,2002;Kovachet.al.,2000.Sjuksköterskornaangavattdetvarlättare attidentifieraochbehandlafysisksmärtajämförtmedemotionellsmärta.idefalldär 21

smärtanharundgåttsjuksköterskornaochejblivitbehandladuttrycktesjuksköterskornaatt deblivitargaochupprördaöverattdeejkunnatidentifieratdetta(cohencmansfield& Creedon.,2002.Dockkundeteckenpåsmärtaivissafallvarafalskadådendemenssjuke personenhittadepåsymtomenförattfåuppmärksamhetfrånvårdpersonalen(cohenc Mansfield&Creedon.,2002. Vissasjuksköterskorangavattallabeetendeförändringarhosendemenssjukpersonintetas påallvar,endelläkareochsjuksköterskoransågattdetvarennaturligfasidemensens sjukdomsförloppochladåintenernågonmertidförattidentifieravissabeetendemösnter somsedanvisadesigberopåsmärta(martinet.al.,2005.sjuksköterskorsamladeivissafall inteensmuntliginformationfråndendemenssjukeeftersomdeansågattpersonenändåinte förstodvaddesa(gillmorecbykovskyiet.al.,2013.mångademenssjukapersoner rapporteradesfåenfördröjdbehandlingochivissafallfickdeingenbehandlingallspå grundavsvårighetenattbedömasmärtan(burns&mcllfatrick.,2015a;changet.al.,2009; CohenCMansfield&Creedon.,2002;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Lichtneret.al.,2015. 6.3.2Viktenavkännedomompersonenvidsmärtbedömning Kännedomompersonenärviktigtvidsmärtbedömning,specielltnärdeharsvårtattsjälva beskrivasmärtan(changet.al.,2009;cohencmansfield&creedon.,2002;fryet.al.,2016; GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000;Peisahet.al.,2014. Sjuksköterskorbeskriversigsommycketosäkrapåsmärtaviddemenssjukdompågrundav oförmåganattkorrekttolkasymtomen(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013; Karlssonet.al.,2014.Föratthamöjlighettillensårättvisochkorrektsmärtbedömningsom möjligtansågsjuksköterskornaattdetkrävdeskontinuitetipersonalgruppenförattskapa enindividuellbedömningpåhurpersonenuppträdervidteckenpåsmärta(changet.al., 2009;CohenCMansfield&Creedon.,2002;Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013; Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000. Sjuksköterskornaansågattdetvarviktigtattutvecklaenrelationmedpersonensamtbygga uppentillitförattkommanärmarepersonenochlättarekunnaidentifieraavvikande beteendenochbedömaeventuellsmärta.(changet.al.,2009;cohencmansfield&creedon., 2002;Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Monroeet.al., 2016;Peisahet.al.,2014.Närflerasjuksköterskorvarinvolveradeipersonenblev 22

smärtbedömningenosäkerdåsjuksköterskanejkantydaförändringarna,vilketbidrogtillen bristfälligsmärthantering(changet.al.,2009;fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al., 2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000samtattallasjuksköterskorsomarbetade inomorganisationengjordeindividuellabedömningaravinformationendefickomden demenssjukepersonensstatus(karlssonet.al.,2014;zwakhalenet.al.,2018. Painisasubjectiveexperience,andthat swhycontinuityinthecareprocessisimportant.to compareandevaluateeffectively,it svitalthatit sthesamenursewhovisitsthecarerecipients (karlssonet.al,2014,s.196 Ennyanställdsjuksköterskasomejbyggtuppenrelationmeddendemenssjukepersonen skullealdrigseompersonenledavsmärtasålängeingenannankollegaförklaradedetta (CohenCMansfield&Creedon.,2002.Ävenomenpersonmeddemenssjukdomhade svårigheterattförmedlasinsmärtpåverkanvardetfortfarandeviktigtattupprätthålla samarbetetochinvolverapersonenisinabedömningaridenmåndetgick(karlssonet.al., 2014. 23

7.Diskussion 7.1Metoddiskussion DennalitteraturöversiktbaseraspåsökningariCinahlochPubmed,dettadåPolit&Beck (2012,s.100anserattdessaärpålitligaochpassandeföromvårdnadsforskning. SökningarnasomgjordesidatabasernautformadesnoggrantmedMeSHCtermerochCinahlC headingsvilketskapadeenbredsökningmedettrelevantantalträffar.utifrån litteraturöversiktenssyfteskapadesdemestrelevantasökningarna.dettabidrogtillattde manuellasökningarnaresulteradeiettfåtalrelevantaartiklar.vidaresökningariytterligare databaserhademedstorsannolikhetejgenereratflerartiklar.dettadådatabasersom PsycINFOinteansågsharelevantaartiklarutifrånlitteraturöversiktenssyfte.Underurvalet exkluderadesartiklarsomberördepsykiatriskvård.dettaförattfåettsåväsentligtresultat sommöjligtiförhållandetillsyftet. Trotsattlitteraturöversiktenintehadenågontidsbegränsninggällandepublicering beaktadesdettaavförfattarnaunderurvaletienlighetmedöstlundh(2014,s.77sommenar attvetenskapligtmaterialärenfärskvara.majoritetenavdeinkluderadeartiklarnaär publiceradeinom10årochendasttvåavartiklarnailitteraturöversiktenäräldreänså. Dessaartiklarvaldestrotsdettaattinkluderasdådeerhöllengodkvalitetsamtsvaradepå detvaldasyftetochkundedärförbidratillytterligarekunskapiresultatet. ArtiklarsomingåriresultatetärfrånEuropa,NordamerikasamtAustralien.Dettabidrogtill ettbrettspektrumförhurforskningeninomdettaämneserut.dockinnehölldettaarbetetre styckenartiklarfrånsverigevilketkanledatillgeneralisering.detkanhasketten omedvetenvridningavresultatetdålitteraturöversiktentillstordelframhäverländermed godekonomiskstandardochsynliggörintelikamångadelarivärldensomejharsamma förutsättningar.därförhadedetvaritintressantomartiklarfrånresterandevärldsdelar inkluderatsförattfåettännubredareperspektivkringämnet. Iendelavstudiernainkluderasintebarasjuksköterskorsomdeltagareutanocksåandra vårdprofessioner,främstundersköterskor.dåmantrotsdettakunnatutläsavilkadelari studiensresultatsomkopplasihopmedsjuksköterskorochderasupplevelservaldesdeatt 24

inkluderasilitteraturöversikten.ienavdeinkluderadeartiklarnaärdeltagarnaenbart undersköterskor.dennaartikelvaldestrotsdettaattvaraendelavlitteraturöversiktens resultat,dådetbidrogtillenökadförståelseomsjuksköterskeprofessionenutifrån sjuksköterskanshögrahand.denbidrogäventillenbeskrivningpåhursamarbetetfungerar ochönskasfungeramellanprofessionernaförattskapabästamöjligavård.treavartiklarna iresultatetärskrivnaavkarlssonet.al,dettakansessomensvaghetdådennesforskningfår storplatsiarbetetvilketkanhapåverkatresultatet.dockvaldessamtligaatttasmeddåde bidrogmedviktigtmaterialtilllitteraturöversiktensamtsvaradebrapådesssyfte. Tillräckligtmeddataansågsvarainhämtatförattbesvarasyftetidennalitteraturöversikt. Majoritetenavdeinkluderadeartiklarnavaravkvalitativansats(n=13ochtvåerhöllistället enkvantitativansats.kvalitativastudiervaldesfrämstförattienlighetmedsegersten(2017, s.107skapaförståelseförenpersonochdennesupplevelser,erfarenheterellerbehov.dock valdesbådekvantitativaochkvalitativastudierattinkluderasistudienochkombinerasför attbelysaolikaaspekterochdetansesvaraenfördelattkompletteradessavid omvårdnadsforskningen(forsberg&wengström,2013,s.57.omflerkvantitativastudier inkluderatsiresultatethadedetkunnatbidratillengeneraliserbarhetistörreutsträckning. Underurvalochgranskninguppnåddesamtligaartiklarvetenskaplighögellermedelhög kvalitetenligtstatensberedningförmedicinskochsocialutvärderings kvalitetsgranskningsmall(sbu,2014samtforsberg&wengströms kvalitetsgranskningsmall(2003.majoritetenavartiklarna(n=13ilitteraturöversiktenvar etisktgranskadavenkommitté.deartiklar(n=2därdetejgickattutläsaitextenomdevar etisktgranskadellerinte,uppsöktesiställetartiklarnastidskrifterdärdetframkomatt samtligaartiklargenomgårenetiskgranskninginnanpubliceringitidskriften.dessaartiklar ansågsdärförvaraetisktgodtagbaraochinkluderadesilitteraturöversiktensresultat. Författarnaharunderhelaarbetetsgångarbetattillsammansochbefunnitsigpågemensam platsförmöjlighetattföraregelbundendiskussion.dettaförattskapaenömsesidig helhetsbildochundvikamissförståndochfeltolkning.dettaansesutgöraenstyrkaiarbetet ochanalysprocessen,somärendelilitteraturöversikten. 25

7.2Resultatdiskussion Dennalitteraturöversiktsyftadetillattbelysahursjuksköterskorsuppleversmärtbedömning viddemenssjukdomochvilkastrategiersomansesvaraanvändbara. Huvudfyndenidennalitteraturöversiktvisadeattsjuksköterskornakändesigosäkrakring smärtbedömningenpådemenssjukasamtattdeejlitarpåsinaiakttagelserochsigsjälv. Därföransågsdetattsamarbetetmedanhörigaochövrigvårdpersonalvaravstorbetydelse vidsmärtbedömningochidentifieringhospersonermeddemenssjukdom.iresultatet framkomävenattsjuksköterskornaupplevdebristpåsmärtbedömningsinstrument, utbildningochkunskapvilketleddetillattlättaresmärtbedömningsstrategiersom identifieringavkroppsspråkochbeteendelyftesframsomanvändbara. Ilitteraturöversiktensresultatframkomattvididentifieringavsmärtabidraranhörigamed värdefullinformationförsjuksköterskan.anhörigasågoftaförändringaridennärståendes beteendeochkundetolkadetbetydligtmycketfortareänvadsjuksköterskornavarkapabla till.dekännerpersonenochdessolikatillståndpåettsättsomsjuksköterskornaintehar förmågatillvilketkankopplastillorlandosteorisomanserattilägendärdetkrävsen ytterligarekunskapompersonenochdessuttryckvidomvårdnadsbehovär familjemedlemmartillstornytta(schmieding1993,s.132.dockuttryckteanhörigaien studieavpetyaevaet.al(2018attdeintekändesiginvolveradeismärtbedömningenoch hanteringenavdendemenssjuke.vårdpersonalenantyddeattdettaberoddepåanhörigas förmågaattdiskuteraandraomvårdnadsbehovnärvårdpersonalenjustdåbaravar intresseradavderasförmågaatttolkasmärtahospersonenmeddemenssjukdom.mcauliffe et.al(2012hävdarattsmärtbedömningenochhanteringenfårbästutfallomdetskeri samrådmednärståendedådekanförstådendemenssjukepåettbättresätt.buffum& Haberfelde(2007anserattanhörigakankännaentröstomvårdpersonalenlåterdemha fortsattdeltagandeisinanhörigsomvårdnadävenomdetintelängreärmöjligtattbesitta fulltansvaröverpersoneniderasegnahem,dettakanledatillattdenanhörigekännertillit gentemotvårdpersonalenochkanföraenbradialogmeddemförattuppnåbästamöjliga vårdfördendemenssjuke. 26

Ilitteraturöversiktensresultatframgårdetattanhörigaärtillstorhjälpvidsmärtbedömning hosdementa.trotsdettabeskrevsjuksköterskornaattdekändesigosäkrainförsamarbetet medanhöriga,dettadårädslanöverattvaratillbesvärellerrädslanöverattvisasigokunnig infördeanhörigavarstor.förattvårdpersonalenskakunnauppnåenlyckosam smärtbedömningfördendemenssjukemåstevårdpersonalenbjudainochupplysade anhörigaomderasbetydelsefullarollivårdenavderasnärstående. Enannanviktignyckelkomponentvidsmärtidentifieringochhanteringviddemenssjukdom ärattsjuksköterskornaharettnäraochbrasamarbetemedövrigvårdpersonal.burns& Mcllfatrick(2015bansågattkommunikationenmellansjuksköterskorochannan vårdpersonalvardenviktigastekomponentenvidhanteringavsmärtaochgavförutsättning attgedeneffektivastebehandlingen.vidomvårdnadavenpersonmeddemenssjukdomär samarbetemellanvårdpersonalenavstorbetydelseprecissomdetbelysesi litteraturöversiktensresultat. Ilitteraturöversiktensresultatframkomdetattsjuksköterskornaansågatt smärtbedömningsinstrumentsomanvändesförpatienterutankognitivnedsättninginte fungeradepåpersonermeddemens.dettamenarävenburnsochmcllfatrick(2015bdär sjuksköterskornauttrycktestortbehovavbättreochmertillgängligaverktygvidbedömning avsmärtahospersonermeddemenssjukdom.derasstudievisadeävenattalla bedömningsinstrumentensomfannstillgängligahadebristerochvarintetillförlitligai arbetetmeddemenssjukdom.debidrogtillattsmärtanidentifieradesmenmedverkadeinte tillenexaktinformation,specielltintevidverbalaochvisuellaskalor.ilitteraturöversiktens resultatvisadedetsigdockattpainadverktygetvarettsmärtverktygsombidrogtillbättre strukturismärtbedömningenochenmerorganiseradmetodattkommuniceramed personenmeddemens.oavsettvilketbedömningsverktygsomanvändesvardetalltid nödvändigtmedenkompletteringiformavenkliniskbedömningmedanalysavpersonens beteendeförattuppskattasmärtnivån,dettavardockintealltidsjälvklartför vårdpersonalen. 27

EnligtSmith(2005finnsettbehovavettpålitligtsmärtskattningsinstrumentnär vårdpersonalenintehartidigarekunskaperompersonensbeteendeellervanor.detta instrumentskullekunnaapplicerasivårdinrättningardärdettamöteoftaförekommer, exempelvisakutmottagningarellerpåandrasjukhus.sjuksköterskornarapporteradedocki litteraturöversiktensresultatattdestomerkompliceratettsmärtverktygansesvaradesto mindretroligtvardetattsjuksköterskanskullestödjasigpådetvidbedömningen.de medgerattenavanledningarnaärkunskapsbristeniutvärderingarnaav bedömningsinstrumenten.dockkanävenennegativinställninggentemot bedömningsinstrumentenbidratillminskningavanvändningen.omdetskullevarasåatt sjuksköterskanbestämmersigförattredaninnansmärtbedömningenhaenkritisk inställningtillatttahjälpavbedömningsverktyget,ställerviossfråganomsjuksköterskan verkligenkantaansvarförsmärtbedömningen? Ifnursesperceivepainassessmentasdifficulttodo,interventionwillbelow. (Burns&Mcllfatrick.,2015b,s.402 Vidarefyndilitteraturöversiktenvisadeattdeflestasjuksköterskorhadeförlitekompetens förattbedömasmärtanhospersonermeddemenssjukdom.deuttryckteenbristpå utbildningvilketbidrogtillenstorosäkerhetisinförmågaattidentifierasmärtapåde personersomintekundeförmedladensjälv.dettaskiljdesigfråndesjuksköterskorsom ansågsigfåttenbrautbildningismärtbedömningviddemenssjukdomdådebeskrevattdet bidrogtillenökadsjälvsäkerhetisinyrkesrollochsmärthanteringen.dettakanapplicerasi Orlandosomvårdnadsteori(Schmieding,1993,s.132C133omhursjuksköterskans kunskapsbreddäravgörandeförhurkvalitetenpåsmärthanteringochsmärtbedömning resulterasblipåenickeverbalperson.destobredarekunskapsjuksköterskanhardesto störredelavpatientensomvårdnadsbehovtäcksdåinochhjälpenförbättrasförpatienten genomsjuksköterskansordochhandlingar.dettabörliggatillgrundförutvecklingenav sjuksköterskansförbättringinompraktiskakunskaperochfärdigheter. Evripidouet.al(2019påvisadeattutbildningsprogramökarsjuksköterskanskunskap avsevärtvidomvårdnadavpersonermeddemenssjukdomochgranskningenvisadeattden 28

högrekunskapsnivånsomutbildningsprogrammetbidrogtillattökasjuksköterskans självförtroendetvidomvårdnadavpersonermeddemenssjukdom.utbildningsprogrammet hadedockintesådaneffektattdetminskadesjuksköterskansutbrändhetellerupplevelseav utmaningipatientbeteendet.detförstastegetiensmärtlindringsprocessärattidentifiera ochbedömasmärtan.utankunskapärdettaintemöjligtförsjuksköterskornaochdetkräver därförattutbildningerbjudspåallaställendärvårdmötenmedpersonermed demenssjukdomsker.snow&shuster(2006visadeävenattkunskapsbristenhos vårdpersonalenkanledatillfeltolkningavsmärtbeteendetgenomattdettolkassom beteendesymtomsnarareänsomenverkligfysisksmärta.därförärutbildningihursmärta yttrarsigviddemenssjukdomoerhörtviktigtförvårdpersonalen....thereisaneedtodeveloppaineducationprogrammesspeciallydesignedfornursescaringfor olderpeoplewithdementia (Burns&Mcllfatrick.,2015b,s.407 Resultatetidennalitteraturöversiktvisadeattmanförsökerlitapåpersonensegnaförmåga attförmedlasinsmärtaidenmåndetgår.mcauliffeet.al(2012förespråkarocksåatt personensegnabeskrivningärdetmesttillförlitligavididentifieringenochattävenomde inteharsammamöjlighetattrapporterasmärtaskallutrymmefördettagesiförstahand. Vidarevisaderesultatetattnärenpersonmeddemenshartappatförmåganatt kommuniceraäriställetobservationeravkroppsrörelserochbeteendetillstorhjälpföratt identifierasmärtaochandraåkommorhosdessapersoner.detärviktigtförsjuksköterskan attidentifieraobjektivaochsubjektivadataiformavbeteendeförändringar,tillexempel minskadaptitochaggressionsamtändradesömnvanor.vidaremenademcauliffeattom sjuksköterskanutforskarmeningenbakompatientensbeteendenvardetlättareatttolkaden demenssjukesbehov. Förattsedessasubtilauttryckiformavförändringibeteendeochlivsvanorvisade litteraturöversiktensresultatattdetkrävdesattsjuksköterskornautveckladeenrelationmed patientenvilketkanapplicerasiorlandosteori(schmieding,1993,s.124 134därviktenav attsynliggörapatientensbeteendeiomvårdnadssituationerbetonas.denprofessionella 29

sjuksköterskansarbetehandlaromattidentifierapatientensbehovavomvårdnadnär patienteninteärkapabeltillattuttryckadetochdennaidentifieringkanendastskeom sjuksköterskanutvecklarenstödjanderelation.dettaförattpatientenskalllitapå sjuksköterskanochdenneskompetens.sjuksköterskanserlättareförändringarhospersoner meddemensomdeskaparenrelationmeddemochdelärsigskapaindividuella bedömningarförhurpersonenuppträdervidsinsmärta.menförattomsättadennarelation ipraktikenkrävsocksåkontinuitetipersonalen.burns&mcllfatrick(2015bmenaratt bristenpåkontinuitetmellanvårdpersonalenärrelaterattilltidsbegränsningaroch arbetstrycksamtattenhögpersonalbelastningochpersonalbristuppfattassometthinderför eneffektivsmärtbedömning. Förekomstenavsmärtaviddemenssjukdomäringetnyfunnetfenomen,trotsdettahar vårdensvårtatttillmötesgådennapatientgruppochsedessomvårdnadsbehov.deterbjuds förlitehjälpmedelochkunskapernaärfå,menvilketansvarharsjuksköterskanimötetmed demenssjukapersonerochvadställerdetförkravpådennesyrkesprofession? 30