Kärnkraft i vår omvärld ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK KÄRNKRAFT NUMMER 19 MARS 2013 ÅTERIGEN VÅRAS DET för kärnkraften, åtminstone i öster. Det tidigare loket, Kina, har avvaktat med flera planerade konstruktionsstarter efter haveriet vid Fukushima. Nu är den säkerhetsöversyn av kärnkraften, som gjordes efter katastrofen, genomförd. Därmed varvar Kina upp kärnkraftssatsningen igen. Fyra byggstarter ägde rum under hösten och fler lär det bli under 2013. För att hinna bygga ut kärnkraften med ytterligare 45 GWe till 2020, så är det full fart framåt som gäller. Mer om utbyggnadsplanerna i Kina finns i detta nummer av nyhetsbrevet. I väst finns flera länder med ambitioner att uppföra nya kärnkraftverk, som kommit olika långt i processen. I detta nummer tar vi bland annat upp status för ny kärnkraft i Storbritannien och i Norden. Det tar dock längre tid och kostar mer att ro projekt av den här storleksordningen i land i västvärlden än i exempelvis Kina. Lars Högberg, f.d. generaldirektör för SKI, föreslog i samband med sitt föredrag om ny kärnkraft i Förenade Arabemiraten under seminariet den 22 januari i år att skillnaden i komplexitet delvis kan förklaras med våra olika statsskick. I monarkin Förenade Arabemiraten tar man helt enkelt inte hänsyn till lika många olika viljor i beslutsprocessen. Hergen Haye från Storbritanniens Department of Climate Change kunde bara hålla med och berättade om arbeten med fladdermusburar och grävlingsstigar som görs vid kärnkraftverk i Storbritannien. Om vi summerar antalet avvecklingar och antalet nybyggnationer i världen så är ändå slutsatsen att det just nu byggs fler reaktorer än det avvecklas. Vilken väg Sverige kommer att välja är ännu inte utrett. Innan några investeringsbeslut kan fattas är det många frågeställningar kvar att fundera över. Trevlig läsning! Karin Andgren Vattenfall Nuclear Engineering Gjutning av inneslutningens bottenplatta för Tianwan-3 som ägde rum 27 december 2012. Foto: Rosatom Kina nystartar kärnkraftssatsningen Kärnkraftsexpansionen i Kina fortgår. Av 66 reaktorer under konstruktion i världen så byggs 28 i Kina. Nya säkerhetskrav, till följd av haveriet vid Fukushima, saktade tillfälligt ned den planerade utbyggnadstakten av kärnkraft. Men, med fyra nya reaktorer anslutna till elnätet sedan mars 2011 och fyra konstruktionsstarter under hösten 2012, är det tydligt att landet fortsätter sin satsning på kärnkraft. HÄNT SEN SIST Senaste gången det skrevs en längre artikel i nyhetsbrevet om kärnkraftsläget i Kina var i Kärnkraft i vår omvärld #10 (från december 2010). Då var 13 reaktorer i drift och 26 under konstruktion. I dagsläget är 17 kommersiella reaktorer i drift och 28 under konstruktion. Målsättningen var då (i december 2010) att nå 80 GWe installerad kärnkraft år 2020. Idag pratar man om 58 GWe (notera övergången till två värdesiffror) år 2020, med en möjlig fortsatt expansion till 200 GWe år 2030. Direkt efter haveriet vid Fukushima meddelades att inga nya reaktorkonstruktioner fick påbörjas. Istället gjordes en säkerhetsgenomgång av samtliga kärnkraftverk och kärnkraftsbyggen. Efter tre månader var genomgången av de kärnkraftverk som var i drift klar och efter ytterligare fyra månader var genomgången av pågående reaktorkonstruktioner klar. Man antog en ny säkerhetsplan för kärnkraften i maj 2012. Där står det uttryckligen att kinesiska myndigheter ska arbeta efter de säkerhetsnormer som IAEA utarbetar. VARFÖR KÄRNKRAFT? Största delen (omkring 80 %) av den el som förbrukas i Kina kommer från kolkraftverk. Då de flesta kolgruvorna finns i norra och nordvästra Kina och stora mängder el konsumeras i de östra delarna, medför detta enorma logistikproblem. En stor del av landets järn- ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 1 forts.
forts. Bron till den cirkulära lyftkranen lyfts på plats. Foto: SNPTC vägstrafik består idag av koltransporter. En av de främsta anledningarna till att man väljer att satsa på en framtid med kärnkraft, är att man vill minska landets beroende av el från koleldning. Kina är idag det land i världen som genererar störst koldioxidutsläpp. Räknat per person är det dock flera länder som släpper ut betydligt mer koldioxid än Kina. År 2011 genererades 6,5 ton koldioxidutsläpp per person i Kina, vilket kan jämföras med 17,6 ton koldioxidutsläpp per person i USA under samma år. HÖSTENS BYGGSTARTER Bygget av fyra reaktorer påbörjades i höstas. Två CPR-1000 påbörjades i november, en VVER-1000 påbörjades sent i december. I december inleddes även bygget av landets första kommersiella gaskylda reaktor. Bygget av de två CPR-1000 (Fuqing-1 och Yangjiang-4) skulle egentligen ha inletts 2011, men byggstarterna försenades med nästan två år till följd av Fukushima. TVÅ INHEMSKA China Guandong Nuclear Power Corporation (CGNPC) har, i samarbete med Areva, utvecklat reaktorkonceptet CPR-1000. Tidiga versioner av CPR-1000 är en vidareutveckling av befintliga franska tryckvattenreaktorer (av typ M310). Senare versioner, bl. a. den som nu byggs vid Yangjiang, kallas för CPR-1000+ av CGNPC. Bolaget menar att ytterligare säkerhetsförbättringar gör att reaktorkonceptet ligger nära tredje generationens kärnkraft. Av de reaktorer som byggs i Kina idag är de flesta (17 av 28) av typ CPR- 1000. Dessutom har CGNPC tagit fram ett alltigenom kinesiskt reaktorkoncept, Advanced CPR ACPR1000. Planen är att konstruktion av de första ACPR1000 ska påbörjas under 2013. Reaktortypens säkerhetssystem är tänkta att möta internationella krav och vara en tredje generationens reaktor. En vidareutveckling av konceptet, kallad ACPR1000+, planeras för export från 2014. EN UTFORMAD AV RYSSAR Överenskommelsen om att bygga reaktorer av typen VVER-1000 (version V-428) skrevs redan 1992. Regeringarna i Kina och Ryssland skrev då en överenskommelse om konstruktion av fyra VVER-1000 vid Tianwan, utformade av Rosatom. Det är bygget av den tredje reaktorn som nu påbörjats. Versionen av tryckvattenreaktortypen innefattar en så kallad härdfångare som effektivt ska kyla härdresterna vid en eventuell härdsmälta och påföljande tankgenomsmältning. På så sätt kan härdresterna kylas och inneslutningen hållas intakt. Vid ett eventuellt haveri skulle då endast en minimal mängd radioaktivitet (endast flyktiga gaser) läcka till omgivningen via diffust läckage. Ett haverifilter skulle begränsa även det diffusa läckaget. Ett liknande koncept med en härdfångare i initialt torr miljö ingår i det franska reaktorsystemet EPR. EN GASKYLD DEMOREAKTOR Även konstruktionen av Kinas första kommersiella gaskylda reaktor, HTR- PM, påbörjades under hösten vid Shidaowan. Konceptet uppfyller en del av de krav som ställs på fjärde generationens kärnkraft. Kraven som ska uppfyllas (t.ex. passiv säkerhet, hållbar utveckling med återanvändning av bränsle, ekonomiskt fördelaktig) för fjärde generationens kärnkraft sammanställdes vid Generation IV International Forum 2002. Reaktorn, HTR-PM, är en så kallad kulbäddsreaktor där bränslet, bestående av tusentals partiklar med fissilt material, tillsammans med modererande grafit är format i kulor stora som tennisbollar (pebbles på engelska). Kylmediet består av en inert gas och bränslekulorna cirkuleras genom den gasfyllda tanken ett par gånger per år. När en bränslekula tas ur tanken, görs en utbränningskontroll. Om kulan är utbränd skickas den vidare för hantering, om inte återförs kulan till reaktorn. Alltså behövs ingen revisionsavställning för bränslebyte. Konceptet föreslogs redan på 1940-talet och en gaskyld reaktor på 15 MWe byggdes i Tyskland på 1960-talet. Bygget som påbörjats vid Shidaowan kommer att resultera i världens första kommersiella demonstration av reaktortypen. Enheten innefattar två reaktorer, på 100 MWe vardera, kopplade till en gemensam turbin med uteffekt på 200 MWe. Föregångaren är en prototypreaktor på 10 MWe som varit i drift i Kina sedan 2003. Enligt planen ska HTR-PM tas i drift år 2017. Ytterligare 18 enheter med två reaktorer i varje planeras på området vid Shidaowan och även fyra ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 2 forts.
forts. Bilden är tagen 22 januari 2013 i samband med besök från en fransk delegation vid Taishan. Sittande i mitten på bilden är Frankrikes minister för utrikeshandel, Nicole Bricq och VD för Taishans kärnkraftverk, Gaoli Gand. Foto: Ursula Hyzy/AFP CPR-1000. Detta kommer att göra anläggningen till Kinas största kärnkraftverk med en total effekt om närmare 10 GWe. FRAMTIDSPLANER Idag finns 13 GWe installerad effekt från kärnkraft i Kina. När de reaktorer som är under byggnation fasas in på elnätet tillkommer 30 GWe. Sammantaget gör detta att det saknas 15 GWe för att nå målet på 58 GWe installerad effekt år 2020. Då det i Kina tar runt fem år att bygga en reaktor, innebär det att omkring 15 konstruktionsstarter planeras de kommande två åren. Strategin när det gäller ny kärnkraft är en inriktning på tryckvattenreaktorkonceptet och maximal kunskapsöverföring från utländska leverantörer. Man vill göra sig oberoende av importerad teknik och kunna ta fram egna reaktorkoncept. I Kina satsar man brett och planerar för konstruktion av en mängd olika reaktormodeller, både inhemska och utländska. Av de modeller som testas i Kina idag så är de som innehåller tredje generationens säkerhetsfunktioner, däribland AP1000, EPR och ACPR1000+, mest intressanta för eventuell projektering i Europa. Även flera reaktorprojekt av forskningskaraktär pågår i landet. TREDJE GENERATIONEN UNDER UPPFÖRANDE Sex reaktorer av den så kallade tredje generationen byggs för tillfället i Kina. Det rör sig om två EPR (levererade av Areva) och fyra AP1000 (levererade av Westinghouse). De två franska reaktorerna byggs åt CGNPC vid Taishan och Areva meddelade i januari i år att reaktortryckkärlet, de fyra ånggeneratorerna och tryckhållaren har installerats i Taishan-1. Driftsättning av reaktorn planeras till slutet av 2014. De fyra reaktorerna av typ AP1000 planeras att tas i drift mellan slutet av 2013 och 2015. De två som kommer att färdigställas först byggs vid Sanmen åt China National Nuclear Corporation (CNNC). De två andra byggs vid Haiyang åt China Power Investment Corporation (CPI). Westinghouse har gått med på kunskapsöverföring till kinesiska bolag under uppförandet av dessa första fyra AP1000. Därefter planerar kineserna att bygga ytterligare 30-40 likadana reaktorer på egen hand. Liknande avtal om kunskapsöverföring finns inte för EPR. Däre- mot har den inhemska reaktortypen ACPR1000 utvecklats med EPR som förlaga. Man planerar för att bygga ett mindre antal reaktorer av denna typ. FJÄRDE GENERATIONEN ÄR FRAMTIDEN Från omkring 2050 tänker man sig att kommersiella reaktorer av den så kalllade fjärde generationen ska dominera nybyggnationen. För att nå dit satsas idag på utveckling av framförallt gaskylda och natriumkylda reaktorer. Konstruktionen av en gaskyld demonstrationsreaktor påbörjades som sagt i höstas. Landets första natriumkylda forskningsreaktor anslöts till elnätet år 2011. En natriumkyld demonstrationsreaktor på 1000 MWe planeras med byggstart 2017. Sammanfattningsvis är Kinas planer för framtida kärnkraft långsiktiga och ambitiösa. I dagsläget finns inget annat land som gör i närheten av lika stora investeringar inom ny kärnkraft. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 3
Byggstarter Antal reaktorer 2 3 4 8 10 12 16 4 7 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Permanent avstängda 13 Antal reaktorer 5 2 8 1 2 3 1 3 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Data är hämtade från http://www.iaea.org/pris/ Fler eller färre reaktorer? Förutom 435 kommersiella reaktorer i drift idag runtom i världen så är 66 kommersiella reaktorer under byggnation. Flera av de befintliga reaktorerna börjar dock bli till åren och en avveckling av gamla verk sker kontinuerligt. Så vad är status idag? Ökar eller minskar kärnkraften totalt? period, vilket var 38. Flest reaktorer (13) stängdes under 2011, bland annat till följd av avvecklingsbeslutet i Tyskland där åtta reaktorer stängdes med omedelbar verkan. Bilden ovan visar antalet nybyggen och antalet permanent avstängda reaktorer under åren 2004-2012. Slutsatsen blir att det i dagsläget byggs i en något högre takt än det avvecklas. Nybyggnationen sker främst i Asien (Kina, Indien och Sydkorea) och i Ryssland. Två länder med många reaktorer, varav flera är ålderstigna, är USA och Frankrike. I båda dessa länder planeras för en ersättning av kärnkraften, dock är endast ett reaktorbygge påbörjat (Flamanville-3 i Frankrike). Förutsättningarna för ny kärnkraft är väldigt olika i de olika länderna. I USA finns flera mindre energibolag som vart och ett äger fåtalet reaktorer. Det blir då svårare för dessa bolag att finansiera de stora investeringar som krävs för att bygga NYBYGGEN OCH AVVECKLINGAR Från 2004 till 2010 ökade antalet reaktornybyggen för varje år och år 2010 påbörjades bygget av 16 nya reaktorer. Efter Fukushima sjönk antalet påbörjade reaktorbyggen till fyra år 2011 för att sedan öka till sju år 2012. Totalt under åren 2004-2012 startades 66 byggen. Dessa siffror kan jämföras med antalet permanent avstängda reaktorer under samma tidsnytt. Regeringen har försökt hjälpa bolagen på traven genom att införa statliga lånegarantier (se t.ex. Kärnkraft i vår omvärld #7). I Frankrike finns ett elbolag, EdF, som äger och driver samtliga 58 reaktorer i landet. För ett bolag av den storleken motsvarar kostnaderna för en investering i ny kärnkraft inte lika stor del av bolagets totala omsättning. I Sverige är det endast tillåtet att ersätta befintliga reaktorer. En utökning av antalet reaktorer är alltså inte aktuell. Om de befintliga reaktorerna ska ersättas börjar det bli dags att utreda frågan på djupet. Detta eftersom löptiderna för konstruktion av nya reaktorer är långa. Enligt OKG håller reaktortryckkärlet för drift i 60 år. Sveriges äldsta reaktor är Oskarshamn-1 som togs i drift 1972. Det betyder att vi har, som mest, 20 år på oss innan den första reaktorn fasas ut för gott. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 4
Ny kärnkraft i England Förhandlingar mellan franska EdF och brittiska regeringen angående priset för den framtida elproduktionen från Hinkley Point har dragit ut på tiden. Detta oroar kärnkraftsindustrin i landet. Industrin har planerat för en nybyggnation om 16 GWe till år 2025. Den största utmaningen för satsningen är den ekonomiska osäkerheten som utgörs av framtida elpriser och den eventuella prisgaranti som regeringen utlovar. Samtidigt söker både Westinghouse, med sin AP1000, och Hitachi- GE, med sin ABWR, få tillsynsmyndighetens principgodkännande för sina respektive reaktorkoncept. SVÅRT FÖRHANDLINGSLÄGE FÖR STATEN I Storbritannien finns 16 reaktorer i drift med en total installerad effekt om 10 GWe, men endast en av dessa kommer fortfarande att vara i drift om 10 år. Ungefär en femtedel av landets elproduktion kommer därmed att fasas ut inom en snar framtid. Regeringen ser kärnkraften som nödvändig om man ska klara kraven på minskade koldioxidutsläpp framöver. Redan idag finns ett elunderskott och i takt med att de befintliga reaktorerna fasas ut kommer underskottet att öka. Ordföranden för kraftindustriavdelningen vid Institution of Mechanical Engineers (IMechE), Alistair Smith, har varnat för att det finns ett verkligt hot om att lamporna kommer slockna om elbolagen och parlamentet inte snart kommer överens. Detta eftersom strömavbrotten förväntas öka då produktionen inte längre motsvarar efterfrågan. Tanken är att den privata sektorn både ska finansiera och bygga den nya kärnkraften. Det största energibolaget i Storbritannien är EdF som ägs av den franska staten. EdF har licensierat sin EPR i Storbritannien och planerar bygga två reaktorer av typen vid Hinkley Point. På grund av stora osäkerheter i framtida elpriser vågar dock bolaget inte fatta ett investeringsbeslut. Landets parlament diskuterar därför ett förslag om införande av prisgarantier för el från Platser med befintliga kärnkaftverk och möjliga platser för nya kärnkraftverk i Storbritannien. Grafik: Department of Energy and Climate Change kärnkraft. Förhandlingarna mellan EdF och regeringen om den faktiska prisnivån drar ut på tiden, samtidigt som landets elbrist blir mer och mer akut. I nuläget har EdF tummen i ögat på regeringen. Kirsty Alexander från Nuclear Industry Association (NIA) har meddelat att: Vi är väldigt oroliga över hur lång tid förhandlingarna tar. Vi är verkligen i ett läge med en extremt osäker utgång. EdF har meddelat att man hoppas nå en överenskommelse innan slutet av mars månad. CENTRICA LÄMNAR HINKLEY POINT Energibolaget Centrica meddelade 4 februari att bolaget inte kommer investera i det nya kärnkraftverket vid Hinkley Point i Somerset. Sue Fletcher, talesperson vid EdF, meddelade att Hinkley-projektet går enligt plan och att man har nått en mognadsnivå som gör det attraktivt för nya potentiella investerare. Centrica hade en option på att köpa 20 % i NNB Generation Co., det dotterbolag till EdF som ska stå för bygget vid Hinkley Point. Möjligtvis kommer EdF leta efter nya investerare från Kina, eftersom bolaget redan har flera andra kärnkraftsamarbeten med kinesiska bolag. WESTINGHOUSE VILL ÅTERUPPTA LICENSIERINGSPROCESSEN I Storbritannien är det reaktorleverantören som ansöker om godkännande från tillsynsmyndigheten av anläggningens utformning. I Sverige är det reaktoroperatören som ansöker om godkännande. Mer att läsa om tillståndsbedömning och licensiering i ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 5 forts.
forts. Masaharu Hanyu från Hitachi meddelar att bolaget köper Horizon. Foto: Yoshikazu Tsuno/AFP Storbritannien finns i Kärnkraft i vår omvärld #9. I den första delen av det tvåstegsförfarande licensansökan innebär görs en utvärdering av reaktortypen i en Generic Design Assessment (GDA). I den andra delen görs en bedömning av ett specifikt bygge på en specifik plats. Fyra tillverkare har hittills varit involverade i GDA-programmet: Areva och EdF med EPR:n, Westinghouse med AP1000, GE Hitachi med ESBWR och Atomic Energy of Canada Limited (AECL) med ACR-1000. Kanadensarna drog sig ur processen på ett tidigt stadium. Även GE Hitachi frös licensieringen av ES- BWR relativt tidigt. Utformningen av den franska reaktortypen EPR fick godkänt av tillsynsmyndigheten den 13 december 2012 (mer om detta i förra nyhetsbrevet). Som meddelades i Kärnkraft i vår omvärld #12 så frös Westinghouse GDA-processen sommaren 2011. Enligt ett uttalande den 6 februari från VD:n för Westinghouse UK, Mike Tynan, vill bolaget återaktivera GDA-processen för AP1000. Tynan nämnde inget om vilket bolag som kan tänkas vara intresserat av att köpa reaktortypen. Orsaken till att Westinghouse drog sig ur tillståndsprocessen 2011 var att det inte längre fanns någon kund. HITACHI-GE VILL OCKSÅ LICENSIERA Planen var att Westinghouse skulle leverera AP1000 till Horizon. Eftersom de båda tyska energibolagen E.ON och RWE drog sig ur satsningen i mars förra året stod Horizon utan investerare. Den 29 oktober 2012 meddelades att Hitachi-GE köper Horizon för 696 miljoner pund. Bolaget planerar bygga två eller tre ABWR vardera vid Wylfa och Oldbury. Hitachi-GE är egentligen en leverantör och inte en reaktoroperatör. Är det en ny trend att leverantören hel- eller delfinansierar bygget för att sedan sälja sin andel när reaktorn står färdig att tas i drift? Hur som helst behöver kokvattenraktortypen gå igenom GDA-processen och diskussioner med tillsynsmyndigheten inleddes i början på året. Äntligen betong vid Summer-2 och Vogtle-3 Den officiella byggstarten för Summer-2 ägde rum den 9 mars och byggstarten av Vogtle-2 ägde rum bara några dagar efter. I förra numret av nyhetsbrevet finns en längre artikel om kärnkraftsläget i USA. Den 9 februari förra året fick Southern Nuclear kombinerad bygg- och driftlicens för två AP1000 vid Vogtle, Georgia. Drygt en månad senare, den 30 mars fick även South Caroline Electric & Gas (SCE&G) motsvarande licens för två AP1000 vid Summer, South Carolina. I samband med att licenserna utfärdades meddelade tillståndshavarna att betong skulle gjutas till sommaren. Att man börjar gjuta inneslutningens Gjutning av inneslutningens bottenplatta för Summer-2 som ägde rum 9-11 mars 2013. Foto: SCE&G bottenplatta brukar ses som den officiella byggstarten för en reaktor. Fördröjningen med omkring ett halvår förklaras bland annat med att en ny betongsammansättning först behövde få godkänt av tillsynsmyndigheten. Byggstarterna av reaktorerna i USA är de två första i världen för i år och det totala antalet reaktorer under uppbyggnad runt om i världen är nu 68. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 6
Ringhals kärnkraftverk. Foto: Björn Larsson Rosvall/SCANPIX Ny kärnkraft i Norden I Norden finns två kärnkraftsnationer (Sverige och Finland). Finländarna arbetar för att utöka kärnkraftsproduktionen. En EPR är under byggnation vid Olkiluoto (om än med stora förseningar och ökade kostnader) och ytterligare en reaktor planeras vid Olkiluoto. Dessutom planeras en ny reaktor i norra Finland vid Pyhäjoki. Bolaget som planerar för bygget, Fennovoima, planerar att välja reaktorleverantör under året. I Sverige är det inte aktuellt med någon utbyggnad av antalet reaktorer. Däremot utreder Vattenfall möjligheten att ersätta befintliga reaktorer och en dialog med Varbergs kommun har inletts. E.ON HAR HITTAT NY ÄGARE TILL FENNOVOIMA Som vi berättade mer om i förra nyhetsbrevet meddelade E.ON i höstas att bolaget vill sälja sin aktieandel i kärnkraftsbolaget Fennovoima. I mitten av februari berättade Voimaosakeyhtiö SF, som ägs av en sammanslutning av 61 finländska energibolag och elintensiva industriföretag, att man köper E.ON:s andel om 34 %. Prislappen kommer inte att offentliggöras. Köpet innebär att den finländska bolagssammanslutningen nu äger hela Fennovoima. Projektet står därmed utan delägande från bolag med erfarenhet från reaktordrift. Den finländska tillsynsmyndigheten, STUK, har påpekat att Fennovoima behöver nödvändig kärnkraftskomptens inom bolaget för att uppföra och driva anläggningen. Idag har bolaget omkring 80 anställda. Juhani Hyvärinen från Fennovoima berättar att bolaget siktar på att anställa fler med erfarenhet från branschen. FENNOVOIMA VÄLJER ABWR ELLER MINDRE REAKTOR Tidigare har Fennovoima meddelat att valet av reaktortyp stod mellan Toshibas ABWR och Arevas EPR. Den 25 februari meddelade dock bolaget att man förhandlar direkt med Toshiba om konstruktion av deras ABWR. Juhani Hyvärinen. Foto: Fennovoima Enligt Hyvärinen är därmed EPR utesluten för bygget vid Pyhäjoki. Däremot vill Fennovoima (återigen) utreda möjligheten att uppföra en mindre reaktor och har efterfrågat lösningar från Toshiba, Areva och Rosatom. Som orsak till att en mindre reaktortyp är attraktiv angav bolaget de genomförda ändringarna i Fennovoimas ägarstruktur. Det finska parlamentet godkände uppförandet av en reaktor forts. ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 7
forts. på maximalt 1800 MWe i juni 2010. Planen att bolaget ska utse en leverantör under året står fast. På en fråga om risken i att bygga en reaktor som skulle bli den första i sitt slag, svarar Hyvärinen att: Vi föredrar att undvika förstagångslösningar i största möjliga mån. I nästan samtliga utformningar behövs nya funktioner för att uppfylla de nya finska säkerhetskraven till följd av Fukushima. Antalet förstagångslösningar i utformningen av reaktorn varierar stort mellan de olika koncepten. VATTENFALL I DIALOG MED VARBERGS KOMMUN Det största kärnkraftbolaget i Sverige, Vattenfall, meddelade i slutet av januari att man vill inleda en dialog med Varbergs kommun angående möjligheten att uppföra ersättningsreaktorer vid Ringhals. Ett första inledande möte med kommunpolitiker och tjänstemän hölls också i början av februari. Syftet med dialogen är att undersöka kommunens synpunkter på vad som skulle vara en lämplig plats för en eventuell ny anläggning. Vattenfall lämnade sommaren 2012 till SSM in en ansökan om att ersätta en eller två reaktorer. IEA HÄVDAR ATT SVERIGE BEHÖVER KÄRNKRAFTEN Det oberoende OECD-organet, International Energy Agency (IEA), publicerade den 5 februari en granskning av Sveriges energipolitik. I rapporten står att Sverige behöver försäkra sig om att landets 10 reaktorer ersätts vid slutet av deras tekniska livslängd. Vidare skriver IEA att Sverige behöver planera både för en ersättning med ny kärnkraft och för en ersättning med andra energislag. När regeringen fattade beslutet att befintliga reaktorer får ersättas, sa man samtidigt att investeringar i nya reaktorer ska vara strikt kommersiella och att regeringen inte kommer att göra något för att underlätta finansieringen. IAE konstaterade att väldigt få exempel på framgångsrika utfall vid ett sådant tillvägagångssätt finns och att detta är anledningen till att länder som Storbritannien har valt att införa vissa prisgarantier för investerare i samband med konstruktion av ny kärnkraft. Redaktion Vattenfall Research & Development AB 169 92 Stockholm Karin Andgren karin.andgren@vattenfall.com 08 699 89 16 KONTAKT: Monika Adsten Elforsk AB Programområde Kärnkraft 101 53 Stockholm 08 677 27 35 monika.adsten@elforsk.se www.elforsk.se LAYOUT: Mio Nylén, formiograf mio@formiograf.se www.formiograf.se 073 406 78 00 I juni 2013 kommer European Nuclear Young Generation Forum (ENYGF) hållas i Stockholm. Omkring 400 yngre anställda inom kärnkraftsbranchen kommer att delta. Mer information om konferensen och hur du anmäler dig finner du här: http://www.enygf2013.com/ ELFORSK KÄRNKRAFT I VÅR OMVÄRLD 8