remissvar Angående eventuell alunskifferutvinning på Närkeslätten i Eskilstunaåns avrinningsområde Från Bergsstatens hemsida:http://www.bergsstaten.se/ "Minerallagen handlar om undersökning och utvinning av vissa mineralfyndigheter på land oavsett vem som äger emarken. Ansökningar om tillstånd m.m. görs hos Bergsstaten. Lagen definierar exakt vilka mineraliska ämnen som reglerna gäller för, de s.k. koncessionsmineralen se 1 kap. 1. Ett undersökningstillstånd ger ensamrätt till undersökning, tillträde till marken inom tillståndsområdet och företrädesrätt till bearbetningskoncession. Undersökningstillstånd ger inte rätt att bedriva undersökningsarbete som inte stämmer med de miljöregler som kan gälla för området. Ansökan om dispens görs i regel hos länsstyrelsen." I KVARNTORP UTVANNS URAN REDAN PÅ FEMTIOTALET Våren 1940 tillsatte regeringen en kommitté för att börja utvinna olja ur alunskiffern i Kvarntorp i området. Under hösten samma år bildades Svenska Skifferolje Aktiebolaget SSAB. Även uran (c:a 50 ton) utvanns och bolaget hoppades att uranutvinningen skulle bidra till att göra verksamheten lönsam. År 1966 avvecklades emellertid hela verksamheten i Kvarntorp, eftersom den var olönsam och gav upphov till svåra miljöskador. Sida 1 av 17
ANSÖKNINGAR OM ATT FÅ UNDERSÖKA ALUNSKIFFERN UNDER NÄRKESLÄTTEN På 1970-talet ansökte Boliden AB och LKAB om tillstånd att få utvinna olja och industrimineraler ur skiffern. Massiva protester ledde dock till att planerna lades ned. Tjugofem år senare avslogs motsvarande ansökningar från det australienska gruvbolaget Southern Pacific Petroleum. För närvarande (nov 08) har tre bolag fått undersökningstillstånd för "olika mineraliska ämnen" på Närkeslätten. : 1. Svenska Skifferoljeaktiebolaget Bolaget saknar hemsida. Telefon: 036-163400. På en företagsinformationssida beskrivs verksamheten så här: http://www.allabolag.se/5566592084/verksamhe 2. Continental Precious Minerals Incorporated http:// www.cpminerals.com/ Toronto, Ontario Canada 3. Aurora Energy Ltd. Företaget http://www.auroraenergy.com.au/ default.asp är inriktat på uranprospektering i Australien.2 En mycket detaljerad karta avseende gruvbolag och områden finns här: http://skollersta.nu/fredaskiffern/karta/alla%20omraden.htm (Kartor över varje delområde kan tas fram.) Sida 2 av 17
Sida 3 av 17
BOREALT LANDSKAP OVANFÖR HK NEMORAL BYGD NEDANFÖR HK TRADITIONELL BRYTNING Att det är stor skillnad mellan länets båda naturliga regioner avspeglar sig tydligt i synsättet hos människor vad gäller gruvbrytning och hur sådan verksamhet påverkar landskapet. I urbergsområdena med malmförande leptitbergarterna har man i sekler utvunnit järn, zink, silver etc ur de malmförande leptitbergartrna, t ex i Grängesberg och Zinkgruvan. Där har man använt traditionell brytningsteknik med djupa lodräta schakt och horisontella orter. Den tekniken kan inte användas, om man vill utvinna brännbara ämnen och metaller i alunskiffern under Närkeslättens odlingsbygder, med sina åkrar, drumliner och bebyggelse, vilande på sedimentära lättvittrade bergarter. I stället måste stripmining tillämpas dvs avrymning av åkrar, skog, bebyggelse etc ovanför alunskiffersedimenten. Kort sagt skapas då jättelika rullande dagbrott i vinkeln/sänkan mellan Kilsbergen i väster och Hallsbergsbranten i söder. Sida 4 av 17
ISL-metoden Gruvbolagen förespråkar därför användandet av en kemisk lakningsmetod: ISL (In SITU Leaching). Metoden bygger på att svavelsyra pumpas ner i borrhål för att laka ut metaller, t ex uran. Eftersom metallhalterna är låga i Närkeslättens alunskiffer skulle utvinning med in situ lakning kräva ett mycket stort antal borrhål inom stora områden för att medge utvinning av mer än obetydliga mängder metaller. Det finns stor risk att lösningskemikalier med utlösta metaller och andra ämnen från alunskiffern sprider sig så att lösningen inte kan pumpas upp fullständigt. Område med ISL-utvinning i Nevada Sida 5 av 17
Det är mycket svårt att finna några rapporter om positiva resultat av ISL-metoden i regioner i världen, som motsvarar Närkeslätten med avseende på berggrundsstruktur, hydrologi, natur, kultur, bebyggelse och infrastruktur. Vissa positiva resultat redovisas från utpräglade glesbygdstrakter i t ex tundraområden i Canada och ökenområden i USA och Australien. Några omfattande protester mot planerna har inte förekommit i dessa trakter. På några platser i Australien har aboriginerna haft synpunkter på isl-metodens tillförlitlighet, men myndigheterna har på "ett sakligt sätt" förklarat att landskapet inte alls kommer att skadas av svavelsyran som sprutas ner i borrhålen. Aboriginer hindras med tårgas från att störa ISL-planer DET HAR BOTT MÄNNISKOR PÅ NÄRKESLÄTTEN I TUSENTALS ÅR Från istiden och framåt Sida 6 av 17
Oavsett vilken metod som används - stripmining eller isl-teknik -, om man vill ta till vara olja, metaller mm i alunskiffern under Närkeslätten, blir resultatet att en urgammal kulturbygd blir helt förstörd samt att såväl ytvatten som grundvatten skadas av giftigt och förorenat lakvatten. "Mit der Dummheit kämpfen Götter selbst vergebens." (Friedrich Schiller) (Mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves.) NÄRKESLÄTTENS "ÖMTÅLIGA HYDROLOGI" Större delenav avrinningsområdet ligger i Örebro län, medan mindre delar ligger i Västmanlands län och Södermanlands län. Hjälmarens huvudsakliga utlopp, Eskilstunaån, mynnar i Mälaren vid Torshälla, medan ca åtta procent av utflödet går via Hjälmare kanal till Arbogaån. Svartån och Täljeån/Kvismare kanal samt hundratals bäckar och diken bildar det ömtåliga kapillärnätet som avvattnar Närkeslätten till Hjälmaren. Från alunskiffern utmed Kilsbergskanten rinner t ex Garphytteån, Frösvidalsån och Ranglabäcken till Svartån. Täljeån (som byter namn vid Almbro till Kvismare kanal) får vatten från skifferlagren utmed förkastningsbranten i söder och de smärre förekomsterna ute på slätten. Bland alla dessa bäckar, vars vatten så småningom når Segersjöviken, kan nämnas Kyngensbäcken, Pryskebäcken, Torpabäcken, Skeppstabäcken, Ruggabäcken, Kvarnabäcken, Koängsbäcken, Frommestabäcken, Sköllerstabäcken, Kånstabäcken, Hammarsån, Meningaskerbäcken, Tybblebäcken, Prästgraven och Sibbasbäcken. Alla dessa vattendrag, som bildar ett ömtåligt kapillärnät, påverkades kraftigt av de stora sjösänkningsprojekten som igångsattes i mitten av 1800-talet. Nya odlingsmarker skapades men också omfattande hydrologiska problem, då sjöar sänktes eller försvann t ex de båda Kvismaresjöarna, Mosjön och Skarbysjön samt när våtmarker torrlades. All gruvhantering kräver stora mängder processvatten. Myndigheterna i slättens tätorter funderar ständigt över var man ska hämta sitt dricksvatten. Hjälmaren, Vättern Järleån, Sottern, Tisaren etc finns med i diskussionerna. Svartån räcker inte till och Täljeån är ett dike under torrsomrar. Hur resonerar man egentligen i gruvbolagens tankesmedjor? Sida 7 av 17
Detaljerade hydrologiska kartor finns här: http://skollersta.nu/www.skollersta.nu/nysida/sid1/skifferhot/ skifferfakta/berggrundlatorp.pdf http://skollersta.nu/www.skollersta.nu/nysida/sid1/skifferhot/ skifferfakta/berggrundskollerstaasker.pdf Sandstenen - en ypperlig grundvattenreservoar Under stora delar av Närkeslätten finns den kambriska sandstenen, som är en en ypperlig grundvattenreservoar. Även den ordoviciska kalkstenen, där den inte är borteroderad, har ofta bra vatten. Förkastningssprickor har resulterat i att det finns vertikala förbindelser mellan alla skikten i den kambrordoviciska lagerföljden, från kalkstenen via alunskiffern, lerskiffern och sandstenen ner till urbergsytan i botten, vilket gör att otjänligt vatten från borrhål kan förorena såväl ytvatten som de båda akvifererna i berggrunden. Sida 8 av 17
RAMDIREKTIVET STÄLLER KRAV Ökade utsläpp av föroreningar från Svartåns och Täljeåns vattensystem till Hjälmaren, Mälaren och Östersjön strider helt mot Ramdirektivet för vatten där det står att god status måste uppnås för allt vatten i Europa senast 2015 och att hållbar vattenanvändning säkerställs över hela Europa. Läs mer om ramdirektivet http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/l28002b.htm http://www.vattenportalen.se/docs/brochure_sv.pdf låd Sida 9 av 17
NÅGRA LANDSKAPSBILDER FRÅN NÄRKESLÅTTEN PÅ OCH INVID ALUNSKIFERN Sida 10 av 17
Sida 11 av 17
SLÄTTBYGDENS BIOLOGISKA MÅNGFALD Sida 12 av 17
Mandelblomma Tibast Guldbagge Sida 13 av 17
SJÖAR OCH VÅTMARKER Hjälmaren, den certifierade gössjön - mycket artrik miljö Sockelkärret Sida 14 av 17
NÅGRA BILDER FRÅN OMRÅDEN DÄR URANUTVINNING SKER MED STRIPMINING ELLER ISL-METODEN Sida 15 av 17
Sida 16 av 17
10dec2008.rtfd 2008-12-14 19.52 Sida 17 av 17