Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar infrastruktur och byggnader, men skyddar inte stranden och dess funktioner Ett naturanpassat erosionsskydd ska Andra termer för naturanpassade erosionsskydd minska erosionen samtidigt som det ska vårda naturen och ge rekreativa och estetiska fördelar genom att efterlikna naturens funktioner och utseende. Ekosystembaserade erosionsskydd Biologiska erosionsskydd Ingenjörsbiologiska erosionsskydd Mjuka skydd Naturskydd 1
Kust och sjö Geologi: geologiska förhållanden som påverkar erosionsprocesserna. Jordart: jordartens benägenhet att erodera. Vattendrag Geologi: geologiska förhållanden som påverkar erosionsprocesserna. Jordart: jordartens benägenhet att erodera. Vind: den huvudsakliga kraften (orsaken) till våg- Vågor: vid större vattendrag kan vågor påverka Naturliga faktorer som kan påverka erosion Exempel bildning. erosion och transport av sediment. Vågor: den viktigaste kraften för erosion och Vattenhastighet: strömmande vatten i vattendrag är en viktig kraft för erosion. transport av sediment. Vattenstånd och tidvatten: påverkar strandmorfologin. stränderna genom att stabilisera marken. Vegetation: viktigt för att bibehålla/förbättra Strömmar: kustparallella strömmar transporterar Avrinning: vid nederbörd på och genom marken sediment. längs vattendrag. Vegetation: viktigt för att bibehålla/förbättra Landhöjning: landhöjning i förhållande till förändring av vattennivå och hur det påverkar så att kustskydd genom att stabilisera marken. nya nivåer av stranden kan utsättas för erosion. Avrinning: vid nederbörd på och genom marken. Is: isnötning längs stränder och tjäle. Landhöjning: landhöjningen påverkar kusten och kompenserar havsnivåhöjningen. Grundvatten: grundvattenströmningens inverkan på inre erosion, grundvattennivåns inverkan på Is: isnötning längs stränder och tjäle. yterosion. Grundvatten: grundvattenströmningens inverkan Mänskliga aktiviteter som kan påverka erosion Exempel Aktiviteter längs stranden bebyggelse hamnar och kajer skyddsvallar infrastruktur, ex. vägar, järnvägar, broar, ledningar, etc. industri stabilitets- och erosionsåtgärder hantering av kantzoner i skogs- och jordbruk Aktiviteter i avrinningsområdet skogsbruk och avverkning jordbruk täktverksamhet utdikning och markavvattning hårdgjorda ytor Aktiviteter i vattendrag dammkonstruktioner sandutvinning muddring uträtning, kanalisering och kulvertering rensning av vattendrag gamla flottledsrensningar reglering av vattendrag och sjöar Aktiviteter i havet eller i sjöar sandutvinning muddring vindkraftparker reglering av sjöar fartygsgenererade vågor på inre erosion, grundvattennivåns inverkan på fartygsgenererade yterosion. vågor Hur skyddas stranden mot erosion idag? Hur skyddas stranden mot erosion idag? Vid kusten Hövder, vågbrytare Strandfodring Vid sjöar Hövder Växter Vid vattendrag Enstaka naturanpassade, mest som test (död ved) Vid reglerade vattendrag Enstaka naturanpassade, mest som test hittills (enstaka block) Längs farled 2
Hårda skydd Gabioner Betongblock Spont Mjuka skydd Kombinerade skydd Vegetation (gräs buskar, med vegetation träd) Gabioner med vegetation Kokosmattor med Betonghålblock med vegetation vegetation Geotextil med vegetation Träpålar med vegetation Dött växtmaterial Faskiner i komb. med sten Sandåterföring Enstaka block Vegetation (gräs, örter, träd, buskar) som erosionsskydd Växtens rötter skall vara snabbväxande Växten skall vara vattentålig Växten skall vara slittålig mot vågor och annan nötning Växten skall vara konkurrenskraftig, men inte konkurrera ut övriga befintliga arter Växten skall finnas lokalt Varför naturanpassade erosionsskydd Vad är ett naturanpassade erosionsskydd Hårda strukturer (betong, sten, stål) höll inte, flyttade problemen Alternativ som sandåterföring och växter började användas Ökat intresse för att bevara och gynna biologisk mångfald Helheten Erosionsskydd som utformas så ett det bevarar och stärker biologisk mångfald. Erosionsskydd som konstrueras för att minska skada på eller gynna morfologiska och ekologiska strukturer. Kombinerar ekosystembaserade lösningar med ingenjörsvetenskap 3
Kokosnät för att binda vegetation (Foto P. Danielsson, SGI) 4
Källa: https://www.habitatblueprint.noaa.gov/living-shorelines/ Källa: https://www.habitatblueprint.noaa.gov/living-shorelines/beaufort/ Projekt Furusundsleden 5-årigt forskningsprojekt (2017-2021) Finansieras av SjöV/TrV, HaV, Lst Sthlm, SGI Leds av SGI, i samarbete med LTH. Doktorand vid LTH, Teknisk vattenresurslära Testar olika typer av naturanpassade skydd i tre områden Projekt Ödegärde, Göta älv Uppföljningsprojekt Installation finansierat av SjöV, uppföljning finansierat av SGI Gammalt erosionsskydd av sprängsten, sjönk ner, pålagrade ny sten undervattenskred Testområde med träpålar 5
Naturanpassade erosionsskydd Fördelar Biologisk mångfald Rekreation Estetiska värden Resiliens Reglerande Nackdelar Håller inte för alla krafter Kan ta lång tid att få full funktion Känsligt för olika väderhändelser (t.ex. torka) Foto: SGI Underlag Förstudie Naturanpassade Erosionsskydd, vattendrag Vägledningar ska tas fram för farleder, vattendrag, kust och sjö Forskningsprojekt Furusundsleden Göta älv Umeälven Vad vi gör just nu Samverkan Regional Kustsamverkan Skåne / Halland Myndighetsnätverket stranderosion Kunskapsuppbyggande och -förmedling Samverkar med forskningsinstitut, universitet, högskolor, nationellt och internationellt Deltar på olika möten och konferenser Kurser TACK Foto: SGI 6