SP biogasar häng med!



Relevanta dokument
Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

VÄXTHUSGASFÖRLUSTER VID LAGRING OCH SPRIDNING AV STALLGÖDSEL

Från 2017 är vi RISE (Research Institutes of Sweden) Satsning på värdekedjan för livsmedel inom enheten Jordbruk och Livsmedel

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Organiska gödselmedel värde, hanteringstekniker och miljö

Dränering och växtnäringsförluster

Introduktion Mjölby Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbrukets klimatpåverkan

Utlakningsförsöken i Mellby

Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU

Innovativ teknik för hantering av stallgödsel på stora gårdar

Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Gården i ett livscykelperspektiv

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Klimatpåverkan från växtodling

Biogasanläggningen i Boden

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Kort introduktion till

Klimatneutralt jordbruk 2050

Plockanalys hushållsavfall

SP biogasar häng med!

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Handbok för kompostering av organiska hushållssopor med Ag Bag-systemet

MILJÖRAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET GRUNDDEL

Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning.

SP Biogasar häng med!

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Länsstyrelsen Västra Götalands län 1. Länsstyrelsen om enskilda avlopp. Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Fordonsgas/Biogas - historik

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Uppfyller EU-förordning EC 1907/2006 med tillägg DERMASIL PROTEIN

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

SÄKERHETSDATABLAD (91/155/EEC-ISO 11014) Uppdatering

JTI är en del av SP-koncernen

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Delrapport 7. Bioenergigårdar Transport och hantering av fyrkantspressad, storbalad rörflen

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Miljöaspektlista (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Ansökan klimatinvesteringsstöd

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Gröna Piloter. i Norrbotten och Västerbotten /2013

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

Biogaskunskaper på stan

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Svart- och gråvattenrening

Rötning Viktiga parametrar

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Växthusgaser från rötad och orötad nötflytgödsel vid lagring och efter spridning

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Säkerhetsdatablad. Plastrengörare Utfärdat: Versionsnummer: 4 Omarbetad: Sida:

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Gödselsepareringsdag!

Transkript:

Utsläpp av växthusgaser (metan och lustgas) vid hanteringen av rötad gödsel Lena Rodhe, Johnny Ascue, Marianne Tersmeden, Agnes Willén och Åke Nordberg, JTI

Disposition Växtnäring: Hur minimera näringsförluster i hanteringskedjan av stallgödsel? Egenskaper före och efter rötning av stallgödsel Projektupplägg Växthusgaser från rötad och ej rötad stallgödsel Lagring Spridning Slutsatser

Resurs Makronäringsämnen N, P och K (kvävet både som NH 4 -N och organiskt bundet N) Mikronäring Mullämnen - markstruktur

Fastgödsel Hur hantera stallgödseln/rötrest för att minimera NH 3 och växthusgasavgång? Flytgödsel

Vad innebär förändringarna vid rötning? (tänkbara för- och nackdelar) + Högre N-utnyttjande om hanterat rätt Lättflytande snabbare infiltration i mark vid spridning => lägre NH 3 -avgång, lukt Mindre stopp, bättre precision t.ex. fördelning Sämre svämtäcksbildning => ökad risk NH 3 Ökat ph och NH 4 -N innehåll gynnar ökad Rötresten måste hanteras extra försiktigt annars kan det finnas ökad ammoniak risk för (NH utlakning 3 )- avgång och ammoniakavgång!! Ökad risk för utlakning av N om ej utspritt vid lämplig tidpunkt Separationsrisk? -

Exempel, vad händer med nötgödsel vid rötning (Ergebnisse des Biogas Messprogram, 2005) TS = Torrsubstans Anläggning 9 Anläggning 33 Rötkammare 500 200 m 3 Uppehållstid 18 17 dagar Rötningstemp. 38 37 o C Andel nötgödsel 95% 94% av rötat material Nötg. Rötrest Nötg. Rötrest TS-halt 8,3 4,8 12 6,8 % av våtvikt NH 4 -N 2,0 2,3 1,9 2,4 kg/ton TKN 4,2 4,0 4,8 4,4 kg/ton TKN = Totala kväveinnehållet

Metanbildning (CH 4 ) Lagring anaerobt Metan från flytgödsellager, påverkande faktorer Väderlek Gödselns egenskaper Temperatur Uppehållstid Ymp

Lustgasbildning (N 2 O) Främst från mark med kväve, lagrad fastgödsel och flytgödsel med svämtäcke (syretillgång) Både vid nitrifiering (syretillgång) och denitrifiering (syrebrist) Tillskott av extra kol och kväve stimulerar lustgasbildning Markförhållanden från fuktigt till torrt och vise versa, tining frysning

Se kedjorna! Växthusgaser från lager och efter spridning av rötad respektive icke rötad nötflytgödsel Stall Biogasanläggning Lagring Med och utan täckning Spridning + harvning Vår- och höstbruk Rötad gödsel Sommar/vinter Även studier av NH 3 och kväveutnyttjande hos gröda! Finansiär: SLF Mjölkprogrammet, År 2009-2013 Orötad gödsel Sommar/vinter

Pilotskaleanläggning JTI 1600 mm

Pilotlagret för rötslam, Kungsängen, Uppsala Foto: Agnes Willén

Lagring sommar-vinter gödsel och rötad gödsel Sommar (medel gödsel 14,2 C) Vinter (medel gödsel 2,1 C) Rodhe m.fl., 2012

Lagring Demonstrationsgård De Merke, Nederländerna

Spridning av rötad nötflytgödsel till spannmål Emissioner av växthusgaser (lustgas) och ammoniak Skörd och växtnäringsupptag

Kedja: Lagring och vårspridning av svinflytgödsel: kg CO 2ekv per gris 45 40 35 30 Lustgas från utspridd flytgödsel Metan från spridning Lustgas från lager Metan från lager Växthusgaser, kg CO2e. gris -1 25 20 15 10 5 0 BA BA+HA BA BA+HA BA BA+HA Ingen täckning Ingen täckning Halmsvämtäcke SP Halmsvämtäcke Seminarium i Lund biogasar Plastduk häng med! Plastduk 2012-05-24

Prototyp 3

Ytterligare växthusgaser: NH 3 indirekt N 2 O, påverkan tillverkning min-n, min-n i mark N 2 O-N i % av tot-n: Bandspridn 0,3%, täckt ytmyllning 1,1%

Slutsatser teknikbehov rötrest för högt kväveutnyttjande och lite växthusgaser Rötning av gödsel förutsätter: - tillräcklig lagringskapacitet ( vår/spridning till gröda) i kombination med - metoder som ger låga emissioner (främst NH 3 ) under lagring och efter spridning, samt - precisionsteknik spridning för högt N-utnyttjande Samla upp gasen från lager/lagra vid låg temperatur (minimera mängd i lager under varma perioder), Undvik att skapa wet spots i marken Vid fasseparering: Undvik längre tids lagring av fast fas, eftersom risk för ammoniakavgång och även lustgas

JTI-rapport nr 337: Täckt ytmyllning av flytgödsel i vall teknikutveckling, ammoniakavgång, växthusgaser och avkastning JTI-rapport nr 370: Växthusgasemissioner från lager med nötflytgödsel JTI-rapport nr 402: Växthusgaser från stallgödsel. Litteraturgenomgång och modellberäkningar. (In press)

Tack! Ännu en dag på jobbet

Hantering och spridning av stallgödsel/rötrest Teknik! Tidpunkt Teknik! Tidpunkt Teknik!

Sötåsen Start temperaturmätningar 20 apr 2010 Tömning logger 5 sept 2011 15 maj 2012

JTI:s ämnesområden Husdjur och stallgödsel Växtodling Energi Maskiner och arbetsmiljö Avfall och avlopp