Nordsvenska hästar och sportfiske lockar sid 4

NYHETSBREV från Landsbygdsnätverket Tema: Naturturism Arbetsgrupp ska reda ut frågetecken sid 3 Nr 5 2015 Nordsvenska hästar och sportfiske lockar sid 4 Tusentals turismföretag hägrar i naturen Trenden är tydlig. Naturturismen har strålande framtidsutsikter enligt branschens barometrar. Ny forskning från Mittuniversitetet visar att den typiske företagaren arbetar deltid, driver en blandad verksamhet med starkt personligt engagemang, men har svårt att leva på sitt företag. Kajaking, vandring, jakt, skidåkning och annan naturturism borde ha goda framtidsutsikter, eftersom allt fler har råd att resa och är intresserade av upplevelser. Det menar Peter Fredman, professor vid Mittuniversitetet. Han har sänt ut en enkät till 2000 företag och organisationer som arbetar med naturturism för att få klarhet i deras styrkor och svagheter. På frågan vilka faktorer som bidragit till att ge framgång tonar en tydlig bild fram. Hög kompetens, tillgång till naturresurser och starkt personligt intresse är de tre viktigaste delarna, som lyfts fram, menar Peter Fredman. På minuskontot hamnar lönsamheten Bland utmaningarna märks brist på eget kapital samt lönsamhetsproblem, ingen egen mark att tillgå samt svårigheter att förstå regler som rör natur- och markanvändning. Här finns det anledning att titta på hindren. Reglerna kan förenklas för företagare. Stöd för att förbättra lönsamheten är också angeläget. Ibland kan de med goda idéer sakna tillgång till natur eller mark. Kanske kan markägare gå samman med företagare, frågar sig Peter Fredman. Hur många av företagen som egentligen kan leva på naturturism är svårt att exakt säga utifrån undersökningen, men siffror visar att hälften av dem omsatte mindre än en miljon kronor årligen. Genomsnittet bland de 2000 företagen låg på två miljoner kronor i omsättning, men det var några stora som drog upp siffrorna. Många är småföretagare, menar Fredman. Företagare med många järn i elden Generellt ger resultatet ett intryck av en diversifierad bransch där många olika verksamheter ofta kombineras. Endast ett av fem företag får 100 procent av sina intäkter från naturturism. Många kombinerar med annan verksamhet och hur stora de kan bli är svårt att spekulera i. Men hela 37 procent svarade att de var i en tillväxtfas medan 43 procent ansåg sig vara i en mer mogen fas. Merparten ansåg att guidade aktiviteter i naturen samt boende var de viktigaste affärsverksamheterna medan fiske, kajakpaddling och kanot/forsränning var de viktigaste friluftsaktiviteterna. Text: Agneta Borgström Foto: Peter Fredman/Ulrika Håård Medlem har ordet sid 4

LEDARE Landsbygdsnätverket satsar på naturturism Naturturism är ett av de nya områden som Landsbygdsnätverkets styrgrupp valt att fokusera på under 2015 och 2016. Naturturism är turism med inriktning på naturupplevelser och här har vi en tydlig koppling till de program som Landsbygdsnätverket arbetar med. Arbetsgruppen har som övergripande mål att nå en ökad kvalitet i genomförandet av landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling i de avseende de berör stärkt konkurrenskraft i företag inom branschen för naturturism. Gruppen har även som mål att nå en ökad delaktighet i landsbygdsutveckling hos branschens organisationer och aktörer. En viktig aspekt här är att arbetsgruppen ska verka för ett socialt och miljömässigt hållbart företagande. Naturen lyfts ofta fram som en viktig resurs för svensk turism och den har stor betydelse för bilden av Sverige internationellt. Vi har en fantastisk natur och vi är lyckligt lottade då vi har en bra tillgänglighet till densamma. Urvalskommitténs arbete med lokalt ledd utveckling Just nu pågår det ett intensivt arbete med urval av strategier för lokalt ledd utveckling. Först har en expertgrupp granskat och bedömt strategierna. Därefter gör urvalskommittén en egen bedömning med expertgruppens bedömning som underlag. Urvalskommitténs uppgift är att bedöma och prioritera de lokala utvecklingsstrategierna utifrån av Jordbruksverkets fastställda urvalskriterier. Urvalskommittén består av personer från ideell, privat och offentlig sektor. Personerna i kommittén representerar de olika fondernas mål utifrån sin kunskap och representerar därför inte enbart sin egen organisations mål. Urvalskommitténs arbete är slutfört den 8 april 2015. Sedan tar Jordbruksverkets arbete vid. Efter sommaren 2015 fattar Jordbruksverket det slutliga beslutet om vilka som ska få starta leaderområden. Enligt en nyligen publicerad rapport från Mittuniversitetet omsätter landets företag inom naturturism hela 3,6 miljarder kronor årligen och vart tredje företag bedömer att de är i en tillväxtfas. Vi har med andra ord stora möjligheter att ytterligare på olika sätt stärka branschen. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för naturturism har här en möjlighet att bidra till denna utveckling. Arbetsgruppen har många intressanta utmaningar. Ni som inte kommer att sitta med i gruppen kan följa deras arbete på Landsbygdsnätverkets webbplats. Givetvis är alla välkomna att hålla kontakt med gruppmedlemmarna och bidra med värdefulla inspel. Det arbetsgrupperna gör ska komma hela nätverket till nytta. Vi kommer inom Landsbygdsnätverket även att arbeta på tvärs mellan våra olika arbetsgrupper. Här tror jag vi har en fantastisk möjlighet att titta på beröringspunkter och hitta och se nya innovativa lösningar. I detta nyhetsbrev fokuserar vi på naturturism. Hoppas de artiklar som finns i nyhetsbrevet ska ge dig inspiration i ditt fortsatta arbete. Nya grupper i det europeiska nätverket Flera arbetsgrupper startar nu i det europeiska landsbygdsnätverket. Bland andra en för lokalt ledd utveckling och en för innovationer. Två andra ska fördjupa sig i hur vi når de övergripande målen för de nationella nätverken. Hur kan vi få fler intressenter mer delaktiga i landsbygdsutveckling och hur ökar vi kvaliteten i genomförandena av landsbygdsprogrammen? Grupperna kommer att arrangera seminarier och skriva slutrapporter om sina slutsatser. Ett sådant seminarium är i slutet av mars. Då deltar tre av ordförandena från svenska arbetsgrupper. De ska diskutera hur intressenters delaktighet kan öka. Våra svenska nätverksrepresentanter kommer att fortlöpande rapportera på nätverkets webbplats. Peter Melin, Landsbygdsnätverkets ordförande "Det är inget fel på förändring, bara den går i rätt riktning." Winston Churchill 2

Arbetsgrupp ska reda ut frågetecken Vilka regler gäller för branschen natur turism? Hur kan nya, gröna före tagare stöttas? Hur kan mark ägare samarbeta med till exempel Skistar eller bonden med fågelskådaren? Det är några frågor som ska hanteras av Landsbygdsnätverkets nya arbetsgrupp för naturturism. Vi har en snabb urbaniseringsvåg, samtidigt som både skogs- och jordbrukssektorn fortsätter att rationaliseras. Skogsbruket skapar numera bara 10 000 årsarbeten på gårdsnivå. Detta i en näring som tidigare stod för kanske 100 000 jobb på landsbygden. Utvecklingen är densamma inom jordbruk och djurhållning. Men turismen går i motsatt riktning med en stadig tillväxt på cirka fyra procent årligen över hela världen. Många nya jobb kan skapas på landsbygden inom branschen naturturism, säger Leif Öster, ordförande för den nya arbetsgruppen och styrelsemedlem i Ekoturismföreningen som var en av dem som tog initiativ till gruppen. Finansiering och regelverk Ökat företagande, mer entreprenörskapstänk, nya samarbeten och fler goda exempel är enligt Leif Öster lösningar för att lyfta naturturismen. Likaså menar han att naturturismen måste bli en begriplig näring för potentiella finansiärer. Bankerna förstår idag hur man kan belåna en skog, en åker eller jordbruksbyggnader. Men när det kommer till naturturism upplever de att det är svårt att finansiera satsningar, säger Leif Öster, som själv driver konferensanläggningen Dalagård. En lika central fråga är att titta på möjligheterna till samverkan kring markanvändning. Björn Galant på LRF, som är en av flera initiativtagare till arbetsgruppens bildande, är expert på allemansrätt och infrastruktur. Om man som markägare och turismföretagare är överens, kan man göra mycket mer än det som tillåts inom ramen för allemansrätten. Du skulle till exempel kunna bygga vindskydd, ordna hus för packning eller få hjälp med transporter, säger Björn Galant. Ordning och reda löser problem Exempel finns; Skistar samarbetar med markägare kring cykel- och längdskidspår och med aktörer för ridleder, där ryttare gjort upp med markägare. Ibland kan dock olika intressen hamna i konflikt med varandra. I Funäsdalen löste man ett stort problem med otillåten skoteråkning genom att kommunen förbjöd skoterkörning över- Många nya jobb kan skapas på landsbygden inom branschen naturturism, säger Leif Öster, ordförande för den nya arbetsgruppen. allt förutom på leder. Därefter slöts avtal med 350 markägare och man byggde upp ett finfint ledsystem. Till dessa kunde man köpa ledkort som blev billigare för lokalbefolkningen att använda året om, men dyrare för turister, menar Galant. Mer ordning och reda gynnar området naturturism avslutar Leif Öster: 3 Vi måste reda ut befintliga regelverk så att de blir tydliga för företagare, markägare och andra. Vi måste hitta en infrastuktur för hur en utvecklad framtida naturturism ska fungera på landsbygden. Det blir en av arbetsgruppens stora frågor. Text: Agneta Borgström Foto: Staffan Widstrand, Ekoturismföreningen

Tillsammans för nya jobb på landsbygden I början av mars presenterade vi en framtidsplan för svensk fisketurism. Bland våra förslag och synpunkter gör vi tummen upp för Jordbruksverkets vision att fördubbla fisketurismen under det här årtiondet. Visserligen är begreppet fisketurism inte tydligt definierat och det saknas kunskap kring antal jobb, omsättning och exportintäkter för basåret 2010. Trots dessa brister är det odiskutabelt att en fördubbling av fisketurismen åtminstone skulle skapa flera hundra nya jobb och ett par hundra miljoner kronor mer i omsättning på svensk landsbygd. En viktig del av dessa skulle dessutom bestå av exportintäkter för Sverige. Årliga gränsundersökningar visar nämligen att dubbelt så många utländska besökare fiskade under sin Sverigevistelse, jämfört med de som besökte ett idrottsevenemang. En ambitiös vision är utmärkt, men det räcker inte. Vad är det för fördubbling vi vill uppnå? Dubbelt så många sålda fiskekort? Hundra procent högre omsättning bland företagen utifrån fler besökande sport- och fritidsfiskare, som dessutom konsumerar mer på resmålet i form av boende, måltider, guidningar och annan service? Och viktigast av allt: Hur når vi dit? Frågorna är många, svaren är få och nu skriver vi 2015. Det är hög tid att visionen omsätts i praktisk handling. Men då måste vi veta vad som ska göras, i vilken ordning och med vilka resurser. Branschens eget förslag till framtidsplan är en bra början, men vi behöver också klara ut vem som gör vad. Branschen, inte minst på nationell nivå, bör ha huvudansvaret och leda utvecklingen. En nära samverkan och dialog mellan fiskevattenägare och utövande sport- och fritidsfiskare är ett villkor för framgång, liksom en ordentlig titt i backspegeln. Det är ju inte första gången vi spänner bågen för svensk naturturism, och eftersom resultaten inte alltid varit optimala måste vi lära MEDLEM HAR ORDET av tidigare misstag. Sammantaget blir visionen om fördubblad fisketurism en rejäl utmaning att sätta tänderna i. Knappast något som branschen klarar på egen hand, och inget som uppnås genom spridda projektskurar runt om i Sverige. Istället måste vi fokusera på egenskaper, som vi brukar vara bra på i Sverige. Lagarbete, långsiktighet och rollfördelning. Detta är därför några av de strategiska frågor som Landsbygdsprogrammets nybildade arbetsgrupp kring naturturism nu sätter upp på sin agenda. Per Jiborn är verksamhetsansvarig på Ekoturismföreningen och har arbetat med utveckling av svensk natur- och ekoturism sedan 2000. Per Jiborn, Ekoturismföreningen Nordsvenska hästar och sportfiske lockar Lappländskt flugfiske eller hästtur i trolsk hälsingeskog. När Per Jobs vågade hoppa från kanten och släppa allt annat kunde hans fiskeföretag FishYourDream utvecklas. Maria Strömbäck Svärds helhjärtade satsning på hästupplevelseföretaget Tur o Ton, har vuxit genom starka lokala samarbeten och känslan för traditioner. Text: Agneta Borgström Foto:Trons Som många andra började gotlänningen Per Jobs sin sportfiskeverksamhet i liten skala. Under vår och höst erbjud han havsöringsfiske från Gotlands kalkrika stränder. Efter några år kände han att verksamheten skulle må bra av att utvecklas och byggas ut med fler upplevelser. Det fanns ingen havsöring på sommaren, så vi investerade i en anläggning vid Kaitumälven, Tjuonajokk i Kirunafjällen. Dit flyger vi nu gäster med helikopter för mycket fint flugfiske, säger Per Jobs, som nyligen också köpt en fiskeverksamhet i Ammarnäs. Utbyggd verksamhet med boende Fiskeupplevelser vid hav och raukar, men också fjäll och sjö kompletterar varandra väl. Det innebär att turismföretagaren kan rikta sig till olika kunder. Lättillgängligt havsfiske med billigare vistelse tilltalas av vissa och mer exklusiva upplevelser i svårtillgänglig miljö av andra. Jag kan erbjuda fiske året runt. Från början satsade jag bara på guidning, men så fort jag kunde satsa på boende samt mat Upplevelseföretaget Tur o Ton i Hälsingland har en verksamhet som står på flera ben, åkturer i häst och vagn, slädfärder, musikupplevelser, historieberättande och lokal mat. och dryck ökade intäkterna, säger Per Jobs, vars verksamhet i dag har en helårsanställd fiskeguide samt tio säsongsanställda. Certifiering vinnande faktor Även upplevelseföretaget Tur o Ton i Hälsingland har en verksamhet som står på flera ben, åkturer i häst och vagn, slädfärder, musikupplevelser, historieberättande och lokal mat. Verksamheten, som startade 2006, bedrivs nu året om på två anläggningar nära Järvsö. Ägaren Maria Strömbäck Svärd menar att upplevelserna skapar en fin helhet. Den lokala förankringen och livet i skogen är kärnan. Vår produkt kretsar kring hållbarhet. Vi 4 har byggt upp ett stort nätverk av lokala matleverantörer som valts med omsorg, säger Maria Strömbäck Svärd, som driver företaget med sin man. För de båda företagen har certifieringen à la naturens bästa hjälpt dem att synas och öka sin trovärdighet. Tur o Ton samarbetar med Destination Järvsö, Hälsingland Turism, Region Gävleborg och har marknadsförts i allt från tunnelbanekampanjer till Coop och nordiska resemagasin. Att nischa sig inom naturturism är viktigt, säger Maria Strömbäck Svärd. I dia log med gäster förbättras ständigt utbudet.

Från finska nätverkets webbplats. Nätverk byggs i samarbete Finska Landsbygdsnätverket rustar för nystart Nu planerar det finska Landsbygdsnätverket för fullt inför den nya programperioden. Den 25 och 26 mars går startskottet vid en första nätverksträff. Och redan har utbytet av erfarenheter påbörjats med det svenska nätverket. Den 24 februari träffade representanter från det svenska nätverket det finska nätverket på skogs- och jordbruksministeriet i Helsingfors. Från Sverige deltog tre representanter från olika arbetsgrupper, Contact Points resursperson samt en representant från Landsbygdnätverkets kansli. Efter att det svenska Landsbygdsnätverket berättat om sin verksamhet och planerade struktur fick det finska ta vid. Satsning på kommunikation, innovation och checksystem Representanterna från det finska nätverket berättade att det finländska Landsbygdsnätverkets budget ligger på över 91 miljoner kronor totalt under programperioden, vilket är motsvarande ca 30 miljoner kr större än vår svenska. Nätverket lägger mycket resurser på kommunikation. Det planeras en stor lanseringsplan för att informera om landsbygdsutvecklingsprogrammet. Samverkan mellan Landsbygdsnätverkets kommunikationsavdelning och de regionalt kommunikationsansvariga, som ofta är finansierade inom landsbygdsutvecklingsprogrammet i samverkansprojekt mellan leadergrupperna, gör nätverket starkare, menar man. Det finska Landsbygdsnätverket funderar även på att ha ett checksystem med medel som organisationerna kan söka, motsvarande som det svenska nätverket arbetade med förra perioden. Vad gäller EIP planerar man att inom nätverket ha tio stycken större innovationsgrupper. Utöver det planerar man att få till ca 300 mindre innovationsprojekt på regional nivå som finansieras av samarbetsåtgärden i programmet. Arbetsgrupper och koordinering av nationella projekt Det finska nätverket har hittills startat fyra arbetsgrupper som ska arbeta med entreprenörskap, innovation, miljö och unga. Ledamöterna i arbetsgrupperna handplockas av de utsedda ordförandena. Det finländska nätverket har tidigare gjort och kommer även framöver att koordinera de nationella projekten inom landsbygdsutvecklingsprogrammet. Sofia Lindblad, ordförande i Gröna näringar-gruppen, tyckte det var inspirerande att lyssna till det finska nätverkets planering: Det var exempelvis intressant att höra hur de ser på medlemskapet i Landsbygdsnätverket där alla på landsbygden är medlemmar. Det skiljer sig ju från hur vi gör i Sverige där det är nationella organisationer och myndigheter som söker medlemskap. Det var även intressant att höra om deras arbets grupper och jämföra med våra, att de hand plockar vilka som ska vara med medan vi låter medlemsorganisationerna nominera. Diskussion om framtida samarbeten Under mötet diskuterades en alternativ möjlighet till framtida utvärdering där det svenska nätverkskansliet utvärderar det finska och vice versa. Diskussioner fördes även om ett gemensamt styrgruppsmöte, exempelvis på Åland. Helt klart är att samarbetet och utbytet av erfarenheter med det finska Landsbygdsnätverket kommer att fortsätta under programperioden. Snart ska vi börja ha gemensamt fika med det svenska nätverkskansliet. Den här typen av mer regelbunden kontakt ska bli intressant att dra igång, eftersom vi genom våra diskussioner upptäcker gemensamma frågor att arbeta vidare med. Som till exempel samarbeten mellan våra respektive arbetsgrupper som vi tillsammans kan säkra upp, avslutar Juha-Matti Markkola, på det finska nätverkskansliet. Text: Jessica Hagård och Nils Lagerroth 5

Ny chef för lokalt ledd utveckling Johan Magnusson är ny chef på den nya enheten för lokalt ledd utveckling på Jordbruksverket. Johan började den 1 mars. Han har lång erfarenhet från arbete på EU-kommissionen och kommer nu direkt från Bryssel. Under de senaste åren har Johan arbetat med EU:s integrerade havspolitik på DG Mare och dessförinnan DG Regio där han var ansvarig för EU:s sammanhållningspolitik i Litauen. Han arbetade även med att få in lokalt ledd utveckling i regionalfonden. Tidigare har Johan arbetat i nio år på DG Agri med landsbygdsutveckling. Han var ansvarig för första versionen av landsbygdsprogrammet (2000 2006) och kontakterna med Sverige. Han arbetade även med Leader+ under den tiden. Innan dess, under andra halvan av 90-talet arbetade han med Leader mål 5b och Leader mål 6. Jo, jag har en viss erfarenhet av lokalt ledd utveckling även om det ligger några år tillbaka i tiden säger Johan. Det är en del som är nytt nu. Att vi har fyra fonder gör att innehållet kan bli bredare. Det är verkligen en styrka. Inom landsbygdsprogrammet och fiskeriprogrammet har man jobbat med lokalt ledd utveckling förut men för regional- och socialfonden är det nytt. Johan känner till Landsbygdsnätverket och tycker förstås att det är mycket viktigt. Text: Carin Hörnsten. Foto: Jessica Hagård Samordningsgruppen för lokalt ledd utveckling Samordningsgruppen är en plattform för dialog och utbyte av erfarenheter mellan leadergrupper, nationella organisationer och myndigheter under programperioden. Gruppen i sin nuvarande form har funnits i snart ett år och har jobbat intensivt med att lärdomar från tidigare programperiod tas till vara i uppbyggnaden av det nya. Att prata med varandra och att kunna utbyta erfarenheter är särskilt viktigt nu i startskedet av den nya programperioden. Oavsett om grupperna arbetar uteslutande med en eller alla fyra av de tillgängliga fonderna kallas de leadergrupper. Eftersom det är möjligt för leadergrupperna att arbeta med en lokal utvecklingsstrategi finansierad från flera olika fonder, är det bra att både regionalfonden och socialfonden är representerade i samordningsgruppen tillsammans med Jordbruksverket, som har huvudansvaret för de två övriga fonderna, konstaterar Staffan Markström som är samordningsgruppens ordförande. Även de nationella organisationerna Hela Samordningsgruppens ordförande Staffan Markström. Sverige ska leva, LRF, Naturskyddsföreningen och Hushållningssällskapen är med för att tillsammans bidra med ett brett perspektiv på hur lokalt ledd utveckling kan genomföras på bästa sätt. Leaders representation I förra programperioden delade leadergrupperna in sig i sex regioner och valde representanter till den dåvarande Samverkansgruppen. Fram till att de nya leadergrupperna har kommit igång och därmed kan välja sina nya representanter, är det de ursprungliga leaderrepresentanterna som ingår i Samordningsgruppen. Två representanter för fiskegrupperna FOG i den förra perioden, finns också med. Under senhösten 2015 blir det aktuellt med en omstrukturering av Samordningsgruppen baserad på de nya grupperna. Arbetar genom utskott och undergrupper Det är totalt 23 personer i Samordningsgruppen och dessutom är ytterligare fem personer adjungerade bland andra från näringsdepartementet och Landsbygdsnätverkets kansli. För att få ett fungerande arbete har flera utskott bildats. Ett dialogutskott har avstämningar med Jordbruksverket varannan vecka och tar ansvar för att förankra sig bland de övriga i samordningsgruppen. Ett av utskotten har ansvar för planering av regionala och nationella leaderträffar, ett ansvarar för specifika frågor för Havs- och fiskerifonden och en nybildad undergrupp, den så kallade kvalitetsgruppen arbetar med handläggnings- och IT-frågor. Syftet med den sistnämnda är att identifiera orsaker till avvikelser och fel i projekthandläggningen från idé till slutrapport och försöka hitta lösningar. Text: Hans-Olof Stålgren Följ oss även på internet: www.landsbygdsnatverket.se facebook.com/landsbygdsnatverket Twitter: @landsbygdsnatve Ansvarig utgivare: Maria Gustafsson Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB För att prenumerera på nyhetsbrevet anmäl dig på www.landsbygdsnatverket.se 6