Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström 25.06 2012
Ekonomisk tillväxt vad är det? Tillväxtbegreppet komplext och omstritt, inte värdeneutralt! Komponenter som brukar anses ingå Förädlingsvärde (BNP) Summa löner och vinster (plus vissa korrigeringsposter). Den offentliga sektorns bidrag baseras på de utbetalda lönerna och kapitalförslitning Arbetskraft (humankapital) Tillgänglig arbetskraft (ålder, utbildning, kvalifikationer) Sysselsättning Grad av arbetskraftsutnyttjande Kapital (stock, avkastning Storlek, tillgängligt och för produktiva ändamål nyttjat kapital och investeringar) Omsättning Bruttoförsäljningsvolym (varor/tjänster) inom näringslivet Produktivitet Genererat förädlingsvärde per sysselsatt/arbetstimme Vinstvolym Den privata sektorns samlade överskott Lönevolym Den samlade lönevolymen inom ekonomin som helhet
Den övergripande åländska utvecklingen Den samlade produktionen (BNP) Meuro i fasta 2009-års priser, prel. data/prognos i rött
Ålands ekonomi i ett internationellt jämförande perspektiv BNP per capita EUR PPP 2000-2009 Gross domestic product per capita EUR PPP 2000-2009
De olika sektorenas BNP-bidrag (meuro 2009) Offentlig sektor rödmarkerad. Inslag av offentlig sektor finns även inom främst personliga tjänster och sjötransporter Sjötransporter Utbildning och hälso-och sjukvård inkl. centralförvaltning Företagstjänster Handel Finans Personliga tjänster Industri Övriga transporter och kommunikation Bygg Primärnäringar Hotell o. Rest. El, värme, vatten 0 50 100 150 200 250 300
Den övergripande utvecklingen Näringslivets omsättnings- och resultatutveckling Företagens omsättning och resultat (Företagen i bokslutsstatistiken, exkl. bl. a. finans/försäkring o. primärnäringarna)
De tio största företagen/arbetsplatserna Antal arbetsplatser 2011 (OBS! Ej koncernuppgifter) Företag/arbetsplats Arbetsplatser (Åland) Viking Line 1 518 ÅHS 1 111 Posten Åland 221 Ålandsbanken 206 PAF 159 Crosskey 154 Birka Cargo 149 Rederi ab Eckerö 120 Optinova 117 Chips 106 Transmar 97
Den övergripande utvecklingen Befolkning och sysselsättning 30 000 25 000 Totalbefolkning 20 000 15 000 Befolkning i arbetsför ålder (20-64 år) Sysselsatta 20-39-åringar 10 000 50-64-åringar 5 000 40-49-åringar 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Var finns tillväxten inom den åländska ekonomin? Sysselsättningen Utvecklingen på arbetsmarknaden, antal sysselsatta Tillväxt 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 från 2000 Primärnäringar 807 727 702 673 647 613 597 660 670 647-19,8 % Industri 1 170 1 167 1 183 1 140 1 092 1 070 1 054 1 044 1 113 1 125-3,8 % El, värme, vatten 117 120 117 115 115 113 113 117 119 117 0,0 % Bygg 787 848 875 898 919 908 935 986 982 993 26,1 % Handel 1 325 1 352 1 347 1 344 1 342 1 361 1 370 1 309 1 334 1 203-9,2 % Hotell o restaurang 390 400 421 428 422 443 500 521 519 532 36,4 % Transport 2 410 2 372 2 395 2 352 2 285 2 305 2 198 2 155 2 196 2 018-16,3 % Finans 457 464 475 491 410 413 410 431 414 433-5,3 % Företagsstjänster 555 607 640 636 742 748 847 927 950 969 74,5 % Centralförvaltning 993 925 1 151 1 034 981 949 977 974 1 119 1 065 7,3 % Utbildning 911 936 961 903 910 969 977 982 925 918 0,8 % Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 1 886 2 182 1 948 2 055 2 163 2 315 2 400 2 353 2 548 2 547 35,1 % Personliga tjänster 1 124 1 025 1 054 1 038 1 086 1 028 1 036 1 105 1 153 1 179 4,9 % Totalt 12 932 13 125 13 269 13 107 13 114 13 235 13 414 13 564 13 960 13 687 5,8 % Not: Utbildningens och personliga tjänsternas siffror är justerade.
Var finns tillväxten? Etableringsaktiviteten inom näringslivet Företagstillväxten efter personalstorlek, antal företag
60 Var finns tillväxten? Etableringsaktiviteten inom olika branscher 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010-10 -20 Primärnäringar Industri Byggverks. Handel Hotell o rest. Transport o. Kommunikation Finansiell verksamhet Företagstjänster Personliga tjänster
Var finns tillväxten? Utvecklingen av investeringarna Investeringar, 5-års genomsnitt i 2008-års priser, meuro
Branscher inom det privata näringslivet med hög tillväxttakt - omsättningen Branscher med hög omsättningstillväxt, index 2002=100
Tillväxtbranscher - lönerna Branscher med hög lönetillväxt, index 2002=100
Branscher med svagare tillväxt - omsättningen Branscher med låg omsättningstillväxt, index 2002=100
Svagväxande branscher - löner Branscher med låg lönetillväxt, index 2002=100
Indikerad produktivitetsutveckling (mätt som förädlingsvärde /arbetad timme i 2008-års fasta priser) 100 Företagstjänster 90 80 70 60 50 40 30 20 10 El, värme, vatten Finans Personliga tjänster, inkl. okänd Livsmedelsindustri Transport och kommunikationer Utbildning Centralförvaltning Hälso- och sjukvård, socialtjänster Övrig industri Byggverksamhet Handel Hotell o restaurang Primärnäringar 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Indikerad produktivitetsutveckling i indexform, 1995=100 220 200 Livsmedelsindustri Företagstjänster Handel 180 160 140 120 Transport och kommunikationer Personliga tjänster, inkl. okänd El, värme, vatten Finans Byggverksamhet Hotell o restaurang Övrig industri 100 Primärnäringar Centralförvaltning 80 Utbildning 60 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Hälso- och sjukvård, socialtjänster
Vart är Åland på väg? I vilken riktning går omvandlingen av ekonomin? Privata sektorn Sjötransporter dominerar. Minskande betydelse, särskilt sysselsättningsmässigt Finans/försäkringssektorns betydelse växer, dock inte i sysselsättningstermer Företagstjänster (B2B) växer snabbt, särskilt sysselsättningsmässigt Personliga tjänster (hälsa, kroppsvård etc.) växer också Handeln relativt viktig, dock moderat tillväxttrend Hotellsektorn stagnerat, restaurang dock stadd i tillväxt Tillverkningsindustrin behåller nuvarande nivå Primärnäringarnas ekonomiska betydelse allt mindre Offentliga sektorn Domineras av hälso- och sjukvård som därtill expanderar kraftigt. Idag Ålands sysselsättningsmässigt största bransch (före transport/sjöfart) Utbildningssektorn också rätt stor, dock stagnerande
Vad skapar ekonomisk tillväxt? Stark kärnkompetens med utvecklingsbara kringeffekter och god spin-off potential Förmåga till fortlöpande förnyelse av produkter och marknader Kommersialiserbara innovationer (produkt och process), nyföretagande Fortlöpande överföring av produktionsfaktorer från låg- till högproduktiva verksamheter och näringar Väl fungerande arbetsfördelning mellan offentlig och privat sektor
Tillväxtpolitikens medel Vilket handlingsutrymme har den åländska politiken? Beskattning och relaterad lagstiftning/regelverk (FIN, ax) Bolagslagstiftning, etableringsvillkor/restriktioner (FIN, ax) Stöd, subventioner (FIN, AX) Fysisk och social infrastruktur (AX) Kapital- och arbetskraftstillgång (AX, fin) Humankapital, utbildning (AX) Offentlig efterfrågan (AX, FIN)
Den svårfångade tillväxten! Är ekonomisk tillväxt politikens mål eller medel? Den ekonomiska tillväxtens status i politiken är oklar! Ekonomisk tillväxt viktig för de flesta politiker, men ofta är det så att inget enskilt politikområde (ministerium, departement) egentligen detta som sitt viktigaste mål! Politiken domineras av istället av sektormål som t ex regional balans, goda kommunikationer, näringslivsutveckling, inkomstutjämning, god sjukvård, utbildning, jämställdhet, hållbar utveckling etc, etc Ett medel för att uppnå andra mål - snarare än ett mål i sig!
En långsiktig fungerande tillväxtsatsning kräver diagnos, prioritering, implementering och uppföljning! Diagnos: Vilka ekonomiska, institutionella, miljömässiga och politiska faktorer hindrar/reducerar tillväxten? Prioritering: Vilka politiskt styrda åtgärder eliminerar de viktigaste tillväxthindren ( the biggest bang for the reform buck ) Implementering: Se till att de prioriterade reformerna verkligen genomförs! Uppföljning: Effekterna följs systematiskt upp i syfte att vid behov kontinuerligt korrigera och förnya politiken
En framgångsrik åländsk tillväxtpolitik måste utgå från våra särdrag och förutsättningar ekonomiskt såväl som politiskt! Ekonomin: Kärnkompetens, näringsstruktur, entreprenörstraditioner, arbetskrafts- och kapitalförsörjning, relevant lagstiftning och regelverk, inkluderingen i det finska handelsområdet, skattegränsproblematiken m.m. Politiken: Självstyrelsens ekonomisk-politiska handlingsutrymme. Vad är möjligt att göra?