SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av vård, sysselsättning och utbildning. Endast en procent nämner energifrågorna som viktiga. 1 Men det innebär inte att svenska folket saknar åsikter när det gäller energifrågor. Tvärtom tar man tydligt ställning i frågan om vilka energislag Sverige bör satsa mer på eller avstå från i framtiden. Sedan 1999 har det i SOM undersökningarna ställts en fråga om vilka energikällor vi bör satsa på i framtiden. Frågan omfattar åtta energikällor; vattenkraft, vindkraft, solenergi, kärnkraft, biobränslen, fossil/-naturgas, kol och olja. Resultaten från den senaste SOM-undersökningen samt från de fem tidigare undersökningarna redovisas i tabell 1. 2 Av de energikällor vi frågar om är tveklöst solenergi och vindkraft populärast. Resultaten från 2004 års SOM-undersökning visar att 79 procent av den svenska befolkningen vill satsa mer på solenergi än vad som görs idag. Motsvarande siffra för vindkraft var 73 procent. Därefter följer vattenkraft och biobränslen som 47 respektive 45 procent vill satsa mer på. För naturgas och kärnkraft är siffrorna 30 respektive 14 procent. En ökad satsning på kol och olja saknar nästan helt stöd bland befolkningen. Endast 2 procent vill se en ökad satsning på dessa två energikällor. Kol anser 77 procent att vi helt bör avstå från eller satsa mindre på än idag. Motsvarande siffra när det gäller olja är 73 procent. Resultaten visar också på en stabil opinion över det sex år vi ställt frågan. Några dramatiska förändringar har inte skett. Små skiftningar kan dock noteras när det gäller kärnkraft och vindkraft. Kärnkraftsopinionen har blivit något mer positiv. Andelen som vill satsa mer på kärnkraft har ökat från 9 procent 1999 till 14 procent 2004 medan andelen som helt vill avstå från kärnkraften som energikälla minskat från 20 procent till 16 procent. 3 Stödet för en ökad satsning på vindkraft minskade med tio procentenheter, från 74 till 64 procent, mellan åren 1999 och 2003. Men den senaste mätningen visar på en återhämtning och 2004 var andelen som önskade satsa mer på vindkraften åter uppe i nivå med de tidigaste mätningarna (73 procent). 4 Vad som påverkat opinionen är svårt att säga. Möjligtvis kan det spekuleras i om uppmärksamhet kring lokala debatter om vindkraftsetableringar fick opinionen att vika något 2002 och 2003. Exempelvis resulterade den hittills enda folkomröstningen om utbyggnad av vindkraften i Skurups kommun 2002 i ett knappt nej. En orsak till det ökade stödet 2004 skulle kunna vara att befolkningen i en tid av höga priser på el och olja samt den förestående avvecklingen av Barsebäck 2 i större utsträckning söker alternativ till de dominerande energikällorna, varav vindkraften kan vara ett. 221

Per Hedberg Tabell 1 Vilka energikällor bör Sverige satsa på? (procent) fråga: Hur mycket bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5-10 åren? svarsalternativ energikällor och satsa ungefär satsa helt avstå från ingen summa undersökningsår satsa mer som idag mindre än idag energikällan åsikt procent vattenkraft 1999 41 44 6 1 8 100 2000 39 48 6 1 6 100 2001 40 46 7 1 6 100 2002 44 45 4 1 6 100 2003 44 44 4 1 7 100 2004 47 41 5 1 6 100 vindkraft 1999 74 14 3 1 8 100 2000 72 17 4 2 5 100 2001 71 16 5 2 6 100 2002 68 19 5 2 6 100 2003 64 22 5 2 7 100 2004 73 16 3 2 6 100 solenergi 1999 77 11 2 1 9 100 2000 77 14 2 1 6 100 2001 75 14 3 1 7 100 2002 77 14 2 1 6 100 2003 75 15 1 1 8 100 2004 79 12 2 1 6 100 kärnkraft 1999 9 34 26 20 11 100 2000 11 34 30 19 6 100 2001 11 36 29 18 6 100 2002 12 37 29 16 6 100 2003 16 38 24 15 7 100 2004 14 36 27 16 7 100 biobränslen 1999 29 27 13 3 28 100 2000 44 28 10 3 15 100 2001 46 29 8 2 15 100 2002 45 32 8 1 14 100 2003 44 29 8 2 17 100 2004 45 30 9 2 14 100 fossil-/naturgas 1999 21 26 17 5 31 100 2000 30 32 17 4 17 100 2001 31 32 16 4 17 100 2002 32 35 14 3 16 100 2003 30 31 15 4 20 100 2004 30 33 17 4 16 100 kol 1999 1 9 39 34 17 100 2000 2 10 39 37 12 100 2001 2 11 38 38 12 100 2002 2 13 41 33 11 100 2003 2 10 35 38 15 100 2004 2 10 41 36 11 100 olja 1999 2 17 48 18 15 100 2000 2 20 52 16 10 100 2001 2 19 51 17 11 100 2002 2 22 50 16 10 100 2003 2 20 47 18 13 100 2004 2 15 53 20 10 100 Kommentar: Resultaten omfattar enbart svarspersoner som kryssat för något svarsalternativ. Andelen personer som hoppar över de olika delfrågorna varierar mellan 6-9 procent genom åren. 222

Svenska folket tycker om sol och vind Tabell 2 Andel positiva till att satsa mer på vindkraften efter social grupptillhörighet, partisympati och ideologi 1999-2004 (procent) 1999 2000 2001 2002 2003 2004 kön man 72 71 70 66 63 72 kvinna 75 73 73 69 65 73 ålder 15-30 69 74 69 67 62 70 31-60 76 73 77 70 70 79 61-85 72 68 63 62 54 63 bostadsort ren landsbygd 80 82 80 72 73 81 mindre tätort 77 72 71 70 62 74 stad, större tätort 70 70 70 67 63 69 de tre storstäderna 74 65 69 65 61 76 utbildning grundnivå 71 71 67 66 59 66 mellannivå 74 73 71 68 63 75 universitet/högskola 74 72 79 68 71 76 partisympati v 86 81 85 80 75 82 s 72 72 70 66 62 70 c 80 90 80 79 76 82 fp 84 81 79 70 63 69 m 63 59 62 48 54 65 kd 72 69 72 69 66 68 mp 87 84 87 86 77 92 vänster-höger dimension klart till vänster 87 81 76 75 79 84 något till vänster 77 79 79 74 69 80 varken vänster eller höger 72 73 69 65 63 69 något till höger 71 69 69 64 60 71 långt till höger 61 54 63 56 57 63 grön dimension klart åt det gröna hållet 83 82 85 -- -- 84 något åt det gröna hållet 80 78 75 -- -- 78 varken grön eller grå 70 71 69 -- -- 68 något åt det gråa hållet 70 65 65 -- -- 69 klart åt det gråa håller 49 52 53 -- -- 69 samtliga 74 72 71 68 64 73 Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Frågeformulering redovisas i tabell 1. Måttet på den gröna dimensionen bygger på en fråga om ett miljövänligt samhälle. Frågan är formulerad som ett förslag där svarspersonerna ombeds bedöma om förslaget är mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt eller mycket dåligt. Frågeformulering var: Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen tillväxt. Skalan från mycket bra förslag till mycket dåligt förslag har i tabellen omtolkats till ytterpunkter på en gröngrå dimension där mycket bra förslag motsvarar klart åt det gröna hållet och mycket dåligt förslag motsvarar klart åt det gråa hållet. Människors vänster-högerideologi har mätts med en självklassificeringsfråga. 223

Per Hedberg Vindkraftens planerade utbyggnad har alltså ett kraftigt stöd bland svenska folket. Men frågan är om stödet är lika stort i samtliga grupper i samhället eller om det variera mellan olika grupper och om det i så fall skett några förändringar sedan mätningarnas start 1999. I tabell 2 redovisas andelen som önskar se en större satsning på vindkraften bland personer i olika sociala grupper, bland personer med olika partisympati och bland personer med olika ideologisk hemvist under åren 1999 till 2004. Överlag är kopplingen till olika sociala bakgrundsegenskaper mycket svag eller i det närmaste obefintlig. Mellan åren 1999 och 2004 har kvinnor varit något mer positiva till vindkraften jämfört med män, men skillnaderna är små och har aldrig överstigit tre procentenheter. I den senaste mätningen var skillnaden obetydlig. Personer i åldersgruppen 31-60 år har vid samtliga mättillfällen, undantaget 2000, varit något mer positiva jämfört med personer i den yngsta och äldsta åldersgruppen. Personer som bor på ren landsbygd har under hela undersökningsperioden varit något mer positiva till en vindkraftsutbyggnad jämfört med personer boende i mindre tätorter, städer eller storstäder. Utbildningsnivå verkar i stort sett sakna betydelse för människors åsikter om vindkraften. Ett mycket svagt mönster visar emellertid att personer med endast grundutbildning under de sex undersökta åren har varit något mindre positiva till en ökad satsning på vindkraften jämfört med personer med kortare eller längre påbyggnadsutbildning. Den ökade viljan att satsa mer på vindkraften som konstaterats mellan 2003 och 2004 återfinns inom samtliga grupper. Störst är ökningen bland boende i de tre storstäderna (+ 15 procentenheter) och svagast bland personer med universitets eller högskoleutbildning (+ 4 procentenheter). Stödet för vindkraften är stort bland samtliga partiers sympatisörer. Men det finns små gradskillnader. I den senaste mätningen är stödet störst bland miljöpartiets (92 procent), vänsterpartiets (82 procent) och centerpartiets (82 procent) sympatisörer. Stödet för en ökad satsning på vindkraften ligger bland övriga partisympatisörer mellan 65 procent bland moderater till 70 procent bland socialdemokrater. Mönstret med ett kraftigt stöd för vindkraften bland de gröna partiernas sympatisörer känns igen från tidigare års undersökningar. Störst förändring sedan 1999 återfinns bland folkpartiets sympatisörer. Från att ha varit bland de mest vindkraftsvänliga har andelen som vill satsa på vindkraft sjunkit från 84 procent 1999 till 69 procent 2004. Övriga partiers siffror ligger 2004 strax under eller strax över 1999 års resultat. Noterbart är också att stödet för vindkraften bland moderaternas sympatisörer ökat från 48 procent till 65 procent de senaste tre åren. Ideologiskt finns en svag koppling till vänster-högerskalan i svensk politik. Personer som placerar sig till vänster är något mer positiva till vindkraft jämfört med personer som placerar sig till höger. I 2004 års undersökning var andelen som vill satsa på vindkraften 84 procent bland dem som placerar sig klart till vänster jämfört med 63 procent bland dem som placerar sig klart till höger. Mönstret är detsamma under hela undersökningsperioden. Frågan som ligger till grund för bestämningen av grön ideologi ställdes inte 2002 och 2003. Under åren 1999 till 2001 fanns ett 224

Svenska folket tycker om sol och vind tydligt samband mellan grön ideologi och åsikt om vindkraft såtillvida att personer som placerade sig klart åt det gröna hållet var mer positiva än personer som placerade sig åt det gråa hållet. Undersökningen 2004 visar på ett något svagare samband. Fortfarande är stödet störst bland personer som placerar sig långt åt det gröna hållet (83 procent), men personer som placerar sig långt åt det gråa hållet har blivit mer positiva än tidigare (69 procent). Jämför vi 1999 års siffror med 2004 års finner vi dem i stort sett identiska, med ett undantag. Bland personer som placerar sig klart åt det gråa hållet har andelen som vill satsa mer på vindkraften ökat med 20 procentenheter, från 49 procent till 69 procent. 5 Tabell 3 Stöd för ökad satsning på åtta energikällor bland invånarna i Sveriges län sammanslaget under perioden 1999-2004 (balansmått) vind- vatten- sol- kärn- bio- natur- Län kraft kraft energi kraft bränslen gas kol olja Stockholms +59 (1) +36 +71-23 +30 +12-71 -66 Uppsala +61 (3) +26 +71-28 +22 +1-71 -64 Södermanlands +66 (1) +28 +76-28 +23 +2-71 -64 Östergötlands +64 (1) +33 +73-35 +32 +2-70 -64 Jönköpings +66 +46 +72-41 +37 +16-79 -74 Kronobergs +59 +38 +65-33 +33 +1-72 -64 Kalmar +68 (5) +40 +72-35 +30 +7-75 -64 Gotlands +47 (4) +27 +81-48 +23 +7-71 -63 Blekinge +64 (2) +37 +70-29 +32 +9-73 -63 Skåne +52 (7) +37 +70-20 +28 +15-74 -65 Hallands +54 (9) +36 +77-27 +27 +8-79 -67 Västra Götalands +69 (3) +42 +78-36 +34 +13-73 -67 Värmlands +73 (6) +44 +79-41 +34 +1-76 -63 Örebro +72 +34 +73-37 +23 +4-67 -61 Västmanlands +64 +37 +68-27 +24 +2-68 -67 Kopparbergs +75 +36 +83-50 +36 +13-74 -69 Gävleborgs +67 (6) +35 +76-38 +28 +7-70 -65 Västernorrlands +70 +39 +79-42 +33 +4-72 -66 Jämtlands +73 (1) +15 +76-50 +39-2 -68-67 Västerbottens +74 +26 +78-56 +38 +2-73 -72 Norrbottens +73 +25 +76-48 +32 +1-71 -69 Stockholms kommun +60 +32 +72-26 +29 +10-71 -66 Göteborg kommun +70 +44 +76-36 +29 +19-66 -61 Malmö kommun +49 +37 +63-23 +19 +12-74 -66 Hela landet +64 +37 +74-33 +30 +9-73 -66 Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Frågeformulering redovisas i tabell 1. Balansmåttet har tagits fram genom att subtrahera andelen personer som svarat satsa mindre än idag och helt avstå från energikällan från andelen personer som svarat satsa mer än idag. Siffran inom parentes i kolumnen för vindkraft anger antal platser Energimyndigheten bedömer som lämpliga för vindkraftsetablering i det aktuella länet. 225

Per Hedberg Hösten 2004 presenterade energimyndigheten 49 platser i 13 län där man menar att det vore lämpligt att bygga vindkraftsanläggningar. Frågan är om invånare i olika län har olika åsikter när det gäller en satsning på vindkraften och hur ser opinionen ut i de län Energimyndigheten anser lämpliga för en vindkraftsutbyggnad? SOM-undersökningarna bygger på ett slumpmässigt urval i riket som helhet. Vid en nedbrytning av materialet till län kommer små län endast att representeras av ett fåtal personer, vilket medför statistisk osäkerhet. Resultaten i tabell 3 är därför baserade på samtliga sex års SOM-undersökningar och omfattar 9 756 personer som svarat på frågan om hur mycket man vill satsa på vindkraften. Lägst antal personer återfinns för Gotlands län (49). 6 Resultaten redovisas i form av ett balansmått där andelen som vill satsa mindre än idag eller helt vill avstå från energikällan har subtraherats från andelen som vill satsa mer på energikällan. Oavsett region finner vi en majoritet som vill satsa mer på vindkraften än vad som görs idag. De regionala skillnaderna är små. Minst positiva är befolkningen på Gotland (+47), i Skåne (+52) och i Halland (+54). Mest positiv är befolkningen i Kopparbergs län (+75), Västerbotten (+74), Jämtland (+73), Värmland (+73) och Norrbotten (+73). Förenklat finner vi ett något mer positiv inställning till vindkraften i norr än i söder. Resultaten i tabell 3 visar också att det finns små skillnader mellan de tre storstäderna. Befolkningen i Malmö (+49) är mindre positiv till en satsning på vindkraften än Stockholmare (+60) och Göteborgare (+70). I tabellen redovisas inom parentes det antal platser i länet som Energimyndigheten bedömer som lämpliga för vindkraft. Av de 49 platser som bedöms som lämpliga återfinns 20 i Hallands, Skåne och Gotlands län, d v s i de län där opinionen var minst positiv. Balansmåttet för hela riket är +64, i län där det inte planeras vindkraftverk är det genomsnittliga balansmåttet +69, i län där det planeras minst en plats för vindkraftverk är genomsnittet +63 och i län där det enligt planerna är lämpligt att etablera vindkraft på mer än tre platser är genomsnittet +60. 7 Skillnaderna är mycket små och det övergripande resultatet är att attityden till vindkraft är positiv oavsett var man bor i landet. Region spelar överhuvudtaget en blygsam roll när det gäller frågan om vilka energikällor svenska folket tycker man bör satsa mer eller mindre på i framtiden. Små regionala skillnader återfinns, förutom när det gäller vindkraft, även för kärnkraft och vattenkraft. Befolkningen i nordliga län är något mer negativa till en ytterligare satsning på kärnkraften jämfört med befolkningen i t ex Skåne, Stockholms och Hallands län. I Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är man också något mindre positiv till ökad satsning på vattenkraften jämfört med befolkningen i många andra län. Men skillnaderna är små. Ytterligare en faktor som hypotetiskt skulle kunna påverka människors inställning till olika energikällor skulle kunna vara vilka energisystem de själva använder för uppvärmning av sina hem. Hypotesen grundar sig på en tanke om egenintresse som uttrycker sig i en mer positiv syn på den energikälla man själv använder för upp- 226

Svenska folket tycker om sol och vind värmning av bostaden. De som utnyttjar biobränslen för uppvärmning av huset skulle vara mer positiv till biobränslen än andra, de som ordnar uppvärmning med olja skulle vara mer positiv till olja som energikälla än andra och de som enbart utnyttjar el för uppvärmning av bostaden skulle vara mer positiv till kärnkraft än andra. I tabell 4 redovisas synen på kärnkraft, olja och biobränslen bland personer som enbart utnyttjar el, olja eller biobränslen för uppvärmning av sina hem. Analysen avser endast personer som bor i villa eller radhus. Därtill redovisas inställningen till kärnkraft, olja och kol bland samtliga personer som bor i villa eller radhus och bland samtliga personer som svarat på frågan. Tabell 4 Åsikter om vilka energikällor Sverige bör satsa på efter hur den egna villan/radhuset värms upp? (procent) helt avstå satsa satsa satsa från energikällor och egen mer ungefär mindre energi- ingen summa balansuppvärmning av hemmet än idag som idag än idag källan åsikt procent mått kärnkraft enbart uppvärmning med el 17 37 28 12 6 100-23 enbart uppvärmning med olja 14 32 34 14 6 100-34 enbart uppvärmning med biobränslen 8 30 32 18 12 100-42 samtliga boende i villa/radhus 16 36 28 14 6 100-26 samtliga 14 36 27 16 7 100-29 olja enbart uppvärmning med el 2 13 56 22 7 100-76 enbart uppvärmning med olja 0 21 63 5 11 100-68 enbart uppvärmning med biobränslen 1 16 49 22 12 100-70 samtliga boende i villa/radhus 2 14 57 19 8 100-74 samtliga 2 15 53 20 10 100-71 biobränslen enbart uppvärmning med el 46 29 11 2 12 100 +33 enbart uppvärmning med olja 44 29 5 2 20 100 +37 enbart uppvärmning med biobränslen 47 36 4 1 11 100 +42 samtliga boende i villa/radhus 47 31 9 1 12 100 +37 samtliga 45 30 9 2 14 100 +34 Kommentar: Personer som inte besvarat frågan ingår ej i procentbasen. Frågeformulering redovisas i tabell 1. Till personer boende i villa eller radhus ställdes en helt öppen fråga om vilka energikällor det egna hemmet värms upp av. I analysen ingår personer som svarat att deras hem enbart värms upp av el, enbart av olja eller enbart av biobränslen. Dessutom redovisas resultaten för samtliga boende i villa/radhus och för samtliga som besvarat frågan. Balansmåttet har tagits fram genom att subtrahera andelen personer som svarat satsa mindre än idag och helt avstå från energikällan från andelen personer som svarat satsa mer än idag. 227

Per Hedberg Människors syn på vilka energikällor vi skall satsa på påverkas i mycket liten grad av vilket system de själva har för uppvärmning av sina egna hem, men de svaga effekter som kan skönjas går i hypotesens riktning. Personer som enbart använder el för uppvärmning av bostaden är något mindre negativa till kärnkraft (-23) jämfört med personer som enbart använder olja (-34) eller biobränslen (-42). Synen på olja och biobränslen påverkas knappast alls av om man själv värmer sin bostad med enbart olja eller biobränslen. Men även här pekar de mycket svaga tendenserna i hypotesens riktning. Personer som enbart använder biobränslen för uppvärmning är något mer positiva till biobränslen som energikälla (+42) jämfört med personer som använder el (+33) eller olja (+37). Personer som enbart använder olja för uppvärmning av bostaden är något mindre negativ till olja som energikälla (-68) jämfört med personer som använder biobränslen (-70) eller el (-76). Framförallt är det en mindre andel bland dem som använder olja som helt vill avstå från energikällan (5 procent) jämfört med dem som använder el (22 procent) eller biobränsle (22 procent). Synen på kärnkraften är något mer positiv bland personer som värmer sitt hem med el jämfört med samtliga villaägare och med befolkningen i helhet. Synen på olja är inte lika negativ bland personer som har oljeuppvärmning av sina hem jämfört med samtliga villaägare och med befolkningen som helhet. Synen på biobränslen är också något mer positiv bland dem som värmer sina hem med biobränslen jämfört med samtliga villaägare och med befolkningen i helhet. Men huvudresultatet av analysen är att människors uppvärmningssystem av den egna bostaden är i det närmaste betydelselös när det gäller åsikter om vilka energikällor Sverige skall använda i framtiden; sambanden mellan kärnkraftsåsikt och eluppvärmning är dock möjligen inte ointressanta. Resultaten från 2004 års SOM-undersökning visar sammanfattningsvis att synen på hur mycket Sverige skall satsa på olika energikällor är stabil. Endast små förändringar har skett under de sex undersökta åren. En av dem gäller vindkraftsopinionen. Det som såg ut att vara en svag trendmässig tillbakagång i den positiva synen på vindkraften mellan 1999 och 2003 bröts 2004 och nu är svenska folket lika positiv till vindkraften som man var i början av mätserien. Om 2003 års låga siffra för vindkraften var ett tillfälligt bottennapp eller om 2004 års högre siffra bara var ett kortvarigt glädjeskutt får kommande undersökningar ge svar på. Noter 1 Se Holmberg och Weibull, 2005a och Holmberg och Weibull, 2005b 2 Undersökningen om den svenska energiopinionen ingår i forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige som finansieras av Energimyndigheten 3 Se Holmberg, 2005 om den svenska kärnkraftsopinionen. 228

Svenska folket tycker om sol och vind 4 I forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige ingår även en fråga om hur befolkningen ser på en etablering av vindkraft i den egna kommunen. Frågan lyder: Hur ställer Du Dig till en etablering av vindkraft i den kommun där Du bor? med svarsalternativen mycket positiv, ganska positiv, varken positiv eller negativ, ganska negativ och mycket negativ. Mönstret i svaren på denna fråga känns igen från frågan om hur mycket vi skall satsa på vindkraften. 1999 var andelen positiva till en etablering av vindkraft i den egna kommunen 74 procent, 2000 70 procent, 2001 70 procent, 2002 66 procent, 2003 59 procent och 2004 67 procent. 5 Se Holmberg, 2005 för vilka faktorer som strukturerar åsiktsbildningen i kärnkraftsfrågan. När det gäller åsikter om vattenkraften och naturgas återfinns inga tydliga samband med de oberoende faktorerna i tabell 3. Struktureringen av åsikterna i fråga om solenergi påminner i huvudsak om de faktorer som strukturerar åsikterna om vindkraften. Sambandet med utbildningsnivå är dock något starkare. Bland personer med endast grundutbildning var 70 procent positiva till en ökad satsning på solenergi jämfört med 83 procent bland personer med högskole- eller universitetsutbildning. Biobränslen är något populärare bland män än kvinnor, bland personer boende på ren landsbygd än bland personer boende i städer, bland högutbildade än bland lågutbildade, bland personer som placerar sig klart till vänster än bland personer som placerar sig klart till höger på vänster-höger skalan och bland personer som placerar sig klart åt det gröna hållet än personer som placerar sig klart åt det grå hållet. Ålder tycks ha en inverkan på vad svenska folket anser om kol som energikälla, men saknar betydelse när det gäller människor inställning till olja. Äldre personer anser i högre grad än yngre att vi helt skall avstå från kol som energikälla. När det gäller både kol och olja är andelen som vill avstå från dem något högre bland män än kvinnor. 6 Se Energimyndigheten, 2004 och Dagens Nyheter, 2004 7 Tidigare undersökningar har visat att även om svenska folket överlag har en positiv inställning till vindkraften som energikälla så avtar entusiasmen om det blir tal om en etablering i närheten av den egna bostaden. I SOM-undersökningen 2000 var andelen som ville satsa mer på vindkraften 72 procent medan andelen positiva till en etablering av vindkraftverk i närheten av den egna bostaden var 41 procent. Motsvarande siffror 2003 var 64 respektive 33 procent (se Hedberg, 2004). Frågan om inställning till vindkraftsetablering i närheten av den egna bostaden ställdes inte i 2004 års SOM-undersökning. 229

Per Hedberg Referenser Dagens Nyheter, 2004-10-25 Energimyndigheten, 2004. www.stem.se, vidare under sökord vindkraft. www.stem. se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?readform&menuselect=70e8c70 E78795C65C1256F6D00344DDC&WT=Energitillförsel.Elproduktion.Riks intresse%20#vindkraft Hedberg, Per 2004 Vikande stöd för vindkraften. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Ju mer vi är tillsammans. SOM-rapport 34. Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, Sören 2005 Kärnkraftanhängarna behåller ledningen. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Lyckan kommer, lyckan går. SOM-rapport 36. Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, Sören och Weibull, Lennart 2005a Lyckan kommer, lyckan går. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Lyckan kommer, lyckan går. SOMrapport 36. Göteborg: SOM-institutet. Holmberg, Sören och Weibull, Lennart 2005b (eds) Swedish Trends 1986-2004. Göteborg: SOM-institutet. 230