Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet
Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla 1800-talet: hospice startas i Dublin och Lyon 1900-talet: framsteg, optimism kirurgi, narkos, strålbehandling, antibiotika, insulin, cytostatika 1950-1960 talet: de sjukaste blev åsidosatta
Dame Cicely Saunders den moderna hospicerörelsens grundare Började göra smärtstudier på 50-talet It is all pain Gav upphov till Total Pain -conceptet Total pain Fysisk Psykisk Social Existentiell/andlig Helheten betonas:de olika dimensionerna påverkar varandra
Vad hände sen? 1967: St Christopher s : första moderna hospicet med palliativ vård: motreaktion mot dålig vård av döende fokus på symptomlindring, lytiska coctails fokus på helhetssyn (fys-psyk-soc existent.) fokus på hemlik miljö fokus på hospice som hus 70- och 80-talet: fokus på hospice som filosofi fokus på hospice-home care för att nå många
Samtidigt i Sverige Barbro Beck-Friis startar den första dygnet runt hemsjukvården (LAH) i Motala 1977. Målet var att ersätta eljest nödvändig sjukhusvård och därmed skapa livskvalitet Inskrivning byggde på 3 inskrivningsprinciper Att diagnosen var ställd Att BÅDE patient och närstående ville ha LAH Att läkaren bedömde att LAH vård var möjlig En grundprincip: Om LAH skapar trygga patienter och närstående, minskar vårdutnyttjandet (Trygghet= kompetens, tillgänglighet, sviktplatser)
1987- framåt: Palliativ medicin 1987: Palliativ medicin blir en specialitet i UK Specialiserade palliativa enheter växer fram Undervisningen ökar Forskningen tar fart
WHO definitioner 1990 första definitionen av palliativ vård 2002 kom en reviderad definition Den innebär nya utmaningar
WHO definitionen 2002 (1) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Definition av palliativ vård enligt WHO, 2002 Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande (icke-botbar) sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem.
WHO definitionen 2002, forts (2 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden.
WHO definitionen 2002, forts (3 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov, samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal.
WHO definitionen 2002, forts (4 ) Svensk översättning: Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med behandlingar som syftar till att förlänga livet, såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer.
Ny situation idag i Sverige (1) Den palliativa vården gäller inte enbart döendefasen Idag både Tidig palliativ fas Både livsförlängning och livskvalitet Sen palliativ fas Livskvalitet
Tidig palliativ fas (exemplet cancer) Tumörspecifik behandling funkar Bromsar och/eller får cancern att (tillfälligt) minska Prover behöver tas för säkerhets skull Spridd cancer: kan betyda olika saker t ex. skelettmetastaser olika saker vid olika diagnoser Spridningsmönster spelar roll: till skelett, lungor, lever, CNS Målet: livskvalitet och livsförlängning Om man bara kan vinna någon månad med kurer? Kvalitet eller kvantitet? Rätt eller fel? Vad vill patienten? Vad är patientens mål??
Sen palliativ fas Tumörspecifik behandling är avslutad Målet är livskvalitet, inte livsförlängning
Traditionell syn modern syn Cancerbehandling Palliativ vård Palliativ vård Cancerbehandling
Brytpunken eller brytpunkter? Traditionellt har man pratat om många brytpunkter vid cancer: Att få cancerdiagnos Att påbörja behandling Att avsluta behandling Att börja gå på kontroller Att få recidiv Att få progress, trots palliativ cyto Att vara i den absoluta döendefasen Brytpunktssamtalet eller en process (flera samtal?)
Ny situation i Sverige (2) Hur ser motsvarande processer ut för: Hjärtsvikt? KOL? Neurologisk sjukdom? Demens?
Nya strategier: 1. Bättre analys! vi kan utföra smärtanalys, men illamåendeanalys? dyspnéanalys? Ångestanalys? osv. Med hjälp av analys kan vi ge en mer riktad, fungerande behandling!
Dyspné (andnöd) Gärna åtgärd riktad mot orsaken! Syrgas hjälper bara vid syrgasbrist Då är syre bra! (Annars är bordsfläkt lika bra!) Har pat pleuravätska? - gör tappning Rikligt med ascites, lungorna får inte plats Gör buktappning! Har pat en terminal hjärtsvikt? Prova Furix (furosemid) Allmän cancerutlöst dyspné? Prova kortison 2 dagar (tex. Betapred 6-8 mg) Klart obstruktiv? teofyllamin Akut andnöd? Prova morfin subkutant, p.o. (eller nebuliserat via Aiolos)
Strategi 2: Eftersträva kausal (orsaksinriktad) behandling Eftersträva kausal (orsaksinriktad) behandling!! bättre att behandla underliggande orsak! Ex: Patient som mår illa Finns en känd behandlingsbar orsak? Svamp? Ulcus? Smärta??
3. Aktiv ibland, avstå ibland! Att vara aktiv när det behövs, men också kunna avstå från onödig behandling! Ex: Döende sängliggande patient läggs in. Har oklara smärtor i magen, förstoppad, dålig aptit, lite illamående. Mycket trött, muskelsvag Skall man ta prover??
Palliativt Palliativt förhållningssätt: Tänka på de 4 dimensionerna fysiskt psykiskt socialt existentiellt Tänka på de 4 hörnstenarna symtomkontroll, kommunikation/relation, teamarbete, närståendestöd) Borde erbjudas i ALL sjukvård!!
Min hemsida (med bl.a. Nyhetsbrevet och boktips) www.peterstrang.se